Yttrande över förslag till Göteborgs Stads plan för barn- och ungkultur (dnr 0707/18)

(1)

Göteborgs Stad Västra Göteborg, tjänsteutlåtande 1 (14)

Yttrande över förslag till Göteborgs Stads plan för barn- och ungkultur 2019-2023 (dnr 0707/18)

Förslag till beslut

1. Stadsdelsnämnden tillstyrker Kulturnämndens förslag till plan för Barn och ungkultur 2019-2023 genom sitt yttrande med tillhörande ställningstaganden.

2. Stadsdelsnämnden förklarar paragrafen omedelbart justerad.

Sammanfattning

Kulturförvaltningen har tagit fram Förslag till Göteborgs Stads plan för barn- och ungkultur 2019-2023. Kulturnämnden beslutade 2018-12-11 § 210 att sända planen på remiss. Denna översänds nu för yttrande till berörda nämnder och styrelser. Efter

remissomgång sker en fortsatt beredning av kulturnämnden inför slutgiltig beredning och antagande av kommunfullmäktige. Remissinstanserna ombeds att särskilt beakta följande frågeställningar i handläggningen av ärendet:

1. Vad är era övergripande synpunkter på planen, dess uppbyggnad och innehåll?

2. Finns det andra insatser som planen borde inkludera?

Om ja - föreslå vilka och motivera varför.

3. Finns det insatser som borde strykas i planen?

Om ja – föreslå vilka och motivera varför.

4. Ger insatserna den ledning och stöd som behövs för att uppnå planens syfte?

5. Hur kan er nämnd/verksamhet bidra till arbetet med angivna insatser?

6. Ryms de insatser, där er nämnd ingår, inom befintliga ekonomiska ramar? Om inte, vad uppskattar ni den ekonomiska kostnaden till?

Remisstid: 2019-01-09 – 2019-04-01.

Ärendet

Göteborgs Stads kulturprogram antogs 2013 av kommunfullmäktige. Kulturnämnden antog 2016-01-26 § 9 handlingsplaner med konkreta åtgärder för respektive område konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering i syfte att förverkliga stadens ambitioner i enlighet med kulturprogrammet.

Handlingsplanerna arbetades fram i samverkan med berörda nämnder och styrelser.

Åtgärderna inom den kulturpolitiska handlingsplanen är att

• kartlägga tillgången till kultur för barn och unga i Göteborg och Västra Göteborg

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2019-02-18

Diarienummer N137-0038/19

Handläggare

Victor Herrera Estrada Telefon: 366 57 05

E-post: victor.herrera.estrada@vastra.goteborg.se

(2)

• utarbeta en Barn- och ungkulturplan för Göteborgs Stad kopplad till Jämlikt Göteborg

Föreliggande ärende redovisar inledningsvis en kartläggning och analys av barn- och ungkulturområdet i Göteborgs Stad enligt bilaga 1. Kartläggningen visar på utmaningar och möjligheter som legat till grund för förslaget till plan. Den redogör också för nationella, regionala och lokala styrdokument samt belyser området ur ett teoretiskt perspektiv.

Kulturförvaltningen har också i ärendet tagit fram ett förslag till Göteborgs Stads plan för barn- och ungkultur 2019 – 2023 enligt bilaga 2. Den är kopplad till Göteborgs Stads program för en jämlik stad 2018 – 2026 och sammanfogar de båda programmens

intentioner. Planen innefattar åtta insatser inom tre olika områden som beskrivs kortfattat.

Kulturnämnden beslutade 2018-12-11 § 210 att sända planen på remiss. Denna översänds nu för yttrande till berörda nämnder och styrelser. Efter remissomgång sker en fortsatt beredning av kulturnämnden inför slutgiltig beredning och antagande av

kommunfullmäktige.

Syftet med planen

Göteborgs Stads plan för barn- och ungkultur syftar till att stimulera en ökad och likvärdig tillgång till kultur av hög kvalitet för stadens alla barn och unga 0 – 18 år.

Planen beskriver hur arbetet med barn- och ungkultur ska utvecklas och organiseras och hur arbetet ska fördelas i staden.

Planen kopplar samman visionerna och de övergripande målen i Göteborgs Stads

kulturprogram med Göteborgs Stads program för en jämlik stad. Utifrån dem pekar barn- och ungkulturplanen ut ett antal utvecklingsområden där stadens strukturer behöver stärkas för att barnperspektivet ska kunna tas till vara inom kulturområdet och för att kulturperspektivet ska få tillräcklig plats inom stadens verksamheter för barn och unga, vid tidiga insatser och vid planering och satsningar i stadens expansion och

utvecklingsarbete.

Behovet av stärkta strukturer och samverkan inom det barn- och ungkulturella fältet lyfts i syfte att öka stadens möjligheter att agera proaktivt och långsiktigt för social hållbarhet.

Göteborgs Stads plan för barn- och ungkultur anger riktningen för stadens arbete och utgör en förutsättning för fortsatt arbete med lokala strategier eller handlingsplaner för en jämlik tillgång till konst och kultur för, med och av barn och unga i hela staden. Planen poängterar vikten av att involvera barn och unga i planerings- och beslutsprocesser som berör dem.

Vem omfattas av planen

Göteborgs stads plan för barn- och ungkultur omfattar stadens alla nämnder, bolag och verksamheter som arbetar för eller med barn och unga.

Med barn menas en person som ännu inte fyllt 18 år och som därför är omyndig och företräds av en eller flera vårdnadshavare. I Göteborgs Stads plan för barn- och ungkultur bör 18 års ålder inte ses som en fixerad utan flytande gräns. Skolan är en viktig plattform för kultur och många elever i gymnasiet hinner fylla 19 eller 20 år innan sin student- examen och i gymnasiesärskolan ofta 21 år. Kulturskolan erbjuder undervisning upp till

(3)

och med 19 år, aktivitetsbidrag kan sökas av föreningar med verksamhet för ungdomar upp till 25 år och upp till samma ålder har ungdomar fri entré till stadens museer, för att nämna några åldersmässiga brytpunkter inom staden. I varje verksamhet ska respektive åldersgräns ses som en alternativ åldersrekommendation för arbetet enligt stadens barn- och ungkulturplan.

Giltighetstid

Göteborgs Stads plan för barn- och ungkultur gäller 2019-2023. Planen föreslås därefter utvärderas och revideras.

Bakgrund

Uppdraget utifrån Göteborgs Stads kulturprogram

Göteborgs Stads kommunfullmäktige antog 2013 Göteborgs Stads kulturprogram. I det definieras tre områden för stadens kulturpolitiska arbete:

- konstpolitik, som ska hävda konstens integritet, oberoende och egenvärde samt främja konstnärlig yttrandefrihet och kvalitet

- kulturpolitik, som ska öka den sociala sammanhållningen; stimulera människors lust och motivation att ta del av konst och kultur; främja delaktighetskultur och stimulera till eget skapande; värna, vårda, tillgängliggöra och utveckla kulturarvet samt kraftfullt förstärka arbetet för demokrati och jämlikhet

- kulturplanering, som ska skapa en attraktiv livsmiljö i staden; göra stadens karaktär och historia tydlig; skapa goda förutsättningar för hållbar utveckling samt öka

göteborgarens möjlighet till inflytande över den fysiska miljön.

Inom de tre områdena har det tagits fram handlingsplaner med konkreta åtgärder och förslag för de strategiska framtidsfrågorna. Dessa antogs i kulturnämnden 2016-01-26.

Åtgärderna inom den kulturpolitiska handlingsplanen är att

• kartlägga tillgången till kultur för barn och unga i Göteborg och

• utarbeta en Barn- och ungkulturplan för Göteborgs Stad kopplad till Jämlikt Göteborg

Jämlikt Göteborg

Göteborgs Stads kommunfullmäktige antog 2018 Göteborgs Stads program för en jämlik stad. Målet, att Göteborg ska vara en jämlik stad, är indelat i fyra målområden:

- skapa god start i livet och goda uppväxtvillkor, - skapa förutsättningar för arbete,

- skapa hållbara och jämlika livsmiljöer samt

- skapa förutsättningar för delaktighet, inflytande och tillit.

Barn- och ungkulturplanen relaterar till samtliga av dessa fyra målområden med tyngdpunkt i det första, tredje och fjärde målområdet.

I programmet för en jämlik stad fastställs att ”i ett jämlikt samhälle fördelas såväl resurser som ekonomiskt och politiskt inflytande utifrån allas lika värde och rättigheter. I jämlika samhällen har alla likvärdig tillgång eller möjligheter till att förvärva resurser och förmågor för att tillvarata och påverka samhällsutvecklingen och sina liv.” Jämlikhet ska gälla även för de som inte själva har juridiskt, politiskt eller ekonomiskt inflytande, dvs barn och unga upp till 18 år och programmet poängterar vikten av tidiga insatser och goda uppväxtvillkor för att långsiktigt skapa en ökad och hållbar jämlikhet.

(4)

Avgränsningar

Göteborgs Stads plan för barn- och ungkultur pekar ut de särskilda åtgärder som behöver göras i relation till barn och unga för att visionerna i Göteborgs Stads kulturprogram ska realiseras jämlikt och likvärdigt över staden. Planen tar fasta på stadens strukturer och konkretiserar ett antal utvecklingsområden för att jämlikt öka tillgången till och höja kvaliteten på kultur för, med och av barn och unga i Göteborg.

Planen beskriver de strukturer som krävs för att arbetet med barn och unga ska utvecklas och organiseras för att bättre involvera barn och unga samt hur arbetet ska fördelas i staden. Planen utgör en förutsättning för det fortsatta arbetet med lokala strategier eller handlingsplaner för en jämlik tillgång till konst och kultur för, med och av barn och unga i hela Göteborg.

Parallellt med denna plan tas Göteborgs Stads plan för kulturplanering fram. Båda planer är framtagna utifrån handlingsplanen för Göteborgs stads kulturprogram. Göteborgs Stads plan för kulturplanering gäller även för barn och unga. Dess specifika insatser upprepas inte här.

Koppling till andra styrande dokument

Styrdokument Beslutande nämnd Dnr el beslutsdag

Göteborgs Stads Kulturprogram Kommunfullmäktige 2013-11-07 Beslut om handlingsplaner Kulturnämnden 2016-01-26 § 9

Beslut om handlingsplaner Kommunstyrelsen 2016-04-06 Handling 2.2.10 Göteborgs stads program för en jämlik

stad 2018-2026 Kommunfullmäktige 2018-01-18

Göteborgs Stads plan för kulturplanering Ännu ej fastställd

Stödjande dokument

Biblioteksplan Göteborgs Stad

Skolverkets läroplaner Lpfö98, LGR11, GY11 och Lsär11 Stadsdelsförvaltningarnas plan för fritidsverksamhet

Kulturskolans handlingsplan för tillgänglighet, delaktighet och inflytande Utbildningsförvaltningens plan för kultursamarbete

Gamification, influencers och det nya folkhemmet, omvärlds- och medborgaranalys 2017 Skillnader i livsvillkor Jämställdhetsrapport 2017, Göteborgs Stad

Övriga referenser

Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Göteborgs Stads plan för att förbättra hbtq-personers livsvillkor

Handlingsplan för nationella minoritetsfrågor Handlingsplan för finskt förvaltningsområde

Utredning av skolverksamheten inom ramen för stadsdelsnämndernas ansvar Utredning av förskolan inför överföring till central nämnd

Konstens metoder och skolans träningslogik, Tomas Saar, Karlstads universitet 2005 Barnen + teatern + skolan = x, rapport från Barnteaterakademin 2017

(5)

Uppföljning av denna plan

Eftersom kommunfullmäktige beslutar om planen bör dokumentansvarig vara

stadsledningskontoret. Andra nämnder representerade i den strategiska gruppen för barn- och ungkultur kommer att bli nödvändiga att involvera i uppföljningsprocessen.

Kulturnämnden ansvarar för att uppföljningen sker 2023.

Planen

Göteborgs Stad ska, i enlighet med kulturprogrammet, skapa goda och hållbara villkor för konst och kultur som vänder sig till barn och unga. Staden ska också främja delaktighet och stimulera barn och ungas lust och motivation att ta del av och utöva konst och kultur.

För en jämlik stad ska alla barn och unga ha möjlighet att likvärdigt ta del av och utöva konst och kultur.

Göteborgs Stads samtliga förvaltningar och bolag ska ha kännedom om och aktivt värdera sitt eget arbete i relation till denna plan. Befintliga verksamheter inom staden ska lyfta och värdera såväl kulturperspektiv som barnperspektiv och barns perspektiv i relation till sitt pågående och planerade arbete.

Utgångspunkter

Nationellt perspektiv

FN:s konvention för barnets rättigheter är ett internationellt avtal som befäster barns rätt till bl. a. säkerhet, trygghet, lika värde, tankefrihet, yttrandefrihet, delaktighet,

konstnärliga uttryck och kulturell identitet. Barnkonventionen ratificerades i Sverige 1990, men för att få tydligare tillämpning i juridik och praxis kommer konventionen att göras till svensk lag. Det innebär ett större ansvar för svenska myndigheter, rättsväsendet, kommuner och andra beslutsfattare att tillämpa rättigheterna i konventionens artiklar, så att de får ett större genomslag vid bedömningar, ärenden och beslut som rör barn. Lagen träder i kraft den 1 januari 2020. Göteborgs Stads plan för barn- och ungkultur relateras specifikt till artiklarna 12, 13, 15, 23, 29, 30 och 31 i FN:s barnkonvention. (Bilaga 3.) I Sveriges nationella kulturpolitiska mål lyfts barn och unga fram som en målgrupp som ska uppmärksammas särskilt, eftersom anpassade strukturer och insatser krävs för att tillgodose barn och ungas rätt till konst och kultur på ett sätt som kan anses vara likvärdigt med vuxnas tillgång och möjligheter.

Nulägesanalys

Det produceras, arrangeras och förmedlas mycket kvalitativ barnkultur i Göteborg, men samverkan är svag och det är svårt att få en samlad bild av alla verksamheter och insatser.

Avsaknad av samverkan gör att möjligheter går förlorade och att erfarenheter och kunskap stannar inom enskilda verksamheter.

Tillgången till konst och kultur för, med och av barn och unga är ojämlik i staden. Detta gäller såväl inom förskola och skola som på fritiden. Inom specifika verksamheter och satsningar syns tydligt att de når ut mycket ojämlikt i staden, men det finns ingen sammanslagen bild som visar tillgången i sin helhet.

Strukturen för samordning av kultur i förskola, skola och stadsdelar är ojämlik och i behov av stärkning och omstrukturering.

(6)

Andelen deltagare i Kulturskolan varierar från 6,6 % i Västra Hisingen till 19,3 % i Örgryte-Härlanda. Den genomsnittliga andelen i hela staden är 11,5% (Siffrorna avser målgruppen 5 – 15 år under 2017).

När förskola, grundskola och stadsdelsbibliotek flyttas från de medborgarnära

stadsdelsförvaltningarna till olika fackförvaltningar krävs nya och stärkta strukturer för konstnärliga och kulturella samarbeten i barn och ungas närområde. Stadsdelarnas kulturhus och ungdomssatsningar (där sådana finns) liksom riktade barn- och

ungdomsprojekt behöver tillsammans med aktivitetshus, kulturskola, bibliotek, förskola, skola, fritidshem och föreningsliv stärka sin lokala samverkan. Lokala barn- och

ungkulturella nätverk finns på några håll i staden och bör få formas utifrån de lokala förutsättningarna, men behöver en central förankring för sitt strategiska arbete.

Göteborg har ett gott anseende när det gäller konst och kultur för barn och unga, men staden har svårare att fånga upp och vidareutveckla arbetet med kultur med och av barn och unga. Det finns goda exempel på metoder för detta, men de sprids sällan utanför de egna verksamheterna. Behovet av kunskaps- och metodutveckling påtalas från flera håll, liksom behovet av att se över hur de olika konstfälten arbetar för barn- och unga.

Göteborg saknar en gemensam plattform för strukturella och strategiska frågor som rör konst och kultur för, med och av barn och unga.

Inför arbetet med att ta fram ett förslag till Göteborgs Stads plan för barn- och ungkultur gjordes en digital karta över platser för kultur för barn och unga samt en nulägesanalys av barnkulturen i Göteborg. Under arbetet med kartläggningen identifierades ett antal utvecklingsområden, som ligger till grund för insatserna i planen, se bilaga 1.

Insatser i Göteborgs Stads plan för barn- och ungkultur

Göteborgs stads plan för barn- och ungkultur innefattar totalt åtta insatser inom tre olika områden:

• tillgången till konst och kultur inom alla skolformer,

• infrastruktur för barnkulturstaden Göteborg,

• strategisk utveckling.

Det första området rör tillgången till konst och kultur inom alla skolformer, d.v.s. inom ramen för förskole- och skolverksamhet inklusive gymnasiet. Här har behovet av samordning aktualiserats av stadens omorganisation. Nästa område, barnkulturstaden Göteborg, är insatser på strategisk och samverkande nivå. Dessa insatser är i hög grad en förutsättning för det tredje området, strategisk utveckling.

Insats Insatser i Göteborgs stads plan för barn- och ungkultur Insatsområde

1 Likvärdig kultursamordning för förskola och skola i hela staden Tillgång till konst och kultur inom alla skolformer 2 Kulturombud på alla förskolor och skolor Tillgång till konst och kultur

inom alla skolformer

3 Tillsätta en tvärlinjär barn- och ungkulturstrategisk grupp Infrastruktur för barnkulturstaden Göteborg

4 Tillsätta processledning för barn- och ungkulturstrategiska gruppen Infrastr för barnkulturstaden Gbg 5 Samverkan för barn- och ungkultur i närområdet Infrastr för barnkulturstaden Gbg

6 Kulturdata på karta Strategisk utveckling

(7)

Insats Insatser i Göteborgs stads plan för barn- och ungkultur Insatsområde

7 Metodutveckling Strategisk utveckling

8 Konstartsutveckling Strategisk utveckling

Tillgång till konst och kultur inom alla skolformer

Göteborgs Stad driver eller stöttar professionella kulturverksamheter av god kvalitet inom flera olika områden. Möjligheten för barn och unga att möta dessa verksamheter ser mycket olika ut. Förskola och skola utgör viktiga arenor för såväl mötet med

professionell konst och kultur som för det egna utövandet och utforskandet. Geografiska avstånd, lokala förutsättningar, inställning hos de vuxna omkring barnet och tillgång till information är några parametrar som gör tillgången till konst och kultur ojämlik i staden.

Kulturförmedlingen till förskola och skola ombesörjs idag till stor del av stadsdelsförvaltningarnas kultursamordnare, som verkar i relation till bl.a.

kulturförvaltningen, kulturlivet och förskolornas och skolornas kulturombud.

Kultursamordnarnas förutsättningar att arbeta har sett och ser mycket olika ut. Rent organisatoriskt har placering, tjänstegrad och budget varierat kraftigt dem emellan. När förskola och grundskola har flyttats från stadsdelsnämnderna till centrala nämnder har strukturen för kultursamordning i stadsdelarna nedmonterats och behöver därför ersättas.

För gymnasieskolorna sker kultursamordningen via utbildningsförvaltningen.

Många förskolor och skolor har idag kulturombud. De pedagoger som är kulturombud för sin förskola eller skola har olika stora möjligheter att informera om, planera och boka in kulturaktiviteter. Ombudens mandat och uppdrag varierar och vissa förskolor och skolor står idag helt utan kulturombud. Det gör att kulturen blir ojämnt förmedlad inom staden.

Såväl kultursamordnare som kulturombud vittnar om svårigheter för kulturen att få plats inom den pedagogiska tiden. Orsaker som nämns är bristande kunskap respektive

bristande mandat på strategisk nivå tillsammans med logistik och tidsbrist i den praktiska vardagen.

Konst och kultur är väsentliga delar i förskolans och skolans uppdrag. I läroplanernas övergripande mål påpekas bl.a. vikten av reflektion, kreativitet, kritiskt tänkande, empatisk träning, identitetsutveckling och möjlighet till personliga ställningstaganden.

Alla barn och elever ska kunna använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt ha kännedom om samhällets kulturutbud.

Förvaltningens bedömning

Förvaltningen välkomnar Kulturnämndens ambition i att förena stadens visioner och övergripande mål i Göteborgs Stads kulturprogram med Göteborgs Stads program för en jämlik stad för att stimulera till en ökad och likvärdig tillgång till kultur av hög kvalitet för stadens barn och unga. Förvaltningen bedömer att planens ansats strävar efter att framför allt utpeka en övergripande inriktning kring stadens organisering för att

tillgängliggöra kultur för stadens barn och unga och menar att planen bör tydliggöra kring vissa delar för att möta syftet framför allt i det avseendet att den ska kunna implementeras på lokal nivå.

Förvaltningen redogör för dessa delar genom sitt yttrande och utvecklar sitt

ställningstagande per insats med en framställan om att dessa beaktas i vidare behandling av ärendet.

(8)

Förvaltningens bedömning är att följande delar bör tydliggöras i planen utifrån de frågeställningar som remissen avser särskilt ska beaktas i ärendet:

• Ett bredare perspektiv kring stadens organisation inom områdena tillgång till konst och kultur inom alla skolformer samt infrastruktur för barnkulturstaden Göteborg bör tas genom att inkludera gränssnitten på samtliga nivåer rörande samverkan med andra berörda verksamheter och aktörer exempelvis fritid- och biblioteksverksamheten, familjecentraler och familjecentrerat arbete, skolan som arena samt civilsamhällets aktörer utifrån exempelvis Västra Göteborgs modell för samverkan.

• Perspektivskiftet från en professionscentrerad utgångspunkt till en

brukarcentrerad- och familjecentrerad utgångspunkt bör tydligare genomsyra planen för att säkerställa att barn och ungas egna organisering, delaktighet och skapande får vara med och styra stadens utveckling kring tillgången till kultur av hög kvalitet och verkligen möta barn och ungas egna behov i samtiden.

• Förslaget rörande stadens centrala organisering och insatsdelarna som beskrivs inom området infrastruktur för barnkulturstaden Göteborg bör tydliggöra processledare och processledningsgruppens förutsättningar och mandat att bedriva sitt uppdrag inom området strategisk utveckling.

• Jämlikhetsperspektivet av stadens konst och kulturutbud bör i planen tydligare beskriva inkluderingen av barn och ungas fria tid och där fokus på utpekade målgrupper som idag i lägre utsträckning tar del av utbudet inkluderas. Planen bör säkerställa att barn och unga med olika behov och olika förutsättningar exempelvis funktionsnedsättning och funktionsvariation samt barn med olika socioekonomiska förutsättningar kompensatoriskt beaktas.

• Insatsdelarna inom område tillgång till konst och kultur inom alla skolformer kan gynnas av att inkludera och tydliggöra kring samverkan med fristående förskolor, grundskolor och gymnasieskolor för att skapa en fullvärdig och likvärdig tillgång till konst och kultur för stadens alla barn och unga.

• En central och avgörande del för att möta planens intentioner fullt ut är att låta de lokala behoven vara styrande vid implementeringen av planen. De lokala konst och kulturperspektiven där glesbygd och urbana miljöer möts i frågor kring den fysiska utemiljön med ökad trygghet och trivsel i närområdet och där

demografiska och geografiska variationer berikar den lokala tillgången utifrån barn och ungas egna behov kan belysas mer i planen.

Förvaltningens ställningstagande per insatsdel

1. Likvärdig kultursamordning för skola förskola och skola i hela staden Ansvariga nämnder: Grundskolenämnd, Förskolenämnd och Utbildningsnämnd.

Tidplan: 2019 uppstart. 2020 implementering och utveckling.

Ekonomi: organisatoriskt inom befintliga verksamheter. Kostnad hanteras inom respektive nämnds ekonomiska ram.

Förvaltningens ställningstagande:

En avgörande faktor för att lyckas nå målet med insatsdelen är att berörda skolnämnder skapar likvärdiga förutsättningar i staden att inom sin organisation och tillsammans i utbildningskedjan med fristående verksamheter arbeta med att tillgängliggöra konst och kultur både på central och på lokal nivå. Det finns risker med att varje enskild förskola och skola utifrån egna förutsättningar hanterar uppdraget olika vilket kan resultera i att

(9)

den ansatsen som utpekas endast leder till en generell organisatorisk likvärdighet men där anpassningen utifrån individen och särskilt utsatta grupper inte blir likvärdig inom staden.

Förvaltningen vill därför utifrån egen erfarenhet lyfta fram kulturombudens roll i

samverkan med kultursamordnare som betydelsefull för att lyckas nå målet med insatsen och att risken med att funktionen inte får rätt förutsättningar för att utföra sitt uppdrag kan bidra till att implementeringen av insatsens delar inte blir likvärdigt över staden.

Den lokala variationen som möter barn och ungas behov i närområdet riskerar att försvinna om Kultursamordnaren får ett för stort generellt uppdrag för att lyckas fånga upp de lokala behoven och utvecklingsinriktningarna för att uppnå likvärdighet och inte bara likformighet.

För detta krävs att planen rimligtvis uppskattar kultursamordnarens uppdrag och omfattning och tydliggör kring mandat och möjligheter att bedriva arbetet i annat fall riskerar likvärdigheten till stor del bero helt på individers, förskolor och skolors egna lokala förutsättningar och engagemang.

Kultursamordnare och kulturombudens roll och förutsättningar för att bedriva sitt uppdrag genom god samverkan med varandra och övriga aktörer blir därmed avgörande för att verkligen möta planens intentioner på lokal nivå och samordna och förmedla konst och kulturaktiviteter med hög kvalitet likvärdigt över staden.

2. Kulturombud på alla förskolor och skolor

Ansvariga nämnder: Grundskolenämnd, Förskolenämnd och Utbildningsnämnd Tidplan: 2019 uppstart. 2020 implementering och utveckling

Ekonomi: organisatoriskt inom befintliga verksamheter. Kostnad hanteras inom respektive nämnds ekonomiska ram

En avgörande faktor för att lyckas nå målet med insatsdelen är att berörda skolnämnder skapar likvärdiga förutsättningar i staden att inom sin organisation och tillsammans i utbildningskedjan med fristående verksamheter arbeta med att tillgängliggöra konst och kultur både på central och på lokal nivå. Det finns risker med att varje enskild förskola och skola utifrån egna förutsättningar hanterar uppdraget olika vilket kan resultera i att den ansatsen som utpekas endast leder till en generell organisatorisk likvärdighet men där anpassningen utifrån individen och särskilt utsatta grupper inte blir likvärdig inom staden.

Förvaltningen vill därför utifrån egen erfarenhet lyfta fram kulturombudens roll i

samverkan med kultursamordnare som betydelsefull för att lyckas nå målet med insatsen och att risken med att funktionen inte får rätt förutsättningar för att utföra sitt uppdrag kan bidra till att implementeringen av insatsens delar inte blir likvärdigt över staden.

Den lokala variationen som möter barn och ungas behov i närområdet riskerar att försvinna om kultursamordnaren får ett för stort generellt uppdrag för att lyckas fånga upp de lokala behoven för att uppnå likvärdighet och inte bara likformighet vilket i sin tur riskerar att medföra att stödet för kulturombuden att bedriva sitt uppdrag lokalt på sin förskola och skola inte blir likvärdigt.

(10)

För att kulturen ska kunna ha en självklar plats inom skolformerna krävs att planen rimligare uppskattar kulturombudets uppdrag och omfattning och tydliggör kring mandat och möjligheter att erbjuda och arbeta med konst och kultur av, med och för barn och unga i vardagen. Förvaltningen anser annars att likvärdigheten till stor del riskerar bero helt på individers, förskolor och skolors egna lokala förutsättningar och engagemang.

Insatsen bör därmed kompletteras med ett förtydligande kring hur kulturombuden lokalt ska få förutsättningar för att fullgöra sitt uppdrag exempelvis genom att få ta del av kompetensutveckling inom konst - och kulturområdet, aktuellt utbud för scenkonst samt estetiska lärprocesser.

3. Tillsätta en tvärlinjär barn och ungkulturstrategisk grupp Ansvarig nämnd: Kulturnämnd

Stödjande nämnder: Idrotts och föreningsförvaltning/nämnd, Förskolenämnd, Grundskolenämnd, Utbildningsnämnd, 10 X Stadsdelsnämnd, Social resursnämnd Tidplan. 2020 uppstart

Ekonomi: organisatoriskt inom befintliga verksamheter. Kostnad hanteras inom respektive nämnds ekonomiska ram. Ansvar för insats hanteras i insats 4.

Förvaltningen ser att det idag inom stadens finns etablerade strukturer och grupper där barn- och ungkulturfrågor behandlas på olika sätt. Det är positivt att tydliggöra det tvärlinjära arbetet i staden tillsammans med utbildningskedjan och synliggöra att en del av frågorna idag redan omhändertas lokalt i olika forum bl.a. inom stadsdelarnas sektorer Samhälle och kultur samt område Kultur och fritid.

Förvaltningen bedömer att den tvärlinjära barn- och ungkulturstrategiska gruppens förutsättningar att koordinera och omhänderta övergripande frågor rörande strategisk utveckling kan bli sårbar då uppdraget ska hanteras inom befintliga ramar. Därutöver är gruppens representation bred med aktörer från stadens alla delar och representanter från andra berörda samverkansparter vilket kan göra det svårt att gå från teori till praktik.

4. Tillsätta processledning för Barn - och ungkulturstrategiska gruppen Ansvarig nämnd: Kulturnämnd

Tidsplan: 2019 förberedelser. 2020 uppstart.

Ekonomi: En investering behövs i processledning, kommunikation och implementering, motsvarande uppskattningsvis en miljon kronor per år. Kostnaden ryms inte inom Kulturnämndens ordinarie budget i dag.

Förvaltningen ser förslaget att tillsätta processledning för Barn - och ungkulturstrategiska gruppen som en förutsättning för gruppens möjligheter att driva sina frågor och där ett tydligt mandat och utrymme för processledningen att driva de strategiska frågorna framåt är direkt avgörande.

(11)

Det är positivt att tydliggöra det tvärlinjära arbetet i staden tillsammans med

utbildningskedjan och synliggöra att en del frågor idag omhändertas lokalt i olika forum bl.a. inom stadsdelarnas sektorer Samhälle och kultur samt område Kultur och fritid.

Förvaltningen bedömer att den tvärlinjära barn- och ungkulturstrategiska gruppens förutsättningar att koordinera och omhänderta övergripande frågor rörande strategisk utveckling kan bli sårbar då uppdraget ska hanteras inom befintliga ramar. Därutöver är gruppens representation bred med aktörer från stadens alla delar och representanter från andra berörda samverkansparter vilket kan göra det svårt att gå från teori till praktik.

Förvaltningen anser därför att en stark processledning med goda förutsättningar och mandat tillsammans barn- och ungkulturstrategiska gruppen kan realisera planens intentioner.

5. Samverkan för barn- och ungkultur i närområdet Ansvariga Stadsdelsnämnder x10

Tidsplan: 2019 förberedelser och uppbyggnad. 2020 implementering och utveckling.

Ekonomi: insatsen sker organisatoriskt inom de befintliga verksamheterna. Kostnaden hanteras inom respektive nämnds ekonomiska ram.

Förvaltningen anser att förslaget tydligt bör beskriva att planen ska implementeras lokalt genom lokala strategier och handlingsplaner och att det arbetet är en del som inkluderas i uppföljningen av planen.

Viktiga framgångsfaktorer som planen bör lyfta för att säkerställa att konst och kultur tillgången verkligen blir av och med barn och unga och inte bara för dem är den lokala samverkan mellan bl.a. kultur och fritid, skolformerna, föreningsliv, civilsamhälle och andra aktörer. Kultur och fritid har under lång tid skapat förutsättningar för skapande miljöer, ytor och arenor av, med och för barn och ungas egna konst- och kulturtillgång i stadsdelen bl.a. genom Bunkern där barn och ungas egna organisering har skapat nya former för att tillgången till konst och kultur av dem själva ska öka och genom Spacet som arena där kultur- och fritidsverksamheterna samverkar och låter barn och ungas egna organisering, delaktighet och medskapande bana vägen vilket har medfört att

verksamheterna lyckats nå fler inom berörda målgrupper. Denna samverkan är ett gott exempel att lyfta i staden där barn och ungas egna behov, uttrycksformer och spontana rörligheten idag fångas upp och synliggörs. Ett annat gott exempel är stadsdelens områdesarbete och Västra Göteborgs modell för samverkan där samverkan mellan civilsamhälle, näringsliv, föreningsliv och andra aktörer så som exempelvis konserthus, kulturinstitutioner och social resursförvaltning bidrar till att skapa förutsättningar för en fullvärdig och likvärdig tillgång till konst och kultur för alla barn och unga.

En viktig del i det strategiska arbetet är därmed att synliggöra och lyfta dessa goda exempel inom staden och tydligare knyta dem an till planens syfte och mål. Förvaltningen anser det vara bra att väga in dessa lokala variationer mer i planen då enbart ett fokus på en tvärlinjärorganisation i staden på övergripande nivå riskerar att skapa robusta och fasta strukturer som inte är tillräckligt elastiska och flexibla över tid för att möta framtidens

(12)

välfärd och låta barn och ungas behov styra verksamheternas utveckling genom ökad tillit och medskapande.

En central aspekt som planen omnämner är jämlikhetsarbetet och hur socioekonomiska, demografiska och geografiska förutsättningar varierar i staden och därför anser

förvaltningen att det är viktigt att fortsätta utveckla och stärka den lokala tillgången till konst och kultur för barn och unga genom att beakta särskilt utpekade grupper. Exempel på grupper som behöver beaktas är barn och unga med funktionsnedsättning och

funktionsvariation, nyanlända barn, barn boende i utsatta områden exempelvis centrala Tynnered men även boende i glesbygden där exempelvis Södra skärgården idag har dåliga kommunikationer och alternativa färdmedel till fastlandet för att ta del av konst och kultur på annat håll.

Förvaltningen anser därför också att frågan gällande vad som anses vara tillgång av konst och kultur av hög kvalitet tydligare behöver definieras för att verkligen kunna möta alla målgruppers behov.

6. Kulturdata på karta

Ansvariga nämnder: Byggnadsnämnd tillsammans med Kulturnämnd Stödjande nämnder: berörda nämnder

Ekonomi: Att utreda hur kartläggningen skall utvecklas är en engångskostnad. Att implementera ett nytt sätt för uppföljning kräver arbetstid, utbildning och investering i relevanta IT - verktyg

Förvaltningen anser att förslaget Kulturdata på karta med en gemensam kunskapsbas är ett viktigt redskap för att bedriva ett strategiskt arbete där samverkansprocesserna blir synliga inom staden.

Jämlikhetsarbetet har potential att stärkas i koppling till stadsutveckling och

samhällsplanering med Kultur på karta genom att konst och kultur i den fysiska utemiljön bidrar till att stärka trygghet och trivsel i stadsrummet och i samhällets olika miljöer och arenor så att den spontana rörligheter hos barn och unga stimuleras och främjas.

Tillgången till befintliga ytor och lokaler efter barn och ungas egna behov kan synliggöras alla tider på dygnet för att utveckla samutnyttjandet av lokaler och ytor mellan berörda parter och redskapet kan bidra med underlag för dimensionering av konst och kultur vid nybyggnation av förskolor, grundskolor och gymnasieskolor.

7. Metodutveckling

Ansvarig nämnd: Kulturnämnden

Ekonomi: översyner görs inom ordinarie verksamhet men åtgärder kan kräva investeringar som inte ryms i ordinarie budget.

Förvaltningen ser det önskvärt med ett förtydligande kring formuleringen att insatsen skall "möjliggöras av en struktur likande den i insats 3 - 5 som föreslås ligga inom den barn och ungkulturstrategiska gruppens områden".

(13)

Strategisk metodutveckling av konst och kultur är ett stort kunskapsområde som skall möta fältet barn - och ungkultur. Inom fältet finns idag omnämnda metoder och verktyg som kan breddas genom att identifiera synliggöra och sprida nya metoder och verktyg för att möta framtidens välfärd och utveckling av barn- och ungkultur inom staden.

8. Konstartsutveckling

Ansvarig nämnd: Kulturnämnden

Ekonomi: översyner görs inom ordinarie verksamhet men åtgärder kan kräva investeringar som inte ryms i ordinarie budget.

Förvaltningen ser positivt på ambitionen att utveckla konstarternas möjligheter att möta barn och ungas intressen. Förvaltningen vill också hänvisa till stadsdelarnas kontakter med det lokala, fria kulturlivet som kan utgöra en resurs i utvecklingsarbetet samt skapa värdefulla kontakter för barn och ungdomar.

Ekonomiska konsekvenser

Förvaltningen bedömer att insats 3, 4, 5 och 6 har ekonomiska konsekvenser för

stadsdelen genom en utökad belastning då arbetet med infrastruktur för barnkulturstaden Göteborg samt strategisk utveckling i stora delar ska implementeras och genomföras utifrån nämndens egna ramar.

Barnperspektivet

Förvaltningen anser att barnperspektivet tillgodoses i förslaget genom att referera till barnkonventionen och låta planen rikta sig till barn och unga i varierande åldrar.

Förvaltningen ser dock att barnperspektivet med fokus på av och med barn och unga bör stärkas i förslaget.

Mångfaldsperspektivet

Förvaltningen finner att förslaget kan gynna stadens arbete för mångfald under förutsättning att den lokala variationen och särarten i barn- och ungkulturen får det utlovade utrymme som krävs.

Jämställdhetsperspektivet

Förvaltningen finner att förslaget gynnar stadens arbete för jämställdhet genom att de ställningstaganden som framförs i yttrandet beaktas.

Miljöperspektivet

Förvaltningen menar att förslaget främjar möjligheterna att arbeta med hållbara lösningar ur miljösynpunkt då centralt utarbetade riktlinjer kan styra de olika insatsernas

miljöarbete.

Omvärldsperspektivet

Ett mer samordnat arbete med barn- och ungkulturen skapar större genomslag för det omvärldsperspektiv som bör följa utvecklingen av området i både teori och praktik.

(14)

Samverkan

LSG 20 februari 2019 FSG 19 mars 2019

Bilagor

1. Kartläggning av tillgången till kultur för barn och unga i Göteborg.

2. Förslag till Göteborgs Stads plan för barn- och ungkultur 2019 - 2023.

3. Utvalda artiklar ur FN:s konvention om barnets rättigheter.

4. Förslag till remissinstanser.

Beslutet ska skickas till:

Yttrande sänds till förvaltningsbrevlådan för kulturförvaltningen kultur@kultur.goteborg.se med hänvisning till diarienummer 0707/18.

Maria Lejerstedt

Stadsdelsdirektör Susanne Alfjord

Sektorschef

(15)

Göteborgs Stad [Kultur], bilaga till tjänsteutlåtande 1 (16)

Kartläggning av tillgången till kultur för barn och unga i Göteborg

Kultur

Bilaga 1

(16)

Innehåll

Kartläggning av tillgången till kultur för barn och unga i Göteborg ... 1

Inledning ... 3

Syfte ... 3

Mål ... 3

Metod ... 3

Avgränsningar ... 3

Utgångspunkter ... 3

FN:s barnkonvention blir svensk lag ... 3

Nationella mål för kultur ... 3

Regionala mål för kultur ... 4

Göteborgs Stads kulturprogram ... 4

Jämlikt Göteborg ... 5

Förutsättningar... 5

Inventering av perspektiv i relation till karta och plan ... 5

Kulturperspektiv ... 5

Konstperspektiv ... 6

Medborgarperspektiv ... 7

Nulägesanalys av barnkulturen i Göteborg ... 8

Styrkor ... 8

Svagheter ... 9

Utmaningar ... 10

Möjligheter ... 10

Kartläggning: kulturdata på karta (GIS) ... 11

Kartläggning av kultur för, av och med barn och unga i Göteborgs stadsdelar ... 11

Resultat från kartläggningen av fysiska platser ... 11

Exempel på bilder från kartläggningen i QGIS: ... 13

Saknad information i kartan idag: ... 15

Reflektioner kring kartans potential ... 16

Reflektioner, slutsatser och förslag efter genomfört uppdrag ... 16

(17)

Inledning

Syfte

Åtgärden innebär att kartlägga befintliga resurser och tillgången till kultur avseende barn och unga i Göteborg, i syfte att nå en mer jämlik situation för barn och unga i hela staden.

En kartläggning av befintligt kulturutbud för barn och unga syftar till att få ett underlag för framtida satsningar för jämlik tillgång till kultur och lika möjligheter att vara delaktig i kultur oavsett var i staden man som barn och ungdom bor.

Mål Kartläggningen ska utgöra ett underlag för Göteborgs Stads plan för barn- och ungkultur.

Metod

I uppdraget ingår att skapa en digital karta med hjälp av GIS och stadens verktyg Infovisaren och genomföra en geografisk kartläggning av platser för kultur för, med och av barn och unga.

Uppdraget har genomförts i samverkan med representanter från stadsdelsförvaltningar och andra berörda fackförvaltningar, bolag och Västra Götalandsregionen. Information om nätverk och platser för kultur för, med och av unga har inhämtats via intervjuer, workshops, stormöten och samtal i form av bikupor.

Som komplettering till den geografiska kartläggningen har förvaltningen gjort en nulägesanalys av barnkulturen i Göteborg utifrån styrkor, svagheter, utmaningar och möjligheter.

Avgränsningar

Kartan utgör en grund för fortsatt arbete med kulturdata på karta. Stora omorganisationer i staden och ojämna strukturer för samverkan och information gör att kartan i nuläget behöver uppdateras. Kartan är inte heltäckande, vilket gör det svårt att redogöra en rättvis analys.

Kartläggningen redovisar inte någon statistik i siffror.

Utgångspunkter

Styrande dokument på olika nivåer hävdar barns rättigheter som medborgare generellt men även specifikt att barn och unga är en prioriterad målgrupp inom kulturpolitiken.

FN:s barnkonvention blir svensk lag

FN:s konvention för barnets rättigheter (Barnkonventionen) är ett rättsligt bindande internationellt avtal, som slår fast att barn är individer med egna rättigheter. I Sverige är avtalet ratificerat sedan 1990. Riksdagen beslutade i juni 2018 att göra barnkonventionen till svensk lag. Därmed läggs ett större ansvar på myndigheter, rättsväsende, kommuner och andra beslutsfattare att tillämpa rättigheterna i konventionen, så att de får ett större genomslag vid bedömningar, ärenden och beslut som rör barn. Lagen kommer träda i kraft 1 januari 2020.

Barnkonventionen lyfter bland annat fram barnets rätt att uttrycka sig, barnets tankefrihet och barnets rätt att delta i det kulturella och konstnärliga livet.

Nationella mål för kultur

Målen för den nationella kulturpolitiken är att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande

(18)

och obunden kraft med yttrandefriheten som grund, att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå de kulturpolitiska målen ska den nationella kulturpolitiken:

• främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor

• främja kvalitet och konstnärlig förnyelse

• främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas

• främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan

• särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.

På nationell nivå lyfts barn och unga fram som en målgrupp som ska uppmärksammas särskilt, eftersom särskilda strukturer och insatser krävs för att tillgodose barn och ungas rätt till konst och kultur på ett sätt som kan anses vara likvärdig med vuxnas tillgång och möjligheter.

Regionala mål för kultur

En mötesplats i världen - Kulturstrategi för Västra Götaland 2012 utgår från kulturpolitikens fem dimensioner: demokratisk öppenhet, konstnärlig kvalitet, social relevans, ekonomisk potential och regional profilering.

Kulturstrategin pekar också ut fem strategiska områden som vägledande och särskilt viktiga för regionens arbete: ett vidgat deltagande, utvecklade kapaciteter, gynnande av nyskapande, bättre nyttjande av tekniken samt ökad internationalisering. Inom området Vidgat deltagande pekas skolan bl.a. ut som viktig part för att nå målet.

Göteborgs Stads kulturprogram

Göteborgs Stads Kommunfullmäktige antog 2013 Göteborgs Stads kulturprogram. I det definieras tre områden för stadens kulturpolitiska arbete:

- konstpolitik, som ska hävda konstens integritet, oberoende och egenvärde samt främja konstnärlig yttrandefrihet och kvalitet

- kulturpolitik, som ska öka den sociala sammanhållningen; stimulera människors lust och motivation att ta del av konst och kultur; främja delaktighetskultur och stimulera till eget skapande; värna, vårda, tillgängliggöra och utveckla kulturarvet samt kraftfullt förstärka arbetet för demokrati och jämlikhet

- kulturplanering, som ska skapa en attraktiv livsmiljö i staden; göra stadens karaktär och historia tydlig; skapa goda förutsättningar för hållbar utveckling samt öka

göteborgarens möjlighet till inflytande över den fysiska miljön.

Inom de tre områdena har det tagits fram handlingsplaner med konkreta åtgärder och förslag för de strategiska framtidsfrågorna. Åtgärderna inom den kulturpolitiska handlingsplanen är

• kartlägga tillgången till konst och kultur för barn och unga i Göteborg

• utarbeta en Barn- och ungkulturplan för Göteborgs Stad kopplad till Jämlikt Göteborg.

Barnperspektivet är ett av perspektiven som genomsyrar kulturprogrammet. Stadens kulturverksamheter ska utformas och utvecklas med hänsyn tagen till barns och ungas behov. Barns och ungas kreativitet ska uppmuntras och de ska ha rätt till kulturutövning och eget skapande oavsett uttrycksform. Barn och unga ska kunna påverka såväl

(19)

kulturutbudet som formandet av staden och ges möjlighet att till fullo delta i kulturell och konstnärlig verksamhet.

Ungdomars kultur uppträder ofta i icke-traditionella former som kan vara svåra att upptäcka och som snabbt förändrar sig. Det är av vikt att stadens kulturverksamheter har en beredskap att ta tillvara och uppmärksamma ungdomars kulturuttryck. Lika viktigt som att underlätta och stödja barns och ungas egen kreativitet och skaparlust är att ge dem möjlighet att komma i kontakt med och ta del av professionella konstupplevelser.

Jämlikt Göteborg

Göteborgs Stads Kommunfullmäktige antog 2018 Göteborgs Stads program för en jämlik stad. Målet, att Göteborg ska vara en jämlik stad, är indelat i fyra målområden:

- skapa god start i livet och goda uppväxtvillkor, - skapa förutsättningar för arbete,

- skapa hållbara och jämlika livsmiljöer samt

- skapa förutsättningar för delaktighet, inflytande och tillit.

Kartläggningen av barnkultur i Göteborg relaterar till samtliga av dessa fyra målområden.

I programmet för en jämlik stad fastställs att ”i ett jämlikt samhälle fördelas såväl resurser som ekonomiskt och politiskt inflytande utifrån allas lika värde och rättigheter. I jämlika samhällen har alla likvärdig tillgång eller möjligheter till att förvärva resurser och förmågor för att tillvarata och påverka samhällsutvecklingen och sina liv.” Jämlikhet ska gälla även för de som inte själva har juridiskt, politiskt eller ekonomiskt inflytande, d v s barn och unga upp till 18 år. Programmet poängterar vikten av tidiga insatser och goda uppväxtvillkor för att långsiktigt skapa en ökad och hållbar jämlikhet.

Förutsättningar

Göteborgs Stad omorganiserar ansvarsområden som berör barn och unga och strukturerna har ändrats i hög grad under perioden som kartläggningen av barnkultur är genomförd.

Förskolan och grundskolan har centraliserats i två nya facknämnder fr.o.m. 2018. Det innebär att stadsdelsnämndernas ansvar har påverkats. En översyn av stadsdelsnämnderna pågår. Ansvaret för stadsdelsbiblioteken överförs från stadsdelsnämnderna till

kulturnämnden under 2019.

Eftersom det sker stora förändringar bör kartläggningen betraktas som en del av ett större underlag till förvaltningens förslag till Göteborgs Stads plan för barn- och ungkultur 2019 - 2023.

Inventering av perspektiv i relation till karta och plan

Kulturperspektiv

I ett brett kulturbegrepp ingår lagar och rättigheter tillsammans med outtalade vanor och värderingar. Hit räknas traditioner, normer, språk och religioner – alla de kulturella och subkulturella sammanhang som vi på individuell nivå i olika hög grad identifierar oss med. En smalare innebörd av ordet kultur rymmer konstarterna, kulturarvet, estetiska utryck och de platser som är särskilt avsedda för dessa. Även ur denna definition är gränserna flytande; det är svårt att dra skiljelinjer mellan professionellt och deltagardrivet liksom mellan fin- och populärkultur. Kultur finns i hemmet, i det offentliga rummet, på skärmen, i skolan och på arbetsplatserna. Kulturen är levande och föränderlig.

(20)

Kulturlivet säger mycket om det samhälle där kulturen verkar. Strukturer och ideal synliggörs av de uttryck som stöttas, vems berättelser som berättas och vilka platser som prioriteras. Göteborgs Stad har genom antagandet av kulturprogrammet slagit fast att kulturen är en av de fyra hållbarhetsdimensionerna där socialt, ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt perspektiv utgör bärande delar.

Kartläggningen av barnkulturen i Göteborg tar fasta på såväl kultur för som med och av barn och unga.

Konstperspektiv

Göteborgs Stads konstpolitiska mål är att skapa goda och hållbara villkor för konsten, att främja konstnärlig yttrandefrihet och kvalitet och att hävda konstens integritet, oberoende och egenvärde. Konst är en viktig del i det demokratiska bygget, inte bara genom rätten att uttrycka sig konstnärligt, utan också genom rätten att bilda sig en egen uppfattning om olika verk, delta i samhällsdebatten och reflektera över sig själv och sin omvärld.

Barn och unga har samma rätt till konstnärliga upplevelser att spegla sig i och reflektera kring. Staden har ett särskilt ansvar att garantera att det finns tillgång till professionellt producerad konst och kultur av hög kvalitet för barn och unga via institutioner, offentliga verksamheter och i ett fritt kulturliv. Fungerande strukturer för kontakt och förmedling mellan kulturella utövare och de barn och unga som ska ta del av eller medverka i de kulturella aktiviteterna är avgörande för likvärdigheten i staden.

Hur konst framhålls avslöjar vilken förväntan som läggs i konstens syfte, vad konsten förväntas ha för funktion. Akademisk forskning definierar tre olika perspektiv: fostrande, stödjande respektive subjektivistisk konst. Ett fostrande perspektiv framhåller konst för att stärka sammanhållning, lära ut en kulturell kanon eller allmänbilda. Ett stödjande perspektiv tar konsten till hjälp för att illustrera eller förtydliga ett innehåll av annan karaktär. Det kallas ibland instrumentell konst. Sett ur båda dessa perspektiv blir avsändarens intention överordnad mottagarens personliga tolkning. Ett subjektivistiskt perspektiv, däremot, uppmuntrar till egna uttryck, tolkningar och ställningstaganden. Det subjektivistiska perspektivet lyfts ofta fram som konstens unika möjlighet, där konsten i sig inte låter sig definieras, utan ställer sig till förfogande som reflektionsyta för

mottagarens reaktioner och tolkningar. Det är i denna möjlighet till tolkning, snarare än i innehåller i sig, som den sant demokratiska och emancipatoriska aspekten av konst ligger.

I en skolkontext har konst och kulturella aktiviteter ofta en fostrande eller stödjande funktion med på förhand givna svar, eftersom det är lättare att hitta argument för dessa inom de olika skolämnenas kunskapskrav. Sett till skolans värdegrund och övergripande mål går det dock att tolka in starka argument för det subjektivistiska perspektivet, med det kräver en aktiv hållning till konsten som tolkningsbar och upplevelsen som personlig.

Relationen mellan konst och lärande kan ställas upp i en matris med fyra fält:

lärande om / i / med / genom konst .¹ Matrisen skiljer mellan konvergenta mål (på förhand givna svar) respektive divergenta mål (ej på förhand givna svar) samt mellan

1 Pedagogikprofessor Lars Lindströms matris redovisas bl a i Västra Götalandregionens Handbok för planering av kulturprojekt i skolan, bilaga IV ”Fyra estetiska lärandeformer”. Matrisen redovisas även i Tomas Saars forskningsrapport Konstens metoder och skolans träningslogik (Karlstads universitet 2005).

(21)

lärande där kunskaperna ligger inom respektive bortom det konstnärliga uttrycket (mediespecifikt respektive medieneutralt):

Lärande genom konst innefattar bl a att träna sina förmågor och generera insikter av inre och mellanmänskliga slag. Nyfikenhet och kritiskt tänkande såväl som empati, tålamod och samarbete kan tränas genom reflektion och skapande. Till lärande genom konst hör också självreflektion och självkännedom. Med rätt stöd kan konstnärligt skapande och kreativ analys möjliggöra insikter om vem en själv är i relation till andra, till samhället och till samtiden. Det demokratiska med konst och kultur ligger då inte endast i rätten att uttrycka sig konstnärligt, utan också i rätten att ha en personlig tolkning eller åsikt och möjlighet att uttrycka den.

Ur elevperspektiv såväl som ur konstperspektiv är det är viktigt att skolan arbetar med lärande genom konst, inte endast lärande om, med och i konst.

Kultur för, med och av barn och unga kan alla, var för sig, delas in i de fyra fälten ovan.

Medborgarperspektiv

Barn och unga ska värderas som sociala och politiska varelser med egna önskemål och behov. Barn och unga i Göteborg har rätt till likvärdig tillgång till konst och kultur av hög kvalitet. De ska ges möjlighet till inflytande, delaktighet och eget skapande och ska bjudas in att vara med och forma stadens platser, miljöer och rum. Barn och unga ska vara självklara medskapare av de kulturmiljöer och det kulturarv som överförs från generation till generation.

Alla som tar del av konst och kultur har möjlighet att genom tankar, känslor och åsikter definiera sig själv i relation till sin historia, till andra människor och till samhället i stort.

Att utöva kulturella aktiviteter ger möjlighet att pröva, ifrågasätta och stärka sina antaganden. Att ta del av andras verk ger chans att reflektera, jämföra och få syn på sina egna reaktioner. Kulturen är starkt kopplad till demokrati och mänskliga rättigheter, dels eftersom den kan representera, skapa sammanhållning och stärka grupper, dels för att den möjliggör individuell frihet, personlig upplevelse och upprättelse. Att möta konst och kultur är att möta sig själv – och att få syn på andra.

I begreppet för, med och av barn och unga görs en definitionsskillnad mellan barnperspektiv och barns perspektiv. På samma sätt barnkultur från barns kultur.

Skillnaden ligger i vem som formulerar perspektivet respektive skapar kulturen.

Barnperspektiv och barnkultur formuleras av vuxna med hänsyn till barn medan barns

(22)

perspektiv och barns kultur formuleras och skapas av barn själva. Ett sant barnperspektiv innehåller barns perspektiv, även om det tolkas av vuxna.

Ur förvaltningssynpunkt har Göteborgs Stad ett medvetet och uttalat barnperspektiv inom många områden, men när det gäller att inhämta barns perspektiv är arbetet generellt svagt.

Det saknas ofta strukturer och arbetsmetoder för att barn och unga ska ges möjlighet att medverka i planering, beslut och utförande och där de finns är de olika stabila i olika delar av staden. Inom staden finns goda exempel där barn och ungas inflytande och deltagande har haft en självklar plats och där deltagarnas arbete har varit till nytta för staden, men dessa exempel har inte fått spridning eller fäste i tillräckligt hög grad.

Nulägesanalys av barnkulturen i Göteborg

Med utgångspunkt i kartläggningen, kunskap generellt inom barnkulturområdet och speciellt utifrån förda samtal inom uppdraget att kartlägga barnkulturen i Göteborg och ta fram förslag på Göteborgs Stads plan för barn- och ungkultur, har förvaltningen gjort en övergripande SWOT-analys för barnkulturen i Göteborg. Den utgör en nulägesanalys utifrån styrkor, svagheter, utmaningar och möjligheter.

Styrkor

• Förskola och skola utgör mycket viktiga arenor för barn och ungas tillgång till kultur i alla former. Det gäller såväl möten med den professionella konsten som det egna utövandet och utforskandet. Ambitionen att nå alla barn och unga, oavsett geografiska, socioekonomiska och andra skillnader, är baserad på en demokratisk grundhållning om allas lika rätt och värde. I jämförelse med att nå barn och unga på fritiden eller via familjen utgör förskola och skola relativt stabila kanaler för information och förmedling av konst och kulturaktiviteter.

• Flera institutioner i Göteborg erbjuder gratis museilektioner för stadens skolor.

Dessa kan bokas digitalt av pedagogerna själva. Även den ordinarie utställningsverksamheten vänder sig i många fall till barn och unga.

• Biblioteken arbetar målmedvetet och aktivt i relation till barn och unga. Förutom konstnärliga upplevelser genom litteraturen är biblioteken viktiga som

läsfrämjande instans, informationsplattform, demokratisk mötesplats samt arena för kultur via programläggning av kulturella aktiviteter.

• En stor del av den kommunala kulturbudgeten går till institutioner och fria verksamheter som i olika grad riktar sig till barn och unga.

• Kulturnämnden subventionerar barn och ungas scenkonstbesök hos stadens fria kulturaktörer genom ett utjämningsbidrag och det finns en inarbetad modell för kultursamordning i stadsdelarna.

• Göteborgs stad har en lång tradition av barnkultur. Nätverken KULF och KULIS är en mycket viktig kanal mellan professionell utövare inom olika konstarter och de barn och unga som tar del av konsten under pedagogisk tid i skola och förskola.

• Barnteatern i Göteborg står stark i relation till andra städer både nationellt och internationellt och andra kommuner och verksamheter har inspirerats av de strukturer och nätverk som byggts upp här.

• Kulturskolan finns i stadens alla tio stadsdelar, även om den organisatoriskt är sammanslagen till sju områden. Kulturförvaltningen erbjuder gratis uthyrning av

(23)

musikinstrument och kulturskolorna i Göteborg har förhållandevis låga medlemsavgifter för barn och unga.

• Den allra största delen av barn och ungas kulturella aktiviteter äger rum i deras närområde, där de bor eller går i skolan. Nästan alla stadsdelar har

stadsdelsbibliotek och kulturskola.

• Några stadsdelar har kulturhus, varav tre ska verka för hela staden. Somliga stadsdelar har särskilda ungdomssatsningar. Under Kulturförvaltningen finns Frilagret.

• Inom och i samverkan med staden finns flera olika verksamheter, nätverk, arbetsgrupper och fokusområden som har uttalade barnperspektiv.

• Jämlikt Göteborg har ett tydligt fokus på barn och unga och Göteborgs Stads Kulturprogram lyfter rätten till konst och kultur för alla invånare i staden.

Sveriges nationella kulturpolitik har som mål att särskilt uppmärksamma barn och ungas tillgång till kultur.

Svagheter

• Kultur för barn och unga är ett svårdefinierat begrepp. Aktiviteter och kulturyttringar för, med och av barn kan se mycket olika ut och värderas också olika. Gränsförflyttningar mellan konstarterna, nya konstnärliga uttryck och barn och ungas egna initiativ har en tendens att värderas lägre än den etablerade och på förhand definierade kulturen.

• Det är svårt att få en samlad bild av de aktiviteter och satsningar som görs inom barnkulturen i Göteborg. Konst och kultur sker både på obligatorisk skoltid och på fritiden. Det sker även en hel del samverkan mellan skola och frivilliga verksamheter. Stadsdelarna, kulturförvaltningarnas olika sektorer och social resursförvaltning har alla riktade kulturella verksamheter för barn och unga, men statistiken är svår att följa. Mycket fint arbete görs inom olika verksamheter, men samverkan är svag och informationen tenderar att stanna inom det egna

arbetsfältet.

• Oavsett verksamhet eller aktivitet är det mycket tydligt att Göteborg är en ojämlik stad när det gäller konst och kultur för barn och unga. Det finns

kulturstarka områden och skolor och det finns barn och unga i staden som knappt tar del av stadens kulturliv alls. Det vore givande att samla statistik från

museilektioner, scenkonstbesök, läsfrämjande aktiviteter, bibliotek, kulturskola mm för att se om det är samma skolor och områden som tar stor del av samtliga områden medan andra helt hamnar utanför. Sådan statistik har hittills inte kunnat sammanställas.

• Andelen deltagare i Kulturskolan är ojämlikt fördelad över staden och varierar från 6,6 % i Västra Hisingen till 19,3 % i Örgryte-Härlanda. Den genomsnittliga andelen i hela staden är 11,5% (Siffrorna avser målgruppen 5–15 år under 2017).

• Det starka engagemang som finns hos många som arbetar med kultur för barn och unga tenderar att bli en svaghet, då engagemanget ofta är individers sätt att kompensera för svaga eller bristande strukturer. Eldsjälar driver barn- och ungkulturen framåt, men det gör samtidigt strukturen personbunden och mycket ojämlik. Avsaknad av mandat eller andra prioriteringar av beslutsfattarna gör att frågor som rör kultur för barn och unga lätt faller mellan stolarna, glöms bort eller prioriteras lågt. Avsaknad av mandat gör också att kunskap och erfarenheter

(24)

ofta stannar inom den egna verksamheten. Det är strukturellt svårt att mötas för kunskapsutbyte. Många verksamheter och insatser förblir osynliga.

• Brist på samordning och brist på kommunikation och information påtalas som svagheter inom flera verksamheter. Brist på information påtalas också av barn och unga själva och familjer som vill ta del av kultur i Göteborg.

• Den mest påtagliga svagheten är de stora skillnaderna när det gäller

förutsättningar för konst och kultur för barn och unga, främst mellan olika stadsdelar men även mellan olika konstformer.

Utmaningar

• Kulturens verkan är långsiktig och inte alltid tydligt mätbar, vilket gör att den kan vara svår att koppla till konkreta hälsorelaterade eller socioekonomiska resultat. Kultur får gärna en framlyft betydelse i styrdokument och visionära tal, men sett till budget och faktiska handlingsramar prioriteras kulturen lågt, vilket gör att kulturpolitiken har svårt att hävda sig i relation till andra politiska områden. På nationell nivå tilldelas kulturen mindre än 1 % av BNP.

• På samma sätt lyfts ofta barn- och ungas rättigheter och behov fram som särskilt prioriterade. Generellt sett har barn och unga dock låg status i samhället och konst och kultur som vänder sig till unga har inte samma anseende som sådan som vänder sig till vuxna. Frågor som rör barn och unga tenderar att handla om att rusta dem inför framtiden snarare än om deras lust och välmående här och nu.

Eftersom barn och unga är omyndiga har de ingen egen politisk röst utan är hänvisade till den vuxna omvärldens omsorger.

• Barnkulturen i Göteborg har ett starkt fokus och engagemang bland de närmast berörda, men hög arbetsbelastning och låg status gör att de personbaserade strukturerna riskerar att raseras med eldsjälar som bränns ut. Bristande mandat gör att kunskap och engagemang stannar inom de enskilda verksamheterna, då det är svårt att hitta strukturer för stöd, utbyte och synergieffekter på en mer strategisk eller övergripande nivå.

• Stora socioekonomiska skillnader och olika geografiska förutsättningar gör att barnkulturen i Göteborg har väldigt ojämlika förutsättningar över staden.

• Pågående omorganisationer i staden gör att etablerade strukturer och nätverk riskerar att gå förlorade.

• Avsaknad av samordning och övergripande riktningar gör att staden riskerar att missa möjligheten att agera progressivt i frågor som rör kultur för barn och unga.

Möjligheter

• Med centraliseringar av bl.a.Stadsdelsbiblioteken och hela för- och grundskolan ökar möjligheterna att arbeta övergripande strategiskt och jämlikt med barn- och ungkultur inom hela Göteborg. Med detta följer ökade möjligheter att dela kompetenser och öka kunskap inom barnkulturfältet.

• Kulturskolans strategiska arbete utgör en förebild för hur arbetet med barn- och ungkultur ur ett bredare perspektiv skulle kunna organiseras och förankras.

• Genom att inrätta en strategisk och stadsövergripande instans för barn- och ungkultur kan arbetet för en jämlik tillgång till konst och kultur för barn och unga