Uppföljning av Göteborgs Stads plan för att förbättra hbtq-personers livsvillkor

(1)

Uppföljning av Göteborgs Stads plan för att förbättra hbtq-personers livsvillkor 2017 – 2021

Förslag till beslut

I kommunstyrelsen:

Uppföljningen av Göteborgs Stads plan för att förbättra hbtq-personers livsvillkor 2017 – 2021 i enlighet till bilaga till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande antecknas.

Sammanfattning

Göteborgs Stads plan för att förbättra hbtq-personers livsvillkor 2017 – 2021 antogs av kommunfullmäktige 2017-01-26. I planen anges att en uppföljning ska göras efter två år på en stadenövergripande nivå för att se hur implementeringen av de olika åtgärderna fortskrider, vad som möjliggjort implementeringen, respektive hinder för att utföra dem.

Utifrån vad som framkommer av uppföljningen kan eventuella justeringar av planen behöva vidtas.

Planen består av fem temaområden och omfattar sammanlagt 33 åtgärder. Temaområdena är utsatthet och diskriminering, mötesplatser och inkluderande rum, föreningslivet, kommunikation, samt HR och kompetens.

Uppföljningen är kvalitativ. 17 förvaltningar och 2 bolag har deltagit i uppföljningen.

Dessa har valts ut då de ansvarar för mest antal åtgärder i planen.

Uppföljningen visar på att planen har implementerats till viss del. Implementeringstakten har varit högst vad gäller de kompetenshöjande insatserna. Däremot har punktinsatser försenats, främst inom temaområdet utsatthet och diskriminering - skydd och stöd för hbtq-personer och till viss del inom temaområde mötesplatser och inkluderande rum. De bakomliggande orsakerna är att de utredningar som skulle göras initialt har försenats, samt hur ekonomiska resurser prioriterats för att genomföra åtgärderna. Ytterligare bakomliggande orsaker som påverkat implementeringstakten är på vilket sätt planen förankrats av ledningen i den egna organisationen. I de åtgärder där flera verksamheter anges som ansvariga varav en är sammankallande, har även skapat fördröjningar på grund av otydligheter i vad deras roller är. Planen kan därför behöva ses över.

Ekonomiska konsekvenser

Enligt stadsledningskontorets tidigare tjänsteutlåtande daterat 2016-11-11 skulle de åtgärder som medför ökade kostnader hanteras inom ordinarie budgetprocess inför 2018 och framåt. Förvaltningarna har inte under nuvarande förutsättningar möjlighet att Stadsledningskontoret

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2019-05-13 Diarienummer 0761/19

Handläggare

Eva-Marie Kjellström Telefon: 031-368 04 22

E-post: eva-marie.kjellstrom@stadshuset.goteborg.se

(2)

prioritera tre av de mer resurskrävande insatserna i planen. Detta tjänsteutlåtande är en lägesrapport och innebär därmed i sig inga ekonomiska konsekvenser.

Stadsledningskontoret konstaterar dock att ambitionsnivån i nu gällande plan kan komma att behöva förändras. Stadsledningskontoret menar att delar av åtgärderna i planen behöver tas bort.

Barnperspektivet

Det fortsatta arbetet med åtgärderna i planen inom hbtq-området förväntas gynna barn och unga och ligger i linje med FN:s konvention om barnets rättigheter som kommer att bli svensk lag 2020, samt den svenska diskrimineringslagstiftningen. Flera av planens åtgärder tar fasta på den utsatthet som unga hbtq-personer lever med och bedöms därför kunna bidra till att stärka barns och ungas rättigheter och välbefinnande. I planen finns ett särskilt fokus på unga transpersoner, vilkas utsatthet är särskilt omfattande.

Synliggörandet av barn och unga, som antingen själva tillhör hbtq-gruppen och/eller lever i regnbågsfamiljer är en förutsättning för att likvärdig service ska kunna säkerställas.

Mångfalds- och jämställdhetsperspektivet

Åtgärderna i planen för att förbättra hbtq-personers livsvillkor förväntas gynna alla oavsett kön, könsidentitet/-uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Planen utgår från de olikheter och den mångfald som finns bland hbtq-personer. Åtgärderna i planen fokuserar bland annat att på att förbättra livsvillkoren för unga hbtq-personer, för transpersoner och för hbtq-personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Dessa grupper bedöms leva med en särskild utsatthet.

Miljöperspektivet

Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv.

Omvärldsperspektivet

Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv.

Bilaga

Uppföljning av Göteborgs Stads plan för hbtq-personers livsvillkor 2017 – 2021

(3)

Ärendet

Göteborgs Stads plan för att förbättra hbtq-personers livsvillkor 2017 – 2021 antogs av kommunfullmäktige 2017-01-26 § 12. I planen anges att en uppföljning ska göras efter två år och att eventuella justeringar av planen kan behöva vidtas med hänsyn till vad uppföljningen visar.

Beskrivning av ärendet

Bakgrund

Planen togs fram på uppdrag av kommunstyrelsen 2015-10-21 utifrån ett åtgärdsprogram med 22 rekommendationer som lämnades i rapporten ”Normbrytande liv i Göteborg.

Lägesrapport om hbtq-personers livsvillkor” 2014. Åtgärderna skulle i möjligaste mån integreras i befintliga uppdrag och processer. Framtagandet av planen skulle ske i samverkan med berörda parter i staden med särskilt ansvar som berördes av rekommendationerna, inklusive stadens HBTQ-råd.

En uppföljning ska göras efter två år på en stadenövergripande nivå för att ta reda på hur implementeringen av de olika åtgärderna i planen fortskrider. Uppföljningen ska

undersöka vad som möjliggjort implementeringen av åtgärderna, respektive hinder för att utföra dem. Utifrån vad som framkommer av uppföljningen kan eventuella justeringar av planen behöva vidtas. I planen anges också att en utvärdering ska göras efter det att planens tidsperiod löpt ut för att se vilka effekter stadens arbete haft för att förbättra hbtq- personers livsvillkor.

Planens omfattning

Planen har ett arbetsgivar-, verksamhets- och medborgarperspektiv och omfattar följande temaområden och antal åtgärder per tema:

Tema Antal

åtgärder Utsatthet och diskriminering (3 delar):

• Ge våldsutsatta hbtq-personer adekvat skydd och stöd. Ge våldsutövande hbtq- personer stöd

• Samordning och kompetensutveckling

• Ökad normkritisk kompetens i några av stadens verksamheter

15

Mötesplatser och inkluderande rum:

• Inrätta mötesplatser för hbtq-personer för att aktivt delta i samhällslivet

3

Föreningslivet:

• Ett öppet och tillgängligt föreningsliv med möjligheter för hbtq-personer att delta i 4

Kommunikation:

• Inkluderande kommunikation med bättre möjligheter för hbtq-personer att hitta relevant information

3

HR och kompetens:

• Ökade kunskaper om hbtq-personers arbetsmiljö i staden

8

Sammantaget är planens olika åtgärder indelande i fyra grupper. Dessa är:

• Kompetenshöjande insatser (omfattar flertalet av planens åtgärder)

• Punktinsatser i varierad omfattning och finansieringsgrad (inbegriper flertalet av planens åtgärder)

• Normkritisk granskning av verksamheter i staden (omfattar några få åtgärder)

• Samverkan med externa aktörer (omfattar några få åtgärder).

(4)

Frågeställningar, metod och urval

Uppföljningen utgår ifrån den självskattning som deltagande förvaltningar och bolag gjort på de åtgärder de ansvarar för utifrån en fyrgradig skala - från att inte påbörjat

implementeringen till att den är helt avslutad. Kvalitativa intervjuer har därefter gjorts med följande frågeställningar:

• Hur processen för framtagandet och förankringen av planen gått till

• I vilken grad åtgärderna genomförts (enligt den självskattning som gjorts)

• Bakomliggande orsaker till dess utfall

• Lärdomar och synpunkter att ta med i det fortsatta arbetet

Urvalet av deltagande förvaltningar och bolag är baserat på de som har mest antal åtgärder riktat till sig enligt planen. Dessa är:

• Social Resursförvaltning

• 10 stadsdelsförvaltningar

• Idrotts- och föreningsförvaltningen

• Kulturförvaltningen

• Utbildningsförvaltningen

• Konsument- och medborgarservice

• Grundskoleförvaltningen

• Förvaltnings AB Framtiden

• GotEvent AB

• Stadsledningskontoret.

För stadsledningskontorets del har uppföljningen med avdelning HR begränsats till en kort skriftlig eller muntlig återkoppling av implementeringstakten. Intervju om planens framtagande och förankring har däremot gjorts med ansvarig på MR-avdelningen på stadsledningskontoret.

Stadsledningskontorets bedömning

Uppföljningen visar på att planens åtgärder implementerats till viss del. Åtgärdernas omfattning, tidsåtgång att genomföra dem, personella förutsättningar och

finansieringsgrad varierar stort vilket påverkar implementeringstakten. Högst

implementeringstakt har det varit bland de kompetenshöjande insatserna. Däremot har punktinsatser försenats. Detta gäller främst de åtgärder som kräver extra resurser inom temaområdet utsatthet och diskriminering - skydd och stöd för hbtq-personer, samt till viss del inom temaområde mötesplatser och inkluderande rum. Rollen som

sammankallande visavi deltagande i de åtgärder där flera verksamheter angetts som ansvariga har också upplevts otydliga, vilket bidragit till att vissa åtgärder fördröjts.

Planen kan därmed behöva ses över.

Tina Liljedahl Scheel HR-direktör

Eva Hessman Stadsdirektör

(5)

Bilaga

Uppföljning av Göteborgs Stads plan för hbtq- personers livsvillkor

År 2017 - 2021 2019-05-29

(6)

Sammanfattning

Göteborgs Stads plan för att förbättra hbtq-personers livsvillkor antogs av

kommunfullmäktige 2017-01-26 och gäller under fyraårsperioden 2017 – 2021. Efter två år ska en uppföljning göras på en stadenövergripande nivå för att få en bild av hur långt implementeringen av åtgärderna gått. Uppföljningen ska beskriva vad som möjliggjort implementeringen, respektive hinder för att utföra åtgärderna. Utifrån vad uppföljningen kommer fram till kan eventuella justeringar av planen behöva vidtas.

Planen har ett arbetsgivar-, verksamhets- och medborgarperspektiv och omfattar 5 temaområden med sammanlagt 33 åtgärder. Temaområdena är utsatthet och

diskriminering, mötesplatser och inkluderande rum, föreningslivet, kommunikation, samt HR och kompetens.

17 förvaltningar och 2 bolag har deltagit i uppföljningen. De har valts ut då de ansvarar för det största antalet åtgärder i planen.

Uppföljningen är kvalitativ och tar avstamp ifrån den självskattning som samtliga deltagande verksamheter gjort, vilket kompletterats med frågeställningar kring bakomliggande orsaker till implementeringstakten, samt lärdomar som kan dras och eventuella synpunkter som deltagande verksamheter har för åtgärdernas genomförbarhet.

Uppföljningen visar på att planen implementerats till viss del. Flera uppger att de inte arbetar direkt utifrån planen, men att liknande åtgärder pågår i verksamheten. Hbtq- frågorna tas inte heller upp separat, utan som del inom det mänskliga rättighetsarbetet.

Implementeringstakten av de kompetenshöjande insatserna uppskattas som god. Däremot har punktinsatser blivit försenade, främst inom temaområdet utsatthet och diskriminering - skydd och stöd för hbtq-personer, men även till viss del i temaområdet mötesplatser och inkluderande rum.

Bakomliggande orsaker till implementeringstakten är flera. En av dem är hur planen förankrats i förvaltningar och bolag, vilket påverkat i vilken grad åtgärderna har genomförts. En förvaltning lyfter att planen borde ha gått ut på remiss för att få bästa förankring.

En annan orsak som flera nämner är verksamheternas personella förutsättningar och stödfunktioner att stödja verksamheterna i deras arbete med hbtq-frågor. Det är generellt få resurspersoner som bär frågorna i organisationen. I och med den omorganisering och personalomsättning som skett i staden har det varit svårt att upprätthålla en bra

implementeringstakt.

En ytterligare orsak till fördröjningar ligger i oklarheter i ansvarsfördelning mellan olika förvaltningar där en förvaltning stått som sammankallande. Rollerna behöver därmed förtydligas.

En av de viktigaste orsakerna som anges till åtgärdernas genomförbarhet är de resursmässiga förutsättningarna. De mest resurskrävande åtgärderna finns inom

temaområde utsatthet och diskriminering - stöd och skydd och temaområde mötesplatser och inkluderande rum. I stadsledningskontorets tjänsteutlåtande 2016-11-11 angavs det att de åtgärder som kunde medföra kostnadsökningar hanteras inom ordinarie

budgetprocess 2018 och framåt. Detta har inte prioriterats och en av åtgärderna kommer därför inte att slutföras. Planen kan därför behöva ses över.

(7)

Innehåll

Inledning ... 8

Bakgrund ... 8

Syftet med uppföljningen ... 8

Uppföljningskriterier och frågor ... 8

Planen ... 10

Metod och urval ... 11

Uppföljningens resultat och slutsatser... 12

Planprocessen och förankringen av planen i förvaltningar och bolag ... 12

Implementering av planen ... 12

Kompetenshöjande insatser ... 12

Punktinsatserna ... 13

Normkritisk granskning av några verksamhetsområden ... 13

Samverkan med externa aktörer ... 14

Övriga synpunkter ... 14

Omhändertagandet av planen ... 14

Ansvarsfördelningen av åtgärderna ... 15

Slutsatser ... 15

Bilaga 1 – Frågeguide ... 17

Bilaga 2 – Åtgärder, ansvar och tidsplan per temaområde ... 18

(8)

Inledning

Bakgrund

Göteborgs Stads plan för att förbättra hbtq-personers livsvillkor antogs av

kommunfullmäktige 2017-01-26. Planen utgår från ett arbetsgivar-, verksamhets- och medborgarperspektiv och gäller under en fyraårsperiod, d v s 2017 – 2021.

Planen togs fram på uppdrag av kommunstyrelsen 2015-10-21 utifrån ett åtgärdsprogram med 22 rekommendationer som lämnades i rapporten ”Normbrytande liv i Göteborg.

Lägesrapport om hbtq-personers livsvillkor” 2014. Åtgärderna skulle i möjligaste mån integreras i befintliga uppdrag och processer. Framtagandet av planen skulle ske i samverkan med berörda parter i staden med särskilt ansvar som berördes av rekommendationerna, inklusive stadens HBTQ-råd. Stadsledningskontoret hade en samordnande roll i framtagandet av planen.

Syftet med planen är att säkerställa att personer som definierar sig som homosexuella, bisexuella, transpersoner eller queera, liksom övriga göteborgare, har möjligheter att ta del av stadens tjänster och service och att hbtq-personer som arbetar i staden erbjuds en god arbetsmiljö.

Enligt planen ska en uppföljning göras efter två år på en stadenövergripande nivå för att se hur implementeringen av de olika åtgärderna i planen fortskrider. Uppföljningen ska undersöka vad som möjliggjort implementeringen av åtgärderna, respektive hinder att utföra dem. Utifrån vad som framkommer i uppföljningen kan eventuella justeringar av planen behöva vidtas.

Efter det att planens tidsperiod löpt ut görs en utvärdering av planen utifrån kriterierna måluppfyllelse, relevans och effekter. Utvärderingen kommer sedan att ge en vägledning i det fortsatta arbetet för att säkerställa hbtq-personers mänskliga rättigheter.

Syftet med uppföljningen

Uppföljningen har två syften. Det ena är att ge en bild av implementeringstakten hos de förvaltningar och bolag som ansvarar för åtgärdernas genomförande enligt planen. Det andra syftet är lärande för att ta reda på vad som fungerat bra respektive mindre bra att genomföra de åtgärder som anges i planen. Utifrån hur implementeringstakten gått och de lärdomar som lyfts, kommer dessa ge en vägledning till om eventuella justeringar

behöver vidtas inför under den tid som återstår av planperioden.

Uppföljningskriterier och frågor

Uppföljningen sätter fokus på till vilken grad åtgärderna genomförts under den

tvåårsperiod som gått sedan planen beslutades, samt orsaken till utfallet (framgångar och hinder av genomförandet) som kan förklara dess utfall. Implementeringstakten och utfallet kan också ha sina orsaker i hur planen togs fram och förankringen av planen till ledningen i den egna förvaltningen eller bolaget, vilket kan ge en ytterligare indikation på åtgärdernas genomförbarhet.

(9)

Uppföljningens övergripande frågeställningar blir enligt följande:

Processen för framtagandet och förankringen av planen

• Hur såg processen ut att ta fram planens tema och åtgärder?

• Hur har förankringen av planen skett till ledningen i den egna förvaltningen eller bolaget ansvariga för dess genomförande?

Implementeringen av åtgärderna och dess utfall

• I vilken grad har åtgärderna genomförts?

• Vad är bakomliggande orsaker till dess utfall?

• Vilka styrkor respektive svagheter fanns i framtagandet av planen som kan ha bidragit till åtgärdernas genomförbarhet i positiv och negativ riktning?

• På vilket sätt kan förankringen ha påverkat implementeringstakten?

• Vilka justeringar (om några) behöver göras i planen?

Bedömningskriterierna till vilken grad åtgärderna implementerats är uppdelade på fyra alternativ:

1. Inte alls (ej påbörjat)

2. Endast till liten grad (påbörjat och kommit en liten bit på väg) 3. I stor grad (påbörjat och kommit en lång bit på väg)

4. Fullständigt (åtgärden genomförd och avslutad).

Beroende på vilken typ av åtgärder det rör sig om kan vissa åtgärder inte nå upp till den grad att de bedöms som avslutade. Exempelvis kan det röra sig om återkommande utbildningsinsatser under planperioden. Exempel på åtgärder som kan bedömas som avslutade är punktinsatser såsom stödmaterial som har tagits fram, studier som ska genomföras eller verksamheter inrättade.

(10)

Planen

I bilaga 2 finns planens matriser utifrån de olika temaområdena inlagda. I matriserna anges mål, åtgärder, tidplan och ansvariga förvaltningar och bolag för åtgärdernas genomförande. Nedan görs en kort sammanfattning av planen.

Planen består av 5 temaområden och deras ändamål:

Tema Antal

åtgärder per tema

Utsatthet och diskriminering (3 delar):

• Ge våldsutsatta hbtq-personer adekvat stöd och skydd Ge våldsutövande hbtq-personer stöd

• Samordning och kompetensutveckling

• Ökad normkritisk kompetens i några av stadens verksamheter

15

Mötesplatser och inkluderande rum:

• Inrätta mötesplatser för hbtq-personer för att aktivt delta i samhällslivet

3

Föreningslivet:

• Ett öppet och tillgängligt föreningsliv med möjligheter för hbtq-personer att delta i

4

Kommunikation:

• Inkluderande kommunikation med bättre möjligheter för hbtq-personer att hitta relevant information

3

HR och kompetens:

• Ökade kunskaper om hbtq-personers arbetsmiljö i staden 8

Som tabellen visar består planen av sammanlagt 33 åtgärder där lite mindre än hälften finns under temat utsatthet och diskriminering. Vissa åtgärder ska ha genomförts antingen 2017, 2018 eller ha påbörjats under planens giltighetstid. En del av åtgärderna är också återkommande under planperioden.

Sammantaget är planens åtgärder indelande enligt följande:

• Kompetenshöjande insatser för olika yrkesgrupper om hbtq, hbtq/hedersrelaterat våld och förtryck, normkritik och inkludera normkritik i återkommande utbildningar som erbjuds. Flertalet av planens åtgärder ingår i gruppen kompetenshöjande insatser

• Punktinsatser i varierad omfattning och finansieringsgrad. Här rör det sig allt från att ta fram stadengemensamma stödmaterial till genomförandet av större studier,

inrättande av kommunala mötesplatser för unga hbtq-personer, samt skyddat

boende/boendeplatser, Regnbågshus och jour- och stödverksamhet för hbtq-personer för att nämna några. Flertalet av planens åtgärder ingår i gruppen punktinsatser

• Normkritisk granskning av några verksamhetsområden i staden. Omfattar några få åtgärder

• Samverkan med externa aktörer såsom med polis och det civila samhället. Omfattar några få åtgärder

(11)

En del åtgärder är riktade till enskilda förvaltningar och bolag, andra i samverkan mellan olika förvaltningar och bolag. I vissa fall står en av förvaltning som sammankallande när flera förvaltningar och bolag fått i uppdrag att genomföra samma åtgärd.

Metod och urval

Uppföljningen är baserad på den självskattning som deltagande förvaltningar och bolag har gjort om den egna implementeringstakten. Bedömningen är således de deltagande verksamheternas egen. Detta har kompletterats med en kvalitativ uppföljning med de frågeställningar som tidigare angetts, för att ta tillvara erfarenheter, samt lärdomar och synpunkter som de deltagande förvaltningarna och bolagen har att genomföra planen.

Uppföljningen är även baserad på tillgänglig dokumentation av relevans för uppföljningen.

Urvalet av de som har deltagit i uppföljningen har baserats på de förvaltningar och bolag som ansvarat att genomföra flest antal åtgärder enligt planen. Genom urvalet har också samtliga åtgärder kunnat följas upp som planen omfattar.

Sammanlagt har 17 förvaltningar och 2 bolag deltagit i uppföljningen. Dessa är:

Sociala resursförvaltningen 20 åtgärder, varav 6 med en sammankallande roll 10 stadsdelsförvaltningar 18 åtgärder, varav en stadsdel är

sammankallande i 1 åtgärd Stadsledningskontoret 8 åtgärder

Idrotts- och

föreningsförvaltningen

8 åtgärder, varav 3 med en sammankallande roll

Kulturförvaltningen 7 åtgärder Utbildningsförvaltningen 6 åtgärder Konsument och

medborgarservice

6 åtgärder, varav 1 med en sammankallande roll

Grundskoleförvaltningen 4 åtgärder

Framtiden AB 3 åtgärder

GotEvent AB 3 åtgärder

De som deltagit i uppföljningen är chefer på olika nivåer, controllers och medarbetare från förvaltningar och bolag med uppdrag som knyter an till hbtq-planens olika åtgärder, där samtalet utgått ifrån den självskattning som gjorts och frågeguidens olika

frågeställningar som beskrivits ovan.

För stadsledningskontorets del har uppföljningen med avdelning HR begränsats till en kort skriftlig eller muntlig återkoppling av implementeringstakten. Intervju om planens framtagande och förankring har däremot gjorts med ansvarig tjänsteperson på MR- avdelningen.

(12)

Uppföljningens resultat och slutsatser

Planprocessen och förankringen av planen i förvaltningar och bolag

Planprocessen skiljer sig till viss del från hur andra planer tagits fram. På uppdrag av kommunstyrelsen 2015-10-21 togs planen fram utifrån ett åtgärdsprogram med 22 rekommendationer som lämnades i rapporten ”Normbrytande liv i Göteborg.

Lägesrapport om hbtq-personers livsvillkor” 2014. Förvaltnings- och bolagschefer utsåg representanter från den egna organisationen att delta i den arbetsgrupp som tillsammans med representanter från kommunstyrelsens HBTQ-råd arbetade in åtgärderna i olika teman. Under planprocessen fick HBTQ-rådet ta del av utkasten. Deltagarna i

arbetsgruppen gavs också möjlighet att komma med synpunkter på skrivningarna i de olika planutkasten. De skulle också förankra utkasten med sina organisationer under planprocessens gång.

I de flesta fall brukar stadenövergripande program och planer gå ut på remiss för att inhämta synpunkter på förslaget. Hbtq-planen hade dock inget remissförfarande.

Bedömningen var att kommunstyrelsen redan hade beslutat att de 22 rekommendationerna skulle tas omhand i planen och att det hade skett en

förankringsprocess in i organisationerna under planprocessen. Därmed skulle det inte bli så mycket som kunde justeras.

Beroende på personalomsättning har några förvaltningar inte kunnat redogöra för hur planen förankrades i ledningsgruppen och vidare i linjen då den expedierades ut. Bland de som har kunnat återge förloppet har planen förankrats i varierad grad. Efter det att planen presenterats i ledningen uppgav några att planen därefter delegerats ut till ansvariga verksamheter för genomförande. I några fall har det varit svårt att få fram information om hur ledningen agerat efter det att planen presenterades 2017.

Implementering av planen

Planen omfattar vitt skilda åtgärder av olika omfattning, tidsåtgång att genomföra, personella förutsättningar och finansieringsgrad, vilket bidrar till att det blir en ganska spretig bild av hur förvaltningar och bolag lyckats i sin implementering efter halva tiden av planens giltighetstid.

Kompetenshöjande insatser

På en generell nivå är implementeringstakten bättre inom de områden som har med kompetenshöjande insatser att göra än övriga åtgärder. De kompetenshöjande åtgärderna finns i flera temaområden i planen, men främst inom utsatthet och diskriminering – samordning och kompetens och HR och kompetens. Insatserna vänder sig till en rad olika yrkesområden såsom socialtjänstens olika funktioner inom ramen för stadens arbete med våld i nära relationer och flyktingmottagande, bostadsbolag och störningsjouren,

ledarskap och HR, samt föreningslivet som staden stödjer. Åtgärderna är återkommande under hela planperioden.

Genomgående uppges det att hbtq-frågorna inte tas upp som ett separat spår, utan inom ramen för arbetet med mänskliga rättigheter och normkritik. Det gäller även de

kompetenshöjande insatser som genomförts, där hbtq-frågorna ingått som en del av mänskliga rättighetsfrågorna.

(13)

Medarbetare och chefer har deltagit på olika utbildningar inom ramen för normkritik, hbtq och hedersrelaterat våld och förtryck som staden erbjudit. Flera uppger också att de hållit egna utbildningar för sin personal inom MR-området där hbtq har funnits med som en del i utbildningen. Även föreningslivet har erbjudits olika utbildningar i sitt

antidiskrimineringsarbete och i normkritik. En av svårigheterna här har dock varit att få tillräckligt många föreningar att komma. En annan strategi behövs därmed för att få föreningarna att delta uppger en av förvaltningarna.

Till de kompetenshöjande insatser hör också åtgärder som ska säkerställa att utbildningar är normkritiska som staden tillhandahåller för sina anställda. Ett arbete har påbörjats där normkritik nu finns med i vissa utbildningar som riktar sig till stadens ledarskap.

Punktinsatserna

Punktinsatserna finns i samtliga temaområden och har genomförts i mycket varierad grad.

Som nämnts inledningsvis beror detta på att de är av olika omfattning som påverkat tidsåtgången för deras genomförande, samt finansiella och personella förutsättningar att genomföra åtgärderna. Åtgärderna är i regel riktade mot enskilda förvaltningar. Några av dem ska ha varit genomförda 2017 och/eller 2018, andra under planens giltighetstid.

Exempel på åtgärder som är avslutade är studien ”normer som skaver” om hbtq-personers upplevelser på stadens arbetsplatser, samt upphandling av företagshälsovård med

normkritisk kompetens. De insatser där stödmaterial ska ha tagits fram för stadens arbetsmiljöarbete och stöd för att säkerställa att introduktionsutbildningar för nyanställda är normkritiska har däremot inte slutförts. Ej heller har trygghetsundersökningar på stadsdelsnivå kompletterats med ett normkritiskt perspektiv för att fånga hbtq-personers utsatthet och hatbrott.

Andra punktinsatser som är i sitt slutskede är exempelvis stadengemensamma regler för föreningsbidrag, nytt tekniskt systemet för stadens föreningsbidrag, samt en studie hur våldsutsattheten ser ut för hbtq-personer i Göteborg.

De mest resurskrävande åtgärderna finns inom temaområde utsatthet och diskriminering - stöd och skydd och mötesplatser och inkluderande rum. En förvaltning ansvarar för merparten av åtgärderna, vilka är inrättandet av Regnbågshus, skyddat

boende/boendeplatser och jour- och stödverksamhet till hbtq-personer. Åtgärderna har blivit försenade beroende på de utredningar som skulle göras initialt, men framförallt av resursmässiga skäl. Vad gäller inrättandet av ett Regnbågshus har ansvarig förvaltning bedömt att åtgärden inte kommer att avslutas på grund av budgetprioriteringar. Samma förvaltning framhåller också att då planen inte gick ut på remiss så fanns det heller inga egentliga möjligheter att påverka planens innehåll. Detta hade behövts för att kunna prioritera vad som är realiserbart och vad förvaltningen hade råd med. Speciellt med tanke på det stora antalet åtgärder som förvaltningen fick ansvar för.

Normkritisk granskning av några verksamhetsområden

Dessa åtgärder är få till antalet och finns inom temaområdet utsatthet och diskriminering – ökad normkritisk kompetens i brukarnära organisationer och i temaområdet

kommunikation. Åtgärderna i det första temaområdet riktar sig till brukarnära

verksamheter inom socialtjänsten som ska införa ett normmedvetet arbetssätt i minst fem brukarnära verksamheter per år i varje stadsdel, utefter en modell som några av

stadsdelarna tagit fram. Vidare ska skolor uppmuntras till att ta del av West Prides utbud

(14)

av utbildningar i normkritik och att minst en grundskola i varje stadsdel ska utföra en normkritisk granskning av den egna verksamheten. I temaområdet kommunikation ska en normkritisk granskning av stadens webbsida goteborg.se göras.

Omfattningen av åtgärderna varierar stort, vilket avspeglas i implementeringstakten. Den normkritiska granskningen av goteborg.se är genomförd och kommer att genomföras igen efter en fyraårsperiod.

De åtgärder som omfattar skolan uppger de flesta att de uppmuntrat skolorna att delta i utbildningar i normkritik enligt West Prides utbud. Däremot uppger en del att det varit svårt att få fram information om det varit några grundskolor som genomfört en normkritisk granskning. Enligt en rundfrågning har en del grundskolor arbetar med normkritik och hbtq-frågor som del i sitt värdegrundsarbete. En grundskola uppger att den har gjort en normkritisk granskning och vidtagit åtgärder.

Den mest omfattande åtgärden är det normmedvetna arbetssättet som utifrån en framtagen modell ska införas i minst fem brukarnära verksamheter per år i varje stadsdel.

Implementeringstakten varierar stort. Det var fem stadsdelar som beslutade om att ta fram modellen och testa den inom äldreomsorgen och med fokus på hbtq. Bland dessa har arbetet upprätthållits i olika grad beroende på om det funnits personella resurser med specialistkunskaper att stödja arbetet efter den omorganisation som skett. Någon spridning till andra stadsdelar har däremot inte förekommit. En del har uppfattat omfattningen och implementeringstakten som orealistiska då åtgärden kräver både tid, personella och finansiella resurser att genomföra. En ytterligare olöst fråga är vilken verksamhet som ska ansvara för att vidareutveckla modellen så att den kan användas av fler verksamheter än äldreomsorgen.

Samverkan med externa aktörer

Antalet åtgärder som handlar om samarbete med externa parter är tre och finns under temaområde utsatthet och diskriminering – samordning och kompetens och ska implementeras under planens giltighetstid. Två handlar om ett samarbete med aktörer med specifik kompetens om hedersrelaterad våldsutsatthet och hbtq.

Implementeringstakten har varit varierande och flera har haft svårigheter att tolka vad skillnaden varit mellan de två åtgärderna och vad som krävts av dem. De ser istället åtgärderna som ett uppdrag av den sammankallande förvaltningen som brukar tillhandahålla utbildningar och där externa parter bjuds in.

Den tredje åtgärden är att inleda ett samarbete runt hatbrott med polisens demokrati- och hatbrottsgrupp. Polisen har hållit i en kurs, men därefter har inget ytterligare samarbete skett. Denna åtgärd är således i sitt initiala skede.

Övriga synpunkter

Omhändertagandet av planen

Hur hbtq-planen omhändertagits inom förvaltningar och bolag skiljer sig åt. När frågan kommer på tal handlar det dock inte om hbtq-planen specifikt utan stadengemensamma planer generellt. Några slår samman de olika planerna inom mänskliga rättigheter till en lokal plan som de arbetar utifrån.

En del ser planerna som ett bra kunskapsunderlag som sätter fingret på vad de behöver bli bättre på. Några beskriver på vilket sätt de integrerat planerna med den ordinarie

(15)

verksamheten och kärnverksamhetsuppdrag så att åtgärderna inte blir sidoordnade. Men flera uppger att det är svårt att bedriva ett systematiskt arbete med planer och uppdrag som kommer utanför ordinarie planerings- och uppföljningsprocess. En prioritering behövs vad som ska göras och få ihop tvärfrågeställningarna på ett bättre sätt.

Ansvarsfördelningen av åtgärderna

Den sammankallande rollen som några förvaltningar fått tilldelat sig och förhållandet med övriga ansvariga för åtgärden är oklar och behöver förtydligas. I några fall anser de sammankallande förvaltningarna att rollen blivit felriktad. I ett annat fall anser deltagande förvaltningar två åtgärder behöver en sammankallande roll. Detta har lett till att

implementeringen gått långsamt och att ansvariga förvaltningar inväntar den

sammankallande förvaltningen att leda arbetet. En förvaltning pekar på att utmaningen med de åtgärder som ska samordnas är att en förankring måste ske i samtliga nämnder som ansvarar för åtgärden.

Slutsatser

Utifrån den information som samlats in blir slutsatsen att planen implementerats till viss del. Uppföljningen visar att de åtgärder som omfattar de kompetenshöjande insatserna i de olika temaområdena har implementerats mest och kommer att fortsätta att

implementeras under planens giltighetstid. Däremot har vissa punktinsatser blivit försenade, främst inom temaområdet utsatthet och diskriminering - skydd och stöd för hbtq-personer, men även inom temaområdet mötesplatser och inkluderande rum.

Bakomliggande orsaker till vilken grad åtgärderna kunnat genomföras är flera. En av dem är hur planen förankrats i förvaltningar och bolag. En förvaltning anser att för att få bästa förankring i nämnden borde planen gått ut på remiss.

Flera uppger att de inte arbetar direkt utifrån planen, men liknande åtgärder pågår i verksamheten. Hbtq-frågorna arbetas inte som ett separat spår, utan som del inom det mänskliga rättighetsarbetet.

Det genomslag mänskliga rättigheter och hbtq får i en förvaltning eller bolag är också personbundet och beroende personens mandat och inflytande. I och med den

omorganisering och personalomsättning som skett i staden har det varit svårt att upprätthålla en bra implementeringstakt. De funktioner som tidigare fanns att stödja verksamheterna har till viss del försvunnit i stadens organisation.

Det har också ofta blivit förseningar i de åtgärder där en förvaltning stått som sammankallande. En oklarhet i respektive förvaltnings roll som delaktig och sammankallande finns, liksom de klassiska utmaningar som brukar finnas när flera verksamheter ska samverka.

Den kanske viktigaste orsaken till hur genomförbara åtgärderna är har med de resursmässiga förutsättningar att göra. De mest resurskrävande åtgärderna finns inom temaområde utsatthet och diskriminering - stöd och skydd och temaområde mötesplatser och inkluderande rum. Åtgärderna är omfattande och kräver både tid och resurser att genomföra.

Det har inte legat på denna uppföljning att ta reda på varför prioriteringsfrågan inte lösts för dessa åtgärder. Oavsett bakomliggande orsaker kvarstår dock faktum att åtgärderna

(16)

försenats. Det är också dessa åtgärder som hbtq-community prioriterat högt för att bli genomförda. Planen kan därför behöva ses över.

(17)

Bilaga 1 – Frågeguide

Genomförande förvaltningar och bolag:

Processen för framtagandet och förankringen av planen

• En beskrivning av hur planen togs fram, vilka som deltog i processen och vilken roll den intervjuade hade i framtagandet av planen

• Styrkor och svagheter i processen att ta fram planen (exempelvis kunskaps-, inflytande-, resurs- och organisationsmässigt) som kan ha bidragit till åtgärdernas genomförbarhet

• Processen att förankra planen till ansvariga nämnder och styrelser

• Lärdomar och synpunkter att dela med sig inför en eventuell revidering av planen

Implementeringen av åtgärderna

• En beskrivning av implementeringen av åtgärderna och en självskattning av i vilken grad åtgärderna har genomförts

• En beskrivning av varför utfallet ser ut som det gör och vad det beror på (exempelvis tillgång till resurser och personal, organisations- och samverkansmässiga orsaker, och/eller andra förutsedda eller oförutsedda händelser som orsak till utfallet)

• Lärdomar och synpunkter utifrån implementeringen av åtgärderna att dela med sig av inför en eventuell revidering av planen

(18)

Bilaga 2 – Åtgärder, ansvar och tidsplan per temaområde

Temaområde: Utsatthet och diskriminering

Mål: Staden erbjuder våldsutsatta hbtq-personer adekvat skydd och stöd

Åtgärd Tidsplan Ansvarig för genomförande

Hbtq-personers utsatthet vad gäller hedersrelaterat våld och förtryck ska kartläggas (Ingår i KS uppdrag till SLK att kartlägga det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Göteborgs Stad)

2017 Stadsledningskontoret

Information om var/hur våldsutsatta hbtq-personer kan få stöd publiceras på stadens hemsida

Senast 2018 Konsument- och medborgarservice (sammankallande) Social Resursförvaltning Genomföra en studie hur våldsutsattheten (våld i nära

relationer, hatbrott och hedersrelaterat våld och förtryck) ser ut för hbtq-personer i Göteborg. Studien ska även identifiera hur stödet för våldsutsatta hbtq-personer ser ut i staden

2017 - 2018 Social Resursförvaltning

Ta utifrån studien om hbtq-personers våldsutsatthet fram en vägledning som kan användas inom socialtjänsten

Senast 2018 Social Resursförvaltning (sammankallande) Alla stadsdelsförvaltningar Inrätta skyddat boende/boendeplatser med skalskydd för

män, transpersoner och lesbiska och bisexuella kvinnor som utsätts för våld i nära relationer

Under planens giltighetstid

Social Resursförvaltning

Inrätta en jour- och stödverksamhet direkt riktade till hbtq- personer. I uppbyggnaden ska det civila samhället och Göteborgs Stads HBTQ-råd konsulteras

Mål: Samordningen kring stödet till våldsutsatta hbtq-personer är utvecklat och förstärkt inom staden och mellan staden och andra aktörer som arbetar med våldsutsatta hbtq-personer

Åtgärd Tidsplan Ansvarig för genomförande

Utveckla ett samarbete kring kompetensutveckling och beredskap med aktörer som har specifik kompetens om hedersrelaterad våldsutsatthet och hbtq-personer

2017 och återkommande under planens giltighetstid

Social Resursförvaltning (sammankallande) Alla stadsdelsförvaltningar Utbildningsförvaltningen Bjud in organisationer i det civila samhället som arbetar med

stöd åt våldsutsatta hbtq-personer till en gemensam kompetensutveckling

Social Resursförvaltning (sammankallande) Alla stadsdelsförvaltningar Utbildningsförvaltningen Genomför kompetenshöjande insatser kring hbtq/heder för

samtliga medarbetare som arbetar med nyanlända, ensamkommande flyktingbarn, på asylboenden och inom socialtjänsten med olika mottagarfunktioner

Senast 2018 och återkommande under planens giltighetstid

Social Resursförvaltning (sammankallande) Alla stadsdelsförvaltningar Utbildningsförvaltningen Genomför kompetenshöjande insatser kring hbtq/heder i de

kommunala bostadsbolagen/störningsjourerna

Framtiden AB

Inled ett samarbete runt hatbrott med Polisens demokrati- och hatbrottsgrupp

Alla stadsdelsförvaltningar Social Resursförvaltning Komplettera stadsdelarnas trygghetsundersökningar utifrån

ett normkritiskt perspektiv så att även ex. hbtq-personers utsatthet och hatbrott fångas upp och blir en del av arbetet

2017 Social Resursförvaltning (sammankallande) Alla stadsdelsförvaltningar

(19)

Mål: Stadens verksamheter arbetar aktivt och normkritiskt med att synliggöra exkluderande strukturer för att kunna erbjuda likvärdig service och tjänster

Uppmuntra skolorna att ta del av West Prides utbud av utbildningar i normkritik

Alla stadsdelsförvaltningar Utbildningsförvaltningen

Minst en grundskola i varje stadsdel utför en normkritisk granskning av den egna verksamheten, i syfte att förbättra unga hbtq-personers arbetsmiljö. Resultaten av granskningen förmedlas till övriga skolor i stadsdelen som en del av lärandeprocessen

Senast 2018 Alla stadsdelsförvaltningar

Inför normmedvetet arbetssätt i minst 5 brukarnära

verksamheter per år i varje stadsdel, efter modell som utvecklats i bl a SDF Örgryte-Härlanda

SDF Örgryte-Härlanda (sammankallande) Alla stadsdelsförvaltningar

Temaområde: Mötesplatser och inkluderande rum

Mål: Hbtq-personer har möjlighet att åtnjuta sina demokratiska rättigheter och aktivt delta i samhällslivet

Ta fram en plan för när och hur stadens samtliga fritids- och nöjesanläggningar kan tillgängliggöras för besök av personer som bryter mot könsnormer.

Senast 2018 Idrotts- och

föreningsförvaltningen (sammankallande) Got Event AB Förstärk och utvidga antalet kommunala mötesplatser för

unga hbtq-personer, utifrån erfarenheter från GIA:s (Gays in Angered) verksamhet

Alla stadsdelsförvaltningar Social Resursförvaltning

Inrätta i samverkan med civila samhället en mötesplats, ett Regnbågshus, för hbtq-personer

Temaområde – Föreningsliv

Mål: Göteborgs föreningsliv är öppet och tillgängligt för hbtq-personer

Formulera samtliga regler för föreningsbidrag på ett inkluderande och enhetligt sätt utifrån de sju diskrimineringsgrunderna

Senast 2018 Idrotts- och förenings- förvaltningen

Social Resursförvaltning Kulturförvaltningen Alla stadsdelsförvaltningar Säkerställ att det tekniska systemet för stadens

föreningsbidrag inte exkluderar personer som inte definierar sig inom de traditionella könskategorierna kvinna/man, flicka/pojke

Senast 2018 Idrotts- och förenings- förvaltningen

Social Resursförvaltning Kulturförvaltningen Alla stadsdelsförvaltningar Tag fram ett normkritiskt och stadengemensamt material om

värdegrundsarbete att dela ut till föreningar, liknande "säker och trygg förening". Materialet kan även användas till utbildningar för föreningsaktiva

Senast 2018 Idrotts- och förenings-

förvaltningen (sammankallande) Social Resursförvaltning Kulturförvaltningen Alla stadsdelsförvaltningar Föreningar som erhåller stadens stöd ska kontinuerligt

erbjudas kompetensutveckling inom antidiskriminering/normkritik

Idrotts- och förenings-

förvaltningen (sammankallande) Social Resursförvaltning Kulturförvaltningen Alla stadsdelsförvaltningar

(20)

Temaområde – Kommunikation

Mål: Stadens kommunikation inkluderar på ett tydligt sätt hbtq-personer

Utför en ny normkritisk granskning av goteborg.se i syfte att säkerställa att tilltal/bildval/information är inkluderande.

Resultatet och ev. åtgärder ska förankras i alla nämnder och styrelser. Se Genussekretariatets granskning

Senast 2018 Konsument- och medborgarservice

Tydliggör på stadens hemsida vilka verksamheter som är hbtq- certifierade, hbt-diplomerade eller där ett normmedvetet arbetssätt pågår

Senast 2018 Konsument- och medborgarservice

Uppmuntra föreningar att synliggöra öppenhet/inkludering för hbtq-personer, exempelvis i informationen på webben

Konsument- och medborgarservice (sammankallande) Idrotts- och förenings- förvaltningen

Social Resursförvaltning Alla stadsdelsförvaltningar

Temaområde – HR och kompetens

Mål: Hbtq-personer som arbetar i Göteborgs Stad har en god arbetsmiljö, samt hbtq- personer erbjuds professionell och likvärdig service och tjänster av Göteborgs Stad

Genomföra en större studie bland stadens medarbetare för att undersöka hur hbtq-personer i olika sektorer och verksamheter har det på arbetsplatsen. Studien ska även redovisa förslag på förbättringsåtgärder

Senast 2018 Stadsledningskontoret

Inkludera normkritisk kompetens som ett kriterium i upphandling av företagshälsovård

2017 Stadsledningskontoret

Inkludera ett kriterie om normkritisk kompetens vid ramavtalsupphandling av konsulttjänster för chefs- och medarbetarutveckling

Stadsledningskontoret

Inkludera normmedvetet ledarskap i det ordinarie ledarskapsutbudet

Granska och säkerställ att de kompetensutvecklingsinsatser som HR/SLK förfogar över och som är av relevans har en normkritisk ingång

Undersök risker samt förebygg diskriminering och kränkande särbehandling inom ramen för det systematiska

arbetsmiljöarbetet, t ex utveckla stöddokument vid arbetsmiljöronder där ett hbtq-perspektiv ingår.

Stödmaterial som gemensam grund

Samtliga förvaltningar och bolag i staden

Stadsledningskontoret – stödmaterial som gemensam grund Säkerställa att normkritik ingår i introduktionsutbildningarna för

nyanställda.

Ett stödmaterial tas fram som gemensam utgångspunkt för staden

Samtliga förvaltningar och bolag i staden

Stadsledningskontoret – stödmaterial som gemensam utgångspunkt Säkerställ en normkritisk ingång i alla utbildningar som riktar sig

till medarbetare som arbetar med våldsutsatta i staden

Social Resursförvaltning (sammankallande) Alla stadsdelsförvaltningar