))Tack) jag ar icke torstig))

(1)

))Tack) jag ar icke torstig))

Att inpriinta nykterhet genom hogliisning

Inledning

Ett avsevart antal svenska barn, ca 100 000, var redan i borjan av 1910-talet engagerade i nykterhetsrorelsens ungdomsverksamhet. Av dessa var 67 000 knutna till IOGT, men trots att godtemplarnas verksamhet for barn var så omfattande, (med barn eller ungdomar men as i fortsattningen 6-15-åringar), har dock mycket litet varit kant om denna verksamhet. Bar- nen raknades inte in i de medlemssiffror som IOGT redovisade, och i historiska oversikter som man vid olika tillfållen utgivit om sin verksamhet behandlas den tidiga barnverk- samheten mycket summariskt, eller tas inte upp alls.

Biografiska data om personer aktiva inom ungdomsorganisationen ar också mycket svåra att finna. (Man frågar sig om en bidragande faktor har kan vara att så många av dem var kvinnor?) Uppenbarligen hade nykterhetsar- bete bland barn en lange allmant låg status och det var ofta svårt att finna lokal a ledare.

Ungdomsorganisationen kom att på alla ni- våer domineras av dem som aven i yrket agna- de sig åt barnen, d.v.s. lararna. I motsats till många andra vuxna godtemplare, vilka såg ungdomsarbetet enbart som ett satt att sakra återvaxten inom vuxenorganisationen, arbeta- de dessa med syftet att ge barnen - oberoende av om de stannade inom rorelsen eller ej - en alternativ och fostrande fritidssysselsattning.

Godtemplarna hade startat sin verksamhet for barn redan 1880 (d.v.s. ett år efter att IOGT introducerats i Sverige) då det forsta s.k. ungdomstemplet bildats. Arbetssattet i dessa tempel var mycket otympligt, med många och långa ceremonier, hemliga los en- ord och regalier. Barnen måste vid intradet avl agga ett livstids10fte om avhållsamhet från inte bara rusdrycker utan aven tobak, svordo- rnar och "andra onda talesatt" samt spel om

Kerstin Rydbeck

pengar. Anslutningen till ungdomstempien blev dock dålig och detta resulterade ganska snart i en omorganisering och forenkling av verksamheten, något som tycks ha halsats med gladje bl.a. av många foraldrar som tyckte att nykteristerna stalIde alltfor hårda krav på barnen.

I ungdomslogerna, som alIa lokal a ung- domsforeningar kallades fr.o.m. 1903, var de flesta ritualerna avskaffade och regalierna un- danstoppade. Barn upp till tio år avkravdes inga loften alls, ovriga fick avlagga nykterhets- loft e men enbart for den tid de var medlemmar i logen. Verksamhetens overgripande mål blev att fostra barnen till "god medborgaran- da" samt att undervisa dem om framfor allt rusdryckernas och tobakens skadlighet.

Medlemssiffrorna borjade nu snabbt att sti- ga och fortsatte så långt efter att antalet vuxna medlemmar inom IOGT nått sin topp med 160000, 1910. Ungdomsorganisationen hade 1917-1918 ca 90000 medlemmar, en siffra som man med några smarre svackor lyckades hålla in på 1930-talet, då verksamheten åter omorganiserades.

Unga Krafter

Efterlamnade handlingar från ungdomslogen 1156 Unga Krafter, verksam i Hållsta sta- tionssamhalle i Husby Rekarne socken strax soder om Eskilstuna, berattar på ett mycket intressant och detaljerat satt om hur den loka- la ungdomsverksamheten inom IOGT kunde se ut mellan 1909 och 1920.

U nga Krafter bildades 1909 av medlemmar ur logen Husby Varn och holl mote varannan sondagseftermiddag i ordenshuset. Medlem- marna, ham tade dels från det expanderande Hållsta, dels från den omkringliggande gods- dominerade landsbygden, uppvisade en my c- ket skiftande social bakgrund; har fanns både 8

(2)

godsagar-, bond-, hantverkar- och industriar- betarbarn. Den storsta gruppen, ungefår halften av medlemmarna, utgjordes dock av tor- par- och statarbarn. Den vuxne ledaren, under 19lO-talet framst en folkskollarare, en små- skollararinna och socknens barnmorska, hade hjalp av tolv tjansteman vilka utsågs kvartals- vis bland barn en; syftet var att på så vis lara de unga fåreningsteknik samt att fostra dem till noggrannhet och pliktmedvetenhet. Efter halsningsceremoni, upprop,. intagning av nya medlemmar, val av ersattare får frånvarande tjansteman och liknande sysslor vilka tog en avsevard del av motestiden i anspråk, kunde de egentliga aktiviteterna vidta.

De centralt utfårdade rekommendationer som regelbundet utsandes från Overintenden- ten For Ungdomslogerna till de lokaia får- eningarna bar t yd liga spår av lararnas inflytande inom organisationen, både i fråga om aktivitetsval, dar de flesta skolamnen faktiskt fanns med, samt i de metodiska anvisningar- na. På ungdomslogernas program fåreslogs stå bl.a. hoglasning, uppsatsskrivning, teater, sång, gymnastik, exkursioner i hembygden, slojd, gronsaksodling och sparkasseverksam- het. Viktigt var naturligtvis också, fårutom traningen i motesteknik, lektioner framfår allt om alkohol, tobak, nykterhetsrorelsens historia samt om bet ydelsen av ett gott upptradan- de. Som en vasentlig skillnad gentemot tidens skola framstår dock frånvaron av rent religiosa inslag i programmet; lOGT var sedan 1908 konfessionslost.

lOGT:s ungdomsorganisation var mycket hårt centralstyrd och verksamheten kunde in te pågå någon langre tid utan insyn uppifrån.

Detaljerade skriftliga rapporter om ungdomslogernas verksamhet skulle varje kvartal till- stallas distriktsintendenterna och resetalare utsandes regelbundet av overintendenten får att hålla lektioner med barnen ute i landet, men också får att granska fåreningarnas boc- ker. Detta gav små mojligheter att lokalt be- driva sådan a aktiviteter som stred mot rekom- mendationerna och Unga Krafters verksamhet fåljde darfår också i stort sett dessa, med den skillnaden att aktivitetsutbudet in te alls hade den bred d som den hogsta ledningen inom organisationen hade hoppats. En genomgång av motesprotokollen visar att lekar, hoglasning

och sång var de ojamfårligt vanligaste aktiviteterna. Lektioner fårekom ibland. Tyvarr anger protokollen inte vilka lekar man lekt och up p- gifterna om vilka sånger som sjongs ar mycket fragmentariska. Daremot anges konsekvent ti- teln på den litteratur som lastes hogt får medlemmarna, och via ett omfattande detektivar- bete har det varit mojligt att spåra kallorna till 175 av dessa får perioden totalt 217 titlar. Det- ta innebar dels att det gått att se vilken typ av litteratur som barnen på den sormlandska landsbygden hade tillgång till i borjan av sek- let. Framfår allt innebar det dock att det via en innehållsanalys av texterna varit mojligt att kartlagga den ideologi som lOGT med litteraturen som redskap fårmedlade till barnen.

Litteraturen

Den overvagande delen av Unga Krafters texter hamtades ur tidningar, jultidningar och kalendrar med eller utan anknytning till nyk- terhetsrorelsen, något som ar ganska naturligt framfår allt med tanke på att fåreningen ver- kade på landsbygden. Har fanns inga boklå- dor, och den litteratur som stod till buds in- skranktes darfår till just sådan som skickades ut direkt tilllasaren per post, spreds av skolla- rarna eller inom en fårening. Att denna typ av litteratur kostade mindre per sid a an en vanlig bok var sakerligen också betydelsefullt; många av Unga Krafters medlemmar kom från en så- dan social miljo att det verkligen gallde att vanda på slantarna. En viktig kalla var Folk- skolans Barntidning, dess kalendrar Guldslottet,

Trisse och Tummetott, samt Barnbiblioteket Saga.

lOGT:s egn a tidningar blev naturligtvis också val utnyttjade, dels huvudorganet Rifor- matorn, men framfår allt barntidningen Dagg- droppen. Den senare utdelades periodvis gratis till medlemmarna i U nga Krafter. En annan nykterhetstidning får barn som många gånger kom till anvandning var Sveriges Vår, liksom dess kalendrar Vinter och Maj; bakom publika- tionerna stod ytterst Sveriges Larares Nykter- hetsfårbund (SLN). Slutligen skall aven nam- nas Johan Saxon-Lindstroms Såningsmannen, en veckotidning som var mycket popular just i godtemplarkretsar. Det ar darfår fåga fårvå- nande att också den fick bidra med hoglas- ningstexter.

(3)

Bilden Avloningsaftonen (ursprun~li~en en skulptur av fransmannen jacopin, med namnet La Paye) utnyt~ades under 19lO-talet mycket f1iti~t i nvkterhetspropa~andan. Bilden anslo~s dels inuti ordenshusen, dels utanpå fcir att appel- lera till fcirbipasserande, samt på jiirl1\·a~sstationer. Den återkom ona i de olika nykterhetsor~anisationernas tidningar och IOGT:s ungdomsor~anisation fcirsålde dessutom en tryckt lektion med ut~ån~spunkt från bilden, att anvandas vid undervisningen i ungdomslogerna.

Den overvagande delen av U nga Krafters hoglasningslitteratur var fiktion i prosaform, dels rena fantasibetonade sagor (bl.a. åtta sagor av H.C. Andersen) vars huvudsyfte man kan anta var att roa, dels mer realistiska be- rattelser av vardaglig karaktar. Framfår allt

denna senare typ ar mycket tydligt fostrande, ofta med barn i huvudrollen som fåredorne eller avskrackande exempel i fråga om exempelvis sedlighet, arlighet, flit och - naturligtvis - nykterhet. Ren faktalitteratur fårekom mycket sallan, men troligen utnyttjades de realistiska

(4)

:.-"':,;...:.~.:. ; .

~:~~-: :-:

~~ ,

Cigarrettrokande unga gossar.

Orlginattecknlng fOr DJggdroppen av Gunnar Wldholm.

"

De fym pojkarna har ovan tro, att de aro riktiga karlar nu, når de kunna

"draga ett b1oss1>. Svara oeh spotta gom de oekså - så'nt fo1js åt - oeh inte saga de nej till ol heller. År det karlaktigt att inte kunna saga ne.j

till dylikt? Tank på den sakcn, aIla gossar i u.-l. oeh b.·t.!

Trots att propagandan mot tobak var mycket intensiv inom lOGT, var det vanligt fOrekom mande att in te bara de vuxna utan aven barnen rakte och snusade t.o.m. under ungdomslogemotena. Teckningen av Gunnar Widholm ar hamtad ur Daggdroppen 1920:8.

(5)

berattelserna också just som ett slags "faktalitteratur" och som underlag får diskussioner, dar barnen fick bevittna vad som kunde handa om man in te valde att hålla sig till den fåre- skrivna moralen.

Det har ar texter som ofta ar av tamiigen dålig litterar kvalitet, och detta tillsamrnans med det så påtagligt fostrande syftet har fått konsekvensen att de numera utgor en bort- glomd litteratur, tillhorande en fårgången tid.

Forfattarna, av vilka många var larare, ar ^l stor utstrackning okanda får oss idag.

Drickandets konsekvenser

I en uppsats som denna ar det omojligt att ta upp och diskutera mer an några få av de motiv och tendenser som framtrader i Unga Krafters litteratur.

J

ag har darfår valt att satta alkoholfrågan i centrum, och kommer också något in på hur man såg på arbetet, klasskill- naderna och fattigdom en i dåtidens samhalle.

Ett genomgående budskap i de texter som tar upp alkoholfrågan ar att aila som smakade starka drycker småningom blev slavar i ett be- roende som var helt omojligt att bryta. Den viktigaste orsaken till att manniskor trots detta and å tog det fårsta glas et var det dåliga sall- skapets makt. Många ar exemplen i nykter- hetsberattelserna dar huvudpersonen frestas av dåliga kamrater. Mot dessas inflytande ut- målas fårtvivlade fåraldrars eller hustrurs maktloshet. Det gallde darfår får U nga Kraf- ters medlem mar aU var a medvetna om faran och att valja sina kamrater noga, att valja rat t

vag innan det var får sent. Många tex ter handl ar just om detta vagval, något som fram- går av titlar som exempelvis "Två vagar" ,

"Skiida vagar" och "Vid skiljevagen".

Som en obonhorlig konsekvens av alkohol- bruk framstår i texterna fattigdom. I fårsta hand skildras det lidande den drickandes familj utsattes får, bl.a. i berattelsen "Spriten och fattigdomen":

Karl Andersson och hans syster fick nya klader och skor till examen, men nar vi bådo pappa om att la var sitt par strumpor til! skorna, som vi fingo av den snalla frun, som bor mitt emot, så sade han, att han inte hade några pengar, for de betaia så dåligt på fabriken. [ ... ] Jag frågade mamma en dag, varfor vi voro så fattiga mot Anderssons, nar pappa och farbror Andersson arbeta på

samma stalle. Då borjade mamma gråta och sade, att det berodde på det dar usla brannvinet, som far skall ha for var lordag och de dar olbuteljerna, som jag skall hamta for var kval!.

Att festande vid unga år dessutom kunde orsaka ekonomiska problem på sikt, nar man blev aldre, illustreras i berattelsen "Det kostar att komma på fattighuset" dar berattaren re- dogor får ett samtal med ett gammalt fattig- hjon, en f.d. snickare som under åren anvant overskottet av sin lan till att kopa ol och sprit får, is tallet får att spara. Via en praktisk mate- matisk berakning ges åhorarna insikten att de bortslosade pengarna skulle ha rackt till en hygglig pension. Berattelsen kan ses som en del av den sparpropaganda som fårekom inte bara inom ungdomsorganisationen utan inom alIa folkrareiser under den har tiden.

Som en andra obonhorlig konsekvens av al- koholbruk framstår brottslighet. Det som skildras ar framst våldsbrott: krogslagsmål, hustrumisshandel eller t.o.m. fåraldramiss- handel.

Langst går man dock i berattelsen "Lyd din mor!", dar unge Henrik trots sina fåraldrars karlek, omsorg och fårmaningar borjar dricka och, antyds det, under rus våldtar en flicka.

Som en tredje oundviklig fåljd av alkohol- bruk framhavs sjukdomar och undernaring hos missbrukaren (eller drinkaren som han of- tast kallades under den har tiden) och hans familj. Naturligtvis var detta till stor del en konsekvens av fattigdomen, men samtidigt borjade aven arvsanlagens bet ydelse får alkohol is m och sjukdomar alltmera att diskuteras på IglO-talet, som en konsekvens av Darwins teorier men också ett spirande rashygieniskt intresse. I laroboken i alkohologi, Nykterhetsla- rans grunddrag, fick barnen lara sig att alkohol- bruk gav direkt upphov till fårsamrade arvs- anlag. Dessa fick i sin tur som fåljd att drin- kar barn i allmanhet var svaga till fårståndet och lattare drabbades av olika sjukdomar, exempelvis dovstumhet och epilepsi. Dessutom gick begarligheten efter alkohol i arv till barnen, menade fårfattaren AJ. Granstram, folkskollarare, liberal riksdagsrnan och en av de ledande ino m IOGT:s ungdomsorganisation.

Darfår var han inte heller odelat negativ till den stora barnadodligheten i drinkarfamiljer- na får, menade han, "På satt och vis kan den-

(6)

na starka dodlighet betraktas som ett naturens stora rensningsarbete till skydd mot mindre varda individer."

Drinkarna

En central fråga i innehållsanalysen av Unga Krafters litteratur har varit: Vilka blev alkoholmissbrukare? Som kanske redan något antytts utgors de nastan uteslutande av man.

Kvinnorna utmålas som indirekta offer, som mod rar, hustrur eller dottrar till drinkare. Att alkoholen också var ett hot får minderåriga ges flera exempel på. Berattelsen "Bara sexton år" handlar om en pojke som doms till fångel- se efter att i onyktert tillstånd ha misshandlat sin far. I sagospelet "Lasse Latmask och tom- tarna" beslutar sig tomtefar får att ta i tu med en pojke får att denne "tror att det ar karlatag att roka och dricka brannvin".

Nar det galler den sociala bakgrunden po- angteras att aila, såval rika som fattiga, lika mycket riskerade att bli drinkare. Påståendet har stalIts mot de konkreta exempel på alko- holbrukare som finns i tex terna, och då kan man konstatera att det kanske i aila fall inte var helt slumpartat vem som valde den onykt- ra vagen. Drinkarna återfinns fra ms t i samhallets lagre skikt, bland arbetare, lantarbeta- re och drangar samt bland soner till fattiga ensamstående kvinnor. Forhållandevis många hor också till samhallets valbestalIda, exempelvis soner till "sockenpampar", fårmogna man och storbonder. Påtagligt få återfinns ino m vad som skulle kunna karaktariseras som samhallets mellanskikt (hit har raknats exempelvis larare, hantverkare, lagre tjansteman samt aven barn till dessa yrkeskategorier). Det har redan konstaterats att många av led arna inom 10GT:s ungdomsorganisation till horde denna samhallsgrupp, liksom många av fårfat- tarna till texterna gjorde. Den spelade en ledande rall i Husby Varn, vilket den aven kom att gora i Unga Krafter, dar medelklassbarnen ofta återfanns på tjanstemannaposter och age- rade hoglasare. Om antal et missbrukare ur gruppen ar litet i litteraturen, ar detta darfår fåga fårvånande. Medvetet eller omedvetet tenderade man att framstalla sig sjalv på ett mera positivt satt an ovriga grupper. I detta samrnanhang kan också vara lampligt att an-

knyta till det svar som Unga Krafters litteratur ger på frågan: Varfår ville man egentligen bota drinkarna? Frågan kan kanske tyckas un- derlig. 1nom lOGT talades ju ganska ofta om broderskapstanken och ganska automatiskt få- restaller man sig nog de nykterhetsanslutna som, allra ytterst, drivna av en osjalvisk soli- daritetskånsla med de drabbade och deras fa- miljer och av en vilja att hjalpa dem till ett vardigare liv, av en upprordhet over det lidande som uppstod i rusdryckernas spår. Det ar viktigt att understryka att sådana kanslor ock- så fanns och ofta kommer till uttryck i litteraturen. Men det fanns ave n en annan framtra- dande och bet yd ligt mer sjalvisk orsak som framgår bl.a. av fåljande två citat, hamtade dels ur ovannamnda bok av Granstrom, dels ur fåredraget "Spriten och brottsligheten":

Rusdryckerna bringa tusentals personer til! tiggarsta- ven och kasta dem på den allrnanna fattigvården. Av de 22 millioner kronor, som vår fattigvård nu årligen kostar, går sakert halften till dryckenskapens offer. Rusdrycker- na overbefolk a våra hospital och fororsaka darigenom stora utgifter for samhallet. Stora summor måste betalas fOr ordningens uppratthållande i stad och på land, som ej behovt betalas ut, om fridstoraren Alkohol stangts inom lås och bom.

Vem bygger fangelser? Vem avIon ar polisen? Vem be- talar fångvaktare? Allt saker, som vi måste ha just for brottslingarnas skulI. Saker som inte kosta litet pengar, utan mycket, mycket. Jo, de pengarna få vi hjalpa til! att betaIa allesamrnans. Far och mor få debetsedlar, som måste betalas. Och en del av dessa pengar anvandas just til! allt det jag nyss raknade upp.

En viktig orsak till att man ville bota drinkarna var att deras fattigdom, brottslighet och sjukdomar kostade samhallet alltfår stora summor, utgifter som framst de nyktra fick betaIa via skatten. Darfår kan man se dessas engagemang i nykterhetslogen bl.a. som ett direkt arbete får att på sikt soka minsk a sitt skattetryck. Framfår allt den framvaxande medelklassen tillhorde just de grupper i samhallet som mot slutet av 1800-talet pålagts allt storre skatteborda utan att samtidigt, via det rostrattssystem som rådde, sjalva ha någon mojlighet att påverka saken. Engagemanget i nykterhetslogen framstår som ett alternativt satt, och kan vara en bidragande fårklaring till att många manniskor ur medelklassen engagerade sig så starkt just i nykterhetsarbetet under den har tiden.

(7)

Arbetet

Att klasskillnader existerade påminns man ofta om i U nga Krafters litteratur. Detta innebar dock inte att syftet med texterna var att vacka las arens indignation over de ojamnt får- delade resurserna. l de texter som tar upp fattigdom och alkoholmissbruk ar det alkoholen som ar huvudproblemet och som måste motar- betas. Fattigdom och social misar ses inte som en orsak till alkoholmissbruk utan enbart som en fåljd av detta. Den rådande fårdelningen av samhallets resurser ar darfår sjalvklar och ifrå- gasatts aldrig, dock med ett viktigt undantag.

Valståndet kunde inte fårdras om det var upp- byggt på inkomster från produktion eller får- saljning av alkohol. Avskyn over detta kunde t.o.m. bli så stor att den fårmådde en drinkare att sluta. Nar huvudpersonen i berattelsen

"John Mollers tvåkrona" ser krogarens hustru ta pengar ur krogens kassalåda att fårlusta sig med, pengar från de fattig a drinkarna:

... då fcillo antligen fjallen från hans 6gon, och han såg tingen i verklighetens ljus. [ ... ] Från denna s6ndagsmor- gon och till sin d6d gav han aldrig ut sina penningar till sidenkjolar och dyrbara ringar åt krogvardens hustru.

lovrigt sågs avundsjuka over andras rike- dom som någonting mycket negativt. Var man fattig skulle man acceptera sin lott och arbetet skulle utfåras med gladje aven om det gav mager utdelning. Vissa mojligheter till socialt avancemang fanns, men de var helt knutna till individens karaktar, framst till nykterheten och viljan till hårt arbete. Genom dessa egen- skaper kunde man, som saken framstalls i många texter, fårbattra sin stallning på ett ra- dikalt satt. "Gyllene rustningar får man inte till skanks [ ... ] man måste kampa sig till dem"

lar gatpojken Sven i berattelsen "Askungens sko" hora, men nar han verkligen visat att han vill leva efter det mottot ar det ingen and e på mojligheterna i livet. Nar han som vuxen ser tillbaka konstateras att "Svens berattelse var som en kack trumpetfanfar. .. en lovsång till arbetet, som besegrar alIa svårigheter. .. " Att han dessutom fått stod av "rika man" vilka sant honom utomlands att studera, namns in te som något anmarkningsvart eller vasentligt i sammanhanget.

Det satt på vil ket de rika i samhallet be- skrivs ar i allmanhet positivt, men in te alltid.

Åven har ar det alkoholen som markerar gran- sen, och nyktra arbetsgivare framstalls exempelvis som humanare och generosare an icke- nyktra sådana. Barnen i Unga Krafter fick också lara sig att nykterhetsloftet kunde vara dem till gagn nar de sokte arbete. Den arbets- los e gossen i berattelsen "Karl Eriks lofte" , som vid anstallningsintervjun slarvat bort sina betyg, får andå platsen, får nar di rektoren lar hora aU han ar nykterist konstaterar han att

"Den pojke som satter sitt namn under dylik fårbindeise måste vara att lita på."

Viljan till nykterhet framhavdes också av IOGT som den viktigaste egenskapen, vid frammanandet av ett fosterlandskt beteende hos den uppvaxande generationen. Ett nyktert liv innebar att man, oberoende av ålder, kon eller yrke, dels kunde bidra med en storre ar- betsinsats, dels slapp ligga samhallet till last och darigenom bidrog till att hålla de sociala utgifterna nere. På detta satt kunde alIa gora en aktiv insats får fosterlandet, kanna sig del- aktiga i byggandet av det nya Sverige:

Å, så staden vaxer och fcirsk6nas fcir varje sekund! Hus rivas ned och andra byggas i stallet. Gamla, gropiga gator omlaggas med tuktad sten och gångbanor av cement.

Praktiga skolhus, sjukhus, badhus, saluhallar, hotelI och bankpalats vaxa upp som svampar på tomter, dar fcirut in te stått annat an ruckel. På fålten utanfcir staden upp- stå nya kvarter mellan breda, nyanlagda gator, och det ena fyra- eller femvåningshuset springer i h6jden efter det andra. Slutligen komma elektriska spårvagnar och rulla fram och åter på de fcirnamsta gatorna. [ ... ] Det ar stadens många nyktra och ordentliga arbetare, som åstadkomma allt det har, och funnes inga drinkare, skulle staden vaxa dubbelt så fort och bli dubbelt så vacker.

(ur: "Trettio år i luftballong")

Det har redan konstaterats att rent religiosa inslag lyste med sin frånvaro vid ungdomslogemotena. Men sammanfattningsvis kan man konstatera att litteraturen ger intrycket att al- koholfrågan istallet fungerat nastan som en rorelsens religion, en "sekulariserad" religion dar det inte fanns någon Gud, men ett paradis i form av ett helnyktert samhalle, ett helvete i form av dryckenskapens elande och en djavul vid namn Alkohol.

Hur Unga Krafters hoglasningslitteratur upplevdes av åhorarna ar naturligtvis nu i ef-

(8)

terhand omojligt att exakt få veta. Menjag vill andå våga mig på en gissning. Med tanke exempelvis på vilka som texterna i fcirsta hand framstallde som missbrukare, att receptet fcir framgång i livet fcirutom nykterhet hette hårt arbete, att fcirdelningen av samhallets resurser skulle var a ofcirandrad i det nya nyktra Sveri- ge, ligger det nara till hands att tro, att den av litteraturen fcirmedlade ideologin kan ha varit en bidragande orsak till att framfcir allt medlemmar komna ur en miljo praglad av hårt arbete och knappa omstandigheter, barn till statare och torpare, hade svårt att smalta in i logens gemenskap. De utgjorde en tyst och passiv skara vid motena och deras medlems tid var också kortare an andra barns.

Citerade eller refererade tidningar och skrifter

Daggdroppen 1909: 43-44, 1910: 28, 1915: 36, 1920:

27-30. Stockholm

Granstrom, AJ.: Nykterhetslarans grunddrag. Till

~anst fcir ungdomsorganisationer och skolor. Stockholm 1904,2 uppl. 1910

Ledning vid uppgorande av program fcir ungdomslogerna nr 27. Stockholm 1915

Reformatorn 1914: 22,1917: 28. Stockholm Sveriges Vår 1913 månadsnr 3. Uppsala Vinter 1908. Uppsala

Litteratur

Helger, Nils: Goodtemplarordens rekrytskola. J ubile- umsskrift 1880-1910. Stockholm 1910

J ansson, Torkel: Samhallsfcirandring och sammanslut- ningsformer. Det frivilliga fcireningsvasendets uppkomst och spridning i Husby-Rekarne från omkring 1850 till 1930. Studia Historica U psaliensia nr 124. U ppsala 1982 Rydbeck, Kerstin: Barnverksamhet inom IOGT 1909-1920. Centrala direktiv och lokal verksamhet i en brytningsrik tid. Opubl. C-uppsats i historia framlagd vid Historiska institutionen i U ppsala vårterminen 1987 Rydbeck, Kerstin: Nykter lasning fcir unga krafter.

Litteraturen som fcirmedlare av ideologi och samhallssyn inom IOGT:s ungdomsorganisation och ungdomslogen Unga Krafter 1909-1920. Opubl. D-uppsats i svenska framlagd vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala vårterminen 1988

Svensson, Sonja: Kung Alkohol och barnen. Glimtar ur sekelskiftets nykterhetspropaganda. Alkoholpolitik I

(1984):2,105-112

Svensson, Sonja: Lasning fcir folkets barn. Folkskolans Barntidning och des s fOrslag 1892-1914. Skrifter utgiv- na av Svenska barnboksinstitutet nr 16. Stockholm 1983.

English Summary

Kerstin Rydbeck: "Tack, jag ar icke torstig" Att in- pranta nykterhet genom hoglasning ("Thank you, I am not thirsty." Impressing temperance by reading aloud)

This essay describes activities for children in the Inter- national Order of Good Templars (IOGT) of Sweden in 1909-1920, above all as they appeared in the lodge Unga Krafter ("Young Forces"). Reading aloud, very often from texts which touched on the problem of drink- ing in various ways, was a frequent acitivity at the meet- ings. The children were taught that even the first glass would give rise to a desire for alcohol that would inevi- tably lead to alcoholism. The texts presented poverty, criminality and illness as the most important consequen- ces of alcoholism. Most of the drunkards in the literature belonged to the lower dasses, but many were upper dass. Conspiciously few were middle-dass, which may

perhaps be explained by the faet that this category constituted the leading group in the IOGT youth or- ganization, both as a whole and in the local lodge.

An important reason why IOGT wanted to restriet alcoholism was that drunkards caused a great deal of expense to society overall, particularly in poor relief.

Poverty and misery were never looked upon as causes of alcoholism, only as effects. Anybody aspirin g to success and wealth could achieve them through hard work and temperance. Thus wealthy people were usually seen in a positive light in the literature, with the exception of those who had amassed a fortune through the produetion or sale of alcohol.

In the literature used, temperance and hard work were also emphasized as important qualities in patriotic be- haviour and for the work that ai med at the creation of a modern, industrialized Sweden.