• No results found

Mälardalens Högskola, Examensarbete i pedagogik Bilaga A Joel Hamberg och Tove Källberg a

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Mälardalens Högskola, Examensarbete i pedagogik Bilaga A Joel Hamberg och Tove Källberg a"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

a Förvaltning 2 - Intervju 1

1. Hur ser Barn- och utbildningsförvaltningen på statens riktlinjer för grundskolelärares fortbildning?

2. Vilka ideal har Barn- och utbildningsförvaltningen gällande lärares fortbildning i grundskolan?

3. Hur ser du på relationen stat – kommun vad gäller fortbildning av grundskolelärare? 4. Vilka krav ställer staten på kommunen vad gäller fortbildning av grundskolelärare? 5. Vilka resurser får kommunen från staten vad gäller lärarfortbildning på grundskolan? 6. Upplever ni några krav eller önskemål på fortbildning från grundskolorna?

7. Vad gör Barn- och utbildningsförvaltningen för att stimulera lärarfortbildning på grundskolan?

8. Ger Barn- och utbildningsförvaltningen direktiv till grundskolors skolledningar angående innehållet i lärarfortbildningen?

9. Hur uppfattar ni att skolledningarna efterlever Barn- och utbildningsförvaltningens direktiv kring grundskolelärares fortbildning?

10. Hur uppfattar ni att grundskolelärare tar del av fortbildning?

11. Anser ni att alla grundskolelärare har samma möjligheter till fortbildning oavsett arbetsplats?

12. Är statens mål om skolutveckling utifrån lärarfortbildning rimliga utifrån avsatta resurser?

13. Är Barn- och utbildningsförvaltningens mål om skolutveckling utifrån lärarfortbildning rimliga utifrån avsatta resurser?

(2)

b Förvaltning 1

1. Kan du beskriva för- och nackdelar med att X förvaltning har ansvaret för två grundskolor och då särskilt beträffande fortbildning för lärare.

2. Hur upplever ni att skolledningarna på X grundskolor ställer sig inför att tillhöra er förvaltning?

3. Upplever ni att det finns lärare som flyttar till grundskolor under Barn- och utbildningsförvaltningen därför att de saknar resurser för fortbildning?

4. Upplever ni att det finns lärare som flyttar till grundskolor under X förvaltning därför att de tror sig kunna få bättre tillgång till fortbildning?

5. Tror ni att lärarna känner fördelar eller nackdelar med att ha en närhet till X förvaltning?

6. Hur upplever du att du som skolutvecklare i X hinner med att utföra ditt uppdrag för att stödja skolledningarna och lärarna i arbetet med fortbildning?

7. I vilken utsträckning utnyttjas möjligheten att ta del av lärarlyftet? 8. Finns det är någon skillnad mellan X förvaltning och Barn- och

utbildningsförvaltningen vad gäller utnyttjandet av lärarlyftet?

9. Hur ser X förvaltning på statens riktlinjer för grundskolelärares fortbildning? 10. Vilka ideal har X förvaltning gällande lärares fortbildning i grundskolan?

11. Hur ser du på relationen stat – kommun vad gäller fortbildning av grundskolelärare? 12. Vilka krav ställer staten på X förvaltning vad gäller fortbildning av grundskolelärare? 13. Vilka resurser får X förvaltning från staten vad gäller lärarfortbildning på

grundskolan?

14. Upplever ni några krav eller önskemål på fortbildning från grundskolorna? 15. Vad gör X förvaltning för att stimulera lärarfortbildning på grundskolan? 16. Ger X förvaltning direktiv till grundskolors skolledningar angående innehållet i

lärarfortbildningen?

17. Hur uppfattar ni att skolledningarna efterlever X förvaltnings direktiv kring grundskolelärares fortbildning?

(3)

c

19. Anser ni att alla grundskolelärare har samma möjligheter till fortbildning oavsett arbetsplats?

20. Är statens mål om skolutveckling utifrån lärarfortbildning rimliga utifrån avsatta resurser?

21. Är X förvaltnings mål om skolutveckling utifrån lärarfortbildning rimliga utifrån avsatta resurser?

22. Hur ser samarbetet ut mellan X förvaltning och Barn- och utbildningsförvaltningen vad gäller fortbildning av grundskollärare?

(4)

d Förvaltning 2 - Intervju 2

1. Beskriv för- och nackdelar med att grundskolorna i kommunen är uppdelade i två förvaltningar.

2. Kan du beskriva för- och nackdelar med att Barn- och utbildningsförvaltningen har ansvaret för många grundskolor och då särskilt beträffande fortbildning för lärare.

3. Upplever ni att det finns lärare som flyttar till grundskolor under X förvaltning därför att de saknar resurser för fortbildning?

4. Upplever ni att det finns lärare som flyttar till grundskolor under Barn- och

utbildningsförvaltningen därför att de tror sig kunna få bättre tillgång till fortbildning? 5. Hur upplever du att du som skolutvecklare i kommunen hinner med att utföra ditt uppdrag för att stödja skolledningarna och lärarna i arbetet med fortbildning?

6. I vilken utsträckning utnyttjas möjligheten att ta del av lärarlyftet?

7. Finns det är någon skillnad mellan X förvaltning och Barn- och utbildningsförvaltningen vad gäller utnyttjandet av lärarlyftet?

8. Hur ser samarbetet ut mellan Barn- och utbildningsförvaltningen och X förvaltning vad gäller fortbildning av grundskollärare?

(5)

e Kommunstyrelsen

1. Varför är grundskolorna inom Y kommun uppdelade mellan två förvaltningar?

2. Kan du beskriva för- och nackdelar med att grundskolorna i kommunen är uppdelade i två förvaltningar, vad gäller fortbildning?

3. Vilka resurser avsätts i budgeten till Barn- och utbildningsförvaltningen och X förvaltning vad gäller fortbildning?

4. Ger kommunstyrelsen några direktiv till Barn- och utbildningsförvaltningen och X förvaltning angående satsningar på fortbildning och hur mycket pengar som ska avsättas till fortbildning?

5. Hur ser kommunstyrelsen på fortbildning av grundskolelärare? 6. Vilka krav har staten på kommunen beträffande fortbildning? 7. Vilket stöd får kommunen från staten beträffande fortbildning?

8. Hur försöker ni möjliggöra och uppmuntra fortbildning av lärare i kommunens grundskolor?

9. Finns det speciella satsningar på fortbildning som görs i kommunens grundskolor efter kommunens behov?

10. Vilka krav ställer ni på Barn- och utbildningsförvaltningen och X förvaltning beträffande fortbildning av grundskolelärare?

11. Sker det någon uppföljning från kommunstyrelsens sida angående hur Y kommuns grundskolor fortbildar sin personal?

12. Ser du några hinder vad gäller fortbildning av grundskolelärare inom Y kommun? 13. Hur ska fördelningen se ut mellan Barn- och utbildningsförvaltningen och X förvaltning beträffande fortbildning? Vem har vilket uppdrag?

14. Hur ska oklarheter kring vilken fortbildning X förvaltning får ta del av och vem som ska bekosta vad beträffande fortbildning som bedrivs av Barn- och utbildningsförvaltningen?

(6)

f Skolledning

1. Hur stor del av skolans totala budget är avsatt till fortbildning?

2. Hur använder skolan, de enligt arbetsavtalet 104 timmar fortbildningstid, som varje lärare har rätt till varje år?

3. Hur gör skolan om personalen vill fortbilda sig utöver de 104 timmarna? 4. Vilken fortbildning sker av er personal?

5. Hur sker urvalet angående vem som får ta del av fortbildning?

6. Hur uppmuntrar skolledningen fortbildning av personalen i medarbetarsamtal? 7. Vilka krav ställer skolledningen, kommunen och staten på skolans personal angående

fortbildning.

8. I vilken utsträckning och i så fall hur styr skolledningen personalen vad gäller fortbildning?

9. Hur arbetar skolledningen för att alla lärare ska få ta del av fortbildning? 10. Vilka hinder ser skolledningen vad gäller fortbildning av personalen? 11. Hur ser behovet av framtida fortbildning av skolans grundskolelärare ut? 12. Hur ser möjligheterna till framtida fortbildning av skolans grundskolelärare ut? 13. Vilka behov av centralt styrd fortbildning från staten anser skolledningen behövs? 14. Vilka behov av centralt styrd fortbildning från kommunen anser skolledningen

behövs?

15. Vilka krav upplever skolledningen att skolan har angående fortbildning från kommunen och staten? Vad saknas?

16. Vilket stöd upplever skolledningen att skolan har angående fortbildning från kommunen och staten? Vad saknas?

(7)

g Lärare

1. Har du en individuell fortbildningsplan?

2. Upplever du att skolledningen uppmuntrar dig till fortbildning? 3. Hur använde du dina 104 timmar fortbildningstid förra läsåret?

4. Vad händer om du vill fortbilda dig mer eller mindre än de 104 timmarna? 5. Vilka krav ställer skolledningen på dig när det gäller fortbildning?

6. Vilka krav ställer lärarkolleger på dig när det gäller fortbildning?

7. I vilken utsträckning anser du att skolledningen styr över fortbildningen? 8. Känner du stöd när det gäller fortbildning från skolledningen?

9. Vilka hinder ser du när det gäller fortbildning?

10. Saknar du någon typ av fortbildning som skulle hjälpa dig att bättre nå skolans mål? 11. Hur skulle fortbildning se ut för dig om du fick bestämma?

(8)

h Stat

1. Hur stödjer staten, via högskolan, grundskollärare till fortbildning? 2. Hur uppmuntrar staten, via högskolan, grundskollärare till fortbildning? 3. Vilka hinder ser högskolan i arbetet med fortbildning av grundskollärare?

References

Related documents

The m jj distribution (left) and the distribution of the difference in rapidity (right) of the two jets with the highest p T is shown summed over all lepton channels for the

Lärarna anser alltså att arbetslaget kan användas till att ta tillvara allas skilda kompetenser, samt vara en arena för gemensam reflektion för att därigenom kunna utveckla

This graph displays back transformed concentrations (dw) for plant, hornworm and hawkmoth samples for control and CBZ treatment groups. Negative and carrier

Då strategin (0,0,0) som är att sälja produktionen till spotpris är känd som den strategin med lägst pris kan därför Tracking error användas för att ge en bild av

läkarkollegor får alla träffa en och samma person under en dag, men läkaren kommer att anta olika sub-roller som är specifik för just den sociala situationen (Goffman 1961 s.

As a goal of high value waste management and recycling activities is to substitute virgin materials in valuable (original) applications, the viability of extracting secondary stock

Paolo Quanta, Ställföreträdande chef för forskning om avancerad aeronautisk teknik i det italienska nationella Forskningsrådet (ita. Consiglio Nazionale delle Ricerche),

Product development in the Swedish Automotive industry: Can design tools be viewed as decision support systems.. Fredrik Henriksson a , Kerstin