Bearbetning av patientstatistik för 1988-1997 avseende trafikskadade : lägesrapport för 1999

a: G, G, Fl I-l CD .H CB .H 0 =

VTI notat 61-1999

Bearbetning av patientstatistik

för 1988-1997 avseende

trafikskadade

Lägesrapport för 1999

Författare

Jörgen Larsson

FoU-enhet

Trafiksystem

Projektnummer

20148

Patientstatistik och

trafik-säkerhetsmålen

Projektnamn

Uppdragsgivare

Vägverket

Distribution

Fri

db

Väg- och

transport-farskningsinstitutet

I

Förord

På uppdrag av Vägverket har VTI bearbetat patientdata från Socialstyrelsen avseende slutenvårdspatienter som skadats i vägtrafikolyckor.

Bearbetningen har utförts av undertecknad. Jan vaer har varit kontaktman på Vägverket

och därvid även svarat för att data kommit VTI tillhanda.

Linköping i december 1999 Jörgen Larsson

Innehållsförteckning

Sammanfattning

2

3

3.1

3.2

3.3

4

5

6

Bakgrund och syfte

Omfattning och definitioner

Skador vid vägtrafikolycksfall

Antal skadefall

Vårdtid

Diagnoser

Skador för gående utan fordon inblandade

Antal skadefall och vårdtid

Diagnoser

Slutsatser och fortsatta studier Referenser

Vägtrafikolycksfall:

Antal skadefall och genomsnittlig vårdtid 1988-1997.

Fördelning på inskrivningsl'an, trafikantgrupp och inskrivningsår. Vägtrafikolycksfall:

Antal skadefall och genomsnittlig vårdtid 1988-1997. Fördelning på trafikantgrupp, åldersklass och inskrivningsår. Vägtrafikolycksfall:

Antal skadefall och genomsnittlig vårdtid 1988-1997. Fördelning på trafikantgrupp, huvuddiagnos och åldersklass. Vägtrafikolycksfall:

Antal skadefall 1997.

Fördelning på trafikantgrupp, huvuddiagnos och åldersklass.

VTI notat 61-1999

Sid

13

13

19

23

25

25

28

31

32

BEARBETNING AV PATIENTSTATISTIK FÖR 1988-1997 AVSEENDE TRAFIKSKADADE

Lägesrapport för 1999 av Jörgen Larsson

Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)

581 95 LINKÖPING

Sammanfattning

Var femte trafikskadad är gående som fallit i

väg-/gatu-miljö utan inblandning av fordon.

I genomsnitt 13 500 personer har årligen anlitat slutenvården på grund av

vägtrafik-olycksfall åren 1988-1997. För år 1997 redovisas dessutom även nästan 2 700 olyckor där gående fallit i väg-/gatumiljö, men utan inblandning av något fordon. I de sistnämnda olycksfallen utgör de äldre en hög andel, speciellt om det skett en snubbling/halkning/snavning utan inblandning av is och snö, då är två tredjedelar 65 år eller äldre.

Underlaget för denna studie utgörs av data från Socialstyrelsens register avseende vård-tillfällen inom slutenvården. I föreliggande notat redovisas en bearbetning av vårdvård-tillfällen:

0 orsakade av vägtrafikolyckor och avslutade åren 1988-1997.

0 orsakade av gåendeolyckor i väg/gatumiljö, men utan inblandning av fordon. Vården avslutad 1997.

En person kan naturligtvis ha skadats i flera trafikolyckor under en lång tidsperiod och ingen koppling till SCBs vägtrafikolycksregister har kunnat göras i detta arbete. Därför har det här varit nödvändigt att definiera ett skadefall, dvs. en person som omhändertagits inom sjukvårdens slutenvård till följd av en vägtrafikolycka.

Ett nytt skadefall har ansetts föreligga om differensen mellan två vårdtillfällen för en enskild person överstigit 30 dagar. Skadefall som inneburit att patienten avlidit inom 30 dagar är exkluderade. Redovisningen har huvudsakligen begränsats till att omfatta skade-fall som skrivits ut från sjukvården inom 365 dagar efter första inskrivning. Därvid omfattar studien ca 135 000 skadefall totalt under tioårsperioden 1988-1997, dvs. i genom-snitt ungefär 13 500 per år, högre i början och lägre i slutet av perioden.

År 1997 genomfördes i Sverige, utom i Skåne, en stor förändring vid kodningen av patientdata. Tidigare följde kodningen av diagnoser och trafikantslag den internationella sjukdomsklassifikationen ICD-9, from. 1997 är ICD-10 mallen. Ovannämnda ej riks-täckande förändringar har fått konsekvenser vid indelning av materialet i olika trafikantslag och dessutom vid uppdelning av skadorna efter diagnoskoderna.

En olyckstyp som tillkommit i data för 1997 är gående som skadats i gatu-/vägmiljö utan inblandning av något fordon. Dessa skadefall, drygt 2 600, ingår ej i begreppet väg-trafikolycksfall och redovisas separat. Observera att inga skadefall vårdade i Skåne ingår.

Åldersfördelningen bland skadefallen i vanliga vägtrafikolyckor har varit tämligen stabil under perioden, dock har andelen 18-24-åringar gradvis blivit lägre. I viss mån mot-svaras det av en högre andel i åldersklasserna 25-54 år. Hälsomåttet antal skadefall per tusen invånare (avser antal invånare den 31 december året före redovisat år) visas för olika

tusen invånare (avser antal invånare den 31 december året före redovisat år) visas för olika åldersklasser. Sett över hela tidsperioden har talet sjunkit något, efter en svag Ökning åren 1994-1995 nås den lägsta nivån 1996 och den gäller även 1997. Den mest markanta nedgången skedde för 18-19 åringarna fram tom. 1993 för att mot slutet av perioden vända svagt uppåt. Utfallet för 25-åringar och äldre har visat mindre fluktuationer.

Den stora andelen skadefall med ospecificerad trafikantgrupp har utgjort ett särskilt problem. Iperiodens början utgjorde den andelen ca 7 % av skadefallen, sjönk sedan till 2-3 % under åren 1992-1994, ökade och var drygt 6 % år 1996. I och med den nya kodningen har dock andelen minskat väsentligt år 1997 till 1 %. Ofta beror de stora fluktuationerna mellan kalenderåren på utfallet i några enstaka län. De ospecificerade redovisas med några undantag explicit .

De trafikantgrupper som ökat i andel under perioden är Cyklister som ej kolliderat med motorfordon samt trafikantgruppen Övriga . De har även ökat antalsmässigt.

Vid jämförelse med antalet polisrapporterade svårt skadade personer i den officiella vägtrafikolycksstatistiken enligt SCB framgår att antalet cyklister som förekommer i slutenvårdsdata är 6-7 gånger fler. Kvoten mellan värden från patientdata och SCB-data har ökat tom. 1995 för alla trafikantgrupper utom för fotgängarna, de har dock den högsta kvoten 1997. Den allra största diskrepansen står trafikantgruppen Övriga för och den har ökat allra mest under perioden.

En svårighet vid beaktande av vårdtid är att avgöra om förkortad vårdtid beror på att skadorna blivit lindrigare eller på att Vården effektiviserats eller helt enkelt fått mindre resurser. Vårdtiden påverkas dessutom mycket av tidsvillkoret för urval av skadefall. Den genomsnittiliga Vårdtiden i föreliggande material avseende vägtrafikolycksfall är 8,5 dagar när maximalt 365 dagar tillåts mellan skadefallets första inskrivning och sista noterade utskrivning.

Vårdtiden har för alla åldersklasser sjunkit något under aktuell period. Vårdtiden har förkortats procentuellt mest för fotgängarna. De gående har den längsta Vårdtiden, vilket gäller i alla åldersklasser utom 15-17 år och 18-24 år där ospecificerade respektive motor-cyklister/mopedister har den längsta Vårdtiden. Av skadefallen bland fotgängarna är ca 33 % 65 år eller äldre jämfört med knappt 15 % totalt sett.

I föreliggande dokument redovisas den huvuddiagnos som ställts vid första vårdtillfället för varje skadefall som skrivits ut 1997 och kodats enligt det nya klassifikationssystemet för sjukdomar ochhälsoproblem. Det kan konstateras att frakturerna 1997 svarar för 38 % av skadefallen och 51 % av Vårdtiden sett över alla trafikantgrupper. Hjärnskakning är en vanlig diagnos, men svarar för en låg andel (8 %) av Vårdtiden.

I och med den nyinförda kodningen av patientdata kan här separat redovisas de 2 665 fotgängare skadade år 1997 utan inblandning av något fordon. De vanligaste orsakerna var halkning/snavning/snubbling utan inblandning av is/snö. De svarar för nästan 60 0/0 av ovannämnda skadefall. I denna grupp svarar de äldre (265 år) för nästan 85 % av Vårdtiden. Frakturer är den överlägset vanligaste diagnosen, vare sig skadan skett i samband med is/snö eller inte. Vid benfrakturer som skett vid ramlande utan is/snö svarar de som är 75 år eller äldre för nästan 60 % av Vårdtiden.

1 Bakgrund och syfte

Det är sedan länge känt att den officiella statistiken över skadade personer i polisrapporte-rade trafikolyckor inte ger en heltäckande bild av trafiksäkerhetssituationen i Sverige. Ett betydande bortfall gör statistiken missvisande, både vad gäller omfattning och innehåll, speciellt för oskyddade trafikanter. Dessa brister, plus det faktum att Socialstyrelsens slutenvårdsregister sedan 1985 i princip är heltäckande för riket, har gjort det möjligt att nyttja patientdata vid utvärdering av trafiksäkerhetsmålen.

I VTI notat 78-94 [Larsson, 1994] redovisas en bearbetning av Socialstyrelsens data avseende patienter utskrivna från slutenvården 1985-1991. En brist i redovisningen var då att den avsåg vårdtillfällen , ej personer , eftersom persondata inte fanns tillgängliga.

Senare har dock patientdata blivit tillgängliga med unikt löpnummer (ej personnummer) för varje person, vilket gör det möjligt att följa en individ genom en kedja av olika

vård-tillfällen. Resultat har redovisats i VTI notat 69-1997 och VTI notat 75-1998 [Larsson,

1997; Larsson, 1998]. Syftet har varit att få kännedom om antalet personer som årligen behandlas inom slutenvården till följd av skador i vägtrafiken. När nu ytterligare ett års patientdata (vårdtillfällen utskrivna 1997) blivit tillgängliga kan i föreliggande notat en utvidgad heltäckande tidsserie över antalet svåra trafikskador och tillhörande vårdtider erhållas. Speciellt har avsikten varit att göra indelningar efter trafikantkategori, ålder, län,

årstid och olika diagnoser.

Dessutom har fr.o.m. 1997 patientdata i alla län utom Skåne kodats enligt ICD-IO [Socialstyrelsen, 1997] och möjligheter att även bearbeta data för gåendeolyckor som inträffat i väg/gatu-miljö, men utan inblandning av något fordon, har tillkommit.

En person kan naturligtvis bli skadad flera gånger om en tidsperiod är tillräckligt lång. Eftersom ingen direkt koppling till enskilda vägtrafikolyckor har kunnat göras har det varit nödvändigt att definiera termen skadefall . Härvid avses en person som omhändertagits inom sjukvårdens slutenvård till följd av en vägtrafikolycka, alternativt en gåendeolycka utan inblandning av fordon. Beroende på hur man definierar när ett nytt skadefall ska anses ha inträffat kan den bearbetade datamängden variera i storlek. Den definition som fastställ-des i tidigare arbete, VTI notat 75-1998, följs i föreliggande publikation.

2 Omfattning och definitioner

Underlaget för denna studie består av data från Socialstyrelsens slutenvårdsregister. Till-gänglig datamängd, framtagen av Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen, har avslu-tade Vårdtillfällen åren 1988-1997 orsakade av vägtrafikolyckor som observationsenhet.

Dessutom har från hela Sverige, utom Skåne, år 1997 tillkommit Vårdtillfällen som inte

orsakats av egentliga vägtrafikolyckor, men som ändå är av intresse, nämligen fotgängar-olyckor i gatu-/vägmiljö utan inblandning av något fordon.

En person svarar ofta för fler än ett vårdtillfälle beroende på t.ex. klinikbyten eller åter-inskrivningar efter hemvistelse, men ibland även p. ga. inblandning i olika olyckor. Därför är det nödvändigt att med hjälp av ett för varje person unikt löpnummer samt data avseende inskrivningsdatum och utskrivningsdatum definiera ett skadefall (person som skadats i en vägtrafikolycka som medför intagning inom slutenvården).

Vårdtillfällen utskrivna 1988-1996, samt i Skåne även 1997, med trafikantgrupp

defini-erad via nedanstående s.k. E-koder ingår i studien. Samtliga dessa koder har godkänts vid

definition av ett skadefall.

E-kod Förklaring

819A Motorfordonsolycka: förare av motorfordon exkl. (mc, moped)

819B _ passagerare i motorfordon exkl. (mc, moped)

819C förare av mc (motorcykel)

819D passagerare på mc

8 l 9E person i spårvagn

819F ryttare och person på åkdon draget av djur

819G cyklist

819H fotgängare

819J mopedist

819W annan specificerad person

8 19X ospecificerad person

826X Person i cykelolycka (jämför 819G)

Innefattar: Kollision mellan cykel och fotgängare, cykel och djur Kollision med annan cykel eller annat föremål

Fall från cykel, ikullkörning, fastnat i cykelhjul Cykelolycka utan närmare specifikation

Utesluter: Kollision mellan cykel - motorfordon, cykel - tåg 829X Person inblandad i olycka med annat fordon för vägtrafik

Innefattar: Olycka med åkdon draget av djur, ridolycka Olycka under på-/avstigning av spårvagn Spårvagnsolycka utan närmare specifikation. E-koderna 819E, 819F, 819W och 829X utgör trafikantgrupp = Övrig . E-kod 819X ger trafikantgrupp = Ospecificerad .

För Vårdtillfällen utskrivna år 1997 som kodats enligt ICD-lO har i denna studie nedan-stående koder för yttre orsak till sjukdom och död medfört att data för Vårdtillfällen använts och omvandlats till skadefall:

Orsakskod Förklaring V01-V09 Fotgängare V10-V19 Cyklist

V20-V29 Motorcyklist (inkl. mopedist) V30-V39 Person i trehjuligt motorfordon V40-V49 Person i personbil

V50-V59 Person i lätt lastbil V60-V69 Person i tung lastbil V70-V79 Person i buss

V80 Ryttare eller person i åkdon draget av djur V82 Person i spårvagn

V830-V833 Person i industrifordon skadad i trafikolycka V840-V843 Person i jordbruksfordon

V850-V853 Person i specialfordon V860-V863 Person i terrängfordon

V870-V879 Person med okänt transportsätt i trafikolycka V892,V893,V899 Person i ospecificerad fordonstyp i trafik

Vårdtillfällen med koder som tex. V81 (person i tåg) har exkluderats.

I och med den nya kodningen 1997 har också givits möjlighet att följande vårdtillfällen, avseende gående som fallit i samma plan på väg/gata/trottoar utan inblandning av fordon, har bearbetats och omvandlats till skadefall. Dessa redovisas separat.

Orsakskod Förklaring

W004 Gående som fallit i samband med is/snö

W014 Gående som fallit p.g.a. halkning/snavning/snubbling (ej is/snö)

W024 Fall vid användning av skidor, rullskridskor, rullbräda m.m.

W034 Fall p.g.a. kollision med eller knuff av annan person W054 Fall från rullstol.

Slutsiffran 4 i sistnämnda koder visar att skadan skett i väg/gatumiljö (inkl. trottoar).

Övriga termer för varje vårdtillfälle i datamängden är:

Löpnammer: Ej personnummer, men unikt för varje inblandad person. Kön, Ålder (vid atskrivning), Inskrivningsdatam, Utskrivningsdatam. Inskrivningstyp: 1=från annan klinik/sjukhus, 2=från särskilt boende

3=från annat boende (dvs. oftast ordinarie bostaden).

Utskrivningstyp: 1=till annat sjukhus/klinik, 2=till särskilt boende

3=till annat boende (dvs. hemma), 4=avliden.

Planerad vård: 1=ja, dvs. intagning planerad minst 24 timmar i förväg, 2=nej. Sjukhus, Klinik, Hemort.

Diagnoser samt Diagnosgrapp s.k. 99-kod. Antal vårddagar.

Den s.k. E-koden och orsakskoden samt diagnoskoderna finns utförligt beskrivna i särskilda publikationer [Socialstyrelsen, 1986; Socialstyrelsen, 1997]. Koderna för dessa termer baseras på den internationella sjukdomsklassifikationen ICD-9 respektive ICD-10.

Figur 1 visar datamängdens storlek, dels hur antal vårdtillfällen påverkas av att fel-aktiga/bristfälliga data exkluderas, dels definierat antal skadefall med exkluderingar.

Totalt antal vårdtillfällen 171096 \\|Okäntlöpnummer | 3632 | | 167464 J \ IVårdtid okänd I 16 I | 167448 | Utskrivna 1997 och "fel"* trafikantslag 74 I | 167374 | Överlappande vårdtillfällen 50 I | 167324 |

Definition: Diff mellan två vårdtillfällen > 30 dagar ger nytt skadefall I

ant. skadefall 1410327 Utskriven som död inom 30 dagar 1721 I

| 138606 |

\\|lnskrivna före 1988

I

369

I

Differens mellan sista utskrivning och första

inskrivning > 365 dagar 148

| 138089 I

varav fotgängare utan

inblandning av fordon 2715 135069

* Tex. tâgfo'rare/tågpassagerare eller person ej i transportolycka.

** Fotgängare/cyklister som skadats vid tågkollision samt personer på industri-/ jordbruks-/special-/terrängfordon utanför trafiken.

Figur 1 Vårdtilljüllen orsakade av vägtrafikolyckor utskrivna från slutenvården I 988-]997. Utfall vid selektering samt efter definition av skadefall.

För de 167 324 vårdtillfällena har inte någon direkt koppling till en enskild trafikolycka kunnat göras i föreliggande patientdata. Olika sätt att sammanföra en persons registrerade vårdtillfällen till ett skadefall redovisades i VTI notat 69-1997. Här gäller (som i VTI notat 75-1998) att om differensen mellan två vårdtillfällen för en enskild person är större än 30 dagar anses det senare vårdtillfället representera ett nytt skadefall, dvs. resultatet av en ny olycka. Dessutom har vid transformeringen till skadefall de personer som avlidit inom 30 dagar från första inskrivningsdatum exkluderats. Om även de som inskrivits första gången före 1988 exkluderas återstår 138 237 skadefall.

Ett problem med patientdata är att det är först vid utskrivning som ett vårdtillfälle blir en observationsenhet. Det kan då ha passerat åtskilliga vårddagar sedan aktuellt olyckstillfälle. Detta innebär att speciellt vid svårare skador och/eller olyckor som sker i slutet av ett år så sker utskrivning ofta kalenderåret efter olyckan. Tabell 1 visar dock att nästan alla av de här definierade skadefallen har högst 365 dagar mellan första inskrivning och sista utskrivning. Totalt sett gäller det som synes 138 089 skadefall.

Tabell 1 Antal skadefall. Jämförelse mellan första inskrivningsdatam och sista atskrivningsdatam.

Inskrivnings- Differens mellan första inskrivning och sista utskrivning år Alt B: max 365 dagar Över 365 dagar Totalt

1988

14556

99,8 %

33

0,2 %

14589

100 %

1990

14375

99,8 %

31

0,2 %

14406

100 %

1993

12750

100,0 %

5

0,1 %

12755

100 %

1994

13125

100,0 %

0

0,0 %

13125

100 %

1996

12432

100,0 %

4

0,0 %

12436

100 %

I VTI notat 75-1998 visades hur ovannämnda krav påverkar olika trafikantgrupper. Det konstaterades att det är speciellt skadefallen bland gående som påverkas om man kräver att det ska vara högst 365 dagar mellan första inskrivning och sista utskrivning för ett skade-fall. Relativt många äldre gående skadas i slutet av ett år och skrivs ut först åretdärpå.

Med hänsyn till vad som ovan har visats används i fortsättningen, om inte annat anges, skadefall där differensen mellan skadefallets första inskrivningsdatum och sist noterade utskrivningsdatum är högst 365 dagar. Därefter har även skadefall som inte ansetts höra till ordinarie vägtrafikolyckor exkluderats. Det gäller 305 skadefall (se figur 1) som inbegriper bl.a. gående och cyklisters kollision med tåg, personer i industri-/jordbruks-/special-/terrängfordon utanför trafikmiljön. Det innebär att under perioden 1988-1997 är 135 069 skadefall i vägtrafikolyckor aktuella i föreliggande arbete. Där-utöver behandlas separat de 2 715 skadefallen avseende fotgängare som fallit i väg-/gatumiljö utan inblandning av fordon.

De 135 069 skadefallen består av 160 491 vårdtillfällen (jämför figur 1), dvs. i genom-snitt 1,19 vårdtillfällen per skadefall.

Den här använda metoden för vilka skadefall som ska medtas i redovisningen innebär en viss felskattning av det senast tillgängliga inskrivningsåret (här 1997). Genom att behandla

befintligt datamaterial, dels som om de olika inskrivningsåren vore det senast kända, dels

som om ytterligare ett år vore tillgängligt kan en Översikt erhållas över hurdet senast till-gängliga inskrivningsåret felskattas, se VTI notat 75-1998. Med hänsyn till den underskatt-ning som där påvisades för det senast tillgängliga året torde den sanna storleken på mate-rialet vara knappt 135 200 skadefall.

Någon uppdelning av bilisterna i förare och passagerare görs ej i denna publikation. Kodningen som gäller fr.o.m. 1997, se sid. 9, medför att man kan dela upp motorfordons-trafikanterna på personbilister, lastbilister och bussåkare (dessa kategorier benämns här bilister ). Även separata koder för förare och passagerare finns. I datamaterialet för 1997 har dock noterats att för över hälften av bilisterna finns ej någon specifikation om huruvida skadefallet avser en förare eller passagerare.

3 Skador vid vägtrafikolycksfall

3.1 Antal skadefall

Det har i den studerade perioden genomsnittligt inträffat ca 13 500 skadefall per år. Totalt sett är vårdlänet vidförsta inskrivningstillfället detsamma som hemlänet i ca 88 % av

skadefallen, vilket visades länsvis i VTI notat 75-1998. Tabell 2 visar hur

överens-stämmelse mellan vårdlän och hemlän varierar mellan olika trafikantkategorier. Hemlän

och vårdlän överensstämmer av naturliga skäl mest, nästan 95 %, för oskyddade

trafi-kanter. Dessa jämförelser mellan vårdlän och hemlän förefaller ge samma resultat under enskilda kalenderår hela perioden.

För ytterligare tabeller avseende fördelning på vårdlän (inskrivningslän), se bilaga 1. Tabell 2 Skadefall åren 1988-1997. Jämförelse mellan vårdla'n och hemla'n för

olika trafikantkategorier.

hemlän = vårdlän hemlän annat än uppgift saknas Totalt

Trafikant- vårdlän

kategori Antal % Antal % Antal % Antal %

Bilister 38520 80,1 9526 19,8 65 0,1 48111 100 Mc/moped 15503 87,1 2288 12,9 11 0,1 17802 100 Cyklister 41600 94,5 2399 5,4 31 0,2 44030 100 Gående 9159 92,3 765 7,7 3 i 0,0 9927 100 Ospec. 5511 87,6 779 12,4 3 0,0 6293 100

övriga

7975

89,5

921

10,3

10

0,1

8906

100

Hur antal skadefall i olika län varierat årsvis under den aktuella perioden redovisas i

tabell 3a. Det' är länen AB (Stockholm) och LM (Skåne) som svarar för flest skadefall,

tillsammans ger de drygt 25 % av skadefallen, ett värde som varit tämligen konstant under perioden. En svagt minskande andel kan dock skönjas för AB-län.

Om jämförelse görs med antal svårt skadade personer i vägtrafikolyckor enligt den offi-ciella statistiken (SCB), se tabell 3b, synes att länsfördelningen inte helt överensstämmer med sjukvårdsdata. I SCB-statistiken är O-län (Göteborg 0 Bohus) lika tungt som Stockholm och Skåne. Län som har sjukhus med omfattande Specialistvård (Lex. AC-län, Västerbotten) är andelsmässigt betydligt mera representerat i patientstatistiken än i SCBs trafikskadestatistik.

Tabell 3a Skadefall åren 1 988-] 997. Antalsmässig och procentuell fördelning efter vårdlän vid Olika inskrivningsår.

Inskrivningsâr Vårdlän 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Totalt Antal AB ' 2028 1972 2007 1795 1805 1717 1651 1568 1433 1551 17527 C 548 496 490 512 563 525 479 547 507 606 5273 D 325 379 352 308 384 370 326 394 431 296 3565 E 573 61 1 584 560 661 632 523 507 444 542 5637 F 688 724 654 623 710 619 687 694 654 431 6484 G 280 254 264 250 225 207 200 280 262 253 2475 H 353 599 530 484 486 491 496 486 463 463 4851 I 165 163 160 157 151 135 145 143 138 144 1501 K 199 225 175 178 200 170 188 148 101 84 1668 LM 2008 2024 2034 1818 1985 1683 1687 1758 1629 1726 18352 N 431 417 347 287 285 325 334 435 383 435 3679 0 1101 1189 1108 1128 1141 1072 1245 1289 1207 987 11467 P 644 631 574 624 504 451 664 685 618 629 6024 H 626 669 634 547 614 559 569 500 489 549 5756 S 514 438 469 459 414 474 422 475 412 391 4468 T 479 455 462 403 423 375 376 41 0 347 583 4313 U 405 451 408 374 403 306 318 274 256 190 3385 W 429 460 447 434 402 315 389 349 362 51 1 4098 X 667 743 738 622 658 641 661 533 559 489 6311 Y 526 532 479 446 404 400 470 470 491 462 4680 Z 254 288 299 186 222 183 192 189 199 171 2183 AC 700 703 701 696 635 629 685 646 548 567 6510 BD 613 586 459 502 429 471 418 512 445 427 4862 Alla 14556 15009 14375 13393 13704 12750 13125 13292 12378 12487 135069 % AB 13,9 13,1 14,0 13,4 13,2 13,5 12,6 11,8 11,6 12,4 13,0 C 3,8 3,3 3,4 3,8 4,1 4,1 3,6 4,1 4,1 4,9 3,9 D 2,2 2,5 2,4 2,3 2,8 2,9 2,5 3,0 3,5 2,4 2,6 E 3,9 4,1 4,1 4,2 4,8 5,0 4,0 3,8 3,6 4,3 4,2 F 4,7 4,8 4,5 4,7 5,2 4,9 5,2 5,2 5,3 3,5 4,8 G 1,9 1,7 1,8 1,9 1,6 1,6 1,5 2,1 2,1 2,0 1,8 H 2,4 4,0 3,7 3,6 3,5 3,9 3,8 3,7 3,7 3,7 3,6 I 1,1 1,1 1,1 1,2 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 1,2 1,1 K 1,4 1,5 1,2 1,3 1,5 1,3 1,4 1,1 0,8 0,7 1,2 LM 13,8 13,5 14,1 13,6 14,5 13,2 12,9 13,2 13,2 13,8 13,6 N 3,0 2,8 2,4 2,1 2,1 2,5 2,5 3,3 3,1 3,5 2,7 0 7,6 7,9 7,7 8,4 8,3 8,4 9,5 9,7 9,8 7,9 8,5 P 4,4 4,2 4,0 4,7 3,7 3,5 5,1 5,2 5,0 5,0 4,5 R 4,3 4,5 4,4 4,1 4,5 4,4 4,3 3,8 4,0 4,4 4,3 S 3,5 2,9 3,3 3,4 3,0 3,7 3,2 3,6 3,3 3,1 3,3 T 3,3 3,0 3,2 3,0 3,1 2,9 2,9 3,1 2,8 4,7 3,2 U 2,8 3,0 2,8 2,8 2,9 2,4 2,4 2,1 2,1 1,5 2,5 W 2,9 3,1 3,1 3,2 2,9 2,5 3,0 2,6 2,9 4,1 3,0 X 4,6 5,0 5,1 4,6 4,8 5,0 5,0 4,0 4,5 3,9 4,7 Y 3,6 3,5 3,3 3,3 2,9 3,1 3,6 3,5 4,0 3,7 3,5 Z 1,7 1,9 2,1 1,4 1,6 1,4 1,5 1,4 1,6 1,4 1,6 AC 4,8 4,7 4,9 5,2 4,6 4,9 5,2 4,9 4,4 4,5 4,8 BD 4,2 3,9 3,2 3,7 3,1 3,7 3,2 3,9 3,6 3,4 3,6 Alla 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 14 VTI notat 61-1999

Tabell 3b Trafikskador åren 1988-1997 enligt SCB . Antal svårt skadade personer och procentuell fördelning efter län vid olika Olycksår.

Olycksår Län 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Totalt Antal AB 669 622 592 551 554 544 462 447 372 407 5220 C 166 185 187 145 151 145 127 106 136 285 1633 D 179 222 142 114 151 118 114 138 137 108 1423 E 277 232 280 240 203 192 193 176 135 194 2122 F 227 182 189 192 177 165 160 149 108 137 1686 G 87 73 75 69 76 71 121 127 103 85 887 H 146 168 138 137 135 146 134 128 100 130 1362 I 39 41 47 37 37 21 35 20 21 22 320 K 1 12 1 13 90 79 65 66 89 64 56 51 785 LM 673 702 737 601 567 534 550 470 399 438 5671 N 243 246 179 174 149 136 126 121 115 114 1603 0 656 641 685 564 515 556 461 541 578 501 5698 P 322 315 262 240 212 205 170 164 162 150 2202 H 255 243 220 191 183 179 173 1 13 143 130 1830 S 266 250 213 189 236 199 217 155 158 137 2020 T 170 159 177 122 140 102 123 103 119 135 1350 ,U 127 130 130 113 155 99 89 96 104 76 1119 W 284 264 255 226 220 145 178 185 169 181 2107 X 203 217 188 157 167 133 142 88 130 113 1538 Y 278 304 267 252 235 221 224 228 270 243 2522 Z 122 123 112 100 110 81 84 72 95 77 976 AC 179 172 169 179 135 129 129 124 101 103 1420 BD 189 186 167 160 132 147 120 150 126 100 1477 Alla 5869 5790 5501 4832 4705 4334 4221 3965 3837 3917 46971 % AB 11,4 10,7 10,8 11,4 11,8 12,6 10,9 11,3 9,7 10,4 11,1 C I 2,8 3,2 3,4 3,0 3,2 3,3 3,0 2,7 3,5 7,3 3,5 D 3,0 3,8 2,6 2,4 3,2 2,7 2,7 3,5 3,6 2,8 3,0 E 4,7 4,0 5,1 5,0 4,3 4,4 4,6 4,4 3,5 5,0 4,5 F 3,9 3,1 3,4 4,0 3,8 3,8 3,8 3,8 2,8 3,5 3,6 G 1,5 1,3 1,4 1,4 1,6 1,6 2,9 3,2 2,7 2,2 1,9 H 2,5 2,9 2,5 2,8 2,9 3,4 3,2 3,2 2,6 3,3 2,9 I 0,7 0,7 0,9 0,8 0,8 0,5 0,8 0,5 0,5 0,6 0,7 K 1,9 2,0 1,6 1,6 1,4 1,5 2,1 1,6 1,5 1,3 1,7 LM 11,5 12,1 13,4 12,4 12,1 12,3 13,0 11,9 10,4 11,2 12,1 N 4,1 4,2 3,3 3,6 3,2 3,1 3,0 3,1 3,0 2,9 3,4 D 11,2 11,1 12,5 11,7 10,9 12,8 10,9 13,6 15,1 12,8 12,1 P 5,5 5,4 4,8 5,0 4,5 4,7 4,0 4,1 4,2 3,8 4,7 R 4,3 4,2 4,0 4,0 3,9 4,1 4,1 2,8 3,7 3,3 3,9 8 4,5 4,3 3,9 3,9 5,0 4,6 5,1 3,9 4,1 3,5 4,3 T 2,9 2,7 3,2 2,5 3,0 2,4 2,9 2,6 3,1 3,4 2,9 U 2,2 2,2 2,4 2,3 3,3 2,3 2,1 2,4 2,7 1,9 2,4 W 4,8 4,6 4,6 4,7 4,7 3,3 4,2 4,7 4,4 4,6 4,5 X 3,5 3,7 3,4 3,2 3,5 3,1 3,4 2,2 3,4 2,9 3,3 Y 4,7 5,3 4,9 5,2 5,0 5,1 5,3 5,8 7,0 6,2 5,4 Z 2,1 2,1 2,0 2,1 2,3 1,9 2,0 1,8 2,5 2,0 2,1 AC 3,0 3,0 3,1 3,7 2,9 3,0 3,1 3,1 2,6 2,6 3,0 BD 3,2 3,2 3,0 3,3 2,8 3,4 2,8 3,8 3,3 2,6 3,1 Alla 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 VTI notat 61-1999 15

Tabell 4 visar hur skadefallen årsvis fördelar sig på olika åldersklasser. Som synes har åldersfördelningen varit tämligen stabil under perioden, dock har andelen 18-24-åringar blivit lägre fr.o.m. 1991. I viss mån motsvaras det av en högre andel i åldersklasserna 25-54 år. Andelen av de äldre åldersklasserna har varit tämligen stabil.

Tabell 4 Skadefall åren 1988-1997. Antalsmässig och procentuell fördelning efter åldersklass vid olika inskrivningsår.

Inskrivningsår Ålder * 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Totalt Antal 0-6 641 669 659 589 5 89 570 583 604 586 516 6006 7-14 1810 1986 1809 1697 1699 1637 1677 1688 1556 1603 17162 15-17 1410 1554 1364 1203 1202 985 999 1096 928 879 11620 18-19 1010 1072 922 783 690 562 568 598 555 579 7339 20-24 2002 2030 1782 1583 1542 1335 1274 1335 1282 1261 15426 25-34 1743 1901 1970 1878 1955 1927 1957 1998 1920 1912 19161 35-44 1557 1475 1472 1451 1542 1454 1532 1535 1429 1466 14913 45-54 1144 1212 1261 1186 1301 1325 1516 1449 1376 1449 13219 55-64 1085 1012 1032 986 1064 972 1060 1003 943 959 10116 65-74 1128 1151 1135 1083 1119 1056 1041 1039 892 886 10530 275 1026 947 969 954 1001 927 918 947 91 1 977 9577 Alla 14556 15009 14375 13393 13704 12750 13125 13292 12378 12487 135069 (%) 0-6 4,4 4,5 4,6 4,4 4,3 4,5 4,4 4,5 4,7 4,1 4,4 7-14 12,4 13,2 12,6 12,7 12,4 12,8 12,8 12,7 12,6 12,8 12,7 15-17 9,7 10,4 9,5 9,0 8,8 7,7 7,6 8,2 7,5 7,0 8,6 18-19 6,9 7,1 6,4 5,8 5,0 4,4 4,3 4,5 4,5 4,6 5,4 20-24 13,8 13,5 12,4 11,8 11,3 10,5 9,7 10,0 10,4 10,1 11,4 25-34 12,0 12,7 13,7 14,0 14,3 15,1 14,9 15,0 15,5 15,3 14,2 35-44 10,7 9,8 10,2 10,8 11,3 11,4 11,7 11,5 11,5 11,7 11,0 45-54 7,9 8,1 8,8 8,9 9,5 10,4 11,6 10,9 11,1 11,6 9,8 55-64 7,5 6,7 7,2 7,4 7,8 7,6 8,1 7,5 7,6 7,7 7,5 65-74 7,7 7,7 7,9 8,1 8,2 8,3 7,9 7,8 7,2 7,1 7,8 275 7,0 6,3 6,7 7,1 7,3 7,3 7,0 7,1 7,4 7,8 7,1 Alla 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

* Utskrivningsålder. Om ett skadefall innefattat flera vårdtillfällen avses åldern vid utskrivningfrån det första vårdtillfället.

I tabell 5 visas hur hälsomåttet antal skadefall per tusen invånare (avser antal invånare den 31 december året före redovisat år) utvecklats för de olika åldersklasserna. För hela materialet har talet sjunkit något under perioden, efter en svag Ökning åren 1994-1995 nås den lägsta nivån 1996 och den gäller även 1997. Den mest markanta nedgången skedde för 18-19 åringarna fram tom. 1993 för att mot slutet av perioden vända svagt uppåt. För 25-34 åringar har förändringarna varit ganska små och from. 35-44 åringarna och äldre är det dessutom liten differens mellan åldersklasserna.

Efter att alla åldersgrupper fr.o.m. 35-åringar och äldre slagits ihop visas i figur 2 utvecklingen för de olika åldrarna.

Tabell 5 Skadefall åren 1988-1997. Hålsomått definierat som antal skadefall per tusen invånare efter åldersklass vid olika inskrivningsår.

Ålder Inskrivningsår 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Totalt Skade- 0-6 094 0,95 0,90 0,77 0,74 0,70 0,70 0,72 0.71 0.64 0.77 fall 7-14 2,22 2,47 2,29 2,17 2,17 2,07 2,09 2,06 1,86 1,87 2,12 per 15-17 4,17 4,57 4,03 3,62 3,73 3,19 3,34 3,66 3,08 2,89 3,65 tusen 18-19 4,51 4,86 4,05 3,39 3,02 2,47 2,55 2,81 2,71 2,91 3,34 inv. 20-24 3,23 3,26 2,91 2,63 2,61 2,29 2,20 2,28 2,21 2,23 2,60 25-34 1,54 1,66 1,68 1,57 1,62 1,57 1,58 1,60 1,53 1,52 1,59 35-44 1,21 1,16 1,17 1,17 1,26 1,21 1,29 1,30 1,22 1,25 1,22 45-54 1,22 1,23 1,22 1,10 1,16 1,14 1,26 1,18 1,10 1,14 1,17 55-64 1,23 1,17 1,21 1,18 1,27 1,16 1,26 1,18 1,10 1,10 1,19 65-74 1,34 1,37 1,35 1,29 1,34 1,28 1,26 1,27 1,12 1,13 1,28 275 1,57 1,42 1,43 1,38 1,43 1,31 1,29 1,31 1,22 1,28 1,36 Alla 1,73 1,77 1,69 1,56 1,59 1,47 1,50 1,51 1,40 1,41 1,56

Figur 2 Antal skadefall per tusen invånare efter åldersklass åren 1988-1997.

Vid indelning av skadefallen på trafikantgrupp har i tidigare publikationer noterats att en stor andel är klassade som Ospecificerade . Utfallet har varierat stort mellan olika län (här avses län vid första vårdtillfälle för varje skadefall)och år. I och med att nästan hela landet 1997 genomförde ny kodning sjönk andelen ospecificerade till 1 %.

Vanligtvis redovisas i detta notat de Ospecificerade som egen trafikantgrupp. Resul-tatet framgår i tabell 6 som redovisar sju olika trafikantgrupper. De antalsmässigt stora trafikantgrupperna är bilister samt cyklister som ej kolliderat med motorfordon som till-sammans utgör ca 60 % av skadefallen. Under perioden kan en ökande andel Cyklister, ej kollision med motorfordon konstateras.

Tabell 6 Skadefall 1988-1997. Årsvis antal och procentuell fördelning efter trafikant-grupp och år. Inskrivningsår Trafikant-grupp 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Totalt Antal Bilister 5317 5613 5215 4740 4871 4558 4693 4532 4279 4293 48111 Mc/moped 1962 1984 1982 1890 2044 1714 1584 1654 1403 1585 17802 Cyklister mot motorford. 1 168 1320 1293 1253 1339 1267 1236 1 143 948 823 11790 Cyklister ej motorford. 3084 3058 3064 2901 3187 3202 3485 3481 3274 3504 32240 Gående 1237 1244 1 188 1037 995 852 830 873 753 918 9927 Ospec. 1087 998 799 834 387 309 346 627 753 153 6293 Övriga 701 792 834 738 881 848 951 982 968 121 1 8906 Alla 14556 15009 14375 13393 13704 12750 13125 13292 12378 12487 135069 Andel Bilister 36,5 37,4 36,3 35,4 35,5 35,7 35,8 34,1 34,6 34,4 35,6 (°/o) Mc/moped 13,5 13,2 13,8 14,1 14,9 13,4 12,1 12,4 11,3 12,7 13,2 Cyklister mot motorford. 8,0 8,8 9,0 9,4 9,8 9,9 9,4- 8,6 7,7 6,6 8,7 Cyklister ej motorford. 21,2 20,4 21,3 21,7 23,3 25,1 26,6 26,2 26,5 28,1 23,9 Gående 8,5 8,3 8,3 7,7 7,3 6,7 6,3 6,6 6,1 7,4 7,3 Ospec. 7,5 6,6 5,6 6,2 2,8 2,4 2,6 4,7 6,1 1,2 4,7 övriga 4,8 5,3 5,8 5,5 6,4 6,7 7,2 7,4 7,8 9,7 6,6 Alla 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Trafikantgruppen Övriga har ökat. Under det sista året kan Via den nya kodningen utläsas att en stor delgrupp av dessa är ryttare. För ytterligare tabeller avseende fördelning på trafikantgrupp, åldersklass och inskrivningsår, se bilaga 2.

I en jämförelse med den officiella trafikskadestatistiken har de ospecificerade skade-fallen, precis som i föregående publikationer, utgått som egen trafikantgrupp. För varje län har det år som haft lägst andel ospecificerade varit mall för hur fördelningen av ospecifice-rade på andra trafikantgrupper gjorts för varje åldersklass. Vid jämförelse med antalet polisrapporterade svårt skadade personer i SCBs statistik visas i tabell 7 att cyklisterna förekommer i slutenvårdsdata drygt sex gånger mer. Alla trafikantgrupper har tom. 1995 visat en allt större diskrepans mellan de båda datakällorna. År 1997 har förvisso inte diskrepansen totalt sett ökat, men då har fotgängarnas kvot ökat och de Övriga (defini-tion, sid. 8) Visar den hittills största kvoten.

Tabell 7 Kvot mellan antal trafikskadade enligt slutenvård (Socialstyrelsen, SOS) och antal svårt skadade enligt SCBS officiella statistik.

Trafikantgrupp* År

(enligt sjukvård 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Totalt resp. polis) Bilister 1,58 1,70 1,64 1,72 1,80 1,79 1,92 2,06 1,97 1,80 1,78 Mc/mopedister' 2,85 3,05 3,18 3,73 3,38 3,60 3,38 3,47 3,73 3,47 3,34 Cyklister 6,42 6,32 5,98 5,86 6,61 6,35 6,65 7,21 6,94 6,41 6,46 Gående 1,81 1,75 1,92 2,00 1,83 1,80 1,87 2,12 1,86 2,52 1,92 Övriga 17,00 13,69 23,21 28,21 32,29 30,89 27,66 29,82 35,89 40,12 26,13 Alla 2,48 2,59 2,61 2,77 2,91 2,94 3,11 3,35 3,23 3,19 2,88

* Trafikantgrupp = Ospecificerad har fördelats på övriga grupper läns- och åldersklassvis.

3.2 Vårdtid

Även om det sista noterade utskrivningstillfället för en viss person har den enskildes bostad som mål kan inte materialet säkert visa att detta var sista vårdtillfället som har med aktuell olycka (skadefall) att göra. Detta ger naturligtvis en osäkerhet med avseende på vårdtiden för varje skadefall, en viss underskattning, speciellt markant under det sist tillgängliga

inskrivningsåret, dvs. 1997.

Nedan (tabell 8a) framgår att vårdtiden varierar kraftigt med åldern och har för alla åldersklasser sjunkit något under åren 1988-1996. Allra mest för de äldsta (2 75 år), som har en medelvårdtid på nästan 25 dagar i början av perioden och knappt 14 dagar år 1996. I tabell 8b har endast skadefall som inträffat första halvåret respektive kalenderår medtagits vilket gör att även 1997 någorlunda rättvisande kan jämföras med Övriga år i perioden. Tabell 8a Skadefall 1988-1997. Genomsnittlig vårdtia' efter åldersklass och år.

Ålder vid

Inskrivningsår

utskrivning 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Totalt Medel- 0-6 4,0 3,8 3,9 4,8 4,0 3,5 3,5 3,3 3,1 2,5 3,7 Vårdtid 7-14 4,6 4,8 4,7 4,2 3,8 3,6 3,4 2,9 2,9 2,5 3,8 (dagar) 15-17 7,0/ 6,3 6,6 6,3 5,1 5,3 5,6 4,9 4,1 3,3 5,6 18-19 7,9 8,0 8,2 7,9 7,9 7,2 5,3 4,8 5,2 3,6 6,9 20-24 8,5 8,1 8,0 7,9 7,5 6,7 7,0 5,8 5,5 5,0 7,2 25-34 9,4 8,4 9,0 8,2 7,5 7,8 6,7 5,8 6,5 5,5 7,5 35-44 11,7 11,0 10,9 10,2 9,5 7,4 7,3 6,5 7,2 6,2 8,8 45-54 9,8 12,0 10,6 10,3 10,7 9,3 7,4 7,9 7,4 6,3 9,1 55-64 13,6 13,5 11,9 11,7 11,3 10,7 9,0 8,8 8,5 7,2 10,7 65-74 18,5 16,1 15,7 15,1 13,9 14,2 13,7 13,2 12,1 8,2 14,3 >=75 24,5 24,2 20,7 22,3 18,8 17,8 15,4 14,2 13,4 10,5 18,2

Alla

10,5 9,9 9,7 9,6 8,9 8,3 7,5 6,9 6,8 5,6 8,5

Tabell 8b Skadefalljanuari-juni 1988-1997. Genomsnittlig vårdtial efter ålder och år.

Ålder vid Inskrivningsår

utskrivning 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Totalt Medel- 0-6 4,7 3,4 3,3 4,5 4,1 3,5 3,2 3,7 3,1 2,9 3,7 vårdtid 7-14 4,2 5,4 5,3 4,1 3,7 3,8 3,4 2,8 3,1 2,9 4,0 (dagar) 15-17 7,0 6,9 6,2 6,5 4,6 5,2 6,5 5,0 4,0 2,9 5,6 18-19 8,5 8,3 8,5 8,5 7,1' 6,5 5,9 4,2 5,5 3,7 7,1 20-24 8,3 8,5 7,7 8,1 7,2 7,2 6,7 4,7 5,6 4,9 7,1 25-34 9,5 8,7 8,3 8,5 7,3 7,1 6,7 6,1 7,7 5,8 7,6 35-44 11,7 10,6 10,5 8,6 9,6 6,9 7,0 6,9 7,8 6,7 8,7 45-54 9,8 11,8 9,4 9,6 11,1 7,7 7,6 8,6 6,7 7,3 8,9 55-64 13,6 14,8 11,0 10,6 11,2 10,0 8,8 8,7 8,1 7,5 10,5 65-74 17,1 18,0 14,9 14,4 13,0 14,5 14,4 13,2 12,5 9,2 14,3 >=75 22,9 24,4 18,6 22,6 16,7 20,0 15,5 14,5 12,2 13,0 18,1 Alla 10,2 10,2 9,1 9,3 8,5 8,1 7,5 6,8 6,9 6,1 8,4 VTI notat 61-1999 19

I tabell 9a visas hur den genomsnittliga vårdtiden varierat årsvis inom varje trafikant-grupp och dessutom mellan olika trafikanttrafikant-grupper. Att vårdtiden har förkortats kan konstateras, procentuellt mest för de gående. De ospecificerade år en alltför heterogen

grupp mellan åren för att kunna dra några slutsatser om. Även här är det naturligtvis mer

rättvisande om man ska låta jämförelsen avse hela perioden att bara titta på skadefall som

inträffat första halvåret, setabell 9b.

Tabell 9a Skadefall 1 988-] 997. Genomsnittlig vårdtid efter trafikantgrupp och år. Inskrivningsår Trafikantgrupp 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Totalt Medel- Bilister 11,5 10,7 10,4 10,2 10,6 10,1 8,8 8,2 8,5 6,5 9,6 vårdtid Mc/moped 9,7 9,4 10,4 8,5 8,9 8,4 8,7 6,8 6,9 6,0 8,5 (dagar) gnägågmdom 10,0 8,7 8,7 10,0 7,2 7,6 6,7 7,2 7,1 6,3 8,0

gynlfåfäâgrfordon)

6,3 5,6 5,6 6,3 5,0 4,8 4,6 4,2 3,8 3,8 4,7

Gående

20,4 21,2 20,1 18,6 17,7 16,4 14,5 13,1 13,0 9,2 16,9

Ospec.

12,1 11,9 9,9 12,0 9,5 12,5 11,4 8,5 7,0 4,9 10,4

Övriga

' 7,6 6,3 6,2 7,0 6,0 4,4 4,0 4,5 3,9 4,0 5,2

Alla

10,5 9,9 9,7 9,6 8,9 8,3 7,5 6,9 6,8 5,6 8,5

Tabell 9b Skadefall januari-juni 1 988-] 997. Genomsnittlig vårdtid efter trafikantgritpp

och år. Inskrivningsår

Trafikantgrupp 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Totalt

Medel- Bilister

12,0 10,7 10,0 10,2 9,9 10,5 8,5 7,8 8,8 7,3

9,7

vårdtid Mc/moped

9,1 9,8 9,5 7,9 8,9 8,0 9,4 6,1 7,4 5,8

8,3

(dagar) ååäkâäåmdon,

9,7 8,8 8,9 10,2 6,8 6,5 5,9 8,0 6,5 7,1 7,9

Cyklister

5,2 5,2 4,8 6,2 4,7 4,4 4,2 4,1 3,9 3,9 4,6

(ej mot motorfordon)

Gående

17,8 22,8 18,3 15,9 17,2 14,4 14,4 12,5 11,8 10,2 16,0

Ospec.

12,3 10,7 7,9 10,5 9,5 10,4 12,1 8,5 6,9 5,1

9,8

Övriga

6,2 7,9 6,4

5,6 5,9 4,2

4,6 4,7

4,1 4,4

5,3

Alla

10,2 10,2 9,1 9,3 8,5 8,1 7,5 6,8 6,9 6,1

8,4

I tabell 10 framkommer hur Vårdtiden, t.ex. för fotgängarna, drabbar de äldre. Det gäller att gående som är 65 år eller äldre svarar för mer än hälften av Vårdtiden men knappt en tredjedel av skadefallen. Även som cyklister är denna åldersgrupp utsatt, den svarar för ca

40 % av Vårdtiden för den trafikantgruppen.

Tabell 10 Skadefall 1988-1997.

Antal skadefall, antal vårddagar (vårdtid) och genomsnittlig antal vårddagar (medeltid)fördelade på åldersgrupper och trafikantgrapp.

Trafikantkategori

Mc/ Cykel mot Cykel, ej

Ålder Bilister moped motorfordon motorfordon Gående Ospec. Övriga Alla

0-64 år Skadefall 41430 17187 9387 26427 6703 5390 8438 114962 % 86,1 96,5 79,6 82,0 67,5 85,7 94,7 85,1 Vårdtid 366793 138694 57430 88272 78184 47709 39773 816855 % 79,1 91,7 60,6 58,2 46,6 72,5 85,4 71,5 Medeltid 8,9 8,1 6,1 3,3 11,7 8,9 4,7 7,1 2 65 år Skadefall 6681 615 2403 5813 3224 903 468 20107 % 13,9 3,5 20,4 18,0 32,5 14,3 5,3 14,9 Vårdtid 97145 12571 37396 63310 89683 18052 6782 324939 % 20,9 8,3 39,4 41,8 53,4 27,5 14,6 28,5 Medeltid 14,5 20,4 15,6 10,9 27,8 20,0 14,5 16,2 Alla Skadefall 48111 17802 11790 32240 9927 6293 8906 135069 % 100 100 100 100 100 100 100 100 Vårdtid 463938 151265 94826 151582 167867 65761 46555 1141794 % 100 100 100 100 100 100 100 100 Medeltid 9,6 8,5 8,0 4,7 16,9 10,4 5,2 8,5

Vad gäller cyklisterna kan beroendet av eventuell kollisionspart konstateras oavsett åldersklass (tabell 11). Vårdtiden är genomsnittligt ca tre dagar längre om kollision med motorfordon skett. De yngsta (0-6 år) utgör 5 % av cyklisterna som kolliderat med motor-fordon, men drygt 10 % av de som skadats utan inblandning av motorfordon.

De gående har den längsta Vårdtiden, vilket gälleri alla åldersklasser utom 15-17 år och 18-24 år där ospecificerade respektive motorcyinster/mopedister har den längsta Vård-tiden. De ospecificerade är, som tidigare nämnts en mycket heterogen grupp, med resultat som av naturliga skäl är svåra att tolka.

Tabell 11 Skadefall 1988-1997. Antalsmässig fördelning samt genomsnittlig vårdtid efter åldersklass och trafikantgmpp.

Trafikantkategori

Ålder

Cyklister Cyklister

Vid Motor- mot ej mot utskriv- cyklister / motor-

motor-ning Bilister mopedister fordon forden Gående Ospee. Övriga Alla

Antal 0-6 889 101 592 3318 678 167 261 6006 7-14 1542 1878 2199 7478 1224 434 2407 17162 15-17 2234 4938 761 1634 544 544 965 11620 18-19 3978 1239 317 616 308 432 449 7339 20-24 7684 2999 750 1517 652 850 974 15426 25-34 8945 3032 1148 2760 847 1035 1394 19161 35-44 6661 1579 1175 3024 736 737 1001 14913 45-54 5589 951 1225 3291 817 681 665 13219 55-64 3908 470 1220 2789 897 510 322 10116 65-74 3869 345 1246 3034 1301 502 233 10530 275 2812 270 1157 2779 1923 401 235 9577 Alla 48111 17802 11790 32240 9927 6293 8906 135069 Medel- 0-6 5,0 4,5 3,3 2,5 7,1 5,1 3,9 3,7 Vårdtid 7-14 5,9 5,7 4,0 2,2 9,2 5,5 2,9 3,8 (dagar) 15-17 6,1 6,7 4,4 2,3 7,0 7,7 3,6 5,6 18-19 7,5 8,7 4,0 2,0 8,7 6,7 4,2 6,9 20-24 7,7 9,4 4,9 2,5 9,3 6,4 4,9 7,2 25-34 8,6 8,2 5,4 2,9 11,2 9,0 5,7 7,5 35-44 10,3 9,4 7,8 4,1 15,2 12,1 6,1 8,8 45-54 10,8 10,0 8,0 4,7 15,0 11,9 6,8 9,1 55-64 11,3 13,3 10,8 6,9 18,4 11,3 9,3 10,7 65-74 13,5 19,0 13,3 9,9 25,1 18,1 13,2 14,3 275 15,9 22,3 18,0 12,0 29,7 22,4 15,8 18,2 Alla 9,6 8,5 8,0 4,7 16,9 10,4 5,2 8,5

3.3 Diagnoser

Här redovisas den huvuddiagnos som givits vid första vårdtillfället för varje skadefall. Därpå följande vårdtillfällen kan ha medfört att huvuddiagnosen ändrats, men det har ej påverkat skadefallens klassificering nedan.

Tabell 12a visar hur antalet skadefall som skrivits ut 1997 och kodats enligt ICD-lO (dvs. hela landet utom Skåne) för olika trafikantgrupper fördelar sig på olika huvud-diagnoser. Frakturerna svarar för 38 % av alla skadefallen, för motorcyklister/mopedister 48 % och för de gående 45 %.

En annan vanlig diagnos är hjärnskakning som svarar för drygt en tredjedel av skade-fallen som avser cyklister.

Tabell 12a Skadefall 1997 exklusive Skåne. Fördelning på diagnoser per

trafikant-kategori.

Trafikantkategori

Cyklist mot Cyklist, ej __

Bilister Mc/moped motorford. motorford. Gående Ospec. Ovriga Alla

D_iagnos Antal °/o Antal °/o Antal °/o Antal °/o Antal % Antal % Antal °/o Antal °/o

Fraktur, skalle 110 2,9 23 1,7 23 3,6 140 4,7 27 3,3 5 4,3 21 2,0 349 3,2 Fraktur, bål* 192 5,1 195 14,3 61 9,5 42214,1 63 7,6 3 2,6 148 14,3 1084 10,1 Fraktur, arm 595 15,7 101 7,4 34 5,3 134 4,5 52 6,3 12 10,3 118 11,4 1046 9,7 Fraktur, ben 316 8,4 336 24,7 105 16,4 45715,2 232 28,0 8 6,9 123 11,9 1577 14,7 Urledvridningar 75 2,0 24 1,8 8 1,3 49 1,6 14 1,7 1 0,9 23 2,2 194 1,8 Vrickn./stukn. 255 6,7 59 4,3 15 2,3 58 1,9 13 1,6 4 3,4 27 2,6 431 4,0 Hjärnskakning 877 23,2 245 18,0 223 34,8 1081 36,1 163 19,7 28 24,1 337 32,5 2954 27,5 Inre skador 111 2,9 47 3,4 17 2,7 67 2,2 16 1,9 2 1,7 33 3,2 293 2,7 Sárskador 175 4,6 77 5,6 30 4,7 165 5,5 37 4,5 9 7,8 18 1,7 511 4,7 Blodkärlsskada 2 0,1 4 0,3 1 0,2 1 0,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 8 0,1 Sena besvär 23 0,6 11 0,8 4 0,6 4 0,1 11 1,3 1 0,9 4 0,4 58 0,5 Ytliga skador 206 5,4 24 1,8 21 3,3 57 1,9 20 2,4 6 5,2 28 2,7 362 3,4 Krosskador 271 7,2 77 5,6 24 3,8 91 3,0 48 5,8 9 7,8 64 6,2 584 5,4 Klämskador 16 0,4 4 0,3 4 0,6 14 0,5 5 0,6 0 0,0 6 0,6 49 0,5 Brännskador 2 0,1 3 0,2 1 0,2 0 0,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 6 0,1 Nerv-/ryggmärg 49 1,3 20 1,5 3 0,5 10 0,3 4 0,5 3 2,6 0 0,0 89 0,8 Övriga/ospec. 50513,4 113 8,3 6610,3 247 8,2 12314,9 25 21,6 86 8,3 116510,8 Alla 3780 1001363 100 640 100 2997100 828 100 116 1001036 10010760 100 *bål = hals, bål, bäcken

För samma skadefall visas i tabell 1219 hur antalet vårddagar fördelar sig på olika diagnoser för respektive trafikantkategori. Sett över alla trafikantgrupper svarar frakturerna för ungefär hälften av vårdtiden. För de gående gäller ännu högre andel (61 %) av vårdtiden frakturer.

Den vanliga diagnosen hjärnskakning svarar bara för 8 % av vårdtiden, ännu lägre för de gående, men något högre för cyklister som inte kolliderat med något motorfordon.

För ytterligare redovisning av fördelningar på huvuddiagnoser, se bilagorna 3-4.

Tabell 12b Skadefall 1997 exklusive Skåne. Fördelning av antalet vårddagar på diagnoser per trafikantkategori.

Trafikantkategori

Cyklist mot Cyklist, ej

Bilister Mc/moped motorford. motorford. Gående Ospec. Övriga Alla

ägnas Antal % Antal °/o Antal % Antal °/o Antal % Antal % Antal °/o Antal °/o

Fraktur, skalle 971 4,0 100 1,3 93 2,3 398 3,5 305 4,3 20 3,8 357 8,5 2244 3,7 Fraktur, bål* 1137 4,7 505 6,4 314 7,6 1135 9,9 547 7,6 6 1,1 320 7,6 3964 6,6 Fraktur, arm 4694 19,2 1204 15,2 564 13,7 1215 10,6 819 11,4 123 23,3 952 22,7 9571 16,0 Fraktur, ben 3796 15,5 2710 34,1 1066 25,9 3670 31,9 2683 37,4 44 8,3 672 16,0 14641 24,4 Urledvridningar 1163 4,8 84 1,1 93 2,3 95 0,8 52 0,7 5 0,9 69 1,6 1561 2,6 Vrickn./stukn. 1089 4,5 163 2,1 31 0,8 175 1,5 42 0,6 5 0,9 45 1,1 1550 2,6 Hjärnskakning '1992 8,2 447 5,6 365 8,9 1378 12,0 271 3,8 36 6,8 556 13,3 5045 8,4 lnre skador 1371 5,6 490 6,2 125 3,0 411 3,6 220 3,1 18 3,4 191 4,6 2826 4,7 Sárskador 612 2,5 342 4,3 66 1,6 272 2,4 320 4,5 26 4,9 66 1,6 1704 2,8 Blodkärlsskada 36 0,1 49 0,6 0 0,0 4 0,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 89 0,1 Sena besvär 147 0,6 72 0,9 102 2,5 37 0,3 104 1,5 24 4,5 8 0,2 494 0,8 Ytliga skad0r 393 1,6 42 0,5 47 1,1 79 0,7 40 0,6 7 1,3 32 0,8 640 1,1 Krosskador 515 2,1 200 2,5 67 1,6 238 2,1 105 1,5 16 3,0 121 2,9 1262 2,1 Klämskador 34 0,1 13 0,2 27 0,7 50 0,4 14 0,2 0 0,0 37 0,9 175 0,3 Brännskador 5 0,0 2 0,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 7 0,0 Nerv-/ryggmärg 753 3,1 387 4,9 77 1,9 285 2,5 11 0,2 26 4,9 0 0,0 1539 2,6 Ovriga/ospec. 5724 23,4 1130 14,2 1079 26,2 2068 18,0 1636 22,8 172 32,6 764 18,2 12573 21,0 Alla 24432 100 7940 100 4116 100 11510 100 7169 100 528 100 4190 100 59885 100 *bål = hals, bål, bäcken

4 Skador för gående utan fordon inblandade

4.1 Antal skadefall och vårdtid

I och med att kodningen enligt ICD-lO startade 1997 ges goda möjligheter att i bearbet-ningen av patientdata få en Överblick över fotgängare som i väg-/gatumiljö (inkl. trottoar) skadats utan inblandning av något fordon. I föreliggande data (observera att i Skåne skedde ingen kodning enligt ICD-10 år 1997) finns 50 skadefall av denna typ som inträffade 1996 och 2 665 skadefall år 1997. Om Skåne haft den nya kodningen 1997 bedöms att data-materialet skulle innehålla ytterligare ca 400 skadefall.

Skadefallen år 1997 fördelar sig på fem olyckstyper enligt tabell 13a. De vanligaste skadorna beror på fall vid is-/snö samt halkning/snavning/snubbling utan is/snö. För dessa

2 489 skadefall gäller att de äldre (2 65 år) utgör en större andel (ca 65 %) av skadefallen bland de som halkat utan is/snö än de som halkat i samband med is/snö (ca 48 %). Bland de som halkat utan is/snö svarar de äldre för nästan 85 % av vårdtiden, bland de som halkat

vid is/snö är motsvarande andel ca 70 % enligt tabell 1319.

Tabell 13a Skadefall 1997. Antalfördelade på olycksorsak Och ålder.

halkning, skidor,

rull-fall i snavning skridskor, kollision med

samband el. snubbling rullbräda el. knuff av fall från

med is/snö utan is/snö m.m. annan person rullstol Totalt

Ålder antal °/o antal °/o antal % antal °/o antal °/o antal %

0-14 16 1,6 32 2,1 42 38,2 8 14,5 98 3,7 15-24 21 2,2 56 3,7 37 33,6 12 21,8 126 4,7 25-34 52 5,3 62 4,1 4 3,6 1 1,8 119 4,5 35-44 98 10,1 82 5,4 13 11,8 6 10,9 1 9,1 200 7,5 45-54 159 16,4 150 9,9 4 3,6 5 9,1 318 11,9 55-64 164 16,9 166 10,9 4 3,6 4 7,3 338 12,7 65-74 199 20,5 259 17,1 4 3,6 6 10,9 3 27,3 471 17,7 75-84 214 22,0 488 32,2 1 0,9 1 1 20,0 6 54,5 720 27,0 >=85 49 5,0 222 14,6 1 0,9 2 3,6 1 9,1 275 10,3 Alla 972 100,0 1517 100,0 110 100,0 55 100,0 11 100,0 2665 100,0

Tabell 13b Skadefall 1997. Antal vårddagar fördelade på olycksorsak och ålder.

halkning, skidor,

rull-fall i snavning skridskor, kollision med

samband el. snubbling rullbråda el. knuff av fall från

med is/snö utan is/snö m.m. annan person rullstol Totalt

Ålder dagar °/o dagar % dagar % dagar % dagar % dagar °/o

0-14 49 0,8 66 0,5 80 31,6 8 3,0 203 1,1 15-24 32 0,5 83 0,7 70 27,7 22 8,2 207 1,1 25-34 119 1,9 173 1,4 9 3,6 10 3,7 311 1,6 35-44 314 5,0 236 1,9 49 19,4 28 10,4 1 0,6 628 3,2 45-54 674 10,7 545 4,4 8 3,2 29 10,8 1256 6,5 55-64 724 11,5 956 7,8 11 4,3 23 8,6 1714 8,9 65-74 1416 22,4 2023 16,4 17 6,7 47 17,5 11 6,7 3514 18,2 75-84 2364 37,5 5485 44,5 7 2,8 94 35,1 122 74,4 8072 41,8 >=85 619 9,8 2766 22,4 2 0,8 7 2,6 30 18,3 3424 17,7 Alla 6311 100,0 12333 100,0 253 100,0 268 100,0 164 100,0 19329 100,0 VTI notat 61-1999 25

Hur de vanligaste 2 489 skadefallen fördelar sig efter åldersklasser Visas i figur 3. Drygt hälften av skadefallen är 65 år eller äldre. Samtidigt kan noteras att i de äldre ålders-grupperna utgör is-/snöväglag en allt lägre andel bland skadefallen. Hur den genomsnittliga Vårdtiden varierar med åldern vid olika väglag åskådliggörs ifigur 4.

800 700 600 500 ls/snö 400 Anta l sk ad ef al l 300 200 100 0_ W// A /, / / /

Figur3 Skadefall inskrivna 1997 orsakade av gåendes fall med eller utan

inbland-14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 Ge no ms ni tt li g vår dt id (d ag ar ) 4,0 2,0 0,0

Figur4 Skadefall inskrivna 1997 orsakade av

26

ning av is/snö. Fördelning efter ålder.

is/snö / 'Al ø11;t/;1%1/1u1 n n - - i - -ja . Å' ' ' A /ø/Ãmm :mujøá/I'M fi/.r ' ' 0-14 15-24 25-34 35-44 45_54 55-64 65-74 75-84 >=85 Ålder

. . , . o O _ åendeso all med eller utan

inbland-ning av is/snö. Genomsnittlig vardtzd vz olika a dersklasser.

De olika olycksorsakerna fördelar sig årstidsmässigt enligt tabell 14. Som synes är i halkning/snavning/snubbling utan is/snö jämnt fördelad Över sommar-/vinterhalvår. Dock måste påminnas om att eftersom utskrivna år 1998 inte är tillgängliga i befintligt datamaterial innebär det att antalet inskrivna (och deras vårdtid) i november-december 1997 är underskattad.

Tabell 14 Skadefall 1997. Antal skadefall och vårddagar fördelade på olycksorsak och

månader.

halkning, skidor,

rull-fall i snavnlng skridskor, kollision med

samband el. snubbling rullbräda el. knuff av fall från

med is/snö utan is/snö m.m. annan person rullstol Totalt Månad antal °/o antal % antal % antal % antal % antal °/o Skadefalljan-mar 613 63,1 381 25,1 12 10,9 18 32,7 0,0 1024 38,4 apr-sep 69 7,1 782 51,5 92 83,6 29 52,7 8 72,7 980 36,8 okt-dec 290 29,8 354 23,3 6 5,5 8 14,5 3 27,3 661 24,8 Alla 972 100,0 1517 100,0 110 100,0 55 100,0 11 100,0 2665 100,0 Vårdtid (dagar) jan-mar 4412 69,9 3139 25,5 31 12,3 111 41,4 0,0 7693 39,8 apr-sep 336 5,3 6568 53,3 206 81,4 115 42,9 102 62,2 7327 37,9 okt-dec 1563 24,8 2626 21,3 16 6,3 42 15,7 62 37,8 4309 22,3 Alla 6311 100,0 12333 100,0 253 100,0 268 100,0 164 100,0 19329 100,0

Om man betraktar hur de 2489 skadefallen (972 +1517) i de vanligaste olycks-orsakerna (',Gående-singel utan särskild utrustning ) fördelar sig Över landet synes i tabell

15 att AC-län (Västerbotten) har den högsta frekvensen skadefall i samband med is/snö.

Det är sedan storstadslänen (AB och 0) som har många skadefall utan is/snö.

Det kan nämnas att för alla tillgängliga skadefall gällde att ca 95 % av vårdlänen Över-ensstämde med patientens hemlän (visas ej i tabell). Några avvikande län är Uppsala och Gotland som har en högre andel utomlänspatienter än riket i genomsnitt.

Tabell 15 Skadefall 1997. Gående-singel utan särskild utrustning. Antal skadefall och vårda'agarfördelade på olycksorsak och län.

Skadefall Vårddagar

halkning, halkning, fall i snavning snavning samband el. snubbling fall p.g.a el. snubbling

med is/snö utan is/snö Totalt is/snö utan is/snö Totalt Län antal % antal % antal % antal % antal °/o antal %

110 11,3 303 20,0 413 16,6 630 10,0 2129 17,3 2759 14,8 42 4,3 62 4,1 104 4,2 486 7,7 537 4,4 1023 5,5 5 0,5 20 1,3 25 1,0 31 0,5 248 2,0 279 1,5 29 3,0 76 5,0 105 4,2 158 2,5 510 4,1 668 3,6 20 2,1 42 2,8 62 2,5 146 2,3 462 3,7 608 3,3 2 0,2 6 0,4 8 0,3 29 0,5 54 0,4 83 0,4 30 3,1 59 3,9 89 3,6 295 4,7 474 3,8 769 4,1 8 0,8 18 1,2 26 1,0 49 0,8 83 0,7 132 0,7 10 1,0 24 1,6 34 1,4 62 1,0 214 1,7 276 1,5 0 0,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 10 1,0 29 1,9 39 1,6 74 1,2 246 2,0 320 1,7 76 7,8 232 15,3 308 12,4 453 7,2 2582 20,9 3035 16,3 26 2,7 73 4,8 99 4,0 141 2,2 618 5,0 759 4,1 32 3,3 74 4,9 106 4,3 206 3,3 617 5,0 823 4,4 30 3,1 25 1,6 55 2,2 251 4,0 367 3,0 618 3,3 50 5,1 76 5,0 126 5,1 264 4,2 667 5,4 931 5,0 32 3,3 67 4,4 99 4,0 160 2,5 560 4,5 720 3,9 94 9,7 87 5,7 181 7,3 352 5,6 340 2,8 692 3,7 72 7,4 69 4,5 141 5,7 427 6,8 435 3,5 862 4,6 54 5,6 53 3,5 107 4,3 393 6,2 259 2,1 652 3,5 35 3,6 11 0,7 46 1,8 337 5,3 55 0,4 392 2,1 AC 150 15,4 78 5,1 228 9,2 859 13,6 664 5,4 1523 8,2 BD 55 5,7 33 2,2 88 3,5 508 8,0 212 1,7 720 3,9 Alla 972 100,0 1517 100,0 2489 100,0 6311 100,0 12333 100,0 18644 100,0

N

<

X

§C

H

m

I

U

O

Z

E

X

_

I

Q

W

m

U

O

ä

4.2 Diagnoser

Tabell 16 visar att oavsett om singelelyckan (fall i samband med is/snö eller halk-ning/snavning/snubbling utan is/snö) så gäller att frakturer är den helt dominerande huvud-diagnosen som ställs.

Av frakturerna synes i tabell 17 att ungefär 70 % av såväl skadefallen som vårdtiden beror på benskador.

Tabell 18 visar att det är speciellt de som är 75 år eller äldre som svarar för nästan 60 % av vårdtiden vid benfrakturerna. En ännu högre andel gäller om skadan inträffat vid halk-ning/snavning/snubbling utan is-/snöväglag I vanliga vägtrafikolyckor 1997 svarar ålders-gruppen 2 75 år för 50 % av vårdtiden för benfrakturerna. Ändock är då den genomsnittliga vårdtiden för denna åldersgrupp hög, ca 22 dagar (visas ej i tabell), jämfört med 14 dagar för Gående-singel utan särskild utrustning (se tabell 18).

Tabell 16 Skadefall 1997. Gående-singel utan särskild utrustning. Antal skadefall, värddagar och genomsnittlig värdtidfo'rdelade på olycksorsak och diagnos.

Fall i samband med is/snö Halkn/snavn/snubbling utan is/snö Totalt

' antal antal antal

Huvud- antal vård- medel- antal vård- medel- antal vård-

medel-giågnos fall % dagar % vårdtid fall % dagar °/o vårdtid fall % dagar % vårdtid

Frakturer 793 81,6 5621 89,1 7,1 1135 74,8 10282 83,4 9,1 1928 77,5 15903 85,3 8,2 Urledvrldningar 19 2,0 36 0,6 1,9 38 2,5 65 0,5 1,7 57 2,3 101 0,5 1,8 Vrickning/stukning 14 1,4 39 0,6 2,8 27 1,8 50 0,4 1,9 41 1,6 89 0,5 2,2 Hjärnskakning 72 7,4 120 1,9 1,7 126 8,3 181 1,5 1,4 198 8,0 301 1,6 1,5 Inre skador 2 0,2 20 0,3 10,0 3 0,2 29 0,2 9,7 5 0,2 49 0,3 9,8 Sårskador 2 0,2 2 0,0 1,0 23 1,5 69 0,6 3,0 25 1,0 71 0,4 2,8 Sena besvär 2 0,2 4 0,1 2,0 1 0,1 3 0,0 3,0 3 0,1 7 0,0 2,3 Ytliga skador 5 0,5 9 0,1 1,8 7 0,5 30 0,2 4,3 12 0,5 39 0,2 3,3 Krosskador 30 3,1 160 2,5 5,3 58 3,8 395 3,2 6,8 88 3,5 555 3,0 6,3 Nerv-/ryggmärg 0 0,0 0 0,0 2 0,1 12 0,1 6,0 2 0,1 12 0,1 6,0 Övriga 33 3,4 300 4,8 9,1 97 6,4 1217 9,9 12,5 130 5,2 1517 8,1 11,7 Alla 972 100 6311 100 6,5 1517 100 12333 100 8,1 2489 100 18644 100 7,5

Tabell17 Skadefall 1997. Gående-singel utan särskild utrustning. Antal skadefall, värddagar och genomsnittlig vårdtid fär frakturer fördelade på olycksorsak och kroppsdel.

Fall i samband med is/snö Halkn/snavn/snubbling utan is/snö Totalt antal antal antal

Kropps- antal vård- medel- antal vård- medel- antal vård- medel-del fall % dagar % vårdtid fall °/o dagar % vårdtid fall % dagar °/o vårdtid Huvud 2 0,3 6 0,1 3,0 9 0,8 35 0,3 3,9 11 0,6 41 0,3 3,7

Armar 192 24,2 907 16,1 4,7 257 22,6 1382 13,4 5,4 449 23,3 2289 14,4 5,1

Bål 35 4,4 474 8,4 13,5 92 8,1 920 8,9 10,0 127 6,6 1394 8,8 11,0 Ben 564 71,1 4234 75,3 7,5 777 68,5 7945 77,3 10,2 1341 69,6 12179 76,6 9,1 Alla 793 100 5621 100 7,1 1135 100 10282 100 9,1 1928 100 15903 100 8,2

Tabell 18 Skadefall 1997. Gående-singel utan särskild utrustning. Antal skadefall, värddagar och genomsnittlig vårdtid fär benfraktarer fördelade på olycks-orsak och ålder.

Fall i samband med is/snö Halkn/snavn/snubbling utan is/snö Totalt antal antal antal

antal vård- medel- antal vård- medel- antal vård- medel-Ålder fall % dagar °/o vårdtid fall % dagar % vårdtid fall % dagar % vårdtid 0-14 7 0,9 41 0,7 5,9 20 1,8 54 0,5 2,7 27 1,4 95 0,6 3,5 15-24 16 2,0 28 0,5 1,8 27 2,4 61 0,6 2,3 43 2,2 89 0,6 2,1 25-34 33 4,2 88 1,6 2,7 45 4,0 135 1,3 3,0 78 4,0 223 1,4 2,9 35-44 84 10,6 271 4,8 3,2 52 4,6 181 1,8 3,5 136 7,1 452 2,8 3,3 45-54 135 17,0 637 11,3 4,7 106 9,3 437 4,3 4,1 241 12,5 1074 6,8 4,5 55-64 129 16,3 626 11,1 4,9 125 11,0 800 7,8 6,4 254 13,2 1426 9,0 5,6 65-74 158 19,9 1280 22,8 8,1 205 18,1 1701 16,5 8,3 363 18,8 2981 18,7 8,2 75-84 188 23,7 2052 36,5 10,9 381 33,6 4527 44,0 11,9 569 29,5 6579 41,4 11,6 >=85 ' 43 5,4 598 10,6 13,9 174 15,3 2386 23,2 13,7 217 11,3 2984 18,8 13,8 Alla 793 100 5621 100 7,1 1135 100 10282 100 9,1 1928 100 15903 100 8,2

Hur frakturerna i skadefallen Gående-singel utan särskild utrustning fördelar sig på kroppsdel för olika åldersgrupper och vid de olika olyckstyperna fall vid is/snö respek-tive utan is/snö illustreras i figur 5.

450 400 350 300 250 200 An ta l sk ad ef al l 150 100 Figur 5 30

Skadefall 1997. Gående-singel utan särskild utrustning. Antal skadefall med frakturerfördelade på åldersklass, olycksorsak och kroppsdel.

5 Slutsatser och fortsatta studier

I det redovisade datamaterialet gäller att ingen direkt koppling till vägtrafikolycka har kunnat göras. Istället har en grov definition av skadefall gjorts genom att om två vård-tillfällen för samma person har mer än 30 dagars differens så anses ett nytt skadefall p.g.a. vägtrafikolycka ha inträffat. Denna definition fastställdes i VTI notat 69-1997 och har fått kvarstå i detta arbete. I föreliggande arbete har dessutom krävts att det ska vara maximalt 365 dagar mellan skadefallets första inskrivning och sista utskrivning. Denna avgränsning diskriminerar inte skadefall som inträffar i november-december. Framförallt har det påver-kat den redovisade genomsnittliga vårdtiden. Ett försumbart problem är dock att med aktu-ell metod underskattas antalet skadefall det senast tillgängliga utskrivningsåret med ca 100.

Det kan konstateras att diskrepansen mellan antalet skadefall enligt patientdata och antalet skadade enligt polisrapporterade data hos SCB fortsatt att öka under perioden. Att patientdata ger en mera riktig bild av storleksproblemet på trafikskadorna accentueras där-vid alltmer. Ett problem är dock att i patientdata har vissa år en hög andel av deskadade tillhört trafikantgruppen Ospecificerade . Detta fenomen har varierat i omfattning under aktuell period, men synes nu bli mindre i och med den förändring av klassifikations-systemet av sjukdomar och skador som genomfördes 1997.

En svårighet vid beaktande av vårdtid är att avgöra om förkortad vårdtid beror på att

skadorna blivit lindrigare eller på att vården effektiviserats eller helt enkelt fått mindre resurser. Klassifikationssystem för skadans svårighetsgrad AIS (Abbreviated Injury Scale) och ISS (Injury Severity Code) har inte funnits tillgängliga i föreliggande data.

Ett problem med patientdata är att det av naturliga skäl tar lång tid att erhålla data för önskade olycksår . Under år 2000 förväntas data för patienter utskrivna under 1998 bli tillgängligt och därvid finns underlag för att redovisa ytterligare ett års skadefall som regi-strerats enligt det nya klassifikationssystemet.

Då finns ett större underlag för att följa upp skadesituationen för gående som skadats utan inblandning av något fordon. Dessutom kan avgöras om/hur exempelvis ryttare, som inte självklart alltid är inblandade i vägtrafikolyckor, ska redovisas.

Ytterligare skattning bör då också göras över hur pass fel antalsskattningen blir genom tidsdefinitionen maximalt 30 dagar mellan två vårdtillfällen för ett enskilt skadefall . Det kan nämnas att i exempelvis SIKA rapport 1997:5 redovisas nästan ungefär samma antal skadefall åren 1994 och 1995 som här. Detta trots att skadefallen definierats något annor-lunda med hänsyn till differens mellan in- och utskrivning och annan hänsyn tagits till för-ändringar av trafikantkategori och diagnos mellan vårdtillfällen.

6 Referenser

Larsson, J: Bearbetning av Socialstyrelsens patientstatistik för 1985-1991 avseende trafikskadade. Lägesrapport för 1994. VTI notat 78-1994. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. 1994.

Larsson, J: Bearbetning av Socialstyrelsens patientstatistik för 1988-1995 avseende trafikskadade. Lägesrapport för 1997. VTI notat 69-1997. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. 1997.

Larsson, J: Bearbetning av Socialstyrelsens patientstatistik för 1988-1996 avseende trafikskadade. Lägesrapport för 1998. VTI notat 75-1998. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. 1998.

SIKA Rapport 1997:5: Trafikskadade kända genom polis och slutenvård 1994-95. Stockholm. 1997.

Socialstyrelsen: Klassifikation av sjukdomar 1987. Systematisk förteckning. Social-styrelsen. Stockholm. 1986.

Socialstyrelsen: Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997. Systematisk förteckning. Socialstyrelsen. Stockholm. 1997.

Bilaga 1 Sid 1 (13)

Büaga1

Vägtrafikolycksfall:

Antal skadefall och genomsnittlig Vårdtid 1988-1997.

Fördelning på inskrivningslän, trafikantgrupp och inskrivningsår.

Bilaga 1

Sid 2 (13)

Tabell 1' Antal skadefallfördelade på inskrivningslän, trafikantgrupp Och inskrivningsår.

Stockholm lnskrivningsår

Trafikantgrupp 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Alla Bilister 774 706 695 663 588 653 593 547 517 513 6249 Mc/mopedister 315 276 285 254 240 217 161 195 183 206 2332 Cykl mot mo.f0. 122 126 133 136 140 135 118 115 63 80 1168 Cykl, ej mot m0.fo. 359 411 428 332 417 417 468 413 385 421 4051 Gående 299 292 279 239 187 164 155 157 136 172 2080 Ospec. 54 48 77 65 82 33 23 22 22 18 444 Övriga 105 113 110 106 151 98 133 119 127 141 1203 Alla 2028 1972 2007 1795 1805 1717 1651 1568 1433 1551 17527 Uppsala lnskrivningsår Trafikantgrupp 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Alla Bilister 230 203 174 162 202 167 164 174 185 220 1881 Mc/mopedister 106 77 86 95 94 77 60 67 58 83 803

Cykl mot m0.fo. 54 40 52 49 53 52 63 66 50 44 523 Cykl, ej mot m0.fo. 80 96 81 126 106 142 119 148 119 158 1175 Gående 44 38 42 39 51 47 28 44 33 39 405 Ospec. 17 13 14 10 21 10 10 8 9 2 114 Övriga 17 29 41 31 36 30 35 40 53 60 372 Alla 548 496 490 512 563 525 479 547 507 606 5273 Södermanland lnskrivningsår Trafikantgrupp 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Alla Bilister 101 140 120 112 126 113 110 123 153 95 1193 MC/mopedister 47 44 49 40 61 52 38 40 40 41 452

Cykl mot mo.f0. 32 32 44 26 46 42 25 28 33 17 325 Cykl, ej mot mo.fo. 95 103 95 84 91 97 82 130 117 91 985 Gående 29 33 24 19 24 21 19 26 24 17 236 Ospec. 8 11 5 7 7 28 26 16 24 3 135 Övriga 13 16 15 20 29 17 26 31 40 32 239 Alla 325 379 352 308 384 370 326 394 431 296 3565 Östergötland lnskrivningsår Trafikantgrupp 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Alla Bilister 201 230 196 179 187 198 170 169 154 197 1881 Mc/mopedister 90 87 82 69 88 83 65 58 42 65 729

Cykl mot mo.f0. 57 62 43 61 72 59 40 50 59 30 533

Cykl, ej mot m0.f0. 152 158 176 180 204 187 163 151 130 141 1642 Gående 43 39 55 41 30 35 24 38 29 32 366 Ospec. 5 11 1 7 47 29 21 6 9 10 146 Övriga 25 24 31 23 33 41 40 35 21 67 340 Alla 573 61 1 584 560 661 632 523 507 444 542 5637 VTI notat 61-1999

Bilaga 1 Sid 3 (13) Jönköping lnskrivningsår Trafikantgrupp 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Alla Bilister 277 256 229 208 241 230 233 262 235 173 2344 Mc/mopedister 85 96 1 10 1 1 1 1 12 96 97 98 93 58 956 Cykl mot mo.fo. 65 79 59 74 69 57 66 53 50 26 598 Cykl, ej mot mo.fo. 121 149 133 121 174 126 164 153 163 105 1409 Gående 54 60 36 41 47 41 33 42 45 26 425 Ospec. 50 50 44 41 39 27 42 50 29 3 375 Övriga 36 34 43 27 28 42 52 36 39 40 377 Alla 688 724 654 623 710 619 687 694 654 431 6484 Kronoberg lnskrivningsår Trafikantgrupp 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Alla Bilister 111 111 120 95 81 75 64 120 131 87 995 Mc/mopedister 40 33 34 37 26 28 30 38 24 21 311 Cykl mot mo.fo. 28 45 28 29 34 28 28 25 25 18 288 Cykl, ej mot mo.fo. 62 36 49 53 56 53 55 68 56 67 555 Gående 17 20 20 17 14 11 12 16 13 20 160 Ospec. 10 2 1 7 3 1 3 5 4 7 43 Övriga 12 7 12 12 11 11 8 8 9 33 123 Alla 280 254 264 250 225 207 200 280 262 253 2475 Kalmar Inskrivningsår Trafikantgrupp 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Alla Bilister 120 262 211 165 172 169 168 142 166 148 1723 Mc/mopedister 58 68 61 57 61 69 59 70 53 49 605 Cykl mot mo.fo. 38 57 64 76 64 78 55 59 39 35 565

Cykl, ej mot mo.fo. 88 142 121 133 132 123 141 148 147 149 1324

Gående 27 25 25 20 15 20 26 20 15 26 219 Ospec. 9 8 7 5 7 4 - 2 3 7 52 Övriga 13 37 41 28 35 28 47 45 40 49 363 Alla 353 599 530 484 486 491 496 486 463 463 4851 Gotland lnskrivningsår Trafikantgrupp 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Alla Bilister 56 44 49 49 51 33 55 40 40 36 453 Mc/mopedister 28 32 24 24 24 29 24 15 27 22 249 Cyklmotm0.fo. 12 12 11 13 16 16 11 9 10 9 119

Cykl, ej mot mo.fo. 37 34 40 36 36 29 29 40 31 42 354 Gående 9 13 12 6 8 4 7 7 5 10 81

Ospec. 3 2 5 4 2 2 2 - 4 - 24

Övriga 20 26 19 25 14 22 17 32 21 25 221

Alla 165 163 160 157 151 135 145 143 138 144 1501

Bilaga 1 Sid 4 (13) Blekinge Inskrivningsår Trafikantgrupp 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Alla Bilister 75 84 47 53 54 47 53 33 26 22 494 Mc/mopedister 30 30 29 31 28 25 15 31 4 14 237 Cykl mot mo.f0. 23 26 29 27 19 13 10 10 2 6 165

Cykl, ej mot mo.fo. 39 52 48 44 54 51 54 38 30 24 434

Gående 19 25 11 13 9 6 8 5 4 11 111 Ospec. - - - - 27 20 34 22 24 - 127 övriga 13 8 11 10 9 8 14 9 11 7 100 Alla 199 225 175 178 200 170 188 148 101 84 1668 Skåne Inskrivningsår Trafikantgrupp 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Alla Bilister 691 723 663 612 608 502 525 545 506 513 5888 Mc/mopedister 252 266 262 238 297 216 202 235 170 222 2360 Cykl mot m0.f0. 204 254 235 223 229 200 217 194 180 183 2119 Cykl, ej mot mo.fO. 537 425 524 446 528 492 475 478 487 507 4899 Gående 143 162 172 130 142 115 123 129 108 90 1314 Ospec. 36 44 29 29 25 27 21 20 24 37 292 Övriga 145 150 149 140 156 131 124 157 154 174 1480 Alla 2008 2024 2034 1818 1985 1683 1687 1758 1629 1726 18352 Halland Inskrivningsår Trafikantgrupp 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Alla Bilister 144 134 126 74 89 99 100 58 24 127 975 Mc/mopedister 50 70 57 33 54 30 42 28 13 62 439

Cykl mot m0.fo. 40 24 35 36 42 46 41 13 8 30 315

Cykl, ej mot mo.fo. 97 96 88 57 62 106 103 157 154 144 1064

Gående 24 21 23 28 23 19 18 12 2 27 197

Ospec. 52 48 7 46 7 2 6 137 150 6 461

Övriga 24 24 1 1 13 8 23 24 30 32 39 228 Alla 431 417 347 287 285 325 334 435 383 435 3679 Göteborg 0 Bohus Inskrivningsår

Trafikantgrupp 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Alla Bilister 301 336 316 379 341 366 350 405 354 275 3423 Mc/mopedister 175 194 190 196 214 157 197 218 192 155 1888

Cykl mot mo.fo. 99 107 77 73 124 93 144 94 121 63 995

Cykl, ej mot m0.fo. 210 243 211 212 238 254 331 333 325 262 2619 Gående 137 123 133 109 124 101 106 110 102 116 1161 Ospec. 119 123 105 102 12 17 33 22 24 17 574 Övriga 60 63 76 57 88 84 84 107 89 99 807 Alla 1101 1189 1108 1128 1141 1072 1245 1289 1207 987 11467