• No results found

marknadsnomad till global nationsbyggare Från

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "marknadsnomad till global nationsbyggare Från"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Linköping Studies in Pedagogic Practices • No 7 Linköping Studies in Behavioral Science • No 131

Maria Olson

Fr

ån nationsb

y

ggar

e till global marknadsnomad

Från

nationsbyggare

till global

marknadsnomad

Om medborgarskap i svensk

utbildningspolitik under 1990-talet

Maria Olson

Sedan ett par decennier tillbaka har svenska skolans, lagfästa, medborg-arfostrande uppdrag kommit att stå under ökat tryck. Trycket kommer delvis från Europeiska unionen, som alltmer betonar utbildningens uppgift att dana till ett medborgarskap som överskrider nationsgränser. Men det kommer också från en innevarande samhällssituation, där röster från skilda håll vill verka för ökad mångfald inom utbildningen. Den samfällda fråga som riktas till nationella utbildningspolitiska policyskapare tycks vara; hur skapa en utbildning för ett demokratiskt, nationsöverskridande och samstämmigt medborgarskap?

I denna avhandling vilar intresset på svensk utbildningspolitik på 1990-talet, en tid av betydande förändringar på utbildningsområdet i Sverige. Vilka målsättningar med skolans fostran till medborgarskap tar form under detta decennium? Vilka ändamål ska denna fostran tjäna i en tid av förändrade krav? På vilka sätt förutsätts gemenskap främjas mellan människor? Och finns där ansatser till att bryta upp allmänt vedertagna indelningstänkanden i ett ”vi” och ”de”?

Genom en kartläggning av syften, visioner och mål i utbildningspoli-tiska texter – under 1990-talet såväl som i ett vidare historiskt perspektiv – urskiljs tre olika förståelser av medborgarskap i svensk utbildningspoli-tik. Med dessa påvisas två historiska skiften vad gäller frågan om medbor-garskapets innehåll och mening. Under 1990-talets tidiga del bryts en historiskt etablerad samhällsbyggande medborgarroll, till förmån för andra, mera marknadsorienterade. Under 1990-talets senare del bryts en annan vedertagen tanke, den om nationen som ”vi”-skapande kraft, till förmån för en annan, globaliseringsinriktad.

Syftet med kartläggningen är kritiskt, och görs utifrån frågor om vad som innesluts och utesluts i dessa medborgarskapsförståelser, samt varför. Med utgångspunkt i dessa frågor förs en diskussion om vilka konsekvenser förståelserna kan tänkas få för människor i samhället, och om det finns alternativ.

Maria Olson har varit verksam vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet sedan 2000.

ISBN: 978-91-7393-890-7 ISSN: 1653-0101

(2)

Linköping Studies in Pedagogic Practices • No 7 Linköping Studies in Behavioral Science • No 131

Maria Olson

Fr

ån nationsb

y

ggar

e till global marknadsnomad

Från

nationsbyggare

till global

marknadsnomad

Om medborgarskap i svensk

utbildningspolitik under 1990-talet

Maria Olson

Sedan ett par decennier tillbaka har svenska skolans, lagfästa, medborg-arfostrande uppdrag kommit att stå under ökat tryck. Trycket kommer delvis från Europeiska unionen, som alltmer betonar utbildningens uppgift att dana till ett medborgarskap som överskrider nationsgränser. Men det kommer också från en innevarande samhällssituation, där röster från skilda håll vill verka för ökad mångfald inom utbildningen. Den samfällda fråga som riktas till nationella utbildningspolitiska policyskapare tycks vara; hur skapa en utbildning för ett demokratiskt, nationsöverskridande och samstämmigt medborgarskap?

I denna avhandling vilar intresset på svensk utbildningspolitik på 1990-talet, en tid av betydande förändringar på utbildningsområdet i Sverige. Vilka målsättningar med skolans fostran till medborgarskap tar form under detta decennium? Vilka ändamål ska denna fostran tjäna i en tid av förändrade krav? På vilka sätt förutsätts gemenskap främjas mellan människor? Och finns där ansatser till att bryta upp allmänt vedertagna indelningstänkanden i ett ”vi” och ”de”?

Genom en kartläggning av syften, visioner och mål i utbildningspoli-tiska texter – under 1990-talet såväl som i ett vidare historiskt perspektiv – urskiljs tre olika förståelser av medborgarskap i svensk utbildningspoli-tik. Med dessa påvisas två historiska skiften vad gäller frågan om medbor-garskapets innehåll och mening. Under 1990-talets tidiga del bryts en historiskt etablerad samhällsbyggande medborgarroll, till förmån för andra, mera marknadsorienterade. Under 1990-talets senare del bryts en annan vedertagen tanke, den om nationen som ”vi”-skapande kraft, till förmån för en annan, globaliseringsinriktad.

Syftet med kartläggningen är kritiskt, och görs utifrån frågor om vad som innesluts och utesluts i dessa medborgarskapsförståelser, samt varför. Med utgångspunkt i dessa frågor förs en diskussion om vilka konsekvenser förståelserna kan tänkas få för människor i samhället, och om det finns alternativ.

Maria Olson har varit verksam vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet sedan 2000.

ISBN: 978-91-7393-890-7 ISSN: 1653-0101

References

Related documents

PIM är en del av det uppdrag som regeringen gett till Skolverket för att stärka och utveckla IT-användningen i skolan.

Det vill säga, känner dotterbolaget av att moderbolaget försöker ta del av dotterbolagets lokala omgivning, tolkar vi det som att moderbolaget gör det i syfte att kunna

Analys av textbindning går att göra på andra sätt, till exempel genom att studera tema–rema, vilket den här uppsatsen inte gör.. Fördelen med att studera just

Gymnasieskolan skall sträva mot att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, aktivt utövar inflytande över sin utbildning, vidareutvecklar sin förmåga

När jag träffade Muhammed Hikam, företrädare för förre presidenten Wahids parti PKB, dagen före valet, var han angelägen om att understryka att islam inte kom till

Detta insamlande har gjorts utifrån frågan om vad utbildningspolitiska texters tal om skolans medborgarfostrande roll berättar om medborgarskap under 1990-talet i

Här härskar ännu barocken, m en det är ändå påfallande, a tt ett helt häfte av detta verk upptas av mindre dikter till och om Karl X I I utan att för den

Relevansvariabeln visar om innehållet i kommentaren enbart kopplas till ämnet eller till person i artikeln, eller om det också kopplar till något annat som inte tas upp