• No results found

Doktor Henri-Martin Arne, Ture J. Fornvännen 31, 359-560 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1936_359 Ingår i: samla.raa.se

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Doktor Henri-Martin Arne, Ture J. Fornvännen 31, 359-560 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1936_359 Ingår i: samla.raa.se"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Doktor Henri-Martin

Arne, Ture J.

Fornvännen 31, 359-560

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1936_359

Ingår i: samla.raa.se

(2)

SMÄRRE MEDDELANDEN

DOKTOR HENBI-MAETIN t

Den 9 juni 1936 avled i Le Peyrat, dép. Charente, Frankrike, den bekante arkeologen och antropologen dr L. H. Henri-Martin i en ålder av 72 år. Hans namn är för alltid fäst vid den rika stenåldersbojilatsen La Quina vid Lo Peyrat, som han förvärvade och undersökte under loppet av ett 30-tal ar. Boplatsen härrör till sin väsentliga del frän moustcrientiden. alltså den paleolitiska tidens mellersta del, och Henri-Martin hade turen och

skickligho-ten att här framgräva rester av tro skelett av neandertaltyp. Utbildad först lill zoolog och sedan till läkare, hade Henri-Martin utomordentliga förutsätt-ningar att behandla det omfattande benmaterlalet från La Quina. Hans an-tropologiska och osteologiska arbeten äro också mönstergilla genom sin skarpsyn, grundlighet och lärdom. Till Hcnri-Martins största vetenskapliga framgångar hörde vidare upptäckten av ett antal djurskulpturer, uthuggna i kalkstenen på soliitréenboplatsen vid Le Roc-en-Cbarente.

Vid Le Peyrat hade Henri-Martin upprättat ett laboratorium för studiet av sina ben- och flintfynd och dit samla! omfattande jämförelsematerial av recenta djurskelett m. m. Här mottog han gästvftnllgt främlingar från många länder, och åtskilliga svenskar, bland dem förtattaren av denna korta nekro-log, ha haft förmånen att åtnjuta hans undervisning och deltaga i hans grävningar. Frikostigt delade Henri-Martin med sig av de rika fynden, och

(3)

360 S M Ä R R E M E D D E L A N D E N

ehuru den väsentliga delen av hans samlingar redan under hans livstid skänktes till det franska nationalmuseet i St. Germain, kunna även andra museer, däribland Statens Historiska Museum i Stockholm, uppvisa vackra provkollektioner från La Quina och Le Roc.

Henri-Martin tillhörde en släkt av berömda lärde. Hans farfar, don fram-stående historikern med samma namn, var en tid minister, hans far var lä-kare och naturvetenskapsman och i hans sällskap företog han i sin ung-dom vidsträckta resor i Kaukasus och Sydryssland. Vid flera tillfällen

ut-L É ut-L

• w

*»-..J«äi

Dr HenriMartins gärd i Le Peyrat.

märkte sig Henri-Martin genom sitt mod, sin duglighot och sin människo-kärlek. Han deltog i Röda Korsets räddningsexpedition till Messina vid don stora jordbävningen 1908 och under världskriget, i vilket han frivilligt del-tog som läkare, sårades han flera gånger, då han sökte hjäljia andra. Un-der belägringen av Verdun hade han att utföra bortåt ett par tusen obduk-tioner, och han grundade härvid ett speciellt anatomiskt museum i Val-de-Grace, av stort värde för de medicinska studerande, som vilja studera skott-skador.

För ett 10-tal år sedan besökte dr Henri-Martin även Stockholm och höll här ett par mycket uppskattade föredrag. Hans svenska vänner skola alltid minnas hans temperamentstulla, öpjina, liberala personlighet och hans sam-tal, fulla av intressanta upplevelser och kryddade mod små inslag av gauloi-serie och argot.

Dr Henri-Martin var en av grundläggarna av Société Préhistorique fran-caise (1904) och tidtals dess ordförande. Vid sin död var han även direktör vid L"école des Hautes Études.

References

Related documents

Tvä stora ryska samlingar av fornsaker ha åren 1909 och 1916 förvärvats till Finland, av vilka den ena redan tillhör Historiska Museet i Helsingfors, den andra sannolikt en gäng

Professor Gustafsson avled den 16 april 1915 utan att själv ha hunnit företaga mer än en viktig åtgärd för publikation av det högintressanta fyndet — han hade av stortinget

1 nordost påträffades i detta lager rester av ett träbus av 5X5 m stor- lek jämte mängder av fisk- och andra djurben samt grov keramik, vidare stenar till en härd, som låg i

Tidigare voro några med bläck skrivna näverdokument från 1600- 1700- och 1800-talet bekanta, men i Novgorods fuktiga jord skulle sådana inskrifter icke ha kunnat bevaras.. I

Här kan tilläggas, att troligen ännu flera ryska kyrkklockor kommit till Sverige än de som omnämnas i »Det stora Svitjod».. I Fjelkinge skall sedan 1731 ha funnits en rysk

Den konst, som blomstrade i Byzans under den makedoniska härskardynastien, fortplantade sig till det nykristnade Ryss- land, och vi stöta där på en hel grupp af gamla kyrkor

Vid platsen för högra handen lågo fragment av en rak järnkniv (inv.-nr i Statens Hist.. 308 Smärre meddelanden. Tjockleken över ryggen 3 mm. Det är svårt att på grund av

Från denna ö äro 108 solidi bekanta, av vilka 41 äro präglade för Ana- stasius, 20 för Zeno, 17 för Leo, 5 för Theodosius II men blott 1 för Valentinianus och 2 för