”Lika är inte alltid densamma som likvärdigt”: En kvalitativ enkätundersökning om pedagogers uppfattningar om möjligheter och begränsningar i arbetet för en likvärdig förskola

”Lika

är

inte

alltid

densamma

som

likvärdigt”

En

kvalitativ

enkätundersökning

om

pedagogers

uppfattningar om möjligheter och begränsningar i arbetet för

en likvärdig förskola

Lina Berglund och Anette Forsgren

Självständigt arbete – Pedagogik GR (C), Pedagogik, 15 hp Huvudområde: Pedagogik

Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: VT/2020

Handledare: Linda Carlsson Examinator: Anneli Hansson Kurskod: PE099G

Förord

Detta självständiga arbete är det sista vi gör under vår förskollärarutbildning, och under hela studietiden så har detta intresse för likvärdig förskola och vad det innebär vuxit fram hos oss. Denna uppsats och arbetet med den blev inte riktigt som vi hade tänkt oss från början, då covid-19 förändrade vårt utgångsläge ganska abrupt. Så vem vet vi kanske dyker upp i framtiden och gör en ny studie, så som vi hade tänkt att den skulle bli från början. Trots rådande omständigheter så är vi nöjda med det vi kom fram till och hur det blev. Vi har jobbat sida vid sida genom hela denna tid, alltid träffats och bollat idéer med varandra och skrivit tillsammans och haft en kommunikation med varandra hela tiden. Så vi vill tacka varandra för ett bra jobb och samarbete, och för att vi trots omständigheterna trodde på detta och inte gav upp!

Vi vill framföra ett stort tack till alla som har stöttat oss i vårt arbete med denna uppsats. Tack till vår handledare Linda Carlssson, som stöttat oss och hjälpt oss framåt i vårt arbete. Tack till Jonas Degerfält vid Mittuniversitetets bibliotek, för hjälpen med att hitta artiklar. Vi vill slutligen tacka alla som varit villiga att delta i denna studie!

Så välkommen att följa med oss och glänta på dörren in i arbetet för en likvärdig förskola, genom en likvärdig förskola kan vi ge alla barn samma chans till ett livslångt lärande!

Lina Berglund & Anette Forsgren Mittuniversitetet Sundsvall, juni 2020

Abstrakt

Syftet med denna studie var att undersöka, beskriva och analysera pedagogers uppfattningar om möjligheter och begränsningar i arbetet för en likvärdig förskola. Vetenskapsrådet (2015) tar upp det speciella intresset som finns i likvärdig förskola då det saknas kunskap om vad en likvärdig förskola för alla barn innebär. Utifrån den tidigare forskning som tagits del av i samband med denna studie så beskrivs det att kvaliteten på förskolor i Sverige skiljer sig åt, detta trots att det står i skollagen att utbildningen ska vara likvärdig oavsett var i landet man bor. Denna studie bygger på en enkätundersökning, en enkät som delats via facebook riktat till vår målgrupp som är alla som arbetar i förskolan. I studiens resultat framkommer att många tycker att arbetet för en likvärdig förskola är viktigt och att det handlar om alla barns lika rätt till utbildning utifrån varje individs egna individuella förutsättningar. Det framkommer också att de som arbetar i förskolan känner att de inte kan påverka arbetet för en likvärdig förskola då förutsättningarna ser olika ut från kommun till kommun. I diskussionen har resultatet från enkätstudien analyserats tillsammans med den tidigare forskning som tagits del av, och likheter mellan dessa lyfts fram. Bland annat så har det visats i resultatet att förskolans kvalitet skiljer sig åt och att likvärdig förskola för många innebär att alla barns individuella förutsättningar och behov tas i beaktning, vilket också tidigare forskning visar.

Nyckelord: ​kvalitet, likvärdig förskola, livslångt lärande, möjligheter och utmaningar

Innehållsförteckning

Introduktion 7

Inledning 7

Definition 7

Bakgrund 9

Den fysiska miljön 9

Kvalitet i förskolan 9 Demokrati 10 Hållbar utveckling 10 Mångkultur 10 Kommunikation och språk 10 Segregation 11 Syfte 12 Metod 13 Ansats 13 Datainsamlingsmetod 13

Urval och datamaterial 13

Genomförande 14

Databearbetning och analys 14

Forskningsetiska överväganden 15

Metoddiskussion 15

Resultat 16

Likvärdig förskola och allas lika rätt till utbildning 16

Resursfördelning 16

Utmaningar och begränsningar 16

Barnens individuella behov 16

Språk 17

Kollegiala skillnader och utmaningar 17

Miljö 18

Möjligheter utifrån ett likvärdighetsperspektiv 18

Mångfald 18

Pedagogernas betydelse 18

Stöd i arbetet för en likvärdig förskola 18

Fortbildning 18

Stöd från rektor på förskolan 19

Förutsättningar för ett livslångt lärande 19

Barn med behov av särskilt stöd 19

Samsyn i arbetslaget 19

Socioekonomiska skillnader 20

Diskussion 21

Likvärdig förskola för alla 21

Individuella behov 21

Kommunikation och språk 21

Möjlighet eller utmaning 22

Stöd och begränsningar 22

Personalfördelning 22

Slutsatser och pedagogiska betydelser för förskola 23

Framtida studier 23

Avslutande ord 23

Introduktion

Inledning

Skolinspektionen har på uppdrag av regeringen genomfört en treårig granskning av förskolans kvalitet och måluppfyllelse, valet av granskningsområde har tagits fram från alla barns rätt till en likvärdig förskola med hög kvalitet vilket som i tidigare analys har visats vara ett viktigt område att granska (Skolinspektionen, 2018). Det Skolinspektionen (2018) sammanfattningsvis kommit fram till är att det finns stora skillnader i arbetet med den pedagogiska kvaliteten vilket i sin tur gör att det finns stor risk att barnen inte erbjuds likvärdiga förutsättningar och möjligheter i den svenska förskolan. Olausson (2012) beskriver att segregationen i Sverige fortsätter att öka och att det svenska utbildningssystemet inte har lyckats motverka detta. Hansen & Gustafsson (2016) menar att det fria skolvalet också påverkar segregationen, detta genom att vårdnadshavarens val av förskola och även skola kan leda till att segregerade områden blir ännu mer segregerade. Vidare beskriver Hansen & Gustafsson (2016) att det fria skolvalet gör att det idag inte är säkert att vårdnadshavare placerar sina barn i en förskola eller skola i närområdet. Vetenskapsrådet (2015) har i samarbete med Skolverket tagit fram ett material som fokuserar på likvärdig förskola, och utifrån det samhälle vi lever i idag som präglas av ökad mångfald och ökad social skiktning och utanförskap. Då segregationen och den sociala skiktningen i samhället fortsätter öka, så känner vi att det är extra viktigt att förskolan och dess utbildning och undervisning är likvärdig så att alla barn får samma chans till ett livslångt lärande. Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att varje barn utvecklas så långt som möjligt, förskolan ska också arbeta för att kompensera för barnens olika bakgrund och förutsättningar (Lpfö, 2018). Begreppen utbildning och undervisning har förts in och fått ta plats i den nya Läroplanen för förskolan (2018), genom att föra in dessa betonas det att förskolan är en del av skolväsendet vilket också gör att förskolan får en större roll i arbetet för en likvärdig utbildning för alla barn. Enligt den svenska skollagen så ska utbildningen inom skolväsendet vara likvärdig inom varje skolform och även inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas, alla barn ska oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet (SFS - 2010:800). Det innebär alltså att samtliga förskolor i Sverige ska ha samma likvärdiga höga kvalitet på sin utbildning och undervisning. Kommunerna i Sverige ska fördela de ekonomiska resurserna till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov (SFS - 2018:608). Det är alltså upp till varje enskild kommun att fördela resurser och se till att skollagen följs. Vetenskapsrådet (2015) tar också upp det speciella intresset som finns i likvärdig förskola då det saknas kunskap om vad en likvärdig förskola för alla barn innebär. Vilket gör att denna studie blir mer intressant både för dig som läsare och för oss som studenter, och med denna studie vill vi därför undersöka pedagogers uppfattningar om möjligheter och begränsningar i arbetet för en likvärdig förskola.

Definition

För att underlätta läsningen så kommer det här att definiera två begrepp som återkommer i studien.

Likvärdig - Enligt svenska akademien ordböcker betyder likvärdig att något är värt lika mycket som något annat, det vill säga jämlik eller jämgod. I denna studie använder likvärdig tillsammans med förskola. När begreppet likvärdig förskola används i denna studie så menas alltså att alla förskolor ska vara av jämlik kvalitet. Likvärdig förskola och skola tolkas också som att barnens olika behov bör påverka utformning av undervisning och hur resurserna fördelas så att alla får samma chans och motivation till det egna lärandet (Trumberg, 2011). Det Rosenqvist (2014) för fram är för att nå en likvärdig förskola för alla så måste flera aspekter tas till beaktning såsom barngruppens storlek, pedagogers utbildning och erfarenhet, lokalerna, material, vilka språk pratas i barngruppen och hur många barn som har behov av särskilt stöd.

Kvalitet - Enligt svenska akademiens ordböcker menas med kvalitet grad av goda egenskaper. I förskolan. En förskola med hög kvalite baserar oftast sin pedagogik på vetenskap och olika

kunskaper på barns lärande (Rosenqvist, 2014). Forskning visar att kvaliteten ser olika ut i dagens förskolor vilket gör att barnen får ojämlika förutsättningar till en likvärdig start i livet (Williams & Sheridan, 2018).

Bakgrund

Här i bakgrunden presenteras tidigare forskning relaterat likvärdig förskola. Bakgrunden är indelad under olika rubriker utifrån område. Rubrikerna har valts ut utifrån tidigare forskning som kunnat kopplats till syfte och frågeställningar. ​Rosenqvist (2014) menar att det är många olika aspekter som beaktas för att förskolan ska kunna bli likvärdig.

Den fysiska miljön

Eriksson Bergström (2013) menar att den fysiska miljön har stor betydelse för barns lärande, förskolans både inne- och utemiljöer är utformade för att uppmuntra barn till lärande. Även Pramling Samuelsson och Sheridan (2009) beskriver också den fysiska miljöns betydelse för barns lärande, de menar att i de förskolor som externt har utvärderats att vara av hög kvalitet så erbjuder den fysiska miljön utmaningar och många lärtillfällen för barnen. Likvärdig förskola och skola tolkas också som att barnens olika behov bör påverka utformning av undervisning och hur resurserna fördelas så att alla får samma chans och motivation till det egna lärandet (Trumberg, 2011)

Kvalitet i förskolan

Internationellt sett har den svenska förskolan en hög kvalite på sin undervisning (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2004). Barn i Sverige tillbringar sin tid på förskolan redan från 1 års ålder upp till 6 års ålder då de börjar förskoleklass, när de börjar kan variera men oftast har barnen innan 2 års ålder börjat förskolan (Samuelsson & Sheridan, 2004).

I ledningen av arbete för en likvärdig kvalitet i förskolan kan man kategorisera i tre nivåer; förvaltningsnivå, förskolenivå och verksamhetsnivå (Rönnerman och Olin, 2013). Fortsättningsvis menar Rönnerman och Olin (2013) att på verksamhetsnivå syftas det till att förskollärare bör leda sina kollegor och har yttersta ansvaret att undervisningen på avdelningen är av god likvärdig kvalitet för alla barn. På förskolenivå är det förskolerektorer som leder arbetet och har yttersta ansvar att hela förskolan kommer upp i en god likvärdig kvalitet och på förvaltningsnivå är på kommunnivå som ansvarar för att alla förskolor i kommunen har god likvärdig kvalitet, den strukturen kan se olika ut i olika kommuner (Rönnerman och Olin, 2013). Alla tre nivåer hänger ihop och skapar förutsättningar för varandra menar Rönnerman och Olin (2013). Vidare fortsätter Rönnerman och Olin (2013) genom att påvisa att det finns tydliga tecken på att rektorerna i förskolan ger stöd till förskollärarnas önskemål om fortbildning. I förskolorna räcker det inte bara att titta till den enskilda verksamheten, utan man måste se till helheten mellan de olika nivåerna (Rönnerman och Olin, 2013). Alla nivåer måste ha en dialog mellan varandra för att på så sätt komma ner till verksamhetsnivå och där kunna omvandlas till god likvärdig kvalitet (Rönnerman & Olin 2013). Rosenqvist (2014) beskriver att med hög kvalite menas vilka möjligheter till lek och lärande som finns för barnen, både med varandra men även med de vuxna och i en miljö där de vuxna visar engagemang och lyhördhet för barnen, samt att barnens åsikter och vad de vill göra kommer fram och lyssnas på. En förskola med hög kvalite baserar oftast sin pedagogik på vetenskap och olika kunskaper på barns lärande (Rosenqvist, 2014). Forskning visar att kvaliteten ser olika ut i dagens förskolor vilket gör att barnen får ojämlika förutsättningar till en likvärdig start i livet (Williams & Sheridan, 2018).

För att nå likvärdig god kvalitet bör bland annat arbetslagets kompetens tas i beaktning (Rosenqvist, 2014). Håkansson (2009) skriver att i dagens förskolor i Sverige jobbar både förskollärare och barnskötare tillsammans, förskollärare med en universitetsutbildning och barnskötare med en gymnasial utbildning. I en tidigare studie beskriver Håkansson (2009) att kunskapsskillnaden mellan förskollärare och barnskötare är stor och skapar ett glapp. I studien som Håkansson (2009) beskriver var syftet var att förstå rektorer i förskolans erfarenheter om ledarskap i arbetet med förskolans läroplan och med synliggöra vad och hur arbetet fortgår samt vad det leder till.

Demokrati

Förskolan ska ge barnen erfarenhet av demokrati och förståelse i att deras röster är värda något och att de är betydelsefulla i en demokrati enligt Qvarsell (2012), Pramling Samuelsson och Sheridan menar att alla är lika mycket värda och alla ska få vara med. Demokrati är ett av uppdragen i förskolan, att förskolan ska bygga på demokratiska värderingar och ge barnen erfarenheter i vårt samhälles demokratiska värderingar (Qvarsell, 2012), Qvarsell (2012) menar dock att det demokratiska uppdraget i förskolan är en utmaning både för de vuxna och för barnen. Olausson (2012) beskriver demokratisk fostran i förskolan och att det rymmer ett iakttagande av ett demokratiskt förhållningssätt i mötet mellan barn och vuxen. Vidare menar Olausson (2012) att på förskolan kan man låta barnen vara delaktiga genom att låta dem att vara med och fatta beslut som gäller dem själva eller vad som händer på förskolan. Demokratisk fostran handlar om att ge barnen rätt verktyg så att de kan utöva sina demokratiska rättigheter, som de har nytta av som de vuxna medborgare de en dag kommer att bli (Olausson, 2012).

Hållbar utveckling

Enligt Olausson (2012) förknippas ofta hållbar utveckling med naturen, miljön och klimatet, men hållbar utveckling handlar också om det gemensamma ansvaret för samhället. Hållbar utveckling förutsätter ett samhälle med demokratiska värderingar, respekt för de mänskliga rättigheterna och jämställdhet mellan kvinnor och män (Olausson, 2012). Där har förskolan en viktig och betydande roll för den hållbara utvecklingen, för att kunna förverkliga visionen om hållbar utveckling så behöver alla barn få erfarenhet av detta och för att det ska ske så krävs en likvärdig förskola för alla barn (Olausson, 2012). Social hållbarhet som begrepp används allt oftare i samband kopplat till samhällsutveckling, till exempel förknippas social hållbarhet med social integration, segregation, livskvalitet, social sammanhållning, socialt kapital och mänskliga rättigheter (Socioekonomisk studie, 2018).

Mångkultur

Mångkultur handlar inte bara om vilken etnicitet man har utan det handlar även om vilken kultur man tar med sig till förskolan hemifrån, alla har en egen kultur, likväl som alla förskolor har en egen kultur (Olausson 2012). Olausson (2012) menar att förskolan är en social och kulturell mötesplats. Även Skans (2011) skriver om förskolan som en mötesplats, både som en social och som en kulturell mötesplats .Olausson (2012) fortsätter med att skriva att i förskolan har barnen en chans att mötas över sociala och kulturella gränser att vara i en kulturell mångfald, vilket har en positiv innebörd. Olausson (2012) har även uppmärksammat att fortbildning inom mångkultur, såsom föreläsningar och diskussioner görs i större utsträckning av och med pedagoger som redan jobbar inom en förskola som ligger i ett mångkulturellt område. Både barnen och pedagogerna i förskolan tar med sig sin kultur hemifrån, sedan så möts dessa barn och pedagoger på förskolan för att sedan tillsammans bilda en kultur på förskolan (Olausson, 2012). Denna kultur ändras ju hela tiden på förskolan beroende på barngruppen och pedagoger, det sker omstruktureringar, kommer nya barn, barn flyttar och barn börjar skolan, vilket man också kanske ta hänsyn till också när det kommer till arbetet med en likvärdig förskola för alla (Olausson 2012).

Kommunikation och språk

I dagens förskola ska förskollärare erbjuda barnen en bred arena av lärande allt från språk till matematik, de flesta förskollärare tycker att de viktigaste är att lära barnen är de sociala och etiska delarna, hur man är emot varandra (Sheridan, Williams, Sandberg, Vuorinen 2011). Det handlar

inte om att man inte ska lära barnen språk och matematik, utan att förskollärare tycker att det är viktigaste att lära barnen hur man är emot varandra och kan barnen detta så faller allt det andra in naturligt i undervisningen på förskolan (Sheridan, Williams, Sandberg, Vuorinen 2011).

Skaremyr (2019) skriver om hur förskolan ska jobba med det svenska språket men även att det ska erbjudas stöd i barnets modersmål i förskolan. Vidare menar Skaremyr (2019) att barn som inte behärskar det svenska språket fullt ut, behöver hjälp och stöttning för att kunna integrera sig i gruppen. Det ska inte tas för givet att barngruppen fungerar som en socialisering och språkutvecklande för barnen med annat modersmål (Skaremyr, 2019). Att ha ett språkutvecklande arbetssätt inom förskolan kan vara att pedagogerna i förskolan bland annat sätter ord på och benämner vardagliga saker och händelser, ett annat sätt kan vara att förtydliga det som sägs med hjälp av bilder (Skaremyr, 2019). Som pedagog med ett språk kan man erbjuda barn olika saker på barnets modersmål för att på så sätt kunna stärka det svenska språket (Skaremyr, 2019). Barnet kan leka med andra som har samma modersmål, erbjudas upplästa sagor på deras modersmål och lyssna på samma saga på svenska och musik (Skaremyr 2019). Berkhuizen (2014) menar att det kan vara en utmaning att ha styrda aktiviteter när det kommer till kommunikation, en del kan det gynna och andra inte alls, de som gynnas av dessa aktiviteter allra mest är de små barnen på förskolan.

Segregation

Idag kan vårdnadshavare göra ett aktivt skolval där man väljer förskola åt sina barn redan från förskoleålder, de aktiva valen kan i sin tur kan leda till att segregerade områden blir ännu mer segregerade (Hansen & Gustafsson, 2016). Idag kanske inte vårdnadshavarna väljer den förskolan i vårt närområde utan kanske en som ligger på vägen till arbetet eller utifrån speciella önskemål (Hansen & Gustafsson, 2016). Hansen & Gustafsson (2016) skriver om hur det fria skolvalet påverkar samhället och hur det bidrar till ett klassamhälle, de menar att idag är det inte säkert att vårdnadshavare placerar sina barn i närområdet där de bor. Boendesegregationen i Sverige idag innebär att barnen främst möter andra barn med samma socioekonomiska bakgrund som de själva på förskolan (Olausson, 2012). Skans (2011) skriver att förskolan idag vara en social och kulturell mötesplats, men att detta begränsas genom dagens rådande boendesegregation. Då de med samma bakgrund och de med samma socioekonomiska bakgrund oftast hamnar i samma bostadsområden (Skans, 2011).

Trumberg (2011) menar att man måste se både förskolan och skolan som en arena för möten, samt se arbetsplatser, bostadsområden och föreningsliv som olika arenor för möten med olika värderingar. För om förskolan ses som en arena så ses också den enskilda individen och dess rättigheter, en blandning mellan etnicitet och socioekonomiska bakgrunder gör att barnen får rätt förutsättningar för att integrera i samhället (Trumberg, 2011). Med det sagt så menar inte Trumberg (2011) att någon ska ge vika för den andra utan att dessa möten ska ske med ömsesidig respekt för varandra. Olausson (2012) refererar till Läroplanen för förskolan där förskolan beskrivs som en ”social och kulturell mötesplats”, vidare skriver hon att detta kan stämma om det är så att förskolan ligger i ett så kallat mångkulturellt område och då förskolor ofta är placerade i bostadsområden så betyder det att den socioekonomiska och etniska variationen vid vissa förskolor därav blir liten. Boendesegregationen leder alltså till att barn i förskolor och skolor till största grad möter barn med liknande bakgrund (Olausson, 2012). Olausson (2012) beskriver att segregationen har ökat i Sverige och att utbildningssystemet inte har lyckats motverka detta.

Idag har boendet i Sverige blivit mer segregerat utifrån klass och etnicitet, personer med utländsk bakgrund har till stor del hamnat eller sökt sig till samma bostadsområden och dessa områden benämns ofta för mångkulturella områden (Olausson, 2012). Den mångkulturella aspekten i svensk förskola idag har därför börjat handlat om hur många barn man har med utländsk bakgrund, vilket gör att man uppfattar det svenska barnet som det normala och barnet med utländsk bakgrund blir det avvikande (Olausson 2012).

Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och analysera pedagogers uppfattningar om möjligheter och begränsningar i arbetet för en likvärdig förskola.

De frågeställningarna som ligger till grund för denna studie är;

● Vilka utmaningar och möjligheter ser pedagoger i arbetet för att få en likvärdig förskola? ● Vilket stöd anser pedagogerna att de får för att kunna skapa en likvärdig förskola?

Metod

Under denna rubrik redogörs de metodologiska val som gjorts i denna studie. Studien har genomförts genom en kvalitativa metod. Vidare följer redogörelse av datainsamling samt hur urvalet gjorts, genomförandet av enkät, gjort forskningsetiska överväganden och bearbetat materialet. Avslutningsvis presenteras en metoddiskussionen där det lyfts olika aspekter som kan ha påverkat resultatet.

Ansats

Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod och inspirerats hermeneutiken i vår analys av datamaterialet (Bryman, 2013). En kvalitativ ansats är i huvudsak ett metodval med fokus på individens uppfattningar och tolkningar (Bryman, 2013), vi ansåg att en kvalitativ metod var det som skulle fungera bäst för att få svar på våra frågeställningar. Denna studie har vänts till all personal i förskolan som arbetar nära barnen för att samla in deras uppfattningar och tolkningar. Med all personal menars exempelvis förskollärare och barnskötare, men även rektorer och specialpedagoger. Bearbetningen av den insamlade datan har inspirerats av hermeneutiken som innebär att tolka människors uttryck (Hyldegaard 2008) där respondenternas skriftliga svar från enkäten tolkats där de beskrivit sina uppfattningar om studiens forskningsobjekt; likvärdig förskola.

Datainsamlingsmetod

Syftet med denna studie var att undersöka, beskriva och analysera pedagogers uppfattningar om likvärdig förskola. För att kunna komma åt syftet så valdes en kvalitativ enkät, genom att det har skapats en digital enkät med hjälp av Google formulär. Denna enkät har därefter delats via sociala medier (facebook) i olika grupper vars innehåll fokuserar på förskola och även delat den till personer vi vet arbetar i förskola som i sin tur har delat vidare till deras arbetsplatser. Frågorna gjordes klara och enkla att besvara för att minska risken för att respondenterna skulle missförstå frågorna och för att de inte skulle riskera att tappa intresset på grund av det. Att ha klara, enkla frågor är extra viktigt vid enkät, för att minska risken för att respondenterna tröttnar under enkäten och därför avbryter enkäten av den anledningen (Bryman, 2013). I enkäten fick respondenterna svara på åtta frågor varav tre demografiska frågor med förutbestämda svarsalternativ, dessa tre demografiska frågor handlade om respondenternas utbildning och deras arbetslivserfarenhet inom förskola samt uppskattningsvis hur många procent barn med annat modersmål som finns på deras förskola. Två av dessa enkätfrågor med förutbestämda svar har gjorts diagram av som finns under rubriken urval och datamaterial. Resterande fem frågor var öppna frågor där respondenterna uppmanades att svara med egna ord i fritextsvar, öppna frågor gör att respondenterna kan svara med egna ord och inte begränsas till våra ordval, det lämnar också utrymme för ovanliga och oförutsedda svar (Bryman 2013). Ett sätt att samla in empirisk data på är att vända sig till dem som verkar och bär ämnet man vill forska om (Bryman, 2013), så för att samla in empirisk data valdes det att riktas på grupper i sociala medier (facebook) där vi tror att personer med erfarenheter och uppfattningar kring likvärdig förskola finns.

Urval och datamaterial

Syftet med denna studie var att samla uppfattningar om likvärdig förskola, vår enkät vänder sig till alla som arbetar aktivt inom förskolan nära barnen. Vårt urval blev målstyrt genom att enkäten delats i sociala medier i grupper som är riktad mot förskolepersonal samt till personer vi vet är verksamma i förskolan (Bryman 2013). Urvalet är då också baserat på de grupper i sociala medier som enkäten delats i och de personer enkäten delats till, vilket är grupper och personer som antas vara verksamma i förskolan även om det inte är något som kan garanteras då enkäten är öppen och vem som helst som får ta del av länken kan gå in och svara. Enkäten vände sig som

tidigare nämnt till alla som arbetar aktivt i förskolan nära barnen, men vilken pedagogisk utbildning eller hur lång arbetslivserfarenhet inom förskolan man har var inte av betydelse i urvalet för att få en bred variation på uppfattningar om likvärdig förskola. I diagrammen nedan finns en sammanställning av demografisk information om respondenterna.

Figur 1

Vad har du för utbildning inom förskola?

Som vi ser i diagrammet ovan så är det till störst del utbildade förskollärare som har svarat på enkäten.

Figur 2

Hur länge har du arbetat inom förskola?

Detta diagram visar hur lång arbetslivserfarenhet inom förskola respondenterna har, nästan hälften av de som svarat har varit verksamma 10-30 år.

Genomförande

Frågorna som vi ville få svar på utformades utifrån syftet och frågeställningarna för studien och därefter skapades det en enkät med hjälp av Google formulär. I enkätens början skrevs en kort informationstext som beskrev studien och dess syfte som. Efter det så delades enkäten med tillhörande information om vad studiens syfte är och om de forskningsetiska principerna enligt Vetenskapsrådet (2011). Enkäten delades sedan via sociala medier (facebook) i grupper vars innehåll fokuserar på förskola och till personer vi vet är yrkesverksamma inom förskolan, vilket resulterade i att det kom in sjuttioen svar.

Databearbetning och analys

Analysen av empirin har inspirerats av hermeneutiken genom en hermeneutisk tolkningsansats (Bryman, 2013), för att tolka svaren som samlats in har vi vid analysen använt oss av den hermeneutiska cirkeln där vi rört oss mellan del och helhet för att på så sätt få en djupare förståelse av svaren som respondenterna förmedlar (Bryman, 2013; Brinkkj​æ​r & H​øyen, 2013; Hyldgaard, 2008​). Vi har läst alla svar och analyserat dessa tillsammans för att skapa en helhet

genom att se likheter och olikheter i de svarandes uppfattningar och erfarenheter. Delarna i vår analys är datamaterialet som samlats in, helheten bildas av kategoriseringen. Kategorierna i sin tur blir nya delar som skapas en helhet genom underkategorisering. Vid kategoriseringen har tematisk analys använts, vilket enligt Bryman (2013) innebär att det strävas efter kategorisering genom att titta efter vilka ord som förekommer tillsammans med andra och på så sätt hitta teman i svaren och vad majoriteten av respondenterna svarat.

Forskningsetiska överväganden

I hela genomförandet med denna studie har det gjorts följande fyra forskningsetiska överväganden, och då har vi utgått från dem som Vetenskapsrådet (2017) nämner:

Informationskravet​, respondenterna är informerade om vad studien handlar om och dess syfte. Vilket görs i informationstexten som följer med längst upp i enkäten.

Samtyckeskravet​, de som är med i denna studie har gett sina samtycken till att vara med. Samtliga deltagare har själva bestämt över sina medverkanden och har haft rätten och möjligheten att själva kunna avbryta och avsluta enkäten närsomhelst.

Konfidentialitetskravet, alla deltagare i denna studie är anonyma. Detta då enkäten delats via sociala medier och på så sätt går det inte att veta vilka som svarat. Det finns heller inte något krav på att i samband med enkäten lämna någon form av personuppgifter som skulle kunna göra så att det går att identifiera de svarande såsom till exempel mailadress, ålder eller kommun. Nyttjandekravet​, vilket innebär att dessa uppgifter endast får användas i denna studie.

Metoddiskussion

Vi hade först lagt upp och planerat en kvalitativ studie där tanken var att rikta in oss först och främst mot rektorer i förskolan och deras erfarenheter och uppfattningar kring arbetet för en likvärdig förskola. Det var tänkt att göra intervjuer och det skickades även ut ett missiv men när intervjuerna skulle bokas så blev det svårt med tanke på det rådande situation i världen med covid-19 då den större delen rektorerna inte ville ta emot besök på förskolorna eller inte hade tiden på grund av ökad arbetsbelastning. Vi tänkte då försöka göra samma intervjuer via telefon eller mail, men insåg i samtal med ett par rektorer att de inte har den tiden då covid-19 även påverkar deras arbetsmängd. Det gick även ut restriktioner från Sveriges kommuner och regioner (SKR) där de bad om enkätstopp från universiteten på grund av den ökade arbetsbelastningen till följd av covid-19. Det kom endast in ett svar från en rektor och detta via mail, innan Sveriges kommuner och regioner skickade ut restriktionerna ovan. Svaren i detta mail är inget som använts i denna studie då frågeställningen ändrades utifrån den rådande situationen och utifrån de direktiv som skickades ut från SKR att förhålla oss till. Summan av detta blev att frågeställningen och metoden ändrades till att rikta oss mot all personal i förskolan istället för endast rektorer. Vi bestämde oss också för att göra en enkät istället då förskolorna inte gärna tog emot besök, på så sätt kunde respondenterna välja om, när och var de skulle svara. Intervjufrågorna ändrades utifrån den nya frågeställningen och det skapades en enkät via Google formulär som delades på sociala medier (facebook) med stor framgång. Detta gav pedagogerna chansen att svara när de själva har tid och var de vill, och med det blir det även en bredare geografisk spridning på svaren som ger ett representativt urval. Det man missar med denna typ av enkät är att det inte finns någon möjlighet att ställa följdfrågor till respondenten, men samtidigt kan enkäten göra att det kommer in mer ärliga svar av respondenten då någon intervjuare inte är närvarande (Bryman, 2013). Målet som sattes innan var att urvalet skulle vara minst trettio deltagare, för att få ett angenämt resultat. När resultatet samlades in för analys så hade det kommit in hela sjuttioen svar, vilket var positivt för resultatet och dess tillförlitlighet och gjorde att det gick att se både en större variation och gjorde även att det gick att se fler likheter i svaren. Enkäten är delad i grupper med innehåll som fokuserar på förskolan och till personer vi vet arbetar inom förskola, men eftersom enkäten delats via sociala medier så kan vi därmed inte vara helt säkra på att alla de svarande faktiskt är personal inom förskolan då enkäten är öppen och alla som får tillgång till länken kan gå in och svara.

Resultat

I enkäten har det kommit in sjuttioen svar och i resultatet så kommer svaren från enkätstudien att presenteras utifrån rubriker kopplat till våra enkätfrågor; ​likvärdig förskola och allas lika rätt till utbildning, utmaningar och begränsningar, möjligheter utifrån ett likvärdighetsperspektiv, stöd i arbetet för en likvärdig förskola. förutsättningar för ett livslångt lärande. ​Under dessa rubriker finns det underkategorier, som tagits fram genom tematisk analys.

Likvärdig förskola och allas lika rätt till utbildning

På frågan vad begreppet likvärdig förskola betyder för dig syns det ett mönster och vissa likheter i en del av svaren. Av de som svarade tycker de flesta att begreppet likvärdig förskola handlar om allas lika rätt till utbildning utifrån varje individs egna individuella förutsättningar. Alla barn ska få samma förutsättningar till ett lärande oavsett vilken kommun eller vilket område man bor i. Barnen ska erbjudas en verksamhet med hög kvalite oavsett vilket samhälle man befinner sig i. och att alla barn har rätt till en likvärdig kvalite under sin tid på förskolan. Begreppet likvärdig förskola är att alla barn har rätt till en förskola med hög kvalitativ verksamhet.

Ett exempel på detta är;

“Erbjuda alla barn en likvärdig och ett kvalitativt innehåll oavsett vilken förskola vårdnadshavarna väljer åt sitt/sina barn.”

Resursfördelning

Flera av svaren antyder att de ekonomiska resurserna som delas ut varje termin till förskolorna, ska vara anpassad efter de behov som finns på varje förskola. Resurserna och behovet kan se olika ut för varje termin då behovet skiftar och därför tycker de att behovet ska styra före jämn fördelning av de ekonomiska resurserna. Det framkommer att resurser bör tilläggas för de verksamheter som behöver extra insatser. När man jobbar i en flerspråkig förskola efterlyses hjälpmedel som resurs för att låta barnen utvecklas i både det svenska språket och sitt modersmål. Alla barn ska ha rätt till att få vara med utbildad personal under sin vistelse på förskolan, med utbildad personal nämns förskollärare och barnskötare.

Ett svar stack ut ur mängden svar, det svaret handlade om att material och lokaler skall vara lika oavsett.

“Att lokaler, material, personal, resurser osv ska vara på samma nivå oavsett vilken förskola men går på.”

Utmaningar och begränsningar

Här presenteras resultatet för vilka utmaningar som finns just på den förskola respondenten jobbar på. Det mönster som ses är att en stor del av svaren handlar om att respondenten begränsas på grund av att de inte får tillräckligt med resurser de anser att de behöver utifrån barngruppens förutsättningar.

Barnens individuella behov

Det framkommer i svaren att en stor del av respondenterna anser att förskolans verksamhet ska anpassas efter barnens individuella behov, samt att barnen ska bemötas individuellt. Många av svaren innefattar samtidigt kommentarer relaterade till barngruppernas storlek, exempelvis för stora barngrupper och för lite personal. Vilket gör att de svarande upplever det som svårt att se till det enskilda barnet och dess behov. Det blir mer att man ser till barngruppens behov, vilket kan göra att det enskilda barnet försvinner i mängden. Många av svaren uttrycker det som en utmaning med barn som har behov av särskilt stöd, vilket tar tid från övriga barngruppen. Det kommer fram att svarande känner att det är svårt att räcka till, och att de ibland måste ha fokus

på enstaka barn på grund av olika omständigheter vilket gör så att resterande del av barngruppen ofta måste finna sig i situationer och får för höga krav på sig.

“Det är en utmaning att ge tid till allas behov”

Andra utmaningar som nämns i färre antal svar är att det inte finns tillräckligt med tillgång till specialkompetens från till exempel specialpedagog eller psykolog.

Språk

Språket tas upp som om en utmaning i flera av svaren, det ses som en utmaning att bemöta och kommunicera med barn om man inte talar samma språk. Brist på undervisning på barnens modersmål vid andra hemspråk saknas, och även språkstörningar är något som nämns. En del av svaren påpekar också att det inte finns tillräckligt med tolkar att tillgå lättillgängligt vid samtal med vårdnadshavare eller barnet. Vilket i sin tur kan göra att arbetet blir svårare att utföra, då det finns språkliga svårigheter att förstå varandra och att det blir tidskrävande. Här sticker ett svar ur mängden när det kommer till just språket, svaret handlade om att man tar in tolkar och att den kostnaden tas från budgeten för den specifika förskolan. Det i sin tur resulterar i att just den verksamheten kanske har mindre material att erbjuda barnen medans förskolan som inte har behov av tolk kanske har en större mängd material att erbjuda barnen, då de inte behöver ta in tolkar som kostar pengar

“Ekonomiskt går stora resurser åt till tex tolkar och anpassningar för flerspråkighet mot grannförskolor som tex kan köpa elcyklar. Vi måste lägga pengar på extrakläder och ytterkläder

för det är ett socioekonomiskt utsatt område.”.

Förutom språket som utmaning i kontakt med vårdnadshavare så tas även arbetslöshet, social utsatthet och även barnens familjeförhållanden upp. I samband med språket som utmaning tas det upp i ett av svaren att fördelningen av förskollärare bör ses över, att i de mest segregerade områdena bör man ha de förskollärare som har högst kompetens inom språkutveckling.

Kollegiala skillnader och utmaningar

Ett av svaren från enkäten visade att en utmaning i arbetet för en likvärdig förskola påverkas av att det inte ens är likvärdigt mellan avdelningarna. Den svarande beskriver att alla avdelningar har olika värderingar och gör olika. Därför efterlyses ett kollegialt reflekterande och att man får insyn i varandras olika avdelningar eller insyn i förskolan som ligger ett kvarter bort.

“Det är absolut inte likvärdigt, inte ens inom samma förskola. Alla avdelningar har olika värderingar och gör olika. Jag tror man behöver ha en reflektion genom kollegialt lärande” Skillnader på avdelning och personal lyft också, ett av svaren menar att det finns olika kulturella skillnader och personliga åsikter bland personalen som gör att man till exempel ser olika på pojkar och flickor. Ett av svaren som beskriver skillnader mellan personal som gör att inte alla pedagoger ser till att alla barn har ett lika värde, ett annat svar beskriver att det finns pedagoger med konservativa tankegångar där det finns risk för icke godartad särbehandling. Olika utbildning på personalen och få pedagoger med pedagogisk utbildning tas också upp i flertalet svar som en utmaning. Både bristen på, men även fördelningen av förskollärare tas upp. Ojämn fördelning av personalens kompetens mellan avdelningarna är också en sak som lyfts. Ett av svaren när det handlar om utmaningar sticker ut ur mängden, det svaret handlar om pedagogerna.

“Att personalstyrkan som är 90% svensk och välbärgat område han inte kunskap i inkludering av barn med olika socio-ekonomisk och etnisk bakgrund.”

Miljö

Många av svaren angående utmaningar kommer att handla om mer ekonomiska resurser, lokaler och miljön på förskolan. Lokalerna är slitna och inte tillräckligt stora för att kunna skapa en tillräcklig miljö för barnen. Även utemiljön tas upp, många av svaren antyder att utegården är för liten och erbjuder inget att göra för de större barnen. Pedagogerna anser sig överlag vara relativt maktlösa att påverka lokaler och miljö och därför anses detta påverka vägen mot likvärdig förskola. Detta då olika förskolor har olika förutsättningar beroende på lokaler och utemiljö, beroende på när lokalerna är byggda eller renoverade och på vilket närmiljö man har på förskolegården och runtomkring samt eventuella satsningar inom kommunen på inne- eller utemiljö. Resultaten som går in under miljö handlar mest om den fysiska miljön, men ett av svaren beskriver likvärdig förskola som tillgänglighet av även psykiska miljöer.

Möjligheter utifrån ett likvärdighetsperspektiv

Här kommer många av svaren att handla om att se allas olikheter som en tillgång för förskolan och som en tillgång för lärandet.

Mångfald

Barngruppen kan bestå av barn som talar olika språk, har med sig olika kulturer och att se detta som en tillgång och att barnen får respekt och skapar ett intresse för mångfald, samt olika kulturer och språk. Det nämns även att det i arbetslagen fördelaktigt kan bestå av olika åldrar, bakgrunder och olika erfarenheter, vilket gynnar arbetet för en likvärdig förskola. I svaren beskrivs det som en möjlighet att på olika sätt få möta olika kulturer. Många av svaren handlar om allas lika värde oavsett kön, religion eller var man kommer ifrån. Förskolorna jobbar mycket med att se till varandras olikheter men även att se till varandras likheter i gruppen. Två av svaren beskriver att en liten enhet ger större möjligheter på så sätt att alla känner alla och språkgrupperingar bland barnen inte existerar. Ett av svaren beskriver däremot en saknad av mångfald, för att kunna göra det möjligt att bidra till en större kunskap och förståelse för varandra och andra.

Pedagogernas betydelse

Flertalet svar beskriver pedagogernas roll på olika sätt, att ambitiösa och närvarande pedagoger ger möjligheter samt att pedagogerna är medforskande och engagerade. Pedagogerna har en ambition att alltid sträva efter att göra det bästa för så många som möjligt. Olika möjligheter för personalen att utbyta erfarenheter beskrivs också som en möjlighet, till exempel genom gemensam planering av tematiskt arbete, tvärgrupper och fortbildning. Det tas upp om vikten av arbete med likabehandlingsplanen som ett levande dokument och som ett verktyg för arbetet för en likvärdig förskola och med kontinuerlig uppföljning. En liten enhet anses också ha lättare att se och stötta varje barn. En del av svaren lyfter att ett arbetslag som kompletterar varandra, har en samsyn och arbetsglädje smittar positivt av sig till barnen.

Stöd i arbetet för en likvärdig förskola

Här handlar svaren om vad respondenterna anser att de får för stöd i sitt arbete för en likvärdig förskola.

Fortbildning

Många av svaren handlar om tillgång till olika former av fortbildning. Respondenterna anser att det finns mycket fortbildning att tillgå men de efterlyser även fortbildning inom fler olika

områden. Dessa fortbildningar som efterlyses är fortbildningar som gynnar den egna förskolan och dess behov. Tillgång till litteratur och olika disksussionsforum är också ett stöd som nämns i vissa av svaren.

Stöd från rektor på förskolan

Överlag så verkar de flesta vara nöjda med det stöd de får från sin närmsta chef/rektor på förskolan, att de lyssnar till personalen på golvet och att de sätter barnen i fokus. Det beskrivs däremot att det ibland kan upplevas som svårt, då det kommer till den ekonomiska sidan av det hela där de svarande tycker att den närmsta chefen inte kan påverka så mycket utan anser att stödet måste komma från nästkommande led. En bra chef/rektor anses vara någon som sätter likvärdighet i fokus, både inom förskolan men också mellan fler förskolor. Fyra av svaren visar att de svarande är nöjd med sin närmsta chef, men att denne är maktlös uppåt i ledet och i sin tur inte får de förutsättningar och resurser som krävs för att kunna stötta pedagogerna på förskolan i sitt arbete för en likvärdig förskola.

“Finns där att bolla idéer med. Tyvärr kan rektorer oftast inte göra något p.ga högre chefer och bestämmelser”

“Tyvärr står budget över allt annat och att få resurspersonal för att kunna ge de barn som är i behov att extra stöd finns inte resurser (pengar) i budget idag.”

“Hen arbetar uppåt i kedjan för att det ska tillsättas tex socioekonomisk förstärkning.” “Hon gör sitt bästa men vi har fått sänkt peng pga nya förskoleförvaltningen i kommunen. Ekonomin är ansträngd men hon försöker stötta oss i våra idéer. Vi satsar mycket på läslyftet som

stärker både barn och pedagoger.”

Sex svaranden av 71 stycken upplever att de inget stöd får av sin närmsta chef/rektor. Tre av dem svaren är korta och talar för inget eller väldigt lite stöd.

“Jag har inte fått speciellt mycket stöd. Vi har ny ledning nu och jag hoppas på att jag och mina kollegor får stöd i frågor som rör barnens språkutvecklingsmöjligheter, stöd i ämnesdidaktik och

stöd i att utföra mitt uppdrag och ansvar”

Förutsättningar för ett livslångt lärande

Här antyder många av svaren att de barn som kräver mer också får mer.

Barn med behov av särskilt stöd

De svarande menar att de barn som har ett större behov av särskilt stöd tar tid från barnen som inte har samma behov. Det kan göra att de hamnar i skymundan och i sin tur kan resultera i att det inte får den utbildning eller chans till lärande som de behöver och har rätt till. En del svarande menar dock samtidigt att dessa lugna barn har en bättre förmåga att koncentrera sig på de olika aktiviteterna som erbjuds, vilket gör att de får ett bättre lärande. Respondenterna efterlyser med detta sagt att det ska finnas resurspersonal redan på förskolenivå för de barn som behöver det, utan att det ska behövas tas från den redan satta ansträngda budget som finns. När de barnen kommer till skolan får det oftast resurspersonal men att det där inte tas ekonomiska resurser ur budgeten för skolan..

Samsyn i arbetslaget

Det tas upp samsynen i arbetslagen, att vara i ständig dialog i arbetslaget så man har samma samsyn på barnen skapar bättre förutsättningar i arbetet för en likvärdig förskola. Samtal pedagoger emellan om likabehandlingens innebörd..

“En samsyn och en ständig dialog kollegor emellan, att få samsyn i personalgruppen kan också ta tid”

Socioekonomiska skillnader

Ett av svaren påpekar att förskolan idag inte ger barnen tillräckligt med möjligheter att träffa barn från andra samhällsklasser utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Svarande menar att de socioekonomiska skillnaderna börjar redan på förskolenivå.

“Jag tänker att sammansättningen av samhällen och delar av dem är en stor grund till att olikheter och förutsättningar spelar en stor roll. Att barn med föräldrar med hög inkomst sällan får möjlighet att leka och vara med barn med föräldrar som har låg inkomst! På min förskola har vi nästan bara föräldrar som har höga inkomster där det inte är ovanligt att aupairer hämtar och

lämnar barnen medans föräldrarna jobbar.”

Det tas även upp att fördelningen av personal är skev idag. På förskolorna i de minst socioekonomiskt utsatta områdena arbetar det flest utbildade pedagoger, medans på förskolor där man har större socioekonomiska och kulturella skillnader finns mer personal som saknar pedagogisk utbildning. Därför efterlyser man en jämnare personalfördelning i varje enskild kommun.

Diskussion

I diskussionen kommer det kopplas samman och reflekteras över resultatet av studien i relation till den forskning som tidigare tagits fram i bakgrunden. Detta presenteras under följande rubriker som berör studiens frågeställningar; ​likvärdig förskola för alla, kommunikation och språk, förskolan som en mötesplats, möjlighet eller utmaning, stöd och begränsningar.

Likvärdig förskola för alla

Här diskuteras olika aspekter som beaktas för att förskolan ska kunna bli likvärdig, Rosenqvist (2014) nämner att för att nå en likvärdig förskola för alla så måste flera aspekter tas till beaktning såsom barngruppens storlek, pedagogerna, lokalerna, material, vilka språk som pratas i barngruppen och hur många barn som har behov av särskilt stöd. Utifrån svaren i resultatet om likvärdig förskola så kommer man alltså lätt in på många olika delar i förskolan allt från det materiella till pedagogernas utbildning. Många olika aspekter återfinnes också i svaren då det framkommer att det lyfts olika exempel på bland annat behov och resursfördelning.

Individuella behov

Rosenqvist (2014) menar att man ska se till den enskilda individen i gruppen så att alla får lika förutsättningar, och just de enskilda individerna är något som man nämner i flera av svaren i syfte att påpeka de individuella behoven. Kvaliteten ser olika ut i dagens förskolor, detta menar Williams och Sheridan (2018). Fortsättningsvis så skriver de att kvaliteten ger olika förutsättningar till en likvärdig start i livet för alla barn. Just kvaliteten är inget som nämns nämnvärt i svaren på enkäten utan enbart i åtta stycken av sjuttioen svar berör man kvaliteten. Svaren kommer att handla mer om allas lika rätt till utbildning utifrån ens individuella förutsättningar och behov, vilket Rosenqvist (2014) också nämner i arbetet för en likvärdig förskola. Genom att se till de olika individernas behov och förutsättningar, så kan det på så sätt skapas en likvärdig förskola för alla. I svaren tas det upp om att budgeten för förskolorna måste anpassas efter varje förskolas behov, här och nu och först då kan förskolan ses som en individuell plats, vilket kan ge förskolan en hög kvalite. I svaren framkommer också att de barn som tar mest plats också får mest plats, vilket då innebär att de lugna barnen får mindre utrymme i gruppen. Eftersom att de som arbetar i förskolan ska ha ett demokratiskt arbetssätt och få barnen att förstå att deras röster är betydelsefulla i en demokratisk samhälle. De barn som hörs mest får mest inflytande i förskolan och de som är lugna får mindre utrymme, vilket kan resultera i att de högljudda barnen kommer till tals mest i arbetet för en likvärdig demokratisk förskola. En konsekvens av detta kan därmed också bli att de lugna barnen inte kommer till tals eller ser värdet i sin röst i det demokratiska arbetet (Qvarsell 2012).

Kommunikation och språk

I svaren så tas språket upp som en stor utmaning i flertalet svar, däremot inte så ofta i det praktiska arbetet med barnen så ofta utan mer i kommunikationen med vårdnadshavarna och där nämns behov av resurser såsom tolk och tid. I svaren kommer det också fram åsikter om exempelvis tolkkostnader och att det tas i de flesta fall från respektives förskolas budget. Alltså att förskolor där många av vårdnadshavarna har andra modersmål än svenska har betydligt högre tolkkostnader än förskolor där de flesta vårdnadshavarna har svenska som modersmål område och därav har de förskolorna mindre över i budgeten till material och andra resurser. Enligt skollagen så ska kommunen fördela resurser utifrån barnens förutsättningar och behov (SFS -2018:608), det kan tolkas som att kommunerna bör ha sådana saker som höga tolkkostnader i åtanke när de fördelar resurser och även ur ett likvärdighetsperspektiv så är språk en aspekt som bör tas hänsyn, detta menar Rosenqvist (2014). Det kan tolkas som att man syftar till både barnens och vårdnadshavarnas språk då kommunikationen med vårdnadshavarna är en stor del av samarbetet mellan hem och förskola. I de svar där språkutmaningar nämns i arbetet med

barnen så efterlyser respondenterna fler hjälpmedel för att jobba med språket med barn som har annat modersmål än svenska. Skaremyr (2019) menar att det finns många hjälpmedel att tillgå i förskolan när det kommer till just språk, barnen som har samma modersmål kan leka med varandra, lyssna på sagor på sitt modersmål eller musik på modersmålet. Som pedagog kan man förtydliga språket genom att använda sig av bilder eller stödtecken för att förtydliga det man säger, vilket Skaremyr (2019) också nämner som ett sätt att arbeta med just språk.

Förskolan som en mötesplats

Förskolan ska vara en social och kulturell mötesplats, Skans (2011) och Qvarsell (2012) menar att detta begränsas med den boendesegregation som syns i dagens samhälle. Trumberg (2011) menar att förskolan ska ses som en arena för olika möten, exempelvis möten för olika etniciteter och olika socioekonomiska bakgrunder. Ett av svaren antyder att 90% av förskolepedagogerna är svenska och bosatta i välbärgade områden, om detta stämmer så skulle man kunna utnyttja detta till ett lärande mellan barn-pedagog och pedagog-barn. Genom att utnyttja den faktorn för att göra olika hemkulturer synliga i förskolan. Detta kan ses som både en utmaning och möjlighet då som den svarande beskriver att det är svårt för oss pedagoger att ha kunskap och förståelse när pedagogerna själva kommer från andra miljöer, men det kan också vara en tillgång som kan utnyttjas för lärande och utbyte mellan olika bakgrunder.

Möjlighet eller utmaning

Flertalet av svaren är liknande i frågorna om utmaningar och möjligheter, vilket kan tolkas som att man ser utmaningar som en möjlighet och en möjlighet som en utmaning. Det kan också tolkas som att förskolorna inte har likvärdiga förutsättningar som gör att det som ses som en möjlighet på en förskola kan ses som en utmaning på en annan och vice versa. Många av enkätsvaren om handlade om att se allas olikheter som en tillgång för förskolan och för lärandet, vilket Trumberg (2011) också menar när han beskriver förskolan och skolan som en arena för kulturella möten. Flera svarande benämnde också arbete med likabehandlingsplan och allas lika värde, och att förskolorna har en möjlighet i att använda denna som ett levande dokument och ett verktyg i arbetet för en likvärdig förskola.

Stöd och begränsningar

På förskolenivå så är det rektorerna på respektive förskola som leder arbetet, och ledarskapet påverkar det praktiska arbetet (Rönnerman och Olin 2013). Överväganden av svaranden är nöjda med sitt stöd från sin närmsta chef vilket påverkar arbetet på respektive avdelning och skapar en positiv miljö. Med stöd beskriver de svarande bland annat möjlighet till fortbildning, tillgång till litteratur och olika nätverk där man får möta andra pedagoger för att dela erfarenheter Rönnerman och Olin (2013) påvisar också att det finns tydliga tecken på förskolerektorernas stöd till förskollärarnas önskemål om fortbildning. Detta syns även i svaren då många anser att de får stort stöd för fortbildning från rektorn, men i en mindre del av svaren efterlyses också mer riktad fortbildning utifrån den egna förskolans specifika behov även om bredare fortbildning finns att tillgå. De flesta av svaren visade att de svarande var nöjd med sin närmsta chef, men en del av dem påpekade också dennes maktlöshet vidare uppåt i leden och att rektorn därmed i sin tur har begränsade möjligheter att göra stor skillnad. Detta ansåg de svarande vara på grund av begränsad budget, olika bestämmelser som begränsar och de chefer och politiska beslut som finns just nu. De svarande efterlyser därmed ekonomiska resurser och möjligheter till rektorn för att denne i sin tur ska kunna ge ett större stöd i arbetet för en likvärdig förskola.g.

Personalfördelning

Flertalet svar lyfter fördelningen av personal, och då syftar man till fördelningen mellan förskollärare och övrig personal. Svaren visar att förskolor i områden med socioekonomiska och kulturella skillnader har färre förskollärare och man efterlyser jämnare personalfördelning utifrån utbildning i respektive kommun. Förskollärare med universitetsutbildning och barnskötare med gymnasial utbildning arbetar tillsammans i förskolan, men en tidigare studie som Håkansson

(2019) tar upp visar att kunskapsskillnader mellan dessa två yrkeskategorier är stor och skapar ett stort glapp i kunskapen hos personalen och därmed påverkar kvaliteten i förskolan. Svaren tillsammans med tidigare studier visar därmed att fördelning av förskollärare är viktigt då det livslånga lärandet börjar så tidigt som i förskolan och möter man redan då utbildad personal så kan det ge det enskilda barnet bättre förutsättningar att skapa en nyfikenhet till det livslånga lärandet.

Slutsatser och pedagogiska betydelser för förskola

Syftet med denna studie var att undersöka, beskriva och analysera pedagogers uppfattningar om möjligheter och begränsningar i arbetet för en likvärdig förskola. Pedagoger i denna studie uppger att för att förskolan ska bli likvärdig så måste resurser fördelas olika, utifrån varje förskolas enskilda behov för stunden. Som det ser ut nu så visar stor del av resultatet att det anses att förskolor har väldigt olika förutsättningar. Vår studie belyser de olika utmaningar, begränsningar och möjligheter som finns på förskolorna och tar upp den maktlöshet som pedagoger känner. Därför vill vi också belysa att begränsningar och maktlöshet är något som finns i olika former på de flesta förskolor, men inför olika utmaningar. Vi anser att vår studie kan ses som ett hjälpande verktyg i diskussioner om arbetet för en likvärdig förskola. Detta både i enskilda arbetslag och förskolor men även som diskussionsmaterial när resursfördelning diskuteras på förvaltningsnivå för att få en uppfattning om vad de som arbetar närmast barnen anser om vad en likvärdig förskola innebär.

Framtida studier

Ett sätt att fortsätta denna studie är att göra de intervjuer med rektorer vi i början hade planerat. För ytterligare fördjupade studier i ämnet tycker vi att det skulle vara intressant att även gå längre upp i ledet så som förvaltnings- och kommunnivå men även på politisk nivå och intervjua och studera hur resurser faktiskt fördelas, samt om och isåfall hur det följs upp hur de olika kommunerna fördelar resurser utifrån ett likvärdighetsperspektiv.

Avslutande ord

Som titeln på arbetet syftar till så är lika inte alltid densamma som likvärdigt. Vi hoppas att vi med detta arbete väcker en del funderingar och tankar kring likvärdighet i förskolan och arbetet som krävs. Att likvärdig förskola inte handlar om att fördela de ekonomiska resurserna exakt lika mellan förskolan eller avdelningar på förskolan, utan att likvärdighet sitter i att fördela resurserna olika utifrån barnens och förskolans förutsättningar och behov av att omvandla ekonomiska resurser till resurser såsom personalkostnader, material och aktivitetskostnader.

Referensförteckning

B​erkhuizen, C. (2014). De yngsta barnens möjligheter till samspel på förskolegården. Malmö Studies in Educational Sciences : Doctoral Dissertation Series, 2014.

Brinkkjaer, U. & Høyen, M. (2013). ​Vetenskapsteori för lärarstudenter​. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2013). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 2). Stockholm: Liber.

Eriksson Bergström, S. (2013). Rum, barn och pedagoger: Om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö. Akademiska avhandlingar vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, 2013.

Hyldgaard, K. (2008). Vetenskapsteori: en grundbok till de pedagogiska ämnena. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Håkansson, J. (2019). Leadership for learning in the preschool: Preschool managers’ perspectives on strategies and actions in the systematic quality work. Educational Management Administration & Leadership, 47(2), 241-258.

Mittuniversitetet (2020). Begränsa uppgiftsinsamlingar. Hämtad 2020-04-21 från

https://www.miun.se/medarbetare/gemensamt/medarbetarinfo/2020-4/begransa-uppgiftsi nsamlingar-fran-kommuner-och-regioner/?showMenu=1

Olausson, A. (2012). Att göra sig gällande, Mångfald i förskolebarns kulturer. Print och Media, Umeå universitet, Umeå

Rosenqvist, A (2014). Förskollärares beskrivningar av barngruppsstorleken i förskolan. Göteborgs universitet.

Rönnerman, Karin, & Olin, Anette. (2013). Kvalitetsarbete i förskolan belyst genom tre ledningsnivåer. Pedagogisk Forskning I Sverige, 18(3-4), 175-196.

Samuelsson, I., & Sheridan, P. (2004). Recent issues in the Swedish preschool. International Journal of Early Childhood, 36(1), 7-22.

Samuelsson, I., & Sheridan, P. (2009). Preschool quality and young children's learning in Sweden. International Journal of Child Care and Education policy, 3(1), 1-11.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Sheridan, S., Williams, P., Sandberg, A., & Vuorinen, T. (2011). Preschool teaching in Sweden - a profession in change. Educational Research, 53(4), 415-437.

Skans, A. (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. Malmö Studies in Educational Sciences : Licentiate Dissertation Series, 2011.

Skaremyr, E. (2019). Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola. Karlstad University Studies, 2019.

Skolverket (2018). Förskolans kvalitet och måluppfyllelse. Hämtad 2020-06-05 från

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/regeringsrapporter/redovi sningar-regeringsuppdrag/2018/forskolans-kvalitet-och-maluppfyllelse/forskolans-kvalite t-och-maluppfyllelse-slutrapport-feb-2018.pdf

Skolverket (2020). Guide och webbinarium om förändringar i Lpfö 18. Hämtad 2020-06-05 från

https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/guide-och-web binarium-om-forandringarna

Svensk ordbok (2009). Svenska akademiens ordböcker. Hämtad 2020-06-05 från

https://svenska.se/tre/?sok=likv%C3%A4rdig&pz=1

Svensk ordbok (2009). Svenska akademiens ordböcker. Hämtad 2020-06-05 från

https://svenska.se/tre/?sok=kvalite&pz=1

Trumberg, A. (2011). Den delade skolan: Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet. Örebro Studies in Human Geography, 2011.

Utbildningsdepartementet, Lpfö18, reviderad 2018. Läroplan för förskolan. Första upplagan. Stockholm : Skolverket. (2018)

Qvarsell, B. (2011). Demokrati som möjlighet i små barns liv och verksamhet. Nordisk Barnehageforskning [elektronisk Ressurs], 4(2), 65-74.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Williams, Pia, & Sheridan, Sonja. (2019). Förskollärarkompetens – Skärningspunkt i undervisningens kvalitet. Barn, 36(3-4), 127-146.

Yang Hansen, K., & Gustafsson, J. (2016). Causes of educational segregation in Sweden - school choice or residential segregation. Educational Research and Evaluation, 22(1-2), 23-44.

Bilaga 1

Missiv

Hej!

Vi är två förskollärarstudenter från Mittuniversitetet och vi är inne på vår sista termin i utbildningen. Vi ska nu skriva vårt examensarbete i pedagogik och det valda ämnet är Likvärdig förskolan.

Syftet med detta arbete är att undersöka uppfattningar och erfarenheter om likvärdighet i förskolan.

Vi kommer att ta hänsyn till Vetenskapsrådet forskningsetiska principer. Detta innebär att deltagandet är anonymt och ditt deltagande kommer att behandlas konfidentiellt och resultatet kommer enbart att användas i forskningsändamål. Om ni har några frågor eller funderingar är ni välkomna att kontakta oss eller vår handledare för mer information.

Med vänliga hälsningar

Lina Berglund & Anette Forsgren Lina Berglund liho0502@student.miun.se Anette Forsgren anfo1608@student.miun.se Handledare: Linda Carlson linda.carlson@miun.se

Bilaga 2

Enkät

Vi är två förskollärarstudenter från Mittuniversitetet och vi är inne på vår sista termin i utbildningen. Vi ska nu skriva vårt examensarbete i pedagogik och det valda ämnet är likvärdig förskola.

Syftet med detta arbete är att undersöka uppfattningar och erfarenheter om likvärdig förskola, då vi hittat studier som påvisat att socioekonomiskt utsatta områden får sämre studieresultat i grundskolan och vill undersöka om det är något man skulle kunna se tendenser på redan i förskolan.

Vi kommer att ta hänsyn till Vetenskapsrådet forskningsetiska principer. Detta innebär att deltagandet är anonymt och ditt deltagande kommer att behandlas konfidentiellt och resultatet kommer enbart att användas i forskningsändamål. Om ni har några frågor eller funderingar är ni välkomna att kontakta oss eller vår handledare för mer information.

Med vänliga hälsningar

Lina Berglund & Anette Forsgren

Lina Berglund liho0502@student.miun.se Anette Forsgren anfo1608@student.miun.se Handledare : Linda Carlson linda.carlson@miun.se

Vad har du för utbildning inom förskola? Förskollärare

Barnskötare Annat..

Hur länge har du arbetat inom förskola? 0-5 år

5-10 år 10-30 år Mer än 30 år

0-20% 20-40% 40-60% 60-80% 80-100%

Vad betyder begreppet likvärdig förskola för dig?

Vilka utmaningar utifrån ett likvärdighetsperspektiv kan finnas på just din förskola?

Vilka möjligheter utifrån ett likvärdighetsperspektiv kan finnas på just din förskola?

Vilket stöd får du från din närmsta chef för att kunna skapa en likvärdig förskola?

På vilket sätt anser du att alla barn får eller inte får likvärdiga förutsättningar till ett livslångt lärande på just din förskola?