Tre svenska bankers
landsfonder med avseende på
riskjusterad avkastning.
Södertörns högskola | Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp | Finansiering | vårterminen 2012
Av: Nassim Bentayeb och Johanna Millqvist Handledare: Åke Bertilsson
Sammanfattning
Titel: Tre svenska bankers landsfonder i avseende till risk och avkastning
Författare: Nassim Bentayeb & Johanna Millqvist
Handledare: Åke Bertilsson
Kurs: Finansiering – Företagsekonomi C
Nyckelord: Fonder, standardavvikelse, avkastning, Sharpekvot, korrelation
Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka hur tre bankers landsfonder presterat i förhållande till varandra i avseende på riskjusterad avkastning. Samt ifall man kan ha nytta av den historiska riskjusterade avkastningen för att prognostisera framtiden.
Metod: Studien baseras på sekundär data och kommer att tillämpa den kvantitativa metoden samt utgå från en deduktiv ansats. Urvalet består av tre stycken svenska storbanker och från dem har tre stycken landsfonder valts ut. Beräknings formler som har tillämpats är: Sharpekvot, standardavvikelse och aritmetisk genomsnittlig avkastning
Slutsatser: Författarna kom fram till att Sverigefonderna hade högst avkastning till lägst risk under båda perioderna och även i alla tre storbankerna. Bakomliggande faktorer påverkar ett lands fonder. Det finns ett positivt samband mellan risk och avkastning i båda perioderna. Undersökningens resultat strider mot den effektiva marknadshypotesen i den svaga formen, och kan därmed ha nytta av historiska värden i riskjusterad avkastning för framtida placeringar.
Abstract
Title: Three Swedish bank´s country funds in regard to risk and return
Authors: NassimBentayeb & Johanna Millqvist
Advisor: Åke Bertilsson
Course: Finance – Business Administration C
Keywords: Funds, standard deviation, return, Sharpe ratio, Correlation
Purpose: The purpose of this study is to investigate how three banks country funds are performing relative to each other in regard to risk and return. And to find out if there is any underlying factor that may have affected the stock exchange in the different countries.
Methodology: The study is based on secondary data and will apply the quantitative method, based on a deductive approach. The sample consists of three major Swedish banks and from them we have selected three country funds. The calculation formulas that have been applied are: Sharpe ratio, standard
deviation and Arithmetic Average.
Conclusion: The Writers concluded that Sweden funds had the highest yield to lowest risk in both periods in all three major banks. We have also concluded that the underlying factors affecting a country fund. And can see that there is a positive relationship between risk and return in both periods. The results are contrary to the efficient market hypothesis in the weak form, and thus can benefit from historical values in risk-adjusted returns for future investments.
Innehållsförteckning
1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Syfte ... 2 1.3 Problembakgrund ... 2 1.4 Problemformulering ... 2 1.5 Avgränsning ... 2 1.6 Frågeställning ... 3 1.7 Disposition ... 4 2 Metod ... 5 2.1 Tillvägagångssätt ... 5 2.2 Datainsamling ... 5 2.3 Vetenskaplig ansats ... 6 2.4 Index ... 6 2.5 Urval... 6 2.6 Reliabilitet ... 7 2.7 Validitet ... 8 2.8 Källkritik ... 8 3 Teori ... 9 3.1 Fonder ... 9 3.2 Risker ... 10 3.3 Standardavvikelsen ... 11 3.4 Avkastning ... 11 3.5 Sharpekvot ... 113.6 Kritik mot Sharpekvot ... 12
3.7 Aritmetisk genomsnittsavkastning ... 12
3.8 Regressions linje ... 12
3.9 SPSS... 13
4 Tänkbara bakomliggande faktorer ... 14
4.1 Japan ... 14
4.2 USA ... 15
4.3 Sverige ... 16
6 Empiri ... 20
6.1 Handelsbanken: ... 21
6.2 Nordea: ... 23
6.3 SEB: ... 24
6.4 Regression- och korrelations analys ... 26
6.5 Sammanfattning alla fonder är beräknade per månad ... 30
7 Analys: ... 33
7.1 Studien kopplat till tidigare forskning ... 33
7.2 Analys av studien ... 33
8 Resultat ... 36
9 Förslag till vidare studier ... 36
10 Källförteckning ... 37
10.1 Litteratur: ... 37
The Journal of Portfolio Management, Fall 1994 ... 38
1 1.1 Bakgrund
Fondsparandet i Sverige tog sin början år 1958 när bröderna Åhlén bildade stiftelsen Aktietjänst och skapade tre fonder under namnet Koncentra. Bröderna blev inspirerade av USA där fondsparandet hade växt fram kraftigt under 1940-talet. Detta gjorde att dem ville främja aktiesparandet i Sverige1.
Det stora intresset för aktiesparande får ses mot bakgrund av den i historiska sammanhang helt unika uppgången på Stockholmsbörsen åren 1978-1999. Avkastning var under denna 22-års period i genomsnitt drygt 24 % per år. Toppåret blev här 1999 med ett plus på 70 %. Den genomsnittliga årsavkastningen 2000-2011 blev betydligt mer måttfull, cirka 2,5 % med utdelningarna inkluderade.
På 1980-talet satte fondsparandet igång i större skala när Allemansfonderna grundades med en delvis skattefri avkastning och skulle främja ägarnas inflytande. Det var Allemansfonderna som gjorde allmänheten till aktiesparare. När valutarestriktionerna försvann 1989 så blev det även möjligt att börja placera utomlands.
1990-talet startade med en stor kris inom bank- och fastighetsmarknaden som fick börsen att gå ned, devalveringen 1992 och IT-sektorns starka frammarsch fick sedan hela aktiemarknaden att lyftas ordentligt på slutet av 90-talet med start våren 2000. Det tog dock inte lång tid förens denna it-bubbla sprack och börskraschen fick Stockholmsbörsen att halveras. Mellan 2003-2007 återhämtade sig börsen bra och under sommaren 2007 hade Stockholmsbörsen nått ”all timehigh”.
2008 inträffar dock den Amerikanske bank- och kreditkrisen som ger ett börsras på 40 procent. Detta ledde till en finansiell kris även globalt. 2009-2010 är återhämtningsår. 2011 förstärks krisen i Europa i form av eurokris och skuldproblem för länder som Grekland och Italien. Detta har lett till fortsatta problem för europeiska banker, men även för den reala ekonomin som bilindustrin.
Investeringar och sparande i fonder är i dag starkt bland det svenska folket men även globalt. Man ser ökade möjligheter av att själv välja avsättningen till tjänstepensioner vilket har lett till ett stort intresse för fondsparande. Enligt fondbolagen äger 94 procent av Sveriges vuxna befolkning fondandelar. Den totala fondförmögenheten uppgick år 2011 till 1 819 miljarder kronor2.
1
http://www.fondbolagen.se/Documents/Fondbolagen/Studier%20-%20dokument/30_ar_studie.pdf sid 7. 2012-04-14
2
2 1.2 Syfte
Syftet med arbetet är att undersöka hur tre bankers landsfonder presterat i förhållande till varandra i avseende på riskjusterad avkastning. Samt ifall man kan ha nytta av den historiska riskjusterade avkastningen för att prognostisera framtiden.
1.3 Problembakgrund
Då fondsparandet startade i Sverige så sparade man endast i fonder på den svenska marknaden. När valutaregleringen sedan upphörde så började man att investera utomlands. Detta har lett till att fler olika fonder vuxit fram med olika inriktningar som geografiska eller branschmässiga.3 Tre stora aktörer på fondmarknaden är Handelsbanken, Nordea och SEB som erbjuder ett stort utbud av både svenska och internationella fonder.4 Börsen är något som påverkas globalt och har mellan perioden 2006-2010 drabbats av både upp- och nedgångar. Efter sommaren 2007 drabbades ett börsras vilket initierades av
den Amerikanska bolånemarknaden som genomgick en rejäl kreditkris.5
1.4 Problemformulering
Författarna vill nu undersöka hur det ser ut mellan bankernas olika landsfonder med avseende på riskjusterad avkastning. Kommer man att se skillnader i deras avkastning beroende på vilket land eller vilken bank som fonden finns i. Kan skillnader på hur fonden presterat bero på om det finns
bakomliggande orsaker eller händelser som har inträffat i det specifika landet under år som har innehållit både upp- och nedgångar på börsen?
1.5 Avgränsning
Författarna har i uppsatsen valt att avgränsa sig till tre av Sveriges största banker: Handelsbanken, Nordea och SEB då dessa tre banker anses vara ungefär lika stora när det kommer till deras innehav av fonder. Dem flesta svenskar som i dag använder sig av fonder har dem till största del i någon av dessa tre banker.6
Från dessa tre banker har avgränsningar gjorts till tre olika landsfonder dessa är Sverige, USA och Japanfonder. Fonderna skall sedan studeras för att undersöka eventuella med avseende på riskjusterad avkastning. 3 http://www.fondbolagen.se/Documents/Fondbolagen/Studier%20-%20dokument/30_ar_studie.pdf 2012-04-20 4http://www.swedishbankers.se/web/bfmm.nsf/lupGraphics/BROSCHYR%20BankeriSverige.pdf/$file/BROSCHYR%20Banke riSverige.pdf 2012-04-20 5http://www.fondbolagen.se/Documents/Fondbolagen/Studier%20-%20dokument/30_ar_studie.pdf 2012-04-20 6http://www.swedishbankers.se/web/bfmm.nsf/lupGraphics/BROSCHYR%20BankeriSverige.pdf/$file/BROSCHYR%20Banke riSverige.pdf 2012-04-22
3
Undersökningsperioden omfattar femårs period, 2006-2010. Perioden delas även upp i två delperioder, omfattande 30 månader vardera.
1.6 Frågeställning
Vilken banks landsfond har fått högst riskjusterad avkastning?
Har olika händelser inom landet givit ett negativt eller positivt resultat på respektive landsfond?
Finns det ett samband mellan fondernas resultat och bakomliggande faktorer i landet under varje period?
Kan man ha nytta av den historiska riskjusterade avkastningen för att prognostisera framtiden?
4 1.7 Disposition
Bakgrund kapitel 1
•I detta inledande kapitel beskrivs en bakgrund om fondsparandet och allmänt om börsens upp och nedgång. Det fortsätter sedan med vårt syfte till vår uppsats och vår problemformulering.
Metod Katipel 2
•I detta kapitel så kommer vi redogöra vårt angreppssätt och hur vi byggt upp vår uppsats genom datainsamling, tillvägagångsätt och urval av fonder. Därefter ges en redogörelse över vår uppsats reliabilitet och validetet och avslutas med vår källkritik.
Teori Kapitel 3
•I detta kapitel beskrivs en redogörelse om vad fonder och risker är och även vilka teorier och modeller vi har utgått ifrån i vår uppsats. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av tidigare forskning som har berörts inom vårt ämne.
Empiri Kapitel 4
•I detta kapitel presenteras data för varje landsfond i varje bank, samt diagram.
Analys Katpitel 5
•Detta kapitel behandlar en analys av de beräknade resultaten vi skrivit om i kapitel 4.
Resultat kapitel 5
5 2 Metod
2.1 Tillvägagångssätt
Fonder är ett ämne som väckte författarnas intresse och startade en tanke om det var detta som undersökningen skulle handla om. Detta gjorde att författarna började undersöka vilket material som skulle finnas om fonder genom olika kanaler som internet och böcker. Materialet som skulle vara intressant för undersökningen behövde innehålla svar på det syfte och den frågeställning som skulle användas. Ämnet som kändes intressant valdes sedan ut och skapade syftet och problemformulering till undersökningen utifrån det funna materialet.
Tillvägagångssättet i undersökning började med att författarna tog kontakt via mail med Morningstar.se som är en utav de ledande informationskällorna inom finansvärlden. Där fick de kontakt med en av deras anställda vid namn Karl Marthon, och fick då förklara för Karl att de skriver en uppsats inom ämnet finansiering och behövde därför historisk data månadsvis för varje vald fond mellan perioden 2006-2010 från Morningstar, han skickade då ett avtalsbrev till som författarna var tvungna att skriva på och skicka tillbaka för att kunna erhålla de aktuella siffrorna. Dessa hårddata bearbetades sedan till de råmaterial som behövdes för att undersökningen skulle kunna genomföras. Datan lades sedan in i Excel program som hjälpte till att räkna ut risk och avkastningen och även i SPSS som användes för att räkna fram regressions och korrelations analyser.
I beräkningarna kommer sedan resultatet om vilka fonder som har presterad högst avkastning till tagen risk, och även om det går att finna några samband mellan beteendet av dessa tre olika länders fonder i varje bank.
De olika riskmåtten som använts i undersökningen är: standardavvikelsen, Sharpe kvot och även regressions linje. Index som använts för att jämföra data med är SIXRX.
2.2 Datainsamling
Sekundär data kommer att tillämpas i denna undersökning där författarna kommer att använda sig av pålitliga källor. Några av dessa källor är Morningstar där alla siffror kommer att inhämtas från för att räkna på för att få fram ett resultat för fonderna, även relevanta siffror från riksbanken kommer att användas.
Ämnesrelaterad litteratur som är relevant i undersökningen kommer att användas samt relevanta artiklar från J-store och även vissa elektroniska källor. Den statistiska och historiska datan kommer att inhämtas
6
från Karl Marthon på Morningstars. Detta material kommer sedan att analyseras genom uträkningar och jämförelser för att därefter komma fram till en analys och ett resultat.
2.3 Vetenskaplig ansats
Det finns två stycken vetenskapliga angreppssätt dessa är deduktion- rationalism och induktion-empirism. Induktion är uppbyggt av ett antal liknande observationsresultat. Induktion är något man använder sig av varje dag och är något man förväntar sig, ex. att världen ser likadan ut när man vaknar som den gjorde kvällen innan.7
Den deduktiva ansatsen utgår från befintlig data och teori för att sedan testas mot sin frågeställning.8 Vår studie kommer utgå från en deduktiv ansats då all data och teori redan är befintlig. Modeller och tidigare forskning som redan finns kommer användas för att appliceras i empirin.
2.4 Index SIXRX
För att jämföra fondernas utveckling under ned och uppgång på börsen har författarna valt att använda sig av SixReturn Index (SIXRX). SIXRX anger den genomsnittliga utvecklingen på Stockholmsbörsen enligt generalindex inklusive utdelningar.9
2.5 Urval
De tre banker som är valda i undersökningen är Handelsbanken, Nordea och SEB. Sedan valdes de tre länder vår undersökning skulle innehålla. Ett land från tre olika kontinenter valdes ut för att se om det blev några skillnader på risk och avkastning och även om de tre ländernas fonder skulle visa skillnader i resultatet beroende på från vilket land fonden kom. De tre valda länderna är Japan, USA och Sverige. USA har inga fonder med det namnet utan dem heter i undersökningen istället Amerikafonder. Utifrån de tre valda länderna letades likartade fonder upp från varje land som de valda bankerna hade i deras utbud. Begränsningen med tid i undersökningen leder till en begränsning av tre landsfonder, hade mer tid funnits så hade urvalet troligtvis blivit större för att få en mer precis studie. Undersökningen har tagit hänsyn till urvalet då man vill reflektera till marknaden så gott som möjligt.
7
http://www.vetenskapsteori.se/m1epist.htm 2012-04-26
8Backman, (2008), s. 48
7 Handelsbanken Handelsbanken Japanfond Handelsbanken Amerikafond Handelsbanken Sverigefond Nordea Nordea Japanfond Nordea Amerikafond Nordea Sverigefond SEB SEB Japanfond SEB Amerikafond SEB Sverigefond 10 2.6 Reliabilitet
Reliabilitet handlar om ifall undersökningen man gör är pålitlig, den skall alltså kunna upprepas av någon annan som skall få fram samma resultat som än själv. Ju mer man kan lita på att resultatet går att upprepa desto högre kommer reliabiliteten i undersökningen att vara. Kan man inte kontrollera den data som man använt så kommer undersökningens vetenskapliga trovärdighet och de slutsatser man kommit fram till att ifrågasättas.11 När man då genomför en kvantitativ uppsats så gäller det att man försäkrar sig om att mätningarna och beräkningarna görs noggrant så andra kan upprepa undersökningen på exakt samma sätt och då komma fram till samma resultat.12
För att skapa en hög reliabilitet i denna undersökning så inhämtas det historiska data från väletablerade hemsidor såsom riksbanken samt Morningstar. Dessa data har sedan använts i program såsom Microsoft Office Excel och SPSS som har hjälpt till att beräkna fram svaren. Undersökningen måste anta att reliabiliteten i uppsatsen är hög för att fortsätta använda data.13
10
http://morningstar.se/Funds/Quickrank.aspx 2012-04-04
11 Tufte (2002), s.28-29 12 Bryman & Bell (2005), s.48 13
8 2.7 Validitet
Validitet är giltigheten i en undersökning dvs. ifall ”undersökningen verkligen mäter det som det är meningen att den ska mäta”.14 För att få en hög validitet i en undersökning så är det viktigt att man har klargjort alla de tidigare stegen så att man har en klar frågeställning om vad det är man kommer att undersöka. Validiteten hänger ihop med reliabiliteten så för att få en hög validitet i sin undersökning gäller det att också ha en hög reliabilitet, validiteten kan alltså aldrig vara bättre än reliabiliteten. Det är därför viktigt att kontrollera den information som man använder sig av så att man vet att den är sann. Sanningshalten i undersökningen är den avgörande betydelsen för undersökningens vetenskapliga trovärdighet.15
I denna undersökning kommer befintliga teorier och mått användas för att beräkna risk och avkastning. När en elektronisk källa har tillförlitlig information betyder det att reliabiliteten är hög och i sig leder till hög validitet.16
För att öka validiteten i uppsatsen har tre storbanker i Sverige och tre olika landsfonder från varje bank valts ut.
De sekundära data som kommer att användas i undersökning såsom den elektroniska källan är noggrann utvald och granskade så att inga tvivelaktigheter uppstår då det i elektroniska källor kan var lätt för allmänheten att gå in och publicera egen information utan att de har granskat pålitligheten.
2.8 Källkritik
När man använder sig av sekundär data måste man vara försiktig och kritisk eftersom att data kan presenteras ur och ifrån olika synvinklar och även med olika beräknings metoder.
Det finns flera risker att de data man hittar kan vara felaktig och ha brister i kvaliteten även om källan man använder är etablerade och välkända.
Den kvantitativa data som använts har givits från Karl Marthon som är anställd på Morningstar och är taget direkt från fonderna själva. Därför antas att det inte finns någon anledning till att data bör vara tillförlitlig och ses därför som korrekt samt aktuellt. Annan information som använts i undersökningen är elektioniska källor vilket skulle kunna ifrågasätta, men de utvalda källor som har valts att använda information ifrån har varit välkända sidor där informationen anses som allmän vilket gör att den inte borde vara påverkad av vem som har skrivit texten. I kapitlet med tidigare forskning har hemsidan Jstore använts, denna innehåller vetenskapliga artiklar skrivna av forskare inom de olika ämnena.
Läroböckerna som använts bör även de innehålla bra information om ämnet och är tillförlitliga källor.
14 Ibid, s.16
15 Ibid, s. 17 16
9 3 Teori
3.1 Fonder
Fonder är en portfölj av värdepapper, och består av olika aktier, obligationer eller optioner. Alla som köper en varsin andel i en fond är gemensamma ägare för denna fond. Det är förvaltare från olika fondbolag som sköter fondens placeringar och administration så man behöver inte göra så mycket själv när man innehar en andel i en fond.17 Det finns så kallade depåer eller fondkonton som bankerna eller fondkommissionärerna har så att du skall kunna samla dina fonder på ett och samma ställe så man enkelt sedan kan gå in och se hur ens fonder utvecklas och för att kunna jämföra med andra fonder.
I dag så erbjuder dem flesta aktörerna flera olika fonder och inte bara sina egna på marknaden, detta underlättar och gör så att man oftast kan köpa alla möjliga olika fonder på ett och samma ställe.18
Fondens tillväxt kommer från två olika delar dessa är utdelningar som normalt sker än gång per år dessa återinvesteras oftast i nya fondandelar. Utdelningen för fonder kan variera beroende på hur framgångsrik fonden har varit under året. Den andra delen är kursvinsten som man får när man säljer sina fonder. Kursvinsten kan vara hög vissa år medans den andra år kan sjunka.19
Fonder kan medföra höga risker som kan leda till en stor vinst eller förlust. Fördelen med att investera i ett land som till exempel Japan är att riskerna sprids endast inom landet. Nackdelen är att riskerna blir större då det inte fördelas runt på världens börser.
De vanligaste typer av fonder i Sverige är:
17 Haskel (2000), s.10 18 Wilke (2011), s.128 19 Haskel (2000), s.16 0,59 0,15 0,21 0,05 Aktiefonder Blandfonder Räntefonder Hedgefonder
10 3.2 Risker
Det finns alltid någon grad av risk när man sparar i fonder. Risken anses vara svängningarna i
avkastningen. Det finns dock fördelar med att spara i fonder jämfört med aktier då riskspridningen oftast är större i fonder. Men att hög risk automatiskt kommer att ge en högre avkastning behöver inte alltid stämma, man kan heller aldrig förvänta sig att få tillbaka hela sin investering när man sparar i en fond. Det finns dock olika sorters risker i fonder ex. har räntefonder oftast en lägre risk än aktiefonder och globalfonder har oftast en lägre risk än branschfonder.20
Harry Markowitz tog upp detta i sin artikel om portföljteori där han sa att desto bredare spridning en fond har desto mer minimerar man risken.21
För att fastställa risken i sina placeringar så beräknar man oftast hur den historiska avkastningen varierar över olika tidsperioder. När det är stora upp- och nedgångar på värdet så betraktar man risken som hög medans om det är små svängningar på värdet så tolkas det som en lägre risk. Det är standardavvikelsen eller total risk som visar måttet på risknivån, dessa skall då visa på svängningarna som sker och då ge en bild av hur det kommer att se ut i framtiden. Man kan dock aldrig veta säkert hur det kommer att se ut i framtiden då en risk kan förändras över tiden beroende på hur läget på finansmarknaden ser ut. Det finns ett samband mellan risk och avkastning. När man tar en högre risk finns det chans till en högre
avkastning men man måste alltid vara medveten om att det finns högriskplaceringar som ibland inte ger någon avkastning alls.22
Man kan även se riskerna på kort eller lång sikt där en som väljer att spara på kort sikt oftast måste vara beredd på ett större risktagande och på att det kan ske både upp- och nedgångar medans en som väljer att spara på lång sikt oftast får en mer jämn balans och bättre avkastning då en upp- eller nedgång oftast kommer att jämnas ut under en ex. 10-års period.
Det finns sex olika typer av risker som kan påverka fonderna:
Inflationsrisk - som gör att värdet på sparandet minskar
Ränterisk - finns alltid en risk för ränteförändringar och dessa kan både påverka ränte- och aktiemarknaden
Marknadsrisk - detta kan vara till följd av en världshändelse eller konjukturnedgång m.m
Branchrisk - om en viss bransch får en nedgång
Företagsrisk - om ett visst företag utsätts för risk
Valutarisk - beror på hur den svenska kronan kommer prestera gentemot andra valutor 20 Haskel (2000), s.59-67 21http://www.math.ust.hk/~maykwok/courses/ma362/07F/markowitz_JF.pdf2012-05-19 22 http://www.lansforsakringar.se/privat/bank/spara_o_placera/fonder/risk-i-fonder/sidor/default.aspx?showMap=1 2012-05-19
11 Alla dessa typer av risker har upplevts under 2000-talet23
3.3 Standardavvikelsen
Standardavvikelse brukar användas som statistiskt mått för att mäta fonders totala risk. Med risk menas i detta avseende svängningarna i avkastning. Det mäter alltså hur spridningen på en fonds värde har förändrats i förhållande till den genomsnittliga avkastningen.24 Skulle standardavvikelsen ge ett högt värde innebär det att de har skett en stor värdeförändring och där med hög risk på fonden medan ett litet värde ger låg risk och därmed liten värdeförändring. 25Formeln för att beräkna standardavvikelse är följande:
x= Fondens Avkastning
𝑥 = Fondens medelavkastning N= Antal observationer
3.4 Avkastning
Avkastning visar hur mycket en fonds värde har förändrats under en period, den redovisas vanligen i procent för perioden. Fondernas avkastning kan visas för längre perioder såsom 3,5 eller 10 år eller så kan man visa den genomsnittliga avkastningen per år. Det årliga genomsnittet gör så att spararen enklare ser hur fonden har utvecklats och är också ett bra sätt att se fondens risk på.26
Med andra ord så beskriver det vinsten man får i förhållande till kapitalinsats och tid. Värdet på hur hög eller låg avkastning man får beror på hur stora eller små risker man tar.
3.5 Sharpekvot
Detta är ett nyckeltal som räknar ut fondens avkastning i förhållande till risken. När Sharpekvoten är hög så visar den att man får en högre avkastning i förhållande till fondens risk.27 I uppsatsen kommer
23 Nilsson (2004), sid 48-49 24 De Ridder (2002), s. 51, 176 25 Nilsson (2004), s. 50 26 http://fondkollen.se/faktafordjupning/mer-om-avkastning 2012-05-20 27 Haskel, (2000), s.86
12
risken, avkastningen och Sharpekvoten för samtliga utvalda fonder att beräknas ut.Portföljernas
avkastning subtraherat med den riskfria avkastningen, dividerat med avkastningens standardavvikelse.28
Sharpekvoten (Sh) defineras som:
Sh = (E(R) – Rf) / S
E(R) = Fondens genomsnittliga avkastning Rf = Riskfri avkastning
S = Standardavvikelsen för fondens avkastning
3.6 Kritik mot Sharpekvot
Sharpe kvot har tidigare kritiserats av (Craig) Israelsen, han påstår att riksmåttet är komplicerad att tyda när avkastningen är negativ. (Craig förklarar att Sharpekvoten sjunker ju högre standardavvikelsen blir. Avkastningen ökar ju lägre Sharpekvoten blir. Sharpekvoten blir högre ju mer avkastningen blir
negativ). (Craig) Israelsen uttrycker att Sharpekvoten måste justeras eftersom att den kan visa fel resultat när marknaden blir negativ29. ( )?
3.7 Aritmetisk genomsnittsavkastning
För att räkna de valda fondernas medelvärde för varje månad i de två delperioderna har det aritmetiska medelvärdet valts, då denna formel kommer att ge en bättre översikt över resultatet. Dels så har
författarna egen erfarenhet av denna formel sedan tidigare och anser att den är det enklaste sättet att räkna ut medelvärdet på avkastningen.
Formeln:
E(R) = (R 1+R 2+R 3+R 4+R 5+… R29+R30)/30 T= Antal månader
R= Fondens avkastning för respektive månad
3.8 Regressions linje
En regressionslinje kan beskrivas som en statistisk metod som visar om det finns ett linjärt samband mellan två eller flera variabler.30 I denna undersökning används beroende variabeln på Y-axeln som avkastning och oberoende variabeln på X-axeln som standardavvikelse (risk).
Formel:se ifa
28Gavelin & Sjöberg, sid 254-255
29
http://www.edhec-risk.com/performance_and_style_analysis/Research%20News/RISKReview.2005-06-24.4606?newsletter=yes 2012-05-21
30
13 Y=a+b*x Y= beroende a= där linjen skär Y-axeln b= linjens lutning x= oberoende
Utefter denna formel kommer man att se olika fall på lutningen (b).31 • Att kurvan lutar uppåt innebär att det är ett positivt samband. b>0
• Att kurvan lutar nedåt innebär att det är ett negativt samband. b<0
• Att kurvan är lodrätt innebär att lutningen inte har något samband. b=0
3.9 SPSS
SPSS ”Statistical Package for the Social Sciences” utvecklades år 1968 vid Stanford University av doktoranderna Nie och Bent och nyexaminerade Hull som hade en MBA i buisness. De utvecklade en mjukvara som skulle bygga på att man använde statistik för att vända rådata till nödvändig information.
31
14
De var i behov av ett program där dem snabbt kunde använda samhällsvetenskaplig data som dem hade samlat in genom olika metoder av forskning för att sedan enkelt kunna komma fram till en analys. Då alla tre hade olika yrkesbakgrunder så kunde dem dela upp skapandet och utvecklandet av SPSS där var och en kunde utforma och bygga upp olika delar av programmet.
SPSS teknik har gjort så att svåra analytiska arbetsuppgifter blivit enklare genom framstegen inom användbarhet och dataåtkomst, detta har underlättat arbetet med kvantitativa analyser.32
Undersökningen kommer använda sig av det statistiska programmet ”Statistical Package for the Social Sciences” SPSS. SPSS används dels för att kunna skatta regressionslinjens koefficient.
Samt ange vilka oberoende variabler som är signifikanta
4 Tänkbara bakomliggande faktorer 4.1 Japan
Japan är en av världens nominellt största ekonomier efter USA. Japan har en stabil ekonomi men landet har ännu inte återhämtat sig från kollapsen inom bank- respektive byggsfären på 1900 talet. Japanfonder är noterade på Tokyo börsen och handlas i ”Yen” men det kan även förekomma andra valutor. Fonden placeras i aktier som är utgivna av japanska företag. Japanfond räknas till landsfond vilket betyder att man enbart riktar in sig på den japanska marknaden, dels så förblir risken endast inom landet, till skillnad ifrån fonder som är globala där riskspridningen är större. Landsfonder kan påverkas av många olika risker och händelser inom landet som påverkar börsen och de noterade fonderna.
Detta för med sig mindre investeringar i landet vilket leder till att aktiemarknaden påverkas negativt. Konsekvenserna för jordbävningen för med sig osäkerhet i marknaden och därmed uteblir de förväntade avkastningarna, vilket i sin tur leder till att utländska investeringar minskar. Detta tvingade Japans regering att agera med finanspolitisk stimulans genom att finansiera med skattepengar för att bygga upp landet igen. Nackdelen med ett sådant stimulanspaket är att Japan redan har stora statskulder och budgetunderskotten är stora, 10 procent av BNP.33
Japan är ett land som importerar mycket råvaror och är mycket beroende av andra länder. Japan importerar stora mänger av olja och naturgas från länder vid persiska viken. Man importerar även kol från Australien. Japan tillverkar endast 40 procent av sina livsmedel inom landet, resten importerar man från andra länder. Vilket gör att Japan påverkas av omvärldens konjunktursvängningar och de drabbas
32http://www.spss.com.hk/corpinfo/history.htm 2012-05-23 33
15
av olika pris ändringar på råvaror, särskilt den senaste tiden då många oljeproducerande länder har haft en revolutionsvåg som har påverkat Japan indirekt negativt.34
4.2 USA
Amerikafonder placerar sina värdepapper New Yorks fondbörs och Nasdaqs börsen. USA är världens största ekonomi men på senare år har den haft stora ekonomiska problem inom många sektorer. Framförallt kan industrin gått tillbaka, särskilt bil- och finansindustrin.35
En av de senare kollapser har varit inom bostäder där många banker och företag gick i konkurs på grund av bolånen. Bankerna sänkte sina bostadsräntor och lånade ut pengar frikostigt som i sin tur ledde till att människor som hade bolånen inte kunde betala av dessa när räntorna steg, då sänktes bostadspriserna vilket drabbade USA:s hela banksektor. Konsekvenserna blev förödande för den Amerikanska ekonomin. 36
En av de stora risker som har uppstått i USA är de politiska riskerna.USA har ett tvåpartisystem där demokraterna och republikanerna brukar skifta makten mellan sig. Landet styrs just nu av demokraterna som på senare tid har försökt att genomföra några stimulanspaket för att rädda den amerikanska
ekonomin men har mött motstånd från den republikanska sidan som vägrar att rösta genom de olika förslagen som presidenten vill genomföra. Flera av dessa stimulanspaketen har varit för att bromsa lågkonjunkturen i landet och minska arbetslösheten i landet.37
Finanskrisen i Amerika har även påverkat den amerikanska dollarn som har försvagats gentemot andra valutor som den svenska kronan. De för med sig olika konsekvenser inom handel, såsom export och import. Amerikafond som investeras i den amerikanska börsen handlas med dollarn och de svenska investerarna får lägre avkastning när de senare växlar valutan till SEK.38 En svag dollar leder även till att exportindustrin i USA blir starkare gentemot utländsk industri förutsatt att dollarn faller tillräckligt mycket.
34http://japanfakta.se/artiklar/japans_ekonomi/ 2012-05-23 35https://www.avanza.se/aza/press/press_article.jsp?article=224372 2012-07-23 36http://www.sourze.se/USA_Bol%C3%A5nekrisen_for_Dummies_10653836.asp 2012-05-23 37http://www.seb.se/pow/FMK/2500/fondbrev/FondbrevSept-08.pdf 2012-05-24 38 http://www.seb.se/pow/FMK/2500/fondbrev/FondbrevSept-08.pdf 2012-05-24
16
En av de mer medialt uppmärksammade händelserna i krisförloppet var konkursen för Lehman Brothers investmentbank där man hade alltför mycket osäker utlåning och riskfyllda tillgångar.39
Man ser i dagsläget en svag återhämtning, det amerikanska kreditinstitutet måste se över och ändra på regler för att undvika förnyade finanskriser.40
4.3 Sverige
Sverige är jämfört med Japan och USA ett litet land men med en betydligt mer stabil ekonomi. Sveriges olika institutioner och regering har som regler alltid följt lagarna och en förhållandevis bra översyn över banker och finansiella institutioner. Därmed minskar riskerna i ett land som Sverige.41
Däremot är Sverige beroende av övriga världen42. Sverige har klart sig bra genom finanskrisen, även om det har skett försvagningar inom olika branscher så som industri och man ser en ökad arbetslöshet som i dagsläget ligger på 8 procent men det ser bra ut framöver.43
Sverigefonder är inriktad på Stockholmsbörsen och risken är fördelad inom olika branscher och har en till synes låg likviditet risk.När fonder är koncentrerade på en geografisk marknad ökar självfallet risken och när investeringarna sprids till olika branscher, minskar riskerna. Speciellt om det gäller multinationella företag.44
Sverigefonder har olika grader av risk enligt olika skalmått som används bland annat av banker. Sverigefonderna bedöms efter en skala 1-7 där 1 är låg riskfond och 7 motsvarar hög risk.45
Sverigefonden har allmänt låg risk då 90 procent av aktiefonderna placerar på svenska marknaden men att investering i Sverigefond inte alltid resulterar i hög avkastning då man måste ta hänsyn till
39https://secure.fondmarknaden.se/MinSida/Analys/Nordamerika.aspx 2012-05-24 40 http://www.e24.se/makro/varlden/usa-aterhamtar-sig-sa-sakteliga_2313533.e24 2012-05-24 41http://www.swedishbankers.se/web/bfmm.nsf/lupGraphics/BROSCHYR%20BankeriSverige.pdf/$file/BROSCHYR%20Bank eriSverige.pdf 2012-05-24 42http://www.ekonomifakta.se/sv/For-studerande/Globalisering/Sverige-och-globaliseringen/ 2012-05-24 43 http://www.aktiespararna.se/artiklar/Kronikor/Wall-Street-Varfor-ar-vi-sa-bra/ 2012-05-24 44https://secure.msse.se/se/SimplifiedProspectus/generate_pdf.aspx?u=oK1l1L9LG0g=&ip=CL00009961 2012-05-26 45 http://www.seb.se/pow/wcp/index.asp?ss=/pow/wcp/templates/sebarticle.cfmc.asp%3FDUID%3DDUID_C3AD79E49698 7A5FC1257612004EC47C 2012-05-26
17
risken.46 Fondförvaltares målsättning är att Sverigefonden ska generera bra avkastning men man måste tänka på vilka risker man tar. Har en fond hög risk kan det ge bra avkastning men även tvärtom.47
5 Tidigare forskning
Harry Markowitz – Portfolio Selection
Harry Markowitz belönade portföljteori utgår i från att man skall maximera avkastningen på sin portfölj till en bestämd risknivå. Han menar att om du har ett visst antal objekt i din portfölj som är inom samma bransch så kommer hela portföljen att gå dåligt om den branschen råkar ut för ex ekonomiska
svårigheter. Harry menar att om man i stället sprider ut sina placeringsobjekt över flera branscher som inte samvarierar med varandra så att man kommer i från att om en bransch går dåligt så kan ändå andra objekt i portföljen fortsätta att gå bra då kommer inte några enskilda placeringar att vara avgörande för portföljen. Detta leder till att det totala risktagandet minskas. Det viktiga i hans teori bygger alltså på hur risken och avkastningen för samtliga placeringar i portföljen korrelerar eller förhåller sig till varandra. Riskmåttet är här standardavvikelsen/variansen i avkastning.48
William F Sharpe – The Sharpe Ratio
Nobelpristagaren William F Sharpe gjorde en studie om “The Sharpe Ratio” som använts inom fondutvärderingsstudier där han mäter avvikelseavkastningen per enhet total risk. Den belönade forskaren Harry Markowitz gjorde en tidigare forskning om ”mean-variance paradigm” där han sa att medelvärdet och standardavvikelsen skulle vara tillräcklig information för att kunna utvärdera
möjligheterna i en portfölj, Sharpe tar då upp i artikeln att målet med Sharpe ratio är att skapa ett mått för fondutvärderingen där varians och medelvärdet i stället kan beskrivas i ett nyckeltal. Sharpe använde sig från början av den riskfria räntan som jämförelse men har även i senare studier använt sig av närliggande index för att ta fram jämförelseobjekt. Sharpe tar upp i sin studie att man kan mäta Sharpekvoten ”ex ante” eller ”ex post”, där han i denna studie använt sig av ex post som alltså mäter den historiska avvikelseavkastningen. Man kan inte använda sig av måttet om man endast undersöker en investering då måttet skall visa skillnaden på avkastningen mellan två eller flera fonder. Sharpe ratio tar
46
https://secure.msse.se/se/SimplifiedProspectus/generate_pdf.aspx?u=oK1l1L9LG0g=&ip=CL00009961 2012-05-26
47http://falkpartners.se/?page_id=78 2012-05-26
18
dock inte hänsyn till sambandet i en portfölj med flera tillgångar vilket gör att om det finns två tillgångar så behöver inte den tillgången med högst Sharpe ratio vara tillgången som har den högsta riskjusterade totalavkastningen i portföljen.49
William F. Sharpe - Mutual Fund Performance
William F. Sharpe skrev 1966 en artikel om historisk risk och avkastning skulle kunna förutse framtida avkastning. Han studerade i sin artikel 34 st. fonder under perioden 1954 – 1963. Där kom Sharpe fram till i sina regressioner att det finns ett samband mellan risk och genomsnittlig avkastning. Sharpe fann även att fonderna ofta underpresterade i jämförelse med det index han använde men avkastningen var ändå positivt korrelerad med fondens standardavvikelse. Det var denna studie som resulterade i hans utvärderingsmått vid namn Sharpekvoten.50
Andrew W. Lo – The Statistics of Sharpe Ratios
Denna artikel framför kritik mot hur man använder Sharpekvoten då författaren undersöker hur exakta värden beräkningarna med Sharpekvoten egentligen ger. Eftersom Sharpkvoten bygger på förväntad avkastning och volatilitet så måste dessa räknas statistiskt detta gör att de är föremål för felberäkningar. Problemet med Sharpekvoten menar han uppkommer när man räknar Sharpekvoten månadsvis för att sedan använda det resultatet och räkna ut Sharpekvoten årsvis. Hans studie visar att om man använder månadsvis Sharpekvot och sedan multiplicerar den med 12 för att få fram årsresultatet, så blir det en fel beräkning på Sharpekvoten och författaren menar att detta sätt endast kan göras under väldigt speciella omständigheter. Han har i sin artikel visat ett exempel av detta på fonder och hedgefonder där det gjorts en seriekorrelation på den månadsvisa avkastningen där resultat utav Sharpekvoten blev en
överskattning på ca 65 procent.51
Sharpekvoten är utformad för att kunna se skillnaden mellan avkastningen av en fond och ett relevant jämförelseindex.52
49
William F. Sharpe. ”Mutual Fund Performance” Journal of Business, Supplement on Security Prices. Vol.39. January 1965.
50
William F. Sharpe. ”Mutual Fund Performance” Journal of Business, Vol.39, No. 1, Part 2: Supplement on Security Prices
(Jan.,1966), pp. 119-138.
51AW Lo. ”The Statistics of Sharpe Ratios” Financial Analysts Journal. Vol. 58, No. 4. Jul–aug, 2002. pp. 36-52. 52 ”The Statistics of Sharpe Ratios” Financial Analysts Journal 2002, Andrew W. Lo
19 Korrelation mellan olika nationella fondbörser
Det finns ett flertal tidigare studier som har gjorts angående aktiers korrelation. När det gäller
korrelation är flera forskare överens om att den ökar i takt med globaliseringen och att den ibland kan avvika från sin uppåtgående trend.53
Longin&Solnik
Två andra forskare Longin&Solnik menade att avvikelser i korrelationen var starkare när de nationella faktorerna som påverkade än dem globala faktorerna. Som ex. tar han upp den franska
tjänstemannastrejken i slutet av 1995, som endast påverkade den franska marknaden. Detta gav den franska marknaden en lägre korrelation något som inte gällde de andra marknaderna. Longin&Solnik publicerade en artikel 2001 där de fann att korrelationen är hög vid nedåtgående marknadstrender men inte med hög volatilitet. De hade i en tidigare forskning från 1995 trott att korrelationen och hög volatilitet hade ett samband, i den senare artikeln från 2001 kunde de även visa att i uppåtgående faser av konjunkturcyklar så kommer inte marknaderna att korrelera lika starkt som tidigare studie visat.54
53Longin, F., & Solnik, B. (1995) „Is the correlation in international equity returns constant: 1960-1990?‟, Journal of International Money and Finance, Vol. 14, No. 1, pp.3-26. 54
20 6 Empiri
Här presenteras marknadens avkastning och standardavvikelse samt den risk fria räntan per månad för period 1.
Period 1
2006-01 till 2008-06 (30 månader)
Period 1 är beräknad från 2006-01 till 2008-06
Den riskfria räntan är delad i 2 perioder, 30 månader vardera. RF är hämtad från riksbanken.se55och är 0,325 % per månad.
”ơM” är marknadens standardavvikelse och mäter hur spridningen på marknadens avkastning har förändrats i förhållande till avkastningens medelvärde, 0,25 %.
Period 2
2008-07 till 2010-12 (30 månader)
Här presenteras marknadens avkastning och standardavvikelse samt den risk fria räntan per månad för period 2:
E(Rm) är marknadens avkastning, och är beräknad till 1,409 %
Marknadens standardavvikelse uppgick till 6,9 %.
Den riskfria räntan är 0,2308 % per månad.
55 http://www.riksbank.se/sv/Rantor-och-valutakurser/Sok-rantor-och-valutakurser/?g7-SEGVB5YC=on&from=2006-01-01&to=2010-12-31&f=Month&cAverage=Average&s=Comma#search 2012-05-28 E(Rm) 0,250 % ơM 5,309 % Rf 0,325 % E(Rm) 1,409 % ơM 6,9 % Rf 0,2308 %
21 6.1 Handelsbanken:
Handelsbanken grundades 1871 och är en fullsortimentsbank vilket innebär att dem erbjuder tjänster inom hela bankområdet både för privat- och företagskunder. Banken har ett rikstäckande kontorsnät i Sverige och är även verksam i Danmark, Finland, Norge och Storbritannien.56
Handelsbanken erbjuder fonder inom de olika kategorierna aktie-, ränte-, bland- och
alternativa/specialfonder. Deras alternativa/specialfond innehåller deras råvarufond och även deras hedgefond.57
Period 1
2006-01 till 2008-06
Under denna period har Japan fondens genomsnittliga månadsavkastning presterat sämst, deras
avkastning hamnade på -1,1457 % i handelsbanken. Amerika fonden presterade bättre än Japan fonden, men fick fortfarande en negativ avkastning -0,5757 %. Däremot har Sverige fonden fått en positiv avkastning på 0,2247 %. Sverige fonden var den som presterade bäst under denna period, men som fortfarande underpresterade med väldigt små marginaler jämfört med SIXRX-index som fick en avkastning på 0,250 %.
Standardavvikelsen för Japan fonden under denna period och bank hade lägst risk på 3,9855 %.
Amerika fonden fick en standardavvikelse på 4,0107 %, medan Sverige fonden hade högst risk 5,49525 %, högre än SIXRX som har en risk på 5,309 %. Sverige fonden hade den högsta risken av dessa tre och den högsta avkastningen.
56 http://www.handelsbanken.se/shb/INeT/IStartSv.nsf/FrameSet?OpenView&iddef=ombanken&navid=Investor_Relations&n avob=51&base=/shb/Inet/ICentSv.nsf&sa=/shb/Inet/ICentSv.nsf/default/q700BBE2F5D0AE8B2C12571F10024A224 2012-05-20 57http://www.handelsbanken.se/shb/INeT/IStartSv.nsf/FrameSet?OpenView&iddef=privat&navid=Z2_Privattjanst er&sa=/Shb/Inet/ICentSv.nsf/Default/q2C556E14BE3645DCC1256AAB0040C23B 2012-05-20
Fonder Avkastning Standardavvikelse Sharpekvote
Handelsbanken Japanfond -1,1457 3,9855 -0,3690 Handelsbanken Amerikafond -0,5757 4,0107 -0,2250 Handelsbanken Sverigefond 0,2247 5,4953 -0,0180 SIXRX 0,250 5,3090 -0,0141
22
Japans negativa avkastning fick deras Sharpekvot att bli negativ -0,369 %, väldigt små marginaler till skillnad från Amerikafonden som fick en Sharpekvot på -0,225 %.
Sverigefonden har en negativ riskjusterad avkastning -0,018 % och SIXRX fick -0,01413 % .
Period 2
2008-07 till 2010-12
Fonder
Avkastning Standardavvikelse Sharpekvote
Handelsbanken Japanfond 0,0987 3,8818 -0,0340 Handelsbanken Amerikafond 0,7860 4,0906 0,1357 Handelsbanken Sverigefond 1,4677 7,2050 0,1717 SIXRX 1,4090 6,9 0,1708
Under den andra perioden och samma bank fick Sverigefonden en positiv avkastning och presterade bäst av de tre länderna med en siffra på 1,4677 %.
Japanfonden åstadkom sämst avkastning, men denna period blev den positiv, 0,0987 %. Amerikafonderna fick en positiv avkastning på 0,786 % under denna period.
Även denna period kan vi se att Sverige presterar bäst återigen mellan fonderna och fick högre avkastning än marknaden med små marginaler som har 1,409 %.
Sverigefonden hade högst risk med 7,205 %, Amerikafonden 4,0906 % och japan fonden hade en lägre risk på 3,8818 %. Denna period ser vi att Sverigefonden är den som har högst avkastning men även högst risk. SIXRX hamnade på 6,9 %.
Japanfonden fick en Sharpekvot på -0,034 %, Amerikafonden 0,136 % och Sverigefonden 0,172 %. Även här är Sverige den bästa fonden då den har högsta Sharpekvot mellan fonderna. SIXRX fick en Sharpekvot på 0,170754 %.
23 6.2 Nordea:
Nordea bildades 1991 efter att de fyra storbankerna Nordbanken i Sverige, Merita Bank i Finland, Unibank i Danmark och Christiania Bank og Kreditkasse i Norge slogs samman. Nordeas släktträd innehåller dock ca 300 banker som grundades redan på 1820-talet. Nordea är verksam i Norden, Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland.58
Nordea erbjuder fonder inom kategorierna aktie-, obligations-, bland-, ränte-, och alternativa fonder. I deras alternativa fonder ingår bransch- och hedgefonder.59
Period 1
2006-01 till 2008-06
Fonder Avkastning Standardavvikelse Sharpekvote
Nordea Japanfond -0,9440 4,0799 -0,3110
Nordea Amerikafond -0,6803 3,8568 -0,2607
Nordea
Sverigefond 0,2603 5,5151 -0,0117
SIXRX 0,2500 5,3090 -0,0141
I denna period och bank så fick Japanfonden lägst avkastning med 0,944 %, därpå fick Amerikafonden -0,6803 % och bäst avkastning fick Sverigefonden med 0,2603 %, små marginaler högre än SIXRX avkastning som fick 0,250 %.
Lägst risk fick Amerikafonden 3,8568 %. Japanfonden har en risk på 4,0799 %, och Sverigefonden högst risk på 5,5151 %, och SIXRX fick 5,309 %.
På grund av de låga siffrorna för avkastningen erhöll Japanfonden en negativ Sharpekvot på -0,31104 %, och Amerika -0,26066 %. Sverigefonden fick -0,01173 %, SIXRX fick -0,01413 %.
58
http://www.nordea.com/Om+Nordea/Koncernen+i+översikt/Nordeas+historia/Nordeas+tillkomst/1503092.html 2012-05-21
24 Period 2
2008-07 till 2010-12
Fonder Avkastning Standardavvikelse Sharpekvote
Nordea Japanfond 0,0483 3,6794 -0,0496 Nordea Amerikafond 0,3033 4,0591 0,0179 Nordea Sverigefond 0,8980 7,1854 0,0929 SIXRX 1,409 6,9 0,1708
Under denna period fick alla fonder en positiv avkastning.
Japanfonden fick bättre avkastning än första perioden i Nordea banken, och fick en positiv siffra på 0,0483 %. Amerikafonden presterade också bättre denna period och fick en avkastning på 0,3033 %. Sverigefonden fick 0,898 %. SIXRX har högst avkastning på 1,409 %.
Japanfonden presterade lägst risk på 3,6794 %, medan Amerika fonden fick lite högre risk på 4,0591 %. Sverige fonden hade högst risk av fonderna 7,1854 %, och fick också högst avkastning.
SIXRX index fick lägre risk än Sverige, nämligen 6,9 %.
Japan fonden har en negativ Sharpekvot på -0,0496 %, Nordamerika fonden har ett positivt värde på 0,017861 % och högst kvotvärde Sverigefonden med 0,092855 %. SIXRX fick 0,170754 %.
6.3 SEB:
SEB startade 1856 och blev Sveriges första privatbank. Grundaren André Oscar Wallenberg blev då landets första riskkapitalist.60
Banken är i dag en ledande nordisk finansiell koncern och en universalbank som innebär att dem erbjuder tjänster inom det hela bankområdet.61
SEB är verksam i Norden, Baltikum, Tyskland och Asien samt erbjuder banken fonder inom bland-, aktie-, bransch-, ränte-, och hedgefonder/alternativa investeringar. 62
60 http://www.sebgroup.com/pow/wcp/sebgroup.asp?website=TAB1&lang=se 2012-05-22 61http://www.sebgroup.com/pow/wcp/sebgroup.asp?website=TAB1&lang=se 2012-05-22 62http://www.seb.se/pow/borsfinans/default.asp?ss=/pow/apps/kurslistafonder/kurslistafonder.aspx&defaultTab=Fonder 2012-05-22
25 Period 1
2006-01 till 2008-06
Fonder Avkastning Standardavvikelse Sharpekvote
SEB Japan C -1,3533 3,9201 -0,4281
SEB Amerikafond -0,8557 4,2452 -0,2781
SEB Sverigefond 0,1257 5,3952 -0,0369
SIXRX 0,2500 5,3090 -0,0141
Under denna period och bank presterade Japanfonden sämst med tanke på avkastningen -1,3533 %. Därefter presterade Amerikafonden sämst -0,8557 %. Sverigefonden fick en positiv avkastning på 0,1257 %. SIXRX avkastning är 0,25 %.
Sverigefonden har högst risk, 5,3952 %. Amerika har en standardavvikelse på 4,2452 % och Japanfonden har lägst risk, nämligen 3,9201 %. Marknadens standardavvikelse blev 5,309 %.
Japanfondens Sharpekvot hamnade på -0,42813 % medan Amerikafonden presterade med väldigt små marginaler ifrån, -0,27813 %. Sverigefonden fick en Sharpekvot på -0,01413 %.
Period 2
2008-07 till 2010-12
Fonder Avkastning Standardavvikelse Sharpekvote
SEB Japan C 0,0340 4,0319 -0,0488
SEB Amerikafond 0,4843 4,0045 0,0633
SEB Sverigefond 1,3990 7,1353 0,1637
SIXRX 1,4090 6,9 0,1708
Japanfondens avkastning under denna period presterade sämst mellan dessa tre länder, och hamnade på 0,034 %. Däremot presterade Sverigefonderna bäst, 1,399 %, och näst bäst Amerikafonden som fick 0,4843 %. Alla fonderna hamnade sämre än index SIXRX som hamnade på 1,409 %, men dock så presterade Sverige bäst mellan fonderna sinsemellan.
Standardavvikelsen för Sverigefonden under denna period hade högst risk på 7,1353 %, medan
Amerikafonden hade lägst risk på 4,0045 %. Japanfonderna presterade en standardavvikelse på 4,0319 %.
Japanfonden fick en negativ Sharpekvot på -0,04881 %, Sverige 0,163721 %. Amerikafonden fick 0,063304 %. SIXRX fick 0,170754 %.
26 6.4 Regression- och korrelations analys
Period 1 Diagram 1
Korrelationskoffecienten "R" fick värdet 0,923. R²-värdet blev 0,852.
Det justerade R²-värdet blev 0,831 vilket innebär att variationen i avkastning kan förklaras till 83,1 % av skillnaden i standardavvikelsen.
Det som är viktigt för oss här är den totala frihetsgraden (df), detta för att kunna få fram ett värde som visar i ett intervall ifall vårt t-värde inte har något samband H0, eller ifall den har ett samband H1. Om vårt t-värde faller in inom intervallet -2,2622 och 2,2622 så finns det inget samband.
Model Summary
Model R R Square Adjusted R
Square
Std. Error of the Estimate
1 ,923a ,852 ,831 ,25115
27
Coefficientsa
Model Unstandardized Coefficients Standardized
Coefficients t Sig. B Std. Error Beta 1 (Constant) -4,000 ,550 -7,268 ,000 Standardavvikelse ,767 ,121 ,923 6,344 ,000
a. Dependent Variable: Avkastning
Testet är dubbelsidigt och testas på signifikansnivån 0,05, antalet frihetsgrader är 9. Vi fick ett t-värde på 6,344 som ligger utanför det kritiska värdet 2,2622 och -2,2622. T-värdet måste vara utanför detta intervall för att standardavvikelsen ska vara signifikant mot avkastningen, med andra ord så finns det ett starkt signifikant samband mellan fondernas avkastning och risk under period 1.
28 Period 2 Diagram 2 Coefficientsa Model Unstandardized Coefficients Standardized Coefficients t Sig. B Std. Error Beta 1 (Constant) -,916 ,328 -2,794 ,027 Standardavvikels e ,304 ,062 ,879 4,874 ,002
a. Dependent Variable: Avkastning
Testet är dubbelsidigt och testas på signifikansnivån 5 %, antalet frihetsgrader är här också 9. T-värde under denna period blev 4,874 vilket innebär att den hamnar utanför det kritiska värdet 2,2622 och -2,2622. Det finns ett starkt signifikant samband mellan fondernas avkastning och risk under period 2, H0 förkastas.
29
Model Summary
Model R R Square Adjusted R
Square
Std. Error of the Estimate
1 ,879a ,772 ,740 ,28457
a. Predictors: (Constant), Standardavvikelse
Under period 2 fick vi korrelationskoefficienten “R” till värdet, 879.
Den justerade R²-värdet blev 0,74 vilket innebär att skillnaden i avkastning kan förklaras till 74 % av standardavvikelsen.
30 6.5 Sammanfattning alla fonder är beräknade per månad period 1
Fonder Avkastning Standardavvikelse Sharpekvote
Handelsbanken Japanfond -1,1457 3,9855 -0,3690 Handelsbanken Amerikafond -0,5757 4,0107 -0,2246 Handelsbanken Sverigefond 0,2247 5,4953 -0,0183 Nordea Japanfond -0,9440 4,0799 -0,3110 Nordea Amerikafond -0,6803 3,8568 -0,2607 Nordea Sverigefond 0,2603 5,5151 -0,0117 SEB Japan C -1,3533 3,9201 -0,4281 SEB Amerikafond -0,8557 4,2452 -0,2781 SEB Sverigefond 0,1257 5,3952 -0,0369 SIXRX 0,250 5,309 -0,0141 Period 2
Fonder Avkastning Standardavvikelse Sharpekvote
Handelsbanken Japanfond 0,0987 3,8818 -0,0340 Handelsbanken Amerikafond 0,7860 4,0906 0,1357 Handelsbanken Sverigefond 1,4677 7,2050 0,1717 Nordea Japanfond 0,0483 3,6794 -0,0496 Nordea Amerikafond 0,3033 4,0591 0,0179 Nordea Sverigefond 0,8980 7,1854 0,0929 SEB Japan C 0,0340 4,0319 -0,0488 SEB Amerikafond 0,4843 4,0045 0,0633 SEB Sverigefond 1,3990 7,1353 0,1637 SIXRX 1,4090 6,9 0,1708
Sharpekvoterna för period 1 respektive 2 R= 0,8176= korrelation
r2= 0,6684= förklaringsvärdet
t= (r* √ n-2) / (√ 1- r2 ) = (0,8176*√7) / (√ 1-0,6684) = 3,76. Kritiskt värde: 2,365 enligt t-tabell.
Förkasta H0: ingen korrelation Signifikant positivt samband.
33 7 Analys:
7.1 Studien kopplat till tidigare forskning
Harry Markowitz säger att man skall sprida sina risker och inte ha värdepapper som kommer från samma bransch i samma fond för att minska risktagandet. Om det går dåligt ekonomiskt för landet så kommer det avspeglas på fonden och hela fonden kommer i stället gå dåligt.
I undersökningen kunde man genom detta se att period ett i studien innehöll väldigt många negativa Sharpekvoter, vilket visade på att för den perioden har det varit en hel del negativa avkastningar med avseende till de höga riskerna. Till största delen så har indexets Sharpe visat en högre siffra än Sharpekvoten för undersökningens fonders.
Andrew W. Lo tar upp kritik om hur man räknar ut Sharpekvot och när undersökningen har utförts så har den behandlats såsom Andrew beskrev i sin artikel och den har alltså fått Sharpekvoten uträknad årsvis, utan i denna undersökning har i stället använts av den månadsvisa data för att få fram en så pass trovärdig Sharpekvot som möjligt. Detta för att det inte skulle ske en överskattning av Sharpekvoten.
William F. Sharpe kom fram i sin studie att det fanns ett samband mellan risk och avkastning har även uppsatsen kommit fram till detta resultat i studien och fått ett högt signifikant samband mellan fondernas risk och avkastning i båda perioderna.
7.2 Analys av studien
Fonderna under period ett (2006.01-2008.06) visar på en negativ avkastning ganska genomgående med undantag för Sverigefonderna.
De tre bankernas Japanfonder visar på en negativ avkastning i förhållande till en relativt låg risk. Bankmässigt har dock Nordea Japanfond gått ”bättre” än de två övriga bankernas Japanfonder. Skillnaden är dock marginell.
Undersökningens Sharpekvoter för Japanfonden blir här negativ och alla tre bankerna har fått fram liknande låga Sharpekvoter. Avkastningen är negativ för alla banker i relation till storleken på tagen risk. Det dåliga resultatet för Japanfonderna kan vi koppla samman till landets långvariga ekonomi, initierad av en fastighetsbubbla och en underkapitaliserad banksektor.
34
Amerikafonder visar inte heller på något bra resultat när även dessa har negativ avkastning. Risken är här hög jämfört med den negativa avkastningen som fonderna ger. Av Amerikafonderna är det
Handelsbanken som visar ”bäst” resultat. Sharpekvoterna är samtliga negativa beroende på den negativa avkastningen. USA som befann sig i en högkonjunktur innan 2006 började precis märka av en
avmattning. Centralbanken valde att sänka sina räntor och investmentbankerna började gå sämre. Detta kan ses som tecken på att en finanskris var på väg och 2008 blev den ett faktum.
Sverigefonderna är de enda fonderna som fått en positiv avkastning denna period. Med en lite högre risk än de andra fonderna har man erhållit en någorlunda bra avkastning. Bankmässigt är det Nordeas
Sverigefond som visat högst avkastning bland bankerna. Sharpekvoten för Nordeas Sverigefond visar på ett bättre resultat i jämförelse med index. Övriga Sverigefonder ligger strax under Sharpekvoten för index. Sverige befann sig under denna period i en ganska bra sits där landet började i en högkonjunktur 2006 men som började mattas av år 2007. Då detta var fallet kunde man inte hitta någon orsak till att fonderna skulle ha blivit speciellt påverkade av något som kan ha hänt i landet under denna period, utan i stället så har fonderna gått någorlunda bra under perioden.
Fonderna under period två (2008.07–2010.12) visar på en positiv avkastning genomgående för samtliga fonder.
I denna period kan man se att Japanfonderna har börjat återhämta sig och alla tre bankernas Japanfonder visar under denna period på en positiv avkastning. Visserligen befinner dem sig under undersökningens valda index men man kan här se att dem är på väg mot återhämtning. Risken är låg för alla bankers Japanfonder men så är även deras avkastning. Japanfondens Sharpekvot blir för denna period negativ hos Handelsbanken och fortfarande sämre i relation till Sharpekvot för index. Både Nordeas och SEB:s Sharpekvot är negativa för Japanfonderna, detta då avkastningen är väldigt låg i relation till risken. Denna period startade med att Japan hade det väldigt ostabilt år 2008, men efter det året så började marknaden återhämta sig vilket man också kan se på de positiva resultaten där deras fonder presterar bättre jämfört med period ett.
Amerikafonderna för period två visar på positiv avkastning. Alla tre bankers Amerikafonder underpresterade jämfört med undersökningens valda index.
Nordea och SEB:s fonder fick en tuff start år 2008 under den finansiella krisen i landet så kan man trots allt se att deras fonder har börjat återhämtat sig bra. Risken i deras fonder är inte allt för hög i relation till avkastningen. Amerika och Sverigefondernas Sharpekvot för perioden är positiv hos alla tre bankerna, däremot har Japanfonden en negativ Sharpekvot i samtliga banker.
35
Sverigefonderna i period två visar även här den bästa avkastningen av alla tre länder. Handelsbankens Sverigefond är den enda banken som har bättre avkastning än undersökningens valda index men har då en något högre risk än index.
Endast Sharpekvoten för Handelsbankens Sverigefond överträffar marknadens Sharpekvot. Då den finansiella krisen som startade i USA var global så påverkade den visserligen Sverige år 2008, men Sverige var ganska väl förberedda och vidtog olika åtgärder för att se till att den finansiella situationen inte skulle bli för svår i Sverige.
I uppsatsen har det även räknats på korrelationen för att undersöka om det finns något samband mellan risk och avkastningen på de nio valda fonderna. Under period ett fanns det ett samband mellan risk och avkastning. Hypotesprövning som gjordes visade att Ho kunde förkastas, det fanns ett positivt
signifikant samband och förklaringsvärdet visade att avkastningen kan förklaras av standardavvikelsen till 83,1 %. Standardavvikelsen har alltså en väldigt hög inverkan på avkastningen.
I period två finns det ett positivt samband mellan risk och avkastning för de nio utvalda fonderna.
Hypotesprövningen för period två visar att man även här kan förkasta Ho, och förklaringsvärdet uppgick till 77,2 % vilket visar att standardavvikelsens påverkan på avkastningen var något lägre än för period 1.
I undersökningen framgår att Japanfonder presterat svagt avseende avkastning och risk under år av ekonomisk stagnation. På samma sätt har Sverigefonderna presterat klart bättre och detta kan antas bero på att Sverige var ekonomiskt stabilare och inte haft någon specifik kris som inträffat under den valda perioden. Visserligen har det varit en global finanskris som kom från USA men Sverige kunde på ett bättre sätt parera sig mot denna ”chock” och klara sig bättre ur den än Japan och USA. Utifrån den gjorda hypotesprövningen framgår att både period ett och två visar på ett samband mellan risk och avkastning för de utvalada fonderna. Förklaringsvärdena är höga under båda perioderna vilket tyder på att den beroende variabeln, avkastningen, påverkas starkt av undersökningens oberoende variabel, standardavvikelsen. Det är för båda perioderna ett kraftigt signifikant positivt samband.
36 8 Resultat
Här svaras frågeställningen för att se vilket resultat undersökningen har kommit fram till.
Vilken banks landsfond har fått högst riskjusterad avkastning?
I undersökningen har beräkningar genomfört för två olika perioder och resultaten redovisas för sig i de olika perioderna.
För period ett så har Nordeas Sverigefond visat bäst resultat. Den fonden har även gått bättre än index med minimala marginaler över perioden. Sverigefondens Sharpekvot är högre än index vilket visar på att även när fonden är riskjusterad så kommer den att ge en bra avkastning.
För period två så är det Handelsbankens Sverigefond som har gått bäst. I jämförelse med index så är avkastningen på handelsbankens Sverigefond högre men däremot så har index en något lägre risk än handelsbanken. Detta ger då en lägre Sharpe kvot för index än för handelsbanken.
Har olika händelser inom landet givit ett negativt eller positivt resultat på respektive landsfond? Man kan se att när ett lands ekonomi går dåligt så kommer det att drabba fonden negativt. Japans fonder har gått dåligt när deras ekonomi går dåligt och på slutet av period två så visar det sig att det har börjat vända uppåt för Japans ekonomi vilket också kan avläsas på deras fonder som sedan har blivit positiva.
Finns det ett samband mellan fondernas resultat och bakomliggande faktorer i landet under varje period?
I undersökning kan man se att det finns ett positivt samband i båda perioderna mellan en landsfonds resultat och händelser i landet.
Kan man ha nytta av den historiska riskjusterade avkastningen för att prognostisera framtiden? Är fonderna oberoende av varandra enligt EMH?
Fonder som har presterat bra under period 1 har också presterat bra under period 2.
Undersökningens resultat strider mot den effektiva marknadshypotesen i den svaga formen, och kan därmed ha nytta av historiska värden i riskjusterad avkastning för framtida placeringar. I detta fall är aktiemarknaderna inte ens effektiv i den svagaste formen.
37
Nu när undersökning är klar så är det ofta lätt att bli efterklok. Därför kommer man också fram till vad man skulle ha kunnat göra annorlunda i undersökningen för att få ett bättre resultat. Ett förslag till fortsatta studier inom detta ämne är att när man skall titta på de bakomliggande faktorerna som har påverkat länderna kan det vara bättre att ta fram års data för fonderna. I uppsatsen beräknades fonderna månadsvis och delades sedan upp i två perioder, detta gav resultat för två succesiva perioder som innehöll 30 månader vardera. Detta kan vara en för kort period att studera. Det kan då bli svårare att se hur mycket resultatet egentligen har påverkats av de bakomliggande faktorerna. Som fastighetsbubblor, bankkriser, valuta oroligheter, etc.
10 Källförteckning 10.1 Litteratur:
38 Bogle J.C An Index Fund Fundamentalist. pp. 31-36.
Bryman, A. & Bell, E. (2005) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber
Dahmström, K. (2011) Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk undersökning. Lund: Studentlitteratur
De Ridder, A. (2002) Effektiv kapitalförvaltning. Stockholm: Norstedts
Eliasson, A. (2006) Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur
Francis, J.C & R.W. Taylor (2000). Theory and Problems of Investments. New York: Mc Graw-Hill.
Gavelin, L & Sjöberg, E. (2007) Finansiell ekonomi i praktiken. Lund: Studentlitteratur
Haskel, A. (2000) Fondhandboken. Stockholm: Aktiespararnas förlag
Hillier, D. m.fl. (2010) Corporate Finance. London: Mc Graw-Hill
Holme, M. I. & Solvang, K. B. (1997) Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Johannesson, A & Tufte, A. P. (2002) Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber
Lo. AW. ” The Statistics of Sharpe Ratios” Financial Analysts Journal “. Vol. 58, No. 4. Jul–aug, 2002. pp. 36-52.
Markowitz, H. The Journal of Finance, Vol. 7, No. 1. (Mar., 1952), pp. 77-91.
Modigliani & Modigliani. “Risk-Adjusted Performance. “ The Journal of Portfolio Management, Winter 1997 “.
Nilsson, P. (2007) Fondboken: fakta & regler. Stockholm: Sellin & Partner
Sharpe. W.F. ”Mutual Fund Performance” Journal of Business, Supplement on Security Prices. Vol.39. January 1965.
Wilke, B. (2010) Aktie och fondhandboken. Stockholm: Aktiespararnas förlag The Statistics of Sharpe Ratios” Financial Analysts Journal 2002, Andrew W. Lo The Journal of Portfolio Management, Fall 1994
10.3 Elektroniska Källor:
