Riktlinjer för
verksamhetsförlagd utbildning
inom lärarutbildningen vid
Göteborgs universitet
Gäller från och med vårterminen 2013
för studenter inom
Förskollärarprogrammet
Grundlärarprogrammet
Yrkeslärarprogrammet
Ämneslärarprogrammet
Kompletterande pedagogisk utbildning
Förord (föreliggande version)
Lärarutbildningsnämnden arbetar med att förändra lärarutbildningens styrdokument i enlighet med Göteborgs universitets handläggningsordning för styrdokument. I avvaktan på att det arbetet slutförts har några ändringar gjorts i föreliggande ver-sion av riktlinjerna med anledning av tillkommande beslut och ändrade förutsätt-ningar inom LP11. Förutom några mindre språkliga korrigeringar och förtydligan-den utifrån olika beslut fattade för LP11 har nya ändringar gjorts inom följande om-råden:
Riktlinjerna gäller nu även VFU inom Kompletterande pedagogisk
utbild-ning (KPU) som startar vid GU vårterminen 2013.
Begreppet ’koordinator’ har tagits bort och ersatts med ’representant utsedd av skolhuvudmannen’ eller motsvarande. Bakgrunden till detta är utform-ningen av standardöverenskommelsen för VFU med skolhuvudmännen. Avsnittet om kompetensutveckling för lokala lärarutbildare har uppdaterats
för att motsvara den utbildning som tagits fram för LP11.
En arbetsgrupp med representanter från de olika programråden arbetar med att ta fram underlag för VFU-bedömning. Gruppens arbete beräknas bli klart under vårterminen 2013. Förändringar i de avsnitt som berör un-derlag för VFU-bedömning har därför gjorts för att överensstämma med de interimistiska bedömningsunderlag som används inom de olika program-men.
Maria Jarl Ordförande
Förord (första versionen)
Föreliggande dokument utgör riktlinjer för den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) inom de lärarprogram vid Göteborgs universitet (GU) som startade höst-terminen 2011 och gäller för studenter som är antagna från och med hösttermi-nen 2011.
Dokumentet utgör underlag för LUN:s målstyrning av VFU. Det fastställer grun-derna för den verksamhetsförlagda utbildningens struktur och organisation, dess funktion i utbildningen och för studentens kunskapsuppbyggnad, och bedömning och examination av VFU. Det innehåller härigenom också kriterier för kvalitet på VFU, och är en del av LUN:s systematiska kvalitetsarbete.
Framställningen nedan bygger på högskoleförordningen och där särskilt exa-mensordningarna för lärarexamen, högskolelagen, förvaltningslagen och sekre-tesslagen. Framställningen bygger också på den arbets- och ansvarsfördelning som regleras i avtal mellan LUN och medverkande kommuner och fristående skolor.
LUN ser detta dokument som dynamiskt, dvs. att tillkommande beslut och kriteri-er för kvalitet på VFU ska arbetas in i dokumentet eftkriteri-erhand. Vid tidpunkten för fastställandet av denna första version av riktlinjerna är utformningen av VFU-koordinatorsuppdraget ännu ej klar. Denna sker i samverkan med företrädare för skolhuvudmännen. De avsnitt som omnämner VFU-koordinatorernas uppgifter ska därför ses som preliminära till dess att beslut fattas i frågan.
Kenneth Nyberg Ordförande
Innehållsförteckning
FÖRKORTNINGAR ______________________________________________________________ 6
INLEDNING ____________________________________________________________________ 7
LÄRARUTBILDNINGEN OCH LÄRARYRKET _____________________________________ 8
Examensmålen och läraryrket___________________________________________________ 8
Läraryrkets komplexitet _______________________________________________________ 8
DEN VERKSAMHETSFÖRLAGDA UTBILDNINGENS FUNKTION I
LÄRARUTBILDNINGEN __________________________________________________________ 10
VFU-kurser________________________________________________________________ 10
VFU som plats _____________________________________________________________ 10
VFU som undervisningsform __________________________________________________ 10
VFU som lärprocess _________________________________________________________ 11
Sammanhangsskapande VFU-perioder __________________________________________ 12
PROGRESSION I VFU-KURSER ___________________________________________________ 13
Den verksamhetsförlagda utbildningens tre faser___________________________________ 13
Skolans år – årscykeln _______________________________________________________ 14
VFU-OMRÅDE, VFU-PLACERING, VFU-KURSLEDARE OCH VFU-KURSLÄRARE ________ 15
VFU-område och VFU-placering _______________________________________________ 15
VFU-kursledare, VFU-kurslärare och lokal lärarutbildare____________________________ 15
Byte av VFU-område ________________________________________________________ 16
Studieuppehåll _____________________________________________________________ 17
ANSVARS- OCH ARBETSOMRÅDEN _______________________________________________ 18
Studenten _________________________________________________________________ 18
Skolhuvudmannen __________________________________________________________ 18
Universitetet _______________________________________________________________ 20
EXAMINATION, BEDÖMNING OCH PRAXISSEMINARIER ___________________________ 21
Utdrag ur ’Riktlinjer för utformning av kurser och kursplaner inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet’ _______________________________________________________ 22
Praxisseminarier ____________________________________________________________ 23
VFU-bedömningssystem _____________________________________________________ 23
Handläggningsplan vid problem under VFU ______________________________________ 23
Bilaga 1. Skolans år – Årscykeln _______________________________________________ 26
Bilaga 2. Resebidrag i samband med VFU________________________________________ 27
Bilaga 3. Brottsregisterutdrag__________________________________________________ 28
Bilaga 4. Sekretess __________________________________________________________ 28
Bilaga 5. Försäkring _________________________________________________________ 29
Förkortningar
HFU Högskoleförlagd utbildning GU Göteborgs universitet hp högskolepoäng
IKT informations- och kommunikationsteknologi IUP Individuell utvecklingsplan
KPU Kompletterande pedagogisk utbildning LLU Lokal(a) lärarutbildare
LUN Lärarutbildningsnämnden
PRAO/APU Praktisk arbetslivsorientering/Arbetsplatsförlagd utbildning UK Utbildningsvetenskaplig kärna
Inledning
Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet vänder sig till studenter samt de lärarutbildare som studenterna möter under sin utbildning: VFU-kurslärare och övriga lärarutbildare inom GU, lokala lärarutbildare samt till övriga representanter för skolhuvudmännen. För varje VFU-kurs finns en fastställd kursplan som beskriver kursens innehåll och mål. VFU-riktlinjerna utgör ett komplement till kursplanerna med anvisningar för ge-nomförande av VFU-kurser och ansvarsfördelning inom dessa. De anger på olika sätt spelplanen för lärarutbildarens verksamhet och ingår i fortbildningen för de lärare som vill verka inom lärarutbildningen, oavsett om dessa är stats-, kommu-nal- eller friskoleanställda.
En första utgångspunkt för beskrivningen är att lärarutbildningen vid GU är upp-byggd som ett samarbete mellan olika huvudmän: Göteborgs universitet, med-verkande kommuner, fristående skolhuvudmän, skolor och förskolor. Uppdraget är att åstadkomma en utbildning som ger anställningsbarhet i de delar av utbild-ningsväsendet som examensordningarna för respektive program anger. Detta be-tyder att universitetet inte har ensamt ansvar för lärarutbildningens innehåll och genomförande.
En andra utgångspunkt är examensordningarna för de olika lärarexamina. I dessa sägs att studenten för lärarexamen ska ”visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta i den verksamhet som utbildningen avser”. Där anges andelen VFU som ska relatera till olika delar av respektive program, samt examensmålen för olika lärarexamina. VFU är en obligatorisk del av utbildning-en.
En tredje utgångspunkt är att det är under VFU, genom deltagande i skolverk-samhet, som studenten utvecklar handlingskompetenser av relevans för läraryr-ket, integrerar de skiftande kunskaper och kunskapskulturer som de högskoleför-lagda delarna av utbildningen tillhandahåller och omsätter dessa till lärarkompe-tens. Det är under VFU, i skolverksamheten, som studenten lägger grunden till sin förmåga att verka som lärare. VFU fyller härigenom en grundläggande funk-tion i studentens kunskapsuppbyggnad och är en integrerad del av lärarutbild-ningens innehållsmässiga struktur.
Utifrån VFU ges i detta dokument en allmän beskrivning av de lärprocesser som studenten måste erbjudas för att nå examensmålen för respektive lärarexamen. Dokumentet utgör härigenom ett komplement till respektive VFU-kursplan med avseende på vad de olika medverkande aktörerna och institutionerna måste möj-liggöra för studenten och vad studenten måste åstadkomma för att nå målen.
Lärarutbildningen och läraryrket
Lärarutbildningen har sin utgångspunkt i högskoleförordningen, särskilt examens-ordningarna för respektive lärarexamen. I utbildningen möts högskoleförordning-ens allmänna krav på högre utbildning och de övriga lagar och förordningar som reglerar lärarens vardag. Nedan följer först en beskrivning av vad som känne-tecknar läraryrket, sett utifrån formuleringarna i de delar av examensordningarna där examensmålen för lärarexamen anges.
Examensmålen och läraryrket
Examensmålen är indelade i tre grupper – Kunskap och förståelse, Färdighet och
förmåga, samt Värderingsförmåga och förhållningssätt – och utpekar sammantaget
en rad förmågor och kompetenser av betydelse för läraryrket: ämneskompetens, pedagogisk/didaktisk kompetens, förmåga till reflektion och självreflektion, för-måga till empati, kommunikativ kompetens, förför-måga till självständighet, förför-måga till samarbete, förmåga att delta i verksamhetsutveckling, ledarskapsförmågor. Pe-dagogisk och didaktisk kompetens vilar i sin tur på många och olika kunskaper – inom skolämne eller skolområde, om vetenskaplig kunskapsbildning, om lärande och undervisning, om omsorgsarbete, om bedömning och betygsättning, om styr-dokument, om informations- och kommunikationsteknik (IKT), om värdegrunder – och på förmågan att omsätta alla dessa kunskaper i handling i pedagogisk verk-samhet. Några är generella för läraryrket som helhet, andra är specifika och knutna till vissa verksamheter och särskilda lärartjänster.
Alla dessa kunskaper, kompetenser och förmågor bildar sammantaget två övergri-pande och integrerade ”uppdrag” som alla typer av lärare har – ett pedagogiskt uppdrag och ett tjänstemannauppdrag. Det är lärarutbildningens uppgift att ge stu-denterna möjlighet att utveckla de kunskaper och färdigheter som krävs inom denna mångfald av områden, så att de vid utbildningens slut är skickade att ikläda sig läraryrkets dubbla ansvar.
Läraryrkets komplexitet
Enligt examensordningen för varje lärarexamen ska studenten ”visa sådan kun-skap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som [lärare/förskollärare] i den verksamhet som utbildningen avser”. I kombination med de enskilda målen framträder läraryrkets komplexitet och de krav som härigenom ställs på den en-skilda läraren.
Läraryrket ställer krav på
1. lärarens förmåga att, inom ramen för skolans styrdokument, aktualise-ra för situationen relevanta kunskaper och erfarenheter i varieaktualise-rande situationer och under varierande, situationellt bestämda villkor.
2. handlingskompetens i en skolkontext, dvs. i en arbetsgemenskap med kollegor, barn/elever och vårdnadshavare i skolans institutionella ar-betssätt.
3. lärarens förmåga att förhålla sig till oförutsedda situationer och att i mesta möjliga mån också förutse händelseutvecklingar i sociala sam-manhang och i situationer orienterade mot individuellt lärande och individuell utveckling.
Läraryrkets komplexitet ställer också krav på lärarutbildningens innehåll och or-ganisation. Innehållet i den högskoleförlagda delen av utbildningen utgör ett centralt villkor för att den enskilda lärarstudenten ska ges möjlighet att utveckla en rad olika kunskaper och förmågor. Dessa ska omsättas i handling i pedagogisk verksamhet. VFU fyller en grundläggande funktion i lärarutbildningen, eftersom det är under VFU som studenten
1. genom handling i skolverksamhet utvecklar handlingsförmågor av re-levans för läraryrket.
2. integrerar de skiftande kunskaper och kunskapskulturer som HFU in-nehåller och omsätter dessa till lärarkompetens.
3. påbörjar arbetet med att integrera olika kunskaper, handlingsförmågor och förhållningssätt till en sammanhängande lärarkompetens, förenlig med de villkor som läraryrket ställer upp.
Den verksamhetsförlagda utbildningens funktion i
lärarutbild-ningen
VFU-kurser
Verksamhetsförlagd utbildning utgörs av separata kurser inom respektive pro-gram. Målen för respektive examen omsätts i kurserna inom programmen och de olika kurserna stödjer på olika sätt studentens successivt utvecklade förmåga att självständigt verka som lärare/förskollärare. Kunskapsutvecklingen har två rikt-ningar: Å ena sidan tar studenten med sig kunskaper HFU tillhandahåller till VFU och omsätter dessa till lärarkompetens under VFU. Å andra sidan tar studenten med sig erfarenheter och frågor från VFU till HFU och ges möjlighet att bearbeta dessa under HFU. Då det är under VFU som studenten utvecklar handlingsförmå-gor av relevans för läraryrket, lägger denna dubbla riktning grunden till en inne-hållsmässig integration av programmen som helhet.
Tre viktiga kännetecken karakteriserar VFU: platsen för utbildningen, formen för utbildningen och de integrerande lärprocesserna.
VFU som plats
Studenterna placeras i en relevant verksamhet utifrån program och inriktning: i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, gymnasieskola eller i vuxenutbild-ning (se vidare sid 15).
Till VFU kan också räknas undervisningsformer som fokuserar på reflektion över erfarenheter av lärsituationer i ovan nämnda verksamheter och institutioner. Ett exempel på en sådan undervisningsform är praxisseminarium (se vidare sid 21).
VFU som undervisningsform
VFU är en undervisningsform där studenten utvecklar de olika för läraryrket re-levanta handlingskompetenserna, såväl de allmänna som de eller ämnes-områdesspecifika. Dessa tar form i samspel med lärare, barn/elever och vårdnad-shavare. HFU-kunskaperna utgör en del av de yrkesrelevanta kompetenserna, och de framträder under VFU på nya och skiftande sätt i detta samspel.
Jämfört med den högskoleförlagda delen av utbildningen, ges studenten under VFU i allmänhet ett större utrymme att pröva, lyckas, misslyckas och utvecklas vidare i en självreflekterande process.
Centralt för VFU som undervisningsform är att den ska vara handledd. Vikariat kan inte räknas som VFU.
VFU som lärprocess
En effekt av examensmålen och de lagar, förordningar, läro- och skolplaner som krävs för läraryrket är att HFU är mångvetenskapligt sammansatt. Lärarutbildning-en vid GU är hela universitetets angelägLärarutbildning-enhet och speglar mångfaldLärarutbildning-en av kun-skapsområden inom GU. Respektive programs mångfacetterade vetenskapliga grund får betydelse för sammanhangen mellan de olika ingående ämnena. Inget enskilt ämne kan helt sätta sin prägel och låta sina värderingar och kunskaper dominera utbildningen. De olika lärarprogrammen är uppbyggda av ett relativt stort antal olika kurser med ännu fler deltagande universitetslärare. Studenten möter ofta nya kursledningar, ibland flera per termin. VFU är däremot mera sammanhållen. I normalfallet är en institution ansvarig för studentens samtliga VFU-kurser under hela studietiden och studenten har en VFU-placering under hela studietiden. Detta skapar förutsättningar för kontinuitet och känsla av tillhö-righet och yrkesidentitet.
Studenten tillägnar sig kunskaper och färdigheter på tre sätt under utbildningen:
inför VFU, under VFU och genom reflektion över de olika delarna av
utbildning-en. Under HFU ges studenten möjligheten att utveckla kunskaper och färdigheter inför VFU. I VFU deltar studenten på olika sätt i skolans arbete, får erfarenheter och färdigheter av specifika och mer generella delar av skolans verksamhet. I VFU knyts de olika kunskaperna och kunskapsformerna samman och bildar en enhet; en kunskapssyntetiserande process äger rum. Den syntetiserande lärpro-cessens viktigaste kännetecken är att kunskaper och handlingserfarenheter från HFU sammanlänkas med de kunskaper, handlingserfarenheter, misstag, prövning-ar och (själv)reflektioner som växer fram i lärprövning-arstudentens samspel med barn/elever, vårdnadshavare, LLU och studiekamrater under VFU. I VFU tillförs studenten nya kunskaper och erfarenheter som är direkt knutna till skolarbetets värderingar och behov. VFU är härigenom en nödvändig, sammanhållande be-ståndsdel i lärarutbildningens och studentens kunskapsuppbyggnad.
VFU håller således samman utbildningen på två sätt. För det första är det, som beskrivits ovan, under VFU som studenten utvecklar sin förmåga till praktisk
handling. Denna förmåga utvecklar och bär varje student som individ. För det
andra utvecklas förmågan till handling i interaktion med VFU-kursläraren, lokala lärarutbildare och andra framtida kollegor. Hos dessa framträder, i det dagliga ar-betet och i samtalen om detta, handlingsmönster och mer eller mindre uttalade föreställningar om vad som kännetecknar en god lärare. Dessa handlingsmönster och bilder bär de framtida kollegorna som individer och som delar av en lärar-kår. Studentens utveckling till lärare äger också rum genom interaktioner med barnen/eleverna, deras förutsättningar och syn på skola och lärare, samt med barnens/elevernas vårdnadshavare.
Gradvis ska utbildningen lägga grund för studentens förmåga att handla alltmer självständigt i relation till omgivningen. Utbildningen ska också underlätta
studen-tens arbete med att våga ta eget ansvar och reflektera över grunderna för sina olika beslut och handlingar.
Sammanhangsskapande VFU-perioder
För att en VFU-period ska kunna stödja studentens lärprocess, så ska den utformas så att studenten ges tillfälle till upprepat och kontinuerligt handlande i den verk-samhet studenten är placerad. Härigenom ges studenten möjlighet att pröva och ompröva sina erfarenheter av att planera och genomföra – leda – undervisning och annan pedagogisk verksamhet. Den sammanhängande närvaron i en verk-samhet lägger grunden till studentens förtrogenhet med skolan som lärmiljö, med de lokala förutsättningarna för verksamheten och med de människor som befinner sig där inom en given tidsperiod. En given förutsättning för att detta mål ska kunna uppfyllas är att VFU är på heltid.1
Progression i VFU-kurser
Den verksamhetsförlagda utbildningens tre faser
Som beskrivits ovan tillägnar sig studenten olika kunskaper under HFU och VFU. Dessa kunskaper utvecklas gradvis under utbildningens gång, och på olika sätt under HFU respektive VFU och i olika kurser. Ett långsiktigt mål är att studenten efter avslutat program ska visa en sammantagen förmåga att handla omdömesgillt. Detta mål är gemensamt för samtliga kurser inom programmet. Därför är det vik-tigt att studenterna under utbildningens gång, tillsammans med sina lärarutbildare, finner vägar som gör de olika kompetenserna till integrerade delar i det kom-mande arbetet som lärare.
Läraryrkets komplexitet kräver att läraren måste arbeta med en rad samspelande kunskaper och färdigheter och på olika sätt. Utvecklingen av studentens förmåga att hantera komplexiteten sker successivt och dess olika delar samspelar på olika sätt under utbildningen. Bedömningen av prestationerna under VFU är knuten till specifika delar i processen. VFU har därför olika fokus för att skapa och stödja progressionen:
1. Undersökande VFU 2. Genomförande VFU 3. Syntetiserande VFU
Undersökande VFU – här ligger tyngdpunkten på att observera och att med hjälp
av teoretiska verktyg som förmedlas i HFU-kurser analysera och reflektera kring det studenten har observerat.
Genomförande VFU – här utvecklar studenten sin förmåga att planera och
genom-föra – leda – undervisning och annan pedagogisk verksamhet inom sitt område. Den förmåga till observation och analys som utvecklas i undersökande VFU tar studenten med sig in i denna typ av VFU, men här riktar hon/han också blicken mot sig själv och sitt eget handlande.
Under de senare VFU-kurserna fördjupar studenten på olika sätt sin förmåga att undersöka och genomföra handlingar. Det är alltså under VFU och i sin reflektion över VFU som studenten försöker skapa en sammanhängande bild av sitt kom-mande yrke. Detta är första steget till en syntetiserande VFU. Det som sätts sam-man till en helhet (syntetiseras) är de olika kunskaper HFU-delen av programmet tillhandahåller och de olika typer av handlingsförmågor och förhållningssätt som studenten utvecklar under loppet av utbildningen. Målen med syntetiserande VFU är flera: att studenten utvecklar en förmåga till ”spontant” handlande, till re-flektion över genomförda handlingar, till en omdömesgillhet i sin värdering av det egna handlandet – och att studenten inser att utbildningens olika delar var för
Genomförande VFU har störst utrymme under utbildningen. Undersökande VFU är bara ett led i utvecklandet av väl utförda handlingar. Det goda genomförandet är också målet med syntetiserande VFU, som dessutom betonar förmågan att sammansmälta kunskaper från olika områden och lägger grunden för ett självstän-digt och självreflekterande förhållningssätt till olika delar av yrkeskunskaperna.
Skolans år – årscykeln
Som nämnts ovan är de verksamheter som lärarprogrammen utbildar för reglera-de i lagar och förordningar. Skolan är reglerad via dokument och via praxis. Sko-lan som institution är också bärare av mer informella kulturer. Denna kombina-tion av formella styrdokument och informella skolkulturer åskådliggörs här i ”Års-cykeln” (bilaga 1 sid 26).
Årscykeln innehåller aktiviteter som ligger vid sidan av den dagliga pedagogiska verksamheten i förskola, skola och fritidshem, såsom exempelvis utvecklingssam-tal, friluftsdagar och arbetsplatsträffar.
Deltagande i Årscykelns olika aktiviteter ligger inte till grund för examination i någon på förhand bestämd kurs, utan utgör istället på ovan beskrivna sätt en öp-pen resurs inom utbildningen. Det finns möjlighet att anknyta till Årscykeln i oli-ka kurser och i VFU-kursernas praxisseminarier.
Deltagande i dessa aktiviteter, som å ena sidan ligger vid sidan av den dagliga pedagogiska verksamheten, men som å andra sidan är delar av kommande yrkes-liv, breddar kunskaperna om och erfarenheterna av detta yrkesliv och förbereder bättre den blivande läraren för detta.
VFU-område, VFU-placering, VFU-kursledare och VFU-kurslärare
VFU-område och VFU-placering
Varje student inom lärarutbildningen vid GU är placerad i ett VFU-område. Ett VFU-område är ett geografiskt avgränsat område inom vilket det finns möjlighet att placera studenter i olika skolverksamheter. Studenten placeras i en relevant verksamhet utifrån program och inriktning: i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, gymnasieskola eller i vuxenutbildning.
Placeringarna görs i samarbete mellan medarbetare vid Lärarutbildningsnämndens kansli samt medverkande kommuners och fristående skolhuvudmäns administra-tioner och skolor. I de flesta fall placerar medarbetare vid LUN:s kansli varje stu-dent i ett VFU-område och av respektive skolhuvudman utsedd personal placerar den enskilda studenten inom områden, i den enskilda skolverksamheten. I vissa fall placeras studenten av medarbetare vid LUN:s kansli i samråd med skolenhe-ten direkt i en skolverksamhet. LUN har det övergripande ansvaret för VFU in-klusive kontakter och avtal med skolhuvudmän. Studenter skall inte själva kontak-ta skolor för att ordna VFU-placeringar.
Student inom Yrkeslärarprogrammet som innehar en lärartjänst vilken bedöms motsvara de yrkesområden inom vilka studenten antagits till programmet, kan efter ansökan hos LUN få tillstånd att göra VFU i den egna tjänsten.
Antalet studenter inom ett VFU-område varierar från några få till ett hundratal. Inom VFU-området är studenten placerad i en relevant skolverksamhet utifrån det program och den inriktning han eller hon är antagen till. VFU är normalt för-lagd under universitetets terminstider.
Studenten erhåller sin VFU-plats inför den första VFU-kursen inom respektive program och inriktning. Beroende på olikheter i studiegångarna för olika pro-gram och inriktningar infaller den första VFU-kursen under termin ett för vissa studenter och under termin två för andra. I normalfallet förblir studenten inom samma VFU-område under hela sin utbildning. En intention med detta är att stu-denten skall bli väl förtrogen med enheten och bli en del av arbetslaget i skol-verksamheten. Vid något eller några tillfällen under VFU kan studenten göra kor-tare besök i en annan skolenhet. Detta påverkar inte ursprungsplaceringen.
VFU-kursledare, VFU-kurslärare och lokal lärarutbildare
För varje VFU-kurs finns det en VFU-kursledare2 som vid respektive
VFU-kursansvarig institution har det övergripande ansvaret för VFU-kursen och för re-spektive students VFU.
VFU-kurserna genomförs av en eller flera VFU-kurslärare inom varje VFU-kurs. VFU-kursläraren skall ha en helhetssyn dels på utbildningens innehåll (examens-målen, studiegångarnas uppbyggnad, kursplaner etc.), dels på den enskilde stu-dentens kunskapsutveckling.
Varje student tilldelas en eller flera lokala lärarutbildare (LLU) som fungerar som handledare i den skolverksamhet där studenten är VFU-placerad under den verk-samhetsförlagda utbildningen. I den lokala lärarutbildarens uppdrag ingår inte att bedöma studenten inför betygssättning av VFU-kurser, men LLU skall lämna upp-gift till VFU-kursläraren om studentens närvaro och pedagogiska prestationer un-der VFU-perioden. Som ett led i den lokala lärarutbildarens uppdrag som handle-dare ingår att kontakta VFU-kursläraren om den lokala lärarutbilhandle-daren utifrån stu-dentens aktiviteter under VFU bedömer att studenten är i behov av extra stöd. VFU-kursläraren och den lokala lärarutbildaren är de lärarutbildare studenten mö-ter åmö-terkommande under utbildningen. Dessa utgör på olika sätt resurser för stu-dentens utveckling mot examensmålen.
Förutom VFU-kursläraren och den lokala lärarutbildaren kan studenten ha viss kontakt med av skolhuvudmannen utsedd personal som samordnar VFU inom VFU-området. Under VFU möter studenten således flera olika lärarutbildare, som på olika sätt utgör resurser för hans/hennes utveckling till lärare
VFU-kursläraren är ansvarig för VFU-kursens genomförande och har i uppgift att bedöma studentens prestationer under utbildningens VFU-delar3 samt bedöma
studentens prestationer i samband med examination. Examination och bedömning ska ske utifrån formulär fastställda av LUN för respektive program. VFU-kursläraren ansvarar också för genomförandet av praxisseminarier, om möjligt i samarbete med av skolhuvudmannen utsedd samordnande personal (se avsnitt om praxisseminarier sid 23).
De lokala lärarutbildarna är verksamma lärare inom de skolverksamheter som medverkar i lärarutbildningen. LLU ska genomgå en utbildning som omfattar tre delar: (1) Introduktion till lärarutbildningen 2011 med fokus på VFU, (2) Upp-draget som lokal lärarutbildare och (3) Samtalsmetodik 1. Utbildningen anordnas återkommande av LUN:s kansli i samverkan med programsamordnande institutio-ner.
Byte av VFU-område
Som nämnts i avsnittet VFU-område, VFU-kursledare och VFU-kurslärare placeras studenterna i ett VFU-område inför VFU-kurs 1. I normalfallet placeras studenten i samma VFU-område och samma skola/förskola under hela utbildningstiden.
3 I vissa fall kan bedömningen av studentens prestationer i skolverksamheterna utföras av personer med relevant kompetens i skolverksamheterna. Dessa utses i samråd mellan kursansvarig institution och LUN:s kansli. Slutlig betygssättning görs alltid vid kursansvarig institution.
Det kan i undantagsfall finnas skäl som motiverar ett byte av VFU-område eller skola/förskola. En student har således möjlighet att ansöka om byte av VFU-område om det finns särskilda skäl. Alla ansökningar behandlas individuellt och utifrån varje enskild individs specifika situation och anförda skäl för byte. Den lista som återfinns nedan anger de skäl som LUN ser som särskilda skäl.
Att ett byte skulle underlätta arbete under eller efter studietiden är inget särskilt skäl.
Särskilda skäl för byte av VFU-områden är om
1. studentens sociala situation förändras på ett sådant sätt att den försvå-rar möjligheten att genomföra VFU i aktuellt VFU-område.
2. restiden mellan VFU-placeringen och utbildningsorten Göteborg över-stiger 90 minuter enkel resa.
3. studenten av medicinska skäl har svårigheter att genomföra VFU inom sitt VFU-område. Läkarintyg krävs.
4. det finns pedagogiska skäl till byte av VFU-område.
Ansökan om byte av VFU-område ska göras på särskild blankett som finns att lad-da ned från LUN:s hemsilad-da www.lun.gu.se. Blanketten inlämnas eller sänds till LUN:s kansli för beslut. Adressen framgår av blanketten.
Inför höstterminen inlämnas blanketten senast den 15 maj och inför vårterminen senast den 15 november. Inga önskemål om byte behandlas efter angivna datum. Besked lämnas via studentmail cirka fyra veckor efter sista ansökningsdag.
Studieuppehåll
Det finns ingen garanti för att en student som haft studieuppehåll kan vara kvar i samma VFU-område eller i samma verksamhet som innan studieuppehållet. Studenten ska i god tid innan återkomsten till studierna – senast 1 maj inför föl-jande hösttermin och senast 1 november inför fölföl-jande vårtermin – per e-post kontakta Lärarutbildningsnämndens kansli så att VFU-placering kan kontrolleras.
Ansvars- och arbetsområden
Studenten
Studenten har ansvar för
• att ansöka om brottsregisterutdrag hos polismyndigheten i god tid innan VFU ska genomföras, samt att visa brottsregisterutdraget för den inom VFU-området utsedda personen. Detta gäller samtliga studenter utom de som har VFU-placering inom gymnasieskolan.
• att kontakta LLU inför VFU-kurs och att informera LLU om sina pågående kurser, kursmål och kursuppgifter.
• att på begäran informera kursledare/kurslärare om aktuell VFU-placering, samt att ge namn på och kontaktuppgifter gällande lokal lärar-utbildare.
• att vid frånvaro meddela den lokala lärarutbildaren och skolan.
• att sluta överenskommelse med den lokala lärarutbildaren om ny VFU-tid då frånvaron ligger under 10 % av VFU inom kursen och närvaro be-döms som nödvändig för att studenten ska uppnå kursens mål.
• att vid högre frånvaro än 10 % samråda med VFU-kurslärare, lokal lärar-utbildare och skolhuvudmannens representant om hur VFU-tiden kan in-hämtas.
• att delta i de utvecklingssamtal VFU-kursläraren anordnar. • att fortlöpande dokumentera sin VFU.
• att planera, genomföra och utvärdera sina insatser i VFU.
• att omregistrera sig på kursen, om en kompletterande VFU-period genomförs.
• att informera VFU-kursledning och VFU-kurslärare i de fall Riktlinjer för
verksamhetsförlagd utbildning inom Lärarprogrammet vid Göteborgs uni-versitet inte följs.
Skolhuvudmannen
Skolor och förskolor är geografiskt indelade i VFU-områden. I varje VFU-område finns i normalfallet av skolhuvudmannen utsedd personal som samordnar VFU-frågor som i samverkan med skolledning, lokala lärarutbildare och GU ansvarar för VFU.
VFU-områdets aktörer ansvarar för att studentens VFU kan genomföras i enlighet med Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning inom Lärarprogrammet vid
Göte-borgs universitet.
Skolhuvudmannen ska avgöra vem i VFU-området som studenten ska visa brotts-registerutdrag för.
Skolhuvudmannen ansvarar för att VFU är handledd. Handledd VFU kan ej bytas ut mot vikariat.
Skolhuvudmannen har ansvar för att utse en eller flera representanter som
• i relevanta delar är insatta i lärarutbildningens utformning och innehåll. • placerar studenten inom området efter samråd med skolledning/arbetslag. • vid behov, i samband med placeringsarbetet, informerar VFU-områdets
aktörer om lärarutbildningens uppbyggnad och innehåll. • vidarebefordrar viss information från LUN till VFU-området.
• vidarebefordrar information och önskemål från området till VFU-kursläraren och LUN.
• samråder med student, VFU-kurslärare och lokal lärarutbildare om hur VFU-tiden kan inhämtas om studentens frånvaro överstiger 10 %.
• om möjligt tillsammans med VFU-kursläraren genomför minst ett praxis-seminarium i varje VFU-kurs.
Skolledare har ansvar för
• att förankra målen med lärarutbildningen i personalgruppen. • att arbeta för att motivera lärarna att medverka i lärarutbildningen.
• att i personalgruppen fördela ansvar och arbetstid vid genomförande av VFU.
• att meddela vart och på vilket sätt studenten ska lämna utdrag ur brotts-registret.
Den lokala lärarutbildaren har ansvar för
• att ta del av kursplanen för respektive VFU-kurs och skapa möjligheter för studenten att fullgöra VFU utifrån de examensmål som anges i kurs-planen.
• att i samråd med student, VFU-kurslärare och skolhuvudmannens repre-sentant möjliggöra kompletterande tid för studentens VFU i de fall om-fattningen på studentens frånvaro överstiger 10 %.
• att ge den återkoppling och annan handledning som kan krävas i olika si-tuationer, för att på så sätt utgöra en förebild för och ett stöd i studentens yrkesmässiga utveckling.
• att ge förekommande underlag för närvarorapport till studentens VFU-kurslärare. (En särskild blankett för detta finns att ladda ned från LUN:s hemsida: www.lun.gu.se)
• att i närvarorapporten notera studentens prestationer under VFU-perioden • att kontakta VFU-kursläraren om den lokala lärarutbildaren utifrån
studen-tens aktiviteter under VFU bedömer att studenten är i behov av extra stöd.
Universitetet
LUN och dess kansli har ansvar för
• att teckna avtal, informera och samverka med berörda skolhuvudmän om VFU.
• att utifrån programmens dimensionering i samråd med av skolhuvudmän-nen utsedd personal inventera tillgången på VFU-platser.
• att placera studenten i ett VFU-område. • att följa upp studentens VFU-placering.
• att erbjuda kompetensutveckling för VFU-kurslärare, lokala lärarutbildare, och övrig personal hos skolhuvudmannen som arbetare med VFU-frågor relaterade till lärarutbildningen vid Göteborgs universitet.
• att utvärdera VFU-organisationen.
• att ge medverkande institutioner, kommuner och fristående skolhuvud-män, inom befintliga juridiska och ekonomiska ramar, bästa möjliga förut-sättningar att genomföra VFU i enlighet med kursplaner för respektive program och inriktning samt Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning
inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. VFU-kursansvarig institution/VFU-kursledaren har
• övergripande ansvar för VFU-kurser för vilka kursansvar erhållits. • ansvar för att utarbeta VFU-kursplaner och att revidera dessa vid behov. • ansvar för att bemanna kursen med erforderligt antal VFU-kurslärare. • ansvar för att innehåll och omfattning av VFU överensstämmer med
kur-sens mål och innehåll enligt kursplanen.
• övergripande ansvar för att studenter i VFU-kurser för vilka institutionen har kursansvar följs och stöds under hela utbildningen.
• övergripande ansvar för att studenter samt involverade lokala lärarutbilda-re vid kursstart erhåller de(t) kursdokument som beskriver VFU-kursens innehåll, arbetsformer, förläggning i tid och examination.
• övergripande ansvar för att VFU-kursen examineras. • ansvar för att kursvärdering görs i varje VFU-kurs.
• ansvar för att studentens VFU kan genomföras i enlighet med Riktlinjer
för verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet.
• ansvar för att i dialog med programråd och programledare, utveckla VFU-kurserna inom respektive program, inriktning och ämnesområde.
VFU-kursläraren har ansvar för
• att genomföra VFU-kursen.
• att informera berörd LLU om förutsättningar för VFU-kursen. Detta kan ske genom personlig kontakt per e-mail, telefon eller besök alternativt genom respektive student.
• att anordna utvecklingssamtal med studenten och dokumentera dessa samtal.
• att samråda med student, skolhuvudmannens representant och lokal lärar-utbildare om ny tid för VFU vid studenters frånvaro, då denna överstiger 10 %.
• att genomföra minst ett praxisseminarium i varje VFU-kurs, om möjligt tillsammans med av skolhuvudmannen utsedd kontaktperson.
• att inför examination utifrån enskild skriftlig uppgift samt praxisseminari-um bedöma studentens prestationer i VFU-kurs 1.
• att inför examination utifrån enskild skriftlig uppgift samt praxisseminari-um samt genom besök, i samråd med lokal lärarutbildare, utifrån formulär för VFU-bedömning och i dialog med studenten bedöma studentens pre-stationer i VFU-kurserna 2 och 3.4
• att inför examination utifrån enskild skriftlig uppgift samt praxisseminari-um samt genom besök, i samråd med lokal lärarutbildare, utifrån formulär för VFU-bedömning och i dialog med studenten göra en slutbedömning av studentens kunskaper och färdigheter. Detta ska göras i den sista VFU-kursen i studiegången för respektive student.
• att i de fall kursläraren bedömt studentens prestationer i en VFU-kurs som otillräckliga för nivån följa ’Handläggningsplan vid problem un-der VFU’ (sid 23).
• att studentens VFU kan genomföras i enlighet med Riktlinjer för
verksam-hetsförlagd utbildning inom Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet. Respektive programråd ansvar för
• att i dialog med programledare och kursansvariga institutioner inom re-spektive program och inriktning säkra och utveckla förutsättningar för att ingående VFU-kurser är väl integrerade med övriga kurser i programmet och att VFU-kurserna följer en relevant progressionslinje.
• att VFU-kurser utvärderas enligt riktlinjer från LUN.
Examination, bedömning och praxisseminarier
Anvisningar om examination av VFU-kurs finns i respektive kursplan. Dessa kurs-specifika anvisningar utgår från nedanstående riktlinjer för VFU-kursplaner vilka ingår i av Lärarutbildningsnämnden fastställda ’Riktlinjer för utformning av kurser och kursplaner inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet’ (dnr G 2011/58).
4 Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) och Yrkeslärarprogrammet innehåller totalt tre VFU-kurser, varför denna punkt gäller VFU-kurs två inom dessa program.
Utdrag ur ’Riktlinjer för utformning av kurser och kursplaner inom
lärarut-bildningen vid Göteborgs universitet’
Examination av VFU
Deltagande i och observation av olika arbetsmoment inom den ordinarie verksamhet som förekommer vid respektive skola/förskola/fritidshem under studentens verksamhetsförlagda utbildning ingår som en del i examinationen av VFU-kursen. Detta innebär att 100 % närvaro i normalfallet är en förutsätt-ning för godkänd VFU-kurs. Tidsomfånget för 100 % närvaro definieras som normalarbetstiden för en heltidsanställd lärare vid den enhet där studenten är VFU-placerad. Om närvarokravet inte bedöms som uppfyllt kan studenten be-höva göra kompletteringar.
Examination av VFU-kurs görs vidare genom bedömning av studentens pre-stationer i den verksamhet där studenten är VFU-placerad samt genom ett el-ler fel-lera examinerande praxisseminarier. Examinerande praxisseminarium ska innefatta en individuell skriftlig redovisning. Utöver skriftliga uppgifter i an-slutning till praxisseminarier kan eventuellt tillkomma ytterligare uppgifter, vilket i så fall ska framgå av kursplanen. Sådana uppgifter ska ges en generell utformning så att de kan utföras utan att störa den reguljära verksamheten i skolan/förskolan/fritidshemmet. Tonvikt vid bedömning ska dock ligga på studentens prestationer i skolverksamheterna.
På den första VFU kursen inom respektive program ges något av betygen U eller G, och på följande VFU-kurser något av betygen U, G eller VG.
Examination av VFU-kurser är begränsad till två tillfällen per kurs. Student som blivit underkänd vid två tillfällen kan söka dispens för ytterligare exami-nationstillfälle hos Lärarutbildningsnämnden (LUN).
I kursplanerna för VFU-kurs 2 (VFU-kurs 3 för Grundlärarprogrammet med in-riktning F–3 och 4–6) skrivs följande förklarande text in:
I kursen görs en VFU-bedömning Steg 2, vilken bland annat syftar till att uppmärksamma det fåtal studenter som inte bedöms ha förutsättningar att uppnå kursmålen. I de fall där studentens prestationer under VFU bedöms som otillräckliga, även efter åtgärder enligt ”Handläggningsplan vid under-känd VFU-kurs” i ”Riktlinjer för VFU”, erhåller studenten betyget U vilket medför att vederbörande inte uppfyller förkunskapskraven för efterföljande kurser i programmet.
Förkunskapskrav
För tillträde till den andra och därefter följande VFU-kurser krävs godkänt re-sultat på föregående VFU-kurser
Praxisseminarier
Varje VFU-kurs ska innehålla minst ett praxisseminarium där teori och praktik möts och studentens erfarenheter från VFU problematiseras mot de högskole-förlagda delarna av utbildningen. Praxisseminarierna ska vara obligatoriska och minst ett per VFU-kurs ska vara examinerande.
Praxisseminarier
Det övergripande målet med praxisseminarier är att studenten ska utveckla sin förmåga att reflektera över erfarenheterna från VFU, så att hon/han lär av de situ-ationer och dilemman hon/han ställts inför där. Detta sker bland annat genom själva samtalet under seminarierna, mellan studenterna och mellan studenterna och seminarieledaren och deltagare från skolverksamheten – och den erfarenhet dessa sammantaget omfattar.
Praxisseminarierna ska stimulera såväl reflektionsförmåga som (framtida) hand-lingsförmåga. De är en viktig del av vägen till insikten att varken de teoretiska kunskaperna eller de praktiska handlingskompetenserna var för sig är tillräckliga i lärarens yrkesutövning.
Sammanfattningsvis ges studenterna genom praxisseminariet tillfälle att öva sin förmåga att sätta ord på sina egna erfarenheter, att bredda sitt erfarenhetsområde genom att höra andra beskriva sina erfarenheter och att använda olika teoretiska perspektiv och begrepp i en gemensam reflektionsprocess. Det lärande som av-ses i ovanstående övergripande mål är dels en fördjupad förståelsekunskap om läraryrkets komplexitet, dels en fördjupad självinsikt. Denna självinsikt kan exem-pelvis handla om att man blir medveten om vad man kan och vad man inte kan, om hur man föredrar att lösa problem eller vilken människosyn man ger uttryck för.
VFU-bedömningssystem
Vid bedömning och betygsättning av VFU-kurs ska särskilda VFU-bedömningsformulär användas. Dessa är fastställda av LUN för respektive pro-gram. Formulären finns att ladda ned från LUN:s hemsida: www.lun.gu.se
Handläggningsplan vid problem under VFU
Studentens övergripande utveckling under utbildningstiden följs regelbundet upp. Detta görs inom respektive kurs av VFU-kursläraren i dialog med student och lokal lärarutbildare.
Den som får problem med VFU har rätt till stöd. Detta stöd beskrivs i nedanstå-ende handläggningsplan. Det initieras om VFU-kursläraren eller annan medarbe-tare med bedömningsuppdrag bedömer att studentens prestationer inte är tillräck-liga för nivån. Detta stöd är särskilt viktigt om prestationerna bedöms som otill-räckliga i VFU-bedömningen i respektive programs andra VFU-kurs. Målet med handläggningsplanen är att göra examinationen så rättssäker som möjligt för de studenter som riskerar att inte nå målen för VFU.5
5 Handläggningsplanen utgår från studentens rätt till minst två provtillfällen för praktik eller motsvarande, vilken är en minimiregel. Enligt beslut i LUN (2007-11-28) är antalet
examinations-1. VFU-kursläraren diskuterar problemet med den lokala lärarutbil-daren. Studenten informeras om att VFU är underkänd. Detta är en del av examinationstillfälle ett.
2. VFU-kursläraren kontaktar ansvarig tjänsteman vid LUN:s kansli för samtal. Tjänstemannen ska i dialog med VFU-kursläraren och VFU-kursansvarig/VFU-kursledare göra en kartläggning av stu-dentens VFU, samt arbeta fram ett preliminärt förslag till åtgärder. Studenten ska inte delta i denna process.
3. Därefter ska ansvarig tjänsteman vid LUN:s kansli kalla studenten och VFU-kursläraren till ett studievägledande samtal. Om studen-ten önskar kan även en representant från Göta Studentkår (eller motsvarande) delta vid mötet. Vid samtalet ska kartläggningen av studentens VFU och de preliminära förslagen till åtgärder presen-teras för studenten. En slutlig åtgärdsplan ska utarbetas under mö-tet, i dialog med studenten. Åtgärdsplanen ska utgå från studen-tens rätt att genomföra en andra examination av VFU-kursen. Det studievägledande samtalet ska sammanfattas skriftligen av an-svarig tjänsteman vid LUN:s kansli. Student och VFU-kurslärare ska intyga att de tagit del av sammanfattningen. De har rätt att ha synpunkter på sammanfattningen.6
Ansvarig tjänsteman vid LUN:s kansli har ansvar för att kursleda-ren informeras om vilka åtgärder som vidtagits.
Studentens eventuella behov av ytterligare stöd ska följas upp av VFU-kursläraren senare i utbildningen.
4. Om studentens prestationer under VFU vid andra examinations-tillfället inte godkänts, ska ansvarig tjänsteman vid LUN:s kansli kalla studenten och VFU-kursläraren till ett nytt studievägledande samtal. En representant för LUN:s ledning ska delta vid mötet. Om studenten önskar kan även en representant från Göta Stu-dentkår (eller motsvarande) delta vid mötet.
Vid detta möte ska studenten informeras om att hon/han har rätt att ansöka om ytterligare examinationstillfälle för VFU, samt att sådan ansökan ska ställas till Göteborgs universitet, Lärarutbild-ningsnämnden, Box 135, 405 30 Göteborg.7
tillfällen kan ansöka om att erhålla ytterligare examinationstillfälle hos LUN.
6 Studentens rätt att ta del av och yttra sig över sammanfattningen följer av förvaltningslagen (1986:223), § 16–17.
7 Ett lärosäte har möjlighet att begränsa antalet examinationstillfällen ”i de fall en obegränsad rätt skulle leda till orimligt resursslöseri”. Denna möjlighet följer av regeln om effektivt resursutnyttjande i 1 kap. 4 § högskolelagen. Grunden för möjligheten att begränsa antalet tillfällen är alltså de resurser som krävs i det enskilda fallet. Se vidare Rättssäker examination, Rapport 2008:36 R (Högskolever-ket), s. 33; jfr. Regelsamling för studier vid Göteborgs universitet, 7.1.
I samband med samtalet ska studenten erbjudas studievägledning för att utröna vilken handlingsväg som är den bästa i det enskilda fallet.
Det studievägledande samtalet ska sammanfattas skriftligen av an-svarig tjänsteman vid LUN:s kansli. Student och VFU-kurslärare ska intyga att de tagit del av sammanfattningen. De har rätt att ha synpunkter på sammanfattningen.
Bilaga 1. Skolans år – Årscykeln
Aktivitet Fö / Fritids Gr / tidig Gr / sen Gy / Vux
planeringsvecka/-dagar X X X X inskolning X X introduktionsdag X X X X frilufts-/idrottsdag X X X exkursion X X X kulturverksamhet X X X X temadagar/-veckor X X X X traditioner, allm. X X X X traditioner, lokala X X X X föräldrasamverkan X X X X utvecklingssamtal X X X X
ind. utv. plan (IUP) X X X
Ind. studieplan X bedömning/betyg X X X X nationella prov X X X PRAO/APU X X ämneskonferens X X X arbetsplatsträff X X X X arbetslagsmöten X X X X klasskonferens X X X barnkonferens X elevvårdskonferens X X X frånvarohantering X X X X krishantering X X X X klassråd X X X mentorsträff X X X elevråd X X X kompetensutveckling X X X X skolavslutning X X X X
Bilaga 2. Resebidrag i samband med VFU
Som student vid lärarutbildningen vid Göteborgs universitet kan du bli VFU-placerad i Göteborg eller i kommunerna runt Göteborg. Reseavstånden mellan studieort/bostadsort och VFU-område och kostnader för dessa blir därför olika för olika studenter.
För de studenter som placerats inom den blå markeringen utgår ej resebidrag (ex. Ale och Kungsbacka).
Bild nedan anger Västtrafiks kommunzoner.
Är du VFU-placerad i en kommun där resan sträcker sig över två kommunzoner räknat från studieorten Göteborg, till exempel Alingsås på kartan ovan, finns möj-lighet att söka resebidrag för dina resekostnader vid VFU. Om du är VFU-placerad i den kommun där du bor utgår inget resebidrag. Studenter som på egen begäran placeras på VFU-område som medför en högre kostnad har inte rätt till resebidrag.
Observera att bidrag enbart utgår för den del av kostnaden per termin som över-stiger kostnaden för en ’Regionen runt i 30 dagar’ laddning inom Västtrafik. För att ansöka om bidrag: Skriv ut och fyll i blanketten ’Resebidragsräkning’ som finns att ladda ned från LUN:s hemsida. Bifoga kvitto på inköpt områdesladdning eller kontoladdning/enkelresa.
Resebidraget förutsätter att resan görs på billigaste sätt, det vill säga i första hand med områdesladdning och i andra hand med kontoladdning. Observera att det i
vissa fall blir billigare att resa med områdesladdning även om man inte reser alla dagar som kortet är giltigt.
Vid resa med kontoladdning ska ansökan även kompletteras med specifikation över hur du har rest och till vilken kostnad. Specifikationen ’köp och resehistorik’ går att skriva ut via ’Mina sidor’ på vasttrafik.se när du registrerat ditt västtrafik-kort.
För resor med områdesladdning/kontoladdning/enkelbiljett ersätts den del av terminens totala VFU-resekostnader som per termin överstiger kostnaden för en ’Regionen runt i 30 dagar’ laddning inom Västtrafik. Alla kostnader/resor ska re-dovisas och verifieras med kvitton.
Om kollektivtrafik inte kan användas till VFU-området kan resebidrag för bil utgå. För att få bidrag för bilresor krävs att studenten före resan har ett
skriftligt godkännande från LUN.
För godkända resor med bil utgår ersättning med ett belopp motsvarande den skattefria delen av bilersättningen enligt inkomstskattelagen (för närvarande 1,85 kr/km) för kostnader som per termin överstiger kostnaden för en ’Regionen runt i 30 dagar’ laddning inom Västtrafik. Resan beräknas med studieorten Göteborg som utgångspunkt om detta är en kortare sträcka än från bostaden.
Blankett för ansökan om resebidrag finns att ladda ned från LUN:s hemsida: http://www.lun.gu.se/utbildning/vfu/
Bilaga 3. Brottsregisterutdrag
Riksdagen har beslutat att från och med 1 april 2008 ska lärarstudenter som inom utbildningen genomför VFU genomgå en registerkontroll. Denna regel gäller för den student som påbörjar sin lärarutbildning från och med höstterminen 2008. Detta gäller ej studenter som har VFU-placering i gymnasieskolan.
Beslutet innebär att studenterna ska ansöka om brottsregisterutdrag hos polismyn-digheten i god tid innan VFU ska genomföras. Det tar ca 2 veckor att få ett brottsregisterutdrag och det har en giltighet på 1 år.
Hanteringen av brottsregisterutdragen sker hos skolhuvudmännen, dvs. det är skolhuvudmännen som avgör för vem studenterna ska visa brottsregisterutdragen. Studenterna ansvarar själva för att brottsregisterutdraget visas för den inom VFU-området utsedda personen.
Bilaga 4. Sekretess
Under VFU omfattas studenten av Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400), och har rätt att ta del av den information som behövs för att VFU ska kunna genomföras så att den stödjer studentens utveckling mot examensmålen. Det åligger studenten att upprätthålla sekretessen.
Bilaga 5. Försäkring
Student är genom universitetet försäkrad under studietiden, samt vid färd mellan bostaden och den plats där undervisningen bedrivs. Försäkringen täcker person-skador genom olycksfall samt i vissa fall sjukdom genom smitta. Med studier avses även praktik (VFU). (Regelsamling för studier vid Göteborgs universitet, § 11, samt s. 7)
Mer information finns på:
