Kartering och analys av fysiska påverkansfaktorer i marin miljö

Kartering och

analys av fysiska

påverkansfaktorer

i marin miljö

Text:

Oscar Törnqvist, Metria Miljöanalys Anna Engdahl, Metria Miljöanalys

Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Postadress: CM Gruppen AB, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Naturvårdsverket Tel 08-698 10 00, fax 08-20 29 25 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm

Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620- 6376-4

ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2010

Tryck: CM Gruppen AB

Förord

Syftet med projektet Kartering och analys av fysiska påverkansfaktorer i marin

miljö var att utifrån befintlig nationell geografisk information om mänsklig

verk-samhet knuten till kust och hav analysera potentiell risk för störning och påverkan av grunda undervattensmiljöer. Dessa miljöer är utsatta för ett högt exploaterings-tryck samtidigt som de hyser höga naturvärden. Ett övergripande mål med arbetet har varit att skapa underlag för att underlätta arbetet med uppföljningen av tillstån-det i marin miljön, vilket efterfrågas i både internationella direktiv som vattendi-rektivet och marina divattendi-rektivet och i nationella miljömål som Hav i balans samt

levande kust och skärgård. Dessutom har underlagen utformats för att kunna

an-vändas på regional och lokal skala i arbetet med marint områdesskydd och hand-läggning av kustanknutna exploateringsärenden. De sömlösa underlagen är tänkta att underlätta en rumslig förvaltning utifrån ekosystemprincipen snarare än utifrån administrativa gränser.

Fortfarande saknas heltäckande fältundersökningar i marin miljö, men information från olika geografiskt spridda studier finns. Genom att nyttja befintlig ekologisk kunskap i kombination med kartanalyser och prediktiva modeller kan översiktliga bilder av potentiell mänsklig påverkan samt konflikter mellan ekologiska värden och mänsklig påverkan förstås. Detta är relevant i det lokala perspektivet vid arbete med enskilda områden, och på regional eller nationell nivå för att skapa nätverk av skyddsvärda biotoper. De framtagna skikten underlättar också arbetet med EU’s marina direktiv genom att skapa underlag för analys av olika faktorer som påverkar miljötillståndet i marina regioner. Genom att samma underlag kan användas på olika administrativa nivåer underlättas kommunikationen och samarbetet . Rapporten presenterar förutom olika karteringar av påverkansfaktorer, några ex-empel på hur vissa påverkansfaktorer kan användas som underlag vid beräkning och modellering av utbredningen av exploateringsgraden i olika marina miljöer. Digitala data i form av GIS-skikt har levererats till Miljödataportalen

(http://miljodataportalen.naturvardsverket.se) och kan laddas hem därifrån. Denna rapport ska ses som ett första försök till sammanställning av geografisk information som beskriver den fysiska påverkan av havsmiljön på en nationell skala. Med ytterligare kunskap om pågående mänskliga verksamheter och dess påverkan på enskilda habitat eller arter kan detaljeringsgraden öka och analyserna successivt förbättras och riktas mot specifika frågeställningar eller miljömål. Vi hoppas att denna rapport skall inspirera och underlätta utvecklingen av plane-ring och förvaltning av havet och öka förutsättningarna för ett sammanhållet och integrerat arbetssätt mellan sektorer och intressenter på alla nivåer.

Ansvarig för analyserna och projektledning har varit Oscar Törnqvist, Lantmäteri-et. Cecilia Lindblad, Naturvårdsverket har initierat och samordnat projektLantmäteri-et.

Innehåll

Syfte och mål 15

Utgångspunkter och förutsättningar 15 Avgränsning av marin miljö 16 Om påverkansfaktorer i marin miljö 16 Kartering och modellering 17 Uppföljningsbar kartläggning 18

PÅVERKANSFAKTORER 19

Karterade faktorer 19

Badplatser 19 Bryggor, hamnar och tätbebyggd strand 20 Farleder 22 Fisketryck 22 Fiskodlingar 22 Gästhamnar och naturhamnar 23

Marina etableringar 24

Fartygstrafik via transpondersystemet AIS 24 Närliggande kunskapsunderlag 25

METOD OCH RESULTAT 27

Karteringsområde 27 Strandzon – strandnära verksamhet 27 Havsområdet - fartygstrafik 28 Grundområden 28

Badplatser 29 Bryggor, hamnar och tätbebyggd strand 29 Exploateringsindikator 33 Farleder 36 Fartygstrafik 37 Fisketryck 41 Fiskodlingar 43 Gästhamnar, naturhamnar och ankringsplatser 44

Marina etableringar 46

Påverkan i grundområden – sammanvägning 48

REKOMMENDATIONER 52

Att använda underlagen i analyser 52

Exempel på GIS-analyser 52

Lokal nivå: Fiskefria områden och störningar från verksamheter 52 Kommunal nivå: Strandskydd och bryggor 54 Regional nivå: Störning och habitatkonnektivitet 54 Regional nivå: Samarbete inom planering av hamnar och farleder 56 Flera nivåer: Bryggor och vattendirektivet 56 Övergripande nivå: BSPA och BSAP 56

DISKUSSION OCH SLUTSATSER 58

Skaloberoende kvantifiering och statistik 58 Arbete med skyddade områden 58 Fältarbete och forskning som komplement 58 Behov av förbättringar och komplement 59 Behov av revidering och uppföljning 59 Pågående kompletterande karteringar 59 Resultat kontra målbilder 60

ORDLISTA 61 REFERENSER 63 BILAGA 1 65

Sammanfattning

Denna rapport presenterar resultatet av de GIS-sammanställningar och analyser som gjorts inom ramen för ” Kartering och analys av fysiska påverkansfaktorer i marin miljö”. Arbetet har initierats av Naturvårdsverket och utvecklats i samarbete med Lantmäteriverket.

Arbetet avser att bidra med kunskapsunderlag för miljökvalitetsmålet ”Hav i balans – samt levande kust och skärgård” och utformande av nationella och regionala strategier för olika skydds- och förvaltningsåtgärder i kustnära undervattensmiljö. GIS sammanställningarna av påverkansfaktorer utgör även underlag till den inle-dande bedömning som är ett villkor i EU’s marina direktiv (2008/56/EG), där för-hållanden avseende belastning och påverkan ska analyseras. Utgångspunkten för arbetet har varit att ta fram digitala underlag som kan analyseras tillsammans och att de fysiska påverkansfaktorer som råder på platsen kan användas för att skatta påverkan på vissa nyckelhabitat.

Syftet med arbetet är att:

• Sammanställa nationellt enhetliga GIS-skikt som direkt eller indirekt ger information om potentiell påverkan i havsmiljön, och då främst i kustnära grundområden

• Ge exempel på analyser utifrån de sammanställda skikten • Redovisa de faktorer som bör tas hänsyn till regionalt

• Diskutera hur detta kan användas för att beskriva ett kustavsnitts speciella sårbarhet med avseende på mänsklig fysisk påverkan.

Karteringsområdet omfattar djupområdet 0 – 10 meter för kustnära analyser. För vissa analyser karteras hela Sveriges ekonomiska zon. Resultatet av sammanställ-ningarna är nationella GIS-skikt som beskriver potentiell fysiskt påverkan. GIS-skikten beskriver:

Inom Svensk Ekonomisk Zon:

• Farleder och faktisk fartygstrafik

• Fiskodlingar och omfattningen av yrkesfiske

• Gästhamnar, naturhamnar och kryssarklubbens bojar

• Marina etableringar såsom kablar och bottenfasta förankringsanordningar Längs kusten:

• Bryggor, hamnar och badplatser • Exploateringsindikator för kusten Inom djupintervallet 0-10m:

Resultatet från analyserna kompletteras med rekommendationer om hur materialet kan användas, hur det kan presenteras som statistik och praktisk tillämpning i t.ex. lokal fysisk planering, regionalt arbete med skyddade områden eller nationell upp-följning av miljömål.

De sammanställda underlagen bedöms sammantaget väl representera potentiell fysisk påverkan. För vissa påverkansfaktorer såsom fiskodlingar måste underlagen dock förbättras för att de ska anses representativa. För alla framtagna underlag gäller att de baseras på underlag som ständigt förändras vilket gör att de måste uppdateras med jämna mellanrum. Fisketrycket som presenteras här är relativt och måste göras absolut för att det skall gå att följa upp. Fiskeriverket arbetar under 2010 med att sammanställa aktuellt fisketryck i havsmiljön.

Ett delresultat inom projektet är synpunkter på materialets brister och möjlig fram-tida utveckling. Kartering av habitat, ekologiska värden och påverkansfaktorer i hela strandzonen (0-100 meter från havet) ses som en naturlig utveckling för att problematisera strandexploateringen ställt mot en större målbild.

Yttäckande underlag representeras av raster eller vektorer där den underliggande analysenheten är en pixelstorlek om 25x25m. Materialet som har bearbetats var aktuellt hösten 2009.

Summary

This report presents results from data compilations and GIS-analyses that have been carried out within the project ”Kartering och analys av fysiska påverkansfak-torer i marin miljö” (Mapping and analysis of disturbance factors in the marine environment). The project was initiated by the Swedish Environmental Protection Agency and carried out in cooperation with the National Land Survey.

The purpose of the project was to produce knowledge for national environmental goals, and for national, regional and local strategies for protection measures and permits for coastal construction and exploitation. A prerequisite for the project has been to create digital GIS data which can be combined and analyzed for the pur-pose of estimating the impact upon the environment and upon various key habitats. Aims:

• Compile nationally covering GIS data sets giving direct or indirect indica-tion of disturbance of the marine environment, mainly in shallow areas • Produce examples of different ways to analyze the data

• Discuss local variations, limitations with these kinds of data and point at the need for future development, with concrete examples

The area of study encompasses marine waters; for shallow area analysis the depth interval is 0-10 meter, for other analyses the Swedish EEZ is used. The results comprise nationally concerning GIS data sets that describe potential physical dis-turbance. From these data sets, regional and national statistics has been compiled based on different administrative boundaries, marine protected areas as well as water districts according to the Water Framework Directive.

The data sets describes:

• Jetties, harbors and bathing sites along the Swedish coast

• Navigation lanes and traffic intensity for various vessel categories • Fish farms and commercial fish catch

• Guest harbors and naturally sheltered bays used by leisure traffic • Marine constructions such as cables and dolphins

• An exploitation indicator for the coast

• Disturbance potential for shallow areas (0-10m)

The results produced are accompanied with recommendations on how to use the material either as statistics or geographically, e g in marine spatial planning, zona-tion of protected areas or working with over-reaching environmental goals, such as the Water Framework Directive.

The compiled data sets are estimated to represent a valid approximation to potential physical disturbance. For certain factors, such as fish farms, the data sets need to be supplemented to be representative. All of the datasets represent a reality in constant flux, which means that they need to be updated frequently, ideally annually. Some data important to assess physical disturbance of the marine environment is missing in the compilation. The movements of smaller leisure vessels (without AIS transponder) are not known, which means that we lack data on pressure to popular islets in the archipelago or popular areas for angling. This is an area which needs to be addressed. For now on, it would be possible to use distance analysis to jetties and harbors as seen in previous examples (Snickars & Pitkänen 2007).

Bathing sites are represented by points; these should be digitized to extent, forming polygons. A fuller analysis of human impact on the near-shore zone would be use-ful to assess the ecological impact of human presence in this sensitive area, linking marine and terrestrial habitats and enabling the analysis of blue and green corri-dors. This approach would be feasible using existing data sets together with remote sensing.

Primary material used in the compilations and analyses originate from autumn, 2009.

Inledning

Bakgrund

Marin miljö – hotbilder och förvaltning

De marina ekosystemen tillhandahåller en rad viktiga varor och tjänster som är väsentliga för samhällsutvecklingen. Marina ekosystem i framförallt Östersjön har en långsam återhämtningstid och är känsliga för en rad påverkansfaktorer, samt överutnyttjande av resurser. Östersjön har erhållit status som särskilt känsligt havs-område enligt beslut inom IMO (International Maritime Organization). Den ökande exploateringen av de marina ekosystemen har inneburit en degradering och förlust av värdefulla livsmiljöer för många arter samt av de varor och tjänster som dessa arter förser samhället med.

Förvaltningen av den kustnära marina miljön styrs av både internationella och nationella regelverk. Europeiska regelverk utgörs främst av vattendirektivet samt fågel- och habitatdirektivet. EU:s ramdirektiv för vatten - vattendirektivet - trädde i kraft år 2000 och är nu införlivat i svensk lagstiftning, främst i Vattenförvaltnings-förordningen (SFS 2004:660). Vattendirektivet lade grunden för ett nytt sätt att arbeta med vatten. Förvaltningen av vatten sker nu utifrån naturens egna gränser och följer vattnets flöde i så kallade avrinningsområden. Detta innebär ett ökat samarbete över kommun-, läns- och riksgränser. Många intressen och aktörer be-rörs av det vattenvårdsarbetet. Samverkan mellan dem är en viktig del av svensk vattenförvaltning och arbetet ska bedrivas "så att det möjliggör och uppmuntrar till deltagande av alla som berörs". I så kallade vattenråd finns möjlighet för närings-liv, intresseorganisationer och enskilda att bidra till en bättre vattenmiljö. Målet är att alla våra vatten ska uppnå god ekologisk status till år 2015 (NV 2005, rapport 5489).

Områden som är skyddade enligt fågel- och habitatdirektivet ingår i Natura 2000-nätverket. Genom svensk lagstiftning kan områden även skyddas i form av naturre-servat och nationalparker. Inom HELCOM och OSPAR kan särskilt skyddsvärda havsområden uppmärksammas genom att i Östersjön avsättas som Baltic Sea

Pro-tected Areas (BSPA) och för Kattegatt och Skagerrack som Marine ProPro-tected Are-as (MPA). Dessa olika former av områdesskydd är verktyg för att skydda marina

livsmiljöers fysiska strukturer och funktioner, deras biologiska mångfald och eko-systemfunktioner. Områdesskyddet ger oss verktygen att reglera användningen av områden med hänsyn till all form av fysisk exploatering och påverkan. Även män-niskans nyttjande av områdena kan regleras, eller styras om det finns behov. (NV Handbok 2007:4)

EU:s marina direktiv, ”Marine Strategy Framework Directive” (2008/56/EG) syftar till att upprätta god miljöstatus i alla havsområden inom Europa till år 2020. I sam-band med upprättandet av en plan för implementeringen kommer indikatorer att identifierats och uppföljningsbara parametrar börja utvecklas. Förutom många

indikatorer av biologisk eller kemisk art (t.ex. arters utbredning, siktdjup, giftiga substanser) ska indikatorer kopplade till mänsklig verksamhet följas upp och arbe-tas vidare med.

Exempel på mänsklig verksamhet

• Verksamhet i utsjön (t.ex. oljeplattformar) • Fisketryck

• Fiskodlingar och annat vattenbruk • Fartygstrafik

• Turism • Vindkraftverk • Kablar

• Hårdgjorda ytor (t.ex. försvarsanläggningar), artificiella rev

• Mineralextraktion, muddring och dumpning, ammunitionsdumpning • Nedskräpning, buller

Ekosystemprincipen och områdesskydd

Ett led i arbetet med det marina direktivet är att för Östersjön implementera Baltic Sea Action Plan som är framtagen inom HELCOM. Enligt HELCOM:s rekom-mendation 15/5 och Baltic Sea Action Plan skall samtliga Baltic Sea Protected Areas (BSPA) ha förvaltningsplaner till 2010 (HELCOM 2007, NV 2008, rapport 5830). I Naturvårdsverkets redovisning av Regeringsuppdrag 4 (”Havsförvaltning baserat på ekosystemansatsen – ett förslag till pilotprojekt”, NV 2008a) samt ”En utvecklad havsmiljöförvaltning” (SOU 2008:48) framhävs behoven av att integrera ekosystemansatsen i den rumsliga planeringen av marin miljö. Detta fångas även upp i Naturvårdsverkets projekt ”Samverkansplaner för skyddsvärda kust- och havsområden” (NV 2008b). Målet med projektet är att ta fram ett nytt arbetssätt som baseras på dialog, diskussion och gemensamt beslutsfattande mellan länssty-relserna och berörda aktörer. Ytterligare ett mål är att integrera mångskiftande aspekter av nyttjande och bevarande i skärgårdsområden samt sätta skyddet av värdekärnor för biologisk mångfald i ett större sammanhang. Ofta finns en varia-tion av olika skyddsformer i ett skyddsvärt område som till exempel ett BSPA. I sådana fall behöver insatserna fokuseras på att ta fram kompletterande förvalt-ningsformer för nyttjande och bevarande av dessa områden

Mänsklig störning i havet och längs stränderna

Strandområden med sin övergångszon mellan land och vatten är biologiskt viktiga miljöer för många djur och växter. Men kustens strandområden har också under lång tid tagits i anspråk av olika typer av bebyggelse, bryggor etc. Mark nära vatten är attraktiva områden för nybyggnation där det kan ske miljöförsämrande aktivite-ter som t.ex. muddringar. Det gör att Sveriges kusaktivite-ter blir alltmer utbyggda och antalet orörda kuststräckor minskar, speciellt kring storstadsområden. På kommu-nal-, läns- och riksnivå finns behov av en samlad bild av kustområdena utifrån deras exploateringsgrad. En sådan kunskap skulle sedan kunna ligga till grund för fortsatta detaljplaner, tillståndsgivningar eller skydd.

I havet ökar båttrafiken både inom skärgårdsområden, i farleder och i utsjön, något som leder både till bullerskador, ökade utsläpp och fysisk påverkan av stränder och grunda livsmiljöer. Det är viktigt att få en helhetsbild både av var fasta konstruk-tioner är etablerade, samt även var olika typer av båttrafik rör sig och i vilken om-fattning.

Nationell kartläggning med lokal relevans

Påverkan på den marina miljön styrs inte av några administrativa gränser varför denna bör förvaltas utifrån ett ekosystemperspektiv. Det lokala arbetet med att minska de negativa verkningarna av exploatering är således sammanlänkade med det regionala och nationella arbetet med områdesskydd, övergripande miljömål (Cogan et al 2009) och olika EU-direktiv. För att förvaltningen av vattenmiljön skall fungera, förutsätts att det finns information om både vilka kvaliteter som ekosystemet har, samt hur hotbilden ser ut, dvs. var det förekommer störande in-grepp i ekosystemet. En annan förutsättning är att denna information hanteras likar-tat från lokal till nationell nivå; från tillståndsgivning av en brygga till uppföljning av övergripande miljömål. Detta kräver att alla aktörer kan ta del av information som är nationellt heltäckande, harmoniserat och med en detaljeringsgrad som fun-gerar lokalt och som samtidigt kan generaliseras till att tjäna övergripande syften.

GIS-underlag som arbetsmaterial

Geografiska data och analyser kan användas för att analysera områdens olika egen-skaper utifrån både ekosystemets karaktär, specifika naturvärden, miljötillstånd och mänskliga verksamheter. Genom sådana analyser kan t.ex. viktig information er-hållas om var det finns områden som har många intressen riktade mot sig, dvs. områden där konflikter kan förväntas uppstå. Ytterligare användningsområden i Geografiskt Informations System (GIS) är att skapa underlag för rumslig planering och pedagogiskt lättförståelig kommunikation med bland annat sakägare. Detta arbete grundar sig delvis på resultatet av ett tidigare regeringsuppdrag ”Havsför-valtning baserat på ekosystemansatsen – ett förslag till pilotprojekt” (NV 2008a), där Metria utförde ett antal karterings- och analysmoment anpassade för implemen-tering av en ekosystembaserad förvaltning. Naturvårdsverket har tidigare samman-ställt och analyserat nationella data för havsmiljön (NV 2006, rapport 5591) och beskrivit hur arbetet med områdesskydd i marin miljö bör utvecklas (NV 2007, rapport 5739). I flera projekt har kunskap om olika former av rumslig analys be-skrivits (t.ex. Interreg-projektet BALANCE [Leth 2008], www.balance-eu.org) Detta projekt bygger direkt på erfarenheter från ovan nämnda arbeten och avser att vidareutveckla kunskaps- och metodbasen för rumslig planering enligt ekosystem-principen.

Syfte och mål

Syftet med projektet är att:

• sammanställa direkt eller indirekt information om fysiska påverkansfakto-rer för undervattensmiljön i svensk ekonomisk zon och då främst för grun-da områden (djupintervallet 0 – 10m).

• ta fram geografiska underlag över hela svenska kusten som kan analyseras och sammanställas på ett enhetligt sätt över hela landet

• ge exempel på analyser av de sammanställda skikten enskilt eller tillsam-mans för att påvisa påverkan på olika livsmiljöer utmed kusten

• visa vilka kustavsnitt som har särskilt stor sannolikhet att påverkas av vissa störningar och hur detta kan användas lokalt för tillståndsgivning, regional för arbete med skyddade områden och nationellt för olika uppföljningar • bidra med ökad kunskap om olika påverkansfaktorers geografiska

fördel-ning runt Sveriges kuster och om brister i nuvarande kunskapsläge

• sikta mot att kartera påverkansfaktorer utpekade av HELCOM inom ramen för arbetet med EU:s marina direktiv

Utgångspunkter och förutsättningar

Arbetet avser bidra med underlag för arbetet med miljökvalitetsmålet ”Hav i balans – samt levande kust och skärgård” och för att utforma nationella och regionala strategier för olika skyddsåtgärder i kustnära undervattensmiljö. Sammanställning-en av de geografiska skiktSammanställning-en syftar till att skapa nationellt jämförbara underlagsma-terial som kan användas vid olika frågeställningar och utsökningar. Projektet utgår ifrån att det går att skatta påverkan utifrån de fysiska faktorer som råder på platsen. Syftet är därför på att skapa punkt- och yttäckande underlag som beskriver dessa faktorer.

För att underlag ska ingå i arbetet krävs att de är av nationell karaktär i utbredning eller insamlingsmetod. Det krävs också att data redan är digitala eller koordinatsat-ta. Underlagens innehåll och geografiska utbredning utgör ramarna för vilka fakto-rer som kan studeras och vilka utsökningar som kan utföras. Beskrivning av be-gränsningar i underlagen och den brist på kunskap som råder har därmed blivit ett viktigt inslag i arbetet.

Metoder och grundtankar för att arbeta med relativ bedömning och klassindelning av påverkan i marin miljö och kustzonen finns beskrivet i en rapport av Natur-vårdsverket (NV 1999, rapport 4914) samt av Snickars & Pitkänen (2007). Som grund för arbetet med själva kustremsan finns tidigare inventeringar och bedöm-ningar beskrivna av Länsstyrelsen i Stockholm (2001, 2003, 2004). Metoderna här bygger direkt på arbetssätt angivna i dessa arbeten, och i förekommande fall även riktvärden för bedömningar.

Utgångspunkten för arbetet har varit att ta fram underlag som kan analyseras till-sammans. Grundläggande dataunderlag har därför överförts till raster med 25 me-ters pixelstorlek. Upplösningen tillåter att hela Sverige analyseras samtidigt och är för de flesta underlagen en tillräckligt noggrann upplösning för att även fungera på regional nivå. Ytterligare en anledning till valet av 25 meters pixelstorlek är att resultatet då täcker samma yta, med samma upplösning, som övrig data i t.ex. SAKU-materialet (NV 2006, rapport 5591), vilket även legat till grund för vissa analyser inom detta arbete.

Arbetet avser inte att utarbeta avancerade modeller för hotbilder mot några specifi-ka arter eller habitat. Utgångspunkten har istället varit att försöspecifi-ka bygga upp kun-skap som kan komplettera andra typer av expertbedömningar av påverkan på marin miljö (se t.ex. HELCOM 2010 och Halpern m.fl. 2008). Hittills har bedömning av påverkan haft för grov rumslig upplösning för att kunna nyttjas vid arbete på lokal eller regional nivå med exempelvis tillståndsärenden eller vid inrättande eller zone-ring av skyddsvärda områden. Eftersom uppföljningsinstrument för negativ påver-kan av marin miljö är eftersökta från flera håll har målsättningen även varit att producera metodmässigt stringenta underlag så att revideringar med samma eller utvecklad metodik kan ske och jämförelser kan göras mot tidigare resultat. Underlagsdata har bestått av allmänt tillgängliga underlag, licensfria underlag från olika myndigheter och aktörer eller existerande data som faller inom ramen för licensavtal tidigare tecknade av Naturvårdsverket.

Avgränsning av marin miljö

I detta arbete avser benämningen marin miljö vattenområdet i svensk ekonomisk zon avgränsat mot land enligt SAKU rapporten (NV 2006, rapport 5591) se avsnitt; Karteringsområde). Fartygstrafik och farleder i hela detta område har analyserats. Avseende strandanknutna störningsfaktorer avses med marin miljö den delen som primärt kan anses potentiellt störd av strandanknutna verksamheter. För analysän-damål valdes grundområden 0-10 meter ut, baserat på tillgängliga djupdata ur sjö-kort.

Termen marin miljö avser alltså endast den rumsliga avgränsningen av vattnet och dess grundområden, oavsett vilka livsmiljöer (biotoper, habitat, artsamhällen) som finns där. Med resultaten går det sedan att göra analyser utifrån underlag som be-skriver exempelvis bottensubstrat, vågexponering och djup eller habitatkar-tor/habitatmodeller för att bedöma vilka miljöer som berörs av olika påverkansfak-torer inom olika geografiska områden.

Om påverkansfaktorer i marin miljö

Det krävs mycket forskning för att med stor relevans kunna bedöma påverkan från olika typer av mänsklig verksamhet på olika typer av habitat samt skilja på de na-turliga variationerna i tid och rum. Inom respektive habitat finns dessutom

varie-rande arter och ekologiska samband som kan påverkas på olika sätt av samma typ av störning. Det är svårt att göra säkra bedömningar av pågående och potentiella störningar eftersom generella kunskaper om arters och ekosystems känslighet inte är tillräckligt. Dessutom behövs ytterligare specifika, kvantitativa kunskaper om olika verksamheters omfattning inom varje given ytenhet.

Det arbete som idag utförs för att skapa en helhetsbedömning av pågående stör-ningar i marin miljö utgår istället från en relativ rankning av störstör-ningar och risker, riktat mot olika livsmiljöer eller summerat för olika geografiska områden. För Ös-tersjöns har HELCOM utvecklat ett Baltic Sea Pressure Index (BSPI). Kortfattat går det ut på att multiplicera störningsfaktorer med livsmiljöer och dessa livsmiljö-ers känslighet, viktat och summerat för varje ytenhet (5x5 km) av Östlivsmiljö-ersjöns yta (HELCOM 2010). Liknande arbeten har utförts för andra geografiska områden, exempelvis på global skala (Halpern m.fl. 2008). Expertbedömningar av denna karaktär är beroende av tillgång på kunskap om påverkansfaktorer, livsmiljöer och hur olika livsmiljöer hotas av olika påverkansfaktorer.

Fysisk planering, tillståndsgivning för vattenverksamhet och arbete med områdes-skydd (föreskrifter, tillsyn, uppföljning) kräver förstås en helt annan detaljerings-grad än den i ovan beskrivna arbeten, vilket tidigare har observerats (Heath 2008). Med ökad detaljeringsgrad avseende specifika påverkansfaktorer och habitat samt specifika geografiskt avgränsade områden ökar osäkerheten i bedömningar av på-verkan.

I detta arbete presenteras ett antal detaljerade underlag, vilka sammantagna kan bidra till en expertbedömning av olika hotbilder. De resultat som är kvantifierade är graderade enligt tidigare exploateringsbedömning av kusten (Smedberg 2006) och enligt övrig statusbedömning av vatten (NV Handbok 2007:4), dvs. i fem klas-ser som anger en gradient från ingen påvisbar påverkan till mycket kraftig påver-kan. Genomgående i materialet är det den potentiella påverkan som anges eftersom grundforskning och fältobservationer saknas.

Kartering och modellering

Materialet bygger på kartering av olika typer av fysiska påverkansfaktorer. En stor del av resultaten består alltså av faktiska, kvalitativa förekomster av indikatorer. I övriga fall har faktorerna summerats på olika sätt för att bilda en kvantitativ be-dömning av antingen den sammanlagda mängden av en faktor eller en samman-vägning av olika faktorer. Dessa summeringar faller inom ramen för vad som kan kallas expertbedömning, eller best guess, i brist på relevanta forskningsresultat eller en mer specifikt formulerad frågeställning. Med utgångspunkt från känd på-verkan inom olika lokaler, ställt mot olika ekologiska värden, skulle resultaten kunna användas för att modellera faktisk påverkan inom olika områden.

Uppföljningsbar kartläggning

En utgångspunkt i arbetet är att resultaten kan användas inom övervakning, upp-följning och förändringsstudier, t.ex. inom uppupp-följningen av Natura 2000-nätverket (Dahlgren & Lindegarth 2010), som en del i kartläggningen av faktorer relevanta för EU:s marina direktiv (2008/56/EG), samt som ett led i förvaltningen av BSPA/MPA-områden. Av denna anledning redovisas metodiken på så sätt att ana-lysen kan upprepas. Det är därmed möjligt att bedöma om skillnader i resultat här-rör från en faktisk förändring eller från skillnader i kvalitet på, eller kvantitet av, tillgängligt material. Exempelvis föreligger stora skillnader i kvaliteten på tillgäng-liga flygbilder. Omdrev med flygfotografering sker dessutom med olika tidsinter-vall inom olika regioner i landet. Det är även nödvändigt att diskutera representati-viteten hos olika underlag, t.ex. av fartygstrafik eller tillgänglig kartlagd kunskap om, och definition av t.ex. gästhamnar.

Påverkansfaktorer

Nedan presenteras översiktligt de olika påverkansfaktorer som har karterats och analyserats inom projektet. En mer teknisk beskrivning av tillvägagångssätt finns i kapitlet ”Metod och resultat”.

Inom projektet har både strandanknutna indikatorer (t.ex. bryggor och hamnar) samt indikatorer i öppet vatten (t.ex. fisketryck, båttrafik) analyserats. Dessa kan användas på olika sätt för att bedöma den potentiella och relativa risken för påver-kan på olika grunda bottenmiljöer. Påverpåver-kansklassning har tagits fram utifrån en-skilda påverkansfaktorer. Dessutom har faktorer kombinerats i olika analyser för att skapa mer övergripande indikatorer som t.ex. en exploateringsindikator utifrån bryggor, hamnar och tätorter. Det finns även ett behov av att kombinera dessa un-derlag med biologisk kunskap, habitatmodeller eller mer översiktligt med tillräck-ligt goda bottensubstratkartor och vågexponeringsmodeller för att bedöma vilka naturtyper som kan vara utsatt för påverkan av olika slag.

De karterade påverkansfaktorerna ger en indikation om störning, vilket kan använ-das för att skatta bland annat bullerverkan, mekaniskt slitage, försämrat siktdjup via resuspension, habitatförlust via muddring eller annan bottenstörande verksam-het samt risk för ökade utsläpp av olika ämnen i samband med verksamverksam-het i grund-områden och fartygstrafik.

Karterade faktorer

Badplatser i kustmiljön påverkar växt- och djurliv både genom mekanisk påverkan på miljön men även via buller och i många fall intensifierat båtnyttjande i anslut-ning till badplatsen. Vidare sker ofta en omstrukturering av miljön med påförsel av sand, bortförsel av sten osv. Dessutom kan vattenkvaliteten vid badplatserna för-sämras under perioder med mycket aktivitet.

Utifrån tillgängliga källor kan badvatten delas upp i tre typer, baserat på en grov uppskattning av besöksfrekvens, och därmed potentiell störning på omgivningen: EU-badvatten, kommunala badvatten och lokala badvatten.

EU-BADVATTEN

Enligt direktiv 2006/7/EG artikel 3 skall alla badvatten årligen förtecknas i ett re-gister. Enligt remissförslaget till förordning är det respektive kommun som avgör vilka bad som skall förtecknas och utgöra badvatten (EU-bad). Huvudskälet till utpekande av ett badvatten är att det nyttjas av ett stort antal badande. Kommunen själv avgör vad som är ett stort antal badande med hänsyn till infrastruktur eller anläggningar som tillhandahålls, eller andra åtgärder som vidtagits för att uppmunt-ra bad, och i synnerhet tidigare erfarenheter. Enligt Naturvårdsverkets förslag till

allmänna råd anges att med ett stort antal badande bör avses ungefär 200 personer i genomsnitt per dag med beaktande av tidigare erfarenheter (NFS 2008:8).

I och med den nya förordningen skall kommunerna identifiera relevanta badvatten som finns inom kommunen, anteckna badvattnen i kommunala badvattenregister, fastställa kontrollplaner, ta prover samt bedöma vattnen så att badvattnen kan klas-sificeras och lämpliga åtgärder kan vidtas vid dålig vattenkvalitet. En viktig del i förvaltningen är också information till allmänheten och allmänhetens möjlighet att lämna förslag och synpunkter och framföra klagomål.

Förordningen har arbetats fram gemensamt av Naturvårdsverket, Sveriges Kom-muner och Landsting, Smittskyddsinstitutet samt en av Vattenmyndigheterna.

KOMMUNALA BADVATTEN

Mindre bad som kommunerna kontrollerar och som inte faller inom ramen för EU-badvatten men som finns upptagna i smittskyddsinstitutets databas över EU-badvatten (www.badplatsen.se), betecknas i denna studie som kommunala badvatten.

LOKALA BADVATTEN

I terrängkartan finns 250 badvatten upptagna som kommunerna inte rapporterar in till EU eller Smittskyddsinstitutet. Dessa betecknas i denna studie som lokala bad-vatten.

En påverkansklassning gjordes utifrån de beskrivna kategorierna samt djupförhål-landen.

Bryggor, hamnar och tätbebyggd strand

Ett av de viktigaste underlagen för att uppskatta antropogen fysisk belastning i strandzonen är brygginventeringen (Länsstyrelsen Stockholm 2001, 2003, 2004). Utbyggnaden av bryggor och hamnar sker hastigt och underlaget behöver revideras kontinuerligt (Länsstyrelsen Stockholm 2006).

Syftet med denna brygginventering har varit att på en översiktlig nivå kartlägga förekomsten av bryggor och hamnar längs Sveriges kuster samt att ta fram en rikstäckande exploateringsindikator. Inventeringen är en uppföljning/revidering av ett tidigare arbete med samma syfte (Smedberg 2006). Genom denna översyn ska-pas en aktuell bild och skillnaden i resultat kan användas för att analysera exploate-ringstrender i kustzonen.

Karteringen resulterade i GIS-skikt med bryggor och hamnar som kan användas i vidare GIS-analyser. Dessutom togs en exploateringsindikator fram, vilken visar exploateringsgraden baserat på förekomst av bryggor och hamnar (se nedan). I resultaten framgår om de karterade objekten är nytillkomna eller om de är resultat

av förbättrad underlagsdata och metodik. Det senare inverkar inte på eventuella trendanalyser som utförs för att se förändring i exploateringsgraden.

Bryggor och småbåtshamnar längs med hela Sveriges kust karterades genom att tolka tillgänglig nationell ortofotomosaik 2009. Som utgångspunkt användes tidi-gare inventering (Smedberg 2006) och avvikelser från denna noterades som kvali-tetsförbättring eller nytillkommen brygga/hamn. Den tidigare sammanställningen av Smedberg (2006) inkluderade en kartering av alla län med kuststräcka utom Norrbottens (Hansson 2002) och Stockholms län (Länsstyrelsen i Stockholm 2003), eftersom dessa län utfört egna karteringar. Resultaten från dessa läns egna inventeringar togs med i karteringen.

Arbetet resulterade i:

• Rapport (Törnqvist 2009) med metod- och resultatbeskrivning samt utvär-dering av kvaliteten i föregående inventering (Smedberg 2006).

• Punktskikt (ESRI shape-fil) med inventerade bryggor/hamnar attributsatta enligt: ingen förändring, förändring pga. kvalitetshöjning/rättelse samt ny-tillkomna bryggor/hamnar eller ökad/minskad areal (för hamnar).

EXPLOATERINGSINDIKATOR

En rikstäckande exploateringsindikator togs fram på motsvarande sätt som den indikator som beskrivs i rapport 2003:18 från Länsstyrelsen i Stockholms län. Denna avser att gradera exploatering i strandzonen i fem klasser, från ingen indika-tion på exploatering till mycket kraftig exploatering.

Indikatorn som består av en sammanvägning av brygginventering, hamninventer-ing och data på tätorter och industrimiljöer, lämpar sig väl för uppföljnhamninventer-ing och förändringsstudier eftersom den bygger på en metodik med väldefinierade analys-steg.

Den framtagna indikatorn ger en god bild av exploateringsgraden längs kusten. Man kan enkelt skapa sig en bild av vilka områden som är kraftigt exploaterade och var man kan finna mindre exploaterade, orörda stränder. Vid jämförelse med tidigare inventeringar ges en tillförlitlig bild av exploateringstrenden i olika områ-den. Dessutom framgår skillnader i tolkningskvalitet.

Antalet bryggor och hamnar i de olika länen varierar. Skälen till detta är många. Länets kustlängd är viktig för det totala antalet bryggor men också befolkningstät-heten i områdena. En annan bidragande orsak är variationerna i kusttyper mellan olika regioner. Skärgårdsområden med många små vikar tenderar att ha fler och mindre bryggor medan mer exponerade kustavsnitt har färre och större bryggor och hamnar. Flacka, långgrunda kustavsnitt kräver långa bryggor vilka är lätta att iden-tifiera. Branta öar och kuststräckor där vattendjupet är stort nära land har ofta korta eller längsgående bryggor som är betydligt svårare att identifiera i bilderna. I de

förbättrade bildunderlagen som använts i denna revidering kan fasta bojar räknas som ett komplement. De bryggor där osäkerheten är störst i tolkningarna är små bryggor.

Den klassindelning som använts i denna studie är samma som den som föreslogs i rapport 2003:18 från Länsstyrelsen i Stockholms län.

Farleder

Farleder är en indirekt indikator på påverkan (t.ex. buller, erosion, föroreningar) från båttrafik, eftersom större fartyg håller sig till kända och utprickade farleder. Farlederna som Sjöfartsverket underhåller är klassade efter typen av underhåll respektive fritt farledsdjup. Farledsklasserna anger indirekt vilken trafik som fre-kventerar respektive farled, med avseende på maximal storlek/djupgående. Man kan därmed anta en större påverkan från de större farlederna som frekventeras av de största fartygen än från de minsta farlederna som bara frekventeras av fritidsbå-tar.

Förutom den databas som anger klassificerade officiella farleder finns det i sjökort kartografiskt angivna farleder som framförallt fritidsbåtägare navigerar efter. Ge-nom att kombinera de två underlagen kan en mer komplett bild erhållas än om bara de officiella farlederna analyseras. En påverkansklassning har tagits fram baserat på typ av farled samt djup i farled.

Fisketryck

Yrkesfisket ger en indikation på fisketrycket i ett område, som dels innebär påver-kan på fiskebestånden men även effekter av marint buller. Den framtagna intensi-tetsklassningen baseras på loggboksförda landningsdata från yrkesfiskarna. Logg-böcker krävs för fiskebåtar större än ca 10-12 meter vilket innebär att det är det storskaliga fisket som representeras av detta skikt, och inte det småskaliga kustnära fisket. Tillsammans med skiktet över farleder och AIS-data ger detta en bild över förekomsten av marint buller från båttrafik. Skikten redovisar per fiskart områden där respektive art fångas, attributsatt enligt mängden fångst.

Fiskodlingar

Fiskodlingar kan bidra lokalt till belastningen av närsalter i form av fosfor och kväve. Fiskodlingens totala belastning på miljön är dock dåligt känd eftersom en samlad dokumentation saknas, vilket försvårar en korrekt bedömning av dess för-väntade effekter (Jonsson & Alanärä 2000). Några län har genomfört dykinventer-ingar under kassodldykinventer-ingar (t.ex. Gustafsson 1988, KM-Laboratorierna AB 1990). Dykinventeringarnas syfte har varit att undersöka sedimentansamlingar under kas-sarna, samt att studera effekter på bottenfaunan i närområdet. Båda dessa studier visar på en generell lokal effekt under och i kassarnas närhet. Bottenfaunan är som regel tydligt påverkad (ofta utslagen) upp till 20-30 meter från kassarnas centra. Därefter ses ofta en zon om några meter med ökad biomassa och ökad artdiversitet,

vilket kan vara en gödningseffekt. Utanför denna zon återgår bottenfaunasamhället till det normala för området (Gustafsson 1988, KM-Laboratorierna AB 1990). Förutom effekterna av ökad närsaltsbelastning, finns risker med spridning av sjuk-domar från odlad fisk till vilda bestånd samt problem med rymlingar från odling och den risk för genetisk inblandning som det innebär.

Fiskodlingar är tillståndspliktiga som miljöfarlig verksamhet vid odling av mer än 20 ton fisk per år och anmälningspliktiga ned till 1 ton per år. Tillståndspliktiga anläggningar skall lämna in miljörapport och sedan 2001, i förekommande fall, emissionsdeklaration.

Länsstyrelserna är skyldiga att hålla register över alla odlingar som fått tillstånd för verksamhet enligt Fiskeriverkets föreskrifter (Fiskeriverket 2001). Uppgifter om mängd odlad fisk är inte obligatoriska i det registret men inhämtning av den typen av uppgifter förekommer på länen. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:94) om obligatorisk hälsoövervakning av odlad fisk föreskriver bl.a. att Läns-styrelserna skall hålla ett årligen uppdaterat register över fiskodlingar, men inte heller för dessa register finns krav på att uppge volym på verksamheten. Under 2003 påbörjades ett gemensamt fiskodlingsregister för hela landet som skall vara tillgängligt via länsstyrelsernas gemensamma nätverk LST-NET.

Inom ramen för detta arbete har det existerande vattenbruksregistret i form av dia-rieförda tillstånd använts för att skapa ett GIS underlag och inte faktiskt produktiva anläggningar.

Gästhamnar och naturhamnar

Den del av fritidsbåtstrafiken som inte är försedd med AIS-sändare är svår att spå-ra. Specifika rörelsemönster för dessa båtar kan inte karteras men båtarnas tioner kan användas för att grovt uppskatta var trafiken tätnar. Det är kring destina-tionerna som övernattning, proviantering och ökat slitage från bland annat ankring sker.

Som underlag för att kartera kända destinationer finns information om gästhamnar, naturhamnar sammanställt. Dessutom finns register över kända ankringsplatser i form av bojar. Gästhamnar är i många fall associerad med serviceställen, marinor och mindre samhällen och naturhamnar mer lokaliserade till i övrigt orörda områ-den. Naturhamnarna är således viktiga att känna till, eftersom slitage på dessa mil-jöer ökar när samstämmiga turistguider pekar ut natursköna vikar där båtfolket kan finna lä och vila. Påverkan från ankring, föroreningar, buller etc. kan lokalt vara stor på dessa platser.

Inga tillgängliga data finns avseende omfattningen av besökare. För gästhamnar har istället antal platser totalt samt antal gästplatser samlats in i mån av tillgänglig-het. I några fall fick antalet platser flygbildstolkas. Siffrorna som anges kan endast

ses som tentativa eftersom antalet platser varierar från år till år och även beroende på besökstrycket.

Marina etableringar

Utöver bryggor och hamnar sker andra etableringar som kan påverka miljön direkt eller indirekt. Exempel på sådana är undervattenskablar och rörledningar. Även om flera av dessa registerförda etableringar (tillgängliga via sjökort) är gamla är det viktigt att ha kontroll på dem eftersom effekter kan kvarstå i flera år och utgöra grund för framtida etableringar, reparationer och hänsynstaganden. I fallet dump-ningsområden kan det vara frågan om en kontinuerlig direkt påverkan. Dump-ningsområden kan ha påverkade bentiska förhållanden där det i flera fall förekom-mer stridsgas och ammunition från andra världskriget (Waleij 2001). Marina eta-bleringar som bedömdes relevanta i sammanhanget sammanställdes ur sjökort till nationella dataskikt.

Fartygstrafik via transpondersystemet AIS

AIS (Automatic Identification System) är ett system som gör det möjligt att från ett fartyg identifiera och följa andra fartygs rörelser. Bakgrunden till att systemet ut-vecklats och införts är att ge tillgång till mera information om fartygen i närområ-det än vad som kan erhållas via radar. Till exempel ger AIS fartygens identitet och storlek även för fartyg som befinner sig i radarskugga, bakom öar m.m.

Informationen består av fartygets identitet, position, kurs och hastighet, vilket sänds med intervall mellan 2 och 10 sekunder, beroende på fartygets hastighet och manövrar. Med längre intervall sänds information om fartygets storlek, typ av last och destination. Position, kurs och hastighet hämtas från samma system som an-vänds för fartygets navigation; normalt en GPS/DGPS-mottagare. Alla fartyg inom VHF-räckvidd kan ta emot informationen via sin egen AIS-utrustning. Informatio-nen tas också emot genom Sjöfartsverkets nät av AIS-basstationer etablerade längs kusten.

Sjöfartsverket har arbetat internationellt med utvecklingen av standard för AIS och för införandet av ett krav på användning av AIS. FN-organet IMO (International Maritime Organization) beslutade under 2001 att alla fartyg som följer SOLAS-konventionen och är större än 300 bruttoton skall vara utrustade med AIS. Kravet trädde i kraft från 1/7 2002 för nya fartyg och för befintliga gäller en särskild tid-plan för införandet. Alla fartyg i internationell trafik är utrustade med AIS sedan 31/12 2004 och fartyg i nationell trafik skall vara utrustade med AIS senast 1/7 2007. Oavsett storlek gäller AIS för passagerarfartyg på internationell resa. AIS-användningen inom fritidsbåtstrafiken ökar starkt och det finns en mängd sjökortsplottrar och AIS-mottagare till ett lågt pris på marknaden för privatperso-ner. När detta har slagit igenom på bredare front kan man även få en bra bild av hur främst större motorbåtar och segelbåtar rör sig i havsmiljön. I dagsläget är det en

mindre del av fritidsbåtarna som har denna utrustning, vilket gör att rörelsemönst-ren för denna typ av trafik bara delvis går att spåra med AIS.

Sjöfartsverkets nät av landbaserade basstationer tar både emot AIS-information från fartyg och sänder ut säkerhetsrelaterad information. AIS-information används bland annat för att förbättra sjötrafikinformationen, sjöräddningsinsatser och is-brytningsoperationer.

Informationen är genom ett datanätverk tillgänglig inom olika delar av Sjöfartsver-ket och för andra myndigheter. Ett utbyte av AIS-information med motsvarande organisationer i grannländerna har inletts genom ett initiativ inom HELCOM. Sjö-fartsverket lagrar all AIS-data från svensk ekonomisk zon. Genom att analysera denna får man en mer komplett bild av hur större fartyg rör sig, än genom att an-vända sig av farleder för att skatta fartygsintensitet och påverkan på miljön. (Sjö-fartsverket 2010)

En påverkansklassning utifrån AIS-data är framtaget baserat på densitetsanalyser av fartygsrutter fördelat på olika typer av trafik.

Närliggande kunskapsunderlag

Det finns nationellt täckande kunskapsunderlag av faktorer på marin miljö som inte omfattas av denna kartering och som heller inte tas med i summeringen av påver-kanspotential. Dessa är underlag som inte omfattas av det aktuella syftet (t.ex. kemisk påverkan) eller så är karteringsskalan för grov (t.ex. stabila nattljus) och behäftad med geometriska brister, och/eller är omfattningen ringa (t.ex. vindkraft-verk). De är dock viktiga underlag som är användbara vid ett utvecklat arbete med påverkansanalyser och rumslig planering av havsmiljön.

Följande underlag är värda att nämnas i detta sammanhang (tabell 1, se figur 1-2 för exempel):

Tabell 1. Exempel på tillgängliga nationellt täckande dataunderlag.

Dataset Dataleverantör Källa

Vindkraftverk Energimyndigheten www.energimyndigheten.se

Oljeutsläpp och fartygsolyckor, hamnar, punktkällor mm

HELCOM www.helcom.fi Stora punktkällor för N/H-utsläpp mm Svenska MiljöEmmisionsData, SMED www.smed.se

Stabila nattljus, årlig kartering 1992 och framåt

Figur 1. Stabila nattljus över Östergötland-Småland-Gotland under 2008 med upplös-ning 400meter. Informationen säger en del om störupplös-ning från ljuskällor och nattliga aktiviteter i kustzonen. Detaljeringsgraden räcker dock inte för en direkt jämförelse med t ex brygginventeringen. Data från National Geophysical Data Center, USA.

Figur 2. Illegala oljeutsläpp 1998-2008 som punkter och efter frekvensanalys viktat mot utsläppskategori (1-4). Data från HELCOM.

Metod och resultat

Arbetet har utförts i programvaran ArcGIS 9.3 med tillägget Spatial analyst. Alla rasterresultat är i Erdas Imagine img-format och vektorfiler är i ESRI shapeformat. Framtagna skikt finns beskrivna på Naturvårdsverkets Miljödataportal och de som kan göras fritt tillgängliga finns att ladda hem därifrån. I bilaga 1 finns en samman-ställning av dessa skikt.

Karteringsområde

Strandzon – strandnära verksamhet

Studieområde för karteringen är samtliga öar och fastlandskust i Sverige. Inom detta område begränsades karteringsområdet till en strandzon (figur 3). Studieom-rådet för bryggindikator omfattar samtliga kustlän (figur 3).

Utgångsdata för strandzonen är en strandlinje baserad på fastighetskartan

(1:10 000) som kompletterats med data från Översiktskartan (1:250 000) och GSD-Marktäckedata (SMD). Denna strandlinje har sedan expanderats 25 meter upp på land och 25 meter ut i havet (se figur 4). Denna strandzon är framtagen i SAKU-projektet och finns närmare beskriven i Naturvårdsverkets rapport 5591 (2006).

Havsområdet - fartygstrafik

Avgränsningen för karteringen av fartygstrafik är svensk ekonomisk zon (se figur 3), avgränsad av land enligt SAKU-materialet.

Grundområden

Analysen av påverkan på grundområden begränsades till djupintervallet 0-6 meter i enlighet med sjökort (kustanknuten verksamhet) respektive 0-10 meter (fartygstra-fik), hämtat ur SAKU - materialet. Där dessa gränser saknas (för icke sjömätta områden) har existerande batymetrisk modell från SAKU (TIN, 25m upplösning) använts för att avgränsa 6 respektive 10 meters djup.

Indata och analyser

Badplatser extraherades från tre källor: EU (EEA), Smittskyddsinstitutet (SMI) och terrängkartan. Badplatser i kustzonen analyserades fram. Genom buffertzonering och eliminering av närliggande badplatser mellan dataseten togs unika objekt fram och delades in i tre kategorier (se tabell 2).

Objekten handredigerades översiktligt genom att de flyttades till en punkt ca 25 meter (motsvarar en pixel i analysen) ut i vattnet för att de skulle ge samma ut-sträckning vid ytbildning.

PÅVERKANSKLASSNING

Badplatser genererar mer potentiell påverkan ju fler besökare de har. Badande och anslutande fritidsbåtar sliter på grunda bottnar i området och orsakar buller. En påverkansanalys gjordes genom att ett påverkansvärde sattes efter badplatskategori enligt indelning nedan (tabell 2).

Tabell 2. Påverkanspotential baserat på badplatskategori

Kategori Typ av badplats Påverkan

1 Badplatser som rapporteras till EU 4

2 Badplatser som rapporteras till SMI men ej till EU 3 3 Badplatser i terrängkartan som inte rapporteras till SMI eller EU 2

Punkterna buffrades med 200 meter radie och rastrerades med påverkan som värde. Påverkansvärdet multiplicerades med störningspotential för grundområden (se ”Påverkan på grundområden” nedan).

BRISTER, PROBLEM OCH KOMMENTARER

Större badplatser går inte att representera med en buffrad punkt. Det fanns inte möjlighet inom projektet att bedöma faktisk utsträckning av varje enskild badplats. Dock skulle varje enskild badplats behöva flygbildstolkas.

Bryggor, hamnar och tätbebyggd strand

För att genomföra denna inventering har tillgänglig nationell ortofotomosaik från 2009 med en meters upplösning använts. Identifierade bryggor och hamnar har markerats i GIS-skikt. Till dessa skikt finns också attributfiler med ytterligare in-formation. Framtagna skikt kan tjäna som underlag för olika typer av exploate-ringsklassningar av kuststräckorna. En sådan klassning har genomförts och levere-ras med resultaten.

Liknande inventeringar och frekvensklassningar har tidigare gjorts i Stockholms län (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2003). Där har dock använts stereomonterade flygbilder och tolkningsinstrument vilket ger en större noggrannhet men med en större tidsåtgång.

BRYGGINVENTERINGEN

Tolkningsarbetet utfördes under hösten 2009 av två personer med grundläggande kännedom om marin miljö. Initialt fick varje tolkare göra en övningstolkning av ett område i Stockholms län där sedan en gemensam genomgång och kalibrering gjor-des. Resultat från tidigare inventeringar (Smedberg 2006) diskuterades och utvär-derades mot bakgrund av de nya ortofoto-underlagen. Detta gjordes för att tolkarna skulle få en bild av hur de ortofoton som skulle användas avbildade verklighetens bryggor och systematiska feltolkningar baserat på missuppfattningar av lokala betingelser skulle kunna undvikas.

Tolkningen utfördes per ekonomiskt kartblad, län för län. I samtliga filer kunde tolkarna notera egna kommentarer som speciella egenskaper för ett objekt eller om ett område av någon anledning var svårtolkat.

Tolkningen utgick ifrån resultaten från 2006 års tolkningar (Smedberg 2006). För existerande punkter/polygoner noterades omtolkning med nya bildunderlag. Varje bryggobjekt gavs en av följande tolkningskoder (tabell 3):

Tabell 3. Koder för bryggtolkning Kod Betydelse 0 Ny brygga 1 Oförändrad 2 Borttagen 3 Utgår feltolkad 4 Oförändrad svårbedömd 5 Gammal förbisedd

Varje hamnobjekt gavs en av följande tolkningskoder (tabell 4):

Tabell 4. Koder för hamntolkning Kod Betydelse 0 Ny hamn 1 Oförändrad 2 Ökad 3 Minskad 4 Utgår feltolkad 5 Gammal förbisedd 6 Borttagen

Genom att utgå från de existerande brygg- och hamnobjekten och tolka om dessa, ges möjlighet att se förändringar mellan tolkningarna som inte bygger på skillnader i indatakvalitet och tolkningskvalitet utan reflekterar faktiska förändringar.

DEFINITIONER

Definitioner som har använts vid tolkningen.

ƒ Brygga: Inkluderar bryggor oavsett storlek, samt kajer, pirar, båthus, eller annan typ av hus, om de ansluter till stranden och har en viss utbredning över vattnet.

ƒ Hamn: Samlingar av större bryggor/kajer eller enskild större brygga/kaj som inklusive båtar upptar en yta av minst 0,25 hektar. Om två hamnområ-den har ett inbördes avstånd understigande 50 meter har dessa slagits samman. Mindre samlingar av bryggor har markerats som bryggor. Bryggor har markerats som punkter i ett punktskikt och hamnar har ritats in som ytor i ett polygonskikt. Varje punkt representerar en brygga enligt den princip som användes vid Stockholms Läns inventering (Länsstyrelsen i Stockholms län 2003, figur 5).

Hamnarnas gränser har ritats kring det som bedömts vara täckt av bryggor och båtar enligt nedanstående exempel (figur 6). Även fiskodlingar som ansluter till land har ritats in i hamnskiktet.

ATTRIBUTTABELL

Till bryggfilen och hamnfilen finns en attributtabell (tabell 5). I tabellen finns dels kolumner för existerande metadata (för objekt som tolkats inom ramen för tidigare tolkning) för tolkare, tolkningsdatum, län samt ett fält för kommentar där tolkaren fritt kunnat göra egna noteringar, som bryggtyp, samt metadata för

om-/nytolkningen som skedde inom ramen för detta projekt.

Tabell 5. Beskrivning av kolumnerna i attributtabellerna för brygg- och hamnskikten Kolumn i attributtabellen Beskrivning

Tolkare Namn eller initialer på tolkaren

Datum Tolkningsdatum Kommentar Fritextfält

Omtolkare Tolkande person

Forand_typ Tolkning av förändring (eller nytt objekt), se tabell 3 och 4

BRISTER, PROBLEM OCH KOMMENTARER

Det finns naturgeografiskt betingade skillnader värda att notera. Exponerade kust-avsnitt har oftast större bryggor eller bryggor samlade i hamnar medan i skyddade områden finns mindre och utspridda bryggor. Det senare har lägre tolkningssäker-het. Branta kustavsnitt har ofta korta eller längsgående bryggor som är svårtolkade. Här kan också finnas bryggor som kan ha dolts i skuggan på nordvända kustavsnitt. Skärgårdsområden är svårtolkade med sin flikighet och många vikar. De är ofta

Figur 6. Exempel på brygga större än 0,25 ha som har markerats som hamn. Karteringszonen markerad i lila.

attraktiva som rekreationsområden och därför utsatta för ett högre exploaterings-tryck. Flacka, långgrunda kustavsnitt har oftast väl synliga, lätt identifierbara bryg-gor som ofta är långsträckta.

Båthus finns i olika omfattning i Sverige och kan ha olika användning. I tolkningen har hänsyn inte tagits till om båthusen används för båt eller för annat ändamål. Styrande för tolkningen är om de har en utsträckning över vattnet. Båthusen är i vissa områden sammanbyggda i små grupper som kan vara svåra att särskilja. Des-sa har då markerats som en ”brygga” trots att det kan vara flera.

I vissa regioner dras många båtar upp på land istället för att förtöjas vid bryggor. Ramper och liknande upptagningsanläggningar är inte karterade. Dock bör de vara att betrakta som en strandexploatering.

I områden med tidiga vårfoton är inte alla bryggor utlagda. Detta gör det svårt att bedöma om en brygga är borttagen. Det är även svårt att veta antalet nytillkomna bryggor då många av dessa kan antas ej vara utlagda. Inom aktuell inventering var tillgängliga ortofoton över främst Norrbottens Län tagna så pass tidigt på året att flera tusen bryggor saknades, jämfört med tidigare inventering. Bryggorna från tidigare inventering antogs vara undanlagda, inte permanent borttagna.

Moderna digitala ortofoton med en upplösning på 1 meter innebär en avsevärd förbättring för bildtolkare jämfört med tidigare underlag. I färgbilderna är problem med vågblänk, steniga stränder, vassbälten osv. i stort sett undanröjda. Kvarstår gör problem som exempelvis skuggor och trädtäckning. Inom vissa områden i Norrland finns än så länge bara svartvita digitala ortofoton. Här uppstår vissa tolkningspro-blem.

Exploateringsindikator

DATASAMMANSTÄLLNING FÖR EXPLOATERINGSINDIKATOR

Exploateringsindikatorn baserar sig på tolkade brygg- och hamndata. I Norrbottens kartering var bryggorna markerade som linjeobjekt. Dessa gjordes om till ett skikt med punktobjekt för att erhålla enhetliga indata.

Till dessa karterade skikt lades också 5 typer av exploateringar tagna ur Svenska Marktäckedata (SMD). De fem typerna är:

• Tät stadsstruktur

• Orter > 200 invånare och mindre områden av grönt • Orter > 200 invånare och med större områden av grönt • Industri, handelsenhet

• Hamnområden

Dessutom användes för Stockholms län tätortsskiktet ur översiktskartan, eftersom detta skikt användes vid föregående analys av strandexploatering.

BERÄKNING AV EXPLOATERINGSGRAD

En ny kolumn, varde, lades till brygginventeringens GIS-skikt och samtliga poster (bryggor) gavs värdet 1 i denna kolumn. En frekvensanalys för förekomst av bryg-gor gjordes med hjälp av Neighborhood Statistics. Omfattningen och analysens avgränsning sattes till strandzonen enligt definitionen i SAKU (se avsnitt ”Karte-ringsområde” ovan). Upplösningen på rastret sattes till 25 meter och grannskapet sattes till en cirkel med en radie på 100 meter. I det resulterande skiktet klassades

No Data om till 0. Frekvenserna delades därefter in i 5 klasser. Klassgränserna

sattes enligt tabell 6 nedan.

Tabell 6. Klassgränserna som användes för exploateringsindikation.

Varde Klass Exploateringsindikation

0 1 Ingen exploateringsindikation

1-2 2 Svag exploateringsindikation

3-4 3 Tydlig exploateringsindikation

5-7 4 Kraftig exploateringsindikation

8-999 5 Mycket kraftig exploateringsindikation

Från SMD togs kategorierna för tät stadsstruktur samt orter större än 200 invånare bort. Alla de objekt som till någon del föll inom gränsen för strandzonen valdes ut och samlades i filen Tatort. På samma sätt togs kategorierna Industri och Hamnom-råden fram ur SMD. Till dessa lades skikten med karterade hamnar för samtliga län och filen döptes till Hamnar. I attributtabellen för Hamnar finns tolkare, datum, kommentar, län och ursprung angivet (tabell 5).

Tätorts- och hamnobjekten expanderades med 50 meter. Detta gjordes för att ob-jekten skulle täcka strandzonen ut i vattnet, samt att området intill tätorter och hamnar också bör betraktas som exploaterat. Den del av ett objekt som sträckte sig ut ur strandzonen togs bort.

För både hamn- och tätortsfilen lades, på samma sätt som för bryggorna, en ny kolumn till för att visa exploateringsklass och objekten gavs värdet 5. Bryggklass-ningsfilen, Hamnfilen och Tätortsfilen lades därefter samman och vektoriserades till expl_indikator.shp. Attributdatatabellen för Exploateringsindikatorn innehåller länstillhörighet och exploateringsklass (Tabell 7). För ett exempel på hur skiktet för exploateringsindikatorn ser ut, se figur 7 nedan.

Tabell 7. Beskrivning av kolumnerna i attributtabellen för exploateringsindikatorn.

Kolumn i attributtabellen Beskrivning

Lansbet Länsbeteckning

BRISTER, PROBLEM OCH KOMMENTARER

Enligt metodiken har exploateringsindikatorn för uppföljningsändamål satts till högsta klass där översiktskartan anger tätort. En iakttagelse är att det resulterar i ett allt för högt mått på påverkan i relation till övriga kriterier för högsta påverkan (jämfört t.ex. med hamnbassäng eller tung, tät fartygstrafik).

Figur 7. Exploateringsindikator för strandzonen. Kraftigast exploateringsindikation (5) är rödmarkerad.

Farleder

Indata till skiktet med farleder var från två källor: Sjöfartsverkets farledsdatabas och sjökortens linjeskikt. Sjökortens linjer har en något bättre geometri och beskri-ver fler farledsavsnitt än Sjöfartsbeskri-verkets farledsdatabas. Den senare är dock ID-satt och klassad enligt farledsklass. En påverkansklassning togs fram med följande analys:

PÅVERKANSKLASSNING

Farlederna från Sjöfartsverkets databas buffrades med 200 meter och tilldelades påverkansvärde enligt följande (tabell 8);

Tabell 8. Påverkansklass utifrån farledsklass.

Farledsklass Påverkansklass

1/Prioriterade sjövägar 5

2/Övriga allmänna farleder 4

3-4/Farleder avsedda för mindre sjöfart 3

Sjökortens linjeskikt från de olika sjökorten slogs samman till en shape-fil. Denna rensades genom att överlappande linjer från olika kort togs bort, i största möjliga mån, genom att jämföra linjernas centroidplacering med för var punkt bästa till-gängliga sjökortsunderlag (som beror av kortskalan; 1:25 000, 1:50 000 eller 1:200 000). Detta skikt buffrades med 200 meter och tilldelades påverkansvärde 3. En överlagringsanalys gjordes, där det maximala värdet från de båda analyserna ovan valdes ut för respektive ytenhet. På detta sätt kompletterades bilden med far-leder för mindre sjöfart. Detta gav ett resultat som bättre motsvarar trafiksituatio-nen än den någon generaliserade bilden i farledsdatabasen. Påverkansvärdet multi-plicerades med den djupvägda störningspotentialen för grundområden (se ”Påver-kan i grundområden” nedan). Resultaten klassades om så att påver”Påver-kan i intervallet 2-5 erhölls. Följande omklassningstabell valdes (tabell 9):

Tabell 9. Påverkansklass utifrån farledsklass och djup i farled. Tabellen skall läsas enligt följande: För farled klass 1, med högst påverkan (5) får påverkan värde 4 för djup 10

me-ter. För mindre farleder (”Övriga”) blir påverkan högst, klass 5, inom djupintervallet 0-3 meter. I praktiken innebär det för aktuellt djupintervall (0-6 meter) att påverkan ligger

inom intervall 4-5. Farledsklass/påverkan Djup i farled (meter)

Klass 1, påverkan 5 5 10 15 20

Klass 2, påverkan 4 4 8 12 16

Övriga, påverkan 3 3 6 9 12

BRISTER, PROBLEM OCH KOMMENTARER

Eftersom data om fartygstrafik visar att alla fartyg inte följer farlederna, användes inte farledsskikten i den slutliga sammanvägningen och uppskattningen av påver-kan. Möjligtvis skulle farledsanalysen kunna användas för ett medelvärde som har större generell giltighet än urvalet av fartygstrafik som baseras på ett fåtal dagar. En utveckling vore att jämföra påverkansanalysen från farleder med fartygsanaly-sen baserat på ett större antal dagar inom några valda områden. Detta skikt görs inte direkt tillgängligt på miljödataportalen, eftersom behörighet att bruka sjökorts-data krävs. Behörig person kan beställa skiktet genom kontakt med Metria (se bila-ga 1).

Fartygstrafik

Analyserna är baserade på AIS-transponderdata från Sjöfartsverket. Med utgångs-punkt från fartygstrafiken under 2009 i svensk ekonomisk zon valdes representati-va dagar ut för häckningssäsongen för fågel (juni) och semesterperioden (juli) – vilka tillsammans representerar sommartrafiken, samt dagar representativa för lågsäsongstrafik från oktober och november. Se figur 8 för exempel på fartygsklas-ser och deras rörelsemönster från AIS-data.

Sjöfartsverket samlar in mycket data från AIS-transpondersystemet (ungefär 2Gb per dag för Östersjön, Kattegatt och Skagerrak). Mängden analyserade data avgrän-sades inom detta projekt till maximalt 7 eller 8 dagar per månad för de fyra

måna-Figur 8. Exempel på fartygsrörelser under en dag (4 juli) vid Koster i norra Bohuslän, uppdelat per fartygskategori enligt AIS-transponderdata. Fritidsbåtarna (blått) går i mellanskärgården och till naturhamnar; fiskebåtarna trålar i ytterskärgården, passagerartrafiken gör reguljära turer till turistmål och populära destinationer.

der som valdes ut. Hela Östersjön och svenskt vatten västerut inklusive västerhavet laddades ner från sjöfartsverket och projicerades i RT90. Totalt sammanställdes data från 29 kalenderdagar, fördelat på både arbetsdagar och helger. En modell för att analysera densitet skapades och kördes i ArcGIS som utförde följande moment:

1. Delmängd av fartygsrörelser valdes ut, baserat på trafiktyp och datum. 2. Data beskars med svensk ekonomisk zon

3. Densitetsraster (line density) gjordes inom vattenmasken och svensk eko-nomisk zon utifrån sökradien 200m.

Underlagen summerades sedan månadsvis och totalt.

TEMATISKA URVAL FÖR TRAFIKANALYS

Följande grupperingar i materialet valdes för tematisk analys: • Fritidsbåtstrafik

• Lätt yrkestrafik (villkoret djupgående <=2,5meter sattes som gräns) • Tung yrkestrafik

• Trafik med farligt gods (cargo typ A, motsvarande IMO typ X). • All trafik

Densitetsmåttet lagrades per dag, månad och total för respektive kategori.

DENSITETSANALYS

Analysen baserades på funktionen Line Density i ArcGIS. 200 meter valdes som maximalt avstånd från respektive transpondersignal, dels för att det ansågs rimligt för potentiell påverkan (främst vad gäller buller och svall), samt för att detta av-stånd förmår kvantifiera relevanta korridorer av närliggande trafik. Avsikten med densitetsmåttet var att visa på farleder som är representativa för hela året och där bredden motsvarar påverkansområde. Se figur 9 för en jämförelse av rörelsebilden mellan grundgående och djupgående yrkestrafik.

KLASSINDELNING

Densitetsmåtten delades in i fem klasser, 1-5. Gränserna sattes i efterhand för att motsvara ungefär följande områden:

1. Inga eller enstaka fartyg inom 200 meter; ingen direkt miljöpåverkan av aktuell fartygstyp kan förmodas

2. Ringa/spridd/sporadisk fartygstrafik. Liten påverkan kan förmodas, främst i form av skrämsel/buller

3. Koncentration av trafik. Även i ej utpekade leder bildas stråk med viss far-tygsfrekvens. Fartyg passerar nära varje cell ett antal gånger per dygn 4. Stor koncentration av trafik. Angöring mot kust, rutter med reguljärtrafik,

snäva utpekade leder. Påverkan på främst grundare områden. Fartyg passe-rar nära några gånger i timmen.