AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för utbildningsvetenskap
FÖRSKOLLÄRARENS ROLL I FYSISKA AKTIVITETER
En intervjustudie om hur förskollärarna förhåller sig till fysiska aktiviteter i sitt arbete
Cecilia Ericsson och Jessica Forsberg År 2020
Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Didaktik
Förskollärarprogrammet Handledare: Davoud Masoumi Examinator: Annie Hammarberg
Ericsson, Cecilia & Forsberg, Jessica. (2020). Förskollärarens roll i fysiska aktiviteter:
en intervjustudie om hur förskollärarna förhåller sig till fysiska aktiviteter i sitt arbete.
Examensarbete i didaktik. Förskollärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi.
Högskolan i Gävle.
Sammanfattning
Det här examensarbetet handlar om förskollärarens roll i fysiska aktiviteter. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärarna förhåller sig till barns fysiska aktiviteter i förskolan. Det insamlade datamaterialet består av semistrukturerade intervjuer med elva legitimerade förskollärare på sex förskolor i Mellansverige. Examensarbetets teoretiska utgångspunkt är baserat på den psykomotoriska teorin.
Resultatet visar på att förskollärarnas förhållningssätt har en avgörande faktor på hur undervisning utvecklas och hur stimulerade den blir för barnen. Förskollärarna behöver inta barns intresse för att tillgodose barns rörelsebehov. Resultatet synliggör även att förskollärarna behöver utbildning och kunskap inom fysiska aktiviteter för att stärka barns hälsa, lärande och utveckling.
Nyckelord: Fysisk aktivitet, förskola, förskollärare, hälsa, planerad rörelseaktivitet, undervisning.
Förord
Efter tre och ett halvt år på förskollärarprogrammet i akademin för utbildning och ekonomi, avdelningen för utbildningsvetenskap vid Högskolan i Gävle avslutar vi det med ett examensarbete. Omfattningen av examensarbetet är 15 högskolepoäng och har genomförts under höstterminen 2020 av Cecilia Ericsson och Jessica Forsberg.
Tack till
Vi vill börja med att tacka vår handledare Davoud Masoumi för akademiskt stöd och vägledning samt reflekterande diskussioner under examensarbetsgång. Vi vill även tacka alla verksamma inom Gävle kommuns förskolor för möjligheten att genomföra detta examensarbete. Vi vill även rikta stort tack till våra nära och kära som har givit stöd och uppmuntran samt varit enormt viktigt för slutförande av detta examensarbete.
Slutligen vill vi tacka varandra för ett bra samarbete under hela processen som delgivit många goda skratt under arbetets gång.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställning ... 2
1.2 Begreppsdefinition ... 3
2 Bakgrund ... 4
2.1 Fysisk aktivitet ... 4
2.2 Barns hälsa och fysiska aktiviteter i förskolan ... 5
2.3 Barns fysiska aktiviteter i förskolans läroplan ... 6
2.4 Förskollärarens roll i barns fysiska aktiviteter ... 7
3 Tidigare forskning ... 8
3.1 Förskollärarens roll i barns fysiska aktiviteter i förskolan... 8
3.2 Barns fysiska aktiviteter i utomhusmiljön ... 9
4 Teoretisk utgångspunkt ... 11
4.1 Psykomotorisk teori ... 11
4.1.1 Sensomotorisk växelverkan ... 12
4.1.2 Psykomotorisk växelverkan ... 12
4.1.3 Psykosocial växelverkan... 13
4.1.4 Psykofysisk växelverkan ... 13
4.1.5 Psykofysiologisk växelverkan ... 13
5 Metod ... 14
5.1 Metodval ... 14
5.2 Urval ... 14
5.3 Genomförande ... 16
5.4 Bearbetning av material ... 17
5.5 Tillförlitlighet och trovärdighet ... 18
6 Resultat ... 19
6.1 Förskollärarnas förhållningsätt till fysiska aktiviteter ... 19
6.2 Aktivt deltagande och vara som en förebild för barnen ... 21
6.3 Planerande och spontana aktiviteter... 22
6.4 Utmaningar och hinder ... 24
7 Diskussion ... 27
7.1 Metoddiskussion ... 27
7.2 Resultatdiskussion ... 28
7.2.1 Förskollärarnas förhållningssätt i att arbeta med barns fysiska aktivitetsvanor och rörelsebehov ... 28
7.2.2 Förskollärarnas planering för att utveckla barns fysiska aktivitetsvanor och rörelsebehov ... 30
7.3 Slutsats ... 32
7.4 Vidare forskning ... 33
8 Referenslista ... 34
9 Bilagor ... 39
9.1 Bilaga 1: Informationsbrev till förskolechefer ... 39
9.2 Bilaga 2: Information och samtyckesblankett till anställda ... 40
9.3 Bilaga 3: Intervjuguide ... 42
1
1 Inledning
Utifrån våra erfarenheter under den verksamhetsförlagda utbildningen har intresset för fysiska aktiviteter vuxit fram. Intresset uppstod då vi
observerade att förskollärarna hade blandade känslor inför att skapa rörelseaktiviteter samt att vissa barn var ofta stillasittande. Detta intresse ligger till grund för att vi i studien tar upp vikten av hur förskolläraren förhåller sig till barns fysiska aktiviteter.
Fysiska aktiviteter i förskolan har en avgörande betydelse för barns hälsa och välmående och där blir förskollärarens förhållningsätt viktigt för att stödja och uppmuntra barns relationer till fysiska aktiviteter. Rörelsemönstret som barn har haft genom åren har förändrats i vårt samhälle vilket har visat sig på att barnen är mer stillasittande än tidigare (Faskunger, 2013). Övervikt och fetma bland barn har ökat kraftigt och har en missgynnande effekt på barns hälsa och välmående
(Folkhälsomyndigheten, 2020).
Enligt World Health Organization (WHO) riktlinjer angående fysiska aktiviteter behöver barn i förskolan utöva fysiska aktiviteter minst tre timmar varje dag. Fysisk aktivitet minskar risken för exempelvis fetma, benbrott och psykisk ohälsa med mera (Folkhälsomyndigheten, 2020). Forskning visar på att barn som utövar fysisk aktivitet varje dag får en god livskvalité som leder till en sund utveckling och en bättre
koncentrationsförmåga (Bjørgen, 2012; Howells & Meehan, 2019; Sofo & Asola, 2015). Fysiska aktiviteter utvecklar hjärnans kapacitet vilket leder till att barns kognitiva färdigheter stärks som minnet, koncentrationen och kreativiteten (Hansen, 2016). Barnens självuppfattning och fysiska självkänslan påverkas av att utöva fysiska aktiviteter vilket stärker den sociala interaktionen mellan barnen (Raustorp, 2013).
Barnen tillbringar stor del av sin tid på förskolan och därmed har förskolan en viktig roll angående barns hälsa och hur den senare utvecklas i livet (Osnes, Skaug & Eid Kaarby, 2012). I samband med detta hävdar läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) att ”Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer.
2
Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva” (Skolverket, 2018, s. 9).
Förskolläraren har en större roll i barns fysiska aktiviteter än vad som förespråkas i verksamheten. För att leda fysiska aktiviteter och inta en pedagogisk grundsyn måste förskolläraren se sig själv som ledare och kunna samarbeta med sitt arbetslag för att stödja och utveckla fysiska aktiviteter (Grindberg & Langlo Jagtøien, 2000).
Förskolläraren ska vara en förebild i barns pedagogiska aktiviteter och därmed blir förskollärarens roll väsentlig för barns fysiska aktivitetsnivå (Bjørgen & Svendsen, 2015; Howells & Meehan, 2019; Sørensen, 2012).
Forskning visar att barn har blivit mer stillasittande (Faskunger, 2013; Osnes m.fl., 2012) och därmed behöver barnen stöd och uppmuntran till att skapa en rörelseglädje av förskolläraren. Förskolläraren har ett övergripande ansvar i barnens motoriska
utveckling genom att planera och skapa stimulans och utmaningar enligt målen och riktlinjer för förskolan (Skolverket, 2018). Det uppdrag förskolläraren har i läroplanen ska reflekteras över och inriktas på att ge barn en hälsosam livsstil och rörelseglädje som motverkar stillasittande vanor och sjukdomstillstånd (Raustorp, 2013). Mot denna bakgrund är det av intresse att utifrån ett förskollärarperspektiv undersöka
förskollärarens planering och förhållningssätt till fysiska aktiviteter.
1.1 Syfte och frågeställning
Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur förskollärarna förhåller sig till barns fysiska aktiviteter i förskolan.
- Hur upplever förskollärarna att arbeta med barns fysiska aktivitetsvanor och rörelsebehov?
- Hur planerar förskollärarna sin undervisning för att utveckla barns fysiska aktivitetsvanor och rörelsebehov?
3
1.2 Begreppsdefinition
Fysisk aktivitet
Fysiska aktiviteter definieras när individen använder sin kropp i en aktiv rörelse där energiförbrukningen ökar utöver när kroppen är i viloläge. Människokroppen är byggd för att vara fysisk aktiv samt att kroppens organsystem påverkas av fysiska aktiviteter (Mattsson, Jansson & Hagströmer, 2016).
Hälsa
Definitionen av god hälsa handlar om att vara frisk och individens välbefinnande (Raustorp, 2013). Begreppet hälsa är kopplat till området koordination,
kroppsuppfattning och motorik samt WHO:s definition om hälsa innefattar fysisk, social och psykisk välmående för individen (Osnes m.fl., 2012).
Förskolläraren
I studien används begreppet förskollärare och betydelsen i denna studie är att förskollärarna som är med i undersökningen är legitimerade samt att de arbetar på förskolor.
Undervisning
I förskolans utbildning ingår begreppet undervisning. Undervisningens innehåll är att utmana och stimulera barnen utifrån läroplanens mål samt där undervisningen är planerad eller spontant för att främja barns lärande och utveckling. Undervisningen ska ta tillvara på barns intressen och stödja den motoriska utvecklingen (Skolverket, 2018).
4
2 Bakgrund
Detta avsnitt börjar med ett historiskt perspektiv på vad fysisk aktivitet innebär och hur fysisk aktivitet har utvecklats över tid. Därefter presenteras barns hälsa och fysiska aktiviteter i förskolan. Vidare presenteras förskolans läroplan och hur den stödjer fysiska aktiviteter samt förskollärarens betydelse i relation till fysiska aktiviteter i förskolan.
2.1 Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet innebär att använda hela kroppens muskler via olika former av
kroppsrörelser där en energiförbrukning ökar exempelvis via springa, kratta löv och gå i trappor. Den hälsofrämjande aspekten i fysisk aktivitet leder till en bättre fysisk
kapacitet och en sundare hälsa (Faskunger, 2013). Vår människokropp har inte
förändrats historiskt men vårt samhälle har en föränderlig utveckling vilket leder till att individer idag har blivit mer stillasittande och visar på tydliga resultat på övervikt och fetma (Faskunger, 2008). I samband med detta har inte hjärnans kapacitet förändrats historiskt och hjärnan har samma mentala förutsättningar som för 12 000 år sedan. I modern tid visar det sig att individernas kroppsrörelser har en påverkan på hjärnas kapacitet och att hjärnan mår bättre av att individer är fysisk aktiva (Hansen, 2016).
Arbetet för att främja hälsan har tidigare fokuserat på att förbygga sjukdomar men idag har samhället en strategi för att skapa goda miljöer exempelvis promenadstråk för att stärka hälsan (Raustorp, 2013). Historiskt var individen mer fysiskt aktiv via vårt sätt att transportera oss i samhället. Vårt samhälle har förändrats märkbart från att ta cykeln eller promenera överallt till att idag använda sig av bilen eller lokaltrafik för att transportera oss (Strandell & Bergendahl, 2002). Faskunger (2008) nämner att individens hälsa påverkas på grund av hur vi förflyttar oss i samhället och om transporten är aktiv (cykla eller promenera) har den en positiv effekt på hälsan där motoriken, konditionen och koordinationen förbättras. Individens livsstil har en avgörande faktor för vårt hälsotillstånd (Raustorp, 2013).
Samhället under 1960- och 70-talet har begreppet fysiska aktiviteter förknippades med hög presentation inom idrottsaktiviteter samt att individerna behövde svettas och bli andfådda för att det skulle kallas för en fysisk aktivitet. Kunskapen inom fysiska
5
aktiviteter utvecklades under 1990-talet till att varje rörelseaktivitet förknippades till att vara hälsofrämjande (Faskunger & Schäfer Elinder, 2006).
2.2 Barns hälsa och fysiska aktiviteter i förskolan
Förskolan ska arbeta med att skapa en positiv framtidstro i barnens välbefinnande och hälsa med att frambringa goda matvanor, fysiska aktiviteter och återhämtning till varje barns behov (Skolverket, 2020). Barn rekommenderas av World Health Organization (WHO) att utöva fysiska aktiviteter varje dag med en måttlig till kraftig intensitetsnivå på minst 60 minuter (Faskunger, 2008). En hälsofrämjande livsstil har visat sig redan i tidig ålder ha en stor betydelse i vuxen ålder vilket leder till att motverka
livsstilssjukdomar (Osnes m.fl., 2012). Med att utföra olika fysiska aktiviteter minskar ängslan, depressionen, oro och aggressivitet hos barnen. Barn i förskolan bör utöva fysisk aktivitet för att få en god kondition och ökad muskelstyrka vilket leder till en bättre självuppfattning samt minskar risken för övervikt, benskörhet och hjärt- kärlsjukdomar (Faskunger, 2008).
Barns självuppfattning i förskolan har en koppling till barns identiteter och det innebär att hur barnet ser på sig själv när den utför en fysisk aktivitet. När barnet bemästrar sin kropp exempelvis via lekar i variarenade miljöer leder det till en positiv
självuppfattning (Osnes m.fl., 2012). Hur barnen upplever fysiska aktiviteter har en stark koppling till barns identiteter, om barnen har en positiv syn på rörelseaktiviteter leder detta till att barnen bevarar deras intresse för fysiska aktiviteter (Hultgren, 2008). I samband med de olika aspekterna med att utöva fysiska aktiviteter så finns det även utmaningar som ska tas i hänsyn till användning av fysiska aktiviteter i förskolan. De faktorerna är att barns muskulatur är under tillväxt och förändring och därför är barnet känslig för skador och belastning (Grindberg & Langlo Jagtøien, 2000).
Barns fysiska aktiviteter är sammankopplad med barns rörelsemönster samt att barns rörelse är desamma som motorisk beteende. Barns rörelse har ett samspel mellan musklerna, hjärnan och nervsystemet (Osnes m.fl., 2012). För att samspelet mellan inlärning och motorik ska fungera har hjärnan en viktig betydelse på grund av att hjärnstammen reglerar reflexerna och de grundläggande rörelserna. Barns
grundläggande rörelser utvecklas och blir ett automatiskt lärande genom att utöva
6
fysiska aktiviteter kontinuerligt via att få klättra, balansera, rulla, krypa, åla och springa (Andréason & Bärgaskörd, 2016).
Barns fysiska aktiviteter i förskolan ska uppmuntras tidigt och ha en betoning av lek med rörelse (Osnes m.fl., 2012). Leken är en del av barnens vardagliga liv och leken skapar nya erfarenheter hos barnen som leder till barnens inlärnings- och
utvecklingsprocesser (Stenberg, 2007). I leken har barnen möjligheten att testa sina fysiska färdigheter med att delta med varandra samt att kroppen har en betydelsefull roll för att kunna utöva fysiska aktiviteter i barnens lek. Genom att använda leken i den pedagogiska undervisningen skapar det möjligheter för barnen att få erfarenheter som leder till ett lärande (Grindberg & Langlo Jagtøien, 2000).
2.3 Barns fysiska aktiviteter i förskolans läroplan
Barnen vistas mer än 85 procent på förskolan i sitt vardagliga liv och därmed har förskolan ett ansvar angående att skapa rörelseglädje till barns fysiska aktivitetsvanor (Skolverket, 2020). Förskolan ska sträva efter att ha en trygg, rolig och lärorik
verksamhet för barnen samt att förskollärarna ska följa de mål och riktlinjer som förespråkar i läroplan för förskolan. Ett av de strävandemålen angående barns fysiska aktiviteter enligt läroplanen är att ” Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande” (Skolverket, 2018, s. 13).
Förskolans miljö ska ge barnen förutsättningar och skapa inspiration för att utforska världen omkring dem samt stödja lek, kommunikation, lärande och utveckling
(Skolverket, 2018). I relation med detta ska förskollärarna stödja barnen och synliggöra strävandemålen enligt läroplanen ”Förskollärare ska ansvara för att varje barn utmanas och stimuleras i sin motoriska, sociala, emotionella och kognitiva utveckling”
(Skolverket, 2018, s. 15). Med hänsyn till World Health Organization (WHO) riktlinjer som reflekteras i förskolans läroplan bör förskolan främja barns välbefinnande med att ge barnen möjlighet till att utöva fysiska aktiviteter flera gånger om dagen på olika sätt för att barnen ska skapa en utveckling och en sund livskvalité (Folkhälsomyndigheten, 2020; Skolverket, 2020).
7
2.4 Förskollärarens roll i barns fysiska aktiviteter
För att främja barnens hälsosammare livsstil har förskolläraren en viktig betydelse via att vara en god förebild och tillgodose att varje barn får en positiv syn till fysiska aktiviteter. Förskollärarens inställning och kunskap om fysiska aktiviteter i
sensorisk/motorisk utveckling samt ämneskunskap är avgörande i förskollärarens arbete (Grindberg & Langlo Jagtøien, 2000). Därför behöver förskollärarna vara kompetenta och använda de rätta verktygen inom fysiska aktiviteter för att stärka barnens rörelse vilket leder till ett lärande och utveckling. Förskollärarna behöver arbeta med att skapa en miljö som är utmanade och stimulerande samt att ge barnen en uppmuntran och stöttning i fysiska aktiviteter, vilket leder till motorisk, matematiskt, språklig och ökat självförtroende (Andréason & Bärgaskörd, 2016). Förskolläraren kan stödja barnen inom fysiska aktiviteter med att ha en motivation och positiva attityder (Wolmesjö, 2006). Genom att inta varierande förhållningsätt i fysiska aktiviteter har det ett samband med hur förskollärare ser på barnen i gruppen, om förskollärarna ser barnen som
exempelvis passiva och lata eller aktiva och ansvarstagande har det en betydelse på hur verksamheten utvecklar sig (Raustorp, 2013).
Förskollärarna i förskolan har olika ledarskap och grunden till en hållbar undervisning är att anpassa sin ledarroll till olika situationer och förhålla sig till de didaktiska
frågorna som är: Vad? Hur? Varför? (Raustorp, 2013). Förskollärarnas förhållningssätt i sitt ledarskap har en inverkan på den pedagogiska undervisningen med fysiska
aktiviteter. Fysiska aktiviteter behöver ett utförligt och förberedande planeringsarbete för att tillgodose miljön och dess utformning samt se över gruppkonstellationen (Raustorp, 2013). För att planera och utöva fysiska aktiviteter i förskolan har leken en betydelse i det pedagogiska arbetet (Grindberg & Langlo Jagtøien, 2000). Leken i förskolan handlar om fysisk aktivitet genom att barnen använder kroppsliga lekar samt att lek och lärande är två begrepp som är länkande till varandra (Osnes m.fl., 2012).
Leken är en arena för lärande, där barnen utforskar sin omvärld och uttrycker sig genom leken (Grindberg & Langlo Jagtøien, 2000; Osnes m.fl., 2012). I kontext med detta är förskollärarens uppdrag betydelsefull i verksamheten. Förskollärarens roll blir väsentlig för att kunna uppfylla strävandemålen och riktlinjer i läroplanen genom att stödja och främja barns utveckling i förskolan där fysisk aktivitet, hälsa och motorik ingår (Skolverket, 2018).
8
3 Tidigare forskning
I detta avsnitt presteras tidigare forskning om fysiska aktiviteter i förskolan. Först inleds det med förskollärarens roll i barns fysiska aktiviteter i förskolan och därefter
presenteras barns fysiska aktiviteter i utomhusmiljön. Det relevanta i tidigare forskningen för den här studien har sökts genom olika databaser bland annat i
Discovery, Eric och Nordic Base of Early Childhood Education and Care (NB-ECEC). I databassökningarna markerades full text och peer reviewed samt att studien använde enbart engelska ord för att få ett breddare sökresultat i dessa sökningar. Sökorden som användes i denna studie var Physical activity, planned movement activity, preschool OR early childhood education, preschool teacher, movement, health, motoric abilities and environment.
3.1 Förskollärarens roll i barns fysiska aktiviteter i förskolan
Forskning visar på att förskollärarens betydelse har en avgörande roll i barns fysiska aktiviteter (Connelly, Champagne & Manningham, 2018; Howells & Meehan, 2019;
(Sofo & Asola, 2015). Howells och Meehan (2019) har i sin studie forskat om
förskollärarens betydelse i barns fysiska aktiviteter med att ha fokus på förskollärarnas förtroende och uppfattning om att bedriva fysisk aktivitet i förskolan. Studiens resultat visar att förskollärarna kunde skapa en varaktighet i fysiska aktiviteter, men resultatet visade även att det fanns en osäkerhet och tidsbrist att utföra fysiska aktiviteter.
Osäkerheten var grundad i att förskollärarna inte själva utövade fysiska aktiviteter i privata sammanhang och kände därför att de inte kunde vara förebilder för barnen (Howells & Meehan, 2019). På liknade sätt har Sofo och Asolo (2015) gjort en studie som undersöker vilka hinder som förskollärarna uppfattande som kunde påverka barns utförande av fysiska aktiviteter. Studiens resultat visade att det förekom tidsbrist och en osäkerhet av att bedriva fysiska aktiviteter då de hade brist på kunskap inom ämnet.
En forskningsstudie genomförd av Connelly, Champagne och Manningham (2018) bygger på vilka uppfattningar föreståndaren och förskolläraren har om förskollärarens roll i barns fysiska aktivitet. Resultatet i studien tar upp vikten av att ha en bra
kommunikation mellan föreståndare, förskollärare och vårdnadshavare för att barnen ska kunna utveckla sin fysiska aktivitetsnivå. I linje med detta undersökte Dunn Carver m.fl. (2013) barns aktivitetsnivå genom att barnen fick bära accelerometerarmband där
9
aktivitetsnivån registrerades och analyserades i olika aktivitetskategorier. Resultatet visade i studie att barns aktivitetsnivå ökar genom lärarledda aktiviteter samt att arbeta utifrån en fysisk läroplan i förskolan.
I samband med Dunn Carver m.fl. (2013) resultat av att lärarledda aktiviteter leder till ökat aktivitetsnivå hos barnen har även Palmer, Matsuyama och Robinson (2016) resultat i deras studie konstaterat att lärarledda strukturerade rörelseprogram leder till att barnen var mer fysisk aktiva i förskolan. Då deras studie handlar om att undersöka den fysiska aktivitetsengagemang hos förskolebarn i en planerad rörelseaktivitet och i den fria leken (Palmer m.fl., 2016).
3.2 Barns fysiska aktiviteter i utomhusmiljön
Det finns flera studier som undersökt fysiska aktiviteter på ett hälsofrämjande sätt i utomhusmiljön. Wikland och Friedl (2018) har i sin studie undersökt ett hälsofrämjande arbete som ska leda till ett kunskapsstöd i verksamheten. Studiens fokus ligger på rörelse och matvanor för att sedan kunna förebygga fetma och övervikt. Resultatet visade att det behöver mer systematiskt kvalitetsarbete för att främja ett
hälsopedagogiskt arbete och stärka fysiska aktiviteter. En annan viktig aspekt i resultatet är miljöns betydelse, där förskolegårdarna ska följa Boverkets allmänna råd och vägledning om friyta. I samband med miljöns betydelse så undersöker Bjørgen (2012) i sin studie barnens kroppsliga erfarenheter i lek och utomhusmiljö. Studiens resultat visade på att barnen tyckte om att vara i en utomhusmiljö för de kände en frihet och skapade en kunskap inom sensoriska motoriska aktiviteter.
I likhet med Bjørgens (2012) studie där barnen tyckte om att vistats i utomhusmiljö synliggjorde Tandon, Saelens, Zhou och Christakis (2018) i deras studie att barnen var mer aktiva i fysiska aktiviteter i utomhusmiljön än inomhusmiljön. Detta resultat var baserat på att barnen fick använda en accelerometer på höften. En studie av Soini, Villberg och Sääkslahti (2014) handlade om att observera barns fysiska aktiviteter i utomhusmiljön. Studien visade samma resultat att barnen var mer aktiva i
utomhusmiljön som Tandon m.fl. (2018) och Bjørgen (2012) synliggjorde i deras studier. Skillnaden i Soinis m.fl. (2014) resultat var att de kunde urskilja att aktivitetsnivån utomhus varierade beroende på vilken säsong det var.
10
I en studie av Little, Sandseter och Wyver (2012) tar de upp hur förskollärarna förhåller sig till risktagande faktorer för barnen i utomhusmiljön. Resultatet visade på att
miljöaspekten skilde sig åt bland olika länder. Där ett land kände att de hade mindre makt för att hantera barns riskfulla lek i utomhusmiljö vilket synliggjorde att
förskollärarna kände att de inte kunde använda sig av sitt eget professionella omdöme.
Ett gemensamt resultat mellan länderna var att de upplevde att barn i förskolan behöver kunna utmanas i risktagande miljöer för att stärka barns utveckling och hälsa. I kontext med detta tar Sandseter och Sando (2016) upp i sin studie en motsägelse där de
beskriver att barnen ska ta risker i fysiska aktiviteter men även att förskollärarna behöver tänka på omsorgaspekten med barns risktagande. Studien belyser barns skaderisker i förskolans miljö samt resultatet lyfter att barn hämmas i sina fysiska aktiviteter på grund av förskollärarens förhållningsätt i ett omsorgstagande. Det innebär att barnen inte får utöva fysiska aktiviteter via exempelvis klättra i träd. I samband med detta undersöker Cook, Peterson och DiLillo (1999) i sin studie hur barnen kände och upplevade fysiska aktiviteter. Studiens resultat poängterar att barnen inte bara kände en glädje av att utöva fysiska aktiviteter men att barnen kände även en oro och en rädsla av att utöva fysiska aktiviteter (Cook m.fl., 1999). På liknade sätt har Sandseter (2009) i sin studie undersökt hur barnen upplever riskfylld lek. Resultatet visade att glädje och rädsla går parallellt med varandra. Det innebär om barnet känner en rädsla till att utöva fysiska aktiviteter ska det finnas en uppmuntran till glädje så inte rädslan tar över.
11
4 Teoretisk utgångspunkt
För att undersöka förskollärarens roll i barns fysiska aktiviteter utgår studien från den psykomotoriska teorin. Teorin innebär att ha en helhetssyn på barnet där barnets kropp och rörelse blir viktiga faktorer i utvecklingen (Osnes m.fl., 2012). I den
psykomotoriska teorin finns det fem olika växelverkan som har en inverkan på barns rörelse och förskolläraren blir därför viktigt instrument för barnens fysiska utveckling (Osnes m.fl., 2012). En central del i den psykomotoriska teorin är förskolläraren som har en ledande roll i barns fysiska aktiviteter och att barns rörelse sker i samspel med förskolläraren (Stenberg, 2007). Förskollärarna i studien får tala fritt om sina åsikter och tankar om barns fysiska aktiviteter i sin undervisning. Studien kan därmed synliggöra om förskollärarna är inspiratörer och utgår ifrån barns intressen i fysiska aktiviteter. Ett psykomotoriskt arbetssätt är baserat på att förskollärarna är inspiratörer, närvarande och intar barns initiativ. Vilket i sin tur leder till att lärarna anpassar sin undervisning utifrån barnens behov (Stenberg, 2007). Därför intar studien den psykomotoriska teorin för att förstå och värdera resultatet i undersökningen där vi kan med hjälp av teorin analysera hur förskollärarna förhåller sig till barns fysiska aktiviteter i förskolan. Först presenteras den psykomotoriska teorin mer ingående och därefter presenteras de fem olika
växelverkningarna som har en påverkan på barns fysiska aktiviteter: sensomotorisk, psykomotorisk, psykosocial, psykofysisk och psykofysiologisk.
4.1 Psykomotorisk teori
Den psykomotoriska teori är grundad av E.J Kiphards (1979) som belyser att barns rörelse är en central del i utvecklingen. Begreppet psykomotorisk är uppdelade i två olika fackområden, där psyke betyder själ och motorik är där kroppsrörelse och
rörelseförmåga ingår (Stenberg, 2007). Den psykomotoriska teorin bildar en helhetssyn (holistisk syn) på människan då kropp och själ samverkar tillsammans (Osnes m.fl., 2012). Det centrala i denna teori är upplevelsen av att kroppen är i rörelse samt erfarenheter i kroppsliga och sociala sammanhang med rum och material. Osnes m.fl.
(2012) lyfter något som kallas den psykomotoriska cirkeln, där en ömsesidig
växelverkan sker. Det menas att personer som samverkar i den fysiska rörelsen och i den sociala miljön har en ömsesidig kommunikation. Individer utför olika rörelser där olika faktorer påverkas därför är det viktigt att inta en ömsesidig växelverkan vilket är
12
en dominerade syn inom den psykomotoriska teorin. I samband med detta nämner Kiphard (1979 i Stenberg, 2007, s.15) att:
Psykomotorik är en specifik metod, där identifieringen av de kroppsliga- motoriska och psykiska processerna kommer att ligga till grund för pedagogens handlande.
Kiphards (1979) efterföljare Eggert (1994) är en av dem som utvecklade den psykomotoriska teorin och fokuset i teorin är barns utveckling. Barns utveckling främjas via samspel med barn och vuxna när de leker och använder sina känslor, tankar och rörelser (Stenberg, 2007).
I linje med det lyfter den psykomotoriska teorin fem växelverkningar som har en påverkan på barns upplevelser och rörelser och det är: sensomotorisk, psykomotorisk, psykosocial, psykofysisk och psykofysiologisk växelverkan (Osnes m.fl., 2012). Nedan presenteras dessa fem växelverkningar mer utförligt.
4.1.1 Sensomotorisk växelverkan
Den sensomotoriska växelverkan handlar om när en person gör en aktivitet och en annan person observerar aktiviteten utan att göra en handling av det och det kallas för spegelneuroner. Det betyder att aktiviteten registreras i båda individernas hjärncentrum.
I barns fall är inte deras nervsystem färdigutvecklat, vilket leder till att barn är mer påverkningsbara än vuxna. Utifrån detta är förskollärarens roll av betydelse för barnen som är mer påverkningsbara i verksamheten (Osnes m.fl., 2012).
4.1.2 Psykomotorisk växelverkan
Psykomotorisk växelverkan handlar om hur en individ känner sig psykisk när den utför rörelseaktiviteter i olika situationer, exempelvis när en individ känner en ängslan, stress, osäkerhet påverkas det hur den bemästrar situationen. En positiv sida av denna
växelverkan handlar om när individen får ett annat fokus med hjälp av leken, vilket leder till att individen känner sig lugn och avstressande i en situation (Osnes m.fl., 2012).
13 4.1.3 Psykosocial växelverkan
Psykosocial växelverkan handlar om hur den sociala gemenskapen och miljöns
utformning påverkar varandra ömsesidigt. Det innebär att miljöaspekten har en stor roll om barnet vågar testa och utmana sig i olika situationer. Om barnet upplever social press kan det leda till en positiv faktor där barnet vågar testa nya saker medan om barnet är otrygg i situationen och känner en för stor press kan det leda till en negativ faktor, där barnet avstår att delta i en ny situation (Osnes m.fl., 2012).
4.1.4 Psykofysisk växelverkan
Den psykofysisk växelverkan lyfter den fysiska miljön om hur utformningen av miljön ser ut och tillgängligheten av material. När förskolläraren ska introducera ett material exempelvis bollar då är det bra att tänka på hur materialet ska underlättas för barnet.
Beroende på hur den fysiska utomhusmiljön är utformad exempelvis om det är
ojämnmark kan det påverka de yngre barnen, för de har ingen erfarenhet sen tidigare att vistas i en sådan miljö (Osnes m.fl., 2012).
4.1.5 Psykofysiologisk växelverkan
Psykofysiologisk växelverkan synliggör hur fysiologiska processer i kroppen påverkas genom hur individen använder sin kropp i olika rörelser. Kroppen känner själv av hur mycket den orkar och klarar av i fysiska aktiviteter. Via att individen använder sig av fysiska aktiviteter kan det leda till mindre stress, depression och ångest hos individen (Osnes m.fl., 2012).
14
5 Metod
I detta kapitel inleds metodavsnittet med vilken metod som används samt vilka
metodval som har övervägts i studien. Därefter presteras urvalet med vilka respondenter som har deltagit i undersökningen. Vidare beskrivs studiens genomförande och
bearbetning av material och avslutningsvis presenteras studiens tillförlitlighet och trovärdighet.
5.1 Metodval
Studiens syfte var att undersöka hur förskollärarna förhåller sig till barns fysiska aktiviteter i förskolan och för att ta reda på det valde vi att använda oss av en kvalitativ metod med fokus på semistrukturerade intervjuer. En kvalitativ studie handlar om att ha en induktiv syn vilket innebär förhållandet mellan teori och praktik, där teorin framhävs utifrån forskningsresultatet i en studie (Bryman, 2018). Den kvalitativa metoden innebär även att inta en kunskapsteoretisk ståndpunkt genom att få en förståelse av deltagarnas tolkningar i den sociala miljön (Bryman, 2018). I samband med detta ledde det till att studien intog en kvalitativ ansats genom att personligen besöka respondenterna på deras förskolor för att skapa en närmare förståelse av deras tolkningar i fysiska aktiviteter. Vi valde att inte utgå från en kvantitativ studie då vårt syfte grundar sig i förskollärarnas förhållningsätt till barns fysiska aktiviteter, där förskollärarnas egna tolkningar och åsikter ska genomsyras i studien. Genom att använda semistrukturerade intervjuer kunde studien komma närmare förskollärarens roll med hur de upplever och förhåller sig till fysiska aktiviteter samt att förskollärarna fick möjligheten att utveckla sina svar och oklarheter under intervjuprocessen. Semistrukturerade intervjuer och att använda en intervjuguide med öppna svarsmöjligheter resulterar till att respondenterna får utveckla sina egna idéer och tankar samt att intervjuaren kan ställa följdfrågor (Bryman, 2018).
5.2 Urval
Förskolorna i studien valdes ut utifrån bekvämligheter där tanken var att förskolorna skulle ligga i närområden ifrån stadens centrum och därmed blev detta ett
bekvämlighetsurval (Denscombe, 2018). Urvalet i studien avgränsades genom att rikta in sig på legitimerade förskollärare i undersökningen därför att förskollärarna har det övergripande ansvaret över det planerade innehållet i förskolans verksamhet
(Skolverket, 2018). Studien har ett målinriktat urval vilket innebär att målgruppen som i
15
detta fall är förskollärarna har valts ut i förväg för att besvara forskningsfrågorna (Bryman, 2018).
För att göra intervjustudien skickades det en förfrågan via e-post med ett
informationsbrev infogat (bilaga 1) till 20 biträdande rektorer på förskolor i mellersta Sverige. I mailet ställdes det en förfrågan om att få intervjua två förskollärare som arbetade på olika åldersavdelningar. Utav de 20 förskolorna som kontaktades återkopplade sex förskolor med ett godkännande med att få komma och göra en intervjustudie. Innan intervjuprocessen påbörjades skickades blanketten om
informationen till anställda (bilaga 2) och intervjuguiden (bilaga 3) ut i förväg till dessa förskolor. I de sex förskolorna deltog elva förskollärare i åldern 27–62 år och varierande yrkesverksamma år. Förskollärarnas ålder och yrkesverksamma år har ingen relevant betydelse i vår studie på grund av att studien generellt inriktar sig på förskollärarnas förhållningsätt till fysiska aktiviteter. En annan avgränsning i urvalet av förskolorna var baserat på hur förskolorna var placerade samt deras utomhusmiljö för att få ett
övergripande förståelse hur verksamhet arbetar kring fysiska aktiviteter. Utomhusmiljön visas på följande sätt enligt tabellen nedan:
Tabell. Översikt av respondenternas tillgång till stimulerande utegård och skogsmiljö samt deltagit på någon kurs/föreläsning om fysiska aktiviteter.
Förskollärare Stimulerande
utegård
Tillgång till skogsmiljö
Deltagit på kurs/
föreläsning
Förskollärare 1. Ja Ja Ja
Förskollärare 2. Ja Ja Ja
Förskollärare 3. Ja Nej Ja
Förskollärare 4. Ja Nej Ja
Förskollärare 5. Nej Nej Nej
Förskollärare 6. Nej Nej Nej
Förskollärare 7. Ja Nej Nej
Förskollärare 8. Ja Nej Nej
Förskollärare 9. Ja Ja Nej
Förskollärare 10. Ja Ja Nej
Förskollärare 11. Nej Nej Ja
16
5.3 Genomförande
För att genomföra studien användes semistrukturerade intervjuer och en intervjuguide (bilaga 3) där frågor utformades som kunde besvara studiens syfte och forskningsfrågor samt få respondenternas övergripande synsätt till fysiska aktiviteter. Semistrukturerad intervjuguide ger respondenterna frihet till deras egna tankar och svarsformuleringar i intervjuprocessen (Bryman, 2018). Intervjuguidens första del innehöll bakgrundsfrågor som handlade om förskollärarnas ålder, yrkesverksamma år, åldersgrupp på avdelningen och om de var fysisk aktiva på fritiden samt om de har varit deltagande i någon
kurs/föreläsning inom fysisk aktivitet. Bakgrundsfrågorna var delvis relevanta för studiens analys i resultatet och diskussionsdelen via respondenternas intresse och kunskap om fysisk aktivitet. Den andra delen av intervjuguiden bestod av intervjufrågor som var grunden till att besvara studiens syfte och forskningsfrågor.
Intervjuprocessen genomfördes i ett enskilt rum på respektive förskola. Intervjun startade med att tillfråga respondenterna om de hade läst igenom informationen till anställda och därefter fick de skriva under samtycket med att deltaga i intervjun. I enlighet med Vetenskapsrådet (2017) har respondenterna informerats om
konfidentialitet genom att känslig information bevaras och att obehöriga inte får ta del av materialet. I studien har respondenterna en anonymitet och deras integritet skyddas enligt god forskningsseds rekommendationer (Vetenskapsrådet, 2017). Respondenterna blev informerade om deras rättigheter med att frivilligt delta och avbryta sitt deltagande i intervjustudien. Forskningsetikens viktigaste princip är att delge information om vad studien handlar om och där respondenten ger ett samtycke samt om möjligheten att avbryta sitt deltagande i studien (Löfdahl, 2014; Vetenskapsrådet, 2017). Studiens respondenter och förskolornas namn kommer att avidentifieras (Vetenskapsrådet, 2017).
Respondenternas namn kommer att ändrats till fiktiva namn i denna studie och respondenterna benämns som Förskollärare 1–11 för att inte avslöja deras könsidentitet.
Vidare blev respondenterna tillfrågade om de hade några frågor kring studiens genomförande samt om det gick bra att få göra en ljudinspelning. I intervjuprocessen användes ljudinspelning med en digitalröstinspelning i mobilen för att inte bli
distraherad och få med de viktiga detaljerna som respondenterna förmedlar.
Ljudinspelning är ett lämpligt tillvägagångsätt för att minnas vad respondenterna har
17
sagt samt att kunna återgå och lyssna på intervjusvaren igen. Ljudinspelningens nackdel kan vara att respondenterna kan hämmas i intervjuprocessen (Bryman, 2018).
Arbetsprocessen i intervjun delades upp mellan oss intervjuare, där ena ställde frågorna och den andra antecknade respondenternas kroppsuttryck. Slutet av intervjuprocessens ljudinspelning valde vi att inte stänga av ljudinspelningen på grund av att
respondenterna öppnar sig mer med sina egna tankar (Bryman, 2018). Intervjuprocessen avslutades med att respondenterna blev tillfrågade om de hade något mer att tilläga samt att vi tackade för deras deltagande i vår studie.
5.4 Bearbetning av material
Det insamlande materialet skrevs ut via att lyssna av alla intervjuer. Studiens syfte och frågeställningar var i fokus hela tiden under arbetsprocessen för att få relevanta
kopplingar av materialet. Vi valde att var och en skulle lyssna av de inspelade
ljudinspelningarna enskilt för att sedan kunna sammanställa det tillsammans för att få breddare tolkningar av det insamlade materialet. Det insamlade materialet bygger på våra värderingar och erfarenheter (Thurén, 2019). Materialet skrev vi ner på en dator där vi fick en överblick på vad varje respondent hade svarat och sedan skrev vi ut det nedskrivna materialet för en tydligare översikt. Ljudinspelningarna lyssnades av flera gånger samt att vi färgmarkerade texten för att kunna dela in materialet för att se olika teman utifrån studiens syfte och frågeställningar. Studien utgick från en tematisk analys på grund av att det fanns flera olika respondenter med olika synsätt till fenomenet som var förskollärarens förhållningssätt till fysiska aktiviteter (Löfgren, 2014). I studien identifierades det fyra teman som var relevant till fysiska aktiviteter i förskolan:
förskollärarnas förhållningssätt till fysiska aktiviteter, aktivt deltagande och vara som en förebild för barnen, planerade och spontana aktiviteter och utmaningar och hinder.
18
5.5 Tillförlitlighet och trovärdighet
Studiens datainsamling är baserad på en strukturerad intervjuguide. Intervjuguiden skapades utifrån tidigare forskning och med hänsyn till studiens syfte och
frågeställningar. Studiens intervjuguide med frågeställningar diskuterades först med varandra och därefter pilottestades för att se om frågorna hade en trovärdighet och stämde överens utifrån vår tolkning. Genom att använda sig av en pilotstudie kan frågorna säkerställas med att se om de fungerar i undersökningen (Bryman, 2018).
Analysprocessen hjälpte oss att få en tillförlighet av resultatet på grund av att vi kunde gå tillbaka och läsa utskrifterna av texten flera gånger. Denna analysprocess kunde synliggöra vad förskollärarna reflekterade om och på så sätt minskade våra egna
misstolkningar. Studiens syfte och frågeställningar är förankrat till allt datamaterial och där med stärks tillförlitlighet och trovärdighet i studien.
19
6 Resultat
I kommande kapitel presenteras studiens resultat om hur förskollärarna förhåller sig till barns fysiska aktiviteter i förskolan. Resultatet kommer att presenteras inom fyra omfattande teman inom fysiska aktiviteter. Första temat som presenteras är
förskollärarnas förhållningssätt till fysiska aktiviteter och därefter aktivt deltagande och vara en förebild för barnen. Vidare presenteras planerade och spontana aktiviteter och avslutar med att belysa utmaningar och hinder i fysiska aktiviteter.
6.1 Förskollärarnas förhållningsätt till fysiska aktiviteter
De flesta respondenter anser att förskollärarnas förhållningsätt och intresse av att utöva fysiska aktiviteter både i förskolan och i privata sammanhang har en betydelse för att barnen själva fångar ett intresse av fysiska aktiviteter. Respondenterna var eniga om hur viktigt det är att vara en bra förebild och att förebilden har en påverkan på barns fysiska aktiviteter. Respondenterna indikerar hur viktigt det är att visa, uppmuntra och utmana barnen till att röra på kroppen. Det leder till att förskolläraren blir en förebild inom fysiska aktiviteter. En respondent uttryckte det på följande sätt:
Leda barnen med att visa hur viktigt det är att röra på kroppen, att det ska vara roligt och att kroppen mår bra av rörelse. (Förskollärare 7)
Fysiska aktiviteter
Utmaningar och hinder
Aktivt deltagande och vara som en förebild för barnen
Planerade och spontana aktiviteter
Förskollärarnas förhållningsätt till fysiska aktiviteter
20
De flesta respondenterna anser att leken är betydelsefull i barns fysiska aktiviteter. Den är betydelsefull därför att det är i leken som förskollärarna kan vara en förebild och i leken skapas det en trygghet hos barnen. Ett arbetssätt för att skapa en trygghet i leken är enligt respondenterna att upprepa leken ett antal gånger. Nedan följer några citat från respondenterna:
Om jag är med i leken och tycker det är roligt så får man med sig barnen… Upp till oss att vi ska vara viktiga förebilder. (Förskollärare 1)
Vi upprepar lekar, det behöver inte vara nya grejer varenda gång, utan vi kan upprepa samma sak om och om igen för att få barnen trygga. (Förskollärare 5)
Majoriteten av respondenterna anser att de borde uppmärksamma hur viktigt barns lekar är för barns utveckling och lärande samt se leken som en möjlighet till att undervisa på ett lekfullt sätt. På liknade sätt uttryckte tre respondenter att om förskollärarna är med i barnens lekar via att vara medupptäckare kan de utmana barnen och vidare utveckla deras lärande.
Är vi vuxna aktiva i leken kan vi inspirera barnen och spinna vidare på det…Att uppmuntra till rörelse och att utmana leder till att barnen breddar sina förmågor.
(Förskollärare 5)
Att jag själv är delaktig med att vara medupptäckare blir jag en förebild i barnens lekar.
(Förskollärare 2)
Det är vår roll att se till att barnen rör sig i leken. (Förskollärare 8)
Resultatet visar på att de flesta respondenter var eniga med hur betydelsefullt det är att ha rätt förhållningssätt till fysiska aktiviteter genom att vara en bra förebild för barnen med att skapa möjligheter till att utöva fysiska aktiviteter. Resultatet visar även att leken har en stor roll i barns fysiska aktiviteter genom att förskollärarna ser lekens möjligheter till att utöva fysiska aktiviteter i undervisningen.
21
6.2 Aktivt deltagande och vara som en förebild för barnen
De flesta respondenter anser hur viktigt det är att vara fysisk aktiv själv för att inspirera barnen till att utöva fysiska aktiviteter samt att barnen ska få ta del av den rörelseglädjen som förskollärarna skapar. En del av respondenterna påpekar att det är förskollärarens roll att visa hur viktigt det är med att röra kroppen, visa på rörelseglädje och att kroppen mår bra av rörelse. En respondent uttryckte det på följande sätt:
Om en vuxen arbetar i förskolan och inte är så fysisk aktiv själv, då är man ingen förebild... Det ska vara roligt att röra sig. (Förskollärare 2)
En gemensam nämnare för alla respondenter var att de använde sig av begreppet rörelseglädje och ett arbetssätt för att skapa rörelseglädje var att använda sig av olika material i de fysiska aktiviteterna som exempelvis babblar figurerna. Babblar figurerna används både i sång och rörelseaktiviteter.
I samband med detta anser samtliga respondenter att förskollärarna måste vara
engagerade och aktivt deltagande för att vara en bra förebild samt vara en igångsättare och inspiratör. Via att vara inspiratör anser de flesta respondenter att det är viktigt att vara tillmötesgående, ha de rätta verktygen och få med barnen på deras villkor. Två av respondenterna utryckte det på detta sätt:
Det gäller att man har lite grann i ryggsäcken som man tar fram och då får man med barnen. (Förskollärare 9)
Det handlar om oss förskollärare, hur engagerad och vad vi vill med saker och ting.
(Förskollärare 10)
I kontext med detta nämner två respondenter att de inte är fysisk aktiva på fritiden och ingen kunskap inom ämnet. Respondenterna anser att de inte är en förebild i barns fysiska aktiviteter då de själva inte var delaktiga i deras spontana fysiska aktiviteter.
Respondenterna uttrycket det på följande sätt:
Att vara en förebild har en större roll än vad vi tar, men vi kan bara bli bättre.
(Förskollärare 7)
22
Skulle kunna vara med barnen mycket mera än vad vi är, för det är vår roll att barnen rör på sig, mår bra och utvecklar sig överlag. (Förskollärare 8)
Resultatet visar att de flesta respondenter uttryckte hur betydelsefullt det är att vara delaktig i aktiviteter för att vara en bra förebild och genom detta arbetssätt framhävs fysiska aktiviteter i undervisningen. Medan två respondenter anser att de inte arbetade med fysiska aktiviteter genom att de själva inte var delaktiga i aktiviteterna. De två respondenterna anser att de borde arbeta mer med fysiska aktiviteter och själva vara aktivt deltagande för att stärka barns välmående och intresse för fysiska aktiviteter.
6.3 Planerande och spontana aktiviteter
Alla respondenter anser att fysiska aktiviteter i förskolan har en betydelse för barns välmående. Respondenterna är eniga om att undervisningen har en påverkan på hur barnen tar till sig fysiska aktiviteter. I samband med detta anser respondenterna att det är betydelsefullt att utgå ifrån barns intresse då de planerar en fysisk aktivitet. Alla respondenter indikerar därmed att förskollärarna behöver vara lyhörda, se vad barnen är intresserade av här och nu och därefter planera in undervisning utifrån barnens
intressen.
I kontext med detta nämner två respondenter hur de intog barns intresse via att vara lyhörda när de observerade barnens intresse av Bolibompa drakdansen. Det relaterade till att respondenterna planerade in Bolibompa drakdansen och flera rörelsesånger i fysiska aktiviteter. En av dessa respondenter uttryckte det på följande sätt:
Nästan alla lärde sig drakdansen och barnen lärde varandra…Började vi sjunga den så kom det barn ifrån hela gården och var med, det var deras sång. (Förskollärare 2)
På likande sätt anser majoriteten av respondenterna att förskollärarna ska anpassa den fysiska aktiviteten utifrån varje individs behov, för varje barn har inte samma möjlighet och förutsättningar till rörelse. Respondenterna anser att förskollärarna ska anpassa den fysiska aktiviteten både utifrån individnivå och gruppnivå för att alla barn ska känna ett lyckande och samtidigt bli utmanande till att utöva fysiska aktiviteter. En respondent uttryckte det på följande sätt:
23
Hur vi bemöter barnen och ser barnens behov är en del av vårt uppdrag…Det barnet kan idag är betydelsefullt på hur barnet kommer att hantera det längre fram i livet.
(Förskollärare 3)
För att kunna planera in fysiska aktiviteter anser samtliga respondenter att barnen ska få känna en rörelseglädje och inte en prestation för att utöva fysiska aktiviteter. En
respondent nämnde att det är viktigt att vara tillmötesgående och säga ja till barnen så mycket som möjligt för att kunna inta barns intressen och stärka barns självkänsla. En respondent uttryckte det på följande sätt:
Det är vårt tänk inom förskolans värld att ta tillvara på barns initiativ. (Förskollärare 10)
I relation till att inta barns intresse anser majoriteten av respondenterna att de kan anpassa miljön spontant efter barns rörelsebehov. De flesta respondenter anser att de kan anpassa inomhusmiljön till fysiska aktiviteter genom att utforma ett rörelserum. Där kan barnen få möjligheter till att dansa och använda material som är inspirerande till att utöva fysiska aktiviteter som inte har ett fokus på barnens springande. Medan två andra respondenter anser att barns intresse med att springa inte kunde tillgodoses i
inomhusmiljön. De uttryckte det på följande sätt:
När barnen är fysiska framförallt inne då vill man inte att de ska vara fysisk aktiv för att det blir högt och det blir jobbigt med att arbeta i det. (Förskollärare 8)
Barnen får gärna inte springa inne och barnens springande riktas utomhus istället.
(Förskollärare 11)
De flesta respondenter anser att utomhusmiljön är betydelsefull i barns fysiska
aktiviteter på grund av att där kan barnen spontant utöva fysiska aktiviteter exempelvis cykla, springa, klättra och balansera på olika föremål. Samtliga av respondenterna anser att de inte planerade in så många fysiska aktiviteter i sin undervisning utan de anser att barnen får ta del av det spontant.
Eftersom vi arbetar med ett öppet sinne med barnens initiativ så får vi med fysisk aktivitet varje dag ändå. (Förskollärare 10)
24
Mindre än hälften av respondenterna planerade in fysiska aktiviteter i utomhusmiljön.
De flesta av respondenterna som planerade in fysiska aktiviteter har tagit del av föreläsningar inom barns fysiska aktiviteter. Där med anser dessa respondenter att fysiska aktiviteter har en viktig betydelse för barns utveckling och lärande.
Resultatet visar att alla respondenterna indikerar hur betydelsefullt det är att ta barns intressen samt utgå ifrån varje barns behov och förutsättningar när de planerar fysiska aktiviteter. Resultatet synliggör respondenternas förhållningssätt till fysiska aktiviteter, där de flesta respondenter skapade spontana möjligheter till att utforma miljön till att utöva fysiska aktiviteter. Genom att inte anpassa miljön utifrån fysiska aktiviteter visar resultatet på att det fanns några respondenter som inte intog barns intresse till rörelse.
Majoriteten av respondenterna använde utomhusmiljön för barnens spontana fysiska aktiviteter samt att mindre än hälften av respondenterna planerande in fysiska aktiviteter i utomhusmiljön.
6.4 Utmaningar och hinder
Respondenterna synliggör både utmaningar och hinder för att bedriva en undervisning med barnen i fysiska aktiviteter. Där miljöaspekten, material och förskollärarnas förhållningsätt har en avgörande betydelse till att utöva fysiska aktiviteter. I samband med detta anser samtliga av respondenterna att miljöaspekten är en betydelsefull faktor i barns fysiska aktiviteter. Majoriteten av respondenterna hade inte tillgång till
skogsmiljöer som de anser är viktigt i barns motoriska utveckling. En respondent uttryckte på följande sätt:
Genom att få ta del av skogsmiljön får barnen tillgång till en ojämn terräng och träna grovmotoriken. (Förskollärare 5)
De flesta respondenter anser att förskolans utomhusmiljö har en inverkan på barns fysiska aktiviteter via hur den är utformad och anpassad. De respondenter som inte nämner miljöaspekten är de som anser att de har en bra utomhusmiljö och tillgång till skogsmiljöer.
Vi får se över vår miljö och hur den är utformad, finns det plats för fysiska aktiviteter eller har vi saker överallt som försvårar det hela. (Förskollärare 6)
25
På liknade sätt som utomhusmiljön är ett hinder anser respondenterna att
inomhusmiljöns yta kan vara ett hinder i barns fysiska aktiviteter. Respondenterna utryckte följande:
Vi har ingen gympasal att tillgå tyvärr…Lekhallarna finns ju inte kvar på många ställen idag som det fanns förut. (Förskollärare 3)
Barnen kan inte utöva fysiska aktiviteter på grund av de små rummen… Barn vill ju röra på sig och då är det miljön som ställer till det och framförallt inomhusmiljön.
(Förskollärare 8)
I samband med miljöns betydelse har materialet en viktig aspekt för att utöva fysiska aktiviteter. Material var något som de flesta respondenter nämnde som kunde påverka deras möjligheter till att arbeta med fysiska aktiviteter. En respondent uttryckte sig hur betydelsefullt det är att erbjuda material på rätt sätt i verksamheten. En annan
respondent anser att ekonomin har en påverkan på vilket material de fick köpa in till förskolan som in sin tur leder till begränsningar i fysiska aktiviteter.
Vi behöver material som stimulerar till annat än spring som balansmaterial... De vill att vi ska göra så mycket men vart är grejerna att göra saker med. (Förskollärare 11)
Material kan begränsas på grund av ekonomin. (Förskollärare 5)
Ett annat hinder som respondenterna anser är förskollärarnas förhållningsätt till fysiska aktiviteter. Flera respondenter anser att förskollärarna bör ha ett positivt synsätt till fysiska aktiviteter istället för att se hinder. Två respondenter uttryckte det på följande sätt:
Det är klart att det finns hinder, men väljer man att fokusera på de då blir det tufft. Det gäller att hitta guldkornen med att det finns bra möjligheter… Fokusera inte på hindren utan på det positiva. (Förskollärare 10)
Det finns inga hinder, det enda hindret som finns är om jag som pedagog är emot det här och tycker det är jobbigt att ta fram material. (Förskollärare 4)
26
På liknade sätt anser samtliga respondenter att förskollärarnas intresse till fysiska aktiviteter och hur aktiva förskollärarna är avspeglar sig på barnen. En respondent uttryckte det på följande sätt:
Det är viktigt att vi tycker det är roligt för då hänger barnen på. (Förskollärare 9)
Majoriteten av respondenterna tar ytterligare upp två hinder, där tiden och personalbrist är två avgörande faktorer för att planera in fysiska aktiviteter i verksamheten.
Respondenterna anser att de behöver extra tid i sin planering och utvärdering för att möjliggöra fysiska aktiviteter i undervisningen.
Vi skulle inte behöva ha någon rast för att få ihop till allt vi ska göra. För man vill så mycket för dem här barnen. (Förskollärare 11)
Om det är aktiviteter som man ska planera och förbereda kan det finnas brist på tid och inte får ut planeringstid, de kanske är personalbrist då vi inte har vikarier som både påverkar förberedelserna och genomförandet. (Förskollärare 1)
Svårt med vissa tider då det är inskolning och frånvaro på personal. (Förskollärare 5)
För att kunna planera och stärka barnen i fysiska aktiviteter anser majoriteten av respondenterna att de skulle behöva utbildning inom området. Då de flesta av respondenterna anser att de saknar kompetens och de rätta verktygen för att bedriva fysiska aktiviteter i undervisningen.
Resultatet synliggör att det finns hinder och utmaningar i respondenternas planering med att bedriva fysiska aktiviteter. Där miljöaspekten tillsammans med material och ekonomin har en avgörande betydelse på vilka resurser som respondenterna har att tillgå. En annan aspekt som resultatet visar var att tiden, planeringen och personalbrist har en inverkan på hur respondenterna ska kunna planera in fysiska aktiviteter.
Resultatet indikerar även att respondenternas förhållningsätt genom att vara positiv har en inverkan på barns fysiska aktiviteter. Respondenternas resultat synliggör att de behöver utbildningar inom fysiska aktivister för att stärka deras kompetensutveckling samt kunna utmana barnen ytterligare.
