SKF-koncernens policy för miljö, hälsa och säkerhet

o

o

o

Koncernchefen har ordet

Vi har inom SKF förbundit oss att vidmakthålla en hög miljöstandard. Detta uttrycks tydligt i koncernens policy för miljö, hälsa och säkerhet. Men en policy är inte mycket värd om den inte ständigt tjänar som ledstjärna i den dag- liga verksamheten. I denna redovisning försöker vi visa att vår policy verkligen fungerar som ett effektivt verktyg för att åstadkornrna miljöförbättring.

Rullningslager, SKFs huvudprodukt, kallas också anti- friktionslager-en träffande benämning. Kontinuerlig produktförbättring under många år har ökat de energi- besparingar som nås med SKFs rullningslager.

Beräkningar har visat att energibesparingarna ungefär motsvarar produktionen vid 100 stora kärnkraftverk.

En annan illustration är att järnföra ett vanligt sfäriskt rullager som användes för 50 år sedan med ett lager för samrna ändarnål idag. Det gamla lagret hade en vikt om 140 kilo; idag väger det 57 kilo och har 30 procent lägre friktion. Dessa exempel på energibesparing och resurs-

effektivitet visar att SKFs huvudprodukt har en avgörande positiv miljöpåverkan.

SKFs miljöförbättringar ägnas i stor utsträckning åt vidare produktutveckling för att minska lagerfriktionen och åt förbättringar i tillverkningen. Det är vår ambition att hålla samrna miljöstandard varhelst vi verkar. I prakti- ken betyder detta att vi tillämpar samrna höga standard var vi än bygger en ny fabrik och att vi har samrna miljö- krav vid alla fabriker runt om i världen.

En hög andel av våra investeringar i anläggningar, rnaskiner och annan utrustning innehåller miljöförbätt- rande element. Dessutom är en ansenlig investerings- volym direkt rniljörelaterad. Investeringar av detta senare slag beslutade under 1995 uppgick till210 miljoner kronor, vilket motsvarar 7-8 procent av koncernens totala investeringsvolym.

Som ett led i den konstruktiva miljökommunikation vår policy kräver presenterar vi i denna miljöredovisning en sammanfattning av hur koncernen skött sig i miljöhän-

seende under 1995. ·

Peter Augustsson Koncernchef

SKF-koncernens policy för miljö, hälsa och säkerhet

Koncernens overgripande målsättning är att uppnå en långl!;iktig och uthållig lönsamhet. Med detta mål är huvuduppgiften att utveckla, framståila och

· "larknadsföra produkter och tjänster som tillfreds- ställer våra kunders behov och samtidigt är säk.Ta för sitt avsedda andamåL Samtidigt skall de v ara energieffektiva och miljömässigt godtagbara samt

lätta att återvinna eller säkert slutdeponera.

• Med miljö i denna pohcy menas så val den e:;~~.tema

miljön som den egna arbetsmiljön, vari inkluderas hälsa och säkerhet.

• Gallande forfattrungar och myndighetsbestämmel- ser år llllJlimikrav.

• Alla SKF-bolag skall vidmakthålla långsiktiga milJö- planer samt fortlöpande anpa~sa dessa planer till nya rön och erfarenheter på miljöområde t.

• Verksamheten skall bedriva5 på ett sådant sått att rndjön skyddas och så att energi och naturresurser sparas. Mi~oarbetet skall kännetecknas av standig förbättring.

• Miljopåverkan &kall beaktas vid affårsbe~lut.

• Bolagen inom SKF-koncernen skall sträva efter en konstruktiv kommumkation med samballet och be- rörda miljömyndlgheter.

• Leverantorer och entreprenörer skall påverkas att tillarnpa principerna i denna policy:

• Alla SKF-b6lag skall ttllhandahålla säkra och attrak- tiva arbetsplatser for de anställda och skall försalera sig om att de an~tällda år tillrackligt utbildade för att tillämpa denna policy i s1tt dagliga arbete.

~ Regelbundna kontroller av efterle\o"tladen av denna pohcy skall göra~ av alla SKF-bolag. Miljöresultat skall mätas och rappottera!!! regelbundet till aktie- ägare, anställda och allmanheten.

3

Miljöredovisning 1995

Hur påverkar vi miljön?

Lagerproduktionen representerar cirka 80 procent av all tillverkning inom SK.F. Den huvudsakliga råvaran vid lagertillverkning är stål. Råvaran vid SK.Fs stålverk är stålskrot Den huvudsakliga råvaran från icke förnybara resurser är terralegeringar och kalk, vilka endast repre- senterar några procent av det totala råvarubehovet. De viktigaste råvarorna vid fabrikerna för tätningstillverk- ning är stål och gummi (huvudsakligen syntetiskt).

En hög andel av allt stål i rullningslager återvinns, när lagret har slutanvänts. stålbehovet per lager har gradvis minskat under många år tack vare införande av effek- tivare tillverkningsprocesser med avseende på material- utnyttjandet. Ä ven förbättrade lager konstruktioner, som medger högre bärighetstal för en given lagertyp, har lett till en lägre lagervikt för en given tillämpning. Det kan förväntas att denna trend fortsätter.

Ett rullningslager används normalt många år, ibland i decennier. Under denna period har lagret bara en obetyd- lig miljöpåverkan, emedan det består av få komponenter och relativt harmlösa material- i huvudsak stål. Numera är många lager redan från början försedda med det smörj- medel de behöver under hela den förväntade livslängden.

Somliga lagertyper behöver dock eftersmörjas och föror- sakar på så sätt en miljöpåverkan motsvarande tillsatsen av smörjmedel- i allmänhet olja eller fett på kolväte bas. . Å andra sidan ökar andelen lager som är tätade och smorda för hela sin livslängd.

Färdiga lager transporteras naturligtvis innan de når sin slutliga destination. Ett betydande transportarbete utförs sålunda vid distributionen av rullningslager. En studie startades under 1995 för att undersöka miljöeffekterna av detta transportarbete och för att se hur de kan minskas.

Denna studie kommer, när den avslutats under 1996, att vara grunden för diskussioner med våra transportörer hur vi kan åstadkomma förbättringar.

Den miljöpåverkan från SKFs rullningslagerverksam- het som lättast kan påverkas är utan tvekan den som orsa-

•

Koncernstaben sUJder de tillverkande enheterna med detaljerad tolkning av koncernens miljlJpolicy och med utbildning och information inom miljöområde t.

kas direkt av tillverkningen. Detta är också det område där de största förbättringsansträngningarna för närvarande görs. De prioriterade områdena för miljöförbättringar är:

.,._ Införande av formella miljö ledningssystem.

I)IJo- Minskning av avfall.

.,._ Hantering, lagring, behandling, återvinning och kvitt- blivning av diverse restprodukter såsom slipmull och spillolja.

I)IJo- Effektiv användning av hjälpprodukter och tillsats-

material, t ex förlängning av livslängden på skärvätskor och tvättvätskor.

.,.. säkerhet vid lagringstankar.

.,._ Hantering och lagring av oljor och kemikalier.

.,._ Egenkontroll och revisioner på fabriksnivå.

.,._ Ordning och reda i icke tillverkande avdelningar.

I)IJo- O lycksberedskap (planering och utbildning).

.,._ Bullerminskning.

.,._ Minskning av arbetsskador.

I)IJo- Eliminering av PCB. De flesta fabrikerna inom SK.F

har redan eliminerat all utrustning som innehåller PCB, men på grund av betydande investeringsbehov för byte av aktuell utrustning kommer det att taga några år till, innan alla fabriker är PCB-fria.

Produktionen av de råvaror och den energi som används i SKFs tillverkning har naturligtvis en miljöpåverkan. Leve- rantörerna påverkas att tillämpa samma miljöprinciper somSKF.

Hur vi styr vårt miljöarbete

För att underlätta tolkningen av den nya policyn infördes under 1994 en koncernmanual för miljö, hälsa och säker- hett). Manualen täcker alla väsentliga delområden inom MHS-ledning och innehåller krav som alla SKF-enhet( 1

måste uppfylla för att verka i överensstämmelse med ~

koncernens MHS-policy.

Varje SKF-enhet förväntas utveckla ett eget system för MHS-ledning, inkluderande organisation, manualer, pro- cedurer, instruktioner, planer etc för att uppfylla krav~-'

koncernens policy och MHS-manual. Ledningssystemt:v. ¹ skall också vara så utformat att det uppfyller kraven i den kommande internationella standarden ISO 14001, vilken förväntas under 1996. Alla tillverkande enheter inom SK.F skall ha huvudelementen i ett sådant MHS-ledningssystem i funktion senast vid utgången av 1996.

För att underlätta utveckling och introduktion av MHS-ledningssystem har koncernstaben utvecklat en utförlig handbok, som distribuerats till alla tillverkande enheter i koncernen. Kurser och seminarier, ordnade av koncernsta ben, påbörjades under 1995 och fortsätter 1996 för dem som ansvarar för denna utveckling. Miljöchefen eller -samordnaren vid varje fabrik spelar en central roll i detta arbete, och linjeorganisationens medverkan är också väsentlig.

l) Miljö, hälsa och säkerhet förkortas i det följande MHS.

En uppsättning för hela koncernen gemensamma mått på prestationerna inom MHS-området är under utveck- ling. De mått som hittills utvalts redovisas nedan för 1995 -där det är möjligt även för de 2-3 senaste åren. Eftersom denna redovisning skrevs i början av januari 1996, är vär- dena för 1995 uppskattade, huvudsakligen baserade på verkliga värden per oktober eller november. En komplett uppsättning prestationsmått för hela koncernen blir klar först när fullständiga MHS-ledningssystem är i funktion vid alla fabriker.

Hur vi kontrollerar vårt miljöarbete

I det ordinarie MHS-revisionsprogrammet har 36 fabriker (av totalt cirka 70) reviderats under 1995. Revisionerna görs av personal i koncernstaben. Den primära avsikten är

?"":verifiera att legala krav och interna SKF-krav är upp-

~. "öa, att identifiera potentiella miljörisker och att stimu- lera till kontinuerlig MHS-förbättring. Revision av de 19 fabriker som återstår, kommer att utföras under 1996.

Revisionerna bekräftade den förbättringstrend som obser-

veJ::_~ts under flera år i de flesta av fabrikerna. Några exempel:

·~ -·Nlinskad användning av hälso- och miljöfarliga ämnen,

t ex klorerade organiska lösningsmedel. Se Figur l.

~ Minskning av mängden miljöfarligt avfall.

~ Minskning av spill och läckage av oljor och lösnings- medel från maskiner till fabriksgolvet.

~ Ordning och reda i de direkta tillverkningsavdelningarna har nått en god standard. Detta har många positiva konsekvenser, t ex färre arbetsolyckor, minskad för- brukning av hjälp- och tillsatsmaterial och en mer stimu- lerande arbetsmiljö.

~ Lägre frekvens av arbetsskador.

Miljörevisorernas vanligaste rekommendationer till för- bättringar omfattar följande:

F..9rbättra hantering, lagring, återvinning och kvittblivning ( }estprodukter.

Liksom de flesta andra tillverkande företag genererar SKF restprodukter i tillverkningen. Många av dem kan återan- vändas eller återvinnas, om insamling, hantering och lagring av restprodukterna ordnas ändamålsenligt. Det är också ( '.\):igt att hålla en strikt kontroll över destination och

'an: ~ändning av de restprodukter som tas om hand av externa företag. Detta gäller särskilt för miljöfarligt avfall.

Inför en återvinningsmetod för slipmull i stället för depone- ring på avfallstipp.

Lagertillverkning innefattar mycket slipning. Som en rest- produkt erhålls betydande kvantiteter slipmull, i huvudsak bestående av oxiderade metallpartiklar, slipskivepartiklar, olja och vatten. Traditionell deponering på avfallstipp är den minst önskvärda kvittblivningsmetoden, och olika återvinningsmetoder vinner dädör terräng inom SKF.

Förbättra tanksäkerheten genom invallning, dubbel mantel och automatisk läckdetektering.

Oljor, lösningsmedel och andra vätskor som används i tillverkningen lagras normalt i tankar (cisterner). För att minska risken för markförorening på grund av läckage och spill bör alla tankar ha en invallning. Nedgrävda tankar bör också ha dubbel mantel och automatisk läckdetektering.

Förbättra information och kommunikation om faror och skyddsåtgärder vid hantering av kemikalier, oljor och andra material, t ex genom etiketter på alla behållare och genom enhetliga förfaranden för godkännande av nya material.

Ä ven om få miljöfarliga eller hälsoskadliga ämnen används idag, så är en del vätskor och kemikalier som används för tillverkningen skadliga för människors hälsa eller miljön, om de inte hanteras på lämpligt sätt. För att reducera risken för oönskad exponering är ett bra infor- mations- och kommunikationsprogram nödvändigt.

Inför regelbundna egenkontroller och -revisioner inom MHS-området.

Regelbundna inspektioner och revisioner av kritiska utrustningar och system, utförda av fabrikspersonalen, är viktiga element i ett effektivt MHS-ledningssystem.

Fortsätt arbetet med minskning av bullernivån.

En del av tillverkningoperationerna är mycket bullriga.

Åtgärder för att reducera detta arbetsmiljöproblem omfattar- i prioritetsordning-modifiering av process · eller maskin för att minska ljudnivån vid källan, inkaps- ling eller isolering för att minska bullrets utbredning samt användande av hörselskydd. När bullernivån är 80 decibel

eller högre, har man ett hörselskyddsprogram som omfat-

tar regelbundna bullerexponeringsmätningar och hörsel- undersökningar för dem som exponeras.

Förbättra ordning och reda i de icke direkt tillverkande avdelningarna.

De kvalitetsprogram som under många år bedrivits vid SKF-fabrikerna har resulterat i en betydande förbättring av ordning och reda. Härvid har de icke direkt tillverkande avdelningarna släpat efter, och man fokuserar nu ansträng- ningarna mer på dessa avdelningar.

Utöka MHS-utbildningen, särskilt i fråga om faror och skyddsåtgärder vid hantering av kemikalier och farliga vätskor, skydd mot arbetsolyckor samt olycksberedskap.

Tidigare var det vanligt att MHS-utbildningen var begrän- sad till några timmar vid anställningens början och däref- ter några timmar per år med information om hörselskydd, brandberedskap, och skydd mot olyckor på den egna arbetsplatsen. Idag behövs båda bredare och djupare MHS-utbildning regelbundet under anställningen.

Too 200

150

too

o

Figur 1

Förbrukning av klorerade l08ningsmedel i sKF-koncernen

1993 1994 1995

5

De anställdas hälsa och säkerhet

Arbetsskador och därav orsakad frånvaro utgör allvarliga störningar i den enskildes liv, och de förorsakar också extra kostnader för företaget. Betydande ansträngningar görs därför för att reducera eller eliminera arbetsskador.

Alla tillverkande enheter inom SKF har sålunda rutiner för registrering och analys av dessa skador. Avsikten är att samla fakta och data som underlag för arbetet med minsk- ning av skadornas frekvens och svårighetsgrad. Figur 2 visar hur arbetsskadeftekvensen för alla tillverkande enheter inom SKF har utvecklats de senaste åren. En klar förbättringstrend är uppenbar. V ariationeo mellan enskilda fabriker är dock stor, vilket tyder på att det finns en bety- dande förbättringspotential vid somliga fabriker.

Arbetsskadornas allvarlighetsgrad, mätt såsom antalet förlorade arbetstimmar per miljon arbetstimmar, har för- blivit ungefär konstant i intervallet 3 400- 3 600.

Några av fabrikerna har varit i drift mer än ett år utan skador som lett till frånvaro.

SKF-fabrikerna i USA har startat ett ambitiöst pro- gram för att minska frekvensen registrerade arbetsskador till noll år 2000. SKF-fabrikerna i Europa gör systematiska genomgångar av alla maskiner och processer för att säker- ställa uppfyllandet av de olika EU -direktiv som gäller skydd mot arbetsolyckor och som träder i kraft de närmaste åren.

Det nya lagret CARBTM minskar friktionen ytterligare så att mer energi kan sparas.

Arbetsskador i SKF-koncernen

Antal sUdar per nuijon arbetl.llmmat

80 - -

60

20

o

Figur2

Våra produkter och miljön

Under 1995 introducerade SKF en ny revolutionerande lagertyp, CARB™. Jämfört med konventionella lösningar kan detta lager åstadkomma en minskning av energiför- brukningen på grund av lägre friktion och mindre storlek.

Det minskade behovet av underhållleder också till miljö- fördelar såsom lägre förbrukning av verktyg och hjälp- material, färre produktionsstopp och mindre kassationer förorsakade av sådana stopp.

En annan lagerutveckling är tätade rullager för sträng- gjutningsmaskiner och valsverk i stålindustrin. Dessa lager arbetar i en svår miljö karakteriserad av smuts, vibrationer och värme. Normalt smörjs dessa lager kontinuerligt för att pressa ut föroreningar. De nya tätade lagren håller föroreningarna utanför och smörjmedlet inuti lagret där det behövs. Den sammanlagda fettförbrukningen minskar därför markant, och behovet av extra vattenrening för-~

svinner. ~ 1

Som ett resultat av betydande utvecklingsarbete inom · SKF ersätts alla blyhaltiga smörjfetter med blyfria alter- nativ från 1996. Ett av SKFs standardfetter innehåller små mängder natriumnitrit, vilket kan utgöra en hälsorisk på grund av att detta ämne kan bilda nitrosaminer. Ett forf~·.

ningsprojekt vid SKF Engineering & Research Centre,"""

SKFs forskningscentrum i Nederländerna, tyder på att detta fett troligen kan ersättas med ett bättre alternativ under 1996. Andra utvecklingsprojekt avser högre fett- livslängd, vilket leder tilllägre fettförbrukning. I allmän- het är miljöaspekter numera bland de viktigaste kriterierna vid val av smörjfett för lager.

SKF använder stålhållare i sfäriska rullager i större utsträckning än andra lagertillverkare. stålhållare ger ett antal fördelar i fråga om produktegenskaper. Dessutom förbättras möjligheterna till återvinning. När stålhållare används kan nämligen det slutanvända lagret återvinnas utan isärtagning, medan lager med mässingshållare först måste tagas isär för att metallerna skall kunna separeras.

l

Stora Energipriset

Under 1995 tilldelades SKF Stora Energipriset för ''unika. fram- gångsrika insatser inom SKF som möjliggjort avsevärda reduk- tioner av energiförlusterna i maskiner, fordon och apparater världen över." De tre personer vid SKF som belönades var:

Lennart Johansson, tidigare koncernchef; för ett halvsekel som konstruktör, produktionsman och företagsledare.

Eustathios Ioannides, teknisk direktör, produktforskning och utveckling, vid SKF Engineering & Research Centre, för utvecklingen av den nya livslängdsteorin för lager.

Magnus Kellström,produktutvecklingschefvidSKF Sverige, -~~~-iiiiliii;~

för uppfinningen av lagret CARB™- den geniala kombinationen av tre olika lagertyper.

Miljöpåverkan från några typiska SKF-produkter under hela deras livscykel utvärderas för närvarande med hjälp av livscykelanalys. Avsikten är att kvantifiera de viktigaste miljöeffekterna så att eventuella åtgärder för att eliminera eller minska dem kan vidtagas.

Arbete bedrivs kontinuerligt för att minimera mängden förpackningsmaterial under samtidigt beaktande av pro- duktens kvalitet under lagring och transport. SKF god- känner endast förpackningar och förpackningsmaterial som kan återanvändas, återvinnas eller förbrännas utan risk för rniljöstörning. Endast miljömässigt acceptabla förpackningsmaterial godkänns. Detta inkluderar tryck-

svärtor, lacker och lim. PVC är inte tillåtet som förpack- ningsmaterial. N är volymer och transportavstånd så tillåter, används förpackningar som återanvänds. Därför sker de flesta transporter från fabrikerna till SKFs distributions- centra i återanvändbara förpackningar.

Mottagama av Stora Energipriset tillsammans med Sveriges energi- minister, Jörgen Andersson. Frt:!n vänster: L Johansson, J Andersson, E Ioannides, M Kellström

Energi- och kolväteförbrukning

Den totala förbrukningen av elektrisk energi under 1995 vid alla tillverkande enheter var cirka 1 800 GWh. Justerat för förvärvade, sålda och nedlagda fabriker är detta cirka sex procent högre än 1994. Eftersom produktionsnivån ökade cirka 15 procent, förbättrades den elektriska utnyttjande- graden väsentligt. Detta åstadkorns genom införande av mer energisnåla processer och genom energisparpro gram.

Omkring 30 procent av den elektriska energin användes vid stålverken.

Total förbrulming av fossila bränsleD ocll udra kolväteprodukter 1995

Lage1 Tatmngm St4l Ovnga Enhet Bla.tmol)a 18000

o

Natur~ 38000 3700 9300 1700 1000m\sld)

Kol

o o

G.t~l 800

o

Flyktiga orga-

n1.\ka tö1emngar 6800

o

Sruoltor ⁷⁰⁰⁰ 400 150 100 m' Smör)OIJot 4300 150 400 200 m ^l

SmotJfett 850 20 70 20 ton

Syntetiskt gummi 15 4500

o

produl.ter 2500 200 400 100 ton

1) Endast metriska ton används i denna redovisning.

Jämfört med 1994 ökade förbrukningen av dessa material ungefär i proportion till den ökade produktionen. Dock för- ändrades förbrukningen av brännolja, gasol, smörjolja och andra kolväteprodukter endast obetydligt- i några fall min- skade den till och med. Denna förbättring av utnyttjandet av bränslen och hjälpmaterial är resultatet av kontinuerliga för- bättringar av tillverkningsprocesser och stödsystem.

Utslåpp av losningsmedel tUlluft . vid SKF i Göteborg

- Tulloretylen ^Nafta

Ton/Ar

so:--4--+~--+--r-+--~~t~~~-+--+~

o l.__ ... _ ...

År 82 83 84 ss R6 87 88 89 90 Figur3

Luftkvaliteten vid våra fabriker

Ozonförstörande ämnen i Klass I har eliminerats helt från all tillverkning vid SKFs fabriker. Fastän användandet av ämnen i Klass II förbjuds först år 201 O enligt internatio- nella överenskommelser, har de flesta fabrikerna inom SKF redan slutat använda dem. Några fabriker i SKF använder fortfarande smärre kvantiteter av ämnen ur Klass II, nämligen HCFC-141B (diklorfluoretao), infört som en tillfällig lösning vid utfasningen av ämnen ur Klass l.

Annan teknik med mindre miljöpåverkan kornmer att göra ämnena ur Klass II överflödiga inom några år.

Små kvantiteter ozonförstörande ämnen används fort- farande i viss utsträckning i laboratorier och i slutna hjälp- systern såsom kompressorer och aggregat för luftkonditio- nering, men de ersätts gradvis av mindre skadliga ämnen när sådan utrustning utrangeras och ersätts eller upp gra- deras. Tvättning av provdetaljer med klorerade lösnings- medel vid SKF Engineering & Research Centre har ersatts med en teknik som medger användning av mer miljöan- passade ämnen.

Luftkvaliteten vid fabrikerna- inne såväl som ute-för- bättras kontinuerligt genom ersättning av klorerade lös- ningsmedel och andra miljöfarliga eller hälsovådliga ämnen med vattenbaserade metoder, med lågaromatiska kolväteprodukter med låg flyktighet eller med helt lös- ningsmedelsfria metoder. Ytterligare förbättringar görs genom införande av slutna systern eller utsugshuvar med trummor och filter samt genom processförbättringar som orsakar mindre utsläpp av luftföroreningar. Ett exempel på uppnådda resultat visas i Figur 3.

Lösningsmedelsbaserade limsorter som används i tät- ningsdivisionen har i stor utsträckning ersatts med vatten- baserat lim-en utveckling som aktivt drivs vidare. Använd- ningen av lösningsmedel för färg har minskat vid SKF Mekan i Katrineholrn. Mätning av halterna av oljedimrna, lösningsmedel och partiklar i luften görs regelbundet i fabrikslokalerna, och anställda som arbetar i avdelningar där förekomsten kan vara högre än målvärdet står under regelbunden kontroll av den lokala hälsovården.

Lagringstankar för oljor och lösningsmedel, försedda med invallning för all skydda omgivningen vid Glasgowfabriken i USA.

Ny anläggning [lir filtrering och återvinning av skärvätska vid Göteborgsfabriken.

Vatten vid SKFs anläggningar

Avsnitten om vattenkvalitet i koncernens MHS-manual innehåller krav som går längre än vad lagar och förord- ningar kräver i en del länder. Detta gör förbättringsarbete nödvändigt i vissa fabriker, i somliga fall med ett ökat investeringsbehov som följd. Fabriken i Malaysia tar i apri11996 en ny utrustning för behandling av industriellt avloppsvatten i bruk. Allt industrivatten kommer då att återanvändas, varvid industrispillvatten från fabriken helt elimineras. Bangalorefabriken i Indien har nyligen installerat en anläggning för avloppsvattenrening.

Betydande minskning av vattenförbrukningen har gjorts vid en del SKF-fabriker genom införande av slutna kyl- system och förbättrad spillvattenbehandling så att mer vatten kan återanvändas. Vid fabriken i Schweinfurt till exempel återanvänds 88 procent av allt vatten i fabriken.

Restprodukter och avfaU

Praktiskt taget allt metallskrot från SKFs tillverkning, totalt cirka 320000 ton 1995 (cirka 45 procent i stålverken), återvinns.

. .

AndeleD itemumetu av Tiktiga restprodukter

K wmtitet · · Pux:~nt Proc~nl

Matertal 1995 dtuvUIIMf 1995 dten unnet 1994

· - - - -

: Slipmull · 311XX>ton ^{43 ... : .. 46}

: O~eavtall · . 7200m^{1 : •.} _{~ .} ^{: ·} ·.

: Papper och kartong¹> 3100 ton

84 • . 82 . ' 79 ·.; '; ·~:. · .. ; . 58 . ; :

l) Förbränning betraktas som återvinning, om den innefattar energi- återvinning.

2) Kvantiteten är troligen något underskattad, emedan en del papper slängs tillsammans med diverse avfall.

Den lilla minskningen av slipmullsåtervinning orsakades av tekniska problem vid hanteringen av en ökad volym vid två av de stora fabrikerna. Antalet fabriker som använder någon form av slipmullsåtervinning ökade under 1995.

Minskning av avfallsmängderna är ett av de högst prioriterade miljöområdena inom SKF. Figur 4 visar hur mängden miljöfarligt avfall har minskats vid samtliga SKF-fabriker i USA. De huvudsakliga avfallen inom denna grupp är trikloretan, metyletylketoner, metanol, salter för värmebehandling, aceton och vissa bögaroma- tiska och flyktiga mineraloljor.

Vid Schweinfurtfabriken i Tyskland återvanns 94 pro- cent av alla restprodukter under 1995.

Too l 000

400

200

o

1990 Figur4

K

f

l + _1

1991 1992 1993 1994 1995

9

Saneringsaktioner

Ett program för informationsinsamling och analys beträf- fande egendomsskador vid alla sKF-anläggningar startades för mer än tio år sedan. Det är utvecklat för att kartlägga brand- och miljörisker och för att finna lösningar som eliminerar eller minskar risken för sådana skador. Alla incidenter registreras i ett globalt system, vilket möjliggör snabb identifiering av svaga punkter i SKFs anläggningar och processer. Figur 5 visar fördelningen på olika slag av incidenter under 1995.

Under de senaste åren har miljörevisioner etablerats inom SKF som en standardprocedur i samband med köp och försäljning av anläggningar, så att eventuella miljö- skador kan klar läggas och ansvaret för erforderlig sanering överenskommas, när kontraktet skrivs på. Som en konse- kvens av sådana revisioner har SKF för närvarande några saneringsprojekt vid fabriker som köpts eller sålts. Den uppskattade kostnaden för SKF är liten, och erforderliga avsättningar har gjorts.

Liksom de flesta andra industriföretag har SKF sänt diverse avfall till godkända deponier. Med anledning av striktare lagar och förordningar- en del med retroaktiv effekt- beträffande sådan deponering är för närvarande några SKF-bolag delaktiga i sanering av gamla deponier, av vilka de flesta inte har använts på många år. Majoriteten av dessa fall gäller så kallade' Superlund sites' i Förenta Statema. I de flesta av dessa fall är SKF USA ett av många

Figur5

Fordelning av slag av incidenter 1995 i SKF-koncernen

Stotm21%

Rok26%

Vatteniackage 3 6%

0veJwamrung41%

EleUn~k.a tel5.7%

företag som bidragit till avfallsdeponeringen i det för- gångna, och i allmänhet är SKFs andel i projektet låg -några procent eller mindre. Den uppskattade kostnaden för SKF, inklusive sanering vid några fabriker, är oväsent- lig och erforderliga avsättningar har gjorts.

Ultrafiltreringsanläggning för rening av oljebemängt vatten vid Glasgowfabriken i USA.

Vad betyder alla dessa ord?

Bärighetstal Mått på ett lagers förrnåga att bära en last under drift.

Bly Vanlig metall. En del av dess föreningar är mycket giftiga. Små mängder bly har använts i vissa fettsorter, men dessa håller nu på att fasas ut.

Decibel Mått på ljudnivå. Förkortas ofta dB(A), när en vanlig mät- metod används.

Deponi Avskilt område för slutförvaring av avfall.

EU Europaunionen.

Ferrolegering Legering som innehåller järn och en eller flera andra metaller. Används som råvara vid ståltillverkning för att ge den önskade 1

~)mansättningen av stålet.

Flyktig organisk förening Organisk vätska som förångas vid rumstempe- ratur. Används som lösningsmedel och tvättmedel.

G.liSol Propan, butan eller liknande kolvätegas, vanligen komprimerad l )ytande form. Kallas också LPG efter engelskans 'Liquefied

P"etroleum Gas'.

Gigawattimme (GWh) En miljon kilowattimmar (kWh). Mått på elek- trisk energimängd.

Hållare Den del av ett rullningslager som håller kulorna eller rullarna åtskilda och lika fördelade. Görs vanligen av stål, ibland av mässing eller plast.

In vallDing Anordning runt en lagringstank så att eventuella spill och läckage från tanken samlas och hålls inneslutna utan att skada miljön.

Kalk Kalciumoxid. Produceras från kalksten (vanligt mineral) och används i stor utsträckning som slaggbildningsämne vid ståltillverkning.

Klorerat lösningsmedel Vätska bestående av ett organiskt ämne inne- h_!llande klor. Används inom SKF huvudsakligen för avfettning och (• tning av metallkomponenter och som lösningsmedel för rostskydds- 'o~. Exempel: trikloretylen och metylenklorid.

Kolväte Ämne som innehåller huvudsakligen väte och kol, i allmänhet av fossilt ursprung. Exempel: olja, kol, naturgas.

1_~er Ett maskinelement för minskning av friktionen mellan rörliga

maskindelar. De flesta lager nuförtiden är rullningslager, som består av innerring, ytterring, ett antal rullkroppar (kulor eller rullar) och en hållare. De flesta lager görs av stål.

Livscykelanalys Systematisk analys av all miljöpåverkan som en pro- dukt ger upphov till under hela sin livscykel, dvs från råvara till produk- tens omhändertagande då den ej längre används.

m'(std) N ormatkubikmeter. l m'( std) är den gasmängd som vid tempe- raturen

ooc

MHS Miljö, hälsa och säkerhet.

Nafta Kolvätedestillat, används som lösningsmedel och tvättmedel.

Oljedimma Olja i form av fina droppar och ånga i fabrikens atmosfär.

Ozon En gas bestående av 0₃-molekyler (tre syreatomer). Ett lager av ozon i den övre atmosfären spelar en viktig roll för livet på jorden genom att det skyddar mot den skadliga ultravioletta strålningen från solen. En del klorerade lösningsmedel har visat sig skada detta ozonlager. Dessa ozonförstörande ämnena klassificeras i två grupper, Klass I och Klass Il, där ämnena i Klass I har en kraftigare effekt.

PCB Polyklorerad bifenyl. Användes tidigare bl a som tillsats i transfor- matorolj a. Giftigt ämne som kan omvandlas till dioxin Öch andra mycket giftiga ämnen vid förhöjd temperatur.

PVC Polyvinylklorid, ett polymermaterial som används som råvara för många vanliga produkter.

Restprodukt Annan produkt än huvudprodukten från en tillverknings- process. Den kan ha ett positivt nettovärde. Restprodukter utan netto- värde är avfall.

Sanering Upprensning av förorenad mark eller vatten.

Sfåriskt mUager Rullningslager med sfäriska rullar.

Skärolja Olja använd som skärvätska.

Skärvätska Olja, emulsion eller syntetisk vattenlösning för smörjning och kylning vid svarvning och slipning av metallkomponenter.

Slipmull Restprodukt från slipoperationer. Innehåller partiklar från den slipade komponenten, från slipskivan och från skärvätskan.

Smörjmedel Fett, olja eller annat ämne som underlättar ytors rörelser i förhållande till varandra, t ex i ett lager.

Smörjolja Olja använd som smörjmedel.

Superfond site Amerikansk beteckning för garnmal avfallsdeponi eller anläggning med förorenad mark eller grundvatten, där sanering krävs enligt en federal lag. Finansieringen av saneringen görs av dem som bidragit till föroreningen.

Tätat lager Ett lager försett med gummitätningar för att hindra smörj- medel att lämna lagret och föroreningar att kpmma in i det.

Trikloretylen Klorerat lösningsmedel som använts i stor omfattning i industrin som lösningsmedel och tvättmedel. År ett av de få klorerade lösningsmedel som ej är ozonförstörande, men har visat sig ha vissa negativa hälsoeffekter.

..t<::'2~~~

Produktion: ADMARCO INFORMATION /Skandiattyckeriet. Tryckt på Linne

~ ....,