Rätt och fel i GMO-debatten – finns det?

Degree project in Biology, Master of Science, 2015

Examensarbete i biologi 30 hp till magisterexamen, Uppsala universitet, 2015 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet

Handledare: Brita Svensson och Mikael Karlsson

Rätt och fel i GMO-debatten – finns det?

Ingrid Kjellander

Att odla genmodifierade grödor, är det rätt? Och vad är att göra rätt?

Vad samhället tycker i en fråga påverkar vilka lagar politikerna beslutar ska gälla. Men vilka är det som påverkar vad samhället ska tycka? Och vad har det med biologin att göra?

Idag sker det grundforskning i Sverige på genmodifierade växter, men det är inte tillåtet att odla dem kommersiellt. Att det inte är tillåtet beror på lagstiftningen. Vad som är tillåtet att göra eller inte göra i stor skala påverkar intresset av att forska inom området. På så vis påverkar lagstiftningen forskningen. Lagarna beslutas av politikerna, som väljs av samhället, som bland annat lyssnar på aktörerna i debatten.

I min rapport, Vetenskap och värderingar - en aktörsanalys om genmodifierade grödor, belyses hur viktigt mottagandet av bioteknologin i samhället är. Genmodifierade grödor är ett extremfall där bioteknologin släpps ut i naturliga ekosystem med möjlighet för de genmodifierade organismerna (GMO) att sprida sina gener irreversibelt. Det finns risk att generna sprider sig, men gör det något om de gör det? Idag görs många undersökningar innan GMO-sorter godkänns för att odlas. Men när vet vi tillräckligt mycket, hur värderar vi vad tillräcklig kunskap är? När vi bestämmer vad vi tycker måste vi ta hänsyn till både vetenskap och värderingar. Värderingar har vi alla olika, men även vetenskapen och dess resultat kan tolkas olika.

För att ta reda på vad aktörerna i GMO-debatten tycker i både vetenskapliga- och

värderingsfrågor har jag intervjuat tolv centrala aktörer. De utvalda intervjupersonerna har bakgrund i olika berörda branscher och lyfter på olika sätt upp vilka svårigheter som finns i mötet mellan vetenskap och värderingar, bland annat i debatten som behandlar miljörisker.

De intervjuade kan dela värderingar, men luta sig mot olika vetenskapliga resultat eller luta sig mot samma vetenskapliga resultat men ha olika värderingar och därmed ta ett annat ställningstagande. Vilken ideologi man har samt hur man ser på risker och bevisbörda är några av många saker som påverkar ett ställningstagande. I diskussionen i Sverige kan man tydligt se att olika aktörer argumenterar med olika hög grad i vetenskapliga- eller

värderingsargument. I dagens debatt bemöts ofta värderingsargument med

vetenskapsargument och vice versa, vilket lätt gör debatten svårgreppad, polariserad och stillastående.

Resultatet av min studie visar att djupintervjuer ger en betydligt mer nyanserad och lik bild

av hur aktörerna tycker i sakfrågan än vad som framgår i debatten medialt. De intervjuade

delade många gånger problembild. Men att aktörerna ser samma problem och vill att

samma saker ska lyftas till debatt betyder inte att de är överens i frågan. Olikheter finns

vad gäller både vetenskapliga argument och värderingar. Jag anser att en ny typ av

diskussionsforum där fler olika aktörer bjuds in krävs för den fortsatta utvecklingen, en

utveckling som skulle kunna leda till en bättre balans mellan vetenskap och värderingar.