ERICSSON ;:5

Arsredovisning 1991

o

ERICSSON ;:5

(9

Förhandsexemplar.

Publiceringsdatum 1992 04 21

· ~

•

• •

ANKOM ^Innehåll 1992 -04- 2 4

YD·brev 2

....

. ^,

Kort om Ericsson 4

.~

...

Marknadsöversikt 6

Kvalitet 12

Personal 14

F 6rvaltnings·

berlttelse 18

Koncernens

resultaträkning 21

Koncernens

balansrAkning 22

Finansieringsanalys f6r koncernen 24

Moderbolagets

resultatrikning 25

Moderbolagets

balansrakning 26

Finansieringsanalys f6r moderbolaget 28

Kommentarer till

boksluten 29

Revisionsberlttelse 42 Tlojrsöversikt 43 Atfärsomrjden 45

Publik

Telekommunikation 46

Radio-

kommunikation 48

Företags·

kommunikation 50 Kabel och Nit 52

Komponenter 54

F6r :ssystem 55

Ericssonaktien 56

styrelse, Företagsledning,

Revisorer 58

Ericsson

Moderbolag, dotter- bolag, samarbetande bolag, regionkontor, tekniska kontor 60

Ordlista 64

Bolagsstämma 65 Ekonomisk

Information 65

2

VD-brev

1991 blev ett i många avseenden dramatiskt år.

Det präglades av en internationelllågkonjunktur med stora förändringar och minskade investe- ringar hos telefondriftsbolagen på flertalet av våra huvudmarknader. Denna marknadsutveck- ling är särskilt kännbar för Ericsson eftersom vi samtidigt befinner oss i en mycket investerings- tung fas för produkt- och systemutveckling.

Det är alltså framför allt investeringarna inom publik telekommunikation som är fortsatt dämpade inom Ericssons huvudmarknader.

Kunderna senarelägger sina beställningar och konkurrenttrycket fortsätter att öka. Visserligen expanderar marknaden för mobil telefoni, men kortsiktigt uppväger det inte svikten inom den traditionella trådbundna publika telefonin för oss. Detta gör att jag räknar med en fortsatt resultatförsämring åtminstone in i första halvåret 1992. En vändning kan möjligen komma till stånd mot slutet av 1992, men jag bedömer att vinstnivån för helåret blir fortsatt låg. De åtgärds- program som inleddes i maj 1991 har utökats med åtgärdsprogrammet TRIM -92, vilket rar full effekt först under slutet av 1992. Som en del av åtgärdsprogrammet ingår omfattande personal- nedskärningar, vilka redan har inletts.

Verksamheten under 4:e kvartalet utvecklades i enlighet med de utsikter jag angav i delårsrap- porten per den 30 september 1991. För 4:e kvarta- let visar vi vinst, även om resultatet då är belastat med en strukturreserv på 635

MSEK

för åtgärds- programmen under 1992/93. Vidare kunde vi notera en starkare utveckling av orderingången under 4:e kvartalet, en ökning med 26% jämfört med motsvarande period 1990. Tyvärr måste jag återigen konstatera att den starkare utvecklingen av orderingången inte är en följd av någon allmän konjunkturförbättring, utan mer beroende på större enskilda beställningar.

U n der året ökade våra totala teknikkostnader betydligt jämfört med 1990 (med 2 452 miljoner kronor). Vi kommer att fullfölj a vår kraftfulla satsning på den strategiska, långsiktiga produkt- och systemutvecklingen under 1992. Detta sker under noggrann styrning och prioritering för att undvika ökade utvecklingskostnader.

Framför allt satsar vi på kärnverksamheterna inom telekommunikationssystem baserat påAXE- växeln med dess drift- och underhållssystem TM OS (Telecommunications Management and Operations Support) och transportnätsproduk- ter, digitala mobiltelefonsystem samt företagsväx- eln MD 11 O med datanärsprodukten Eripax.

Utvecklingen inom mikrovågstekniken är viktig såväl förvår militära radarverksamhet som för civila systemtillämpningar inom mobiltelefoni och transmission.

Utvecklingskostnaderna slår hårt på resultatet i rådande konjunkturläge. Vi anser dock att dessa satsningar är helt nödvändiga för vår framtid. Vi har också noterat betydande marknadsframgång- ar för de nya systemprodukterna.

Ericsson är klartvärldsledande inom mobil- telefonsystemområdet med drygt 40 o/o av världs- marknaden. Med satsningen på digitala system har vi stärkt vår position för 90-talet inom detta expansiva område. Ericsson är det enda företaget som under året utvecklat och tagit hem order för samtliga de nya, standardiserade digitala mobil- telefonsystemen för Europa, USAochJapan.

Inom Ericsson GE Mobile Communications Inc.

har små handburna digtala mobiltelefoner i produktfamiljen "Hot Line" utvecklats för de europeiska och amerikanska systemen.

För att säkerställa vår framtida marknadsposi- tion fonsätter vi vår produkt- och systemutveck- ling, samtidigt som vi genom det förstärkta åtgärdsprogrammet TRIM -92 fokuserar på att öka effektiviteten och kvaliteten i hela organisa- tionen. Kraftfull utveckling parad med kostnads- effektivitet ger oss möjlighet att bibehålla och stärka våra internationella marknadsandelar, vilket när konjunkturen vänder skallleda till att vi återvänder till en god lönsamhetsnivå.

LARs RAMQVIST

"Utvecklingskostnader- na slår närt på resultil-

h.eit nödvär.diga för vår

dukblrna."

3

4

Fakturering/

Orderingång, MSEK 50000- -- - - -=:---

40

000- ---t ll•

30 000-

20 000-

10000·

87 88 89 90 91 Faklu'ering

• Orderingång

Faltturmngtn b/NJ oforiinårad.

Ordtringdngm mimitaJt 996.

VInst före skatter, MSEK 5000- - -- - -- -- - -

l 000-

o

87 88 89 90 91 Rtsultattt forsämradts1991 och blev l 604 MSEK. tn minsltning nu d 6796 jämfort. m tå 1990.

OmrJknad nettovinst per aktie efter skatteutgifter, SEK

20- - - - -- - -

o- --:__ _ _ _

87 88 89 90 91 Vinst ptr altlit sjönit ftämst till foljd av vinstforsämringtn, mtn även till foljd av öltadt rtlatiutl sltatttutgifter.

Kort om Ericsson

Ericsson är internationellt ledande inom telekommunikation. Koncernen i r välkänd för avancerade system och produkter för fast och mobil kommunikation i både allminna och privata nät. Ericsson är också en ledande leverantör av elektroniska försvarssystem.

Moderbolaget Telefonaktiebolaget LM Ericsson och koncernens huvudkontor finns i Stockholm.

Koncernen har 70 000 medarbetare och aktiviteter i 100 Iinder.

Moderbolagets aktiekapital var den 31 december 1991 2 OS9 864 550 SEK fördelat på 205 986 455 aktler på nominellt 10 SEK. Av dessa ägdes ungetar 25 procent av aktieägare i andra länder än Sverige.

satsningarna på forskning och utveckling (foU) under 1991 1,1ppglck till 7 054 MSEK, motsvarande 15 procent av faktureringen. De totala teknikkostnaderna, dir lven kostnader för marknadsanpassningar Ingår, uppgick sammantaget till 10 326 MSEK, motsvarande ~3 procent av faktureringen.

Under 1991 installerades 7 miljoner lokala AXE-Iinjer, vilket var en ökning jämfört med föregående år. AXE·systemet finns nu i 87 länder med 45 miljoner installerade och ytter- ligare 11 miljoner linjer beställda.

friessons mobiltelefonsystem betjänar 6 miljoner abonnenter i 48 länder. Ericsson är fort- satt världsledande inom detta område med en 40-procentig marknadsandel. Under 1991 levererades de första digitala t;ystemen i Europa.

Företagssystemet MD110 har nu installerats med sammanlagt 5 miljoner linjer. Undell' 1991 beställdes 1 miljon linjer, vilket var en ökning med 10 procent jämfört med föregående år.

Koncernen i sammandrag Fakturering

Orderingång Orderbestånd Vinst före skatter

Omräknad nettovinst per aktie efter skatteutgifter, kronor - dito efter full konvertering

Omräknad nettovinst per aktie efter skatteutgifter och beräknade latenta skatter på periodiseringsdifferenser, kronor

- dito efter

full

konvertering Utdelning per aktie, kronor

*

1991 Styrelsens förslag

Fakturering per affärsområde, %

,2 (l) Komponenter , 4 (4) Försvarssystem

1 O (ll) Företags- .._kommiJilikation

, 14 (14) Kabel och Nät

27 (25) Radio- ,kommlrikation

43 (45) Pubik Telekommunikation

1991 1990 Förändring

MSEK MSEK

%

45 793 45 702 o

44 758 49 371 -9

1.8

777 30415 -5

1604 4 855 -67

3,69 15,33 - 76 3,69 14,66 - 75 4,30 14,89 - 71 4,29 14,24 - 70

3,50 * 3,50 o

Fakturering per geografiskt område, %

,l !21 Afrika , 4 (3) Mellanöstern . 4 (5) AUs1ralien

\Nya Zeeland, Oceanian 8 (6)Asien

\iutom Mellanöstern) , 13 (121 Latinamerika

13 (13) USA och ,Kanada

57 (59) Europa •

• varav Sverige 13 (12)

Avkastning pi eget/

sysselsatt kapital, % 30---

12- - - - -

6-

o _" _

__..__.,L_~__I-

87 88 89 90 91 Avkastning på sysselsatt kaprtal

• Avkastning på eget kaprtal

Avleastningm pJ eget kapital min- skadefrJn20,4% 1990 till5,3%

1991 och avkastningen pJ syssel- satt kapital minskade frJn 25,9%

tilll2, 1% under samma period.

Kassaflödet före extern finansiering, MSEK

1900--- -- ---

l 040-

180-

-l 540 ____________ __;

~400---

87 88 89 90 91 Kassaflödet blev negativt och uppgick till-2 322 MSEK

soliditet,%

45---

o- - -· ... =---

87 88 89 90 91 Konc<rn<71i soliditet min- skade under 1991 från 39,3%

till37,9%.

6

Marknadsöversikt

Ett dramatiskt år i telekomvärlden Två tydligt urskiljbara faktorer har verksamt bidragit till den stora omsvängning som skedde på Ericssons huvudmarknader 1991. En djup och oväntat långvariglågkonjunktur är den ena.

Den andra är den fortsatta omstruktureringen inom telekommunikationsområdet, som ökat branschens konjunkturkänslighet.

Investeringar uppskjutna

Lågkonjunkturen visade sig mer seglivad än väntat och krisen i Mellanöstern under hösten och vintern 1990-1991 ladeytterligare sordin på framtidstron. Investeringarna i nya projekt min- skade eller sköts på framtiden

samtidigt som

tilläggs- och utbyggnadsorder senarelades.

Flera av Ericssons stora kunder följde under 1991 samma mönster: Tidigare kraftiga investe- ringsprogram har inför kommande år förbytts i nedbantade utbyggnadsplaner, ofta långt under tidigare nivå. Beställningar som tidigare lagts i början av året har i flera fall dröjt ända fram till årsslutet.

Senareläggning av projekt märks framför allt inom publik telekommunikation. Orderingången harvarit svagare under 1991 jämfört med tidigare år. Inom koncernens övriga verksamhetsområden har en lägre aktivitet från beställarnas sida också förmärkts.

Avreglering ändrar spel"glerna

Den höga investeringstakten under några

år

fram till1990 kan delvis förklaras som en reaktion på den förestående eller just genomförda avregle- ringen. Många teleförvaltningarvalde att

snabbt

bygga upp styrkepositioner inför den kommande konkurrensen med nya aktörer på marknaden.

För nya teleoperatörervar det av vital betydelse attsnabb t komma igång. De olika aktörerna drev på varandra.

På lång sikt rymmer avregleringen många intressanta affärsmöjligheter för Ericsson, men kortsiktigt har den påverkat teleförvaltningarnas investeringsplaner. I stället för en situation med reglerade tariffer, måste teleförvaltningarna nu

agera enligt marknadsekonomins spelregler. Det är för många en

ovan situation som frammanat

stor försiktighet.

·

Koncentratum på teletjänster

Teleoperatörerna ser nu om sina verksamheter.

Många, framför allt de nya

operatörerna, koncen-

trerar sig på den centrala aff'årsiden-

art

sälja tele- tjänster. Detta är positivt för Ericsson, eftersom nya affärsmöjligheter öppnas inom områden

tele-

förvaltningarna tidigare hanterat själva- till exempel nätbyggnad. De närmaste åren kommer att innebära fler beställningar av nyckelfärdiga nätprojekt där pris, kvalitet och- inte

minst-

leveranstider blir avgörande.

Avregleringen förstärker denna utveckling, även om den uppvisar

olika

mönster på

skilda håll

i världen. I Europa, där

EG-kommissionen

driver

på, kommer effekterna att bli särskilt

omfattande.

Operatörerna alltmer internationella USA är det lan d som inledde avregleringen när sju regionala "Bell-bolag" år

1984 bröts ut ur

AT &T. Denna omvälvning på världens största

telemarknad öppnade nya möjligheter för icke-

amerikanska leverantörer

. Följden har också

blivit att amerikanska teleoperatörer idag söker sig utanför

sitt

eget lands gränser för att hitta nya affärsmöjligheter.

Samma sak

gäller BT (British

Telecom) det företag i Europa

som först upplevde avregleringen

på hemmaplan. BT

, Bell-bolagen ochAT&T

leder nu en

världsomspännande jakt

på

nya

licen- ser för

att

driva telefoniverksam het. Många av de tidigare helt nationellt baserade teleföretagen del- tar i j akten. Detta

är en utveckling som

öppnar nya möjligheter. Om Ericsson

gjort

bra ifrån sig i ett land, innebär koncernens stora internationella spridning goda möjligheter att "följa med" tele- operatören till andra länder.

Telekom-branschen idag och i morgon rym-

mer många nya inslag. Leverantörer måste anpas-

sa sig till de ändrade spelreglerna. För Ericsson

innebär det stora krav på lyhördhet för markna-

dens signaler. En flexibel organisation som snabbt

kan fånga upp och tillgodose behoven från en marknad i ständig förvandling är då en styrka.

Den installerade basen blir alltmer väsentl ig En redogörelse för enbart viktiga marknadshändel- ser under året ger inte en rättvis bild av Ericssons

affårer. Vid sidan av de stora kontrakten pågår hela tiden en affärsverksamhet som är baserad på det som Ericsson och andra leverantörer kallar den installerade basen. Med detta förstås alla de tilläggsa.ffårer, serviceåtaganden och uppgrade- ringar som följer när ett företag som Ericsson har

7

amf~i!der er. ii:i~eglfsrad

!tcmmunika~ionslösnir.g

mec:i ~obae~ ocll mobl!r?Jdlo.

ftl!lob!te:l( ;nöjliggö;-ei"l

8

Abonnentrrnoa rblud•

Ulkvalitel or.h 1illg.1n~·

li.:hel när d~ d(gitDia mohtltelefonllys.tenten tu l drill.

Eric:nnn pre.e'nt'eråde und t r -t..,t ny11 le.leofoner for dan dt itala tekn • kan. De. ilr mlndr in

s~na forn .11ngar ar.h hr liin.:ro drtfllld, ~;liket

moilic jort" senom m ndr oc:h mer av nce·

rad(" komponenter.

Marknadsöversikt

levererat system för publik telekommunikation, mobil telefoni, eller företagskommunikation till en kund.

Ett systemval innebär stora investeringar i utbildning av den egna personalen för det nya sys- temet. Därför har operatören fördelar av att välja samma leverantör vid fortsatta utbyggnader.

Inom publik telekommunikation är betydel- sen av den installerade basen mycket stor. AXE finns installerat i 87länder och överallt görs fort- satta inköp från leverantören. I länder som Frank- rike, Italien, Storbricannien, Mexiko och USA sker fonlöpande nya beställningar av celefonsta- tionsutrustning.

Den installerade basen är också viktig föt Ericssons företagsväxel MO

11

O och övriga produk- ter för företagskommunikation. Tidigare installa- tioner ger underlag for en väsentlig och ständigt ökande andel av den årliga försäljningen.

Att Ericsson har en stor inseallerad bas av ana- loga mobiltelefonsystem är mycket betydelsefullt

när operatörerna världen över nu ser sig om efter leverantörer av digitala mobiltelefonsystem.

Det faktum att Ericsson har 45 miljoner AXE-linjer, 6 miljoner abonnenter anslut-

na till koncernens mobiltelefonsystem och 5 miljoner MO

11

O -linjer installerade i världen utgör således en solid bas för koncernens affärer.

Det globala telekommunikationsföretaget Ericsson är ett globalt telekommunikationsföretag.

Globalt inte bara i den meningen att Ericsson bedriver en bred internationell verksamhet utan även genom att Ericsson levererar kompletta tele- system baserade på ett unikt kunnande inom väx- elteknik, radio och nätbyggnad. Detta faktum återspeglas i nedanstående expose över några av Ericssons marknader under 1991.

Briessons största marknmler

Italien: Under 1991 noterades en fortsatt hög installationstakt både på den publika och privata sidan. Utbyggnaden av mobiltelefonsystemen

fortsatte, beroende på en stark tillströmning av nya abonnenter.

Spanien: De senaste årens kraftiga utbyggnad av det publika telenätet bromsades under 1991.

Följden blev en markant nedgång i beställningar av AXE-linjer, vilket påverkat sysselsättningen i Ericssons fabrik i Madrid.

Utbyggnaden av Ibercom med MO

11

O fort- satte i hög takt. Börserna i Madrid, Barcelona och Valencia beställde under hösten Eripax datanät och driftsstödssystemet NM400. En nybyggd fabrik för tillverkning av fiberoptisk kabel invig- des i Barcelona.

Norden: Den nordiska marknaden präglades av återhållsamhet när det gäller investeringar i de publika telekommunikacionsnäten. Svenska Televerket skrev i oktober avtal om beställningar på system för drift och övervakning av transmis- sionsnät och på digitala transmissionssysrem med tillhörande övervakningsutrustning. Televerket tecknade i juni också ett ramavtal om leveranser av ytterligare radiobasstationer och A.XE-växlar förNMT900.

Televerket har som första operatör i världen tecknat avtal om försäljning av Ericssons trådlösa kommunikationssystem DCT 900. Banverket tecknade ett ramavtal med Ericsson om leverans av optokabel fram till 1994.

I Norge inleddes leveranserna inom ramavtalet från 1990 om utbyggnad av dec norska telenätet.

På privatsidan bildade Ericsson ett bolag tillsam- mans med Televerket för försäljning av Ericssons privatväxlar på den norska marknaden.

Ericsson tecknade i mars en order på landbase- rad luftförsvarsradar med det finska försvaret.

Ordern omfattade Giraffc roo, en ny version i den framgångsrika radarfamiljen Giraffe.

USA: Försäljningen av AXE i USAharökat under 1991. Totalt levererades 700.000 linjer, varav merparten till de två operatörerna US West och Southwescern Bell.

Ericssons digitala teknik för mobiltelefoni i

USA enligt TOMA-standarden har under året

utprovats på flera håll i landet. Den första kommer-

siella ordern tecknades i januari med LosAngeles Cellular Telephone Ca. Samtidigt forcsatte ut- byggnaden av de analoga mobiltelefonsystemen.

De två stora operatörerna Bell South och Ram Broadcasting beslöt att tillsammans bygga ett nät för mobil dataöverföring med teknik från Ericsson.

Till en början ska detta ske genom utbyggnad av befintliga Mobitexnät i USA.

Mexiko: Ericssons leveranser till det stora ut- byggnadsprojekt för publik telekommunikation som beslutades 1990 ökade under det gångna året

i

omfattning, dock med sänkta marginaler.

I december tecknades order på utrustningför ytterligare utbyggnad av mobiltelefonnät för den största operatören i Mexiko, Tekel. Ordern be- fäste Ericssons position som dominerande leve-

9

~rai1';steg som -..ppi:!iåi.lts gai"'O!!'I !~riC:SSOI!':S

10

precisior.skrav ~>Jerföi"s

till underlaget på tryck- teknisk väg.

Marknadsöversikt

rantör av mobiltelefonsystem på den mexikanska marknaden.

Storbritannien: Ett preliminäravtal under- tecknades i oktober om leverans av utrustning för ett radiobaserat PCN-nät (Personal Communica- tions N erwork). Detta nät för persontelefoni skall drivas gemensamt av de två konkurrerande privata operatörerna Mercury och UniteL

Affärerna mellan Ericsson och BT (British Telecom) utvidgades under

1991

till att även omfatta transmissionsutrustning.

1991

innebar också ett genombrott på nätbyggnadssidan med en stor order på utbyggnad av lokala telenät för BT i Edinburgh, Bristol och Manchester.

Australien: På den publika sidan präglades

1991

av förvaltningens beslut att i likhet med de

flesta andra länder ha två olika system i sitt nät. Det innebar att AXE fick konkurrens av system från Alcatel;

som tidigare licenstillverkat AXE för den australiensiska marknaden.

Utbyggnaden av mobiltelefonsyste- men har under året fortsatt i minskad

takt, i avvaktan på att en andra operatör skulle utses. Ericsson sålde under

1991

spaningsradar, Sea Giraffe, till marinen i Australien och marinen i Nya Zeeland.

Nederländerna: Genom Ericssons starka när- varo i landet är Nederländerna en av koncernens viktigaste marknader. Under hösten tog Ericsson en viktig order på NMAS (Nerwork Management Application System) för central styrning och kon- troll av fellarm och teletrafik i ett telefonstationsnät.

Övriga marknader

Europa

I östra och ce ntrala Europa präglades marknaden av bristen på finansieringsmöjligheter för utbygg- nader av telekommunikationerna. Ett antal inter- nationella operatörer har dock under året etable- rat samarbete med de nationella televerken, vilket innebär ökade möjligheter för leverantörerna.

I Estland levererade Ericsson växelutrustning

för ett mobiltelefonnät av

typ

NMT. Till Ryss-

land levererades radioutrustning för ett mobil-

telefonnät i S:t Petersburg. I slutet avåretlevere-

rades ett mobiltelefonsystem till Moskva. Från Ungern fick koncernen order på vidare utbygg- nad av det cellulära mobiltelefonnätet och på AXE-växlar för mo.ooo linjer som del i tidigare ramavtal. Fristående kontrakt skrevs på ett nyckel- färdigt teleprojekt till ungerska landsbygden.

Ericsson noterade flera framgångar i Tyskland.

Det tyska telefonnätet 02, ett av landets två GSM- nät sattes planenligt i drift i juli och preliminärav- tal skrevs senare om leverans av digital mikrovågs- utrustning av typ Mini-Lin k till detta nät.

Preliminäravtal tecknades också med Deutsche Burrdespost Telekom om leverans och installation av mobiltelefonutrustning för det fasta nätet i östra Tyskland.

Grekland beställde AXE-växlar för 208.ooo abonnentlin j er. Schweiz valde Ericssons teknik för landets mobiltelefonnät avGSM-typ.

Asien

I östra och sydöstra Asien påverkades marknaden inte nämnvärt av den rådande lågkonjunkturen.

Ericssons affärer i området ökade under 1991.

Ericsson skallleverera ett digitalt mobiltele- fonnät till Hongkong. Till Kina kunde leveran- serna av .AXE återupptas sedan BITS-krediter b ev il j a ts av svenska regeringen. 2 71. ooo lin j er beställdes till provinserna Guangdong, Jiangsu och Liaoning. Under året installerades 100.000 MO 11 O-linjer i Kina.

Malaysia, Singapore, Indonesien är länder där Ericsson under 1991 fick order om fortsatt utbyggnad av mobiltelefonnäten. För Malaysias del innebar året också order om fortsatta leveran- ser av AXE till det publika telenätet.

I J apan genomfördes under 1991 ett utveck- lingsprojekt med Nippon Telegraph and Tele- phon e Corporation, NTT, inom digital mobil- telefoni. Projektet medverkade till att Ericsson

senare utsågs av den nya operatören Tokyo Digital Phone att utveckla och installera ett digitalt mobil- telefonsystem för Tokyo-området. Detta innebar ett mycket viktigt strategiskt genombrott för Ericssons mobiltelefonteknologi på en av världens största och mest intressanta marknader.

I Pakistan tecknades en order om ett nyckelfär- digt teleprojekt med den statliga teleförvaltning- en, omfattande 123.000 lokala telelin j er. Turkiet var en annan framgångsrikmarknad 1991. Ericsson fick order om utbyggnad av det lokala telef onnätet i Istanbul och av kabel-lV-nätet i Istanbul och ett par andra städer. Iran beställde ett fiberoptiskt långdistansnät för den iranska järnvägen.

G ulfkriget i början av året har haft en viss åter- hållande inverkan på utbyggnaden av telekom- munikationer i Mellanöstern.

I sultanatet O man fick Ericsson fö rtroendet att på nyckelfärdig basis fortsätta utbyggnaden av det publika telenätet.

Sydamerika

I flera länder i Latinamerika har marknaden påverkats av privatisering av nationella telef on- förvaltningar. Ett antal internationella operatörer som sedan tidigare är Ericssons kunder har blivit delägare i dessa förvaltningar, t ex Stet från Italien, Telefonica från Spanien, GTE från USA och France Telecom.

Brasilien beställde.AXE-växlar till det natio- nella långdistansnätet och för digital signalöver- föring i der lokala nätet i Sao Paulo-regionen.

Flera av landets banker lade stora order p å MO 11 O och under året tilldelades frekven s er för CT-3, den teknik Ericsson valt för trådlös före- tagskommunikation. Från Colombia kom order på lokal- och transitväxlar och från Venezu ela på AXE-växlar till Caracas och två andra större städer. Börsen i Caracas beställde datanätet Eripax.

11

l l '

.~ •. ^{~ ...}

(i•

Ci

¹³

fi G ^(o

(i

fi G

*

^{H il}

^to

^{@ n~}

"'"" ^t-fil

12

Kvalitet

Kvaliteten i centrum

Vid 1990-ralets början var en halv miljard telefon- linjer anslutna till "världens största maskin"- det globala telenätet. Denna skapelse är utan motstycke i fråga om funktionalitet. Vem som helst kan var som helst i världen lyfta en

telefonlur, slå ett nummer, och få kontakt med en annan människa på vilken annan plats i världen som helst. Den komplicerade tekniken bakom denna till synes triviala handling ställer verkligt höga krav på en tillförlitlig service till slutan- vändamal

Den tekniska utvecklingen inom telekommu- nikationer går snabbare än någonsin. 90-talet är ett möjligheternas decennium för Ericsson, men också en utmaningarnas, riskernas och den hård- nande konkurrensens tid. Hög kvalitet är ett av framtidens främsta konkurrensmedeL

Ericsson fortsätter den kraftiga satsningen på forskning och utveckling av framtidens system för telekommunikationer. Var sjätte anställd inom koncernen arbetar med forskning och utveckling vid utvecklingscentra i ett stort antal länder. l en stor satsning skall samtidigt kvaliteten förbättras i alla aspekter av Ericssons arbete. För en systemleverantör som Ericsson räcker det inte med hög kvalitet i enskilda produkter och kom- ponenter. Det viktiga är att hela det levererade systemet fungerar, också i de mycket komplexa tillämpningar som exempelvis en AXE-växel används för.

Kvalitet börjar i medarbetarnas medvetande Framgångsrika installationer, helhjärtade sats- ningar och kvalificerade medarbetare är ingen hundraprocentig garanti för hög kvalitet, men det är likväl en av grundförutsättningarna. Ett företag består trots allt av männis kor, och människor kan göra fel.

I en sådan situation gäller det att snarast vidta alla tänkbara åtgärder för att rätta till bristerna.

Och att samtidigt ta reda på vad som inte fungerat och varför, för att förhindra en upprepning.

Ericsson förstärker insatserna på sådan felanalys.

Våra basstrategier i kvalitetsarbetet För att kunna befästa positionen som ett av

världens ledande telekommunikationsföretag arbetar Ericsson sedan länge efter fem basstrate- gier. Dessa ligger till grund för allt arbete inom Erics son-koncernen.

Kunden i centrum: Ericsson strävar efter att alltid ha kundens bästa för ögonen, både externt och internt. En leverantörs ansvar up phör inte i och med att en vara eller tjänst blivit levererad.

Det måste alltid finnas en beredskap att bistå kun- derna och en ständig strävan mot att Ericssons kunder ska vara så n öjda som möjligt.

Förebyggande: Kvalitet är gratis om den byggs in från början. Det är icke-kvalitet som kostar företagen stora pengar, när de tvingas sortera bort sådant som inte u ppfyller kraven.

Nollfel: Vid skapandet av n ya produkter, in- brytning på nya marknader eller in förandet av nya arbetsmetoder kan det uppstå en rad fel.

Eri cssons nollfels-strategi går ut på att aldrig god- ta fel. Felkvoten i process och p rodukt måste hela tiden minskas.

Långsiktighet: Kvalitet är något som m åste återerövras var j e dag, månad eft er månad, år efter år. Ericssons kvalitetsarbete anpassas hela tiden till de skiftande kraven på dynamiska marknader .

Allas medverkan: Allt kvalitetsarbete hänger p å att var och en inom ett företag tar ansvar för kvaliteten i sitt eget arbete. Det kräver motiverade och entus iastiska människor som förstår sin egen roll i ert större sammanhang.

Det lönar sig

Mer än hälf ten av Ericssons större bolag hade vid årsskiftet 1 991-92 blivit godkända enligt ISO 900 l och flera kommer att godkännas under 1992.

ISO 900 l är en kvalitetsstandard inom ISO 9000 -en up psättning normer för kvalitetssäkring, som kompletterar produkt- och tjänstekraven.

Normerna gäller alla delar av tillkomstp rocessen för produkter och tjänster- från ankomst kontroll t ill leverans , installati on och service hos kunden.

Arbetet med ISO 9 00 l har samma s yfte som

Ericssonsövriga kvalitetsåtgärder: Att befästa

marknadens förtroende för Ericsson som ett kva-

litets företag. Hög kvalitet minskar koncernens

kostnader och skapar fö rutsättningar för en ökad

för säljning och för bättrad lönsam het.

Ständig kvalitetsutveckling

ISO 900 l är emellertid inte ett slutmål. Det utgör snarare en bas för fortsatt utveckling av Ericssons kvalitetssystem med fokus på kundtillfredstälJelse och på behovet av ständiga förbättringar.

Total kvalitet är det mål som Ericssons kvali- tetsarbete inriktas mot. Med detta menas inte bara kvalitet

i

snäv mening- frihet från fel- utan

också sådant som kortare ledtider och ökad pro- duktivitet. Framför allt är det en fråga om att se kvalitet ur kundens synvinkel och att kontinuer- ligt förbättra kvaliteten.

Ericsson har en god plattform för det fortsatta kvalitetsarbetet. Målsättningen är att koncernen skall bli ännu starkare i framtiden- också när det gäller kvalitet!

13

Den ator e111:1klh l '10111

krAV!!> ~Id aulomaU6d·

v mlkrokompon n·

cer lnneb r lolenm:t.er nod Ull 0,001 mm \lid th:n .ami dl

a

kllp~tn ng·

en CJC:h hoekninl;"fln av d 336 16dpunkletnil en • .., EriCflt.OM• kl el·

"~"El

ar.

14

en ny ~lnndardprr.dokt,

Mobidr.m, som utn:;ttJn

rnobildtua r1i1td Mobit~x

löt kommuniiiallan

bo~ar, Mohldrom k n

Personal

En utmärkt arbetsgivare får engagerade medarbetare

Koncernens personalpolitiska arbete utgår från att Ericsson skall betraktas som en

utm~rkt

arbetsgivare, oavsettvar i världen företaget är etablerat. En bra lön och intressanta arbetsuppgifter räcker inte för att betraktas som en utmärkt arbetsgivare. Det krävs också respekt för den enskilda individen och att möjligheter ges till en djupare del- aktighet i verksamheten.

En medarbetare inom Ericsson skall känna att yrkesskicklighet, kunskaper och mänskliga egenskaper verkligen betyder något.

An den egna arbetsinsatsen bidrar till att föra verksamheten framåt. Arbetsklimatet ska befrämja både en personlig och en professionell utveckling.

Det här är ett synsätt som Ericsson försöker omsätta i praktiken. I ett globalt företag där många olika kulturer och tankeriktningar b lan- das, har ledningarna för olika enheter mycket att lära varandra.

En bel fabrik byter själ

Företagsledning och medarbetare på Ericsson Cables' fabrik i H udiksvall, driver sedan flera år en gemensam utveckling av arbetsorganisationen.

Förbättrad produktivitet, kvalitet och leveranssä- kerhet är målet. Medarbetarnas kunskap och resurser har befunnits vara det viktigaste medlet för att uppnå detta. Ericsson Cables har därfor infört en "lärande arbetsorganisation".

Organisationen byggs upp av målstyrda grup- per med totalansvar för att uppsatta produktions- mål nås. Gruppens medlemmar planerar själva verksamheten vecka för vecka, rekryterar nya arbetskamrater och beviljar ledighet. Det har visat sig, att i en sådan lärande arbetsorganisation kommer framstegen snabbare och misstag rättas snabbare till.

Ericsson Cables har kunnat konstatera, att engagemang, delaktighet och arbetsglädje ger

mycket positivt resultat. Produktiviteten, pro- duktkvaliteten och leveranssäkerheten förbättras, medan felkostnaderna, sjukfrånvaron och perso- nalomsättningen minskar.

Winshare ö kar engagemanget i lrfncbburg Ericsson GE Mobile Communications i Lynch- burg, Virginia, använder ett system som kallas

"W mshare" för att öka medarbetarnas engagemang i verksamheten. Winshare uppmuntrar med- arbetarna att ständigt utveckla sina arbeten genom förslag om att ett problem måste lösas och hur.

I ett antal "'Win Teams" träffas medarbetarna för att beskriva och lösa stora och små problem.

Nya förslag och genomförda lösningar redovisas i möten, publikationer och interna videoproduk- tioner. Med hjälp av mer än

15.000

ideer och för- slag till lösningar, har Winshare hittills förverkli- gat kostnadsbesparande åtgärder till ett värde av mer än

32

miljoner dollar.

Belöningar i stort och smått delas ut som erkänsla för goda insatser. Team-medlemmar uppmuntras också av ledningen att delta i kurser och seminarier om kvalitet.

Bra ledare allt viktigare

Ericsson arbetar på en alltmer konkurrensutsatt marknad. Därför måste beredskapen för foränd- ringar vara hög- en dynamisk marknad kräver ett dynamiskt företag. Detta kräver kompetenta ledare, som kan a alla medarbetare att ge det bästa av sig själva.

För de högre cheferna inom Ericsson tillämpas ett särskilt utbildningsprogram som lägger grun- den till ett aktivt och effektivt ledarskap. Avsikten är att sätta ledarförsörjningen och ledarutveck- lingen i system, för att säkra tillgången på ledare och ledarkandidater av högsta kvalitet.

Grundprincipen för ett effektivt ledarskap är att handling säger mer än ord. En bra ledare måste därför främst ha tre viktiga egenskaper:

Personliga kvaliteter, som intellektuell kapaci-

tet, resultatorientering, god självkänsla och hel- hetssyn.

Intresse för människor, med öppenhet för för- ändringar och vilja att kommunicera.

sakkunskap och erfarenhet, något som är extra viktigt för ett företag med högteknologiska

produkter och högr kvalificerade kunder.

Varje chef skall kontinuerligt utveckla sin egen kompetens genom teoretisk och praktisk vidare- utbildning. För att bli så allsidig och erfaren som möjligt skall en Ericsson-chefvara beredd att ta på sig olika ledaruppdrag inom koncernen. Det

15

~~I""P~!' och mlnskiiga

16

Personal

stärker kontinuiteten i företaget och ger samtidigt ledarbegåvningarna möjlighet till avancemang.

Ungas entusiasm- äldres erforenhet

Arbetsmarknaden ställer hela tiden nya krav, ofi:a dikterade av de värderingar dagens ungdomar har. För att bättre förstå den yngre generationen har Ericsson genomfört ett flerårigt dialogprogram mellan chefer och ungdomar.

Hittills har närmare

200

högre chefer mött drygt

1.500

ungdomar i olika delar av världen.

Det harvarit öppna diskussioner kring ungdomar- nas attityder och önskemål och om hur de ser på Ericssons uppgift, mål och värderingar.

I framtidens hårdnande konkurrens måste varje medarbetare helhjärtat uppbåda all sin kreativitet och energi för att Ericsson skall kunna behålla sin framskjutna position. Cheferna, som har mer erfarenhet, måste då också hjälpa ungdomarna

att an passa sina förväntningar och önskemål till verkligheten.

Utmärkt arbetsgivare trots neddragningar Ericsson har under 1991 arbetat intensivt med anpassningar av organisationen till förändrade marknadsförutsättningar och ny produktionstek- nik. Inom många enheter har detta medfört ett minskat perso nalbehov.

Att i den situationen vara en utmärkt arbets- givare innebär att nedskärningar genomförs på ett professionellt sätt, präglat av medmänsklighet och respekt för individen. Målet är att Ericsson också i detta sammanhang ska betraktas som en {:

utmärkt arbetsgivare och ett företag man gärna vill arbeta i. Ericssons gemensamma värderingar- professionalism, medmänsklighet och uthållighet, är i högsta grad vägledande för koncernens ..

~.·

personalpolitik.

~

•

•

F6rvaltnlngs-

berliteisa

18

Koncernens

resultatrAkning

21

Koncernens

balansrAkning

22

Finansieringsanalys f6r koncernen

24

Moderbolasets

resultatrlknins

25

Moderbolagets

balansrAkning

26

Finansieringsanalys f6r moderbolaget

28

Kommentarer till

boksluten

29

Revlsionsberlttelse

42

Tlo6rs6versikt

43

18

Finansnetto, MSEK

87 88 89 90 91

Tlllga\nger, MSEK

50000

- -- - - -:=

"" l l ^l

l l

30000

20000

10000

o

87 88 89 90 91

• Anläggningstillgångar

• Omsättl'lingstillgångar

Förvaltningsberättelse

Fakturering och orderingång

Koncernens fakturering uppgick till45 793 MSEK en i stort sett oförändrad nivå jämfört med före- gående år (45 702 MSBK 1990). Fakturering till kunder utanför Sverige utgjorde 87 procent (88 procent) av koncernens totala fakturering.

Orderingången blev 44 758 MSBK (49 371), en minskning med 9 procent. Orderbeståndet vid årets slutvar 28 777 MSBK (30 415).

Resultat

Koncernens vinst före skatter minskade 67 pro- cent till 1 604 MSBK (4 855). Av resultatet var 229 MSBK (112) realisationsvinster netto efter avdrag for minoritetens andel. Resultatet belastades med 635 MSEKsom avsatts för framtida omstruktu- reringskostnader.

Rörelseresultatet efter avskrivningar blev 2 291 MSBK (5 694). Det sammanlagda rörelseresultatet inom koncernens affårsområden för telekommu- nikationssystem, Publik Telekommunikation, Radiokommunikation, Företagskommunika- tion och Komponenter, försämrades. Även Kabel och Nät redovisar försämrat rörelseresultat med- an Försvarssystem forbättrade rörelseresultatet.

Koncernens andel av resultat i samarbetande bolag minskade till87 MSBK (300), främst till följd av försvagad ekonomi på den brasilianska marknaden. Omkostnaderna ökade kraftigt.

Huvuddelen av denna ökning hänför sig till srora teknikåtaganden inom afFärsområdena för tele- kommunikationssystem. Även avskrivningarna ökade väsentligt till följd av de omfattande tek- nikutvecklingsprogrammen i kombination med allt kortare avskrivningstider.

Koncernens finansnetto försvagades något, och uppgick till-189 MSBK (-163). Effekterna på finansnettot av ett starkt negativt kassaflöde med

-2

322 MSEK (854) uppvägdes av en mycket god förräntning av koncernens kassamedel.

Minoritetens resultatsandel blev 498 MSEK ( 676). Koncernens delägda dotterbolag i Italien redovisade resultatminskningar liksom de till-

sammans med General Electric samägda bolagen inom Radiokommunikation.

Puhlik Telekommunikation redovisar en minskning av faktureringen, främst till följd av en väsentligt lägre investeringsnivå på den span- ska marknaden. Senarelagda beställningar på en rad andra marknader förklarar också minskning- en. Ökningar redovisas främst i USA, Kina och Argentina.

Radiokommunikation ökade sin fakturering främst inom mobiltelefonsystem i USA, Italien, Tyskland och Malaysia. Faktureringen minskade i Kanada, Australien och England.

Företagskommunikation minskade fakture- ringen något. Detta förklaras främst av nedgång för telefonapparater och små företagsväxlar, medart faktureringen for foretagssystemet MD Il O och datanät ökade. Faktureringen ökade kraftigt på den tyska marknaden.

Kah~l

och Nät redovisar en ökad fakturering främst hänförlig till de italienska, thailändska och turkiska marknaderna. Faktureringen i Sverige minskade till följ d av den svaga svenska konjunkturen.

Komponenter ökade faktureringen av kraft- komponenter till följd av överföring av verksam- heter i Spanien och Mexico från Publik Telekom- munikation. Faktureringen av mikrokretsar minskade.

Försvarssystem redovisar en något lägre faktu- rering än föregående år. Huvuddelen av aff'ars- områdets fakturering har gått till den svenska marknaden.

Finansiering

Kapitalomsättningshastigheten minskade till 0,95 (1,04) främst på grund av ökade investering- ar i anläggningstillgångar. Koncernens kundford- ringar minskade till32 procent av faktureringen (35). Varulagren minskadenågot och uppgicktill 20 procent (20) av faktureringen. soliditeten minskade till37 ,9 procent (39,3).

Under året har konverteringar motsvarande

•

•

257 372 aktier ägt rum. Efter årsskiftet fram till 1992-02-15 har ytterligare konverteringar skett motsvarande 4 775 aktier, vilka är utdelnings be- rättigade 1992.

Av det konvertibla forlagslån om 626

MSEK,

som emitterades till de anställda hösten 1987 och introducerades på Stockholms Fondbörs 1990, återstod okonverterat 584

MSEK

vid årsskiftet och av det konvertibla förlagslånet i

CHF

2, 5

MCHF.

En stor del av koncernens verksamhet för lik- viditets- och valutahantering, internbankstjänster mm hanteras inom Ericsson Treasury Services.

Bolag inom denna enhet opererar för koncernens räkning på valuta- och finansmarknaderna under borgen av moderbolaget. Dessa borgensåtagan- den har således belastat moderbolagets ansvars- förbindelser. Enheten har kunnat visa ett gott re- sultat under året, främst hänförligt till rän te- och val utariskhantering.

Under året har koncernens kortfristiga publi- ka låneprogram i USA om roo

MUSD

aktiverats efter att ha varit vilande några år. Samtidigt har under året nya lånelöften om tillsammans 100

MUSD

etablerats, att utnyttjas som alternativ till korta publika program.

Vidare har medel- och långfristig upplåning gjorts i moderbolaget. De större finansieringarna under året var 75

MCHF

med förfall 1994, samt en publik upplåning av 150

MUSD

på euromarkna- den med forfall 1996. Det senare lånet ersätter delvis tidigare publik upplåning om roo

MUSD,

som återbetalats under året. Denna upplåning har

~ditxär~ats

av Standard & Poors (A+) och Maodys (Al). ·

Inom export- och projektfinansiering märks en fortsatt tendens att bankerna söker minska denna typ av risktagande, varför koncernen allt- mer tvingas klara sådan finansiering på egen hand i form av leverantörskrediter och leasing med hjälp av statliga garan tiinsti tu t.

Problem på kreditförsäkringsmarknaden har begränsat koncernens möjligheter att i samma utsträckning som tidigare undvika riskexponering.

Verksamheten i koncernens olika försäkrings- captive har fortsatt att utvecklas med god lön- samhet och omfattar direkt- och återförsäkring inom flera områden.

Forskning och utveckling

Ericssonkoncernens samlade kostnader för forsk- ning och utveckling inklusive kundorderrelatera- de kostnader ökade kraftigt 1991 och uppgick till 7 054

MSEK

(4 901). Detta motsvarar 15 procent (n) av faktureringen. De totala teknikkostnader- na, där även kostnader för marknadsanpassning ingår, ökade likalede,s kraftigt och uppgick till 10 326

MSEK

(7 874), motsvarande 23 procent (17) av faktureringen.

Investeringar

Investeringarna i fastigheter, maskiner och in ven- tarier under I991 uppgick till 3 583

MSEK

(3 448).

Av detta utgjorde I 637

MSEK

(1 3I4) investeringar i Sverige.

Personal

Vid utgången av 1991 var 71 247 personer (70 238) anställda i Ericssonkoncernen. Av ökningen med 1 009 personerjämfört med föregående år för kla- ras 697 av förvärvade och avyttrade enheter netto.

Löner och ersättningar uppgick till 12 I 56

MSEK

(ro 797). Fakturering per anställd var 643 ooo

SEK

(650 ooo). Särskilda uppgifter om medelantalet anställda samt löner och ersättningar lämnas i kommentarer till boksluten.

Viktigare forändringar inom koncernen Ericsson förvärvade i början av 1991 50 procent av aktierna i det engelska telekommunikationsföre- taget Orbitel Mobile Communications Ltd.

Ericsson förvärvade i februari 1991 33.5 o/o av aktierna i det österrikiska elektronikföretaget Schrack.

Under hösten ökade Ericsson det samlade ägatinnehavet i det franska samarbetande bolaget MET SAfrån 26 procenttill49,9 procent.

19

Skulder och eget kapital.

MSEK

87 88 89 90 91 Eget kapital

Minoritetsandelar

• Langfristiga

• Kortfristiga

Forskning och utveckling, Investeringar, MSEK 7 5 0 0 - - - -

o

87 88 89 90 91

•

Investering i MSEK

•

Forskning och utveckling i MSEK

20

Antal anstillda

75 000- - - -

60000

45 000

30 000

15000

o

87 88 89 90 91

• Sverige

• Totalt

Förvaltningsberättelse

Ericsson bildade tillsammans med det unger- ska företaget Miisztertechnika ett av Ericsson till 50 procent ägt bolag, Ericsson Technika K. F. T. i Budapest.

Under hösten tecknades avtal om försäljning under 1992. av aktierna i det colombianska kabel- företaget Fabricas Colombianas de Materiales Electricos Facomec S.A.

Avtal träffades under hösten om förvärv första halvåret 1992. av 51 procent av aktierna i dei: tyska telekommunikationsföretaget Fuba Telekom Gm bH.

Likaledes träffades avtal under hösten om för- värv forsta halvåret 1992 av 40 procent av aktier- na i ett med det schweiziska telekommunika- tionsföretagetAscomAG.samägt bolag.

Utsikter

Lågkonjunkturen fortsätter på flertalet av Ericssons huvudmarknader. Den fortsatta om- struktureringen inom telekommunikationsom-

rådet har lett till en större konjunkturkänslighet.

Många telefondriftbolag har som en följd därav på kort sikt förskjutit sina investeringsplaner.

Första -halvåret 1992 blir mycket svagt. Vinsten för helåret bedöms därför bli fortsatt låg. Den är i hög grad beroende av ovannämnda konjunktur- känslighet.

Förslag till vinstdisposition

Till bolagsstämmans förfogande stårvinstmedel på sammanlagt

2

394 234 271 kronor. Styrelsen och verkställande direktören föreslår att dessa vinstmedel disponeras så

att till de på avstämnings-

samt

dagen registrerade aktieägarna utdelas 3,50 kronor per aktie.

att återstoden överfores

i ny räkning.

l

673264966 2394 234 271

Stockholm i mars I992 Björn Svedberg

Ordforande

Sune Andersson Claes-Göran Larsson

Peter Wallenberg Vice ordforande

Carl-Erik Feinsilber Per Lundberg

Stanley Oscarsson SvenÅgrup Lars Ramqvist

Verkst. direktör

Tom HedeHus Vice ordforande

Georg Karnsund Sven Olving

•

•

Koncernens resultaträkning

januari-

dec~mber MSEK R6relsens lntlkter

Fakturering

Övriga rörelseintäkter

not l

Andel i resultat hos samarbetande bolag

Rörelsens kostnader

Kostnad för fakturerade varor och tjänster

Kostnad för försäljning, forskning och urveckling, administration samt allmänna omkostnader

Avskrivningar enligt plan

not2

Rörelseresultat efter avskrivningar

Finansiella intäkter

not3

Finansiella kostnader

not3

Vinst efter finansiella intikter och kostnader

Minoritetens andel av resultat före skatter

Vinst f6re skatter

Skatter

skatteutgifter

not4

Latenta skatter

not 19

Minoritetens andel i skatter

Redovisad nettovinst

Omräknad nettovinst per aktie, kronor

not 6

- efter skatteutgifter

- dito efter full konvertering

-efter skatteutgifter och beräknade latenta skatter - dito efter full konvertering

1991 45793 732 87 46612

22 566

19 892 1863 44321 2291 1299 1488 2102 -498 1604 -952 104 130 886

3,69 3,69 4,30 4,29

1990 45 702 698 300 46700

22 891

16 543 1572 41006 5 694 l 063 1226 5 531

-676 4855 -1 966 227 334 3450

15,33 14,66 14,89 14,24

1989 39 549 411 398 40 358

20978

13 529 1294 35 801

4 557 779 1210 4126 -411 3 715 -1 546 195 164 2528

11,67 11,06 10,76 10,24

21

22

Koncernens balansräkning

31

decemberMSEK

Tillgängar

Omsättningstillgängar

Kassa, bank och kortfristiga placeringar

not 7

Kundfordringar

(efter avdrag av reserv för osäkra fordringar med 462 resp. 348) Varulager

(efter avdrag av förskott från kunder med 2334 resp. 2014) Övriga omsättningstillgångar

not 9

Bundna fonddepositioner not JO

Investeringar och övriga långfristiga tillgångar

Kundfordringar

not B

Aktier i samarbetande bolag, kapitalandel

not23

Andra aktier

Övriga långfristiga tillgångar

not 12

Fastigheter, maskiner och inventarier not 13

Anskaffningskostnad

Ackumulerade planenliga avskrivningar

Uppskrivning, netto efter ackumulerade planenliga avskrivningar

ställda panter Summa tillgängar

1991 855

1990 l 122

not21

1991 1990

7 812 6767

not B

13489 15 508

9164 9 365 3 439 2803 33904 34443

82 69

l

1314 377 1630 932

852 605

1366 1683

'

5162 3 597

19129 16799 9199 8200 9930 8 599 547 459 10477 9

058

49 625 47167

•

23

3 1 december

MSEK

1991 1990

Skulder och eget kapital Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 3 690 3797

Förskott från kunder 3662 4477

skatteskulder 521 l 363

Kortfristig upplåning

not 14

3096 l 505

Kortfristig del av långfristiga skulder

not 16

285 849

ÖVriga kortfristiga skulder

not 15

8 534 7 841

19 788 19 832

Långfristiga skulder

Obligationslån

not 16

1235 464

Konvertibla förlagslån

not 17

595 609

Avsatt för pensioner

not 18

4 526 4 081

Latenta skatteskulder på periodiseringsdifferenser

not 19

1679 l 783

ÖVriga långfristiga skulder

not 16

3002 l 858

11037 8 795

Minoritetens andel i eget kapital

2031 l 787

Eget kapital not20

Aktiekapital 2060 2057

Bundna reserver 9256 9406

11316 11463

Balanserade vinstmedel och årets redovisade vinst 5 453 5 290

16769 16 753 1991 1990

Ansvarsförbindelser

1996 2092

not22

Summa skulder och eget kapital

49 625 47167

24

Finansieringsanalys för koncernen

januari- december

MSEK

1991 1990 1989

Likvida medel den 1 januari

6 767 5120 3780

Från rörelsen tillförda medel

Redovisad nettovinst 886 3450 2 528

Minoritetsandel av nettovinsten 368 342 247

Avskrivningar enligt plan 1 863 1 5 72 1294

Realisationsförlust på sålda anläggningstillgångar 39 33 66

Ökning(-)/minskning av bundna fonddepositioner -13 3 -15

Minskning av latent skatteskuld

på periodiseringsdifferenser -104 -227 -195

3039 5 173 3925

Omrikningsdlfferenser, som ej förts 6ver

~

resultatrikn Ingen

-348 - 212 82

Inkomst vid försäljning av fastigheter, maskiner

och inventarier

227 41 9 261

-1 21 207 343

o

Förändringar i rörelsekapitalet (exkl likvida medel)

Kundfordringar 2019 -3266 -2083

Varulager 201 282 -1476

Övriga omsättningstillgångar -636 -197 -119

Kortfristiga skulder- ej räntebärande -1071 2 838 2 987

513 -343 -691

Förlndrinsar i andra tillgångar

Anskaffning av fastigheter, maskiner och inventarier -3 583 -3 448 -2672

Omräkningsdifferenser i fastigheter, maskiner och inventarier 148 142 -46

Investeringar i aktier, netto -945 -395 -12

Övriga långfristiga tillgångar - 620 191 -89

-5000 -3 510 -2819

Betalda utdelningar

-753 -673 -529

Kassaflöde från årets verksamhet

-2322 854 229

Extern finansiering

\

Förändring av kortfristiga skulder l 027 583 476

Förändring av långfristiga skulder 2346 14 -742

Konvertering av förlagsbevis 15 48 899

Likvid for förverkade fondaktier 3 (

Nettotillskott från minoriteter -24 148 478

3367 793 ^{l 111}

Likvida medel den 31 december

7812 6767 5120

Moderbolagets resultaträkning

²⁵

januari- december

MSBK

1991 1990 1989

Rörelsens intäkter

Fakturering 12 301 10744 11041

ÖVriga rörelseintäkter

not l

1323 1229 687

13624 11 973 11 728

Rörelsens kostnader

Kostnad f'or fakturerade varor och tjänster 5 518 4 860 5158 Kostnad f'or försäljning, forskning och utveckling,

administration samt allmänna omkostnader 7 544 5 979 5 055

Avskrivningar enligt plan

not2

366 333 235

13428 11 172 10448

Rörelseresultat efter avskrivningar

196 801 1 280

Finansiella intäkter

not3

930 l 522 1 154

Finansiella kostnader

not3

438 654 819

Vinst efter finansiella inilikter och kostnader

688 1 669 1615 Bokslutsdispositioner

Förändring i avskrivningar utöver plan

not2

-141 -105 - 234 Förändring i andra obeskattade reserver

not 19

547 279 - 748

406 174 - 982

Erhållna/lämnade(-) koncernbidrag -122 -566 354

VInst före skatter

972 1277 987

Skatter -142 -115 -109

Redovisad nettovinst

830 1162 878

26 Moderbolagets balansräkning

31 deumber

MSEK

1991 1990

Tillgingar

Omslttningstillgingar

Kassa, bank och kortfristiga placeringar

not l

162 79

Fordringar på dotterbolag

not B

3827 4403

Kundfordringar (efter avdrag av reserv för osäkra

fordringar med 232 resp. 172)

not B

1589

l

512

Varulager (efter avdrag av förskott från kunder med 26 resp. 67) 1965 2244

Övriga omsättningstillgångar

not9

863 760

8406 8 998

Bundna fonddepositioner not JO

5

Investeringar och 6vriga lingfrlstlga tillgingar

(

Kundfordringar

not B

175 201

Andra fordringar på dotterbolag 845 845

Aktier och andelar

not 11

Dotterbolag 7343 6 604

(

Samarbetande bolag 426 251

Andra aktier och andelar 72 72

Övriga långfristiga tillgångar 219 315

9 080 8288

Fastigheter, maskiner och inventarier not 13

Anskaffningsvärde 4 550 3 824

Ackumulerade planenliga avskrivningar 201 7 l 7 87

2 533 2 037 Uppskrivning, netto efter ackumulerade planenliga avskrivningar 218 232 2 751 2269 1991 1990

ställda panter

307 270

not21

Summa tillglngar

20 237 19 560

27

31 december

MSEK

1991 1990

Skulder och eget kapital Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 839 834

Förskott från kunder 139 192

Skaneskulder 4 53

Kortfristig upplåning 289 39

Kortfristig del av långfristiga skulder

not 16

110 689

Skulder till dotterbolag 708 1001

Övriga kortfristiga skulder

not 15

1 547 l 515

3636 4 323

Ungfristiga skulder

Obligationslån

not16

1235 464

Konvertibla förlagslån

not 17

595 609

Avsatt f'dr pensioner

not 18

l 817 l 635

Skulder till dotterbolag 1334 1 680

Övriga långfristiga skulder

not 16

1466 417

6447 4 805

Obeskattade reserver

Ackumulerade avskrivningar utöver planenliga

not 13

863 722

Andra obeskattade reserver

not 19

l 708 2255

2 571 2977

Eget kapital not20

Aktiekapital 2 060 2057

Bundna reserver 3129 3114

5189 5 171

Dispositionsfond 100 100

Balanserade vinstmedel 1464 l 022

Arets redovisade vinst 830 1162

7 583 7 455 1991 1990

Ansvarsf6rbindelser

4 236 2873

not22

Summa skulder och eget kapital

20 237 19 560

28

Finansieringsanalys för moderbolaget

januari- decmzber

MSEK

1991 1990 1989

Likvida medel den 1 januari

79 380 2107

Frin rörelsen tillförda medel

Redovisad nettovinst 830 1162 878

Avskrivningar enligt plan 366 333 235

Realisationsvinster (-)/förluster på sålda anläggningstillgångar 27 10 -94

Ökning (-)/minskning av bundna fonddepositioner 5 35 -25

Bokslutsdispositioner -284 392 628

944 1932 1622

Inkomst vid försiljning av fastigheter, maskiner

och inventarier

39 23 26

Förlodringar i rörelsekapitalet (exkl likvida medel)

(: :

Kundfordringar 499 159 -3 018

Varulager 279 87 -435

Övriga omsättningstillgångar -103 296 144

Kortfristiga skulder- ej räntebärande -358 -1288 1205

~ ·

317 -746 -2104

^~

Förändringar i andra tillgångar

Anskaffning av fastigheter, maskiner och inventarier -914 -585 -708

Investeringar i aktier, netto -914 -183 -1420

Övriga långfristiga tillgångar 122 202 229

-1706 -566 -1899

Koncernbidrag

-122 -566 354

Betalda utdelningar

-720 -574 -405

Kassaflöde trin irets verksamhet

-1248 -497 -2406*

Extern finansiering

Förändring av kortfristiga skulder -329 6 289

Förändring av långfristiga skulder 1642 142 -509

Konvertering av förlagsbevis 15 48 899

Likvid för förverkade fondaktier 3

1331 196 679 (

Likvida medel den 31 december

162 79 380

* Av beloppet utgörs -2 478 !dSEK av överföring av moderbolagets värdepappersinnehav till dotterbolaget Ericsson Treasury Services AB.

(