Innehåll
2009 i korthet 1
Vd har ordet 3
Vår vision 4
MARKNAD OCH REGIONER
Här finns Akademiska Hus 6
Marknadsandelar 7
Kunskap om kunskapsmiljöer 8
Våra kunder 9
Fastighetsmarknad och hyror 10
Tema: Hur lång är en korridor 2013? 12
Medverkan: Campus Åkroken 16
Region syd 20
Region väst 22
Region öst 24
Region Uppsala 26
Tema: Var går gränsen 2015? 28
Region Stockholm 32
Region norr 34
Byggprojekt 36
Hållbarhet – klimat och miljö 38
Hållbarhet – våra medarbetare 39
Tema: Hur stort är ett klassrum 2011? 40 FINANSIELLA RAPPORTER
Resultaträkning 44
Balansräkning 46
Nyckeltal 47
Styrelse och ledning 48
Riskhantering 52
Nordiska Miljömärkningen Svanen
• Färgkod PMS 354, Fyrfärgskod C-91%, M-0,0%, Y-83%, K-0,0%.
• Standardfärger enligt SS 019100 – 019103 Blankt papper: 1080G10Y Matt papper: 354U-1070G NCS: 0879-G07Y NCS: 1368-G04Y
• Miljömärket bör ej understiga 8 mm och ska minst ha den storleken att texten ”MILJÖMÄRKT” och underliggande licensnummer är tydligt läsbara.
• När märket understiger 2 cm i diameter kan den förklarande undertexten utelämnas på produkten (Trycksak), om den finns med märket på förpackningen. Text på märket:
• Texten ”MILJÖMÄRKT” följer märkets rundade form på ovansidan.
• Texten ”MILJÖMÄRKT” med versaler och teckensnitt Helvetica, rak, halvfet. Teckentäthet och teckengrad anpassas till märkets storlek.
• Texten under märket ”Trycksak” skrivs horisontellt under siffergrupperna (341 000). Teckensnitt helvetica, rak används med versal som begynnelsebokstav, f ö gemener, och anpassas i storlek till märket
• För tryckning på Svanen på andra nordiska språk studera Regelverket för nordisk miljömärkning. MILJÖMÄRKT Trycksak 341 250
AKADEMISKA HUS ÅRSÖVERSIKT 2009
Hur stort är ett klassrum 2011? Och hur lång är en korridor 2013? Vi har undersökt framtidens kunskapsmiljöer och tagit reda på vad som gör vissa universitet och högskolor så framgångsrika. Svaren hittar du här i årsöversikten.
ÅRSÖVERSIKT 2009
Innehåll
2009 i korthet 1
Vd har ordet 3
Vår vision 4
MARKNAD OCH REGIONER
Här finns Akademiska Hus 6
Marknadsandelar 7
Kunskap om kunskapsmiljöer 8
Våra kunder 9
Fastighetsmarknad och hyror 10
Tema: Hur lång är en korridor 2013? 12
Medverkan: Campus Åkroken 16
Region syd 20
Region väst 22
Region öst 24
Region Uppsala 26
Tema: Var går gränsen 2015? 28
Region Stockholm 32
Region norr 34
Byggprojekt 36
Hållbarhet – klimat och miljö 38
Hållbarhet – våra medarbetare 39
Tema: Hur stort är ett klassrum 2011? 40 FINANSIELLA RAPPORTER
Resultaträkning 44
Balansräkning 46
Nyckeltal 47
Styrelse och ledning 48
Riskhantering 52
Nordiska Miljömärkningen Svanen
• Färgkod PMS 354, Fyrfärgskod C-91%, M-0,0%, Y-83%, K-0,0%.
• Standardfärger enligt SS 019100 – 019103 Blankt papper: 1080G10Y Matt papper: 354U-1070G NCS: 0879-G07Y NCS: 1368-G04Y
• Miljömärket bör ej understiga 8 mm och ska minst ha den MILJÖMÄRKT Trycksak 341 250
AKADEMISKA HUS ÅRSÖVERSIKT 2009
Hur stort är ett klassrum 2011? Och hur lång är en korridor
ÖVERSIKT DETTA ÄR AKADEMISKA HUS
AKADEMISKA HUS
AKADEMISKA HUS 2009 2009
ÅRSÖVERSIKT 2009
DETTA ÄR AKADEMISKA HUS
Tillsammans med universitet och högskolor vill vi stärka Sverige som kunskapsnation. Det gör vi genom att bygga, utveckla och underhålla moderna miljöer för forskning, utbildning och innovation. Våra fastig- heter finns på 31 orter runt om i landet, från Kiruna i norr till Malmö i söder. Här studerar, forskar och arbetar runt 300 000 personer varje dag.
KUNSKAP OM KUNSKAPSMILJÖER.
Att vara väl insatt i morgondagens pedagogik och forskningsmetodik är en förutsättning för att kunna möta våra kunders behov och utmaningar.
Vårt uppdrag är dock inte enbart att lösa lokalfrågan, vi har även en viktig samhällsroll. Utvecklingen av campusområden sker tillsammans med studenter, forskare, lärare, samhällsföreträdare och näringsliv och ska skapa tillväxt för hela regionen. I det arbetet kan vi bidra med vår samlade kunskap och erfarenhet.
DEN LEDANDE HYRESVÄRDEN FÖR UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.
En marknadsandel på 62 procent gör oss till den ledande hyresvärden för universitet och högskolor. Med storleken följer också ett ansvar.
För att inte snedvrida konkurrensen är det viktigt att våra hyror och villkor stämmer överens med den övriga marknaden.
STORA INVESTERINGAR OAVSETT KONJUNKTUR.
Vi ägs av staten. Den stabila ägarstrukturen gör att vi har råd att låta högskolor och universitet växa oavsett konjunktur. Det är en trygghet för våra kunder och en garanti för att vårt land kan fort sätta utvecklas som kunskapsnation. Varje år investerar vi i snitt två miljarder kronor i nybyggnad och ombyggnad på svenska campus områden. Och med en projekt- portfölj på femton miljarder kronor går vi en spännande framtid till mötes.
Resultatet före skatt uppgick till 1 330 Mkr (232). Resultatförbättringen förklaras av en mindre negativ värde- förändring i förvaltningsfastigheterna jämfört med 2008. Resultatet före skatt, men exklusive värdeförändring i förvaltningsfastigheter ökade från 2 424 Mkr för 2008 till 2 538 Mkr 2009. Resultatförbättringen var en följd av att hyresintäkterna ökade mer än förvaltningskostnaderna.
Hyresintäkterna uppgår till 4 927 Mkr jämfört med 4 793 föregående år. Index- uppräkning av hyrorna och tillskott av ny-, om- och tillbyggnader har bidragit positivt till ökningen. I genomsnitt uppgår hyresintäkterna till 1 543 kr/kvm (1 500).
Den uthyrningsbara ytan uppgår till cirka 3 219 000 kvm. Sett till ytan är Akademiska Hus Sveriges andra största fastighets- bolag. Vakanserna uppgår till cirka 122 000 kvm vilket motsvarar 3,8 procent. I värde utgör vakanserna endast 1,9 procent av hyrorna. En stor del av vakanserna har ett klart lägre hyresvärde än beståndet i genomsnitt.
UTHYRNINGSBAR YTA
Tkvm Tkvm HYRESINTÄKTER
Mkr Kr/kvm RESULTAT FÖRE SKATT
Mkr Undervisningslokaler står för den största delen
av arean, 48 procent. Även laboratorielokaler ut- gör en stor andel med 34 procent och värdemässigt är andelen ännu högre.
Stockholm utgör den klart största regionen med 34 procent av hyresintäkterna. Stockholm är den region i landet som har flest studenter och här finns också Sveriges två mest meri- terade lärosäten, Karolinska Institutet och Stockholms universitet. Region Uppsala är den näst största regionen med 16 procent av hyresintäkterna tätt följd av region väst och region syd.
Övriga lokaler, 5 % Kontor/admin.
lokaler, 13 % Laboratorie- lokaler, 34 %
Undervisnings- lokaler, 48 %
HYRESINTÄKTER PER REGION, TOTALT 4 927 MKR LOKALTYPER, TOTALT 3 219 TKVM
Stockholm, 34 %
Uppsala, 16 % Norr, 11 %
Öst, 10 % Syd, 14 % Väst,15 %
0 2000 4000 6000 8000 10000
Resultat före skatt, Mkr 2009 2008 2007 2006 0 2005
500 1000 1500 2000 2500 3000 3500
Lokalarea, Tkvm
2009 2008 2007 2006
2005 0
20 40 60 80 100 120 140
Vakanser, Tkvm
0 1000 2000 3000 4000 5000
Hyresintäkter, Mkr
2009 2008 2007 2006
2005 0
300 600 900 1200 1500
Hyresintäkter, kr/kvm LOA Lokalarea, Tkvm
Vakanser, Tkvm Hyresintäkter, Mkr
Hyresintäkter, kr/kvm Resultat före skatt, Mkr
INFORMATIONSTILLFÄLLEN
28 april Årsstämma
28 april Delårsrapport januari–mars 2010 14 juli Delårsrapport april–juni 2010 28 oktober Delårsrapport juli–september 2010 Februari 2011 Bokslutsrapport 2010
Mars 2011 Årsredovisning 2010
FÖR YTTERLIGARE INFORMATION KONTAKTA: Mikael Lundström, vd
telefon: +46 31 63 24 45
e-post: mikael.lundstrom@akademiskahus.se Martina Wahlström, kommunikationsdirektör telefon: +46 31 63 24 55
e-post: martina.wahlstrom@akademiskahus.se Produktion: Akademiska Hus
i samarbete med Happy F&B och F&B Factory. Foto: Ola Kjelbye, Joachim Lundgren och Rasmus Norlander. Tryck: Göteborgs tryckeriet, 2010.
ADRESSER KONCERNKONTOR
Akademiska Hus Box 483 Stampgatan 14 401 27 Göteborg Telefon: 031-63 24 00
REGIONKONTOR Akademiska Hus Syd Ole Römers väg 2 223 63 Lund
Telefon: 046-31 13 00
Akademiska Hus Väst Box 476
Stampgatan 14 401 27 Göteborg Telefon: 031-63 25 00
Akademiska Hus Öst Olaus Magnus väg 34 583 30 Linköping Telefon: 013-36 45 00
Akademiska Hus Stockholm Box 12277
Rålambsvägen 32A 102 27 Stockholm Telefon: 08-685 75 00
Akademiska Hus Uppsala Box 185
Artillerigatan 7 751 04 Uppsala Telefon: 018-68 32 00 Akademiska Hus Norr Box 7985
Artedigränd 2 907 19 Umeå Telefon: 090-17 62 00 akademiskahus.se info@akademiskahus.se
ÖVERSIKT DETTA ÄR AKADEMISKA HUS
AKADEMISKA HUS
AKADEMISKA HUS 2009 2009
ÅRSÖVERSIKT 2009
DETTA ÄR AKADEMISKA HUS
Tillsammans med universitet och högskolor vill vi stärka Sverige som kunskapsnation. Det gör vi genom att bygga, utveckla och underhålla moderna miljöer för forskning, utbildning och innovation. Våra fastig- heter finns på 31 orter runt om i landet, från Kiruna i norr till Malmö i söder. Här studerar, forskar och arbetar runt 300 000 personer varje dag.
KUNSKAP OM KUNSKAPSMILJÖER.
Att vara väl insatt i morgondagens pedagogik och forskningsmetodik är en förutsättning för att kunna möta våra kunders behov och utmaningar.
Vårt uppdrag är dock inte enbart att lösa lokalfrågan, vi har även en viktig samhällsroll. Utvecklingen av campusområden sker tillsammans med studenter, forskare, lärare, samhällsföreträdare och näringsliv och ska skapa tillväxt för hela regionen. I det arbetet kan vi bidra med vår samlade kunskap och erfarenhet.
DEN LEDANDE HYRESVÄRDEN FÖR UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.
En marknadsandel på 62 procent gör oss till den ledande hyresvärden för universitet och högskolor. Med storleken följer också ett ansvar.
För att inte snedvrida konkurrensen är det viktigt att våra hyror och villkor stämmer överens med den övriga marknaden.
STORA INVESTERINGAR OAVSETT KONJUNKTUR.
Vi ägs av staten. Den stabila ägarstrukturen gör att vi har råd att låta högskolor och universitet växa oavsett konjunktur. Det är en trygghet för våra kunder och en garanti för att vårt land kan fort sätta utvecklas som kunskapsnation. Varje år investerar vi i snitt två miljarder kronor i nybyggnad och ombyggnad på svenska campus områden. Och med en projekt- portfölj på femton miljarder kronor går vi en spännande framtid till mötes.
Resultatet före skatt uppgick till 1 330 Mkr (232). Resultatförbättringen förklaras av en mindre negativ värde- förändring i förvaltningsfastigheterna jämfört med 2008. Resultatet före skatt, men exklusive värdeförändring i förvaltningsfastigheter ökade från 2 424 Mkr för 2008 till 2 538 Mkr 2009.
Resultatförbättringen var en följd av att hyresintäkterna ökade mer än förvaltningskostnaderna.
Hyresintäkterna uppgår till 4 927 Mkr jämfört med 4 793 föregående år. Index- uppräkning av hyrorna och tillskott av ny-, om- och tillbyggnader har bidragit positivt till ökningen. I genomsnitt uppgår hyresintäkterna till 1 543 kr/kvm (1 500).
Den uthyrningsbara ytan uppgår till cirka 3 219 000 kvm. Sett till ytan är Akademiska Hus Sveriges andra största fastighets- bolag. Vakanserna uppgår till cirka 122 000 kvm vilket motsvarar 3,8 procent. I värde utgör vakanserna endast 1,9 procent av hyrorna. En stor del av vakanserna har ett klart lägre hyresvärde än beståndet i genomsnitt.
UTHYRNINGSBAR YTA
Tkvm Tkvm HYRESINTÄKTER
Mkr Kr/kvm RESULTAT FÖRE SKATT
Mkr Undervisningslokaler står för den största delen
av arean, 48 procent. Även laboratorielokaler ut- gör en stor andel med 34 procent och värdemässigt är andelen ännu högre.
Stockholm utgör den klart största regionen med 34 procent av hyresintäkterna. Stockholm är den region i landet som har flest studenter och här finns också Sveriges två mest meri- terade lärosäten, Karolinska Institutet och Stockholms universitet. Region Uppsala är den näst största regionen med 16 procent av hyresintäkterna tätt följd av region väst och region syd.
Övriga lokaler, 5 % Kontor/admin.
lokaler, 13 % Laboratorie- lokaler, 34 %
Undervisnings- lokaler, 48 %
HYRESINTÄKTER PER REGION, TOTALT 4 927 MKR LOKALTYPER, TOTALT 3 219 TKVM
Stockholm, 34 %
Uppsala, 16 % Norr, 11 %
Öst, 10 % Syd, 14 % Väst,15 %
0 2000 4000 6000 8000 10000
Resultat före skatt, Mkr 2009 2008 2007 2006 0 2005
500 1000 1500 2000 2500 3000 3500
Lokalarea, Tkvm
2009 2008 2007 2006
2005 0
20 40 60 80 100 120 140
Vakanser, Tkvm
0 1000 2000 3000 4000 5000
Hyresintäkter, Mkr
2009 2008 2007 2006
2005 0
300 600 900 1200 1500
Hyresintäkter, kr/kvm LOA Lokalarea, Tkvm
Vakanser, Tkvm Hyresintäkter, Mkr
Hyresintäkter, kr/kvm Resultat före skatt, Mkr
INFORMATIONSTILLFÄLLEN
28 april Årsstämma
28 april Delårsrapport januari–mars 2010 14 juli Delårsrapport april–juni 2010 28 oktober Delårsrapport juli–september 2010 Februari 2011 Bokslutsrapport 2010
Mars 2011 Årsredovisning 2010
FÖR YTTERLIGARE INFORMATION KONTAKTA: Mikael Lundström, vd
telefon: +46 31 63 24 45
e-post: mikael.lundstrom@akademiskahus.se Martina Wahlström, kommunikationsdirektör telefon: +46 31 63 24 55
e-post: martina.wahlstrom@akademiskahus.se Produktion: Akademiska Hus
i samarbete med Happy F&B och F&B Factory. Foto: Ola Kjelbye, Joachim Lundgren och Rasmus Norlander. Tryck:
Göteborgs tryckeriet, 2010.
ADRESSER KONCERNKONTOR
Akademiska Hus Box 483 Stampgatan 14 401 27 Göteborg Telefon: 031-63 24 00
REGIONKONTOR Akademiska Hus Syd Ole Römers väg 2 223 63 Lund
Telefon: 046-31 13 00
Akademiska Hus Väst Box 476
Stampgatan 14 401 27 Göteborg Telefon: 031-63 25 00
Akademiska Hus Öst Olaus Magnus väg 34 583 30 Linköping Telefon: 013-36 45 00
Akademiska Hus Stockholm Box 12277
Rålambsvägen 32A 102 27 Stockholm Telefon: 08-685 75 00
Akademiska Hus Uppsala Box 185
Artillerigatan 7 751 04 Uppsala Telefon: 018-68 32 00 Akademiska Hus Norr Box 7985
Artedigränd 2 907 19 Umeå Telefon: 090-17 62 00 akademiskahus.se info@akademiskahus.se
1
AKADEMISKA HUS 2009
årSövErSIKt 2009
2009 i korthet
• Fastighetsrörelsen fortsätter att uppvisa ett mycket stabilt kassaflöde med ett ökat driftöverskott för perioden. Hyres- intäkterna ökade till 4 927 Mkr (4 793).
• Driftöverskottet uppgick till 3 149 Mkr (3 053).
• Bedömt marknadsvärde uppgick till 47 723 Mkr (47 524). Förvaltningsfastig- heternas orealiserade värdeförändringar uppgick till -1 208 Mkr (-2 192). Marknads- värdeförändringen beror främst på ökat riskpåslag i värderingarna.
• Resultatet före skatt uppgick till 1 330 Mkr (232). Förbättringen förklaras av en
mindre negativ värdeförändring i för- valtningsfastigheterna jämfört med 2008 och att hyresintäkterna ökade mer än förvaltningskostnaderna.
• Förvaltningsfastigheternas totalav- kastning uppgick till 4,3 procent (1,9).
• Direktavkastningen uppgick till 6,8 procent (6,4).
• Värdeförändringen uppgick till -2,5 procent (-4,5).
• Bruttoinvesteringarna uppgick till 1 385 Mkr (1 446). Under året genomfördes inga försäljningar (1 383).
• Större driftsättningar under året var ny-
byggnaden av Evolutionsbiologiskt cent- rum 3 i Uppsala samt om- och tillbygg- naden av Geologivetenskap i Stockholm.
• Hus Vänern i Karlstad vann branschens främsta utmärkelse, Stora Samhälls- byggarpriset. Priset går till en byggnad där samverkan mellan de olika aktörerna varit ledord genom hela processen.
Såväl det färdiga resultatet som bygg- processen studeras och utvärderas.
• Styrelsen föreslår en utdelning upp- gående till 1 219 Mkr.
Resultat och nyckeltal 2009 2008
Hyresintäkter, Mkr 4 927 4 793
Driftöverskott, Mkr 3 149 3 053
resultat före skatt, Mkr 1 330 232
vakansgrad yta, % 3,8 3,7
Bedömt marknadsvärde förvaltningsfastigheter, Mkr 47 723 47 524
Uthyrningsbar yta, kvm 3 219 000 3 200 000
totalavkastning fastigheter, % 4,3 1,9
varav direktavkastning, % 6,8 6,4
varav värdeförändring, % –2,5 –4,5
Avkastning på eget kapital efter schablonskatt, % 4,0 0,7
Soliditet, % 47,3 46,5
Resultatutveckling
Mkr %
0 1000 2000 3000 4000 5000
Resultat före skatt, MKr Hyresintäkter, Mkr Driftöverskott, MKr
2009 2008
2007 0
10 20 30 40 50 60 70
Driftöverskottsgrad, % Driftöverskott, Mkr
Hyresintäkter, Mkr resultat före skatt, Mkr
Driftöverskottsgrad, %
2009 I KortHEt
AKADEMISKA HUS 2009
årSövErSIKt 2009 årSövErSIKt 2009
årSövErSIKt 2009
3
AKADEMISKA HUS 2009
årSövErSIKt 2009
På vilka sätt vi kan bli en ännu starkare partner till uni- versitet och högskolor? Hur kan vi hjälpa våra kunder att attrahera studenter och forskare? Det är ett par av de frå- gor vi arbetat med under den varumärkesresa som på- börjades under 2009. Det här var mitt första år som vd, så det kändes som en bra start att ta sig en rejäl funderare kring det här.
I vår bransch är relationerna ofta mycket långsiktiga.
Ett nära och förtroendefullt samarbete leder också alltid till ett bättre resultat. I den här Årsöversikten har vi valt att lyfta fram ett par av våra miljöer där samarbetet fungerat extra bra.
På Campus Åkroken i Sundsvall finns ett nytt design- centrum där modern pedagogik och nytänkande yteffek- tivitet drar nytta av varandra. Läs mer om Hus R på sidan 16. Du kan även ta en titt på fantastiska Hus Vänern, som tilldelades Stora Samhällsbyggarpriset 2009. Utmärkelsen speglar vår ambition att bidra både till våra kunders fram- gång och till tillväxten i de regioner där de verkar. Juryns motivering och en bild på landets (kanske världens?) första svävande aula hittar du på sidan 23.
Vision som matchar kraVen
Att vara den ledande experten på kunskapsmiljöer för uni- versitet och högskolor blir extra spännande när man verkar i ett land som Sverige. Här satsas det hårt på högre utbild- ning och forskning. Att Kunskapssverige växer syns också i vår projektportfölj, som just nu innehåller framtida kun- skapsmiljöer för 15 miljarder.
Med det sagt känns det på sin plats att presentera vår nya vision, »Världsledande på kunskapsmiljöer». Det hand- lar inte om att slå sig för bröstet. Snarare ser vi visionen som ett långsiktigt mål som sporrar oss att hela tiden bli bättre på det vi gör. Om Sverige ska hålla i den internatio- nella konkurrensen är det en förutsättning att vi inte bara följer trenderna. Vi ska ses som föregångare i arbetet med akademiska kunskapsmiljöer i resten av världen.
Sveriges expert på kunskapsmiljöer
vD HAr orDEt
»Att vara den ledande experten på kunskapsmiljöer för universitet och högskolor blir extra spännande när man verkar i ett land som Sverige. Här satsas
det hårt på högre utbildning och forskning.»
– Mikael Lundström, vd
Göteborg 10 mars 2010
Mikael Lundström
AKADEMISKA HUS 2009
årSövErSIKt 2009 årSövErSIKt 2009
Akademiska Hus ska bli tydligare. Ett led i arbetet är en ny varumärkesplattform, med ny vision, nya kärnvärden och ett för tyd ligande av den kombinerade marknads- och sam- hällsrollen. En stor del av arbetet handlar om att bli bättre på att berätta vad Akademiska Hus står för och är bra på, och på vilket sätt verksamheten är med och bygger Sverige som kunskapsnation.
Samtidigt ska nya, väl förankrade kärnvärden göra oss tydligare i vardagen och vara vägledande i varje del av verk- samheten. Som aktiv partner, framtidsinriktad och expert på kunskapsmiljöer ska chefer och medarbetare bidra till verksamhetens fokus och kundernas framgång.
En stor del av tydliggörandet handlar också om Akade- miska Hus roll – på marknaden såväl som i samhället. På marknaden har Akademiska Hus ett unikt erbjudande, med erfarenhet från utveckling och förvaltning av avan- cerade kunskapsmiljöer på över 30 orter runtom i landet.
Den samlade nationella expertkunskapen kommer till
nytta lokalt, nära varje kund. Inget annat fastighetsbolag kan mäta sig med den, och därför är den utgångspunkten för vår position på marknaden: Sveriges expert på kun- skapsmiljöer.
I begreppet ryms även en beskrivning av samhällsrollen.
Genom att vara Sveriges expert på att utveckla och ta hand om innovativa, effektiva och tekniskt avancerade miljöer som skapar förutsättningar för framtidens peda- gogik och forskningsmetodik, och genom att ha den fi- nansiella styrkan som gör att de kan förverkligas oavsett konjunktur, blir Akademiska Hus en av garanterna för Kunskapssveriges utveckling.
Nästa steg i arbetet är nya mål och nya strategier som pekar ut vägen vi ska gå för att nå visionen. Under 2010 kommer AkaVision att ersättas med ett nytt strategidoku- ment och ett nytt sätt att styra och följa upp verksamheten.
De nya målen och den nya modellen för verksamhetsstyr- ning kommer att gälla fullt ut från 2011.
I framtiden blir den internationella konkurrensen om hjärnor och ekonomiska resurser ännu skarpare. Genom att vara världsledande på kunskapsmiljöer kan Akademiska Hus bidra med lokaler som stärker kundernas konkurrenskraft och som hjälper dem att attrahera forskare och studenter från hela världen.
Därför är det vår nya vision.
Vision:
Världsledande på kunskapsmiljöer
I Hus vänerns entré svävar en avancerad multimedia
studio med plats för 100 personer. Den heter Ljung
bergssalen efter fonden vars bidrag finansierat den tekniska utrustningen, men kallas i folkmun kort och gott för »Ägget».
årSövErSIKt 2009
5
AKADEMISKA HUS 2009
årSövErSIKt 2009
2006 2007 2008 2009 2005
%
0 10 20 30 40 50 60 70 80
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Utfall Mål
2006 2007 2008 2009 2005
%
0 5 10 15 20 25 30 35
0 5 10 15 20 25 30 35
Utfall Mål
2006 2007 2008 2009 2005
GWh kWh/kvm
0 200 400 600 800 1000
0 60 120 180 240 300
GWh kWh
2006 2007 2008 2009 2005
%
0 10 20 30 40 50 60 70 80
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Utfall Mål
> > > >
stRategi MÅl MÅluppfyllelse
MaRknadsledande
vi finns över hela landet på ett antal större orter med kvalifi
cerad kunskaps och forsknings
verksamhet. I utvecklingen av Sverige som kunskapsnation är de stora och väletablerade universitets orterna särskilt viktiga med sin forskning. På dessa orter, vilka bedöms er
bjuda en större stabilitet för verksamheten, har Akademiska Hus inriktat sig på en stark när
varo. vi eftersträvar att vara ledande aktör på en balanserad lokal marknad. Genom lokal när
varo och omvärldsbevakning ut
vecklar vi kännedom om befint
liga och potentiella kunder och erbjuder konkurrenskraftiga lösningar som inkluderar såväl lokaler som service.
De faktorer som har störst på
verkan på Nöjd kundindex (NKI) är fastighetsförvaltning (bra samarbete kring drift och under
håll, bra hantering av felanmäl
ningar och hålla utfästelser om servicekvalitet), byggverksam
het, kvalitet och miljö samt personlig service. Akademiska Hus gör egna kundundersökningar och mindre så kallade händelse
mätningar, till exempel efter om
byggnationer.
nki (nöjd kundindex)
NKI (Nöjd kundindex) uppgick till 70 vilket var samma resul
tat som 2008. Målet för 2009 uppgick till 71. Undersökningen omfattade drygt 800 besluts
fattare och verksamhetsföre
trädare och svarsfrekvensen uppgick till hela 80 procent.
lönsaMhet
vi eftersträvar god resultat
utveckling, ekonomisk uthållig
het och finansiell kapacitet.
vi bedriver en kostnadseffektiv verksamhet med ständiga för
bättringar så att vi kan erbjuda konkurrenskraftiga hyror och andra tjänster.
Ägarens övergripande ekonomiska mål är att avkastningen (resultat efter skatt) på genomsnittligt eget kapital ska motsvara den femåriga statsobligationsräntan plus fyra procentenheter över en konjunkturcykel.
avkastning pÅ eget kapital
För 2009 uppgick avkastningen på eget kapital till 4,0 procent att jämföras med målet på 6,5 procent. Avkastningskravet ska dock ses över en konjunktur
cykel och genomsnittlig avkast
ning på eget kapital har under den senaste femårsperioden uppgått till mellan 11 och 13 pro
cent. Sett över en konjunktur
cykel anses målet uppnått.
lÅngsiktighet i hÅllbaRhet och fastigheteR
vi utvecklar campusområden och byggnader som är långsiktigt konkurrenskraftiga och förval
tar dessa på ett effektivt och miljöanpassat sätt med stor hänsyn till kundens verksamhet.
vi bygger och förvärvar för lång siktigt ägande och egen för valtning av fastigheter.
Uppföljning av el, värme och vattenanvändning redovisas tillsammans med övriga över
gripande miljömål i miljöav
snittet. De övergripande miljö
målen ställs upp dels för kommande år och dels långsik
tigt, för energihushållning ända till år 2025. Det lång
siktiga målet för köpt energi, angivet i kWh/kvm, skärptes under året. Det nya målet är att minska mängden köpt energi med 40 procent jämfört med år 2000.
köpt eneRgi
För 2009 blev utfallet 246 kWh/
kvm och årsmålet var 259 kWh/
kvm. Fortsätter den positiva utvecklingen kommer det lång
siktiga målet att uppnås.
ledaRskap och nöjda MedaRbetaRe Genom vår varumärkesplattform uppnår vi ett gemensamt age
rande som är förankrat hos alla medarbetare. Kravet på affärs
mässighet är lika viktigt som att vi i kund och medarbetar
relationer lever upp till de krav på etik, moral och öppen
het som följer av vår ställning som publikt företag.
Nöjd medarbetarindex (NMI) be
skriver hur nöjda med arbetarna är med sin arbetssituation. De faktorer som har störst påver
kan på NMI är arbetsgivare, arbetsuppgifter, samarbete och orga nisation samt kompetens och utveckling.
nMi (nöjd MedaRbetaRindex)
Nöjd medarbetarindex (NMI) upp
går för 2009 till 70 (70). Målet för NMI 2009 uppgick till 71 och uppnåddes således inte. 2009 års enkät visar på likartade resul
tat som 2008. totalresultaten för Akademiska Hus ligger på stabila och höga nivåer, vilket indikerar att medarbetarna över
lag är mycket nöjda med sin ar
betssituation. Nästan hälften av medarbetarna (47 procent) anser att det blivit bättre att arbeta på Akademiska Hus under året.
akavision är akademiska hus strategidokument, som pekar ut vägen inom de fyra områdena Marknad, lönsamhet, fastigheter och Medarbetare. som en konsekvens av den nya varumärkesplattformen reviderades akavision under 2009. den nya visionen och de nya kärnvärdena ersatte tidigare avsnitt om företagskultur, samtidigt som nyckeltal för måluppfyllelse ligger fast.
vår vISIoN
AKADEMISKA HUS 2009
årSövErSIKt 2009 årSövErSIKt 2009
UPPSALA
STOCKHOLM
BORÅS
KRISTIANSTAD
KALMAR KARLSTAD
GÄVLE SUNDSVALL
UMEÅ
LULEÅ
SKÖVDE
ÖREBRO
GÖTEBORG
LINKÖPING/NORRKÖPING
MALMÖ LUND
53 270
7 412
6 125 16 760 2 327
5 711
3 819
4 718
24 958
11 6965 028
5 842
32 702 4 0694 284 7 781 7 385
7 531 8 173 2 158
3 265 16 167 6 410
21998
5 669
ANTAL STUDENTER MARKNADSANDEL
MArKNAD ocH rEGIoNEr; HÄr FINNS AKADEMISKA HUS
BEFoLKNINGSöKNING >0,5%
Här finns vi
Akademiska Hus finns represen
terade i de områden och orter där Kunskapssverige växer.
årSövErSIKt 2009
7
AKADEMISKA HUS 2009
årSövErSIKt 2009
UPPSALA
STOCKHOLM
BORÅS
KRISTIANSTAD
KALMAR KARLSTAD
GÄVLE SUNDSVALL
UMEÅ
LULEÅ
SKÖVDE
ÖREBRO
GÖTEBORG
LINKÖPING/NORRKÖPING
MALMÖ LUND
53 270
7 412
6 125 16 760 2 327
5 711
3 819
4 718
24 958
11 6965 028
5 842
32 702 4 0694 284 7 781 7 385
7 531 8 173 2 158
3 265 16 167 6 410
21998
5 669
ANTAL STUDENTER MARKNADSANDEL
MArKNAD ocH rEGIoNEr; MArKNADSANDELAr
UPPSALA
STOCKHOLM
BORÅS
KRISTIANSTAD
KALMAR KARLSTAD
GÄVLE SUNDSVALL
UMEÅ
LULEÅ
SKÖVDE
ÖREBRO
GÖTEBORG
LINKÖPING/NORRKÖPING
MALMÖ LUND
53 270
7 412
6 125 16 760 2 327
5 711
3 819
4 718
24 958
11 6965 028
5 842
32 702 4 0694 284 7 781 7 385
7 531 8 173 2 158
3 265 16 167 6 410
21998
5 669
ANTAL STUDENTER MARKNADSANDEL
Marknadsandelar
Akademiska Hus finns på 31 orter över landet. Beräknad som andel av ytan för universitetens och högskolornas lokaler uppgår vår marknads andel till 62 procent. I utvecklingen av Sverige som kunskapsnation är de stora och väletablerade universitetsorterna särskilt viktiga. vi har därför inrik
tat oss på en starkare närvaro på just dessa orter.
AKADEMISKA HUS 2009
årSövErSIKt 2009 årSövErSIKt 2009
Kunskap om kunskapsmiljöer
För oss är det viktigt att vara insatta i utvecklingstrender- na kring pedagogik och forskningsmetoder. Det ingår i vårt jobb att bedöma även framtida behov och bygga lokaler anpassade efter det. Mycket kunskap om kunskaps - miljöer finns redan inom den egna organisationen. Och vi för söker hela tiden utvecklas genom att ta del av nya forskningsrapporter och studera framgångsrika exempel från resten av världen.
Generella och flexibla lösninGar
Trenden går mot att bygga lokaler som fungerar i flera olika sammanhang och som är enkla att anpassa i takt med att behoven förändras. Ett aktuellt exempel är nya Hus R, designcentret på campus Åkroken i Sundsvall. Här finns inga bärande innerväggar. De väggar som sätts upp kan enkelt tas ner eller flyttas. Och för första gången är stu- denternas arbetsplatser och föreläsningssalen integrerade i ett och samma rum. Åkroken är flerfaldigt prisbelönt och har bland annat utsetts till »Bästa nybyggda campus och stadsdel i Europa» i den internationella arkitektur- tävlingen Prix Rotthier.
campus som mötesplats
Hus Vänern vid Karlstad universitet är ett annat exempel på när kunskap om kunskapsmiljöer bidrar till verksamhe- tens framgång. Det tilldelades Stora Samhällsbyggarpriset
2009. Juryn ansåg att byggnaden »på ett banbrytande sätt stöder ny pedagogik och fungerar som en inspirerande mötes- plats, där samhälle, näringsliv och akademi samverkar».
Det är en bra sammanfattning av vad vi står för.
aVancerade forskninGs- och innoVationsmiljöer
En tredjedel av våra lokaler är laboratorier. I labb och forsk- ningslokaler specialbyggs i princip allt. Det kan handla om extrema krav på till exempel renhet, luftfuktighet, vi- brationsfrihet eller ventilation. Lokalerna måste fungera perfekt för det arbete som bedrivs där idag. Samtidigt ska de kunna anpassas efter morgondagens behov, som ofta är mycket svåra att förutsäga i den här typen av verksamheter.
Även här ställs således stora krav på flexibla och generella lösningar. Nanolabbet vid Lunds universitet, Ångströms- laboratoriet i Uppsala och nyinvigda Karolinska Institutet Science Park är några av våra miljöer där vi lyckats extra bra. Men vårt uppdrag slutar inte i och med att lokalerna står klara att använda. Det har snarare bara börjat. Att vi ansvarar för drift och underhåll av alla våra byggnader är också en viktig del. För många av våra kunder som arbetar i de här avancerade miljöerna kan år av arbete gå till spillo på ett ögonblick om något skulle fela i driften. Vår erfaren- het blir en trygghet, inte bara i byggprocessen, utan även i det dagliga arbetet.
Miljöer för forskning, utbildning och innovation. Det är vad vi håller på med.
Inget annat. Genom att helt fokusera på den akademiska världen har vi genom åren byggt upp en erfarenhetsbank som är till stor nytta för våra kunder, såväl i den dagliga verksamheten som när de bygger nytt eller bygger ut.
MArKNAD ocH rEGIoNEr; KUNSKAP oM KUNSKAPSMILjöEr
årSövErSIKt 2009
9
AKADEMISKA HUS 2009
årSövErSIKt 2009
Våra kärnkunder:
svenska lärosäten
Tillsammans med universitet och högskolor vill vi stärka Sverige som kunskapsnation. Men, vi har andra kunder också. Bland dem återfinns forskningsinstitut och forsk- ningsintensiva företag samt företag, myndigheter och andra verksamheter med en tydlig koppling till campus- området.
Akademiska Hus är landets andra största fastighets- ägare. En marknadsandel på 62 procent gör oss till den ledande hyresvärden för universitet och högskolor. Våra lokaler är främst undervisnings- och laboratorielokaler.
Sammansättningen speglar lärosätenas behov. De laborativa lokalerna, som utgör 34 procent av ytan, ställer speciella krav. Det innebär att de kostar mer att bygga, underhålla och upprätthålla driften av. Just nu växer Kunskaps sve- rige vilket innebär att Akademiska Hus pro jektportfölj är större än någonsin. Under den närmaste femårsperioden räknar vi med investeringar på sammanlagt 15 miljarder kronor.
Verksamheten är uppdelad i sex regioner: syd, väst, öst, Uppsala, Stockholm och norr.
Universitet och högskolor är Akademiska Hus klart dominerande kundgrupp.
De står för över 90 procent av intäkterna.
MArKNAD ocH rEGIoNEr; vårA KUNDEr
ResultatRÄkning (MkR) syd vÄst öst upp-
sala stock- holM noRR
övRig veRk-
saMhet 2009 2008 föRÄnd- Ring
Intäkter 746 818 516 826 1 738 484 –12 5 116 4 957 159
Driftöverskott 408 503 361 411 1 193 281 –7 3 149 3 154 5
värdeförändring 23 –291 –159 –88 –454 –240 0 –1 208 –2 192 984
ÅRets Resultat 245 69 97 169 307 –8 92 972 749 223
fakta
Uthyrningsbar yta, kvm 499 754 546 241 347 458 568 313 883 206 374 135 3 219 107 3 199 715 19 392
varav andel undervisningslokaler 51 % 67 % 45 % 32 % 42 % 58 % 48 % 47 % 1 %
varav andel laboratorielokaler 34 % 23 % 35 % 46 % 33 % 29 % 34 % 34 % 0 %
Bedömt marknadsvärde, Mkr 6 365 6 869 4 471 7 816 18 504 3 697 47 723 47 524 199
NKI (Nöjd kundindex) 69 68 74 67 69 74 70 70 0
kundkategoRieR – andel Vakant yta stöRsta kundeR – andel Övriga
Institut & stiftelser Kommuner
Chalmers
Övriga statliga myndigheter Universitet och högskolor
Universitet och högskolor, 80 % övriga statliga myndigheter, 3 % chalmers, 4 %
Kommuner, 1 %
Institut & stiftelser, 1 % övriga, 7 %
vakant yta, 4 %
Lunds universitet, 10 % Uppsala universitet, 8 % Stockholms universitet, 8 % Göteborgs universitet, 7 % Sveriges lantbruks universitet, 7 % Kungliga tekniska högskolan, 6 % Linköpings universitet, 6 % Umeå universitet, 6 % Karolinska Institutet, 5 % chalmersfastigheter AB, 4 % övriga kunder, 33 % Universitet och högskolor dominerar helt som
kundkategori och står för 87 procent av den uthyrda arean.
De väletablerade och traditionella univer si teten och högskolorna på de stora orterna återfinns alla bland Akademiska Hus största kunder.
Så här fungerar vår hyressättning
Principen är att hyrorna ska vara konkurrenskraftiga i jämförelse med likvärdiga lokaler på respektive ort. Men att göra en rättvis jämförelse är svårt. Ett attraktivt läge, standard på lokalen och anpassningar efter hyresgästernas behov påverkar förstås hyran. Lokaler i Stockholm är till exempel oftare dyrare än lokaler i övriga landet. Avancerade lokaler, som ett laboratorium eller en forskningssal, är dyrare att både bygga och driva. Med i beräkningen finns också de risker rollen som hyresvärd innebär. Ökade kost- nader för drift och underhåll, eventuella vakanser och finan siella risker är delar vi måste ta hänsyn till.
akademiska hus hyra
– och lärosätets intern hyra
Våra hyror består av tre delar: grundhyra, driftkostnader och ibland också tillägg för hyresgästanpassningar. Hyran debiteras centralt till våra kunder, som i sin tur fördelar och interndebiterar den vidare på sitt lärosäte. I den in- terndebiterade hyran ingår också lärosätets eget påslag för lokalkostnader, till exempel gemensamma ytor. Det inne- bär att den hyra som debiteras ut egentligen består av fyra delar, där tre går till Akademiska Hus. I vår Årsredovis- ning, som finns på akademiskahus.se, redovisar vi hyres- nivåerna för alla våra hus över hela landet. Vill du se hur stor del av din internhyra som går till Akademiska Hus kan du titta där.
stadiGa hyresniVåer efter fastiGhetsreformen
Från 1918 till 1993 var det Kungliga Byggnadsstyrelsen som ansvarade för statliga myndigheters lokalfrågor. De be- stämde om och när och hur universitet och högskolor skulle få tillstånd att bygga lokaler. Pengarna för att finansiera
projekten togs direkt ur stadsbudgeten, så ibland fick läro- sätenas utveckling stå tillbaka för till exempel vårdfrågor eller barnomsorg. Universiteten och högskolorna hade själva ingen kontroll över förloppet.
Sedan fastighetsreformen 1993 kan alla svenska läro- säten själva välja och förhandla med vilken hyresvärd de vill. I anslagen ingår pengar för lokaler, som man själv bestämmer hur man vill använda.
Akademiska Hus har precis som alla andra hyresvärdar kontrakt med kunderna som löper ut efter ett antal år. I det läget finns alla möjligheter att förhandla fram nya villkor.
Vetenskapsrådet har tagit fram en rapport som visar att hyreskostnaderna har legat stadigt på 14 procent av läro- sätenas totala kostnader sedan Akademiska Hus bildades.
De tre sista åren med det gamla systemet ökade däremot kostnaderna med cirka nio procent om året.
Vilket ansVar tar akademiska hus för kostnaderna?
Vi gör vårt bästa för att sänka driftkostnaderna och spara energi i fastigheterna, både för miljöns och våra hyresgäs- ters skull. Vår storlek ger oss stora samordningsmöjligheter och vi mäter vår effektivitet med bland annat vår driftöver- skottsgrad. Den kurvan har pekat stadigt neråt i flera år nu, men vi nöjer oss inte utan letar hela tiden efter nya effekti- viseringsmöjligheter. Vi arbetar också hårt med energieffek- tiviseringar i våra fastigheter, både för ekonomins och miljöns skull. År 2025 är vårt mål att ha minskat mängden köpt energi med hela 40 procent jämfört med år 2000.
Det ser vi redan ut att lyckas med.
Så. Nu har vi försökt förklara hur vi arbetar och varför hyressättningen ser ut som den gör. Har du frågor är du väl- kommen att höra av dig till oss på info@akademiskahus.se
En marknadsandel på 62 procent gör oss till ledande fastighetsägare i den aka
demiska världen. Med storleken följer också ett ansvar. För att inte snedvrida konkurrensen – och för att följa hyreslagen – måste våra hyror vara mark nads
mässiga och villkoren stämma överens med marknaden. Men hur sätts egentligen marknadsmässiga hyror? och hur stor del av internhyran hos kunderna går egent
ligen till Akademiska Hus? vi vill förklara så att alla får en tydlig bild.
inteRnhyRans saMMansÄttning akadeMiska hus:
Grundhyra En kallhyra för enbart lokalen. Grundhyran kan vara mark nadsmässig och satt i relation till liknande lokaler på orten. Detta gäller ofta äldre lokaler. För nybyggda är hyran oftare baserad på de faktiska kostnaderna, så kallad kostnadshyra. I hyresavtalet, som följer fastighetsbranschens avtals mallar, finns en indexklausul som innebär att hela eller delar av grundhyran, den så kallade bas hyran, justeras med jämna mellanrum så att den stämmer överens med det aktuella prisläget. oftast följer den KPI.
akadeMiska hus:
Driftkostnader Förutom kostnaden för själva lokalen tillkommer kostnader för driften. Det kan vara el, ventilation, värme och vatten. vad som ingår är en förhandlingsfråga och ser väldigt olika ut. Den här delen av hyran kan vara rörlig, till exempel för el där marknadspriset kan variera.
akadeMiska hus:
tillägg för hyres
gästanpassning
Beroende på hur och vilka som ska använda lokalen ser behoven väldigt olika ut. I de fall där vi måste bygga om och anpassa fastigheten efter specifika behov bekostas det av hyresgästen och läggs till som en extra post på hyran. Den betalas oftast av under en överenskommen period.
lÄRosÄtet:
Interna lokalkostnader Gemensamma kostnader på lärosätet som fördelas och interndebiteras tillsammans med Akademiska Hus (eller andra hyresvärdars) hyra. vad som ingår i den är olika på olika lärosäten. Den kan till exempel innehålla tillägg för gemensamma ytor som korridorer, restauranger, student och personalrum, skyltning, teknik, säkerhet, administration och lokalvård.
AKADEMISKA HUS 2009
årSövErSIKt 2009 årSövErSIKt 2009
MArKNAD ocH rEGIoNEr; FAStIGHEtSMArKNAD ocH Hyror
årSövErSIKt 2009
11
AKADEMISKA HUS 2009
årSövErSIKt 2009
MArKNAD ocH rEGIoNEr; FAStIGHEtSMArKNAD ocH Hyror
AKADEMISKA HUS 2009
årSövErSIKt 2009 årSövErSIKt 2009
tEMA
årSövErSIKt 2009
13
AKADEMISKA HUS 2009
årSövErSIKt 2009
tEMA
Hur lång är en korridor 2013?
trenderna inom kunskapsmiljöer pekar mot ljusa ytor som upp
muntrar till interaktion och dialog. till och med korri doren,
som tidigare sågs som en trång passage mellan A och B, har
blivit en naturlig mötesplats. Men vad är det egentligen som
gör vissa miljöer så framgångsrika? och hur ser fram tidens
högskolor och universitet ut? ola thuves son, som forskar
kring kreativa miljöer och christian Frisenstam, arkitekt,
har funderat en del kring detta.
AKADEMISKA HUS 2009
årSövErSIKt 2009 årSövErSIKt 2009
Ingen människa utvecklas i isolering. Det är i mötet med andra människor det händer saker. Men det förutsätter för- stås att de andra är på en stimulerande nivå. Det är bland annat det här som Ola Thuvessons avhandling »Kreativite- tens yttre villkor: miljöer, rörlighet och nobelpristagare»
handlar om. Man blir som man umgås helt enkelt.
»Om alla runt omkring dig är medelmåttor blir det en ganska ostimulerande miljö», säger han. »Du kan bara överleva genom att antingen sänka din egen ambitionsnivå, eller helt enkelt sticka därifrån. Det måste finnas männi- skor i din närhet som motiverar och sporrar dig att hela tiden bli bättre.»
ständiG rörelse
I den akademiska världen är människor ofta väldigt rörliga.
Nya studenter, forskare och gästföreläsare dyker upp hela tiden.
»Du kan självklart nå framgång yrkesmässigt även om du stannar på samma ställe hela livet», säger Ola Thu- vesson. »Men då krävs det att nya människor kommer till dig istället. Det viktiga är att det kommer in nytt blod, annars är det lätt hänt att verksamheten stannar av och blir för bekväm.»
Ett väldigt tydligt exempel på när framgång föder framgång syns på ett litet laboratorium i molekylärbiologi i Cambridge.
»Det här labbet har vunnit Nobelpriset fjorton gånger», berättar han. »De är bara några hundra anställda, men exceptionellt framgångsrika. Så visst stämmer tesen. Om man befinner sig på en arbetsplats med en massa nobel- pristagare och hela tiden umgås med nobelpristagare blir man till slut själv en nobelpristagare.»
nya mötesplatser
Christian Frisenstam har ritat flera kunskapsmiljöer i samarbete med Akademiska Hus. För honom ligger kärnan i att samla människor och skapa naturliga mötesplatser.
»De nybyggda lärosätena har en mer inbjudande attityd», säger han. »Byggnader och entréer vänds mot staden, det finns en vilja att möta en värld utanför den akademiska.
Man märker även en stor förändring inne i byggnaderna.
Att lokalerna ska uppmuntra till dialog mellan människor har blivit en självklarhet.»
Ett tydligt exempel på den nya öppenheten är korridoren.
»Förut sågs den bara som en trång passage med stängda dörrar på båda sidor», säger Christian Frisenstam. »Nu är
»Det blir väldigt fel när det känns som om arkitekten har bestämt allt i förväg.
De personer som ska använda lokalen måste också ha möjlighet att påverka den.»
– christian Frisenstam, arkitekt
tEMA
årSövErSIKt 2009
15
AKADEMISKA HUS 2009
årSövErSIKt 2009
den något helt annat. Korridoren har blivit ytterligare ett rum som studenterna använder i sitt lärande. Här sitter man och pluggar, man tar en kaffe, träffar folk och disku- terar. Möbleringen är viktig, den ska uppmuntra till att använda rummet.»
En annan del är vikten av att kunna se vad alla andra håller på med.
»Studenterna vill kunna spana på sin omgivning», fort- sätter Christian. »Självklart vill de ha lugn och ro ibland, men det är också viktigt att hänga med i vad som händer runt omkring en. Arbetsplatser nära entrén, där man kan se människor komma och gå, blir till exempel nästan alltid upptagna först. Inglasade grupprum är också väldigt popu- lära, där kan studenterna kombinera utsikt med arbetsro.»
stor potential i Gamla byGGnader
Både Ola Thuvesson och Christian Frisenstam är noga med att poängtera att man absolut inte ska räkna ut gamla byggnader i framtidens lärande. Det finns många fördelar i att bygga om och bygga ut.
»När universitet och högskolor använder gamla miljöer till nya saker blir resultatet ofta väldigt lyckat», säger Ola.
»Lösningarna blir inte så rationella, det finns en spänning
i det. Det får gärna finnas små prång och smala trappor där man hamnar nära varandra och tvingas småprata lite. Lite kö vid kaffeautomaten är också bra, spontana möten kan ofta ge mer än långdragna sittningar i grupprum.»
anpassat efter anVändaren
Allt som byggs idag är anpassat efter användaren. Tidigare fanns det normer för allt, det skulle vara lika för alla. Nu är mentaliteten en helt annan.
»Man frågar vad folk vill ha, och bygger anpassat efter de behov som finns. Det blir väldigt fel när det känns som om arkitekten har bestämt allt i förväg», säger Christian.
»De personer som ska använda lokalen måste också ha möj- lighet att påverka den.»
I slutändan är det hur väl det sociala spelet fungerar som avgör. Ingen lokal i världen kan kompensera om män- niskorna i den inte interagerar och för en dialog.
»Lokalen kan stärka eller motarbeta», säger Ola. »Du har lyckats riktigt bra om du skapat en miljö där männi- skor aldrig tycks vilja gå hem. Det betyder ju att alla för- utsättningar finns där.»
»När universitet och högskolor använder gamla miljöer till nya saker blir resultatet ofta väldigt
lyckat. Lösningarna blir inte så rationella, det finns en spänning i det.»
– ola thuvesson, forskare
tEMA
AKADEMISKA HUS 2009
årSövErSIKt 2009 årSövErSIKt 2009
MEDvErKAN
årSövErSIKt 2009
17
AKADEMISKA HUS 2009
årSövErSIKt 2009
