CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp
Kandidatprogram, musiker, klassisk musik
2021
Institutionen för klassisk musik (KK)
Moderna tekniker på trombon
En analys av Ballade for trombone and piano av
Frank Martin
Elias Widding
Handledare: David Thyrén
Examinator: Peter Berlind Carlson
Sammanfattning
Syftet med detta konstnärliga examensarbete var att exemplifiera och framhäva avancerade speltekniker på trombon inom instrumentets repertoar som generellt är outnyttjade. Detta för att inspirera framtida kompositörer. Det implementerades genom instudering och analys av Frank Martins Ballade for Trombone and Piano (utgiven 1941). Studiens metod bestod av informationssökande från källor och litterartur såsom uppsatser, böcker och resurser
tillgängliga på Internet. Utöver detta skickdes ett frågeformulär till tjugo trombonister runtom i världen, varav tre responerade. Frågeformuläret innehöll en frågeställning kring styckets bakgrund i hur det användes som tävlingsstycke i Genéve 1940. Parallellt med
insamlingsprocessen analyserades det empiriska materialet. Analysen låg till grund för det resterande arbetet med att utföra en mer djupgående instudering och musikanalys av Martins avancerade speltekniker. I studien lyfts tre fraser ur Ballade for trombone and piano fram som tydligast illustrerar det moderna tankesättet kring komposition för trombon. Studiens resultat påvisar tekniker och tankesätt hos Martin som är mera sällsynt för instrumentets repertoar, som potentiellt skulle kunna inspirera till nya kompositioner för trombon. Analysen av de tre utvalda fraserna påvisar att trombonen har en outnyttjad potential som framtida kompositörer kan nyttja.
Innehållsförteckning
1 Inledning... 1
1.1 Biografi om Frank Martin (1890-1974) ... 1
1.2 Syfte... 3
2 Metod ... 3
2.1 Informationssökning ... 3
2.2 Genomförande... 4
3 Analys... 5
3.1 Ballade och de moderna fraserna ... 5
1.2.1 Fras 1 – Dragmagi ... 6
1.2.2 Fras 2 – Glissando åt fel håll ... 9
1.2.3 Fras 3 – Fokus ... 11
3.2 Slutsats ... 12
4 Reflektion ... 13
Referenser... 14
Bilaga 1 – email med frågeställning... 15
1 Inledning
Jag är trombonist och studerar på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Jag är verksam vid en klassiska akademien och spelar mycket klassisk musik men även jazz. Denna studie är en skriftlig reflektion inom mitt konstnärliga examensarbete på kandid atnivå. Under vårterminen 2020 började jag reflektera kring teman för för mitt konstnärliga examensarbete. Jag
diskuterade tänkbara ämnesval med min huvudinstrumentlärare Håkan Björkman som
föreslog Ballade for trombone and piano av Frank Martin. Jag beställde genast noterna. Efter preliminär instudering och utforskning av stycket uppstod idén om att framhäva och analysera specifika fraser ur stycket.
Typisk musik för trombon utnyttjar inte instrumentets fulla potential, enligt min åsikt (såvida det inte är skrivet av andra trombonister). Därför fick jag idén att vilja göra ett arbete där jag kan visa för potentiella kompositörer vad man kan göra med trombonen som instrument. Jag har valt att isolera tre fraser ur partituret som bäst representerar ”moderna speltekniker” där det krävs en modern spelstil på instrumentet. Sedan analyserar och redogör hur det förhåller sig till trombonen som instrument.
1.1 Biografi om Frank Martin (1890-1974)
I denna bakgrundsdel tecknas en övergripande biografi om Frank Martins liv och karriär. Frank Martin var en schweizisk kompositör, som var verksam under 1900-talet. Han föddes den 15 september 1890 i Genéve, som yngsta barnet av tio. Familjen var hugenotter, dvs. franska protestanter. Fadern var präst inom kalvinismen, som är en inriktning av protestantism (N.N.b, n.d.).
Frank Martins talang för musik manifesterades tidigt och redan som nioåring improviserade Martin på pianot och komponerade flera barnsånger som var ”perfekt balanserade” (N.N.a, n.d.).
Martins ungdom var väldigt influerad av tysk musik som, som spelades mycket inom
Martin studerade matematik och fysik på universitet i Genéve per hans föräldrars önskan. Parallellt med matematik- och fysikstudierna på universitetet tog Martin lektioner i piano och komposition på sidan av med kompositören Joseph Lauber [1864–1952]. (Ibid.).
Efter första världskriget (1914-1918) bodde Martin i flera europeiska städer som Zürich, Rom och Paris. 1926 hade Martin flyttat tillbaka till Genéve och han grundade Société de Musique
de Chambre de Genève (Genèves kammarmusikförening) som han ledde som
pianist/cembalist i tio år. Samtidigt undervisade han i improvisation och musikteori vid “Institut Jacques-Dalcroze” och kammarmusik vid Genéves musikkonservatorium. Martin var sedan konstnärlig ledare för “Technicum Moderne de Musique” 1933 – 1940 och president för schweiziska föreningen för musiker mellan 1942 – 1946. Ballade for trombone and piano komponerades för en tävling som ägde rum 1940. 1933 började Martin inkorporera
Schönbergs tolvtonsteknik, dock inte helt oreserverat. Martin satte sin egen prägel då han ville expandera sin harmonik utan att ge upp tonalitet (Ibid.).
Frank Martin fick sitt genombrott som kompositör med stycket Petite symphonie concertante, som uruppfördes 1946 och är ett av Frank Martins mest kända verk för orkester. I Sverige är han dock mest känd för Mässan för dubbelkör (Billeter, 2001; N.N.b, n.d.).
1940 gifte sig Martin med Maria Boeke (hans tredje fru), som fortsatte att ge ut Frank Martins kompositioner efter hans död (1974). Boeke samlade också ihop skrifter av Martin i två kollektioner som hon gav ut, À Propos de: Commentaires de Frank Martin Sur Ses OEuvres (Martin, 1984) och Un Compositeur Médite sur son Art: Écrits et Pensées Recueillis par sa
Femme (Martin, 1977).
1946 flyttade Frank Martin till Amsterdam, i Nederländerna, för att kunna fokusera på sitt komponerande. År 1956 bosatte sig han i staden Naarden 1956. Mellan 1950 – 1957
undervisade han komposition i “Staatlicthe Hochschule für Musik” i Köln. Martins turnerande under denna tid, tillsammans med flera priser och hedersbetygelser kom att solidifiera hans verk inom standardrepetoaren för många orkestrar och körer (Billeter, 2001).
1958 slutade Martin med undervisningen och fokuserade enbart på komponerande och turnéer. Han turnerade regelbundet tillsammans med cellisten och kompositören Henri Honegger (1904 – 1992). Martin var aktiv som kompositör livet ut, han producerade sex
Ballades, den sista 1972, och var i slutskedet med att komponera Et la vie l’emporta endast
1.2 Syfte
Syftet med detta konstnärliga examensarbete är att utforska och belysa ”moderna
speltekniker” på trombon som är mindre använda men som framtida kompositörer kan nyttja i skapandet av ny musik. Det ska utföras genom instudering och analys av Frank Martins
Ballade for trombone and piano, publicerad 1940. Jag bedömer att trombonen har en
outnyttjad potential som framtida kompositörer kan dra nytta av. För att uppfyllda syftet skall följande frågeställningar besvaras:
• Vilka är dessa “moderna speltekniker”, hur kan de lokaliseras i partituret?
• Hur och på vilka sätt kan en kompositör skriva fraser i ett stycke som visar tekniska färdigheter hos en trombonsolist?
2 Metod
I detta kapitel går jag igenom mitt tillvägagångsätt inom detta arbete. Kapitlet är uppdelat i två delar, det första delkapitlet berör informationssökning och det andra handlar om det metodologiska genomförandet som använts i uppsatsens instuderande och analys.
2.1 Informationssökning
Idén om att hitta specifika fraser ur partituret kom från min trombonlärare på KMH, Håkan Björkman, på en enskild trombonlektion. Efter lektionen satte jag igång med att hitta
ytterligare fraser på egen hand. Under tiden jag letade material till arbetet fann jag detta citat:
Martin, then in the process of composing Le Vin herbé, sought the advice of the trombonist of the Orchestre de la Suisse Romande to exploit the new techniques of trombone playing developed earlier in the century. (Robinson, 2005)
Just detta citat (ovan) inspirerade mig till att utforska moderna speltekniker (new techniques) på trombonen, och därigenom började idén för uppsatsen ta form. Partituret beställde jag i väldigt tidigt skede. Viktigt att nämna här är att partituret jag refererar till är
Arbetet började med att samla information kring ämnet, jag började först med att konsultera Håkan Björkman för mer insikt kring stycket. Efter vår diskussion kom jag på idén om att göra ett mailutskick med ett frågeformulär med en gemensam frågeställning till klassiska trombonister (varav flera är professionella musiker) runtom i världen för att erhålla deras synpunkter på Frank Martins Ballade (för frågeställning och maillista, se bilaga 1 och 2). Avsikten med mailutskicket var att få ytterligare insikt i stycket. Denna information
planerades senare kunna användas som komplement i analysen. Materialet från mailutskicket visade sig inte komma till någon vidare användning. Från trombonisterna inkom endast tre svar som dessvärre inte gav någon ytterligare insikt i stycket av betydelse för studiens genomförande.
I informationssökningen av tidigare forskning hittade jag en uppsats av Emily Brandt (2015) som kom till stor hjälp i studiens genomförande. Där fanns referenser till litteratur som är mycket svårtillgänglig, dessutom fanns det franska översättningar som jag kunde ta del av. Bland referenserna ur Brandts uppsats fann jag värdefulla citat ur Frank Martins bok: À
Propos de: Commentaires de Frank Martin Sur Ses OEuvres, utgiven 1984 på förlaget À la
Baconnière. Något som bör nämnas är att, såvitt jag har kunnat hitta, Frank Martins bok inte är översatt från franska. Det väcker frågor om ifall citatet ur Emily Brandts uppsats är översatt, och i sådana fall om det är en översättning som publicerats officiellt eller om hon själv har översatt citatet.
Under tiden när jag började skriva PM, började jag leta efter källor och andra underlag för hur tankesättet är när man skriver stycken specifikt ämnade för tävling. Detta visade sig vara svårare än jag trott. Jag hade uppfattningen att detta var ett ämne man skrev mer direkt om men så var tydligen inte fallet. Informationssökningen gav flera källor, somliga mer användbara än andra.
De svar jag hade fått av frågeformuläret (se bilaga 1) gick inte att använda (se reflektion, kapitel 4 för mer utveckling) och kunde då sorteras bort från informationsunderlaget. Idén var att använda svaren som diskussionspunkter vid olika tillfällen genom uppsatsen.
Emily Brandts uppsats, A Comparative Analysis of Frank Martin’s Ballade for Flute
and Ballade for Trombone (Brandt. 2015), tillförde mycket bakgrundsinformation kring
kompositören, Frank Martin, men också kring själva stycket.
2.2 Genomförande
studerade frasen i partituret för att förstå hur den var konstruerad teoretiskt, och sedan spelade jag frasen på trombonen för att förstå hur den förhåller sig till instrumentet.
3 Analys
I det här kapitlet ger jag en översikt (3.1) om stycket Ballade for trombone and piano. Därefter går jag igenom de fraser jag valt att fokusera på i denna uppsats, där jag lägger upp vad som är utmärkande för dessa fraser. Till sist gör jag en sammanfattning över hela kapitlet (3.2).
3.1 Ballade och de moderna fraserna
I Frank Martins egna skrivningar får vi insikt i arbetet kring Ballade for trombone
I was lucky to be well acquainted with the excellent trombonist of the Romanian orchestra, Thomas Morley. He showed me all the secrets of his dear instrumentthat I like particularly for its noble timbre, but also its archaic nature, completely lacking mechanics in its construction: a simple metal tube that is lengthened by means of a slide. Knowing it completely, I was able to make it sing or give itvirtuous lines to my heart’s desire (Martin, F. 1984. refererad i Brandt. 2015).
Citatet ovan är citerat ur Emily Brandts uppsats (Brandt. 2015), hon har hämtat citatet ur Frank Martins bok. Jag är dock osäker på om Brandt själv har översatt citatet eller om det är en officiell översättning.
Citatet ger oss den värdefulla insikt som utgör själva kärnan för Ballade for trombone and
piano. Vi ser detta samarbete reflekterat i fraserna nedan, där deras existens bygger på just
detta nära samarbete. Thomas Morley bidrog med sin erfarenhet av instrumentet så Martin kunde sätta det i en musikalisk kontext.
Frank Martin använder ingen fast form i Ballade for trombone and piano och nämner endast konceptet av form flyktigt “This ballade, whose form is completely free, became conservatory material almost everywhere, as solo trombone literature is not the richest”. (Martin, Frank. 1984). Martin tenderar att lägga in dubbla taktlinjer när han ändrar tempo eller taktart, men inte vid större skiften i struktur.
I sin uppsats ”A Comparative Analysis of Frank Martin’s Ballade for Flute and Ballade for
Supersection Section Meassure X A 1-57 Y B 58-201 C 202-275 Z D 276-293 A 294-353 (Bra ndt, E. 2015)
1.2.1 Fras 1 – Dragmagi
Fras 1. (Martin, 1941)Den första frasen äger rum i takt nummer 73, takten benämns med termerna dolce leggiadro (mjukt och graciöst), men ingen dynamik har utmärkts. Musiken har bytt tempo till allegro
giusto (livligt men strikt) i takt 58. Taktarten har gått från 4 till 2 slag i takten.
Frasen består av kromatiska linjer som rör sig uppåt och nedåt. Dessa linjer kan delas upp i tre delar:
• Linje 1 börjar på tonen f1 i ettstrukna oktaven och rör sig kromatiskt upp till b♭1 där
den byter riktning och rör sig kromatiskt ner till e1.
• Linje 2 börjar i ettstrukna oktaven på c1, en stor ters nedåt ifrån Linje 1 sista ton e1,
och rör sig kromatiskt uppåt till f1, sedan nedåt till lilla b.
• Linje 3 börjar på f i lilla oktaven, en tritonus nedåt från lilla b, och rör sig kromatiskt uppåt till lilla b♭, sen nedåt till lilla e.
Tempot i frasen är för högt för att trombonisten ska flytta draget mellan tonerna på normalt vis, dvs att man stannar upp på varje ton. Istället måste trombonisten flytta draget mellan varje ton i en rörelse, där artikulationen behöver vara spikrak för att få toner som är intonerade samt att de inte blir något glissando.
När trombonisten drar ut draget skapas större luftrum i instrumentet, det krävs mer luft ju längre ut draget befinner sig. Artikulationen har ett mönster där den första tonen i linjen är bunden med legatobåge tillsammans med den andra tonen, likaså är dem femte och sjätte tonerna bundna. Resterande toner är i staccatto. Detta mönster upprepas i samtliga 3 linjer. I linje 3 måste en alternativ dragposition användas, draget behöver placeras på den sjätte positionen (näst längst ut) då det är en kortare distans från lilla b (fjärde positionen) till lilla f på sjätte positionen än lilla f på första draget. Alternativa dragpositioner används inte lika ofta, då dessa kan vara svåra att intonera eller medföra oönskvärda tonkvalitéer. Notera att vissa alternativa dragpositioner används oftare än andra som, till exempel, ettstrukna d1 på
fjärde positionen. Tabellen nedan markerar alternativa dragpositioner med fetstil.
Tabellen visar vilka toner (i fetstil) som räknas som alternativa drag.
(Fa isst. N.d.)
1.2.2 Fras 2 – Glissando åt fel håll
Fras 2 börjar i takt 112, tredje takten i siffermarkering 11. Tempot är samma som i fras 1.
Fras 2. (Martin, 1941)
Frasen består av ett mönster med 3 grupperingar om 5 åttondelar vardera. Glissando utgör den teknik som används i denna fras:
(bowed instrs) Passing all or part of the way from one note to another on the same str, in much the same way as above and with much the same effect—with the difference that the pitches passed through, instead of representing the fixed tones and semitones of a scale, are infinite in number. Tb. can also perform a satisfactory glissando (J. Kennedy, M. Kennedy & Rutherford-Johnson, 2012).
Glissando på trombonen utförs genom att trombonisten blåser en lång ton och drar sedan utåt eller inåt med draget för att få en ton som ändrar pitch sömlöst. Unikt för fras 2 är tekniken som kan kännetecknas av glissando ”åt fel håll”, denna teknik kan beskrivas som ett slags portamento. Det finns olika uppfattningar om vad portamento innebär:
Carrying. With the v. or a bowed instr, the carrying of the sound from note to note smoothly and without any break, hence very legato and momentarily sounding the pitches in between any 2 indicated by the notation. (J. Kennedy, M. Kennedy & Rutherford-Johnson, 2012).
”tonskarv” för att få tonen artikulerad utan att faktiskt behöva använda tungan. Detta förekommer dock mer inom banala fraser som inte är specifikt skrivna som denna fras. Frasen är indelad i 3 linjer där siffrorna över varje ton motsvarar trombonens dragpositioner. Märk väl hur Frank Martin ej noterat frasen med glissando. Detta är medvetet, för när en trombonist spelar ett glissando så är fokuserandet främst på början och slutet av glissandot och mindre på innehållet emellan, givetvis ska det, dock, finnas luft emellan början och slutet så att tonen inte försvinner.
Fras 2. (Martin, 1941)
Anledningen till att Frank Martin inte noterat glissando är för att frasen ska följa det angivna tempot väldigt strikt, trombonisten skulle, vid det här laget, lika gärna kunna artikulera varje ton som vanligt, men i denna fras är detta inte fallet. Effekten av ”glissa åt fel håll” gör att tonerna får en individuell artikulation utan att trombonisten behöver stöta om varje ton med tungan. En annan utmaning är att hela frasen måste spelas jämnt, varje åttondel ska vara lika lång. Framförandet av frasen kräver, återigen, en mycket god kontroll av trombonistens luftflöde då det är väldigt svårt att spela frasen så att åttondelarna hamnar jämnt fördelade i takten i förhållande till tempot.
Dragpositioner (Höger). Oktaver (nedåt). 1 2 3 4 5 6 7 Tvåstrukna D Db/C# C B Bb A Ab/G# Tvåstrukna C B Bb A Ab G Gb/F# Ettstrukna Bb A Ab/G# G Gb/F# F E Ettstrukna Ab G Gb/F# F E Eb/D# D Ettstrukna F E Eb/D# D Db/C# C B Ettstrukna D Db/C# C B Bb A Ab/G# Lilla Bb A Ab/G# G Gb/F# F E
1.2.3 Fras 3 – Fokus
Takt 116, 7 takter efter siffermarkering 11.
Fras 3. (Martin, 1941)
Denna fras är en inledning till vad som kommer i takterna efter, till synes så finns det inget i denna fras som sticker ut, ingen speciell teknik fodras och inga alternativdrag används. Tonerna påminner om det första temat som hörs ur de inledande takterna i stycket.
Vad som gör frasen unik är den insikt i kompositörens tänkande och syftning med tonvalet, rytmisering och de bådas placering i takterna. Frank Martin har valt starta frasen på andra åttondelen i första takten, detta sätter, inte bara, frasen (i takterna ovan) i ett helt nytt ljusskede utan även de följande takterna också. Tonvalet i fras 3 spelar mindre roll rent musikaliskt då dess syfte är mer att visa trombonistens färdigheter.
Takterna direkt efter fras 3. (Martin, 1941)
Hade Frank skrivit samma fras, men istället börjat på andra fjärdedelen, hade energin i frasen vilat på slagen, och musiken skulle då få en mer avslappnad känsla som inte hade lett musiken in i dom följande takterna lika starkt.
Frasen börjar på andra åttondelen vilket kräver att trombonisten är koncentrerad för att kunna placera den korrekt utan att sakta ner tempot. Effekten av framförandet ger en mycket mer intensiv energi som leder in mycket starkare till dem kommande takterna. Om inte
3.2 Slutsats
Det var till stor hjälp av Thomas Morley som Frank Martin kunde komponera de tre fraser som i studien har analyserats. Fraserna påvisar skicklighet från solisten men får också stycket att sticka ut ur mängden. Ballade for trombone and piano är en hörnsten inom
4 Reflektion
Syftet med studien var att utforska och belysa “moderna speltekniker” på trombon. Det utfördes genom instudering och analys av Frank Martins Ballade for trombone and piano. Särskilt fokus har riktats mot analys av tre fraser som uppvisar tekniska färdigheter hos en trombonsolist. Studiens resultat indikerar att trombonen har en potential som framtida kompositörer och tonsättare med fördel kan utnyttja i nya verk. Exempelvis förekommer speltekniken i fras 2 nästan bara i musik som skrivits av andra trombonister (t.ex. Basta av Folke Rabe). Jag anser att tekniken i fras 2 bör förekomma mer frekvent i den framtida trombonrepertoaren, eftersom ”glissando åt fel håll” de facto inte är en regelrätt ”extended technique” utan den kan snarare upplevas som en sådan, på grund av dess ovanlighet. Studiens ämnesråde innefattar många vinklar och aspekter som inbjuder till analyser och jämförelser, vilket är någonting jag lärt mig under arbetets gång. Jag har dock valt att rikta och bibehålla fokus på studiens kärnområde och därmed avgränsat mig från andra
infallsvinklar.
Jag är mycket glad över att jag hittade Emily Brandts tidigare forskning som innehöll väldigt mycket relevant information samt referensunderlag till källor i litteratur som hade krävt ett mycket större researcharbete. En del av förarbetet som involverade informationssökning där jag bland annat skickade ett frågeformulär till flera klassiska trombonister kom inte till gagn i studien (på grund av låg svarsfrekvens) men var ändå en värdefull erfarenhet.
Referenser
Billeter, B. (2001). Martin, Frank. Grove Music Online.
https://doi.org/10.1093/gmo/9781561592630.article.17895. Hämtat 2021-8-02.
Brandt, E. (2015). A comparative analysis of Frank Martin’s Ballade for flute and Ballade for
trombone. Waco: Baylor University.
Faisst, Jurgen (n.d.) Douglas Yeo FAQ.
http://www.yeodoug.com/resources/faq/faq_text/slidechart.html. Hämtat 2021-02-18.
Kennedy, J., Kennedy, M. & Rutherford-Johnson, T. (2012). The Oxford Dictionary of Music:
(6ed). Oxford: Oxford University Press. ISBN-13: 9780199578108.
Martin, F. (1984) À Propos de: Commentaires de Frank Martin Sur Ses OEuvres. Ed. Maria Martin. Neuchâtel: À la Baconnière.
Martin, F. (1977). Un Compositeur Médite Sur Son Art: Écrits et Pensées Recueillis Par Sa
Femme, ed. Maria Martin. Neuchâtel: À La Baconnière.
Martin, F. (1941). Ballade For Trombone and Piano. Wien: Universal Edition. N.N.a (n.d.) Concise biography. Frank Martin Society.
https://www.frankmartin.org/biography/. Hämtat 2020-12-28. N.N.b (n.d.) Frank Martin (composer). Wikipedia.
Bilaga 1 – email med frågeställning
Hello!
My name is Elias Widding, and I am from Sweden. I am studying classical trombone at the Royal College of Music in Stockholm, and it is my 3rd year under tutelage of Håkan
Björkman.
For my bachelor thesis I’m taking a dive into a specific piece, namely, Ballade for trombone and Piano by Frank Martin.
Frank Martin explored (with help) new ideas and techniques on the trombone when writing for a competition in 1940, and my goal is to find out just what these “new ideas and
techniques” are and how they function when making a competition piece.
If you are, at all, familiar with this piece I would be very happy if you could answer some questions!
• What are your thoughts on the meaning “competition piece”?
• Are there any specific qualities when selecting such a piece? What would you look for?
• If someone were to perform this piece for you, what would be desired? What would you listen for? Are there specific parts of the piece where you would listen more closely?
• Do you have any personal input on this piece? Do you like it?
5 Bilaga 2 – lista på kontaktade
trombonister
Namn Alessi, Joseph Becquet, Michel Bill, Christopher Bousfield , Ian Brodin, Jonas Bruchez, David Bylund, Jonas Edwards, Brad Karlin, Lars Kiss, Zoltan Liarmakopoulos, Achilles Lindberg, Christian Oft, TobyRijen, Jörgen van Romero, John Sullivan, Peter Svoboda, Mike Vollam, Helen
