Att belysa kommunikationen med den äldre människan - En litteraturöversikt
Hallin Sara
Åslund Byström Veronika
VT 18 Omvårdnad GR (C) Vetenskaplig Teori och Metod Huvudområde: Omvårdnad
Högskolepoäng: 30 hp
Termin/år: Termin 6 vårterminen 2018 Handledare: Annika Kjällman - Alm Examinator: Mats Jong
Kurskod/registreringsnummer: OM019G
Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Abstrakt
Bakgrund: Kommunikation är en viktig del i relationen mellan människor. Inom vården är kommunikationen en av nycklarna för att vårdgivare och vårdtagare ska förstå varandra.
Kommunikationen kan vara både verbal och icke verbal. För en äldre människa kan just
kommunikationen vara en svårighet, då de kan ha svårt att förmedla det de vill och känner.
Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa kommunikationen med den äldre människan. Utifrån omvårdnadspersonal och den äldre människans perspektiv.
Metod: Till denna litteraturöversikt har 12 vetenskapliga original artiklar använts, 11 kvalitativa och 1 mixad.
Resultat: Resultatet bygger på en huvudkategori Kommunikation mellan
omvårdnadspersonal och den äldre människan. Den delas upp i två underkategorier som handlar om omvårdnadspersonalens och den äldres möjligheter och hinder i
kommunikationen.
Diskussion: Både den verbala och icke – verbala kommunikationen lyfts fram som lika viktiga nycklar i kommunikationen. Kognitiv nedsättning hos den äldre och
omvårdnadspersonalens bristande kunskaper leder till brister i kommunikationen som påverka omvårdnaden.
Slutsats: Omvårdnadspersonal kan genom mer utbildning utveckla en bättre
kommunikation med och kring den äldre.
Nyckelord: Den äldre människan, kommunikation, omvårdnadspersonal, verbal och icke verbal kommunikation.
Innehåll
INTRODUKTION ... 1
BAKGRUND ... 1
Vem är den äldre människan ... 1
Vad är kommunikation och bemötande av den äldre patienten? ... 3
PROBLEMFORMULERING ... 5
SYFTE ... 5
METOD ... 5
Design ... 5
Inklusions- och exklusionskriterier ... 6
LITTERATURSÖKNING ... 6
URVAL ... 7
ANALYS ... 7
ETISKA ÖVERVÄGANDE... 8
RESULTAT ... 8
Kommunikation mellan omvårdnadspersonal och den äldre människan... 9
Omvårdnadspersonalens kommunikation - möjligheter och hinder ... 9
Den äldre människans kommunikation – möjligheter och hinder ... 11
DISKUSSION ... 12
Metoddiskussion ... 12
Resultatdiskussion... 14
SLUTSATS ... 18
REFERENSER... 20 BILAGA 1
1
INTRODUKTION
Kommunikation är en av nycklarna för att vården ska fungera optimalt. Då både i möten med människor och kollegor emellan. Kommunikation är så mycket mer än verbal
kommunikation, den icke - verbala är av lika stor vikt, samt kroppsspråk och ögonkontakt.
Förmågan att anpassa samtal och kommunikationssätt beroende på den som är i mötet är av stor vikt. I mötet med den äldre människa är detta något att ta i beaktning då den äldre kan på grund av olika fysiologiska anledningar ha svårare att ta till sig det som sägs. Det gäller att som sjuksköterska kunna kommunicera på rätt sätt och på rätt nivå, vilket kan vara en utmaning i sig.
”The communication abilities are never completely learned – there is always more to be achieved in this area” ( Travelbee, 1971, s. 105).
BAKGRUND
Vem är den äldre människan
När samhället pratar om den äldre människan så menar de oftast personer som är 65 år eller äldre. Larsson och Rundgren (2011, s. 17) menar att enligt Världshälsoorganisationen (WHO) så delas även de äldre in i “yngre” (65-79 år) och “äldre” (80 år och äldre).
Inom vården idag så är den större delen som vårdas äldre människor både inom
primärvården och sluten vård. Tillsammans med bättre levnadsvillkor och god vård så lever de äldre längre samtidigt som en större del av de äldre drabbas av flera sjukdomar parallellt med att de även kan ha både kognitiva och funktionella nedsättningar. Det är detta som kallas multisjuklighet och gör att vårdbehovet för dessa människor är stort och samtidigt komplicerat (Dahlborg-Lyckhage, 2011, s. 224-225). Enligt Ernsth Bravell (2013, s. 227-228) finns det två olika definitioner för multisjuka hos äldre. Det ena används mer inom det vetenskapliga och lyder; ”personer som är 75 år och äldre, har tre eller flera diagnoser i tre eller flera skilda diagnosgrupper enligt klassifikationssystemet ICD-10 samt har varit inlagda på sjukhus tre eller flera gånger under det senaste året”. Den andra definitionen används mer utifrån vilket vårdbehov den äldre människan har och den lyder; ”äldre personer med komplexa behov av medicinsk vård och omsorg, där vården kräver nära samverkan mellan kommun, primärvård och
2 slutenvård”. Det viktigaste för de multisjuka är att de får den vård och omsorg som de
behöver samt att de får ha ett värdigt liv oavsett. Dessa människor har stora behov som behöver tillgodoses både inom det sociala och inom vården. Det är behov som inger
trygghet, vara individanpassade, att det finns rutiner och möjlighet till social samvaro.
Åldrande och att bli gammal, är en process med en successiv försämring och hotande ohälsa, samt en process mot mognad och utveckling. Omvårdnaden av den äldre ska stödja ett gott åldrande, detta genom att ta vara på den kroppsliga integriteten genom att se och hjälpa till med vad den äldre behöver för hjälpmedel för att behålla denna. En annan viktig
omvårdnadsåtgärd är att hitta balansen mellan aktivitet och vila, detta då bägge är viktigt för den åldrande kroppen och knoppen. Omvårdnaden av äldre ska innehålla kompensationer för funktionshinder, förluster samt att stärka de inre och yttre resurserna och att se
möjligheterna för att den äldre ska känna en helhet och mening. Detta kan möjliggöras genom att med rätt vårdfilosofi, rätt människosyn och kunskaper, insikt, att se möjligheter och att ha ett engagemang (Nygren & Lundman, 2013, s. 180, 195-197).
I kommunikationen mellan olika vårdenheter kan brister uppstå då de oftast kommunicerar via skriftliga anvisningar som lätt kan missförstås. När kommunikationen brister mellan till exempel slutenvården och primärvården är det oftast den äldre människan som blir
drabbad. Det kan visa sig i form av bristfällig information gällande bland annat ändringar i medicinen eller sjukhusvården. En önskan i detta är att sjuksköterskan har en mer
kommunikativ roll gentemot den äldre och dess anhöriga (Hansson, Svensson, Hedman, Larsson, Forsman & Alsén, 2017).
Vikten av att respektera den enskildes självbestämmande och integritet är viktig inom all sjukvård. Enligt Patientlagen 1-2 §, kap. 4, SFS 2014:821 framkommer det att vården ska utformas och genomföras så långt det är möjligt i samråd med patienten, samt att patientens medverkan i hälso- och sjukvården ska vara utifrån patientens önskemål och dennes
förutsättningar (Patientlagen, SFS 2014:821, kap 4, 1-2 §).
Det grundläggande i vårdetiken är att få ett samtycke av den behandling som ska ges, att tala sanning till patienten och att respektera om patienten vägrar behandling. I samhället idag finns det attityder om den äldre människan som tyvärr ofta är negativa vilket kan leda till att begränsa den äldres möjlighet att få den vård och ha den livskvalitet denne har rätt till. De
3 äldre har ofta multipla problem som gör att besluten om rimliga vårdinsatser blir svårare samt att de i högre utsträckning drabbas av sjukdom som gör att de tillfälligt eller permanent har en nedsatt mental förmåga och därigenom har svårare att fatta egna beslut.
Uppfattningar och fördomar som finns i samhället är bland annat att den äldre människan ofta är sjuka, senila och att de är fysiskt skröpliga, vilket leder till en negativ bild som
påverkar dennes möjligheter att göra sig hörd. Detta förekommer också inom sjukvården då uppfattningen ibland är att äldresjukvården ska låg prioriteras och ska stå tillbaka
resursmässigt för de som är yngres behov. Detta fast större delen av de äldre svarar lika bra på behandlingar som personer som är yngre och detta då åldern inte ska vara ett skäl till att avstå från en medicinsk behandling (Larsson & Rundgren, 2010, s. 87).
Att bemöta den äldre människan i livets slutskede kan anses av många vara en del av livet och att denna inte har ett behov av att kommunicera om hur denne upplever att livet snart är slut, samt att kognitiva faktorer spelar in i samtalet. Då omvårdnadspersonal samtalade med den äldre om livets slutskede skedde samtalet mer på en spirituell och andlig nivå. Bara en liten del av personalen pratade om och kring den medicinska biten fastän det framkommit att det finns en vilja men också en svårighet att prata med den äldre om livets slutskede.
Faktorer som påverkade var bristen på utrymmen där personal och den äldre kunde sitta och prata ostört samt kognitiva tillstånd från den äldre som försvårade samtalet kring detta (Lenherr, Myer-Zehnder, Kressing & Reiter, 2012).
Vad är kommunikation och bemötande av den äldre patienten?
Enligt Fossum (2013) beskrivs kommunikationens betydelse inom hälso- och sjukvård.
Vikten av att vårdtagare och vårdgivare förstår varandra är grunden för ett effektivt möte. I dessa möten kommer omvårdnadsvårdpersonal i kontakt med individer med olika
förutsättningar till att kunna följa direkt eller indirekt de rekommendationer som rör deras hälsa. Inom vården är kommunikation livsnödvändigt, kommunicerar gör människan för att överleva, för att kunna samarbeta och för tillfredsställelse för de personliga behoven. Till kommunikationen hör de verbala uttrycken samt kroppsspråket (Fossum, 2013, s.25-26).
Sjuksköterskan använder sig ibland av ett “sekundärt babyspråk” i form av förenklingar och en annan tonart i språket. Det kan ses som nedvärderande för den äldre, men istället så uppfattades det av den äldre som respektfullt i mötet med sjuksköterskan. Oavsett
4 utbildning hos sjuksköterskorna så använde de sig av liknande verbala strategier, men att de med en högre utbildning använde sig oftare av strategier som främjade den äldres värdighet och självrespekt. När det gäller icke-verbal kommunikation så visade det sig att beröring lockar till kommunikation beroende på hur beröringen uppfattas av mottagaren (Caris- Verhallen, Kerkstra & Bensing, 1996).
Sjuksköterskor med en högre utbildningsnivå visade sig ha en bättre verbal kommunikation med den äldre människan. De kunde småprata och skämta tillsammans med den äldre och samtidigt prata om hälsan. Något som också påverkade kommunikationen var
arbetslivserfarenhet och att ha en positiv inställning till den äldre människan. Tid påverkade också då de sjuksköterskor som jobbade på ett boende upplevde att de hade mer tid för att kommunicera med den äldre än de sjuksköterskor som jobbade inom hemsjukvården som uttryckte sig ha en mer tidspress under sitt arbetspass (Caris - Verhallen, de Gruijter, Kerkstra & Bensing, 1999).
Utifrån den äldre människan kan fysiologiska faktorer som att ha en nedsatt hörsel påverka och ses som ett hinder i kommunikationen. De äldre upplevde att vissa situationer var mer jobbig än andra som till exempel att vistas i en större folksamling, vilket kan leda till
missförstånd i kommunikationen. Även personer som talar otydligt eller med dialekt kan av den äldre upplevas som en svårighet i kommunikationen (Bennion & Forshaw, 2013).
I Travelbees omvårdnadsteori så byggs relationen mellan en patient och sjuksköterska upp i faser, från det första mötet till en avslutande fas där de skapat en förståelse för varandra.
Detta är en viktig del i omvårdnaden som skapar förtroende och trygghet i relationen mellan sjuksköterska och patient. Travelbee ansåg även att kommunikationen, som är en ständig pågående process både verbalt och icke-verbalt, var viktig i sjuksköterskans omvårdnad av patienten då det är ett bra sätt att lära känna patienten. Kommunikationen ska enligt henne ses som en förutsättning och hjälp i att nå målet med omvårdnaden som är att hjälpa patienten att övervinna sjukdom och lidande samt att finna meningen med sjukdomen (Travelbee, 1971, s. 93-98).
5
PROBLEMFORMULERING
I mötet med människor är en god kommunikation och ett gott bemötande viktiga delar, inte minst inom vården. Dahlborg-Lyckhage (2011) beskriver att en tydlig kommunikation och ett bra bemötande ger en bra start på relationen mellan sjuksköterska och patient då det inger en känsla av trygghet (Dahlborg-Lyckhage, 2011, s. 151).
I yrket som sjuksköterska kommer möten med den äldre människan att ske oavsett i vilken vårdform som denna arbetar inom. Den äldre människan som på grund av ålder och sjukdomar inte alltid kan föra sin talan om hur denne mår och upplever sitt mående, samt vilken hjälp som behövs och vad denne behöver. Utifrån de vetenskapliga artiklar som författarna läst visar forskningen tyvärr på att alla äldre inte får de möten som de så väl behöver. Likaså visar den på att en bristande kommunikation mellan sjuksköterskor inom vårdkedjan vilket kan leda till en påverkan av den äldre människans omvårdnad. Målet med denna litteraturöversikt är att belysa vad viktigt det är med en god kommunikation och ett gott bemötande till den äldre människan i olika skeden i åldrandet. Samt att den ska öka förståelsen hos sjuksköterskor och annan vårdpersonal hur viktigt det är.
SYFTE
Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa kommunikationen med den äldre människan. Utifrån omvårdnadspersonal och den äldre människans perspektiv.
METOD
Design
I denna studie har tolv vetenskapliga originalartiklar använts. Artiklar som är både
kvalitativa och kvantitativa har granskats och analyserats, för att sedan sammanställts till en litteraturöversikt. Med en litteraturöversikt menas att informationen och underlaget är hämtat från originalstudier som sedan sammanställs (Polit & Beck, 2017, s. 88).
6 Inklusions- och exklusionskriterier
De inklusionskriterier som artiklarna skulle uppfylla för att tas med i arbete var att de beskrev kommunikation och/ eller bemötande mellan sjuksköterska och äldre, vara peer reviewed, samt att artiklarna fanns tillgängliga via Mittuniversitetets bibliotek och publicerade mellan 1981 - 2017.
Artiklar som handlar om kommunikation med människor under 65 år exkluderas då det inte uppfyller syftet. Samt artiklar som var av kvantitativ design.
LITTERATURSÖKNING
Databaserna Cinahl och PubMed har använts för att söka fram relevanta originalartiklar. I sökningarna användes fritextord då mesh-termer inte gav ett önskvärt resultat. De sökord som använts i båda databaserna är Nurse, Nursing staff, Nurse patient relation, Nurse role och Communication och Older people. Manuella sökningar har också gjorts. En översikt av litteratursökningen finns redovisad i tabell 1.
Tabell 1 Översikt av litteratursökning som gjordes 2018-01-09
Databas Datum
Sökord Avgränsningar Antal
relevanta träffar
Urval 1
Urval 2
Urval 3
Urval 4
Pubmed 180109
nurse OR
“nursing staff” OR “nurse patient relation” OR “nurses role” AND communication AND “older people”
Year 1981-2017 English Swedish and Abstract
256 38 27 16 5
Cinahl 180109
nurse OR
“nursing staff” OR “nurse patient relation” OR “nurses role” AND communication AND “older people”
1981-2017 English Swedish and Abstract Year
200 27 21 16 7
I Urval 1 lästes artiklarnas titel, i Urval 2 lästes artiklarnas abstrakt, i Urval 3 lästes hela artiklar för
relevansbedömning och granskning av vetenskaplig kvalitet i urval 4 är de artiklar som valdes till resultatet.
7
URVAL
Urvalsprocessen är gjord utifrån 3 steg som beskrivs nedan.
Steg 1: Totalt lästes 65 artiklarnas titlar samt abstrakt som upplevdes relevanta utifrån syftet.
Av dessa 65 exkluderades 33 artiklar då de inte upplevdes vara relevanta utifrån syftet.
Urval av artiklar som återstod var 32. Dessa 32 artiklar lästes av båda författarna som gemensamt beslutade om de artiklar som fortfarande upplevdes vara aktuella för vidare granskning.
Steg 2: De 32 artiklar som gick vidare för granskning granskas utifrån Hellzén, Johanson &
Pejlert (1999). Artiklarnas kvalitet bedömdes utifrån nivåerna hög, medel och låg. För att komma fram till vilken kvalitet författarna ansåg att artiklarna upplevdes vara av, diskuterades artiklarna mellan författarna. Det författarna tog med i sin bedömning av kvalitet av artiklarna som granskades var metod, design, urval/bortfall, analys och etiskt övervägande. Efter granskning exkluderades 21 artiklar som dessa inte ansågs tydligt svara mot syftet eller inte vara av tillräcklig tillförlitlighet för att vara med i litteraturöversikten.
För att inkludera ytterligare artiklar gjordes en manuell sökning då ytterligare 1 artikel inkluderades och kvalitetsbedömda utifrån Hellzen et al., (1999).
Steg 3: Slutligen sammanställdes 12 artiklar. Artiklar som kategoriserades i låg, medel och hög kvalitet. Dessa sammanställdes i en översiktstabell för att sedan skrivas i löpande text i litteraturöversiktens resultat. Översiktstabellen (se bilaga 1) visar varje granskad artikel som är medtagen i resultatet utifrån författare, år, land, syfte, typ av studie, deltagare/bortfall, metod, datainsamling, analys, huvudresultat och kommentarer gällande kvaliteten. De artiklar som ingår i resultatet är markerad med en * i referenslistan.
ANALYS
De artiklar som inkluderades till litteraturöversiktens resultat har upprepade gånger lästs av båda författarna. Detta för att båda författarna ska ha lika bra kännedom om artiklarnas innehåll och resultat. De inkluderade artiklarna översattes till svenska och kategoriserades utifrån sitt innehåll. Kategoriseringen gjordes genom att dela in de inkluderade artiklarna utifrån de huvudfynd som författarna fann i artiklarna och som svarade mot syftet. Dessa
8 huvudfynd kategoriserades genom att författarna märkte upp dem med olika färger. Detta ledde till ett gemensamt huvudfynd som därefter ledde till två underkategorier.
Underkategorierna diskuterades sedan mellan författarna för att resultatet i de inkluderade artiklarna därefter skulle kategoriseras under rätt underkategori. Huvudkategorin är Kommunikation och bemötande mellan omvårdnadspersonal och den äldre människan och de två underkategorierna är Omvårdnadspersonalens kommunikation – möjligheter och hinder och Den äldre människans kommunikation – möjligheter och hinder. Detta för att få en tydligare förståelse för huvudkategorin och för att läsaren ska få en bättre översikt av resultatet (Friberg, 2017, s.
135-137).
Tabell 2 visar kategorier som redovisas i resultatet
Huvudkategori Underkategorier
Kommunikation och bemötande mellan
omvårdnadspersonal och den äldre människan.
Omvårdnadspersonalens kommunikation – möjligheter och hinder.
Den äldre människans kommunikation – möjligheter och hinder.
ETISKA ÖVERVÄGANDE
De artiklar som inkluderats har författarna granskat att de är godkända och har tillstånd från en etisk kommitté eller ett etiskt resonemang. Det har även tagits i beaktning att de valda artiklarna haft ett etiskt förhållningssätt som författarna till litteraturöversikten kan försvara.
RESULTAT
I resultatet har 12 studier använts varav 11 är kvalitativa och 1 är mixad. Studierna som valts ut är utförda i Sverige, Norge, England och Australien. Artiklarna har publicerats mellan åren 2005-2017. Resultatet bygger på en huvudkategori med underkategorier som redovisas i tabell 2.
9 Kommunikation mellan omvårdnadspersonal och den äldre människan
Kommunikationen mellan människor kan se olika ut beroende på mötet. I ett möte, mellan två människor eller fler, kan kommunikationen flyta på bra medan i andra möten så blir det ett mer krystat och därmed också svårare att kommunicera. Det är något som varje människa upplever någon gång, och det är inget undantag inom vården. I mötet mellan sjuksköterskan och den äldre människan är det många delar som spelar in för att det ska bli ett bra möte och en bra kommunikation dem emellan, men det är lika många faktorer som kan påverka att det blir brister i kommunikationen och mötet.
Omvårdnadspersonalens kommunikation - möjligheter och hinder
Kommunikation bygger både på verbal och icke-verbal kommunikation. Genom den verbala kommunikationen kan omvårdnadspersonal delge varandra och den äldre informationen.
Hinder i detta leder till brister i omvårdnaden av den äldre, då det ofta blir en envägskommunikation då den äldre svarar fåordigt eller inte alls. Vid verbal
kommunikation förstår den äldre bättre om omvårdnadspersonalen använder sig av ett tydligt och enkelt språk (Elovsson & Boström, 2011; Kristensen, Sundler, Eide, Hafskjold, Ruud & Holmström, 2017; Marmstål Hammar, Holmström, Skoglund, Summer Meranius &
Sundler, 2017).
I mötet med den äldre dementa som är av en annan etnicitet är det av stor vikt att
omvårdnadspersonalen kan anpassa kommunikationen trots språkbarriärer. Detta upplevs som en stor utmaning då ett gemensamt språk underlättar vardagen. Den icke-verbala kommunikationen som kroppsspråk och gester används som en hjälp att nå fram då språket är ett hinder, men att det är viktigt att inte stressa i mötet (Söderman & Rosendahl, 2016;
Rosendahl, Söderman & Mazaheri, 2016). Vid demenssjukdom och annan kognitiv nedsättning ses de som av stor vikt att sjuksköterskan har goda kunskaper att läsa av kroppsspråket. Detta gäller också i mötet med den smärtpåverkade äldre människan (Elovsson & Boström, 2011). Kommunikationssvårigheter vid smärta upplevs av
sjuksköterskan som ett hinder, då den äldre inte kan svara adekvat på frågor om upplevelsen av smärtan. Vid bedömning av smärta är en god kommunikation grunden för en bra
behandling. Både den verbala och icke-verbala kommunikationen är viktig för bedömning och om det finns kommunikationssvårigheter är kunskaper i att tolka kroppsspråk och
10 ansiktsuttryck något som sjuksköterskan behöver ha kunskaper i (Manias, 2012; Kjällman- Alm & Norberg, 2013).
I interaktionen och kommunikationen med den äldre är det viktigt som sjuksköterska att visa respekt, empati och medkänsla, samtidigt vara lyhörd och visa intresse i samtalet. Detta för att visa att man bryr sig om den andra vilket underlättar kommunikationen. Genom att lyssna och bekräfta visar sjuksköterskan på en närvaro i kommunikationen, samtidigt som det är viktigt att den äldre känner att det finns tid för konversationen utan tidspress. Här har också platsen för samtalet en stor del, för att den det ska bli en positiv upplevelse för den äldre. Brist på avskildhet upplevs av sjuksköterskan som ett hinder, då en stor del av de äldre inte vill prata för andra öron (Marmstål Hammar et al., 2017; Clark & Ross, 2005).
I kommunikationen till den äldre är det viktigt att sjuksköterskan och den övriga omvårdnadspersonalen kommunicerar på en bra nivå till den äldre för att skapa en bra relation. Genom den kompetens och erfarenhet som främst sjuksköterskan besitter men som även omvårdnadspersonalen har i att kommunicera, leder till att de inger trygghet och ett förtroende till den äldre människan och därmed lättare kan se tecken på försämring hos den äldre (Wadensten, Engholm, Fahlström & Hägglund, 2009; Jack, Mitchell, Cope & O´Brien, 2016). När det gäller de existentiella funderingar hos den äldre människan upplevs det av sjuksköterskan som en fördel om det redan finns goda kunskaper i denna sorts samtal. Som en del i den personcentrerade vården så upplever även sjuksköterskan att det behövs mer tid för att få till en bra kommunikation där den äldre har möjlighet att få tala till punkt. (Clarke et al., 2005; Sundler et al., 2016). De faktorer som sjuksköterskan upplever påverkar
kommunikationen både positivt och negativt är tid, mottaglighet från den äldre, motvilja från omvårdnadspersonalen att kommunicera, erfarenhet, vårdkulturer och miljöer (Clarke et al., 2005; Penney, Poulter, Cole & Wellard, 2016). Som en viktig del i kommunikationen mellan omvårdnadspersonalen ses även den dokumentation som görs för de äldre. Detta då det anses vara ett viktigt stöd och en stor hjälp där den äldres behov synliggörs för alla inblandade (Elovsson et al., 2011).
Inom hemsjukvården upplevs kommunikationen ibland som en utmaning för
omvårdnadspersonalen, samtidigt som den ofta är av ytlig karaktär. Här består även
kommunikationen mellan parterna mestadels om de uppgifter som ska utföras, det vill säga
11 en uppgiftsinriktad kommunikation (Kristensen et al., 2017; Sundler, Eide, Dulmen &
Holmström, 2016).
Den äldre människans kommunikation – möjligheter och hinder
I kommunikationen med den dementa äldre av en annan etnicitet är det viktigt att denne har möjlighet att få kommunicera och få höra sitt modersmål även då den verbala
kommunikationen har upphört. Det är något som kan leda till att den dementa äldre ofta blir missförstådd och då bli arg och frustrerad, samt att de även kan få fel diagnos och medicin.
Som en följd av språkbarriären kan den äldre även bli passiv och mer introvert. Den äldre som fortfarande har möjlighet att kommunicera på sitt modersmål blir mer aktiv och upplevs därmed även mindre orolig (Söderman et al., 2016; Rosendahl et al., 2016). Äldre som har svårt att uttrycka sig i tal på grund av kognitiv nedsättning uppvisar en tydlig frustration då till exempel sjuksköterskan eller annan personal inte förstår vad de menar. Detta upplever den äldre som ett hinder i kommunikationen (Manias, 2012).
Genom den verbala kommunikationen upplever den äldre att de får en bättre omvårdnad, till exempel när det gäller smärta, då en icke verbala kommunikationen istället upplevs som svårtolkad utifrån vad den äldre uttrycker och hur omvårdnadspersonalen tolkar dem (Elovsson et al., 2011). Om sjuksköterskan utstrålar kompetens och erfarenhet så upplever den äldre att det är lättare att prata om det vardagliga, det som oroar och även de
existentiella frågorna. Den äldre känner sig sedd vilket leder till ett bättre välbefinnande.
Kommunikationen anses av den äldre ibland vara av mer ytlig karaktär och det resulterar i att den äldre upplever det som ett hinder för att nå en djupare konversation (Jack et al., 2016;
Kristensen et al., 2017). I mötet med omvårdnadspersonalen uppskattar den äldre att få möjlighet till att samtala om sina intressen vilket belyser dem som människa och den person de är trots sviktande hälsa. Det som den äldre också uppskattar är när
omvårdnadspersonalen i kommunikationen använder sig av humor, då det lättar upp stämningen och det blir mindre krystat. Men om den äldre i mötet blir avbruten på grund av att personalen svara i telefonen eller att de är stressade påverkas kommunikationen dem emellan på ett negativt sätt (Kristensen et al., 2017).
12
DISKUSSION
Metoddiskussion
I denna litteraturöversikt är det omvårdnaden som är det valda området med fokus på kommunikation, där resultatet bygger på vetenskapliga originalstudier. Enligt Friberg (2017, s 141-143) är en litteraturöversikt en sammanfattning av ett utvalt område, det vill säga att redan publicerad forskning sammanställs. I en litteraturöversikt kan både kvalitativa och kvantitativa studier ingå. En risk med en litteraturöversikt är att författarna väljer artiklar som passar deras syfte bäst vilket gör att det blir ett selektivt urval till litterarutöversikten, vilket tagits hänsyn till när en studie valts att inkluderas.
Artiklar som valdes ut att användas till resultatet lästes noggrant av författarna. För att sedan ha granskats, analyserats och tolkats gemensamt. Granskningsmallen som användes var en mall utformad för både kvalitativa och kvantitativa studier. Detta sågs som en styrka då en av studierna som inkluderades hade en mixad design. Till denna litteraturöversikt används övervägande artiklar med kvalitativ design, vilket kan ses som en svaghet. Detta då artiklar med kvantitativ design hade kunnat styrka resultaten i de kvalitativa artiklarna på ett bra sätt.
När det gäller de artiklar som använts i resultatet så är de av hög, medel och låg kvalitet. De artiklar som inkluderats trots att de klassats som låg kvalitet har enligt författarna ändå besvarat syftet på ett önskvärt sätt. Att ta med artiklar av låg kvalitet kan uppfattas som en svaghet, men då de på ett tillfredsställande sätt ändå besvarar syftet så anses de stärka upp de andra artiklarna. Som svaghet kan kvalitetsgranskningen av artiklarna nämnas då bedömningen kan vara subjektiv. Det som av en granskare kan ses som en artikel med hög kvalitet kan av en annan granskare anses ha låg kvalitet, och här anser sig författarna ha en begränsad kunskap i bedömningen. Denna begränsning kan ha lett till att artiklar kan ha tillskrivits en felaktig kvalitets grad än vad de med mer kunskap och erfarenhet anser. En styrka i studien är att författarna har granskat alla artiklarna och därmed gemensamt kommit fram till deras kvalitet och att de har relevans för syftet.
Artiklarna som använts i resultatet är skrivna i fyra olika länder men från två världsdelar, se bilaga 1. Detta kan ses som en svaghet då studier från fler antal länder och världsdelar hade gett en större generaliserbarhet. De artiklar som resultatet bygger på från dessa fyra länder ger ändå en bred bild till denna litteraturöversikt över hur kommunikationen med den äldre
13 människan ter sig på ett liknande sätt i de olika länderna. Artiklarna i litteraturöversikten var övervägande skrivna på engelska vilket ibland upplevdes svåra att översätta till svenska.
Detta har gjort att författarna ibland gjort fria översättningar utifrån hur de tolkat dem, och detta kan i sig ses som en brist i arbetet.
För de artiklar som inkluderats i denna litteraturöversikt var det viktigt för författarna att de alla hade ett etiskt resonemang, vilket även Forsberg och Wengström ansåg (2016, s. 59).
De artiklar som använts i resultatet har hittats med sökningar i två olika databaser samt genom manuella sökningar. De databaser som använts för artikelsökning är Cinahl och PubMed, två databaser som har fokus på omvårdnad och därför kan ses som en styrka. Till att börja med gjordes sökningar med MeSH-termer och Cinahl headings. Men då dessa sökningar inte gav önskvärda resultat så föll valet på att använda fritextord som
kombinerades med AND och OR jämfört med Friberg (2017, s. 67-73). Då sökorden till en början resulterade i fler träffar än vad som kändes överkomligt plockades ordet elderly bort, vilket gav ett mer rimligt resultat av träffar. Vissa av artiklarna som valdes ut från dessa databaser visade sig vara dubbletter. Dessa dubbletter är, tillsammans med de andra valda artiklarna, redovisade i tabell 1.
Som avgränsning i sökningen användes 36 år, vilket kan anses vara många år. Men det var ett val som gjordes då kommunikation ses som ett tidlöst ämne, samt för att få ta del av de mest relevanta artiklarna oavsett årtal. I valet av avgränsningar användes även abstrakt och att artiklarna skulle vara skrivna på engelska. Ingen geografisk avgränsning gjordes inför sökningen, inte heller i ålder. Men då ordet “older people” var ett av sökorden föll träffarna på artiklar som handlade om de som var 65 år och äldre, vilket var ett av
inklusionskriterierna. De artiklar som valts att granskats men senare exkluderats har inte besvarat syftet eller så har de i granskningen också setts som låg kvalitet och inte
generaliserbara. I resultatet har artiklar som handlar om kommunikation använts, artiklar som har speglat olika sätt att kommunicera i olika delar av vården. Detta kan ses som en styrka då det visar på bredden av kommunikation.
14 Som en styrka i denna litteraturöversikt ses det gemensamma arbete som författarna
tillsammans gjort, då de stegvis jobbat sig igenom varje del samt genom att resonera sig fram till det som skrivits.
Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa kommunikationen med den äldre människan. Utifrån omvårdnadspersonal och den äldre människans perspektiv. I denna litteraturöversikt har en huvudkategori framkommit med två underkategorier. Den
huvudkategori som kom fram var Kommunikation och bemötande mellan omvårdnadspersonal och den äldre människan, och de två underkategorierna var Omvårdnadspersonalens kommunikation – möjligheter och hinder och Den äldre människans kommunikation – möjligheter och hinder.
I mötet med människor så anses kommunikationen vara en viktig faktor för hur mötet ska utvecklas till en relation. Detta är något som även Caris-Verhallen et al. (1996) kom fram till i sin studie. De menar att ett samtal mellan en sjuksköterska och patient är viktigt för
relationen dem emellan och att kommunikationen speglar hur omvårdnaden senare ter sig. I denna litteraturöversikt visar resultatet att kommunikationen mellan omvårdnadspersonal och den äldre människan kan se olika ut, men att den bygger på både verbal och icke verbal kommunikation. Den verbala innebär hur människan samtalar med rösten som verktyg och där den icke verbala handlar om kroppsspråk och mimik. Travelbee (1971) beskriver att genom olika kommunikationstekniker, som verbal och icke-verbal, så kan sjuksköterskan påverka patientens mottaglighet för omvårdnaden och behandlingen den får samtidigt som det kan hjälpa till att underlätta kommunikationen dem emellan (Travelbee, 1971, s. 107).
Utifrån resultatet visar det att inom en personalgrupp så är en tydlig och god
kommunikation viktig för att på ett bra sätt kunna delge varandra information som krävs för att den äldre ska få en så god omvårdnad som möjligt. Samtidigt så behöver
kommunikationen mellan omvårdnadspersonalen fungera, så att de på ett bra och korrekt sätt kan delge den äldre människan den information som är av vikt för dennes välmående. I kommunikationen mellan människor visar resultatet på att det finns brister, som inom vården kan bli till hinder för omvårdnaden. Ericson-Lidman och Strandberg (2014) beskriver att finns det brister i personalgruppens kommunikation mellan personalen, men även till den
15 äldre så påverkar det informationsflödet liksom omvårdnaden negativt. När
kommunikationen till den äldre brister behöver den anpassas så mottagaren förstår det som
framförs (Ericson-Lidman & Strandberg, 2014).
Omvårdnadspersonalen behöver använda sig av de verktyg som finns eller bäst passar in i mötet med den äldre. Det kan vara att läsa av och tolka kroppsspråk, gester och mimik, men även att kunna tolka det som den äldre säger trots att det är osammanhängande och inte alltid så adekvat. Som omvårdnadspersonal är det därför av stor vikt att det finns goda kunskaper i att tolka och tyda dessa sätt att kommunicera, då det annars lätt uppstår misstolkningar i bedömningen av den äldres hälsa. I Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 2014:822), 2 a § står det att den vård hälso- och sjukvården bedriver ska uppfylla kraven på en god vård. Detta innefattar att den ska vara av god kvalitet, med kunskap om en god hygienisk standard och att patientens behov ska tillgodoses vad gällande trygghet i vården och av behandlingen. Samt att främja en god kontakt mellan patient och
omvårdnadspersonal och tillgodose behovet utifrån patienten av kontinuitet och säkerhet i vården. Vården ska också byggas på respekt för patientens integritet och självbestämmande (HSL, SFS 2014:822, 2 a §).
I litteraturöversiktens resultat framkom det även olika egenskaper som underlättar för sjuksköterskan och annan omvårdnadspersonal i mötet med den äldre. De nycklar som gör att kommunikationen med den äldre känns lättare är om sjuksköterskan har egenskaper som att kunna visa respekt, vara empatisk och ha medkänsla, men även genom att vara lyhörd och närvarande i mötet. Detta är egenskaper som visar på att sjuksköterskan och
omvårdnadspersonalen bryr sig om och värnar om den äldres välbefinnande. Även
Travelbee (1971) menade att kommunikation innebär att lägga fokus på en annan individ för att kunna utvecklas och göra framsteg i konsten med att kommunicera (Travelbee, 1971, s.
106).
För att kunna skapa en god relation med den äldre krävs det också att
omvårdnadspersonalen kan kommunicera på rätt nivå, vilket förmedlar trygghet och förtroende samtidigt som det leder till att den äldre kan visa sig mer öppen med vad den känner och hur den mår. Som sjuksköterska och omvårdnadspersonal kan de i
kommunikationen med den äldre människan även komma in på området som handlar om
16 de existentiella frågorna. Detta är situationer som för många inom vården kan kännas
jobbigt, men det är samtidigt viktigt att även dessa frågor får utrymme i kommunikationen då det för den äldre kan vara viktigt att få samtala om det. I samtalet med den äldre
människan har omvårdnadspersonal svårt att möta den emotionella oron som den äldre kan uppleva. Då den äldre uttrycker dessa känslor vagt. Det visar sig tydligt att de äldre som kan uttrycka sin oro med ord och inte genom den icke verbal kommunikation får ett större stöd i att hantera sin emotionella tankar (Hafskjold, Sundling, Dulmen & Eide, 2017).
När det kommer till tid för kommunikation så visar denna litteraturöversikt på att tiden för sjuksköterskor och omvårdnadspersonalen är en bristvara. Enligt Caris-Verhallen et al., (1999) så påverkade tidspressen sjuksköterskors kommunikation till de äldre negativt och att det även gjorde att relationen påverkades. Även Nilsson, Skär och Söderberg (2015) visade att tiden var en bristvara och sjuksköterskorna upplevde att de inte alltid hann med sig.
Tyvärr så upplever sjuksköterskor och omvårdnadspersonal att det många gånger inte finns tillräckligt med tid för att samtala med den äldre, vilket det ser som en av de största
bristerna. Samtalen och kommunikationen blir oftast ytliga och uppgiftsinriktade. Detta trots att det enligt 1 §, kap. 1, i Patientlagen SFS 2014:821 fastställs det att hälso- och
sjukvårdsverksamheter ska stärka och tydliggöra patientens ställning likaså att främja integritet, självbestämmande och delaktighet utifrån den enskilde patienten (SFS 2014:821, kap. 1, 1 §).
För att synliggöra den äldres behov finns det fler sätt än den verbala och icke-verbala kommunikationen som kan användas. Hit hör bland annat den dokumentation som förs kring den äldre. Dokumentationen ger den involverade omvårdnadspersonalen en tydligare bild och ett stöd för den fortsatta vården för den äldre, även visar på ett patientsäkert arbete.
Utifrån resultatet av två studier där författarna undersökt informationsutbytet mellan omvårdnadspersonal gällande den äldre människan. Dessa studier visar på tydliga brister i kommunikationen, då både den verbala och skriftliga vilket leder till att den äldre
människan inte får den omvårdnad, information och hjälp denne är berättigad till. Det som omvårdnadspersonalen uppgav som barriärer i kommunikationen var bland annat brister i informationsutbytet mellan olika vårdinstanser, vilket ledde till att viktig information föll bort (Olsen, Hellzén, Skotnes & Enmarker, 2014; Olsen, Østnor, Enmarker & Hellzén, 2013).
17 Litteraturöversikten visar också på att äldre som inte har några brister i att kommunicera eller i att föra sin talan upplever att de får en bra omvårdnad, vilket kan bero på att de själva kan tala om vad som känns bra eller inte. Genom en god kommunikation så minskar risken för missförstånd. Detta är i likhet med Webster och Bryan (2008) som menade om den äldre själv kunde tala om hur de kände och vilka behov de hade så gav det dem en känsla av att det underlättade deras situation, samtidigt som den äldre hade förståelse för att de med kognitiv nedsättning inte hade samma fördelar.
För den som är dement eller har andra kognitiva nedsättningar innebär det oftast att det blir problem i kommunikationen. Dessa äldre blir ofta missförstådda då det brister i språket, vilket då påverkar kommunikationen negativt. Hos personer med demenssjukdom av en annan etnicitet finns det behov att få kommunicera med någon som har samma modersmål, detta för att göra sig förstådd samtidigt som det egna modersmålet har en lugnande effekt på de äldre som är oroliga och agiterade. Då den kognitiva nedsättningen även kan leda till att de äldre tappar sitt tal är det ändå viktigt att de fortfarande få hör sitt modersmål. Webster och Bryan (2008) kom fram till i sin studie att de äldre ansåg det vara viktigt att oavsett hur de kommunicerade så skulle de bli bemötta av sjuksköterskor och andra inom vården med värdighet samt att den värdighet de hade bevarades. Enligt Socialtjänstlagen 4-6 §, kap. 5 i SOSFS 2001:453 ska omsorgen vara inriktad på att den äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Den äldre rätt till att leva och bo självständigt under trygga
förhållanden samt att ha en aktiv vardag i gemenskap av andra. Insatserna för den äldre ska vara planerad från kommunen. Kommunen ska planera i samverka med landsting och andra samhällsorgan och organisationer. Kommunen har också en skyldighet att verka för att det ska finnas en tillgång till personal som har kunskaper i att tala finska, samiska och meänkieli då det behövs i omvårdnaden av den äldre (SOSFS 2001:453, kap. 5, 4-6 §). Detta kommer att bli mer omfattande i och med att det kommer att bli fler äldre med annan etnicitet som kommer vara i behov av vård, vilket gör att kraven på omvårdnadspersonalen blir högre.
Resultatet i litteraturöversikten visar på hur viktigt det är med sjuksköterskor och omvårdnadspersonal som har kompetens och kunskap i att kommunicera, något som
uppskattas av de äldre. För den äldre är det en trygghet, vilket gör att den äldre upplever det som lättare att samtala med sjuksköterskan eller annan omvårdnadspersonal.
18 Många gånger kan den äldre uppfatta det som att omvårdnadspersonalen inte vill eller kan kommunicera på ett bra sätt. När omvårdnadspersonalen försöker sig på en konversation i dessa lägen upplever den äldre att det inte blir ett givande samtal, utan att det är mer ett ytligt samtal som inte leder någon vart. För att förbättra sina kunskaper i omvårdnaden av den äldre behöver sjuksköterskan och annan omvårdnadspersonal öka sin kunskap och ha
en vilja att göra detta. Vilket även Caris-Verhallen et al., (1999) visar på i sin studie.
Det finns en vilja bland sjuksköterskor att använda sig av forskning för att förbättra sin kunskap i vården av den äldre människan. Men trots en vilja fann de att bara en liten del av sjuksköterskorna använde sig av forskningen för att söka ny kunskap (Boström, Nilsson, Kajermo Nordström & Wallin, 2008).
Det som även kom fram i denna litteraturöversikt och som sågs av de äldre som något som uppskattades var när sjuksköterskorna och omvårdnadspersonalen hade tid. Tid att sitta i lugn och ro tillsammans för att samtala. Dessa stunder menade de äldre gav dem möjlighet till att tala om det som de var intresserade av, det som bekymrade dem, men även att få berätta om sitt liv. Viktigast med detta var att den äldre människan fick känna sig sedd och hörd.
SLUTSATS
Denna litteraturöversikt belyser både hinder och möjligheter i kommunikationen mellan omvårdnadspersonal och den äldre människan. Det framkommer tydligt att kommunikation är en viktig del i omvårdnaden, framförallt i mötet med den äldre. För genom
kommunikation byggs relationen mellan människor.
Det vi som författare uppmärksammat i arbetet av denna litteraturöversikt är att
kommunikationen inte är så väl utformad i vården, varken i samtalet eller dokumentationen som vi först trodde utifrån den erfarenhet och kunskap vi hade innan vi påbörjade denna litteraturöversikt. Det har framkommit att det finns flera brister i kommunikationen som påverkar den äldres välbefinnande, samtidigt som det kan leda till att patientsäkerheten påverkas. För att förhindra det bör kunskaperna kring kommunikationen bli bättre för all omvårdnadspersonal. Genom att öka möjligheterna och förutsättningarna för att förbättra dessa kunskaper i kommunikationen höjs patientsäkerheten vilket också leder till att den äldre känner en större trygghet.
19 Trots att det i dag finns mycket forskning kring kommunikation så har det visat sig att det endast skett små förändringar över tid. Så önskvärt är att mer forskning kring detta ämne utförs för att förbättra kommunikationen, omvårdnaden av den äldre och
omvårdnadspersonalen roll i detta.
20
REFERENSER
Bennion, A., & Forshaw, J. M. (2012). Insights from the experiences of older people with hearing impairment in the United Kingdom: recommendations for nurse-led rehabilitation.
International Journal of Older People Nursing, 8, 270-278. doi:10.1111/j.1748-3743.2012.00318.x
Boström, A-M., Nilsson Kajermo, K., Nordström, G., & Wallin, L. (2008). Registered nurses´
use of research findings in the care of older people. Journal of Clinical Nursing, 18, 1430-1441.
doi:10.1111/j.1365-2702.2008.02370.x
Caris-Verhallen, W.M.C.M., Kerkstra, A., & Bensing, J.M. (1997). The role of communication in nursing care for elderly people: a review of the literature. Journal of Advanced Nursing, 25(5), 915-933. doi:10.1046/j.1365-2648.1997.1997025915.x
Caris-Verhallen, W.M.C.M., de Gruijter, I.M., Kerkstra, A., & Bensing, J.M. (1999). Factors related to nurse communication with elderly people. Journal of Advanced Nursing, 30(5), 1106- 1117. doi:10.1046/j.1365-2648.1999.01197.x
*Clarke, A., & Ross, H. (2006). Influences on nurses´communications with older people at the end of life: perceptions and experiences of nurses working in palliative care and general medicine. International Journal of Older People Nursing, 1(1), 34-43. doi:10.1111/j.1748- 3743.2006.00006.x
Dahlborg-Lyckhage, E. (2011). Att samordna och planera med personal i annan organisation.
I E. Dahlborg-Lyckhage (Red.), Att bli sjuksköterska - en introduktion till yrke och ämne (s. 224- 225). Lund: Studentlitteratur AB.
*Elovsson, M., & Boström, B. (2011). Sjuksköterskors upplevelse av smärtbehandling av äldre personer i kommunal hälso-och sjukvård. Nordic Journal of Nursing Research, 31(102), 10-15.
doi:10.1177/010740831103100403
21 Ericson-Lidman, E., & Strandberg, G. (2015). Learning to deal constructively with troubled conscience related to care providers´ percetions of deficient teamwork in residential care of older people - a participatory action research study. Nordic Collage of Caring Science, 29, 215- 224. doi:10.1111/scs.12152
Ernsth Bravell, M. (2013). Geriatrik och psykogeriatrik. I M. Ernsth Bravell (Red.), Äldre och åldrande - Grundbok i gerontologi. (s. 227-228). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Den systematiska litteraturstudiens första steg. I Att göra en systematisk litteraturstudie (s. 59). Stockholm: Natur och kultur.
Fossum, B. (2013). Kommunikation: samtal och bemötande i vården. I B. Fossum (Red.), Kommunikation och bemötande. (s. 25-26, 30-33). Lund: Studentlitteratur AB.
Hafskjold, L., Sundling, V., van Dulmen, S., & Eide, H. (2017). The use of supportive communication when responding to older people´s emotional distress in home care - An observational study. BioMed Central Nursing, 16(24), 1-12. doi:10.1186/s12912-017-0220-8
Hansson, A., Svensson, A., Hedman Ahlström, B., Larsson, L.G., Forsman, B., & Alsèn, P.
(2017). Flawed communications: Health professionals` experience of collaboration in the care of frail elderly patients. Scandinavian Journal of Public Health, 45(8), 1-10.
doi:10.1177/1403494817716001
*Jack, B.A., Mitchell, T.K., Cope, L.C., & O`Brien, M.R. (2016). Supporting older people with cancer and life-limiting conditions dying at home: a qualitative study of patient and family caregiver experiences of Hospice at Home care. Journal of Advanced Nursing, 72(9), 2162-2172.
doi:10.1111/jan.12983
22
*Kjällman Alm, A., & Norbergh., K-G. (2013). Nurses´opinions of pain and the assessed need for pain medication for the elderly. Pain Management Nursing, 14(2), 31-38. doi:
10.1016/j.pmn.2010.07.007
*Kristensen, D.V., Sundler, A.J., Eide, H., Hafskjold, L., Ruud, I., & Holmström, I.K. (2017).
Characteristics of communication with older people in home care: A qualitative analysis of audio recordings of home care visits. Journal of Clinical Nursing, 26(23), 4613-4621.
doi:10.1111/jocn.13807
Larsson, M., & Rundgren, Å. (2010). Etiska frågeställningar vid vården av äldre. I Geriatriska sjukdomar (s.87). Lund: Studentlitteratur AB.
Larsson, M., & Rundgren, Å. (2010). Åldrande - begrepp och orsak. I Geriatriska sjukdomar (s.17). Lund: Studentlitteratur AB.
Lenherr, G., Meyer-Zehnder, B., Kressing, R.W., & Reiter-Theil, S. (2012). To speak, or not to speak - do clinicians speak about dying and death with geriatric patients at the end of life.
The European Journal of Medical Sciences, 142, 1-7. doi:10.4414/smw.2012.13563
*Manias, E. (2012). Complexities of pain assessment and management in hospitalised older people: A qualitative observation and interview study. International Journal of Nursing Studies, 49(10), 1243-1254. doi:10.1016/j.ijnurstu.2012.05.002
*Marmstål Hammar, L., Holmström, I.K., Skoglund, K., Summer Meranius., & Sundler, A.J.
(2017). The care of and communication with older people from the perspective of student nurses. A mixed method study. Nurse Education Today, 52, 1-6. doi:10.1016/j.nedt.2017.02.002
Nilsson, Å., Skär, L., & Söderberg, S. (2015). Nurses´ views of shortcomings in patent care encounters in one hospital in Sweden. Journal of Clinical Nursing, 24, 2807-2814.
doi:10.1111/jocn.12886
23 Nygren, B & Lundman, B. (2013). Åldrande och att vara gammal. I F. Friberg & J. Öhlèn (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s. 180, 195-197). Lund:
Studentlitteratur AB.
Olsen, R.M., Hellzèn, O., Skotnes, L.H., & Enmarker, I. (2014). Breakdown in informational continuity of care during hospitalization of older home - living patients: a case study.
International Journal of Integrated Care 14, 1-13.
Olsen, R.M., Østnor, B.H., Enmarker, I., & Hellzén, O. (2013). Barriers to information exchange during older patients´ transfer: nurses´ experiences. Journal of Clinical Nursing, 22, 2964-2973. doi:10.1111/jocn.12246
*Penney, W., Poulter, N., Cole, C., & Wellard, S. (2015). Nursing assessment of older people who are in hospital: exploring registered nurses´ understanding of their assessment skills.
Contemporary Nurses, 52(2-3), 313-325. doi:10.1080/10376178.2015.1111152
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2017). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice (10th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
*Rosendahl, S.P., Söderman, M., & Mazaheri, M. (2016). Immigrants with dementia in Swedish residential care: an exploratory study the experiences of their family members and Nursing staff. BioMed Central Geriatrics, 16(18), 1-12. doi:10.1186/s12877-016-0200-y
SFS 1982:763. Hälso - och sjukvårdslagen. Hämtad 17 april, 2018, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso-- och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763
SFS 2014:821. Patientlag. Hämtad 17 april 2018, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
24 SOSFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Hämtad 19 april, 2018, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
*Sundler, A.J., Eide, H., van Dulmen, S., & Holmström, I.K. (2016). Communicative
challenges in the home care of older persons - a qualitative exploration. Journal of Advanced Nursing, 72(10), 2435-2444. doi:10.111/jan.12996
*Söderman, M., & Rosendahl., S.P. (2016). Caring for Ethnic Older People Living with Dementia - Experiences of Nursing Staff. Journal of Cross Cultural Gerontology, 31(3), 311-326.
doi:10.1007/s10823-016-9293-1
Travelbee, J. (1971). Concept: Communication. In J. Travelbee (Ed.), Aspects of nursing. (pp.
93-98, 105-107). United States of America, USA : F.A. Davis Company.
*Wadensten, B., Engholm, R., Fahlström, G., & Hägglund, D. (2009). Nursing staff´s description of a good encounter in nursing homes. International Journal of Older People Nursing, 4, 203-210. doi:10.1111/j.1748-3743.2009.00170.x
Webster, C., & Bryan, K. (2008). Older people´s views of dignity and how it can be promoted in a hospital environment. Journal of Clinical Nursing, 18, 1784-1792.
doi:10.1111/j.1365-2702.2008.02674.x
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 67-73). Lund: Studentlitteratur.
www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf
Bilaga 1
Författare Årtal land
Studiens syfte
Typ av studie Deltagare (/bortfall)
Metod
Datainsamling Analys
Huvudresultat Kommentarer
gällande kvalitet
Clarke & Ross, (2005),
England.
Att utforska
sjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter i att kommunicera med äldre i livets slut.
Kvalitativ beskrivande studie.
N=24 (ej angivet).
Fokusgrupp- intervjuer, grounded theory.
Hur olika faktorer påverkar sjuksköterskans kommunikation med äldre i livets slut. Att det är av stor vikt att ha en god kommunikation i detta skede av livet samt att som sjuksköterska vara en bra lyssnare som även bekräftar den äldre som person.
Medel kvalitet.
Elovsson &
Boström, (2011),Sverige.
Att beskriva vad sjuksköterskan upplever påverkar smärtbehandlingen hos äldre människa som vårdas inom den kommunala hälso- och sjukvården.
Kvalitativ beskrivande studie.
N=18 (2). Intervjuer, innehållsanalys.
I kommunikationen handlar det oftast om verbal och icke-verbal, patientens
kommunikationsförmåga och dokumentation. Den
Hög kvalitet.
Bilaga 1
verbala innebar att delge information mellan olika människor, både inom personalgruppen och till patienten. Om
smärtlindringen inte hade önskad effekt kunde det bero på brist i den verbala kommunikationen mellan de olika parterna, vilket sågs som ett hinder. Hos patienter som kunde föra sin egen talan visade det sig att smärtlindringen hade god effekt. Svårast att smärtbedöma var de patienter som pga kognitiv svikt eller demenssjukdom använde sig av icke-verbal
kommunikation.
Bilaga 1
Jack, Mitchell, Cope &
O´Brien, (2016), England.
Att undersöka patienten och anhörigvårdarnas erfarenheter och uppfattning av att ha hospicevård hemma.
Kvalitativ beskrivande studie.
N=41 (ej angivet).
Empirisk,
semistrukturerade digitalt inspelade intervjuer.
Sjuksköterskor som har erfarenhet av hospicevård är duktiga på att
kommunicera om döden och vad det innebär. Samt att dessa sjuksköterskor är duktiga lyssnare, de ser människan och visar den äldre värdighet. Deras kunskaper inger den äldre och dess vårdare trygghet i att den äldre blir väl omhändertagen.
Medel kvalitet.
Kjällman Alm
& Norbergh, (2013), Sverige.
Att undersöka sjuksköterskors åsikter om smärta och hur de bedömer behovet av smärtstillande hos de äldre
patienterna.
Kvalitativ beskrivande studie.
N=56 (2). Frågeformulär i två patient scenario.
För att som sjuksköterska kunna bedöma smärta är kommunikationen viktig.
Om den äldre inte kan uttrycka sig verbalt är den icke-verbala
kommunikationen viktig för bedömningen. Då
Medel kvalitet.
Bilaga 1
krävs att sjuksköterskorna kan tolka den
informationen som ges från den äldre via t.ex.
grimaser eller kroppsspråk.
Kristensen, Sundler, Eide, Hafskjold, Ruud &
Holmström, (2017), Norge.
Att beskriva kommunikationen i hemsjukvården mellan äldre människor och
omvårdnadspersonal (undersköterskor) samt ha ett personcentrerat perspektiv.
Kvalitativ induktiv studie.
N=25 (ej angivet).
Inspelning av samtal, beskrivande, innehållsanalys.
I hemsjukvården består kommunikationen av att personalen och den äldre oftast pratar om det som ska utföras. I annat fall så kunde det kommuniceras om husdjur, väder och nyheter.
Medel kvalitet.
Manias, (2012), Australien.
Att undersöka hur smärta påverkades och hanterades hos äldre patienter på geriatriska enheter.
Kvalitativ beskrivande studie.
N=319 (67).
Observationer, intervjuer.
Sjuksköterskorna kommunicerade inom gruppen hur de ska nå fram till bästa
smärtlindringen för de äldre patienterna.
Medel kvalitet.
Bilaga 1
Samtidigt som de involverar patienten i sin egna smärtbedömning.
Genom att fråga den äldre om dess upplevda smärta eller genom att läsa av kroppsspråk och humör kan sjuksköterskan få en hint om hur
smärtpåverkad den äldre patienten är. Även smärtskalor kan vara bra att använda så
sjuksköterskan får en bättre bild av deras smärtor.
Marmstål Hammar, Holmström, Skoglund, Summer
Denna studie undersökte
sjuksköterskestudenters synpunkter på vård och kommunikation med äldre människor.
En mixad studie. N=94 (16).
Frågeformulär, beskrivande statistik,
innehållsanalys.
Hur
sjuksköterskestudenterna upplever
kommunikationen med äldre människor. Att det
Hög Kvalitet.
Bilaga 1
Meranius &
Sundler, (2017), Sverige.
var viktigt i mötet med de äldre att visa hänsyn och ha förmågan att känna med andra, vilket gynnar kommunikationen. Samt att kommunikation kan ske på olika sätt, då genom verbal och icke- verbal.
Pennet, Poulter, Cole
& Wellard, (2016), Australien.
Att identifiera sjuksköterskans nuvarande förståelse av
vårdbedömningen utifrån att de färdigheter de uppfattade vara kärnan i bedömningen av den äldre.
Kvalitativ beskrivande studie.
N=13 (ej angivet).
observationer, semistrukturerade intervjuer utifrån guidade frågor, samt
dokumentation från deltagarna Tematisk analys.
Ett oidentifierat register av färdigheter används av sjuksköterskan vid bedömningen av den äldre. Färdigheter som identifierats baserat på yrkeserfarenhet. Dock noterades skillnader i den beskrivning
sjuksköterskan gav och det som observerades under interaktionen med
Låg kvalitet.
Bilaga 1
den äldre människan.
Deltagarna värderade kommunikationen med sina patienter och betonade vikten av bedömning vid kvalitetssäkring.
Rosendahl, Söderman &
Mazaheri, (2016), Sverige.
Att utforska och beskriva erfarenheterna från familjemedlemmar och
vårdpersonal kring vården som ges till invandrare med demens boende på gruppboende i Sverige
Kvalitativ beskrivande studie.
N=14 (ej angivet).
Semistrukturerade intervjuer,
kvalitativ kontext analys
Utmaningen för att kommunicera i en ny vårdmiljö, där det är nya rutiner och nya relationer för den äldre dementa. I detta har
familjemedlemmarna en viktig roll genom att kunna förmedla kulturella önskemål som
vårdpersonalen inte känner till.
Medel kvalitet.
Bilaga 1
Sundler, Eide, Van Dulmen
& Holmström, (2016),
Sverige.
Att undersöka de utmaningar som kan uppstå i kommunikationen i mötet med omvårdnadspersonal och den äldre människan i hemsjukvården.
Kvalitativ
observationsstudie.
N=62 (ej angivet)
Inspelningar i mötet mellan personal och den äldre.
Fenomenologisk hermeneutisk analys
Resultatet visade på fyra kategorier utifrån omvårdnadspersonalen upplevelser. Hantera existentiella problem, att möta den äldres
bräcklighet och beroende, att bemöta oro och hinder som uppstod i vardagen uppleva olika
uppfattningar och besvikelser. Trots detta bestod kommunikationen mestadels kring det som var uppgiftsorienterat.
Medel kvalitet.
Söderman &
Pietilä Rosendahl, (2016), Sverige.
Att utforska och beskriva
omvårdnadspersonalens erfarenheter i omvårdnaden för personer med demens som inte talar svenska i ett finsktalande gruppboende i relation till ett
svensktalande gruppboende.
Kvalitativ .
N=27 (ej angivet).
Semistrukturerade intervjuer,
kvalitativ
innehållsanalys.
Att kommunikationen är en viktig del i
omvårdnaden. Men att bristen av förståelse för varandra då man talar olika språk leder till att de
Medel kvalitet.
Bilaga 1
boende inte fick rätt bedömning i sitt mående, blev övermedicinerade och uppträdde aggressivt vilket leder till att
omvårdnaden försvåras.
Wadensten, Engholm, Fahlström &
Hägglund, (2009), Sverige.
Att undersöka vårdpersonalens syn i vad som är viktigt i mötet med den äldre människan
Kvalitativ beskrivande studie.
N=18 (ej angivet)
Fokus intervjuer.
Kvalitativ innehålls analys.
Vårdpersonalen har en teoretisk kunskap i vad som utgör en bra omvårdnad i mötet med den äldre. Men de behöver mer utbildning för att utveckla sitt sätt att möta äldre människor och bli starkare i sin
professionella roll.
Medel kvalitet.
Bilaga 1
