Det subjektiva värdet av investeringar i Bitcoin

Det subjektiva värdet av investeringar i Bitcoin

Kandidatuppsats 15 hp

Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet

VT 2018

Datum för inlämning: 2018-06-01

Ala-Rahma Hanchi

Handledare: Peter Thilenius

Sammandrag

Genomgår pengar en revolution? Ett mycket centralt ämne i ekonomi är pengar, pengar har genomgått många utvecklingar och därmed har även synen på pengar förändrats över tid.

Vi har använt varor och råvaror som pengar. En bytesekonomi där snäckor, stenar och fjädrar ansågs vara värdefulla att handla med, för att sedan övergå till dyrbara metaller som guld och silver. Denna övergång utvecklades och vi fick våra första sedlar som tillverkade i Kina, därefter tillkom papperssedlar, kreditkort och digitala pengar. Nu har det uppkommit en ny typ av valuta på marknaden som kan innebära nästa steg i utvecklingen. Nämligen kryptovalutan, som är omfattande för alla digitaliserade valutor, men valutan kan också vara decentraliserad. Den virtuella valutan har många kritiker, men användningen av valutan fortsätter att expandera. Bitcoin är den första och mest använda kryptovalutan (Bitcoin, 2018). Syftet med denna studie är att genom intervjuer med fem Bitcoin investerare förstå vad som är värdeskapande och att dessutom förstå vilka fördelar och nackdelar den virtuella valutan Bitcoin har för sina investerare. Värdeskapande är

subjektivt och sker i samband med att investerare interagerar med varandra. Investerare i Bitcoin menar att det som är värdeskapande är sex faktorer: lönsamhet, risk, tillit,

överförbarhet och transparens, säkert och kontroll samt kontroverser.

Nyckelord: Bitcoin, bytesekonomi, decentralisering, värdeskapande

Förord

Jag skulle vilja visa min djupaste tacksamhet och gratitud till samtliga respondenter för möjligheten att intervjua dem.

Ett särskild tack till min handledare Peter Thelenius för allt stöd genom avhandlingen.

Thanks to him whom all thanks belong.

Innehållsförteckning

1. Introduktion.………... 6 1.1 Bakgrund

1.2 Problematisering

1.2.1 Problemdiskussion 1.3 Syfte

1.4 Forskningsfrågor 1.5 Avgränsning 1.6 Disposition

2. Kryptovalutor……….…………....……..………….10

2.2 Decentralisering 2.3 Hur fungerar Bitcoin 2.4 Transaktioner

2.5 Blockchain

2.6 Dubbel spendering

3. Teori………..……….……...14

3.2 Ekonomers åsikter om Bitcoin 3.3 Värdeskapandeprocessen

3.3.1 Kunden som enda värdeskaparen 3.3.2 Värdeskapandeprocessen

3.3.3 Resurser 3.4 Kim’s modell

3.4.1 Social Exchange Theory

3.4.2 Expectation-confirmation theory 3.4.3 Post Acceptance model

3.4.4 Kim’s model

4. Metod………..………..21

4.2 Angreppssätt 4.3Tillvägagångssätt

4.4 Insamling och bearbetning av data 4.4.1 Bakgrundsdata

4.4.2 Primärdata 4.5 Empiriskt urval

4.6 Intervjuguide

4.7 Operationalisering av teori 4.8 Metodens svagheter 4.9 Etiska överväganden

5. Resultat………..…………..……….……….…...27

5.1 Lönsamhet 5.2 Risk 5.3 Tillit

5.4 Överförbarhet & Transparens 5.5 Säkerhet och kontroll

5.6 Kontroverser

6. Analys……….………...………34

6.2 Värdeskapandeprocessen 6.3 Kim’s model

6.4 Fördelar och nackdelar 6.4.1 Fördelar 6.4.2 Nackdelar

7. Slutsats & diskussion……….………...………...39

8. Referenslista………..………...……….41

9. Bilagor……….….….………..………..45

1. Introduktion

______________________________________________________________

Följande avsnitt ämnar att presentera motiv för det valda ämnet samt varför det är viktigt att undersöka individers intresse för kryptovalutan: Bitcoin. Vidare kommer sektionen att innefatta syfte, frågeställningar, avgränsningar samt disposition av ämnet.

________________________________________________________________________

1.1 Bakgrund

Under senare år har teknologin intagit en större roll i samhället. Teknologi har utvecklat många delar av samhället, inte minst ekonomivärlden. En ny form av ekonomi har konstruerats - delningsekonomi (Regeringskansliet, 2016). Delningsekonomi innebär handel på webbaseradeplatser mellan privatpersoner där utbyte eller uthyrning av varor och tjänster sker. Exempel på plattformar som använder sig av delningsekonomi är Airbnb, Uber och Couchsurfing (Regeringskansliet, 2016). Regeringskansliet (2016) beskriver framväxten av specialanpassade digitala plattformar för delningsekonomiska transaktioner. Denna företeelse beskrivs ofta som peer-to-peer (Bitcoin, 2009) eller “peer economy”. Definitionen av dessa begrepp är ringa eftersom att de är förhållandevis nya (Regeringskansliet, 2016). I denna rapport kommer begreppet att tillämpas för att beskriva icke hierarkiskt nät samt handeln mellan privatpersoner.

Utöver Airbnb, Uber och Couchsurfing har det även tillkommit en ny råvaruvaluta som använder sig av ett peer-to-peer nätverk - Bitcoin. Bitcoin är för många ekonomer samt investerare ett nytt revolutionerande sätt att se på pengar och är möjligen tillsammans med andra kryptovalutor nästa steg i utvecklingscykeln av pengar (Yermack, 2016). Bitcoin skapades 2009 av pseudonymen Satoshi Nakamoto (Bitcoin, 2009). Bitcoin är den mest kända, största och första kryptovalutorna. Det som är speciellt med kryptovalutan Bitcoin är att det är en digitaliserad decentraliserad valuta. Den huvudsakliga faktorn bakom uppkomsten av delningsekonomi är den ekonomiska krisen efter 2008 (Regeringskansliet, 2016). Bitcoin skapades bland annat som ett svar på finanskrisen år 2008 och 2009 på grund av det bristande förtroendet som rådde gentemot centralbankerna (Nordnet Bank AB, 2018).

Nedom historiens utveckling har penningsystem genomgått avsevärda förändringar.

Handel, sparande, stöld, maktkamp och krig är belägg för hur penning nyttjats (Antonopoulos, 2015). De första “pengarna” har spårats tillbaks till för ca 10 000 år sedan, det i samband med jordbruksrevolutionen (Howgego, 2002). Inledningsvis bestod betalning mellan människor i jordbrukssamhällen genom utbyte av resurser som spannmål eller djur.

Denna företeelse utvecklades och snart blev metaller, som guld och silver, viktiga

betalningsmedel (Antonopoulos, 2015). Även detta system utvecklades - omkring år 960- 1279 evt utvecklades de första sedlarna i Kina under Songdynastin som inte hade något värde i sig själva och långt efter detta följde västvärlden i samma spår (Kjellgren, 2008).

Cuneiform script är ett av de tidigaste systemen för skrift, enligt arkeologen Schmandt- Besserat (1970) användes Cuneiform script för bland annat korrespondens räkning.

Omkring 4000 år sedan uppstod de första monetära samhällena. Innan det utbytte människor varor utan värde ekvivalens, exempelvis utbytte en fiskare fisk i gengäld mot en annan typ av vara.

Sextio år sedan tillkom ett nytt sätt att se på pengar, nämligen i form av plastkort. Till en början var korten gjorda av papper. I Amerika var Diners Club de första med att ge plastkort, tanken var att dock att de resande skulle använda sig av dessa kort. Kreditkort som var formen på travelers check. Ser Bitcoin som en radikal förändring.

1.2 Problematisering

1.2.1 Problemdiskussion

Vi har under flera decennier använt oss av digitala valutor och är för många ett smidigt och säkert sätt att bevara sina pengar. Emellertid har det nu kommit en ny typ av valutor, nämligen virtuella valutor. Idag finns det omkring 180 olika fiat valutor i världen, det traditionella penningsystemet består av mynt och sedlar och dess värde garanteras i viss mån av staten då den styrs av en centralbank (Travelex, 2018). Virtuella valutor är en teknologi som kan vara svårbegriplig för individer som inte är initiera. Det nya fenomenet, kryptovalutor har i jämförelse med digitaliserade valutor existera under knappt ett decennium och används i mindre uträckning.

I denna rapport kommer det subjektiva värdet av investeringar i kryptovalutan Bitcoin att redogöras och undersökas. Detta är särskilt intressant eftersom att det är den första, största

och mest omtalade kryptovalutan. Vidare är ägaren till denna valuta Satoshi Nakamoto pseudonym. Denna rapport är viktig eftersom att Bitcoin fortsätter att fluktuera

(Coinmarketcap, 2018) och allt fler personer väljer att investera i den virtuella valutan, trots att kritiserats av forskare såväl som media. Europeiska bankmyndigheten (EBA) varande år 2013 om riskerna i samband med investeringar i Bitcoin eftersom att det bland annat i finns en specifik lagenligt skydd som täcker förlusten av investeringen (EBA, 2013). Vidare beskriver den svenska finansinspektionen kryptovalutor som “riskfyllda investeringsobjekt” (Finansinspektionen, 2017). Trots denna riktade kritiken mot Bitcoin samt andra kryptovalutor som tillkommer varje dag planerar den svenska riksdagen att lansera en E-krona 2019. Alla dessa faktorer kring det nya fenomenet bidrar till

funderingar om det subjektiva värdet som individer upplever vid investeringar i

kryptovalutan Bitcoin. Vidare presenteras individerna upplevda fördelar och nackdelar med investeringen.

1.3 Syfte

Forskare (Yermack, 2016) och Bitcoin experter (Antonopoulos, 2015) diskuterar huruvida penningsystemet genomgår en stor revolution som kan komma att ändra synen på pengar.

Syftet med denna rapport är att undersöka vad det är som driver indivders efterfrågan på Bitcoin trots det negativa ryktet som den virtuella valutan har.

1.4 Forskningsfrågor

• Varför väljer individen att investera i Bitcoin?

• Vilka för- och nackdelar finns det för investerarna i kryptovalutan?

1.5 Avgränsning

I denna rapport kommer huvudfokuset bland kryptovalutor vara den virtuella valutan Bitcoin. Avgränsningen är baserad på att Bitcoin är den första, mest använda (Bitcoin, 2018) och mest kända kryptovalutan på marknaden. Dessutom är Bitcoin, den

kryptovalutan som varit mest kontroversiell och som uppmärksammats i media (SVT, 2017). Vidare sker en daglig ökning av virtuella valutor med omkring 30 nya valutor och idag finns det omkring 1610 (14-05-18) kryptovalutor (Coin Market Cap, 2018). En annan faktor som är av stor relevans är det faktum att kryptovalutor är ett nytt fenomen och att informationen därmed är begränsad, därför är den information som lyfts fram i

majoritet om Bitcoin. Empiri i denna rapport kommer endast behandla investerarna i kryptovalutan Bitcoin.

1.6 Disposition

Avhandlingen börjar med att introducera evolutionen av pengar utifrån ett perspektiv där värde kommuniceras, dessutom framställs vikten av pengar i vårt samhälle. Sedan presenteras en kort bakgrund till finanskrisen som inträffade år 2008, eftersom att den bland annat är grunden till för Bitcoins uppkomst (Bitcoin, 2009). För att ge diversitet kommer även välkända ekonomers syn på Bitcoin samt företagsekonomiska teorier om det subjektiva värdet och värdeskapande utigenom rapporten presenteras. Sedan kommer en ingående beskrivning av kryptovalutan att behandlas samt tekniken Blockchain som kryptovalutan använder. Det andra avsnittet kommer att presentera företagsekonomiska teorier som är relevanta för att kunna resonera kring respondenternas svar. I det tredje avsnittet kommer metoden för studien att framföras därtill dess svagheter och etiska aspekter dissekeras och diskuteras.

2. Kryptovalutor

2.1 Finanskrisen

Invasionen av Bitcoin år 2009 var en reaktion på finanskrisen mellan år 2007 och 2008 (Bitcoin, 2009). Innan börskraschen år 1929 antog man att det inte fanns någon risk i att placera pengar hos banken, denna uppfattning förändras dock efter börskraschen år 1929 och många förlorade förtroendet för finansiella institutioner helt år 2007 och 2008.

Hösten 2008 hamnade många ekonomier i stark lågkonjunktur. Enligt Ivashina et al.

(2009) berodde finanskrisen på att banker överbelånade till individer med dålig eller ingen återbetalningsförmåga. Dessutom övervärderade banker

bostadsmarknaden, subprimelån med ökning av kreditförluster. Inledningsvis tog krisen fart i USA men spred sig sedan till resten av världen, det i samband med de företag som vart affilierade med amerikansk affärsliv. Många eurosamarbeten hotades och länder som Island och Grekland spenderade flera år i recession och skuldkris (Ivashina et al, 2009).

Krypovalutan är en digital valuta som inte hör till någon centralbank eller nation. Denna valuta är internationell och kräver ingen tredje part när betalning sker mellan säljare och köpare digitalt (Bitcoin, 2009). Man beräknar att det fanns omkring 60 kryptovalutor år 2013 (Gibbs, 2013), valutan har fram till Maj 2016 ökat till 680 kryptovalutor. Vidare, beräknas Bitcoins marknadsvärde vara 70 miljarder dollar (Gustafsson, 2017).

Handelsbanken var i Sverige den enda storbanken att tillåta bitcoinbaserade företag att ta plats på marknaden (Breakit, 2015), detta medan Nordea förbjudit, inte bara relationer med bitcoinbaserade företag utan även förlängt förrbjudan till sina 31 000 anställda som inta är tillåtna atthandla med Bitcoins (DI, 2018).

“Förmodligen det mest framgångsrika och kontroversiella - virtuella valutasystemet hittills” - ECB år 2012.

Det nya fenomenet kryptovalutor kan ses på många olika sätt. Kryptovalutan kan ses som en valuta, en produkt eller ett projekt. Skillnaden i synen på Bitcoin skildras i hur olika länder valt att betrakta kryptovalutan. EU betraktar inte Bitcoin som en valuta (Express, 2018) medan Japan och Tyskland har givit kryptovalutan en formell juridisk status (Crypto Compare, 2018). Å andra sidan betraktar USA kryptovalutan som en råvara (Crypto Compare, 2018). I denna rapport kommer vi att behandla kryptovalutor som en

råvaruvaluta, den jämförs med guld och har i vissa avseenden även blivit adresserad som digital guld (Finansliv, 2018). Guld är en av världens äldsta av globala valutor som i över tusentals år använts av människor. Jämförelsevis, fungerar kryptovalutor enligt samma princip som guld, utbudet är begränsat och därmed även sällsynt (Nakamoto, 2009). Guld är begränsat till mängden som finns på jorden, medan Bitcoin på grund av en matematisk algoritm endast kan finnas 21 miljoner av (Nakamoto, 2009). Skillnaden mellan

kryptovalutor och guldmynt kontra papperssedlar är faktumet att värdet på varken

guldmynt eller Bitcoin kan övergå på någon annan. Bitcoin samt guldmynt utgörs istället av värdet på Bitcoins kodnyckel som den är knuten till och guldmynt av det metall som den består av. Därmed kan Bitcoin klassas som en råvaruvaluta.

2.2 Decentralisering

Kryptovalutor kan vara decentraliserade (Nakamoto, 2009). Bitcoin fungerar enligt peer- to-peer transaktioner, det beskrivs som ett icke hierarkiskt nät där datornätverket är kopplad till en knutpunkt som kallas för nod. De aktiviteter som sänder, vidareförmedlar eller sänder data kallas för nod. Med ett peer to peer nätverk innebär det att datorer inte är tilldelade någon överlägsenhet eller specifik roll, och därmed kan alla noder agera i samtliga roller utan privilegier gentemot andra (Nakamoto, 2009). Peer to peer nätverk exkluderar alla typer av tredje parter, sändning går direkt från avsändare till mottagare och behöver därmed ingen mellanhand. Vidare är valutan användbar i alla länder, kontot kan inte frysas och inga förkunskaper krävs (Bitcoin, 2018).

Bitcoin har haft en uppgång på 700% år 2017. Kurs rusningen kan förklaras med att individers förtroende för valutan ökat (Nordnet Bank AB, 2018). Det finns olika sidor som tillhandahåller tjänster för direkt försäljning av kryptovalutor, där även enkla betalningssätt som Swish erbjuds. Kryptovalutor skapas genom brytning (mining) och är elektroniska betalningssystem som grundas på matematiska bevis och kryptografi, vidare sker det en elektronisk överföring. Traditionella valutan trycks av centralbanken och är bunden till central auktoritet (Nordnet Bank AB, 2018). Kryptovalutornas värde är beroende på efterfrågan på marknaden på grunden: att det finns en specifik mängd. Som tidigare nämnt finns det endast 21 miljoner Bitcoins som kan brytas.

Figur 1 Marknadspriset för Bitcoin sedan 28 April till 14 maj 2018

I diagrammet ovan kan man tyda att inga betydliga förändringar skedde fram till April 2017. Men därefter kan man se prisfluktuationer där värdet ökat och sedan sjunkit väldigt mycket.

2.3 Hur fungerar Bitcoin

Det finns två olika krypteringsnycklar, en för kryptering och en för dekryptering. Varje Bitcoin har en ”Bitcoinadress” som kan liknas vid ett kontonummer. Kryptering kan spridas fritt och kan beskrivas som den publika nyckeln (hashning) för en Bitcoin-adress (Bitcoin, 2018). Dock kan medvetenskapen om att en individuell ägare nyckeln skicka meddelanden. Man kan skicka meddelande till den publika nyckel - dock har endast en individ tillgång till den privata nyckeln. Alla kan skicka pengar till Bitcoin-adressen, men endast den som känner till den privata nyckeln kan skicka vidare pengar (Bitcoin, 2018).

2.4 Transaktioner

En transaktion är en en digital signatur. Transaktionen av ägaren till adress ”A” skapas när Bitcoin överförs från adress ”A” till ”B”. Enligt Natoshi (2009) sker signeringen genom att adressen publiceras till ett nätverk och med en privat nyckel som svarar mot address ”A”. Detta leder till transaktioner som noder känner till, ”A” kan därmed även sända en transaktion till ”C”s adress och ”D”. För att säkerställa att transaktionen är äkta bör ”B” bekräfta transaktionen genom att verifiera signaturen och bekräfta ägande kedjan.

Detta kan endast åstadkommas genom att alla transaktioner offentliggörs (Bitcoin, 2018).

Figur 2 Transaktioner i en blockkedja. Satoshi Nakamoto (2009).

2.5 Blockchain

Det som gör att Bitcoin kan upprätta en decentralisering är blockkedjetekniken som används. Blockkedjan är en publik, distribuerad databas där alla transaktioner bevaras och lagras, i ett block måste Bitcoin nätverket finnas för att kunna bekräftas. För att ett block ska skapas i blockkedjan måste ”miners” tävla (Nakamoto, 2009). Tävlingen avslutas med att 50 ny Bitcoin skapas, transktionsavgifterna inkluderas i blocket. Var fjärde år halveras belöningen på 50 Bitcoins, men när Bitcoin närmat sig 21 miljoner kommer halveringen att avta. Komponeringen av transaktionerna, värdet ”nonce” samt referenser till

föregående block skapar ett nytt block som även regleras var tionde minut (Nakamoto, 2009).

2.6 Dubbel spendering

Ett klassiskt problem inom systemet för digitala kontakter är dubbel spendering. Dubbel spendering innebär att ägaren av det “digitala myntet” kan överlämna myntet till fler än en person (Bitcoin, 2018). Detta innebär att ägaren överlämnar det digitala myntet men behåller en kopia. För att undvika sådana problem kan en central auktoritet behövas dock är som tidigare nämnt kryptovalutor decentraliserade och det finns därmed ingen central auktoritet, utom P2P-teknik som beskrivs ovan under rubriken “Bitcoin” (Nakamoto, 2009).

3. Teori

________________________________________________________________________

Detta avsnitt ämnar att presentera de teorier som analysen för insamlade data kommer att utgå ifrån. Inledningsvis presenteras en överblick av ekonomers ståndpunkt och uttalande om kryptovalutan Bitcoin. Vidare presenteras teorierna av S-D logic och Kim’s modell.

________________________________________________________________________

3.1 Littteraturgenomgång

Kryptovalutor är ett omtalat ämne både i artiklar och rapporter. De flesta studierna beskriver hur kryptovalutor fungerar. Den första rapporten om Bitcoin var Satoshi Nakamotos avhandling år 2009 som även är skaparen till Bitcoin och Blockchain. I rapporten beskrivs Bitcoins funktion, syfte, transaktionssystem och nätverk. Rapporten heter “Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System” men benämns ofta som “Bitcoin Whitepaper”. Den första akademiska studien om kryptovalutor publicerades år 2011 av Grinberg, i hans slutsats menar han att Bitcoin har potential till att bli en signifikant spelare i penningsystem och att det på grund av anonymiteten är näst intill omöjligt att få bort kryptovalutor. David Yermack som är finans professor i NYU Stern School of Business har en doktorexamen i företagsekonomi samt fyra doktorexamen i juridik från Harvard business school och Las school. Yermack skrev 2016 en rapport om

bolagsstyrning och blockchains som är tekniken bakom kryptovalutor. Skribenten till denna uppsats har studerat dessa litterära verk för att bilda sig en större uppfattning av vad Bitcoin är samt varför det är relevant att vidga forskningsfältet och genomföra fler studier.

3.2 Ekonomers åsikter om Bitcoin

Onekligen har kryptovalutor blivit ett stort fenomen för ekonomer runt om i världen.

Redan år 1999 sade den ekonomiska nobel vinnaren Milton Friedman att internet kommer att möjliggöra för minskningen av riksbankens roll och att en pålitlig e-cash valuta

kommer användas, vidare beskrev Friedman att transaktionerna kommer ske utan en mellanhand och utan spårning (Coindesk, 2014). Vidare har många fler ekonomer uttalat sig om kryptovalutor, främst Bitcoin, som är den bredast använda kryptovalutan, och det finns delade åsikter; om Bitcoin är ett revolutionerande fenomen eller om det bara är en trend som kommer att försvinna. Nobel vinnaren och ekonomi professorn vid City

University of New York Paul Krugman, beskrev 2013 Bitcoin som något ont och djupt oövertygande (New York Times, 2013), Bitcoins beräknade värde var då 721,44 dollar (Coin Market Cap, 2018). Oaktree capital groups delägare Marks (Bloomberg, 2017) menade att Bitcoin inte är en valuta utan en spekulativ bubbla som kommer att spricka.

Värdet på Bitcoin var då 4247,55 dollar (Coin Market Cap, 2018). Bill Gates som är delägare i microsoft (ett datorföretag) sade i en intervju med Bloomberg TV (2014) att Bitcoin är något spännande och beskrev kryptovalutan som något bättre än en fiat valuta.

Det eftersom att transaktioner kan bli obekväma om de är stora och det således är mycket bättre med en valuta som inte är fysisk. Constancio (Bloomberg, 2017) som är vice president för den europeiska centralbanken beskrev Bitcoin som ett

spekulationsinstrument som inte bör kallas “valuta”, vidare är kryptovalutan inget hot mot den monetära politiken som centralbanken för. Bitcoin var då värd 3615,10 dollar (Coin Market Cap, 2018).

3.3 Värdeskapandeprocessen

Det råder delade uppfattningar om hur medskapande av värde bör definieras, i denna uppsats är det Grönroos och Voimas (2013) interpretation som används. Vargo och Lusch (2004) introducerade skillnaden mellan “produkt dominanta (G-D) logiken” och

“tjänstedominanta (S-D) logiken”. Det tidigare synsättet G-D logik övergavs när framväxten av S-D logik uppstod. Syftet med S-D logik är att förklara vad som är värdeskapande genom utbyte bland aktörers konfiguration (Vargos och Lusch, 2004).

Grönroos (2011) menar att tidigare förespråkare (Vargo och Luschs, 2004) ger en vag definition av skillnaden mellan “värdeskapande” och “värde-medskapande” samt vilka roller som existerar i värdeskapandeprocessen. G-D logic menar Grönroos (2006) innebär att producenter gör resurser tillgängliga och kunden hanterar värdeskapandet på egen hand.

Medan vid värde i bruk är kunden den enda värdeskaparen. Dessutom menar Grönroos (2006) att kunder inte konsumerar varor som tjänster. Istället är varor en resurs som fungerar i tjänsteliknande processer och det är denna tjänst som kunder konsumerar och är värdeskapande. Följaktligen är processen tjänsten. Därefter skapas värde i samband med användning av andra varor (Grönroos, 2006).

3.3.1 Kunden som enda värdeskaparen

Grönroos och Voimas (2013) menar att kunden är den primära och även ibland ensam värdeskapare, medan företag endast ses som förmedlare av resurser som kunden kan utvinna värde ifrån potentiellt. Detta utmanar de tidigare teorierna som menar att företag skapar värde och kunden ses som en medskapare. Emellertid finns det potential för företag att aktivt delta i utvinning av värde och därmed medskapa tillsammans med kunden. Denna teori utgör ramverket för denna studie eftersom att kunden är den primära värdeskaparen.

När det kommer till Bitcoin kan det vara svårt att fastställa vem eller vilka producenterna är eftersom att ägaren är pseudonym och ingen äger Bitcoin, precis på samma sätt som ingen äger Internet.

3.3.2 Värdeskapandeprocessen

Grönroos och Voima (2013) anser att kunden är aktören som fastställer, förverkligar och styr värdeskapandet. Värdeskapandeprocessen styrs av kunden, företag och leverantörer behöver nödvändigtvis inte vara involverade. Värdet som framträder hos kunden är en funktion av erfarenheter och logik som är ackumulerade. Härjämte, inom den aktuella värdeprocessen uppkommer värde som ett resultat av kundens erfarenheter. Till följd av kundernas engagemang i interaktiva processen är tillverkare och kunder samproducenter och samskapare av värde. Värde skapas över tid och är en samling av ackumulerade upplevelser (Grönroos och Voima, 2013). Dessa ackumulerade erfarenheter som kunden samlat på sig är kärnan för värdeskapandet och kan vara individuella liksom kollektiva.

Vidare kan det upplevda värdet vara tidigare, nuvarande eller framtida erfarenheter och förväntningar på upplevelser. Värdeskapandet har sitt ursprung i sociala eller individuella flerfaldiga sammanhang där en kunds aktiviteter, utföranden och erfarenheter utformats.

Värdeskapandeprocessen menar att kunden kan uppleva värde i samma process genom användning, innehavande och mentalt tillstånd. Ned definieras omfattning, ursprung och karaktär av värde och värdeskapande för att kunna illustrera att kunden alltid är

värdeskaparen.

Värde som kunden skapar i användning

Värdeskapande Värde

Roll Kunden är

värdeskapande/konstruktören

Kundens erfarenhet av bruksvärde

3 . 3 . 2 G r ö n r o o s

o c h

F i g

ur 1. Grönroos och Voimas (2013) översatt till svenska

3.3.3 Resurser

Åtskiljande från andra teorier menar Grönroos och Voima (2013) att företags centrala roll att agera värdefrämjare istället för värdeskapare. Interaktion är nyckeln till medskapande av värde. Handlingsprocessen för företag och kunder sker parallellt men att de två kan integrera om interaktion sker mellan aktörerna. Grönroos och Voima (2013) skiljer på operanta resurser och operanda resurser. Den förstnämnda innebär immateriella resurser som är icke påtagliga men som leder till en handling, ett exempel är kunskap. Operanda resurser är istället materiella och statiska. För att denna ska uppstå och bli värdefull krävs

Omfattning Användarens samlade erfarenheter (individuellt och kollektivt/socialt) med resurser, processer (och/eller deras resultat) och sammanhang

Bruksvärde ackumuleras från tidigare, pågående och framtida upplevelser

Ursprung Definierar platsen för värdeskapande som kundens fysiska, mentala och possessiva aktiviteter, praxis och erfarenheter i individuella och kollektiva sociala sammanhang

Innehavande, användning, mentala tillstånd

Karaktär En strukturerad process under utveckling där företag och kunder har angett roller och mål

Graden av berikande upplevs av kunden (tidsmässigt varierande)

Implikationer Teoretiska och management- mässiga implikationer är möjliga.

Kunden skapar värde och företaget, som tjänsteleverantör, underlättar kundens värdeskapande. Direkta interaktioner möjliggör för företaget att gemensamt skapa värde med sina kunder.

Teoretiska och management- mässiga implikationer är möjliga.

Kunden skapar värde genom tidigare, pågående och/ eller framtida upplevelser i en tidsmässigt varierande, individuellt och socialt

ackumulerad process. Företaget producerar resurser och processer som representerar potentiella eller förväntade värden vid

användning.

resurser. Med denna uppdelning blir det tydligare förståelse hur värde skapas samt hur, när och av vem som skaparen och därmed kunna definiera kundens värdeskapandeprocess (Grönroos och Voima, 2013).

3.4 Kim’s model

3.4.1 Social Exchange Theory

Social exchange theory är en teori som påstår att en relation avslutas eller fortsätter baserat på tidigare transaktioner. Enligt denna teori är det kostnader samt vinst som driver människans beslut samt beteende.Vid beslut subtraherar individen kostnad från vinst för att finna värde. Kostnad är de negativa faktorerna och kan till exempel vara tid, pengar och energi, medan “social exchange” är den positiva faktorn. Andra faktorer som spelar roll är tillit mellan för att kunden skall vara återkommande, effektivt samarbete med hänsyn till långvarighet och vilja att gemensamt anpassa sig efter nya situationer.

Beroende vägs också in vid beslut och utgör huvudsaklig faktor till att relationen består över tid.

Tillit byggs enligt teorin genom ett upprepat infriande av motpartensförväntingar, skapande av normer om ömsesidigt ansvar och värdeskapande (Kim, 2010). Andra faktorer så som tillgivenhet kommer att bedömas i den mån de existerar men främst kommer de bakomliggande faktorerna för att bygga upp en sådan relation undersökas för att bedöma hur framtidsutsikterna ser ut.

3.4.2 Expectation confirmation theory

Expectation-Confiramation Theory bygger på att en kund har ursprungliga förväntningar på det de köper innan investeringstillfället. När det sedan levererats bedöms den utifrån hur den uppfyller dessa ursprungliga förväntningar, om den lyckas ökar sannolikheten för ytterligare inköp. Processen beskrivs av Oliver (1980) i sex steg där de de tidigare stegen påverkar de kommande. Olivers (1980) process ser ut enligt följande förväntning:

Attityd 1 → Intention 1 → Grad av uppfyllelse → Lönsamhet → Attityd 2 → Intention 2

Förväntning och attityd 1 är de förväntningar och attityder investerare har innan de genomfört en första investering. Dessa två påverkar deras intention att genomföra ett första köp, om detta köp i efterhand bedöms ha uppfyllt förväntningarna eller inte (grad

av uppfyllelse, tillfredställelse) påverkas attityden gentemot den andra parten och

tillgången de säljer vilket i sin tur påverkar intention 2 som, om den är stark nog, leder till ny transaktion och på så sätt skapas en relation. I det här fallet finns det två typer av förväntningar att behandla dels den specifika förväntningen investerare har på Bitcoins som råvaruvaluta men även de förväntningar på säkerhet och möjlig avkastning

investerare ser i andra liknande tillgångar.

3.4.3 Post Acceptance model

Post Acceptence modell har använts inom relationsforskning för att bedöma en parts benägenhet att fortsätta relationen genom hur deras nöjdhet med det de köpt motiverar framtida transaktioner (Kim, 2010).

3.4.4 Kim’s model

Kim (2010) presenterar ett teoretiskt ramverk för att undersöka hur tillit, lönsamhet, förväntningar och post förväntan påverkar individer. För att en relation ska vara effektiv krävs det att båda parterna kan lita på varandra samt att de är nöjda med vad relationen ger dem. Modellen utgår från tre tidigare teorier: social exchange theory (SET),

expectation-confirmation theory (ECT) samt post-acceptance model (PAM) (Kim, 2010).

ECT teorin bygger på att en kund har ursprungliga förväntningar på en produkt innan inköpstillfället. När produkten levererats bedöms den utifrån hur den uppfyller dessa ursprungliga förväntningar, om den lyckas ökar sannolikheten för ytterligare inköp (Kim, 2010). Eftersom Exchange theory (ECT) inte bedömer nöjdhet som en post purchase experience utan som en bekräftelse eller avvikelse från tidigare förväntningar kombineras den av Kim (2010) med den tredje teorin “Post-Acceptance Model” (PAM). Den tredje teorin används inte rakt av utan modifieras en aning genom att bedömningen av

efterköpsbeteendet vänds så att bedömningen sker utifrån hur nöjdhet leder till framtida förväntningar snarare än tvärtom, vilket modellen föreslår i sin ursprungsform.

Enligt Kim (2010) är internetbaserade relationer mer beroende av hög tillit då produkten inte går att se eller röra och då det oftast dröjer innan kunden har varan i sin hand och kan göra en utvärdering av dess egenskaper baserat på dennes förväntningar. Även om en transaktion med Bitcoins sker inom tio minuter kan de inte utvärderas förrän tid har passerat och dess förmåga att behålla eller öka i värde kunnat utvärderas. Vidare menar

lönsamhet. Lönsamhet och tillit visade sig vara de främsta faktorerna bakom en effektiv och långvarig relation (Kim, 2010).

Modellen bygger på Social exchange theory med de två andra tidigare nämnda teorierna som bakgrundsteorier. Modellen består av två underliggande processer, den ena

förväntan-infrielse perspektivet bygger på kundens värdering av deras tidigare

erfarenheter inom e-handel och hur de infriat de förväntningar man hade utifrån det nås en viss nivå av tillfredsställelse. Nivån av tillfredsställelse i det tidigare steget påverkar det andra steget, framtida köpbeteende. Detta sker genom att tidigare tillfredsställelse påverkar förväntningarna i steg två vilket i sin tur har både direkt och indirekt påverkan på framtida köpbeteende.

4. Metod

________________________________________________

Följande avsnitt ämnar presentera de vetenskapliga metoder som studien är baserad på.

Inledningsvis redogörs vald forskningsansats. Därefter empiri insamling samt

metodologisk operationalisering. Avsnittet avslutas med att metod vid bearbetning av empiri, metodens svagheter samt de etiska överväganden presenteras.

________________________________________________

4.1 Ansats

I denna uppsats används en kvalitativ ansats då utgången varit uppsatsens syfte. Varför individer väljer att investera i Bitcoin är en infallsvinkel som inte har någon forskning i större omfattning och därmed har det varit inte varit möjligt att använda sekundärdata, det har i uppsatsen försökts kompenserar genom bakgrundsdata rörande ämnet. Uppsatsens empiriska inriktning är därmed att söka förstahandsinformation på grund av denna utgångspunkt. Den primära anledningen till att en kvalitativ ansats valts för denna studie är för att få en djupare förståelse för varför individer väljer att investera i Bitcoin samt de upplevda för- och nackdelarna med investeringen. Genom en kvalitativ metod behandlas individen sociala verklighetsuppfattning på ett mer ingående sätt eftersom huvudfokuset ligger vid insamling samt analys av data (Bryman et. al., 2017). Kontra kvantitativa studier där huvudfokuset av insamlat data och analysering sätts på kvantifiering av materialet.

4.2 Angreppssätt

Ett deduktivt eller induktivt angreppssätt används när samhällsekonomiska ämnen ska undersökas. Med syftet i beaktande har det abduktiva angreppssättet valts som är en kombination av dessa två ansatser. Angreppssättet innebär att relationen mellan teori och empiri betonas i huvudsak (Bryman et. al., 2017). Utifrån semistrukturerade

intervjuer med fem personer och de valda teorierna vill författaren undersöka vad som är värdeskapande för Bitcoin investerare. Syftet med det valda angreppssättet är att ge en

ökad förståelse om varför individer väljer att investera i Bitcoin och utifrån valda teorier framhäva värdeskapandet. Vidare kan författaren med detta angreppssätt dra slutsatser utifrån uppsatsen syfte.

4.3 Tillvägagångssätt

I denna studie kommer fem individer som har investeringa i Bitcoin att intervjuas.

Betoning är intervjupersonernas berättelser som tolkats för att erhålla en djupare

förståelse av ämnet (Bryman et. al., 2017) och dessutom ge rik och täckande information av fenomenet. För att uppnå studiens syfte bör stor hänsyn tas till deskriptiva aspekter som kan åstadkommas med kvalitativa metoder. Forskarens uppgift är att förstå samt åskådliggöra en annan persons synsätt av ett fenomen. I denna studie innebär det att syftet är att belysa varför individer investerar i kryptovalutan Bitcoin. Vidare används

kvalitativa studier för att genom ett teoretiskt perspektiv analysera fem individers subjektiva upplevelser.

4.4 Insamling och bearbetning av data

4.4.1 Bakgrundsdata

Eftersom att kryptovalutor är ett nytt fenomen finns ytterst lite sekundärdata. Dessutom är många än inte insatta inom ämnet och därmed krävs det bakgrundsdata för att öka

förståelse för uppsatsen. För att få en större förståelse för pengars utveckling har skribenten studerat pengarnas historia innan studien genomfördes genom att besöka

“Royal Coin Cabinet” i Gamla Stan, Stockholm. För att förstå Bitcoin deltog författaren i säkerhetsexpert, tech entreprenören och Bitcoin experten Andreas Antonopoulos panel i konferensen “The Internet Days”. Detta var viktigt för studien syfte eftersom att

fenomenet är relativt nytt, därmed att skribentens kunnighet inom ämnet ett sätt att ökar reliabiliteten samt validiteten i rapporten. Beskrivning om kryptering, decentralisering och transaktioner vad gäller Bitcoin och Blockchain är direkt hänvisade till Satoshi

Nakamotos rapport “Peer-to-peer electronic cash system” (2009).

4.4.2 Primärdata

Den primära informationskällan vid insamlandet av data är svaren från de fem

semistrukturerade intervjuer som erhölls, för att uppnå en bred och noggrann beskrivning av fenomenet som uppsatsen vill belys. Intervjuguide är baserad på Grönroos och Voimas

teori (2013) samt Kim’s modell (2010). Författaren utformar generella frågor som tas upp under intervjuns gång. Frågorna har utgått från uppsatsens problemställning - det

subjektiva värdeskapandet av investeringar i Bitcoin. Syftet med semistrukturerade intervjuer samt utformningen av en intervjuguide är att erhålla relevant resonemang, samtidigt ge möjligheten för respondenterna att tillföra fördjupad information som denne finner viktig. Dessutom, att generera en balans mellan standardisering och flexibilitet. En annan positiv faktor är att oklarheter kring det undersökta ämnet förklaras och motverkas.

För att uppnå svar av utredande karaktär anser författaren att intervjuerna ska genomföras med en öppen diskussion. För att vidare ge respondenter utrymme för att utförligt

presentera sina tankar kring investeringar i Bitcoin, lämpar sig bäst en semistrukturerade intervjuteknik. Denna intervjuteknik ger dessutom möjligheten till följdfrågor samt djupare diskussioner (Bryman et. al., 2017). Grundläggande frågor (Se appendix, bilaga 1) användes för att behandla samtliga intervjuer för att hålla respondentern inom ramen för uppsatsens syfte. Det var viktigt för uppsatsens resultat att investerares synvinkel blev beskrivande för att finna det subjektiva värdeskapandet.

4.5 Empiriskt urval

Urvalet av Bitcoin investerare i denna uppsats grundar sig i att studiens syfte är att erhålla en djupgående förståelse för det subjektiva värdeskapande som Bitcoin investerare har.

Vidare karakteriseras en kvalitativ undersökningsmetod av ett relativt litet urval av intervjupersoner (Bryman et. al., 2017).

Urvalsgruppen har avgränsats till endast Bitcoin investerare eftersom att syftet med uppsatsen är att utvärdera det subjektiva värdet av investeringar i Bitcoin. Det blir därmed missvisande att intervjupersoner som inte har investerat. För att finna passande

respondenter för studien skickade författaren en förfrågan till Bitcoin användare genom gruppen “Bitcoin Sverige”. Det är en sluten grupp som varit aktiv sedan år 2012. På grund av dess omfattning, med omkring 8000 medlemmar (Tidpunkt: 09-05-18) användes gruppen, dessutom var det ett tidseffektivt tillvägagångssätt.

Skriftställaren avgränsade urvalsgruppen till fem intervjupersoner i åldrar mellan 20 och 30 år. De fem intervjupersonerna bestod av tre kvinnor och två män. Alla deltagare är bosatta i Stockholm och det var även där som alla intervjuer genomfördes. Strategiskt urval kommer att användas i denna rapport. Denna typ av urval innebär att individer väljs

på grund av en kärnvariabel eller variabler (Bryman et. al., 2017). För denna studie innebär det att endast de som har investerat i Bitcoin blir intervjuade.

Urvalskriterierna för deltagandet i intervjun var att investering i Bitcoin är bestående samt att investeringen är 35 000 SEK minimum. Dessa urvalskriterier används för att det empiriska materialet inte ska bli missvisande och försämra analysen.

4.6 Intervjuguide

Intervjuernas utformning är baserade på standardiserade frågor som utformats kring relevanta teorin för arbetet. Detta innebär att intervjufrågorna är baserade på

värdeskapande. Standardisering av frågor minskar risken för att svaren varierar på grund av någonting annat än intervjuobjektens kunskap om och inställning till frågan (Bryman et. al., 2017).

Alla fem intervjuer var semistrukturerade och var omkring 45 till 60 minuter långa.

Semistrukturerade intervjuer innebär att frågorna i de olika intervjuerna är exakta, istället utgår man frågeområden. Frågeområden leder till att intervjupersonerna själva i stor utsträckning kan styra intervjun, vilket även leder till att fenomen som intervjuaren själv inte har tänkt på kommer till tals (Bryman et. al., 2017). I studiens fall innebär det bland annat att våra intervjufrågor kommer vara grundade i Kims modell (2010) för

tillitsskapande i internbaserade relationer. Analysen kommer göras med hänsyn till de relevanta variablerna från vårt teoretiska ramverk och beskriva hur de olika individerna värderar deras investering i Bitcoin.

Ytterligare fördel med semistrukturerade intervjuer är att samtalet blir naturligare och respondentens syn uppkommer. Dessutom kan intervjuaren utifrån respondentens svar finna uppföljningsfrågor (Bryman et. al., 2017). Utöver uppföljningsfrågor har

intervjuaren valt att kontakta intervjupersonerna för att vidare förklara och utveckla oklara svar istället för att själv tolka och redovisa en missvisande tolkning av svar. Detta för att undvika missförstånd.

4.7 Operationalisering av teori

Teorierna som denna studie använder sig av diskuterar kunden, för denna studie innebär kunden investeraren i Bitcoin. Intervjuguiden är utformad enligt Grönroos och Voimas tabell (Figur 1) samt Kims modell (2010). För att få en större förståelse för kundens roll vid värdeskapande som konstruktören och därmed värde genom kundens erfarenhet av utformades frågorna fyra, fem och tolv (Se intervjuguiden). Dessa frågor skall utvärdera

individens övertygelse, syfte och det subjektiva värdet av investeringen i Bitcoin. För att finna värdeskapande för omfattning ställdes frågorna sex till tio samt fråga tretton.

Frågorna för ursprung var frågorna ett till tre, syftet med detta är att få en djupare förståelse för individens fysiska, mentala och possessiva aktiviteter. Dessa utvärderas enligt innehavande, användning och mentala tillståndet.

Eftersom att Bitcoin skaparen är pseudonym finns ingen ägare, detta kan jämföras med Internet. Detta innebär att företagsperspektivet vid implikationer och karaktär i figur 1 inte utvärderas. Istället utvärderas implikationer genom att användarna ses som ägare.

Därmed utvärderas hur andra investerare underlättar varandras värdeskapande. Dessutom hur direkta interaktioner möjliggör för investerare att gemensamt skapa värde med andra investerare. Frågorna fjorton till sexton utformades för att utvärdera finna det subjektiva värdet för investerare i förhållande till andra investerare. Karaktär utvärderas enligt den strukturerade processen där investerare har roller och mål och därmed utformades frågorna tjugoett till tjugotre.

Kim (2010) teoretiska ramverk undersöka hur tillit, lönsamhet, förväntningar och post förväntan påverkar individer samt hur efterköpsbeteende. Frågor för att besvara de ursprungliga förväntningar på Bitcoin vid investeringstillfället samt om investeringen uppfyller de ursprungliga förväntningar handlar frågor i intervjugudien om förväntningar, tillit, mål, syfte och risker med investeringen.

4.8 Metodens svagheter

Bryman et. al. (2017) nämner två huvudsakliga svagheter med massmedier som källa, autencitet och kredabilitet. Autenciteten kan brista då det inte alltid är klart vem som skrivit artikeln och vad denne artikelförfattare har för insyn, kunskap och värderingar om ämnet. Källans kredibilitet kan vara lägre när den hämtas från massmedier eftersom det som skrivs i tillexempel en tidning har redigerats och redakterats av en redaktion. Då vår studie främst kommer baseras på uttalanden av bankerna och dess företrädare i

massmedia minskar riskerna för att källorna ska brista i autencitet. En annan faktor som enligt Bryman et. al. (2017) kan vara en svaghet för studien är inflytandet av skribenten.

Undersökningen bygger på skribentens uppfattningar om vad som är viktigt. Det är en alltjämt risk i form av kredibilitet då allt som sägs i en intervju inte blir citat i den färdiga texten. Dessutom bör nyhetsredaktioners arbetssätt hållas i åtanke när man använder dem som källor, är inte materialet nyhetsvärdigt kommer exkluderas det, vilket brukar vara större delar vid succéer eller kriser (Bryman et. al. 2017).

4.9 Etiska överväganden

Det finns fyra aspekter som bör övervägas innan en forskare genomför en studie.

Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Enligt informationskravet och samtyckeskravet har alla

medverkare innan intervjuerna blivit informerade om studiens syfte samt att deltagandet är frivilligt, vilket även innebär att respondenterna kan avbryta sin medverkan.

Konfidentialitetskravet innebär att alla ingående personer ska hanteras med

konfidentialitet. Detta innebär att obehöriga inte skall kunna ta del av respondenternas personuppgifter (Vetenskapsrådet, 2002). Alla intervjupersoner i denna studie är anonyma och benämns som respondent 1, 2, 3, 4 och 5. Motivet bakom detta är att inga av

informanterna ska riskera att lida någon skada av studien och dessutom ge känslan av trygghet. Intervjupersonerna har godkänt inspelningen och kommer även att få en kopia av studien. All information om respondenterna används endast i forskningssyfte enligt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Dessutom har respondenterna fått ta del av resultatet och godkänt materialet och jag har även givit intervjupersonerna mina kontaktuppgifter.

5. Resultat

____________________________________________________________

Följande avsnitt ämnar att presentera intervjupersonernas uttalanden. Respondenterna besvarade intervjufrågorna om det subjektiva värdeskapandet med Bitcoin, samt de upplevda för- och nackdelarna med investering. Faktorer som uppkom är lönsamhet, risk, tillit, överförbarhet och transparens, säkerhet och kontroll samt kontroverser.

____________________________________________________________

5.1 Lönsamhet

“...förhoppningsvis att bli rik samt något [Bitcoin] som kan revolutionera den ekonomiska marknaden och ta över andra fiat valutor” (Respondent 2).

Respondenternas investeringar skiljde sig, men låg inom intervallet av 36 000 SEK och 80 000 SEK. Storleken på investeringen berodde enligt de flesta inte på de ekonomiska förutsättningarna. Vissa menade att de valt att även satsa på andra valutor för att jämna ut risken medan andra menade att man bör endast göra en sådan stor risk om man är villig att förlora och svarade “...better safe then sorry, investera inte mer än du har råd att

förlora” (Respondent 1). Respondent 4 sade att hon ville köpa en Bitcoin och då var marknadspriset 36 000 SEK, hon sade vidare att hon hade ekonomin för det och att hon har investerat i andra kryptovalutor. Respondent 2 förklarade att han självklart inte har investerat alla sina pengar på kryptovalutor ”...jag har inte lagt in alla pengar jag har, utan endast den andel som jag är villig att riskera” (Respondent 2). Enligt alla skedde investeringar tidigt (2015-2017) eftersom att man förväntade sig en prisökning och därmed lönsamhet i framtiden.

Intervjuerna med respondenterna började med frågor som skulle ge konkreta

beskrivningar om hur de intresserade sig för Bitcoin. Ett av de vanligaste förekommande sätten som respondenterna intresserade sig av Bitcoin var genom kontakter. “...folk i min närhet berättade vad det var” (Respondent 4). Intervjuperson 3 uttryckte

sig: “...kryptovalutor har ett värde eftersom människor ger det ett värde och att nya medlemmar driver efterfrågan uppåt”. Hon resonerade som respondent 2 att värdet i en investering är densamma oavsett marknaden. “...vilken marknad som helst kan spricka

och förlora värdet, då är förhoppning att den får tillbaka värdet. Det är ingenting som spelar roll för mig. Det är en risk jag är villig att ta” (Respondent 2).

5.2 Risk

“Hög risk = Hög avkastning” (Respondent 4).

Respondenterna diskuterade olika typer av risker med kryptovalutan Bitcoin. Respondent 1 menade att det finns flera risker med Bitcoin i och med att det finns brist på det

garanterade värdet. Respondent 2 förklarade att alla investeringar har en risk och att han med sin investering var villig ta risker, fortsättningsvis uttrycker respondenten att: “...för mig tror jag inte att det här är en stor risk, det är mer enkla pengar”. En annan risk är bristen på historia och trovärdighets historia. Eftersom att kryptovalutor är ett nytt fenomen i jämförelse med traditionella valutor och att valutan fluktuerat mycket under 2013 fram till 2018. Respondenten var dock snabb med att påpeka att det är normalt under utvecklingsfasen och att valutan behöver reglera sig själv. Medan respondent 2 förklarade att marknaden har haft en vanlig utveckling. Enligt honom berodde uppgången på att Bitcoin uppmärksammats i media. I sin tur ledde det till fler investerare och därmed var råvaran övervärderad. Den sjönk och enligt honom är den nu undervärderad.

“Risken med Bitcoin är motgång från banker och myndigheter vid användning av kryptovalutor” (Respondent 4).

Fyra av fem respondenter ansåg att motgångar från banker och myndighet vid användning av krypto kan vara en risk. Eftersom att många stater anser att de har monopol på pengar kan Bitcoin vara en konkurrent till den statliga valutan. Vidare är det inte helt ovanligt att stater förbjuder valutan, då detta har skett i länder såsom Bangladesh, Bolivia och

Ecuador, dessutom har den svenska banken Nordea förbjudit sina anställda att investera i valutan. Enligt samma respondent berodde förbudet på att stater är rädda för konkurrensen (Respondent 2). Då Ecuador exempelvis förbjöd alla kryptovalutor för att sedan lansera en egen statlig digital valuta.

I ett pressmeddelande sade den ecuadorianska nationalförsamlingen följande:

“Digital money will stimulate the economy; it will be possible to attract more Ecuadorian citizens, especially those who do not have checking or savings accounts and credit cards alone. The digital currency will be backed by the assets of the Central Bank of Ecuador.”

- Ecuadorianska nationalförsamlingen (CNN, 2014)

Respondent 3 och 4 diskuterade ytterligare faktorer som innebar stor risk för deras investerande. Dessa var bland annat att Bitcoin inte är försäkrad av någon centralbank.

Traditionella bankkonton är oftast försäkrade av centralbanker. Om banker går i konkurs är de beroende på jurisdiktionen skyldiga att återgälda en viss summa. Ett annat problem som kan utgöra stor risk enligt respondenten 3 var faktumet att det är möjligt att en falsk Bitcoin eller samma Bitcoin sänds till två olika individer. Detta problem tas även upp och förklaras mer utförligt i rapporten under punkt 1.4.2 Transaktioner. Vidare diskuteras även att värdet av Bitcoin är beroende av människor, slutar människor att se ett värde i valutan kommer den att vara värdelös. Respondent 1 jämförde Bitcoin med guld och sade att värdet är subjektivt. Dessutom finns det risk att valutan försvinner eller blir värdelös på grund av konkurrensen med andra kryptovalutor. Respondent 2 menar istället “...det där är en värdeförlust, går svenska kronan ned i värde kommer jag inte få någon ersättning för det”.

Fem av fem respondenter har fördelat sina investeringar i fler virtuella valutor än Bitcoin (portfölj) och menar på att risken är lika stor som investeringen. Anpassningen på

portföljen beror på hur stor respektive valuta är och kommer bli för att även kompensera för eventuell förlust. “...jag har investerat i flera kryptovalutor, vissa har det gått bra för och andra mindre bra” (Respondent 2).

5.3 Tillit

Det som är värdeskapande för Bitcoin investerare är de attribut som råvaran innehar.

Respondenterna 4 och 5 diskuterade en ny form av tillit med kryptovalutan som enligt dem tidigare inte funnits i det traditionella penningsystemet - decentraliserad tillit. Bristen på tillit till centralbanker samt andra statliga institutioner har ökat intresset för

kryptovalutor. Eftersom att det är ett decentraliserat tillits nätverk för mer än bara valutor.

Respondent 2 ser inget fel med riksbankens penninghantering “...jag litar på deras förmåga [riksbanken] att hantera pengar för det är i deras intresse. Men samtidigt tycker jag det är synd att mina svenska pengar förlorar värde varje år”.

“Digitala valutor har funnits länge nu, det är inte det som är speciellt med Bitcoin. Det som ger valutan värde för mig är att den bygger på tillit” (Respondent 5).

Ett av de vanligaste förekommande sätten att se på tillit till Bitcoin är genom jämförelse med guld. Respondent 3 beskriver att det begränsade utbudet av Bitcoin och guld i jämförelse med papper sedlar har fler fördelar. Ett av aspekterna som skapar förtroende till virtuella valutan bygger på att valutan har ett begränsat utbud av algoritmen. Medan tillförlitligheten till hur centralbanker reglerar penningmängden tidigare har orsakat finanskriser som påverkat många nationer. Värdet på penningen sjunker och bevarade egenskaper försvinner. Argentina under 80-talet och Zimbabwe på 00-talet tas upp som två exempel på hur ekonomisk politik hanterats oansvarigt. Vissa respondenter menade att Bitcoin är svaret på misstro som finns till centralbanker idag; det enda möjliga sättet att nå kryptovalutan är genom den privata nyckeln. Respondent fyra förklarade att det som gör att man kan förlita sig på kryptovalutan är att det inte går att förfalska den eller stjäla den.

Valutor utsätts ofta för falskningsförsök, detta är dock inte möjligt med kryptovalutan.

Alla respondenter utom respondent 4 är överens om att kryptovalutor är här för att stanna och ansåg därför att Bitcoin kommer fortsätta öka i användning och värde och att det därför ur ett ekonomiskt perspektiv är rationellt att investera tidigt. Respondent 4 menar att det är osäkert att veta om kryptovalutan Bitcoin kommer att finnas i framtiden. Hon vet att kryptovalutor aldrig kommer att försvinna, men att värdet kan sjunka och därmed förbli värdelöst.

5.4 Överförbarhet & Transparitetet

“Vår generation vill helst inte vänta” (Respondent 3).

I intervjuerna finner vi exempel på värde i form av överföring som tidseffektivitet.

Respondent 3 sade att tidseffektivitet är ett av de faktorer som är mycket värdefullt för dagens samhälle. Mikrotransaktioner och gigatransaktion har samma överförbarhetstid.

Transaktionskostnader är oberoende av avsändarens och mottagarens geografiska läge och tidsrymd. Därtill är transaktion densamma för privatperson och företagsägare. Bitcoin, förklarar han, är inte är ämnad för små transaktioner eftersom att det är digital guld.

Bitcoin bör istället användas vid större transaktioner som bil- eller husköp. Andra valutor kan dock användas för mikrotransaktioner där kostnaden även är låg. Fortsättningsvis påpekar respondent 3 att kreditkort är en teknologi som uppfanns under 50-talet efter andra världskriget. Denna teknologi har dock begränsningar såsom väntetid och hög ränta på grund av ekonomisk obalans, om man under en månad skulle få oförutsedda utgifter.

Idag är transaktionskostnaderna höga för handel med Bitcoin och det beror på att Bitcoin är ett så pass nytt fenomen. Överförbarheten, enligt respondent 2, kommer att utvecklas

och bli mycket bättre. Enligt samma respondent finns det mycket ideer för utveckling och han tar QR-koder som exempel. Han menar att kryptovalutor befinner sig på

prototypstadiet. Vidare uttrycker han: “...det är infrastrukturen som saknas”. Bitcoin har funnits länge men det är inte något som folk har trott på. Men de senaste två åren har folk börjat inse att det här är något som kommer att användas och kan vara revolutionerande.

Insikten kommer bidra till att infrastrukturen kommer att utvecklas.

“...man är en pseudonym när man genomför transaktioner utan att ens personuppgifter blir utsatta, vilket också innebär att identitetsstöld är otänkbart” (Respondent 4).

En vanlig, men felaktig uppfattning är enligt respondent 4 att individer antar att Bitcoin eller Blockchain är anonymt. Intervjupersonen menar att Bitcoin samt Blockchain har en transparent teknologi.

“...jag vill ha koll på mina pengar när de är hos mig och jag vill ha koll på dem när de är hos staten” (Respondent 2).

När transparens diskuteras uppmärksammas ofta den kontroll statliga institutioner utövar på medborgare. Innan den digitala världen har vi alltid varit delvist anonyma när vi gjort transaktioner i kontrast till dagens handel då allt är spårbart. Pseudonymisering i

Blockchain tekniken innebär att transaktioner är transparenta, medan ägaren förblir anonym. Det är istället en öppen källa där koder och information är öppen för alla användare. Dessutom finns det inte en centraliserad makt som kan modifiera, censurera eller stoppa transaktioner och handel mellan användare. Detta var enligt intervjuperson 4 mycket viktigt eftersom peer-to-peer transaktioner är värdefulla, då detta effektivt

motverkar korruption. Respondent 2 menar att medborgare har rätt att hålla koll på staten, eftersom staten har hand om våra pengar, han anser att det är hans rätt att veta vad staten gör med hans pengar. Men att staten inte har samma rättigheter gentemot sina medborgare eftersom att när han utför transaktioner är det fortfarande hans pengar.

5.5 Säkerhet och kontroll

“Jag kan på grund av Bitcoin garantera säkerheten för mina pengar för att man kan säkerhetskopiera och kryptera dem” (Respondent 2).

Enligt respondenterna 3 samt 4 är faktumet att Bitcoin-tekniken historiskt sett aldrig blivit hackat ett tecken på säkerhetsrutiner som är mycket goda. Dock har problem som

överbelastningsattacker förekommit. Ytterligare menar respondent 4 att privat nycklar

som raderats, tappats eller säkerhetsintrång beror på individers oaktsamhet. Enligt respondent 5 kan dessa problem undgås genom att ständigt säkerhetskopiera de privata nycklar som man äger. “...det finns olika sätt att förvara dem [Bitcoin] på exchange, online wallets, jag förvarar dem på offline wallets hos mig själv. Säkerheten är någonting jag själv har byggt, jag får väl lita på mig själv” (Respondent 2). Dessutom påstår

respondent 5 att det är positivt att man säkerhetskopiera nycklar eftersom att det innebär att man kan bevara de digitala pengarna på fler platser än en.

“...den bästa säkerheten enligt mig är att jag kontrollerar mina pengar och mina transaktioner, det finns ingen tredje part som kan förbjuda mig från att använda mina

egna pengar (Respondent 3)”.

Respondent 2 anser att Bitcoin är en mycket säkrare valuta än den traditionella.

Intervjupersonen framför att vi idag inte har ett utvecklat infrastruktur system som gör att vi kan överleva med bara Bitcoin och liknande valutor, men att vi är på god väg. Bitcoin är enligt samma respondent säkrare: för att han själv har hand om sin säkerhet. “...ingen kan frysa mina pengar, jag har full kontroll över mina pengar”. Vidare uttrycker

respondenten att han inte upplever att han har fullkomlig kontroll över sina pengar när de är placerade i ett traditionellt banksystem. Vid bank insättning eller uttag upplever

respondenten att han inte skall behöva ifrågasättas eller svara på frågor. Säkerhetsfrågorna upplevs vara statliga institutionernas behov av kontroll. “...det är jag som har tjänat dessa pengar, det är mina pengar och jag borde få göra vad jag vill utan att ifrågasättas”. En annan faktor som diskuteras är banker vid konkurs. “...det finns en maxgräns på 950 tusen SEK (...) har du några miljoner på banken så har du förlorat det mesta”.

Behovet av kontroll som statliga institutioner har gör att respondent 2 upplever att han vill göra transaktioner som pseudonym. “...de [banker] kan stoppa min transaktion om de inte vill att jag ska handla något som inte är i enlighet med deras värderingar”. Han beskriver vidare att hans spårbara transaktioner inte behöver strida mot de normer och regler som är råder idag, men att de kan vara det i framtiden. Han använder exemplet att Sverige kan får en regering som är högerextrem eller vänsterextrem som har värderingar som inte är i enlighet med regeringen som styr idag. Dessa problem kan man inte utsättas för med Bitcoin “...de [banken] har en sån stor påverkan på mina transaktioner, det finns inte i Bitcoin. Där kan jag köpa från vem jag vill och när jag vill och det är ingen som vet i princip (Respondent 2)”.

Tre av fem respondenter tror att den negativa inställning som olika regeringar har till Bitcoin beror på att de kan förlora kontroll över ekonomin. “...med Bitcoin kommer de

inte kunna göra sådant” (Respondent 3). Kryptovalutor innebär att det är marknaden som styr utan influencers och det är troligtvis ett hot mot riksbanken.“...regeringar har insett att tekniken är bra, men de vill inte riktigt förlora kontrollen” (Respondent 4).

Respondent 5 yttrade: “...lanseringen av E-kronan måste innebär förstås att tekniken är här för att stanna”.

5.6 Kontroverser

“Det är självklart tråkigt att illvilliga personer använder Bitcoin som hjälpmedel för kriminella aktiviteter, dock har kriminella aktiviteter funnit sedan långt innan”

(Respondent 5).

Droghandel samt övriga brott som skett med hjälp av Bitcoin har skapat stora

kontroversiella rubriker. I viss mån har även kryptovalutan blivit stigmatiserad för dessa aktiviteter. Enligt respondent 4 är detta en missuppfattning. Den negativa publiciteten i tidningar existerar på grund utav att man vill skrämma befolkning. Han tar upp exemplet med kriminella aktiviteter som sker på marknaden på grund av kryptovalutan, han menar på att kriminella aktiviteter har pågått oavsett - att problemet har existerat innan den virtuella valutans existens och kommer att fortsätta existera även om kryptovalutor blir bannade. Vidare menar intervjuperson 5 att regeringen sprider denna propaganda för att kryptovalutor skapar konkurrens och utgör ett hot. Respondent 3 förklarar att Bitcoin inte har hämtat nya kriminella aktiviteter, utan att det endast är ett betalningsmedel. “...vi har gott om kriminella i Sverige som använder den svenska kronan” menar respondent 2.

Härjämte diskuterar respondenterna vidare om rubrikerna beror på ekonomisk gynning, lösningen finner man inte i att förbjuda virtuella valutor menar respondent 5.

6. Analys

________________________________________________________________________

Följande avsnitt ämnar att analysera de faktorer som är värdeskapande när individer investerar i Bitcoin dessutom utvärdera de upplevda för- och nackdelarna med investeringen.

________________________________________________________________________

6.1 Värdeskapande

Det som bringade värde för samtliga respondenter var bland annat det subjektiva värdet av lönsamhet, säkerhet, transparens, överförbarhet samt tillit som Bitcoin frambringar.

Vidare diskuterades risk och kontroverser för att belysa de negativa samt positiva aspekterna.

Den första frågeställningen för denna studie är: “Varför väljer individer att investera i Bitcoin?”. För att besvara frågeställningen intervjuades fem personer som har investerat i kryptovalutan. Friedman förutsåg redan 1999 att riksbankens roll kommer att minskas samt att en pålitlig e-cash valuta kommer användas. Detta kan bero på att han tidigt förstod att människan kommer ha en resistens mot hierarkisk ordning, övervakning av medborgare och kontroll. Delningsekonomi kan vara en reaktion på detta samt

finanskrisen. Respondenterna upplever att investeringarna i Bitcoin är en subjektiv

säkerhet mot kontroll från statliga institutioner. Dessutom den fullkomliga kontrollen över ens egendom. Värdeskapandet grundar sig i att banker inte kan ha en påverkan på

transaktioner och Bitcoin utesluter, genom peer-to-peer nätverket, denna kontroll och hierarkiska ordning. Vidare bidrar den virtuella valutan till frihet av nyttjande av pengar utan sanktioner i framtiden genom övervakning.

6.2 Värdeskapandeprocessen

Investeringar i Bitcoin är i enlighet med Nakamotos (2009) syfte med valutan. Nakamoto lanserade Bitcoin kort efter finanskrisen 2008 då misstroendet ökade substantiellt.

Respondenterna finner Bitcoin som en lösning på de problem som ekonomin utsätts för idag, exempelvis regleringen av penningmängden och inflation. De flesta

intervjupersonerna hade gemensamt synen på finansiella institutioner som bristande