• No results found

Angående nödvändigt tillgängliggörande av 700 MHz-bandet för digitaliseringens genomslag

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Angående nödvändigt tillgängliggörande av 700 MHz-bandet för digitaliseringens genomslag"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Svenskt Näringsliv

Postadress: 114 82 Stockholm Besök: Storgatan 19 Telefon: 08-553 430 00 www.svensktnaringsliv.se

Näringsminister Mikael Damberg

Stockholm 2016-11-07

Angående nödvändigt tillgängliggörande av 700 MHz-bandet för digitaliseringens genomslag

Svenskt Näringsliv vill med detta brev uttrycka sin oro över regeringens beslut att förlänga tv- sändningarna i 700MHz-bandet och därmed stoppa Post- och Telestyrelsen planerade

frekvensauktion i samma frekvensband, vilket regeringen 2014 beslutade ska frigöras till framförallt mobilt bredband i glesbygd. Beslutet är mycket oroväckande då det bromsar utbyggnaden av mobila tjänster och skapar en osäkerhet kring utbyggnaden av 5G i Sverige. Detta helt i onödan, då

harmoniserade frekvenser för ett framtida blåljusnät redan finns att tillgå, enligt regeringens expertmyndighet Post- och Telestyrelsen.

Sverige är idag ett av världens mest digitaliserade länder – mycket tack vare en väl utbyggd och mobil infrastruktur. Mobiloperatörernas investeringar i 4G har gett ett snabbt mobilt bredband till hela landet. Konsumtionen av data i mobilnäten ökar med över 80 procent årligen och nu behövs tillgång till ytterligare spektrumresurser. Detta gäller i synnerhet på landsbygden där tillgången till lämpliga frekvenser är begränsad.

För att människor både ska kunna bo kvar och bedriva företagsverksamhet utanför städerna är det nödvändigt att den internationellt harmoniserade delen om 2 x 30 MHz av 700 MHz-bandet tillgängliggörs för privata tjänsteleverantörer som tidigare planerat. Utan tillräckligt

spektrumutrymme i band under en gigahertz försvåras mobiloperatörernas möjlighet att leverera ett likartat tjänsteutbud till hela landet. Vi riskerar att förstärka en digital klyfta mellan stad och landsbygd.

Att inte tilldela planerad mängd spektrum till marknaden riskerar leda till att Sverige får en negativ utveckling med långsammare överföringshastigheter i de mobila näten. Detta vore förödande för såväl näringslivet som för regeringens mål att Sverige ska bli bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter.

Att blåljusaktörerna är i stort behov av en framtidssäker plattform för mobil kommunikation råder inga tvivel om. Enligt vår mening står valet förenklat mellan att bygga ett nytt separat blåljusnät eller att använda de kommersiella mobilnäten, kompletterade med särskilda lösningar med hög grad av säkerhet.

Fördelarna med att nyttja de kommersiella näten är flera:

 Dagens och framtidens kommersiella (4G/5G) mobilnät kan hantera många olika behov från olika verksamheter, och har alla förutsättningar att leva upp till de säkerhetskrav och

(2)

2 (2)

funktionalitet blåljusmyndigheterna ställer. Ett kommersiellt blåljusnät kan dessutom utformas så att relevanta myndigheter har möjlighet till särskild insyn och kontroll.

 Kommersiella aktörer har betydligt bättre förutsättningar att utveckla nätet. De förbättringar som drivs fram av konkurrens och digitalisering kommer även att komma blåljusaktörerna till nytta. Dagens Rakelnät är ett tydligt exempel på att ett separat blåljusnät har svårt att följa med i den snabba utvecklingen.

 Att bygga ett nytt separat blåljusnät innebär enorma investerings- och driftskostnader. Post- och Telestyrelsen uppskattar att bara driftkostnaden skulle uppgå till 1,5 miljarder/år.

 En lösning med kommersiella nät kan implementeras betydligt snabbare än att bygga ett nytt separat nät, vilket uppskattningsvis skulle ta minst 5 år.

 Ett separat blåljusnät kommer under långa perioder stå helt eller delvis outnyttjat, vilket innebär ett ineffektivt frekvensutnyttjande. Levereras tjänsterna istället via ett kommersiellt mobilnät kan blåljusaktörernas tjänster prioriteras vid behov och annars användas för annan verksamhet.

Att blåljusnätet upphandlas via de kommersiella näten är alltså minst lika säkert, mer

kostnadseffektivt, snabbare implementerat och ger bättre funktionalitet, kapacitet och betydligt mer effektiv frekvensanvändning jämfört med ett separat blåljusnät.

En förutsättning för att digitaliseringen ska nå sin fulla potential är att alla i Sverige har möjlighet att vara delaktiga i det uppkopplade samhälle som nu växer fram. En väl utbyggd och framtidssäker digital infrastruktur är avgörande för digitaliseringens genomslag, ett fungerande, innovativt och konkurrenskraftigt näringsliv och en fortsatt välfärd.

Vår starka förhoppning är att regeringen nu, mot bakgrund av ovanstående fakta, i likhet med oss ser att det är nödvändigt att en så stor del av 700 MHz-bandet som möjligt tillgängliggörs för att

förbättra tillgången till digitala tjänster i hela Sverige.

Med vänlig hälsning

Caroline af Ugglas V VD

Carolina Brånby Jurist Digitala frågor

References

Related documents

Som exempel nämns hur det stöd som i dag ges genom Lantmäteriets handböcker för fastighetsbildningslagen, anläggningslagen, ledningsrättslagen samt värderingshandboken

Inom ramen för regeringens kompetenssatsning kommer Lantmäteriet un- der perioden 2018–2019, även ha genomfört ett Proof of Concept (PoC) för ett nationellt

näringslivet? är en frågeställning som ligger högt på den politiska dagordningen. Detta är en komplex frågeställning som kräver en djuplodande och mångsidig belysning, inte minst

Exempel: Kommunalt larm går i första hand till anhöriga. Samhället

Gemensamt för dessa var att de var drivande i sin utveckling gentemot digitaliseringen och att de ofta låg i framkant när det gällde att kunna erbjuda sina

Inom några relevanta områden har ett antal utvecklingsmål för transportsystemet tagits fram som visar vad som ska uppnås med digitaliseringen fram till 2030, och som ska bidra till

Exempel på hur den tidigare litteraturen beskriver risker med digitalisering är när Bierstaker, Janvrin & Lowe (2014) beskriver att den stora risken med den

Respondent Rosie berättar att det finns många auktoriserade som inte vill arbeta digitalt och respondent Karin anser att de redovisningskonsulter som inte främjar det digitala