Digitaliseringens påverkan på den auktoriserade redovisningskonsultens
yrkesroll i mindre redovisningsbyråer
En kvalitativ studie av mindre svenska företag
Sara Bolinder och Rickard Blees 2020
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Företagsekonomi
Ekonomprogrammet Examensarbete företagsekonomi C
Handledare: Arne Fagerström Examinator: Mattias Hamberg
AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för ekonomi
F
ÖRORDFörst och främst vill vi rikta ett stort tack till vår handledare Arne Fagerström och examinator Mattias Hamberg som varit behjälpliga under uppsatsens process väglett oss och kommit med ovärderliga tips och synpunkter. Ett stort tack riktar vi också till våra studiekamrater för värdefulla tips vid opponeringar under arbetets gång. Vidare vill vi tacka våra kunniga respondenter som tagit sig tiden till att ställa upp på en intervju och bidragit med värdefulla insikter.
Slutligen vill vi tacka våra närstående för att ni varit förstående och gett oss den tid vi behövt för att färdigställa uppsatsen.
Gävle, januari 2021
______________ _________________
Sara Bolinder Rickard Blees
S
AMMANFATTNINGTitel: Digitaliseringens påverkan på den auktoriserade redovisningskonsultens yrkesroll i mindre redovisningsbyråer
Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Sara Bolinder och Rickard Blees
Handledare: Arne Fagerström, Fazle Rahi och Saeid Homayoun Datum: 2021 – januari
Syfte: Syftet med studien är att förklara och förstå hur den digitala utvecklingen inom redovisning påverkat den auktoriserade redovisningskonsultens arbete på de små- och medelstora redovisningsbyråerna.
Metod: Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer utgör forskningsdesignen.
Data samlas in från tio auktoriserade redovisningskonsulter som arbetar på mindre redovisningsbyråer.
Resultat & slutsats: Studiens resultat visade att den pågående digitaliseringen för auktoriserade redovisningskonsulter är en process som sker stegvis med olika institutionella påtryckningar. Vidare är digitaliseringen inom redovisningsområdet inte beroende av auktorisationen. Den auktoriserade redovisningskonsultens arbete på de mindre redovisningsbyråerna påverkas av att arbetsuppgifter effektiviseras vilket möjliggör mer kvalificerade arbetsuppgifter. Studien visar däremot att de molnbaserade verktygen inte används fullt ut av vissa redovisningskonsulter eftersom eftersläpande lagstiftningar, kostnader och kunder bromsar utvecklingen.
Examensarbetets bidrag: Studiens huvudsakliga teoretiska bidrag är det empiriska beviset att auktorisation inte bidrar till det digitaliserade arbetssättet samt att det finns institutionella teorier som påverkat implementeringen hos mindre redovisningsbyråer.
Studiens praktiska bidrag kan ses som en utvärdering av lagar samt rekommendationer och utbildningar inom studiens ramar.
Förslag till fortsatt forskning: Studiens bidrag kommer göra det vidare intressant att se om det finns en öppning att forska vidare inom huruvida läroplanen bör uppdateras.
Vilket syftar till att nyexaminerade ekonomer ska vara relevanta på arbetsmarknaden och möjligheten för andra branscher såväl som redovisningsbranschen att skapa en bättre förståelse till digitaliseringen. Studien visar även att vidare forskning lämpligtvis kan detaljgranska de organisatoriska förändringar i mindre företag som påverkar den digitala utvecklingen.
Nyckelord: digitalization, accounting, changes in digitalization, organizational change, information technology, Reko, Rex och institutionell teori.
A
BSTRACTTitle: The impact of digitalization on the Authorized Public Accountant's work in smaller accounting firms
Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Sara Bolinder and Rickard Blees
Supervisor: Arne Fagerström, Fazle Rahi and Saeid Homayoun Date: 2021 – January
Aim: The aim of the study is to explain and understand how the digital development in accounting has affected the work of the authorized accounting consultant at the small and medium-sized accounting firms.
Method: This is a qualitative study with semi-structured interviews as research design.
Data is collected from ten authorized accounting consultants who work at smaller accounting firms.
Result & Conclusions: The results of the study showed that the ongoing digitization for authorized accounting consultants is a process that takes place in several stages with different institutional pressures. Furthermore, digitalization in the field of accounting is not dependent on authorization. The authorized accounting consultant's work at the smaller accounting firms is affected by the efficiency of work tasks, which enables more qualified work tasks. However, the study shows that the cloud-based tools are not fully used by some accounting consultants because lagging legislation, costs and customers slow down development.
Contribution of the thesis: The study's main theoretical contribution is the empirical evidence that the authorization does not contribute to the digitized way of working and that there are institutional theories that have influenced the implementation at the smaller accounting firms. The study's practical contribution is an evaluation of laws as well as recommendations and educations within the framework of the study.
Suggestions for future research: The contribution of this study will make it further interesting to see if there is an opening for further research into whether the curriculum should be updated. This is for newly graduated economists to be relevant in the labor market and the opportunity for other industries as well as the accounting industry to create a better understanding of digitalization. The study also shows that further research can suitably examine in detail the organizational changes in smaller companies that affect digital development.
Key words: digitalization, accounting, changes in digitalization, organizational change, information technology, Reko, Rex och institutional theory.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemdiskussion, syfte och problemformulering ... 2
1.3 Avgränsning ... 3
1.4 Disposition ... 4
2. Referensram ... 5
2.1 Praktisk referensram ... 5
2.1.1 Redovisning och den auktoriserade redovisningskonsulten ... 5
2.1.2 Auktoriserade redovisningskonsultens arbete ... 5
2.1.3 Reko/Rex - auktoriserade redovisningskonsultens vardag ... 6
2.1.4 Lagstiftning ... 8
2.1.5 Digitalisering och dess påverkan på organisationer ... 10
2.1.6 Digitalisering i redovisningsbranschen ... 10
2.1.7 Teknisk lösning inom molnbaserade plattformar, resultat från pilotundersökning ... 11
2.2 Teoretisk referensram... 13
2.2.1 Institutionell teori ... 13
2.2.2 Isomorfismer ... 13
2.3 Tidigare forskning ... 15
2.3.1 Implementering av digitalt arbetssätt... 15
2.3.2 Konsekvenser med digitalisering ... 16
2.3.3 Negativa och positiva inställningar till den digitala förändringen... 17
2.4 Teoretiskt ramverk ... 19
3. Metod ... 20
3.1 Studiens forskningsansats ... 20
3.2 Pilotundersökning ... 20
3.3 Semistrukturerade intervjuer och intervjuguide ... 21
3.4 Urval ... 23
3.5 Metodreflektion/kritik ... 24
3.6 Kvalitativa studiers kvalitetskriterier ... 26
4. Empiri ... 28
4.1 Den auktoriserade redovisningskonsultens inställning till digitaliseringen ... 29
4.2 Digitaliseringens påverkan på auktoriserade redovisningskonsultens arbete ... 31
4.3 Implementeringen av digitala arbetssättet ... 35
4.4 Inställningen till digitaliseringens möjligheter, begränsningar och utmaningar ... 37
5. Analys och Slutsats ... 40
5.1 Den auktoriserade redovisningskonsultens inställning till digitalisering ... 40 5.2 Digitaliseringens påverkan på auktoriserade redovisningskonsultens arbete ... 42 5.3 Implementeringen av digitala arbetssättet ... 43 5.4 Inställningen till digitaliseringens möjligheter, begränsningar och utmaningar ... 45 5.5 Slutsatser ... 47 Källhänvisning... 51
Figurförteckning
Figur 1 – Disposition...4 Figur 2 - Digitalisering av redovisningsbranschen...19
Tabellförteckning
Tabell 3.4.1.1 - Sammanställning av studiens respondenter... 24
Bilagor
Bilaga 1 Intervjuguide
Bilaga 2 Inbjudan till respondenter
Förkortningar
BFL: Bokföringslagen BFN: Bokföringsnämnden ÅRL: Årsredovisningslagen
GDPR: Datskyddsförordningen (The General Data Protection Regulation) REX: Svensk standard för redovisningsuppdrag
REKO: Svensk standard för redovisnings – och lönetjänster
Definitioner
Mindre företag är de som inte uppfyller kraven för större företag enligt årsredovisningslagen (SFS 1955:1554, kap 1 §4):
• företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller
• företag som uppfyller mer än ett av följande villkor:
1. medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,
2. företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,
3. företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor,
För att definiera sig som auktoriserad redovisningskonsult finns det olika sätt att uppfylla kraven på. Enligt FAR (2020f) finns det tre sätt att uppfylla kraven, ett av följande krävs;
1. Du har en akademisk examen om minst 180 högskolepoäng (tre års heltidsstudier).
Du behöver också arbeta på en redovisnings- eller revisionsbyrå och ha minst tre års praktik som extern redovisningskonsult.
2. Du har en av FAR godkänd eftergymnasial utbildning med relevant inriktning om minst två år, motsvarande 120 högskolepoäng eller 400 YH-poäng. För att de enstaka kurserna eller YH-utbildningen ska godkännas av FAR ska det i utbildningen ingå företagsekonomi, juridik och skatt. Du behöver också arbeta på en redovisnings- eller revisionsbyrå och ha minst tre års praktik som extern redovisningskonsult.
3. Du har minst sju års erfarenhet från redovisningsområdet. Du behöver också arbeta på en redovisnings- eller revisionsbyrå och under de tre sista åren ha praktiserat som extern konsult.
Enligt Srf konsulterna (u.å. c) är antagningskraven för att ansöka om att bli Srf Auktoriserad Redovisningskonsult att ett av följande uppfylls;
1. Uppfylla de teoretiska kraven och ha tre års yrkeserfarenhet som redovisningskonsult
2. Ha minst åtta års yrkeserfarenhet som redovisningskonsult
3. Vara auktoriserad via FAR och flytta din auktorisation till Srf konsulterna
1
1. Inledning
I första kapitlet presenteras bakgrunden till det valda studieobjektet följt av en problemdiskussion om tidigare forskning inom ämnet. Detta leder slutligen fram till ett forskningsområde som resulterar i syfte för studien och en problemformulering.
1.1 Bakgrund
Digitaliseringen har en djupgående påverkan hur företag fungerar. Vidare beskrivs att ett ökat intresse inom redovisningsområdet har kunnat ske till följd av internets uppkomst (Bhimani, 2020). Digitalisering är en del av den revolution samhället idag befinner sig i. Revolutionen innebär en utveckling av datorer för att lära dem ta beslut och kommunicera utan den mänskliga faktorn. Denna teknik kommer att integreras i företag och branscher med syfte att effektivisera arbetsuppgifter. Vidare anser författarna att effektiviseringen kommer leda till att många arbetsuppgifter försvinner samtidigt som nya arbetsuppgifter skapas (Kruskopf, Lobbas, Meinander, Söderling, Martikainen och Lehner, 2020).
Den tekniska utvecklingen och globaliseringen tvingar yrken att förändras. Redovisningsyrket ligger i framkant av yrken som kommer att påverkas mest av denna revolution (Gulin, Hladika och Valenta, 2019). Det skifte som väntas inom redovisning under de närmaste tio åren förklarar Drew och Tysiac (2020) är att redovisning kommer att ersättas mer av teknologi, vilket kommer minska arvoderingen för redovisningskonsulter. Dock bedömer författarna att specialistkompetens kommer vara särskilt värdefullt när det kommer till rådgivning. Gulin m.fl. (2019) anser att orsaken till att redovisningskonsulter använder moderna digitala lösningar är att automatiska processer frigör tid för rådgivning. Trots att digitalisering är en process skapt att förenkla för företag, kommer arbetsbördan bli större, systemen mer omfattande samt kommer en tvetydighet kring nya regelverk öka (FAR, 2020c).
Molnbaserad teknik innebär tillgång till system i realtid oavsett var användaren befinner sig (Alali och Yeh, 2012). Användningen av molnet inom redovisning innebär att både redovisningskonsulten och klienten kan få tillgång till samma ekonomiska data samtidigt från olika platser, vilket gör att det både är kostnadseffektivt och tidsbesparande (Dimitriu och Matei, 2014). Molntjänster har haft en stor tillväxt, vilket för de mindre företagen inneburit att en ny marknad skapats till följd av internets utveckling. En studie utförd av Cloud accounting institute 2013 konstaterade att 74 procent av molntjänsterna kunde kopplas samman med
2 bokföring/finansiella tjänster. En del av de mindre företagen använder fortfarande den manuella redovisningsprocessen, eftersom det bedöms leda till kostnadsbesparingar (Pramuka och Pinasti, 2020).
1.2 Problemdiskussion, syfte och problemformulering
Utgångspunkten från tidigare forskning inom digitalisering av redovisning visar att arbetsuppgifter kommer effektiviseras och att nya arbetsuppgifter skapas till följd av nya internetrelaterade teknologier. Redovisningskonsulten är en yrkesroll som redan nu har förändrats på många plan. Rutinuppgifter som inte kräver hög utbildningsnivå och en liten del mänsklig kommunikation är idag enkla att automatisera. Däremot betonar författarna att uppgifter som kräver kritiskt tänkande, kreativitet och en högre utbildningsnivå inte kommer vara föremål för automatisering i närtid. Vidare tillägger författarna att mindre byråer i framtiden kommer att erbjuda fler konsulttjänster, vilket är orsaken till att många redovisare använder de digitala lösningarna för att spara tid (Gulin m.fl., 2019).
Framtidens redovisning är i behov av förändring och läroplaner behöver därför uppdateras för att vara mer anpassad till digitaliseringen. Tekniken gör det enklare att skräddarsy miljön för lärandet med de hjälpmedel som finns (Watty, McKay och Ngo, 2016). Vidare anser Pan och Seow (2016) att färdigheter som saknas bland redovisningspersonal idag kan motarbetas genom att utrusta studenter inom redovisning med grundläggande teknikrelaterade kunskaper.
Vidare tar författarna upp att om redovisningspersonalen använder de nya teknikerna kommer detta innebära ett effektivare arbetssätt och lägre kostnader. Al-Htaybata, Alberti-Alhtaybata och Alhatabat (2018) förklarar att eftersom tekniken inte influerats i utbildningen skapar detta ett problem i framtiden när det gäller akademisk forskning och relevans för redovisningspraxis.
I deras studie presenterades den tekniska utvecklingen för att se hur akademiker och utövare anser utbildningen och redovisningspraxis kommer att påverkas. Den mest betydande förändringen i yrket anser författarna är att vissa arbetsuppgifter kan skötas av robotar och smarta maskiner istället för människor.
Behovet av ytterligare forskning inom digitalisering av redovisningen är stort eftersom de förväntade effekterna av tekniken har en inverkan på redovisningsyrket. För att litteraturen ska förbli relevant måste forskningen omfatta de viktiga frågor som rör praxis och utveckling i realtid för att förstå vad som kan störa tekniken (Marrone och Hazelton, 2019). I författarnas studie presenteras den tidigare forskning som visar att den nya tekniken skapar ett
3 värdeerbjudande för redovisningsyrket. Det innebär således att en förväntan byggs upp genom att kompetensen förbättras för att ta del av tekniken. Vidare betyder det att redovisningskonsulten fortfarande kommer besitta en avgörande roll i form av att ge råd till organisationer om var och när de ska utnyttja de möjligheter som finns. Framgent kommer det därför inte bara finnas tekniska utmaningar utan även moraliska (Marrone och Hazelton, 2019).
Det finns mycket tidigare forskning som visar hur yrket har påverkats i takt med den rådande digitaliseringen, men det uppstår ett forskningsgap i vad dessa förändringar haft för betydelse hos de anställda på mindre redovisningsbyråer. Därför är det vidare intressant att analysera hur redovisningskonsultens yrke har påverkats i teorin för att se hur det praktiskt utvecklat en arbetsplats och de krav som arbetsgivaren i framtiden kommer att ställa på nyexaminerade ekonomer. Utifrån detta är förväntan på studien att bidra till det företagsekonomiska forskningsområdet genom att ge en mer djupgående och nyutvecklad kunskap om digitaliseringens påverkan på den auktoriserade redovisningskonsultens arbetsuppgifter.
Vidare kommer studien att bidra till nya empiriska data kring hur de mindre redovisningsbyråerna anpassar sig till den nya tekniken med institutionell teori.
Syftet med studien är att förklara och förstå hur den digitala utvecklingen inom redovisning påverkat den auktoriserade redovisningskonsultens arbete på små- och medelstora redovisningsbyråer. För att besvara syftet har nedanstående frågeställningar formulerats.
● Hur påverkar digitalisering av redovisningen den auktoriserade redovisningskonsultens arbete?
● Hur använder redovisningskonsulter de digitala molnbaserade lösningarna i sitt arbete?
● Varför har den auktoriserade redovisningskonsulten valt att använda sig av digitalisering?
I kommande del presenteras studiens avgränsning och vidare disposition för arbetet.
1.3 Avgränsning
Studien kommer att avgränsas i tiden till att undersöka forskningsfrågorna under hösten 2020 eftersom detta är tiden det empiriska materialet samlats in. Vidare kommer studien att omfatta endast auktoriserade redovisningskonsulter som arbetar på små och medelstora byråer i Sverige. Därav förhåller sig studien enbart till de omgivningsförutsättningar som finns i Sverige, däribland Reko/Rex. Det som definieras som en mindre redovisningsbyrå i denna
4 studie är samtliga byråer som inte uppfyller kraven för att vara ett större företag samt publika bolag.
1.4 Disposition
I det inledande kapitlet presenterades uppsatsens bakgrund, problemdiskussion, syfte, och slutligen avgränsningen.
Figur 1. Disposition
Dispositionen för studiens kommande kapitel presenteras i ovanstående figur följt av en kort beskrivning nedan.
Referensram
I följande avsnitt presenteras den teori som övergripande redogör för den praktiska och teoretiska referensramen samt tidigare forskning. Detta bidrar till en framarbetad modell som är grunden till insamlingen av empirin.
Metod
I kapitlet presenteras den forskningsprocess och metodologi som ligger till grund för att besvara syftet och forskningsfrågorna följt av en reflektion kring den valda metoden.
Empiri
Kapitel fyra presenterar studiens resultat från den empiriska insamlingen genom pilotundersökningar och de semistrukturerade intervjuerna med respondenterna. Uppdelning görs utifrån de teman som diskuterats i teorin.
Analys och slutsats
Här genomförs diskussioner av resultatet mot referensramens olika delar. Uppdelning görs utifrån de teman som diskuterats i teorin. Avslutningsvis presenterar författarna de slutsatser studien kommit fram till följt av förslag till vidare forskning inom studieobjektet.
5
2. Referensram
I detta kapitel behandlas avsnittet för studiens referensram. Den är uppdelad i tre delar som redogörs inför varje stycke. Avslutningsvis presenteras en modell som disponerats i enlighet med studiens tre forskningsfrågor.
2.1 Praktisk referensram
Den praktiska referensramen redogör för de verkliga förhållandena kring studieobjektet.
2.1.1 Redovisning och den auktoriserade redovisningskonsulten
Redovisning handlar om att sammanställa ett företags affärshändelser, begreppet är en vidare definition av bokföring som är en del av redovisning (Fortnox, 2020a). Redovisningens affärshändelser delas ofta upp i extern redovisning och intern redovisning. I den externa redovisningen är mottagaren av informationen företagets finansiärer och i den interna redovisningen är mottagaren medarbetare på olika nivåer i företaget. Vidare ligger även redovisningen till grund för ett företags skatt och det är av vikt att den i största utsträckning ger relevant, tillförlitlig och försiktig information (Nationalencyklopedin, u.å.). Det finns lagar och krav som redovisningen och den auktoriserade redovisningskonsulten måste följa, några av de mest väsentliga för denna studie presenteras vidare i kommande stycken.
2.1.2 Auktoriserade redovisningskonsultens arbete
Det finns flera olika titlar inom redovisning men studiens fokus kommer att vara avseende redovisningskonsultens roll. Enligt FAR (2020a) är redovisningskonsultens arbete att hjälpa företagaren med hela ekonomifunktionen eller delar av den, samt att agera rådgivare. Vidare beskriver FAR att arbetsuppgifterna inom ekonomifunktionen är att upprätta bokföring, årsbokslut, årsredovisning, deklarationer m.m. Inom området rådgivning ska konsulten kunna hjälpa till med olika beräkningar, analyser samt att sätta upp nya system och rutiner m.m. FAR (2020b) förklarar att en auktoriserad redovisningskonsult kontinuerligt vidareutbildar sig inom redovisningsområdet vilket resulterar i att personen är uppdaterad på de applicerbara lagar och regler som påverkar redovisningen. Vidare tar FAR upp att den auktoriserade redovisningskonsulten genom sitt medlemskap även granskas minst vart sjätte år i syfte att upptäcka eventuella brister och för att se att yrkesutövningen sker i enlighet med gällande regler. Denna granskning sker även av Srf Konsulterna var sjätte år och är en del av stadgarna i syfte att säkerställa att standarden Rex - Svensk standard för redovisningsuppdrag efterlevs
6 (Srf konsulterna, u.å. a). Som en extra trygghet omfattas även den auktoriserade redovisningskonsulten av en ansvarsförsäkring (FAR, 2020b).
Auktoriserad redovisningskonsult innebär att arbeta proaktivt och framåtblickande samt att säkerställa att kvaliteten i redovisningen och den ekonomiska rapporteringen uppstår redan i samband med det löpande arbetet. Att ha en nära kontakt med kunden under året möjliggör goda förutsättningar till att bli en viktig rådgivare för företagets beslut och utveckling av verksamheten (Srf konsulterna, u.å. a). Auktorisationens betydelse är av delad åsikt. FAR och Srf Konsulterna belyser att betydelsen är viktig. I en studie utförd av Emerson och Smith (2018) framgår att 68 procent av de icke auktoriserade respondenterna inte ansåg att auktorisationen var avgörande för en karriär inom yrket varav 59 procent inte var intresserade av att bli auktoriserade. Studien visade även på att orsaken till att auktorisationen inte är aktuell eller aktiv var p.g.a. att de inte fick stöd av arbetsgivaren (24 procent), ej genomgått nödvändiga kurser eller fått annan erfarenhet av auktorisering (12 procent), tidsbrist att hinna med att studera inför provet (fem procent) och begränsning av kostnader (4 procent).
2.1.3 Reko/Rex - auktoriserade redovisningskonsultens vardag
Standard för redovisningskonsulter, Reko, har funnits sedan 1 juli 2008 (FAR, 2008). Vidare innebär auktoriserad redovisningskonsult att man genomfört en konsultexamen, följer Reko, genomgår kvalitetskontroller och omfattas av ansvarsförsäkring. Dessa kvalifikationer innebär att en auktoriserad redovisningskonsult är en kvalitetsstämpel (FAR, 2020b).
Syftet med standardens införande var att få en normbildning hos redovisningskonsulterna och för att ge en kvalitetsstämpel, detta kan påvisa att tjänsterna som en auktoriserad redovisningskonsult utför sker med en hög kvalité (FAR, 2018). Det är väsentligt att en redovisningskonsult är professionell och tillgodoser bokföringslagens bestämmelser och att arbetet kan utföras med såväl integritet som objektivitet. Vidare tar FAR upp att redovisningskonsulten bistår med upprättandet av redovisning och ingen revision, men det ska tilläggas att kontroller och avstämningar hör till de krav som ställs enligt Reko. (FAR, 2008).
Reko uppdaterades 2013 i syfte att bli en mer levande produkt. Nya Reko har arbetats fram genom FAR och Srf Konsulterna och är tänkt att vara till stöd för redovisningskonsulterna. Det väsentliga är att det blivit ett förtydligande mot näringslivet om vilka förväntningar som finns på en auktoriserad redovisningskonsult där fokus är att hjälpa kunden göra rätt (Danielsson,
7 2012). Även Halling (2014) hävdar att förväntningarna står i fokus när det kommer till Reko och att kunden därmed har bättre insyn i vilken tjänst de köper. Vidare anser författaren att det väsentliga är att tänka på kundnyttan och att ta fram ett bra beslutsunderlag. Reko ger den auktoriserade redovisningskonsulten de verktyg som behövs för att hantera de förändringar som förväntas inom redovisning. Det är viktigt för redovisningskonsulten att klargöra rollerna mellan denna och kunden samt att dokumentera vem som gör vad. Om klienten inte lämnar alla underlag, ska underlagen efterfrågas och även dokumenteras anser Henrik Lundin strategisk revisor på Ekobrottsmyndigheten (Hadjipetri Glantz, 2020).
Reko 140 är det krav som främst tar upp den auktoriserade redovisningskonsultens krav på dokumentation. Dokumentationen som finns tillgänglig ska göra det möjligt att kontrollera att uppdraget utförts i enlighet med uppdragsavtalet, följa hur arbetet har genomförts, utgöra stöd för fortsatt arbete och inkludera underlag som ligger till grund för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll av konsultens arbete. Det inkluderar att dokumentationen arkiveras på ett betryggande sätt och arkiveras i minst 10 år (FAR, 2018). Som ovan nämnts har Reko en inverkan på den auktoriserade redovisningskonsultens arbete och till följd av det dokumentationskrav som föreligger är det rimligt att anta att digitaliseringen förenklar dokumentationen. Motsvarigheten till Reko som är utvecklat av branschorganisationen Srf Konsulterna är Rex. Rex är normen för god sed vid utförandet av redovisningsuppdrag.
Konceptet innefattar att göra rätt från början och baseras på principer som används av 15 000 auktoriserade redovisningskonsulter i Norden. Rex-standarden är obligatorisk för de auktoriserade redovisningskonsulter som är medlemmar i Srf. Standarden innehåller såväl rutiner som riktlinjer att utförda tjänster inom redovisning får en hög kvalité som gagnar företag, näringsliv och samhälle (Srf konsulterna, u.å. b).
Reko 110 tar upp vikten av att uppdragsgivarens intresse är det primära.
Redovisningskonsulten ska vara oberoende och tillgodose att behov inom ramen för tillämpliga lagar och regler efterlevs. Oberoendet innebär att konsulten ska utföra sitt arbete utan att förlora sin integritet eller yrkesmässiga objektivitet. I övrigt ej åsidosätta de yrkesetiska skyldigheter som Reko innebär. Slutligen är det alltid god redovisningssed som är primärt. I Reko 310 diskuteras förhållandet mellan auktoriserade redovisningskonsulten och uppdragsgivaren. Det är inte förbjudet att arbeta med ett företag som drivs av en familjemedlem, god vän eller där den auktoriserade redovisningskonsulten har egna intressen, men det ställer höga krav på objektivitet och integritet. Vidare innebär det att särskilt beakta om uppdraget är lämpligt att
8 acceptera när uppdragstagaren har nära relationer eller beroendeförhållanden till uppdragsgivaren. I Reko 310 framgår det även att konsulten inte kan ha ett passivt förhållningsätt och att det ingår i yrkesrollen att se brister och felaktigheter även i ett befintligt uppdrag (FAR, 2018).
2.1.4 Lagstiftning
I kommande kapitel redogörs en summering av de lagstiftningar som har störst påverkan på den auktoriserade redovisningskonsultens arbete. FAR (2020d) menar att en styrka i branschen alltid varit att tjänster skapats utifrån ändrade regler, däremot är trycket just nu större till följd av att redovisning automatiseras. Avslutningsvis sammanfattas därför hur lagarna påverkar digitaliseringens framfart.
Bokföringsnämnden (BFN) är statens expertorgan på redovisningsområdet och ger ut allmänna råd i bokföringslagen och årsredovisningslagen. Bokföringslagen (BFL) är en lag som betyder att alla bokföringsskyldiga ska följa bokföringsnämndens regler. BFL innehåller bland annat bestämmelser om verifikationskrav, arkivering och god redovisningssed. Uppgiften är att förbättra standarden på bokföring och redovisning (BFL 1999:1078). Vidare definierar BFL att god redovisningssed inkluderar att man följer lagstiftningen, normgivningen och faktisk redovisningspraxis. BFN belyser dock vikten av att god redovisningssed skiljer sig från den ena företagskategorin till den andra. Det som i ett visst fall anses vara god redovisningssed skiljer sig även mellan ett mindre och ett större företag. Eftersom auktoriserade redovisningskonsulter är skyldiga att följa de lagar och rekommendationer som finns är de även skyldiga att följa BFN (BFN, 2020).
Som auktoriserad redovisningskonsult finns en skyldighet att följa årsredovisningslagen (ÅRL) när årsredovisningar upprättas. Justitiedepartementet och enheten för fastighetsrätt och associationsrätt är ansvariga för ÅRL (ÅRL 1955:1554). BFN har tagit fram K-regelverk som en vägledning till hur årsredovisningen ska upprättas beroende på vilken företagsform verksamheten tillhör (BFN, 2020). I praktiken innebär det att företaget använder sin programvaruleverantör som tillhandahåller färdiga digitala mallar för respektive K-regelverk när årsredovisningen upprättas i bokslutsprogrammet. En förändring som skett det senaste året är att det nu är möjligt att lämna in årsredovisningen digitalt och signera digitalt. Arina Hedrum arbetar som auktoriserad redovisningskonsult och beskriver hur hennes byrå söker efter
9 möjligheter med digitala signaturer och menar att det var först när kunderna övergick till bank- id som möjligheterna öppnades upp för digitala signaturer (Hadjipetri Glantz, 2018).
Finansinspektionens uppgift är att ansvara för tillsyn över de finansiella företagen som finns och eftersom en auktoriserad redovisningskonsult kommer i kontakt med likvida medel är de skyldiga att följa penningtvättslagen. Länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne län hanterar tillsynen av yrkesmässig verksamhet som avser bokföringstjänster, yrkesmässig handel med varor till den del verksamheten avser försäljning mot kontant betalning som uppgår till minst ett belopp motsvarande 5000 euro (Finansinspektionen, u.å.). Catrine Nylén som arbetar som länsjurist på Länsstyrelsen beskriver att redovisningskonsulter ofta upplever penningtvättsregelverket som krångligt men att redovisningskonsulter överlag är medvetna om riskerna. Problematiken uppstår när redovisningskonsulter ska rapportera till finanspolisen, eftersom det är vanligt förekommande att rätta kundens fel istället för att rapportera den brottsliga handlingen (Lennartsson, 2020).
Som medlem i FAR finns en skyldighet att följa penningtvättslagen och EtikU 11 som bedöms leva upp till god yrkessed. I korthet är det väsentliga för den auktoriserade redovisningskonsulten beträffande kundkännedom att kontrollera kundens identitet innan uppdraget påbörjas, kontrollera den verkliga huvudmannens identitet och vidta åtgärder för att känna till ägarförhållandena, ta reda på affärsförbindelsens syfte och omfattning samt följa upp om huvudmannen är en person i politisk utsatt ställning. Vidare är det även centralt att om den auktoriserade redovisningskonsulten inte kan uppnå kundkännedom är man skyldig att ej utföra uppdraget. Att bryta mot penningtvättslagen är straffsanktionerat och kan även leda till disciplinära åtgärder från Länsstyrelsen i den auktoriserade redovisningskonsultens fall (Osser, 2011).
Sammanfattningsvis berörs en auktoriserad redovisningskonsult av dessa lagar när digitaliseringen sker. Inom både BFL och penningtvättslagen finns det krav på dokumentation och arkivering. Klienter med enbart digital redovisning torde innebära ett enklare förhållningssätt eftersom det mer översiktligt går att spåra och upptäcka transaktioner som annars ska lagras manuellt.
10 2.1.5 Digitalisering och dess påverkan på organisationer
Digitalisering är ett begrepp som ursprungligen betyder omvandling från analog till digitala data vilket innebär att texter och bilder omvandlas till en sifferserie. Koden innebär att data kan hanteras, kopieras och levereras i stora mängder till en liten kostnad. Till följd av teknikutvecklingen av informationsteknik har digitaliseringen fått en vidare betydelse som maskinläsning av analog text och papperslös hantering av information. När informationen i större utsträckning finns digitalt medför det att verktygen utvecklas parallellt och skapar nya produkter, tjänster, affärsmodeller och beteenden. Påverkan på den enskilda individen beskrivs som både positiv och stressande eftersom möjligheterna att arbeta flexibelt kan medföra ett gränslöst arbetsliv vilket också påverkar organisationer (Nationalencyklopedin, u.å.).
Utgångspunkten från tidigare forskning inom digitalisering av redovisning visar att befintliga arbetsuppgifter kommer att effektiviseras och att nya arbetsuppgifter kommer tillföras till följd av de nya internetrelaterade teknologierna.
Digitaliseringen lämnar stora mängder data, benämns även som big data vilket är för avancerat för de traditionella databaserna. Det har medfört en utveckling av metoder såsom artificiell intelligens och maskininlärning för att kunna lagra och analysera data. Artificiell intelligens beskrivs som maskininlärning och bearbetning av naturligt språk som förbättrar upplevelserna för användaren, medan maskininlärning beskrivs som möjligheten för datorer att lära sig från data utan att program beskriver exakt vad som ska göras (Nationalencyklopedin, u.å.). Många branscher bedöms bli påverkade av de nya tekniker som ersätter det mänskliga arbetet. Jylhä och Syynimaa (2019) beskriver att digitaliseringens effekt med hänseende på automatiska rutiner, robotar och artificiell intelligens bedöms påverka Finlands företagsstrukturer, organisationer, utförande av uppgifter och medarbetarna de närmsta åren. Covid-19 har haft en stor påverkan med ett förlopp som omöjligen kunnat förutses. Anna Johnson som är VD för Grant Thornton påpekar att den digitaliseringsresa som normalt tar ett till två år nu har skett på enbart två veckor till följd av pandemin. Vidare beskriver hon att effekterna p.g.a. pandemin inneburit att de digitala verktygen tas i bruk på allvar och att människor lär sig att använda de (Lennartsson, 2020).
2.1.6 Digitalisering i redovisningsbranschen
Stiftelsen för Strategisk Forskning publicerade för ett par år sedan en rapport med vilka yrken som beräknas försvinna till följd av digitaliseringen. På en andra plats kom redovisningsbranschen genom ekonomiassistenten. Att yrken försvinner är ingenting nytt,
11 därför är det istället viktigt att poängtera hur redovisare kan anpassa sig till de nya förutsättningar som det medför. Några av de förändrade förutsättningarna är att redovisningskonsulten kommer att utföra arbetsuppgifter såsom rådgivning, analyser och systemkunskap samt att ge direkt service eftersom allt sker i realtid (IHM Business School, u.å.). Redovisningen har haft stora framgångar till följd av utvecklingen av informationsteknik.
Idag automatiserar bokföringsprogram de traditionella manuella bokföringsböckerna till datorsystem vilket bidrar till att yrket närmar sig möjligheten till papperslösa kontor. Det bidrar bland annat till ökad funktionalitet, förbättrad noggrannhet och snabbare bearbetning (Ghasemi, Shafeiepour, Aslani, och Barvayeh, 2011). I takt med att processer automatiseras och redovisningskonsultens vardag förändras till att bestå mer av konsultation är det viktigt att ha koll på själva hantverket av redovisningen. Trots digitaliseringens och automatiseringens framfart bedöms redovisningskonsultens roll vara fortsatt viktig framöver (FAR, 2019).
Definitionen av digitalisering som nämndes tidigare är övergången från papper till digitala data.
Tidigare bestod redovisningen av mycket pappersarbete vilket den nya tekniken successivt eliminerar. Istället används skanning för att kunna omarbeta papper till elektroniska dokument, vilket ger effektivare information i rätt tid (Jordan, 1999). Ghasemi m.fl. (2011) menar att det kräver mer tid att skapa, lagra och uppdatera dokument i pappersform samtidigt som det är kostsamt. Vidare menar författarna att den elektroniska data som lagras via molnet eliminerar dessa kostnader och medför tidsbesparingar. Elektroniska dataöverföringar är möjligheten för företag att kommunicera med andra organisationer elektroniskt vilket innebär att informationen går direkt in i bokföringsprogrammet. Andra organisationer kan vara leverantörer som skickar fakturor eller banker som skickar information om inbetalningar. Gemensamt för dessa är att i samband med inläsningen uppdateras de konton som påverkas omedelbart genom automatisering vilket bidrar till ett effektivare flöde och mindre kostnader för personal (Ghasemi m.fl., 2011).
2.1.7 Teknisk lösning inom molnbaserade plattformar, resultat från pilotundersökning Det finns stora fördelar med att använda redovisningen inom molnet och därför bör företagen göra sitt bästa för att utforska de möjligheter som finns. Samtidigt måste företagen ha en förståelse för att dessa lösningar har en kostnad som i vissa fall kan vara större än fördelarna.
För ett mindre företag kan det exempelvis vara en kostnadsmässig fördel att inte köpa och installera program- och hårdvarusystem, samt att anställa kompetent personal inom IT
12 (Dimitriu och Matei, 2014). Några av fördelarna som FAR (2020e) beskriver med digitala molntjänster är att leverantören sköter uppdateringar, installeringar och säkerhetskopior av data åt användaren. Vidare blir det möjligt för användaren att följa redovisningen i realtid oavsett plats genom appar och smarta lösningar. De uppenbara fördelarna är lägre kostnader, ökad mobilitet, tidsbesparingar och effektivare drift. FAR menar att vissa byråer utvecklar egna system medan de flesta köper in system från de större systemleverantörerna, exempelvis Visma och Fortnox.
Fortnox (2020b) anför att tekniken öppnar upp dörren för framtidens konkurrenskraft och för att bibehålla sin verksamhet i framtiden krävs det att man hoppar på digitaliserings-tåget.
Vidare påpekar Fortnox att redovisningsbyråer måste ändra arbetssätt och anställa personal med rätt kompetens för att lyckas framåt. I framtiden beskriver de att det manuella arbetet kommer att ersättas och bli mer användarvänligt vilket förväntas frigöra tid.
“Det kunderna behöver då är i första hand kvalificerad rådgivning, en partner att vända sig till för att diskutera strategiska beslut och framtids investeringar, inte någon som gör det manuella arbetet.”
(Fortnox, 2020b, Tekniken öppnar dörren till framtiden)
Som en stor aktör inom redovisningsområdet är Fortnox tjänster av intresse för studien. Visma är en europeisk koncern som tillhandahåller diverse olika bokföringsprogram, affärssystem och ekonomisystem. Totalt använder 1 miljon kunder deras produkter och tjänster (Visma, 2020).
Som en av de större aktörerna på marknaden inom bland annat ekonomisystem är de relevanta för denna studie för att få inblick i hur deras tjänster påverkar digitaliseringen. Eftersom denna studie avgränsats till Sverige är det koncernen Visma Spcs som har den primära kontakten med redovisningsbyråer i landet enligt J. Nowén (personlig kommunikation 17:e november 2020).
Tekniska förutsättningarna är här och de hinder som den ökade automatiseringen står inför är ett förlegat arbetssätt, eftersläpande lagstiftning och avsaknaden av ekonomiska incitament.
Det i särklass största hindret kommer från det traditionella arbetssättet. De snabbast växande redovisningsbyråer inom digitalisering är de som använder nya affärsmodeller.
Digitaliseringen har löst en del av logistikproblemen men en stor del av redovisningskonsultens arbete har ännu inte automatiserats. En ytterligare orsak till fördröjningen är att ekonomiska
13 drivkrafter saknats i kombination med att det saknats ekonomisk press att effektivisera.
Gällande frågeställningen om programvaruleverantörerna varit en del av begränsningen svarar Jan som arbetar på Visma att utvecklingssidans enda målsättning är att automatisera arbetet men att motståndet upplevs komma från byråerna. Per som arbetar på Fortnox anser att eftersläpande lagstiftning, bristande politisk vilja och hanteringen av papperskvitton är en stor bromskloss eftersom exempelvis kravet på lagringen av papperskvitton efter att de fotats eller skannats in bromsar den automatiserade utvecklingen (Lennartsson, 2014). Watty m.fl. (2016) belyser att trots detta motstånd kommer 2000-talet med låg sannolikhet kunna begränsa den digitala förändringen eftersom det finns starka drivkrafter som driver på.
2.2 Teoretisk referensram
Det andra kapitlet i referensramen syftar till att förklara de teorier som ligger till grund för studiens insamling och analyser av empirin.
2.2.1 Institutionell teori
Den institutionella teorin fokuserar på vad som utgör ett lämpligt beteende för organisationer som jobbar inom en social ram av bland annat normer, värderingar och förutsättningar (Carpenter och Feroz, 1992). Organisationer påverkas av institutionella påtryckningar och eftersträvan av legitimitet vilket den institutionella teorin uppmärksammar. Det finns två dimensioner i institutionell teori, isomorfism och frikoppling. Isomorfismen är det första begrepp inom teorin som förklarar varför organisationer i samma område tenderar att ha samma egenskaper och form, homogenisering. Det andra begreppet är frikoppling som avser separationen mellan den externa bilden av en organisation och dess faktiska strukturer.
Förändringen som redovisningsyrket just nu genomgår med digitaliseringen påverkar dessa institutioner att vilja efterlikna varandra. En omstrukturering av organisationen präglas av stor variation men när förändringen skapas kommer det kännetecknas av olika former av homogenisering. Nykomlingar till verksamhetsområdet kommer att uppvisa samma homogena drag som de redan etablerade (Eriksson-Zetterquist, 2012). Studien kommer därför att vidare fokusera på isomorfismens påverkan.
2.2.2 Isomorfismer
Isomorfismen definieras som en begränsande process som får en enhet i en population att likna andra enheter inom samma uppsättning av miljöer. Detta leder till att organisationer blir alltmer homogena. Det finns tre olika processer inom isomorfismen som påverkar företagen; den
14 tvingande, mimetiska och normativa isomorfismen (DiMaggio och Powell, 1983).
Den tvingande isomorfismen uppstår när organisationer blir pressade av de intressenter som de är beroende av, med andra ord av de som har makt. Vidare beskrivs det som att denna press kan upplevas som tvång, övertalning eller en invit till att gå ihop tillsammans (DiMaggio och Powell, 1983). Vidare delar Scott (refererad i Andersson och Höög, 2019) in den institutionella teorin i tre pelare varav den regulativa kan jämföras med den tvingande eftersom regler som innefattas kan ses som tvingande, övertygande och ändamålsenliga av en beroende intressent om de inte efterföljs. Ett aktuellt exempel inom redovisningen och digitalisering menar dem är lagkravet som infördes 1 april 2019 där alla handlingar som sker inom offentlig sektor ska hanteras med elektronisk fakturering (SFS 2018:1277). Detta påverkar såväl myndigheter och leverantörer som blir tvingade i dessa fall att implementera nya system för att fortsätta samarbetet i enlighet med det nya regelverket. Ett företag kan även tvingas anta frivillig företagsrapportering för att uppnå förväntningar från viktiga intressenter (Fernando och Lawrence, 2014).
Mimetiska isomorfismen innebär att organisationer försöker efterlikna eller kopiera andra organisationers institutionella praxis för att erhålla konkurrensfördelar. Detta uppstår ofta under osäkerhet, exempelvis om mål är tvetydiga i en organisation kan man gestalta en annan.
Fördelarna av ett mimetiskt beteende i den ekonomiska aspekten av mänskligt beteende är viktig eftersom när en organisation stöter på ett problem av ambitiösa skäl eller oklara lösningar, kan problematisk lösning leda till en genomförbar lösning med små medel (DiMaggio och Powell, 1983). Ett exempel är den rådande digitaliseringen som företagen förbereder sig inför och enligt Gulin m.fl. (2019) visar tidigare forskning att det till största del är större företag som ligger i framkant med genomförandet av digitaliseringen. Vilket innebär att för att förbli relevanta på marknaden behöver mindre företag börja kopiera dessa delar för att vara fortsatt legitima.
Den normativa isomorfismen härstammar från professionalisering vars tolkning är den kollektiva kampen för medlemmar av ett yrke att definiera villkor och metod av sitt arbete i syfte att kontrollera produktionen av producenter och upprätta en kognitiv bas samt legitimering för sin yrkesmässiga autonomi. Vidare förklaras att professionella projekt sällan nås med fullständig framgång utan specialister måste kompromissa med icke-professionella klienter, chefer eller tillsynsmyndigheter (DiMaggio och Powell, 1983). Det hänför sig till trycket som uppstår från gemensamma värderingar. Inom redovisning är den professionella
15 förväntningen och värderingen att följa redovisningsstandarder en form av normativ isomorfism. Ett exempel inom redovisning är enligt Andersson och Höög (2019) efterlevnaden av svenska standarden för redovisningskonsulter. Här har det skapats en norm i syfte att stärka förtroendet för branschen eftersom Scott (refererad i Andersson och Höög, 2019) menar att redovisningskonsulten påverkas av att vilja vara modern och uppdaterad för att passa in i samhällets struktur. En mindre formell grupp influeras av den formella gruppens kulturer (Fernando och Lawrence, 2014).
2.3 Tidigare forskning
Avsnittet bidrar till att ge läsaren användbar information genom att presentera tidigare forskning på studieområdet.
2.3.1 Implementering av digitalt arbetssätt
Enligt Gulin m.fl. (2019) förbereder sig företag inför de förändringar som digitaliseringen medför. Till följd av att nya programvaror implementeras och att stödlösningar är kostsamma i både tid och pengar, visar tidigare forskning att det främst är större företag som ligger i framkant med digitaliseringen. Kruskopf m.fl. (2020) berättar att majoriteten av de stora företagen inom redovisning och revision redan har investerat i nya innovationer i syftet att förbli relevanta på marknaden. Författarna har studerat innovationer som stora bolag implementerat, som redan nu påverkat yrkets arbetsuppgifter trots att innovationerna fortfarande är i första fasen. En observation gjord av PwC visar att de under 2018 genomförde en utbildning för 1000 stycken anställda i syfte att förbättra deras digitala kunskaper. Denna satsning berättar Sarah McEnaneuy på PwC ska bidra till att de fortsätter vara konkurrenskraftiga på marknaden och minska kostnaderna för kunderna. Det framgår inte hur stora utgifter satsningen medfört men de framgår att digitaliseringen var en av de större investeringarna 2018.
Ett intressant område för vidare forskning är hur digitalisering påverkar mindre företag som saknar dedikerade IT-avdelningar som kan agera stöd i digitaliseringsprocessen (Johansson och Sjöberg, 2016). Trots att det inte finns någon tidigare forskning är en hypotes att mindre företagsmarknader främst riktar sig till mindre företag. På så vis är de inte i behov av automatiserade system som större företag använder sig av (Kiratsopoulou och Kjellberg, 2019).
16 2.3.2 Konsekvenser med digitalisering
Den digitala revolutionen kommer att öka trovärdigheten för redovisningen eftersom den medför bättre synlighet och enkelhet att ta del av information. Vidare kommer utvecklingen att öka osäkerheten eftersom redovisningsinformation kan komma att överproduceras (Quattrone, 2016). Däremot menar Ghasemi m.fl. (2011) att rapporter endast kommer bli mer tillgängliga med datoriserade systemen och att de enskilda transaktionerna är mer korrekta eftersom programmen säkerställer balansen i verifikationerna. Trovärdigheten kommer även att förbättras när data produceras snabbare och ger information i realtid som är aktuell för stunden.
Att osäkerheten ökar till följd av överproduktion förklarar författarna styrs av skräddarsydda program för specifika branscher och volym vilket förtydligar vilka rapporter som senare krävs och publiceras (Ghasemi m.fl., 2011). När marknaden kommer att kunna erbjuda en mängd olika lösningar är det viktigt att användaren kan fastställa vilka system och verktyg som är bäst lämpade för företagets mål. Rätt lösning kommer bidra till att företaget anpassar sig till marknaden och därmed ökar sin konkurrenskraft (Dimitriu och Matei, 2014).
Användningen av datoriserade informationssystemen i redovisningen medför att uppgifterna kan utföras på ett effektivare sätt och samtidigt minska kostnaderna (Ghasemi m.fl., 2011).
Kokina och Blanchette (2019) förväntade sig i deras studie att slutsatsen skulle visa ett samband mellan teknikens effektivisering av arbetsuppgifter och minskad arbetsstyrka i syfte att spara pengar. Istället visade resultaten att arbetsbelastningen hos människan förväntas öka till följd av tillväxt och efterlevnad. Efterlevnaden innebär interna kontroller som behöver göras för att säkerställa det som digitala systemet gör är tillförlitligt och tillväxt innebär att nya tjänster skapas. Jordan (1999) anser att den nya tekniken som medför ett effektiviserat arbetssätt kommer påverka vilka redovisningsekonomer företagen anställer. De anser att färre nybörjare kommer behövas eftersom dessa kan ersättas av datorer och annan teknik. Därför bör anställda se till att specialisera sig inom ett område och fokusera på rådgivning för att säkerställa framtida krav.
Till följd av den tekniska utvecklingen uppstår det omfattande risker. Riskerna är hot mot tekniken såsom säkerhetsöverträdelser, exponering för virus och serverhackning. Det är de kriminaltekniska revisorernas uppgift att hantera dessa risker (Al-Htaybata m.fl., 2018).
Studenter som strävar efter att vara en framtida kriminalteknisk revisor behöver förstå hur datorbedrägerier kan genomföras, hur man kan öka svårigheten för att begå ett bedrägeri och
17 hitta metoder som kan upptäcka bedrägerier i tid. Till följd av brist i teknisk kunskap i sin undervisning kommer det att vara svårt att avslöja de eventuella riskerna (Pan och Seow, 2016).
Användandet av leverantörers molnbaserade tjänster innebär en förlust av kontroll över data som lagras och att företag blir beroende av leverantörens säkerhet. Om det uppstår ett avbrott i internetuppkopplingen medför det ett uppehåll i arbetet, dessa utmaningar är dock inte omöjliga att övervinna (Dimitriu och Matei, 2014).
I och med den nya tekniken som digitaliseringen erbjuder förstärks den globala kommunikationen med hjälpmedel såsom internet, e-post och mobiltelefoner. En av de mest centrala processer inom en organisation är kommunikation. En affärsrelation bygger på att ha en god kommunikation för att förstå kundens behov. Den nya tekniken ska inte ersätta den gamla kontakten utan endast komplettera den (Duica, Florea, Duica och Gilmeanu, 2019).
Sammanfattningsvis finns det tidigare forskning som visar på konsekvenserna av den digitala utvecklingen kommer att påverka kvalitén, effektiviseringen, riskhanteringen och i det stora hela redovisningskonsultens arbetsuppgifter. Kommunikationen med kunder blir också påverkad av den nya tekniken vilket kan medföra förändringar i relationen. Dessa konsekvenser blir intressanta att undersöka hur den auktoriserade redovisningskonsulten upplever att de påverkar deras arbete.
2.3.3 Negativa och positiva inställningar till den digitala förändringen
Watty m.fl. (2016) genomförde en studie i Australien avseende motståndet till den digitala förändringen. Under studien framkom det att lärare upplever det tidskrävande att sätta sig in i den nya tekniken. Inlärningsmetoderna accepteras inte och begränsad kunskap om teknik gör att intresset därför är lågt. Förändringen i utförandet av arbetsuppgifter kommer att bli en utmaning för både arbetsgivaren och den anställda. Detta till följd av att enklare arbetsuppgifter automatiseras kommer det ske en ökad efterfrågan på högre utbildning för de svårare arbetsuppgifterna. Marrone och Hazelton (2019) anser att behovet av ytterligare forskning är stort eftersom de förväntade effekterna av tekniken kommer att forma redovisningen. För att litteraturen ska förbli relevant menar författarna att forskningen även måste omfatta de viktiga frågor som rör praxis och utveckling i realtid för att förstå vad som kan påverka tekniken. I deras studie presenterar författarna att tidigare forskning visar att den nya tekniken skapar ett värdeerbjudande hos redovisningskonsulten.
18 Yrkesidentifiering förklarar hur en person följer värderingarna i sitt yrke. Både de större och mindre redovisningsbyråerna anses vara centrala för den professionella identiteten huruvida värderingar byggs upp. Eftersom dessa värderingar främst utvecklas i sociala sammanhang kan den tillgänglighet som molnbaserade tjänster medför innebära begränsningar och förändringar i yrkesidentiteten (Brouard, Bujaki, Durocher och Neilson 2017). Detta eftersom tillgängligheten bland annat gör det möjligt att arbeta hemifrån vilket kan medföra osäkerhet i identiteten. Framåt blir det ännu viktigare att yrkesidentiteten anpassas efter teknikens utveckling och därför kan stödinsatser behöva sättas in (Brouard m.fl., 2017).
Det är lätt som redovisningskonsult att bli bekväm gällande förändringsprocesser och glömma bort kundens perspektiv. Det kan finnas kunder av den äldre generationen som inte satsar på att bli digitala eftersom det är lätt att fortsätta arbeta som tidigare (Tidningen balans, 2016).
Om kunder inte är intresserad av att digitalisera sig är det viktigt att den mindre byrån ändå förklarar fördelarna med digitalisering och automatisering säger Jan Söderqvist. Vidare utvecklar Jan att redovisningsbyråerna har ett stort intresse för sina kunder, ibland ett lite för stort intresse som kan hämma de personliga målen vilket indirekt kan begränsa byråns utveckling (Tidningen balans, 2017).
19 2.4 Teoretiskt ramverk
Referensramen har bidragit till ett skapande av en analysmodell som kommer att ligga till grund för insamlingen av empirin. Modellen är uppbyggd utifrån de institutionella teorier när organisationer efterliknar varandra och hur denna förändring upplevs inom yrkesrollen.
Figur 2. Digitalisering av redovisningsbranschen
I denna studie sammanfattas att digitaliseringen är en process som påverkar organisationer i samhället. Tidigare forskning inom redovisningsområdet visar på olika effekter hos den auktoriserade redovisningskonsultens roll. Utifrån den institutionella teorin som förklarar varför organisationer inom samma område tenderar att ha samma egenskaper och form ska denna modell besvara frågorna varför mindre organisationer inom redovisningsområdet valt eller inte valt att digitalisera sig. För att sedan undersöka hur denna förändringsprocess skapar konsekvenser för den auktoriserade redovisningskonsulten i form av upplevda möjligheter, begränsningar och utmaningar.
20
3. Metod
Studiens tredje kapitel presenterar metodologin som använts för att uppnå syftet och besvara uppsatsens frågeställningar. Inledningsvis beskrivs den vetenskapsteoretiska utgångspunkten följt av beskrivning av vald datainsamlingsmetod. Avslutningsvis görs en reflektion över vald metod genom en metodkritik rörande kvalitetskraven.
3.1 Studiens forskningsansats
Studien ämnar förstå hur den digitala utvecklingen påverkat redovisningskonsultens tolkning och upplevelse av sitt arbete. En kvalitativ datainsamling genomfördes eftersom dessa frågeställningar inte kan ställas i en kvantitativ forskning. En kvalitativ forskning har en kunskapssyn som är tolkningsinriktad eller interpretativ vilket syftar till att förstå hur individer gör mening av sin sociala värld. Den kvalitativa strategin grundar sig i att den ontologiska inriktningen är konstruktivistisk, vilket innebär att en objektiv social verklighet inte existerar (Hesse-Biber, 2010). Den hermeneutiska traditionen anser Sohlberg och Sohlberg (2013) vara viktig när det som forskas berör mänskliga handlingar. Vidare betyder det att ett deduktivt perspektiv tolkar tidigare texter för att bygga upp hypoteser medan det induktiva perspektivet växer tolkningen fram under insamlingen för att se mönster i det. En abduktiv process syftar till att adressera svagheter förknippade med både deduktiva och induktiva metoder (Kovács och Spens, 2005). Studien tillämpar en abduktiv forskningsansats.
3.2 Pilotundersökning
Insamlingen av kvalitativa data kommer att ske genom olika insamlingsmetoder. För att erhålla bra frågeunderlag till intervjuguiden genomfördes en pilotundersökning. Till insamlingen efterfrågades Fortnox och Visma som är två av de marknadsledande leverantörerna inom molnbaserade lösningar för redovisning samt FAR som är den svenska branschorganisationen för redovisningskonsulter. Förhoppningen var att boka in intervjuer med de tre aktörerna men till följd av olika omständigheter utfördes en intervju och två undersökningar från rekommenderade webbsidor och dokument. Intervjun genomfördes med Vismaspcs marknadsföringschef i syfte att förstå vilka tjänster som erbjuds. Fortnox kunde inte delta i en intervju men hänvisade till sin webbplats för aktuell information om deras tjänsteutbud. FAR kunde inte heller delta i en intervju på grund av den större mängd studenter som efterfrågar deras input men vägledde studien framåt genom att rekommendera branschorganisationens framtidsutsikter där FAR:s auktoriserade redovisningskonsulter yttrar sig. Uppsatsens författare anser därför att studien tagit del av motsvarande information en intervju skulle ha
21 givit. Baserat på svaren/rekommendationer i denna undersökning skapades en intervjuguide (bilaga 1).
Denscombe (2017) anser att metoden alltid bör testas i förväg för att kontrollera att det inte dyker upp några överraskningar som kan bli problem för forskningen. Därför ansåg vi att en pilotundersökning var viktig att få till i studien och att den bidragit till att studien får en bättre bild av marknaden innan den studeras. Exempelvis genom information om vilka digitala tjänster som erbjuds på marknaden idag och aktuell redovisningspraxis. Underlaget ger mer kontext till studien och dess fortsatta frågor samtidigt som det bidrar till en annan synvinkel på den auktoriserade redovisningskonsultens möjligheter, begränsningar och utmaningar.
3.3 Semistrukturerade intervjuer och intervjuguide
Efter pilotintervjuerna har semistrukturerade intervjuer genomföras med utvalda respondenter som rör olika teman. Fördelen med semistrukturerade intervjuer är dess flexibilitet, tillgänglighet, begriplighet och förmodligen mest väsentligt möjligheten att få fram dolda aspekter av såväl mänskligt som organisatoriskt beteende. Det är som intervjuare möjligt att anpassa sitt beteende, takt och ordningsföljden av frågorna för att få respondenten att ge ett fullständigt svar (Qu och Dumay, 2011). Vilket tillämpats i studien när svaren behöver utvecklas eller bekräftas ytterligare. Eftersom denna studie avser att förstå digitaliseringens påverkan på en mindre redovisningsbyrå för den auktoriserade redovisningskonsulten som är ett komplicerat område med många påverkansfaktorer är det därför väsentligt att en flexibel insamlingsmetod används för att främja den enskilde respondentens erfarenhet och kunskaper.
En intervju genomfördes via ett personligt möte medan resterande av intervjuerna genomfördes digitalt till följd av den rådande pandemin. Intervjuerna skedde mellan den 20:e november och 26:e november 2020. Samtliga intervjuer spelades även in med mobiltelefoner efter samtycke i syfte att allt som sades kom med och att intervjuaren kunde fokusera på att aktivt delta i samtalet. Frågor och delrubriker har använts för att adressera de teman som utforskats i den teoretiska referensramen. Vilket senare förenklade processen med att jämföra respondenternas olika svar.
Studien har använt sig av en intervjuguide i syfte att styra intervjun. Intervjuguidens frågor som ställts har utgått från att kunna besvara studiens syfte och forskningsfrågor. För att säkerställa att det teoretiska underlaget som legat till grund för frågeställningarna har vi använt
22 oss av pilotundersökning. Pilotundersökningen bidrog till en ökad förståelse för hur de ledande aktörerna inom redovisning (Fortnox och Visma) arbetar. Kontakten med FAR gav oss en rättvisande aktuell översiktsbild över redovisningsområdet utifrån de senaste publikationerna i framtidsstudierna. Auktoriserad redovisningskonsult är en svensk yrkesroll och därför har de teoretiska underlagen hämtats från branschorganisationerna FAR och Srf Konsulterna.
Tidningen Balans som är en tidskrift FAR släpper flertalet gånger per år har varit till stor hjälp att få fram mer om redovisningskonsultens roll i samhället. Vetenskapliga tidskrifter har på ett mer generellt plan tagit upp aktuell forskning om digitaliseringen av redovisning. Frågorna som är en produkt av ovan är därför inriktade på att kunna förklara men även att förstå hur auktoriserade redovisningskonsultens vardag i Sverige påverkas av digitaliseringen.
I intervjuguiden finns det fem frågor som är utmärkande för de teman som diskuteras vidare i empirin och analysen samtidigt som de kopplas till syftet och referensramen.
- Upplever du att din profession (auktoriserad redovisningskonsult) bidrar till digitalisering och i så fall hur sker det?
Denna fråga ligger till grund för hur inställningen till digitaliseringen ser ut för en auktoriserad redovisningskonsult vilket också är en av forskningsfrågorna.
- Har dina arbetsuppgifter/arbetssätt förändrats till följd av digitaliseringen?
- Använder du någon av följande digitala verktyg och varför?
Dessa frågor leder till temat hur arbetet påverkas och besvarar samtidigt frågan hur auktoriserade redovisningskonsulter använder molnbaserade lösningar i arbetet.
- Varför tror du att ert företag blivit mer digitala eller varför inte?
Denna fråga ämnar beskriva hur implementeringen går till på mindre byråer och för att se kopplingen till den institutionella teorins tre pelarens påverkan till varför företag blir digitala.
- Vilka är de största möjligheter och utmaningar med digitaliseringen inom redovisning?
Slutligen ligger denna fråga till grund för att diskutera temat med möjligheter, begränsningar och utmaningar som även kan kopplas till tidigare forskningsfrågor.
23 3.4 Urval
För att genomföra en intervju krävs det överväganden av många beslut, vilka som ska intervjuas, hur stort urval som krävs och hur det ska analyseras (Qu och Dumay, 2011).
Urvalets storlek bör i första hand anpassas till problemformuleringen och syftet. Kvalitativa studier förknippas ofta med mindre urval och det är också svårt att i förväg avgöra hur många respondenter som behöver intervjuas för att uppnå teoretisk mättnad. När ett fenomen studeras genom intervjuer anses ett urval på sex till tio respondenter räcka (Collins, Onwuegbuzie och Jiao, 2006). Kriterierna för urvalet av respondenter är att personen ska jobba eller ha jobbat med redovisning under en längre period. För att säkerställa det blev endast auktoriserade redovisningskonsulter kontaktade eftersom det kräver en gedigen erfarenhet inom yrket enligt definitionen av auktoriserad redovisningskonsult (FAR, 2020f; Srf konsulterna, u.å, c).
Populationen är de samtliga enheter urvalet görs utifrån. Studien omfattar en population som består av auktoriserade redovisningskonsulter från mindre företag för att erhålla ett representativt urval av populationen. Det finns även två respondenter med i urvalet som vid övergången från sin tidigare arbetsplats blivit av med sin auktorisation. Vi anser att båda respondenterna är relevanta för studien eftersom de dels utgår från det aktuella företaget de arbetar på som är ett mindre företag och besitter tillräckligt med kunskap från sin tidigare auktorisation för att kunna besvara frågorna.
Inom kvalitativ forskning är det vanligt att tillämpa icke-slumpmässigt urval även kallat målstyrt urval. När syftet med studien är att erhålla insikter av ett fenomen, individer eller händelser väljer forskaren målmedvetet ut undersökningsdeltagare som har maximal förståelse av det som studeras (Collins m.fl. 2006). Respondenterna valdes genom noga utvalda kontaktnät och rekommendationer från FAR avseende byråer som nominerats till årets framtidsbyrå eftersom de anses vara uppdaterade inom redovisningsområdet.
Alla respondenterna har erfarenhet som auktoriserade redovisningskonsulter, vilket per automatik innebär att samtliga respondenter har arbetat många år inom redovisning. Det medför också att beroende på hur lång erfarenhet de besitter inom branschen kan påverka deras svar om den upplevda förändringen. Tabellen nedan visar en sammanställning av studiens respondenter följt av en längre presentation i början av empirikapitlet.
