Interpellation - Klimatet kan inte vänta och vi ligger efter
Frågor till Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens ordförande.
Under hösten togs ett första kliv mot Klimatstrategi för Strängnäs kommun. Tidigast till sommaren kan vi hoppas på en färdig Klimatstrategi.
För oss som vill ha igång klimatarbetet helst igår så skapar arbetet med Klimatstrategin vissa frågeställningar.
1. Hur ser tidsplanen ut?
2. Färdig Klimatstrategi när?
3. Vad görs för att skynda på?
4. Hur ser liggande förslag ut?
5. Kommer det att finnas en färdig och rimlig budget för genomförande?
IVL Svenska Miljöinstitutet talade klarspråk till nämnden; att kommunen inte kan vänta med klimatinsatser tills vi har en färdig Klimatstrategi. Vi ligger redan långt efter med miljöarbetet i vår kommun och behöver därför öka upp tempot nu direkt.
Därför ställer jag även följande frågor.
1. Vilka insatser görs för att öka upp tempot i klimatarbetet i väntan på Klimatstrategin?
2. Finns det en plan och budget för utökade klimatinsatser?
Yvonne Knuutinen
Vänsterpartiet Strängnäs
Interpellation - Vad görs för att alla elever ska få utbildning när skolan är stängd?
Frågor till Barn- och utbildningsnämndens ordförande.
Önskar ställa följande frågor till Maria Ernfeldt BUNs ordförande.
Föräldrar får info på Q att klasser slås samman för att klara utmaningarna med hög frånvaro av lärare.
Föräldrar får också info och hänvisningar till vart eleven ska hämta info och följa undervisningen på distans från hemmet.
Informationen är skriven enbart på svenska.
Fråga
Alla elever har inte tillgång till trådlöst Wi-fi Hur löser skolorna detta?
Fråga
Elever som är i behov av extra anpassningar, hur kommer dessa elever få stöd utifrån behoven?
Fråga
Många elever är i behov av hjälp/stöd från lärare under arbetets gång.
Hur löser skolan detta?
En-till-en undervisning?
Vänligen Catarina Hellmark Ledamot Vänsterpartiet
Interpellation - Vad gör kommunen för att få fler familjehem?
Frågor till Socialnämndens ordförande.
Läste i tidningen att det fattas familjehem i Strängnäs kommun. Som jag ser det har flera kommuner i Sverige det problemet. Vissa institutioner verkar inte ha hängt med den utveckling som är inom familjehemsvården. Vi måste inse att de som placeras har det svårare och har flera har olika diagnoser. Många kommuner låter flera bo i familjehem i stället för HBV hem. Idén är att de ska få de bättre där. Men man glömmer att ge sina familjehem stöd, som utbildning och handledning.
Många kommuner följer de riktlinjer som SKL ger ut varje år, som ger en ersättning som många har svårt att klara sig på. Det som händer är att flera familjehem i dag ger upp för att det är så svårt att kunna jobba samtidigt som man har placeringen. Flera möten per vecka. Läkarbesök, Bup, Habiliteringen samt alla möten med skolan och ibland får man hämta barnet i skolan för att de inte klarar av ett problem som dykt upp. Flera
familjehem ger upp för man får så lite stöd från socialkontoret och känner sig maktlösa och vet inte hur och vad man ska göra.
Familjehem är ofta en vanlig familj som tänker att de ska hjälpa någon som behöver en ny familj och de egna barnen har blivit lite större. Många familjehem har sin egna barn som kan få problem för att den placerade har en sådan diagnos att det inte går att fungera i grupp. Allt för ofta är den som ska placeras inte så bra utredd, så placeringen blir fel och det familjehemmet ger upp och avsäger sig uppdraget. Ofta så kommer de inte tillbaka för att stödja ett barn som kan behöva en familj.
I dag så har de som är familjehem en kontakt inom olika nätverksamheter och träffar för att få stöd och råd. Där berättar de att de har haft det jobbigt hos någon kommun och sådant sprider sig och de som finns kvar söker sig inte till de kommunerna.
Jag har hört att flera kommuner nu har börjat ge familjehemmen högre arvode för att kunna slåss lite mot de olika bolagen som finns på marknaden. Det finns även kommuner som har något som de kallar för kvalificerade familjehem där man har hög kontakt med en handläggare som jobbar för att stödja familjehemmet med handledning flera gånger i veckan och utbildning. Samt ett bra arvode som motsvarar en undersköterskas. I dessa familjehem där blir de som behöver mycket mer stöd och ofta har diagnoser placerade.
Sen får vi inte glömma de andra verksamheterna som socialnämnden har ansvar för.
Kontaktperson, kontaktfamilj, jourhem.
Därför ställer jag följande frågor.
1. Hur många familjehem har Strängnäs kommun tappat från 2017 till 2019, och varför slutade de som familjehem?
2. Följer Strängnäs kommun alltid SKL riktlinjer vid en placering?
3. Hur ofta får familjehemmen handledning och är det en utbildad handledare?
4. Hur många av de familjehem som Strängnäs kommun har gått kursen Ett hem att växa i?
5. Har nämnden tankar om att starta familjehem liknande den som Eskilstuna kommun har, så kallade kvalificerade familjehem?
6. Hur lång tid har den som har varit placerad på jourhem bott där innan man har hittat en annan placering som t.ex. familjehem?
7. Hur många ungdomar har Strängnäs kommun placerade idag på HBV hem?
Gunnar Bjälkebring
Vänsterpartiet Strängnäs
Interpellation - Hur är läget på bostadsmarknaden i Strängnäs kommun?
Frågor till Kommunstyrelsens ordförande.
Samhället (vi) måste skapa förutsättningar för att människor själva ska kunna ta ansvar för sina liv.
En bostad är förutsättningen för att ungdomar ska kunna börja ett vuxenliv. Rätt bostad är förutsättningen för att gamla kan bo tryggt hemma. Bostaden är en
grundförutsättning för din trygghet genom hela livet. För oss alla. Ett kontrakt med en hyresnivå som man klarar.
Därför måste samhället (vi) skapa klara regler för hur stor del av nyproduktionen som ska vara hyresrätter, små ungdomsbostäder, senior, trygghets- och äldreboenden, alla med en hyressättning som folk i allmänhet har råd med.
Rätt använda markanvisningar är ett verksamt styrmedel, som kan ge kommunen en bredd av bostadsformer på den mark kommunen rår över.
Hur är läget på bostadsmarknaden i Strängnäs kommun år 2020:
1. Hur stor del av befolkningen över 20 år saknar egen bostad?
2a. Hur många i kommunen skulle behöva byta bostad?
2b. Varför bor de kvar ändå? Vilken typ av bostad behöver de ha (istället för den de har)?
3. Finns tydliga krav på lägenhetstyper, lägenhetsstorlekar och hyressättning när kommunens egen mark ska säljas respektive bebyggas? Hur ser dom kraven ut?
4. Hur arbetar kommunen för att möta dagens bostadsbehov? Hur många lägenheter planeras i kommunens egen regi? Antal hyresrätter, små ungdomsbostäder, senior, trygghets- och äldreboenden med en hyressättning som folk i allmänhet har råd med?
Hur ser framtiden ut på bostadsmarknaden i Strängnäs kommun:
5. Finns prognoser gällande framtida bostadsbehov i kommunen? Hur ser dessa prognoser ut?
6. Hur ska kommunen arbeta för att säkerställa att alla som behöver ska kunna hitta rätt bostad inom kommunen: hyresrätter, små ungdomsbostäder, senior, trygghets- och äldreboenden, med en hyressättning som folk i allmänhet har råd med?
Yvonne Knuutinen Vänsterpartiet
