INOM
EXAMENSARBETE TEKNIK,
GRUNDNIVÅ, 15 HP
STOCKHOLM SVERIGE 2019,
Användarinvolvering inom
produktutvecklingsprocessen för skidor
FERIDE DIKME EMMA SVENSSON
KTH
SKOLAN FÖR INDUSTRIELL TEKNIK OCH MANAGEMENT
Examensarbete Integrerad produktutveckling grundnivå, 15 hp, kurskod MF131x
Användarinvolvering inom produktutvecklingsprocessen för skidor
Feride Dikme Emma Svensson
Examinator
Sofia Ritzén
Handledare
Ingrid Kihlander och Gunilla Ölundh Sandström
Sammanfattning
Förståelsen för användarnas behov är i centrum för att kunna utveckla produkter som är välanpassade för användarna. Skidutrustning är generellt definierad av sina funktioner, användbarhet och sin prestanda och därför är dess utveckling till stor grad styrd av teknik.
Hur företag går tillväga för att uppfylla användarnas behov ser olika ut från företag till företag.
Forskning kring olika metoder för användarinvolvering görs för att kunna ta fram produkter som på bästa sätt uppfyller användarens behov.
Syftet med denna studie är att studera hur användarna involveras i produktutvecklingsprocessen för skidutrustning. Undersöka vilka metoder företagen använder för att involvera användarna och under vilka faser de involveras, samt att erhålla information om hur denna data bearbetas och hur den används i produktutvecklingsprocessen. Studien analyserar hur olika skidföretag i Norden integrerar användarna i sina utvecklingsprocesser och diskuterar sedan dess fördelar, nackdelar och konsekvenser.
En litteraturstudie gjordes för att ta fram en teoretisk referensram. Fyra olika skidföretag i Norden som producerar alpinskidor intervjuades utifrån en intervjuguide som tagits fram för att svara på studiens frågeställningar. Därefter transkriberades intervjuerna, nyckelord hittades och sex stycken teman togs fram. Dessa teman är; under vilken fas användaren involveras, fördelar, utmaningar, val av användare, val av metod för användarinvolvering och grad av användarinvolvering. Alla företagens likheter och olikheter analyserades och jämfördes mot varandra och mot litteraturen under dessa sex teman, därefter kunde slutsatser dras under alla dessa teman.
Studien kom fram till att prototyptestning är viktig för produktutvecklingen enligt samtliga intervjuade företag. Användarna kan utöver prototyptestning involveras på flera sätt och till högre samt lägre grad, det är också möjligt att användarna inte involveras utöver prototyptestning. Samtliga företag ansåg att de involverar användarna så mycket som de tycker är passande och möjligt för produkten som utvecklas. När företagen jämfördes mot varandra visade det sig att graden och metoden av användarinvolvering varierade mycket.
Trots att de delar samma syn gällande att användarinvolvering är gynnsamt för utvecklingen av produkter. Det spekulerades kring paralleller mellan företagens framgång samt grad av användarinvolvering men inga tydliga slutsatser kunde dras.
Nyckelord
Användarinvolvering, produktutveckling, användardeltagande, skidor, skidutrustning, sportutrustning, ledande användare och användartestning
Degree project in Integrated Product Development First cycle, 15 cr, course code MF131x
User Involvement within the Product Development Process for Skis
Feride Dikme Emma Svensson
Examiner
Sofia Ritzén
Supervisor
Ingrid Kihlander and Gunilla Ölundh Sandström
Abstract
In today's society, it is inevitable that the need for users inputs are increasingly utilized by companies. Understanding the users' needs and wishes is at the center of being able to develop products that are well adapted to the users. Research on different methods is available in many different business areas as there are several examples of its profitability.
Ski equipment is generally defined by its features, usability, durability and performance, therefore is its development largely governed by technology. The origin and purpose of this study is to investigate how the users are involved in the ski manufacturing business area. This study explores different methods for user involvement and seeks to understand how different degrees of user involvement are used in practice relative to the literature. This study further analyzes how different ski companies in the Nordic countries integrate users into their product development process and investigates its advantages, disadvantages and consequences.
A literature study was conducted to develop a theoretical reference framework composed by various theories that had previously been researched. Thereafter, four different ski companies who produce alpine skis in the Nordic countries were interviewed based on an interview guide that had been developed to answer the research questions. Subsequently, the interviews were transcribed, keywords were traced, six themes were developed and studied in more detail.
These themes are; the product developments phases, benefits, challenges, choice of user for the development process, choice of method for user involvement and degree of user involvement. All the companies' similarities and differences were analyzed within the six themes and conclusions were drawn under all of the themes.
This study displayed that prototype testing is important for the product development process and is used by all interviewed companies. In addition to prototype testing, users could be involved in more ways and to greater extents. The interviewed companies showed similarities when users were involved in prototype testings but in retrospect, differences in choice of methods and degree of user involvement was immensely varied between the companies. All the companies felt that they involved the users as much as they thought fit and was possible for the product to develop. However, when the companies were compared to each other, it
turned out that the degree of user involvement varied greatly. Parallels between the companies' success and degree of user involvement are speculated but no clear conclusions could be drawn.
Keywords
User Involvement, Product Development, User Participation, Lead User, Skis, Ski Equipment and User Testing
Förord
Denna studie är ett kandidatexamensarbete skriven för kursen Integrerad Produktutveckling med kurskod MF131X på Kungliga Tekniska Högskolan under vårterminen 2019.
Vi skulle vilja tacka alla respondenter från respektive företag för att de tog sig tid och svarade på frågorna. Mer specifikt vill vi tacka Extrem Skis, Soul Skis, Tegsnäs och Moonlight Mountain Gear. Utöver dem vill vi tacka våra klasskamrater för deras granskningar och självklart vill vi ge ett stort tack till våra handledare Gunilla Ölundh Sandström och Ingrid Kihlander för deras engagemang och vägledning i detta kandidatexamensarbete.
Stockholm, Juni 2019
Emma Svensson och Feride Dikme
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Problematisering ... 1
1.2 Syfte ... 2
1.3 Frågeställningar ... 3
1.4 Avgränsningar ... 3
2. Teori ... 4
2.1 Fas av involvering... 4
2.2 Olika sorters användare ... 4
2.3 Modeller för användarinvolvering ... 5
2.3.1 Quality Function Deployment ... 5
2.3.2 Användarorienterad produktutveckling ... 6
2.3.3 Koncepttestning ... 7
2.3.4 Betatestning ... 7
2.3.5 Lead User metoden ... 7
2.3.6 Användartestning (Usability Testings) ... 8
3. Metod ... 9
3.1 Teoretisk referensram ... 9
3.2 Motivering av metodval ... 9
3.3 Analys av empiriska data ...10
3.4 Val av företag och respondenter ...10
3.4.1 Extrem Skis ...10
3.4.2 Soul Skis ...11
3.4.3 Tegsnäs ...11
3.4.4 Moonlight Mountain Gear ...11
3.5 Kvalitetsdiskussion ...11
4. Empiri ... 12
4.1 Under vilken fas användaren involveras ...12
4.2 Fördelar ...12
4.3 Utmaningar ...13
4.4 Val av användare ...14
4.5 Val av metod för användarinvolvering...15
4.6 Grad av användarinvolvering ...16
5. Analys och diskussion ... 17
5.1 Prototyptestande är viktigt för produktutvecklingen ...17
5.2 Företag väljer att involvera användaren olika mycket...17
5.3 Brist på kunskap hos användaren ...18
5.4 Blandad grad av användarinvolvering ...18
5.5 Användaren har stor påverkan på utvecklingen av skidor ...19
5.6 Likheter mellan etablerade modeller och företagens sätt att involvera användare ...19
5.6.1 Extrem Skis och Lead User Metoden...19
5.6.2 Soul Skis och Koncepttestning ...20
5.6.3 Tegsnäs och QFD ...20
5.6.4 Moonlight Mountain Gear och QFD ...20
5.6.5 Användarorienterad produktutveckling, en användbar modell ...21
5.6.6 Alla företag använder betatestning ...21
5.7 Det är viktigt att välja rätt produkttestare ...21
5.7.1 Val av produkttestare varierar mellan företagen ...22
5.8 Företagen delar samma syn trots varierande grad av användarinvolvering ...22
6. Slutsats ... 24
6.1 Förslag på fortsatt arbete ...25
Litteraturförteckning ... 26
Bilagor
Bilaga A - Intervjuguide ... I
1
1. Inledning
Detta kandidatexamensarbete är en studie om hur användarens involvering påverkar produktutvecklingsprocessen inom skidbranschen. En kvalitativ undersökning har gjorts då fyra olika företag har intervjuats. Olika sorters metoder för användarinvolvering har lyfts fram genom att skapa en teoretisk referensram bestående av befintlig litteratur. Mer specifikt har teori från litteraturen studerats närmare och olika modeller för att involvera användarna i produktutvecklingen har lyfts fram inom branschen för skidor. Resultatet har tolkats samt analyserats och slutsatser har dragits.
1.1 Problematisering
En svårighet vid utveckling av nya produkter är att veta användarens behov. För att underlätta denna process kan företag ta hjälp av användarna vid produktutvecklingen.
Användarinvolvering definieras som “Participation in the development by a member or members of target user group” (Tait och Vessey, 1988; Olson och Ives, 1981). Problem som kan uppstå vid användarinvolvering i produktutvecklingen är att veta vilken grad och på vilket sätt användaren bör involveras för att det ska anses som gynnsamt för företaget (Kaulio, 1998).
Problematiken med tillämpning av användarinvolvering innebär ofta en högre kostnad för företag på grund av att produktutvecklingsprocessen kan förlängas eller att företag kan tappa sin företagsidentitet (Brockhoff, 2003). Ett till problem med att involvera användare är att de ibland föreslår funktioner till den nya produkten som är onödiga, om företaget väljer att inte använda återkopplingen i deras utveckling kan detta skapa en dålig reaktion från användarna (Newlands, 2018). Ytterligare ett problem som kan uppstå vid involvering av användarna är att utvecklarna använder för mycket av återkopplingen, vilket kan leda till en dålig produkt som inte uppfyller sitt syfte (ibid). Dessa aspekter kan orsaka att företag tvekar att involvera användare. Många företag tar inte hänsyn till användarens åsikter eftersom det finns en tro att åsikter från vanliga kunder kan resultera i nya produkter som inte är speciellt kreativa eller innovativa (Olson och Bakke, 2001)
En studie av Cui och Wu (2017) säger att mer tillit till användarens åsikter under utvecklingen av en produkt genererar flera kreativa idéer, förbättrar produktsortimentet samt förbättrar produktprestanda. Användarinvolvering är mest effektiv och inflytningsrik i de tidigare stadierna av produktutveckling eftersom kostnaden för att göra ändringar ökar under utvecklingen (Kujala, 2010). Användaren bör involveras på flera olika sätt för att få det bästa resultatet, både formellt och informellt, direkt och indirekt, aktivt och passivt, i grupp och ensamt samt i början och under olika stadier av utvecklingen (Barki och Hartwick, 1994). För att förstå olika användningsområden av produkten är det viktigt att använda sig av direkt kontakt med användaren (Kujala, 2010).
Användare och kunder kan vara en otroligt värdefull källa för uppfinning och innovation (Bråtå et al., 2009). Cirka en av tio användaridéer kan överföras direkt till produkten (ibid).
När det kommer till utveckling av sportutrustning, mer specifikt skidsport, är utvecklingen extremt beroende av användarna. Skidutrustning är generellt definierad av sina funktioner, användbarhet och sin prestanda och därmed är dess utveckling till stor grad styrd av teknik (ibid). Det är användarna som kommer att riskera sig själva när de använder innovativa
2
produkter. Detta medför att användarna vill se till att deras utrustning är säker och att de kan förstå och lita på den (Bråtå et al., 2009). Därför är användarinvolvering inom skidutrustning viktig och utvecklingen är ofta användardriven (ibid).
I kommande källa redovisas en teori där författaren inte förtydligar skillnaden mellan kund och användare. I det här arbetet kommer begreppet användare användas för att beskriva både kund och användare. En kund tolkas som den person som betalar för en produkt medan användaren är den som faktiskt använder och konsumerar produkten. Därmed behöver kunden inte alltid vara samma som användaren, men i denna text tolkas kund och användare som samma person.
Det finns många olika metoder för att involvera användaren i produktutvecklingsprocessen, alla metoder involverar användaren på olika sätt, i olika faser och med olika intensitet. Dessa metoder kan delas upp i två grova delar, nämligen användarinvolvering som en informationskälla (Customer Involvement as an Information Source (CIS)) och användarinvolvering som en medutvecklare (Customer Involvement as a Co-Developer (CIC)) (Cui och Wu, 2017). CIS innebär att produktutvecklarna lyssnar på användarnas behov genom intervjuer, fokusgrupper och marknadsundersökningar. Denna metod innebär att användarna ger information om vad de behöver, denna information förs sedan vidare till utvecklarna som applicerar den på produkten som skall utvecklas (ibid). CIC är ett samarbete mellan användarna och utvecklarna där användarna är en aktiv part i produktutvecklingsprocessen.
Vissa företag använder sig av både CIS och CIC (ibid). Den största skillnaden mellan de två grupperna är att i CIS förser användarna utvecklaren endast med information om användarens egna behov, medan i CIC så får utvecklaren oftast information om både användarens behov och lösningar för produkten (Cui och Wu, 2017).
Användardriven utveckling utgår från ett problem som behöver lösas, något som behöver bli bättre eller ett behov som behöver uppfyllas (Bråtå et al., 2009). Det finns också produktdriven utveckling, vilket innebär att utvecklarna inte utgår från ett behov eller ett problem för att utveckla en produkt utan det utgår från en idé och utvecklar oftast något nytt (ibid). Inom skidsport sker oftast användardriven utveckling (ibid). Användaren involveras olika mycket beroende på vad det är för företag, denna rapport behandlar användarinvolvering inom utveckling av alpinskidor.
1.2 Syfte
Syftet med detta arbete är att undersöka hur användare integreras i produktutvecklingsprocessen inom skidbranschen. Mer specifikt vill vi undersöka vilka former av användarinvolvering som används, i vilken fas dessa används, hur informationen från dessa bearbetas och hur informationen används i produktutvecklingsprocessen.
3
1.3 Frågeställningar
● På vilket sätt involveras användare vid utveckling av produkter?
● I vilken fas involveras användarna i produktutvecklingen?
● Fördelar/nackdelar som kan uppkomma vid högre/mindre grad av användarinvolvering?
○ Varför väljer företag olika grad av användarinvolvering?
1.4 Avgränsningar
Eftersom skidsporten är en väldigt stor och bred bransch, kommer denna studie fokusera på företag som producerar alpinskidor. Vidare kommer studien endast att göras på företag som har sin utvecklingsprocess i Norden.
4
2. Teori
Den litteratur som har studerats tar upp relevant information som behövs för att tolka och analysera resultaten. De centrala artiklarna som studerats har använts för att ge en teoretisk kunskapsbas till denna studie.
2.1 Fas av involvering
Under utvecklingen av en ny produkt finns olika faser där användaren kan involveras.
Vanligtvis är det lättare att involvera användaren i de tidigare faserna eftersom det finns flera möjligheter att påverka utvecklingen, men det kan vara svårare för användaren att involvera sig eftersom produkten är svår att föreställa sig i ett tidigt skede (Bråtå et al., 2009). Under senare faser av utvecklingen finns det färre möjligheter för användaren att involveras, men det är lättare för användaren att involvera sig eftersom produkten är lättare att föreställa sig.
Generellt finns det sex stycken faser under utvecklingen av en produkt där användaren kan involveras, dessa beskrivs av tabell 2.1 (ibid). Tabellen nedan visar vilka faser som finns under utvecklingen av en produkt samt när det finns fler och färre möjligheter för användaren att involveras.
Tabell 2.1: Beskrivning av användarens olika tillfällen att involveras i produktutvecklingen (Bråtå et al., 2009)
Fas under utvecklingsprocessen: Möjligheter:
1. Bedöma produktkraven
Fler möjligheter 2. Konceptdesign
3. Planering och design
4. Prototyptestning
Färre möjligheter 5. Användning av produkt
6. Marknadsföring av produkten
2.2 Olika sorters användare
Det finns många olika typer av användare för företag att välja mellan. Olika grupper av användare har sina fördelar och nackdelar beroende på vad det är för produkt som skall utvecklas (Bråtå et al., 2009). Det vill säga rätt användare bör användas för utveckling av en produkt. Företag kan välja att använda sig av användar-innovatörer, denna sortens användare förändrar och förnyar deras egen utrustning. Dessa användare kommer ofta på egna produktlösningar för att möta sina egna krav på produkten som inte kan mötas av de kommersiellt tillgängliga produkterna (Bråtå et al., 2009).
5
Det finns även professionella användare, såsom idrottare, äventyrare och utforskare.
Eftersom dessa användare ofta använder produkten i sina jobb kan de ge företag cutting-edge återkoppling. Dock är det också viktigt att testandet av produkten innefattar både när och hur vanliga användare konsumerar produkten (Bråtå et al., 2009). Eftersom professionella användare är vana konsumenter av den typ av produkt som de testar innebär det att de kanske kan förstå sig på nya finesser och designer snabbare än en vanlig vardags-användare. Om denna typ av användare involveras i produktutvecklingen kan det därför vara viktigt att vara medveten om dessa faktorer.
Nästa grupp är entusiastiska amatörer, denna sortens användare är vardags-användare av produkten. Återkoppling i form av klagomål och kommentarer från dessa användare är viktig för företag och kan fås genom forum på internet, marknadsundersökningar, intervjuer, fokusgrupper och observationer (Bråtå et al., 2009). Om företag väljer att involvera denna användare bör de försäkra sig om att den föreslagna förändringen är en förbättring och inte en försämring. Det vill säga bara för att en entusiastisk amatör har en åsikt eller ett förslag på det han eller hon tycker är en förbättring betyder det inte att majoriteten användare av produkten anser att det är en förbättring. Enstaka klagomål kan leda till förbättringar i produkten men oftast inte till några radikala nya produkter (Brockhoff, 2003).
Sedan finns det passionerade anställda, företag involverar sina anställda när det kommer till utveckling av produkter. Det kan därför vara mycket viktigt att anställa rätt personal (Bråtå et al., 2009). Om företag anställer personal som är passionerade och kan mycket om deras produkter och vad de utvecklar kan detta leda till att de förser utvecklingsprocessen med användbar återkoppling om förbättringar.
Det finns även återförsäljare som användare, detta innebär att arbetare i butiker som säljer företagets produkter ofta har mycket kunskap om köpare och användares behov (Bråtå et al., 2009). Då arbetare i butiken kan ha mycket användbar återkoppling om vad det är kunden vill ha betyder inte det att butiksarbetaren har kunskap om hur produkten fungerar eller hur den tillverkas, vilket kan vara ett problem som kan uppstå vid involvering (ibid). Företag kan välja att involvera en av dessa olika användare eller flera. Val av användare kan bero på vad för information företaget behöver till den produkt de utvecklar, samt till vilken användargrupp produkten riktar sig mot.
2.3 Modeller för användarinvolvering
Det finns många olika modeller och metoder som företag kan använda för att samla information från användarna angående deras produkter. Några exempel på relevanta metoder som används inom skidbranschen tas upp i detta avsnitt.
2.3.1 Quality Function Deployment
Quality Function Deployment, förkortas QFD, är ett system där kundbehovet driver produktens design och utvecklingsprocess framåt (Kaulio, 1998). Denna metod är lik CIS, som nämndes tidigare, då denna metod för användarinvolvering också drivs av vad användarna behöver och efterfrågar (Cui och Wu, 2017). Involvering av användaren sker endast i de första faserna av produktutvecklingen och oftast genom intervjuer och marknadsundersökningar (Kaulio, 1998; Cui och Wu, 2017). QFD används vid många olika projekt, inom bland annat
6
tillverkningsprojekt, konstruktionsprojekt och mjukvaruutvecklingsprojekt (Kaulio, 1998). I denna metod är rollerna tydliga, det är ingenjörerna som designar och är ledande aktörer i utvecklingen. Användarna blir därför endast en informationskälla som klargör allmänna krav.
Designprocessen är därmed guidad av data från användaren (ibid).
Det som är unikt med denna modell är att användaren endast involveras under den första fasen när produktkraven skall bedömas (Kaulio, 1998). Detta innebär att utvecklarna inte får någon mer återkoppling efter denna fas. Det kan därför vara svårt att förutse om utvecklarna lyckats uppfylla de krav som användarna satte i början av projektet. Men eftersom användaren endast är involverad i början av projektet betyder det att utvecklarna ofta har fria händer och kan utveckla produkten i vilken riktning de vill, så länge de följer produktkraven från användarna.
2.3.2 Användarorienterad produktutveckling
Användarorienterad produktutveckling är ytterligare en metod för användarinvolvering.
Denna metod analyserar förhållandet mellan användare, produkt, användningsområde och miljö (Kaulio, 1998). Produkter som utvecklas enligt användarorienterad produktutveckling bör uppfylla vissa förutbestämda funktioner och egenskaper. Produkten är inte bara ett materiellt objekt utan den har ett funktionellt och ett symboliskt värde (Rosenblad-Wallin, 1985).
Denna metod karaktäriseras av att analysera användarens behov eller ett problem som användaren har. En exakt problemanalys utförs för att finna storleken på behovet och för att få en förståelse för användarens behov (Kaulio, 1998). Denna problemanalys baseras på användaren och är uttryckt i form av funktionella och symboliska värden (Rosenblad-Wallin, 1985). Dessa krav omvandlas till mätbara ingenjörskrav, därefter sker en iterativ process där prototyper testas av användare och modifieras av utvecklare. Utvecklaren av produkten har en viktig roll när det kommer till att formulera och analysera krav från användaren. Testande av många olika prototyper i riktiga användarmiljöer utförs för att kunna avgöra vilken typ av lösning som uppfyller användarens behov mest (Kaulio, 1998).
Modellen koncentrerar sig mer på användarvärde än värdet av produkten på marknaden.
Målet är att påverka kvaliteten på marknaden och inte kvantiteten (Rosenblad-Wallin, 1985).
Det som är unikt med denna modell är att fokus ligger på användaren och hans eller hennes användningsområde av produkten.
Denna metod berör huvudsakligen utveckling av produkter som har en nära anslutning till människor. Användarorienterad produktutveckling bör användas vid utveckling av produkter vars funktionella egenskaper är av stor betydelse (Rosenblad-Wallin, 1985). I denna metod involveras användaren under första fasen, bedömning av produktkraven, samt under fas fyra av protoyptestande. Detta innebär att utvecklarna av produkten tar hänsyn till användarens åsikter och återkoppling, sedan jobbar utvecklarna med denna information och tar fram en prototyp som användaren får testa och se om den stämmer med de krav dem har. Vilket innebär att utvecklarna kan få konkret återkoppling om de lyckats uppfylla de krav som sattes i fas ett.
7
2.3.3 Koncepttestning
Koncepttestning innebär att användaren involveras under konceptuella designfasen. Denna fas anses vara en tidig fas under utvecklingsprocessen och därmed finns det fler möjligheter att involvera användarna (Bråtå et al., 2009). Huvudsakliga syftet med koncepttestning är att företagen ska få en förståelse för kundens och användarens reaktion till en produktidé innan företaget investerar betydande medel i idéen (Kaulio, 1998). Vidare används denna metod för att identifiera en potentiell målgrupp för produkten och för att estimera om eller hur produkten kan förbättras (Moore, 1982). Ett sätt att se på koncepttestning är att det är en modell som söker efter den bästa designen, priset och tillverkningssättet för en ny produkt.
Men eftersom koncept är dyra att ta fram och testa så måste designteamet balansera kostnader samt de fördelar denna produkt kommer att generera för att maximera den förväntade vinsten (Dahan och Mendelson, 2001).
Metoden skall ge användarna en realistisk bild av den föreslagna produkten för att underlätta förståelsen av deras behov (Kaulio, 1998). För att underlätta detta rekommenderas det att ritningar, modeller och prototyper används. En presentation av ett koncept bör ge användaren en klar bild av den tänkta produkten som skall utvecklas för att främja specifik återkoppling från användaren (ibid). Därmed är denna modell bra, den ger utvecklarna en tydlig bild av vad det är användarna vill ha och vad de söker, men det kan vara kostsamt för företaget och är därför kanske inte alltid den bästa metoden för ett mindre företag med begränsade resurser.
2.3.4 Betatestning
Betatestning innebär att användaren involveras under fas fyra för prototyptestning, då användaren har färre möjligheter till involvering (Bråtå et al., 2009). Oftast sker dessa testningar utomhus där data kan erhållas genom observationer och återkoppling från användarna (Kaulio, 1998). Indata används för att förfina produkten ännu mer (ibid). Det rekommenderas att betatestning inte skall vara den enda metoden som används för att involvera användare, eftersom återkopplingen anses komma för sent för att kunna göra stora ändringar (Kaulio, 1998; Nielsen, 1993). Det anses att andra metoder som involverar användarna i tidigare faser kan ge bättre resultat i form av förändringar i utvecklingen av produkten (Kaulio, 1998).
Det som är fördelaktigt med denna metod är att utvecklarna får en bild av hur produkten kommer att tas emot på marknaden (Bråtå et al., 2009). Men eftersom involvering sker i en senare fas innebär det att om användarna inte gillar produkten finns det inte mycket utvecklarna kan göra för att åtgärda det (ibid). Antingen lanseras produkten och företaget får se hur det går, eller så får de gå tillbaka till tidigare faser och försöka komma fram till vad det är användarna inte gillar med produkten vilket kostar pengar för företaget.
2.3.5 Lead User metoden
En Lead User, också kallade experter eller användarinnovatörer, är en användare vars uppgift är att identifiera de allmänna behoven som kunder kommer ha i framtiden. Lead Users stöter på dessa problem månader eller år innan större delen av marknaden möter dem (Bråtå et al., 2009). Denna metod består av fyra steg (Kaulio, 1998):
1. Identifiering av Lead Users indikationer 2. Identifiering av Lead User grupper
8
3. Skapa koncept (produkter) med Lead Users
4. Testning av Lead Users koncept (produkter) på vanliga användare
Det finns en tendens att utvecklingen av kommersiella produkter görs av Lead Users, vilket är personer som leder trenderna (Bråtå et al., 2009). Denna metod är lik CIC då det är ett samarbete mellan utvecklarna och användaren som i detta fall är Lead Usern (Cui och Wu, 2017). Det anses att Lead Users är medutvecklare i projekten (ibid). Historiskt sett har sportutrustning både förnyats och utvecklats av användarna och Lead Users (Bråtå et al., 2009).
I denna metod involveras användarna under fas ett vid bedömning av produktkraven, under fas två vid konceptdesign samt under fas fyra vid prototyptestning (Bråtå et al., 2009).
Eftersom användaren är med under stora delar av utvecklingsprocessen kan detta medföra att företaget tappar sin företagsidentitet (Brockhoff, 2003). Det vill säga företaget utvecklar något som användaren vill ha vilket därmed kan leda till att företaget förlorar det som gör dem och deras produkter unika. Dock behöver inte detta vara fallet och eftersom företag utvecklar det användaren vill ha finns det större chans att det går bra för produkten på marknaden och därmed företaget.
Ett problem med denna metod är att företag inte alltid är övertygade om att Lead Users är tillräckligt innovativa och kreativa vid utvecklingen av en ny produkt, samt att företag anser att Lead Users inte bidrar tillräckligt mycket för att generera nya produktkoncept (Olson och Bakke, 2001).
2.3.6 Användartestning (Usability Testings)
Användartestning går ut på att samla data från användare för att förbättra produkten med hjälp av iterativa testningar innan produkten lanseras. Denna metod har rapporterats vara mest effektiv vid identifiering av allvarliga och upprepade problem (Kujala, 2010). Metoden är dock mest applicerbar till software företag, men funkar även för skidföretag.
Tidigare forskning påpekar att användartestning har lönat sig inom diverse branscher, till exempel har Microsoft annonserat en tydlig minskning av användarsupport som följd av implementationen av användartestning (Usability Testings), vilket har lett till en mer genomförlig design (Kujala, 2010). Antalet samtal till Microsofts kundservice minskade dramatiskt samt att genomsnittstiden för samtalen reducerades från 45 minuter till 10 minuter (Kujala, 2010; Reed, 1992). Samma fenomen upptäcktes hos Ford Motor Company, där de ändrade 90% av deras bokföringsprogram för deras kunder (Kujala, 2010; Kitsuse, 1991). Resultatet av att involvera användarna i testningen var att kundservicesamtalen reducerades kraftigt (ibid). Efter flera analyser dras slutsatsen att användartestning är den näst effektivaste metod när det kommer till användarinvolvering (ibid).
Inom skidbranschen kan det vara svårt och kostsamt att ta fram många nya prototyper innan lansering. Metoden användartestning kan appliceras då användaren involveras iterativt i flera faser av produktutvecklingen.
9
3. Metod
Syftet med arbetet var att undersöka påverkan av användarinvolvering inom produktutvecklingsprocessen för skidbranschen. För att kunna göra detta behövdes först en förståelse för produktutvecklingsprocessen av skidor och hur användaren integreras för att utveckla en produkt. Därefter behövdes en förståelse för de olika förhållningssätten som företag kan ha till användarna, som till exempel marknadsundersökningar, detaljerade case- undersökningar, enkäter, forum, osv. Sedan undersöktes det hur dessa metoder påverkar utvecklingsprocessen. Vidare har de olika metoderna för involvering av användare undersökts och dess fördelar, nackdelar och konsekvenser har analyserats.
Analysenheterna är produktutvecklingsprocessen och användarinvolvering. Arbetet fokuserar på dessa två områden och utgör därmed analysenheterna. De olika aktiviteterna som ingår i användarinvolvering och produktutvecklingsprocessen är de olika teman som har tagits fram samt analyserats utifrån intervjuerna. Ingen annan data utöver intervjudata och litteratur har använts i undersökningen. Observationer av produktionen av skidor har gjorts men detta är inte relevant till denna studies syfte.
3.1 Teoretisk referensram
Denna studie är en kvalitativ undersökning och baseras på intervjuer samt litteratur. För skapandet av en referensram har en förstudie gjorts på teori där ett antal centrala artiklar och teorier har tagits fram. De centrala artiklarna har hittats genom sökningar i databaserna DiVa och Google Scholar. De utvalda artiklarna har gett en förståelse för de olika teknikerna och metoderna för att involvera användare samt gett exempel på dess praktiska tillämpning inom flera olika branscher.
3.2 Motivering av metodval
Insamling av data gjordes genom en litteraturstudie och semistrukturerade intervjuer. En semistrukturerad intervju valdes att göras eftersom det gav möjligheten att föra intervjun i form av ett samtal istället för en formell intervju. Intervjuerna utgick från en intervjuguide som bestod av ett antal öppna frågor som var formulerade så att respondenternas svar kunde ge stöd till studiens frågeställningar, se bilaga A. Frågorna var formulerade för att på bästa möjliga sätt förstå utvecklingsprocessen och metoderna samt graden som användare involveras.
Fyra intervjuer gjordes för att få flera olika perspektiv och åsikter samt starkare underlag för att senare kunna komma fram till ett resultat om hur involvering av användare ser ut i Norden.
Generaliseringar kan såklart inte göras för alla företag i Norden men genom att studera fyra olika företag kan en förståelse fås för hur användarinvolvering ser ut i nuläget.
Intervjuerna spelades in för att erhålla den precisa informationen som gavs under intervjuerna. De intervjuade respondenterna är anonyma. Under intervjun var båda skribenter aktiva genom att turas om med att ställa frågor. När den ena ställde en fråga förberedde den andra sig för att ställa nästa fråga samt flika in med följdfrågor. Detta gjorde att båda skribenter var aktiva och engagerade under hela intervjun.
10
3.3 Analys av empiriska data
Den empiriska datan som erhållits från intervjuerna har transkriberats. Utifrån de transkriberade intervjuerna har ett antal nyckelord tagits fram. Ur dessa nyckelord har sex stycken teman identifierats. Dessa teman är under vilken fas användaren involveras, fördelar, utmaningar, val av användare, val av metod för användarinvolvering och grad av användarinvolvering. Utifrån dessa teman kunde analyser göras och mönster kunde identifieras inom företagens beteenden kring användarinvolvering. Resultaten presenteras inom dessa teman och dess likheter samt skillnader mellan företagen redogörs i avsnittet analys och diskussion.
3.4 Val av företag och respondenter
De valda företagen att studera närmare, enligt avgränsningarna, är skidföretag som producerar alpinskidor och har sin utvecklingsprocess i Norden. De intervjuade företagen är Extrem Skis, Soul Skis, Tegsnäs och Moonlight Mountain Gear. Företagen kontaktades genom att ringa till företagets växel samt maila direkt till respondenter. De respondenter som har intervjuats är personer som är i direkt kontakt med företagets produktutvecklingsprocess.
Nedan, i tabell 3.1, redovisas intervjuerna som har gjorts, där det tydligt presenteras vilka företag som har intervjuats, vilken roll respondenten har i företaget, var intervjun genomfördes, hur intervjun dokumenterades och längden av intervjun.
Tabell 3.1: Presentation i tabellform av de intervjuade företagen
Intervjuer
Organisation: Respondentens roll
i organisationen: Var intervjun
genomfördes: Hur intervjun
dokumenterades: Tid:
Extrem Skis Vd och delägare På plats
Åre Skidfabrik AB Spelades in på iPad 33 min
Soul Skis Grundare Över Skype
KTH bibliotek grupprum 1
Spelades in på iPad 30 min
Tegsnäs Före detta vd Över Skype
Grupprum i M Spelades in på iPad 36 min Moonlight
Mountain Gear Ingenjör och produkt-
utvecklare Över Skype
KTH Bibliotek grupprum 13
Spelades in på iPad 19 min
3.4.1 Extrem Skis
Extrem Skis valdes eftersom det är ett företag som har ett väldigt aktivt tänk gällande användarinvolvering. Företaget är ett svenskt skidföretag som producerar alpinskidor och snowboards. De består av 13 anställda och är belägna i Åre där de producerar sina skidor på
11
Åre Skidfabrik AB. Detta företag producerar främst Freeride skidor gjorda för offpiståkning.
Extrem Skis har vunnit flera priser för deras produkter. De har vidare planer på att bygga ut fabriken och lagret för att kunna förbättra produktionen ytterligare. Respondenten är vd för företaget och partner samt en av två som driver företagets kontor (Extrem Skis, 2019).
3.4.2 Soul Skis
Soul Skis valdes eftersom det är ett svenskt skidföretag med sin produktutveckling i Sverige.
Företaget Soul Skis grundades av två bröder och de producerar främst skidor för offpiståkning.
Soul Skis har ingen pågående produktion just nu då konkurs inleddes 2018-06-11 (Ratsit, 2019).
3.4.3 Tegsnäs
Tegsnäs valdes eftersom de är ett väldigt gammalt svenskt företag och det är intressant att studera hur de ser på användarinvolvering i deras produktutveckling och om det har förändrats över åren. Detta företag producerar klassiska träskidor, Tegsnässkidan, dessa skidor är mer än 100 år gamla. Företagets produktion av skidor är just nu en mindre del av deras organisation då de även har flera avdelningar som till exempel; Tegsnäshus, byggmaterial, träförbrukningsmaterial och speciallemballage. Respondenten är före detta vd och är nu ansvarig för inköp och försäljning av skidor (Tegsnäs, 2019).
3.4.4 Moonlight Mountain Gear
Moonlight Mountain Gear valdes för att detta är ett norskt företag och det är intressant att jämföra om det är någon skillnad mellan de svenska företagen. Detta företag producerar skidor, bindningar till skidor och strålkastare. Deras skidor är handgjorda och utvecklade i Norden. Företagets signatur är lätta skidor som möjliggör enkel klättring och har en äkta Freeride Downhill prestanda. Respondenten jobbar som ingenjör på företaget och är ansvarig för produktutvecklingen (Moonlight Mountain Gear, 2019).
3.5 Kvalitetsdiskussion
Teori och modeller som är vanligt förekommande har använts för att säkerställa kvalité på studien. Arbetet har inre validitet, mer specifikt triangulering, då samma tema studeras ur fyra olika företagsperspektiv. Samma frågor har ställts till de fyra företagen där både olika och liknande svar har erhållits. Då tillvägagångssätt för slutsatserna är tydligt presenterade i studien anses arbetet vara transparent. Det finns en tydlig koppling mellan den empiriska datan och arbetets slutsatser. De resultat och slutsatser som presenteras i detta arbete är giltiga för skidföretag i Norden, eftersom det är dessa företag denna studie baseras på. Det som studeras är användarinvolveringen i utvecklingsprocessen av skidor. Det som mäts är de olika förhållningssätten till användarna i företagets utvecklingsprocess. Vidare är den data som mäts relevant för arbetets frågeställning då det behandlar och studerar olika aspekter av användarinvolvering i utvecklingsprocessen och därmed har arbetet validitet.
12
4. Empiri
Empirin baseras på resultaten från intervjuerna med Extrem Skis, Soul Skis, Tegsnäs och Moonlight Mountain Gear. Resultaten från intervjuerna presenteras per tema, där temat först förklaras kort följt av samtliga företags syn på temat.
4.1 Under vilken fas användaren involveras
Temat under vilken fas användaren involveras innebär att användaren blir involverad i olika faser av produktutvecklingen beroende på vilket projekt som skall utföras, detta kan bero på storleken av projektet och vilket arbetssätt företaget använder sig av.
Extrem Skis har två konkreta exempel på användarinvolvering i olika faser. Det första är Opinion där användaren involverades i den allra första fasen, det vill säga bedömning av produktkraven och konceptdesign. Detta gjordes genom ett forum på internet för skidentusiaster, människor på detta forum fick vara med och bestämma hur skidan skulle konstrueras men det var ganska få som testade prototypen av skidan. I ett annat projekt, Mother Tree, blev användaren involverad i de senare faserna av prototyptestning. I detta projekt var det ganska få som var med i den tekniska beskrivningen av skidan, dock var det cirka 100 tjejer som sedan testade prototyperna och gav återkoppling.
Soul Skis använder sig av en iterativ testningsprocess, där deras testpiloter får testa en prototyp och sedan ge återkoppling om vad som var bra och vad som var dåligt. Sedan görs en ny prototyp som testas igen. Denna process fortsätter tills både testpiloten samt företaget är nöjda med produkten. Detta innebär att användaren blir involverad i de senare faserna av utvecklingen.
Tegsnäs skidor har sett likadan ut i 112 år därmed har företaget ingen aktiv design och utvecklingsavdelning. Den enda utveckling de gör är att de försöker få skidan lite smidigare samt ge den en snyggare design. På grund av detta finns det ingen specifik fas då användaren blir involverad. Utveckling sker när de får återkoppling från rutinerade åkare. Om företaget håller med om återkopplingen så förändras skidans design. Före detta vd på Tegsnäs säger att om användaren involveras är det endast i slutskedet när en prototyp ska testas.
Företaget Moonlight Mountain Gear väljer att involvera användaren i de första faserna och under prototyptestandet. Ingenjör och produktutvecklare på företaget säger att de använder åsikter från användaren som en baskunskap för att studera och bygga formen av skidan. Sedan involveras användaren igen vid testning av prototyper. Företaget använder sig av återkoppling från kunder som köpt och använt den färdiga produkten, återkopplingen används som grund till att ta fram nästa projekt.
4.2 Fördelar
Temat fördelar innebär att användarinvolvering har påverkat företagets produktutvecklingsprocess positivt. Företagen har olika syn på hur fördelaktig användarinvolvering är för deras utvecklingsprocess.
Enligt Extrem Skis har de fått mycket bättre skidor med hjälp av användarinvolvering. De tog ett jättestort kliv på offpistskidor med deras Opinion projekt och ett stort kliv för kvinnliga
13
offpistskidor med deras Mother Tree projekt. Projektet Opinion har lett till att företaget utvecklat en produkt där de var först på marknaden med en specifik form på skidan, till och med före ett världsledande företag. Vd:n på Extrem Skis uttrycker sig om att det är en stor fördel att involvera användare då det egentligen är som en stor kundundersökning där information om vad kunden vill ha samlas in. Respondenten säger att “såsom kunder vill ha är på något sätt rätt för det är ju dem man utvecklar produkterna åt”. Företaget anser också att när de tar del av användares åsikter, tankar och idéer blir det automatisk marknadsföring.
I och med att många engagerar sig i projekt blir de indirekta ambassadörer för produkten. De anser att dem på detta sätt har fått mycket bättre produkter med hjälp av användarinvolvering men att det är tyngre arbete.
Soul Skis anser att användarens åsikter är oerhört viktiga och har väldigt stor påverkan på deras utvecklingsprocess av produkter. Grundaren uttrycker att det är användaren som avgör vad de kommer att handla i framtiden därför har användaren stor effekt på utvecklingen av produkter samt att det är ett framgångsrikt sätt att låta användaren vara med i utvecklingen.
Soul Skis tycker också att anledningen till att utveckla någonting är för att ha ett bredare sortiment och tjäna mer pengar.
Tegsnäs ser fördelar med att involvera användaren i utvecklingen. Respondenten säger att det skulle vara jättebra om de fick tips och användbar återkoppling från användare så att de kan göra sina produkter bättre. De har nyligen fått återkoppling om att ett hål på en av deras skidmodeller borde flyttas fram, företaget undersökte detta och kom fram till att det stämde.
Moonlight Mountain Gear anser att användarnas synpunkter är en fördel eftersom de skapar produkter för användarna och därmed är det bra att ha deras åsikter. Deras syn på återkoppling är att det är som en baskunskap inför utveckling av nästa skida. De har fått förslag på förbättringar från deras kunder och företaget håller just nu på att justera detta till nästa produkt.
4.3 Utmaningar
Temat utmaningar innebär att företaget ser vissa svårigheter när det kommer till användarinvolvering samt grad av användarinvolvering.
En utmaning Extrem Skis ser när det kommer till användarinvolvering är att när de sagt att de ska ta fram en produkt med de utvalda användarna går det inte att backa. Respondenten säger att om de tar sig in i det får de löpa linan ut, samt att de inte kan säga till användarna att deras idéer är dåliga och sedan göra som dem själva vill. Det kallas för Badwill och är negativt för företagets affärsvärde.
En till utmaning med att involvera användarna, enligt Extrem Skis, är att administrera och organisera en öppen produktutveckling vilket tar enormt mycket resurser och tid samt att det blir tyngre arbete än att själv göra det. De anser dock inte att det kostar mer pengar i form av framtagning av nya prototyper, utan att det kostar mer pengar i form av arbetstid.
Extrem Skis diskuterar att bara för att de använder en stor grupp användare är det inte en homogen grupp. De anses vara problematiskt då det kan finnas delade åsikter och att subgrupper kan skapas. Lyckligtvis har det hittills varit en klar majoritet som tyckt en viss sak, företaget har då låtit majoriteten bestämma för att förenkla för sig själva.
14
Enligt Souls Skis kan för stor grad av användarinvolvering ha negativa effekter på produktutvecklingen i och med att det är lätt att företaget tappar sig själv och sin anda, eftersom det är externa personer som bestämmer hur produkterna ska se ut och hur de ska fungera. Därför anser de att en lägre grad av användarinvolvering kan vara bättre för företagets anda. Soul Skis anser också att en utmaning vid användarinvolvering är att företaget inte alltid ”pratar samma språk” som beställaren av projektet. Med detta betyder att användaren måste ha en viss förståelse för hur produkten vanligtvis är uppbyggd och hur skidorna ska bete sig så att användaren kan säga exakt vad som är bra och vad som är dåligt med skidan.
Soul Skis anser att ännu en utmaning för dem är att de har för lite testtid av prototypen.
Grundaren säger att detta kan bero på att de inte har vinter året om samt att de inte har råd eller medel att åka till andra ställen på jorden och fortsätta testa på sommarhalvåret.
Resondenten säger även att det tar mer tid och kostar mer pengar att involvera användaren i utvecklingen.
Enligt Soul Skis är det olämpligt att involvera användaren när det kommer till detaljer väldigt långt inne i skidans konstruktion. Företaget anser att det finns många sätt att lösa de rent tekniska problemen och vilken väg företaget väljer att lösa det på kanske inte har någon betydelse för vad användaren kommer att känna när de åker på skidorna.
En utmaning Tegsnäs har när det kommer till användarinvolvering är att det kostar mycket pengar och tar lång tid att ta fram en ny mall till en skida. Företaget är bra på att bygga skidan men mallarna tar runt en vecka att göra. På grund av detta är det svårt för företaget att göra specialtillverkade skidor för en kund om inte kunden är beredd att betala för en veckas arbete.
Ett problem Tegsnäs har vid försäljning av produkter är att det i princip inte finns någon i butikerna som kan någonting om träskidor längre. Detta leder till att företaget får många samtal och mejl från kunder som har frågor om deras skidor. Men när det kommer till tillbehör är återförsäljare jätteduktiga eftersom det är enklare produkter. Företaget anser att de skulle vara bra om butiksarbetare hade mer kunskap om deras produkter för då skulle Tegsnäs kunna få användbar återkoppling från butikerna om vad det är kunderna söker samt frågar efter när det kommer till deras produkter.
Moonlight Mountain Gear säger att en utmaning är att testpiloten behöver åka på skidan ganska mycket för att få en känsla av skidans egenskaper vilket kan ta längre tid. Utöver detta uttrycker företaget att de inte har några svårigheter med användarinvolvering och påstår att det är viktigt att lyssna på vad användarna säger om deras produkter. De upplever alltså att det kostar mer i form av tid, om testpiloterna vill ställa upp gratis är det fördelaktigt, utöver det kostar det pengar att tillverka prototypen.
4.4 Val av användare
Temat val av användare innebär att när företagen väljer användare för att hjälpa till med produktutvecklingen måste de välja rätt personer. För att utvecklingen ska blir bra och lönsam för företaget måste de få bra information och återkoppling från de användare som involveras.
Därför måste rätt användare involveras för rätt produktutveckling.
Extrem Skis anser att vid val av användare är det viktigt att involvera kunniga användare. De har till exempel valt att involvera Caroline Strömberg som tävlar i Freeride World Qualifiers
15
vilket är en friåkningstävling i Europa. Efter att företaget sponsrat henne med skidor startade de tillsammans projektet Mother Tree. Företaget anser att allmänna produkter går att testa på breda användare men vid utveckling av nischade produkter krävs ett kunnigt urval, alltså rätt användare till rätt produktutveckling.
Souls Skis poängterar att det är viktigt att företaget och testpiloterna ”pratar samma språk”, det kan därför bli kommunikationsproblem. Soul Skis använder sig alltid av personer utanför sitt företag för att testa sina prototyper. De kallar dessa personer för testpiloter och i nuläget har de tre stycken. Testpiloterna har valts utifrån att de är olika typer av duktiga åkare och de kan kommunicera på detaljnivå vad som är bra och dåligt med skidan.
När det kommer till att testa nya produkter använder sig Tegsnäs främst av personer som de vet åker mycket skidor och de testar själva sina produkter. Respondenten säger även att vissa användare är mer engagerade i utvecklingen än andra men att företaget har valt engagerade användare. Vid val av användare säger företaget att det är viktigt att testpersonen åker mycket skidor.
Moonlight Mountain Gear använder personer i företaget för att testa prototyperna, alternativt människor de känner. De påstår att dem själva kan ses som användare då de är åkarna men de är inte alltid kunderna.
4.5 Val av metod för användarinvolvering
Temat val av metod för användarinvolvering är att företag väljer att involvera sina användare på olika sätt. Vissa företag använder sig av återkoppling som företaget får från köpare av sina produkter medan andra använder sig av forum på internet.
Extrem Skis har valt att vända sig till forum på internet för skidentusiaster, vilket de säger är samma sak som en stor kundundersökning. Företaget har inte någon specifik metod de följer gällande involvering av användaren, utan de väljer att involvera användaren på det sätt de känner är användbart till det projekt de utvecklar just då.
Soul Skis har valt att huvudsakligen involvera sina användare i prototyptestandet av produkten och ibland i början av projektet. Användaren behöver bedöma det visuella och det åktekniska, det vill säga hur skidan känns. Företaget anser att prototyptestande är en stor och viktig del i deras utveckling, de gillar att ha något att hålla i, börja testa och känna på produkten ganska snabbt. Användaren är inte med mycket i det rent tekniska med skidans konstruktion eftersom de, enligt företaget, inte kan denna bit eftersom det behövs väldigt speciell kunskap vid tillverkning av en kompositkonstruktion. Användaren kan vara med i början när det kommer till designbeslut om skidan, som val av färg och mått.
Tegsnäs säger att vid utveckling av produkter använder de sig av återkoppling från kunder som har köpt deras produkt. De har ingen aktiv avdelning i företaget som jobbar med användarinvolvering.
Moonlight Mountain Gear får återkoppling från sina användare genom kunder som både köpt och använt deras produkter. Företaget utför många testdagar där de testar prototyper, under dessa dagar får de mycket återkoppling som noteras på plats. Just nu har de till exempel fått återkoppling av användare att de önskar en mindre radie på skidorna därför håller företaget på och integrerar detta önskemål i nästa produkt. Utöver att samla in åsikter från deras egna
16
användare säger de att dem försöker samla information från vad nischade skidtidningar har att säga om skidor som produceras.
4.6 Grad av användarinvolvering
Temat grad av användarinvolvering innebär att användarna blir involverad olika beroende av projekttyp vilket påverkar företagets produktutvecklingsprocess.
Extrem Skis har två projekt där de involverade användarna mycket. I projektet Opinion var det flera 100 personer som var involverade i utvecklingen och i projektet Mother Tree var det runt 100 stycken som testade prototypen. I dessa projekt fick personerna bestämma geometri, komma med förslag till mått, föreslå design och material via ett forum.
Soul Skis upplever inte någon skillnad när det kommer till grad av användarinvolvering eftersom de är ett litet företag. Företaget involverar oftast användare i slutet av projektet, men även ibland i början eller både i början och slutet. Användare involveras alltså när det visuella samt det åktekniska ska bedömas. Företaget har tidigare tagit fram sina produkter utifrån vad de själva tycker är bra, spännande och intressant, detta handlade då om en mer teknikdriven utveckling. När utveckling sker på detta sätt kan det vara svårt att förutse vad användarna kommer att tycka. Men de senaste tre åren har det handlat mycket mer om vad användaren vill ha, vilket är en mer marknadsdriven utveckling. Företaget anser att en marknadsdriven utveckling är mer framgångsrikt.
Tegsnäs har mycket låg grad av användarinvolvering i deras utveckling. De har aldrig haft mer än två till fem personer som har testat deras prototyp men de anser att detta antal testpersoner är fullt tillräckligt för företaget.
Moonlight Mountain Gear säger att deras grad av användarinvolvering varierar från produkt till produkt. Ibland kan en produktidé komma inifrån företaget och då tillverkar de denna produkt och ibland utvecklar de produkter som kunderna efterfrågar. Företaget berättade att de hade en idé om att bygga miljövänliga skidor, detta gjordes utan att involvera användaren.
Företaget baserade hela produktutvecklingen på sina egna tankar och åsikter och sedan när skidorna lanserades reagerade användarna positivt till denna utveckling. De anser att vid utveckling av någonting nytt till marknaden bör idén hållas innanför företaget tills produkten lanseras och därefter kan användarnas respons studeras. Det vill säga ibland baseras hela produktutvecklingen på företagets interna idéer, och ibland grundas utvecklingen av en produkt på återkoppling från användare. Företaget anser att återkopplingen från användarna driver utvecklingen i en viss riktning.
