Examensarbete, 15 hp
Barns upplevelser av sin kropp vid övervikt eller fetma
En kvalitativ litteraturstudie med fokus på patientens perspektiv
Författare: Emelie Caesar &
Alexandra Svanberg Handledare: Hanna Holst Examinator: Catharina Lindberg Termin: VT20
Titel Barns upplevelser av och syn på sin kropp vid övervikt eller fetma:
En kvalitativ litteraturstudie med fokus på patientens perspektiv
Författare Emelie Caesar & Alexandra Svanberg
Utbildningsprogram Utbildningsprogrammet för sjuksköterskor, 180 hp Handledare Hanna Holst
Examinator Catharina Lindberg
Adress Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, 351 95 Växjö
Nyckelord Barns upplevelser, fetma, normer, övervikt
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn är ett hälsoproblem som ökar i samhället. Med hög kroppsvikt följer risker för fysiska och psykiska besvär. Enligt tidigare forskning är barn ofta medvetna om sin vikt, men det finns tendenser att barn med en för hög vikt förbiser det problematiska med detta. Familjen har en viktig funktion för att barnet ska nå en hälsosam livsstil och vikt.
Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser av att leva med övervikt eller fetma.
Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats , som har analyserats med en manifest innehållsanalys.
Resultat: Tre kategorier identifierades. Sociala konsekvenser och normer beskriver hur barn som på grund av sin vikt inte passade normen påverkades av att de ville passa in. Många av barnen hade upplevt mobbning. Upplevelsen av den egna kroppen skilde sig åt hos barn i olika åldrar och påverkades av både självkännedomen och andra människors åsikter. Att lyckas med förändring beskriver vilket sorts stöd och motivation barnen behövde för att lyckas med viktnedgång.
Slutsats: Att leva med övervikt eller fetma är en individuell upplevelse för varje barn.
Gemensamt är att barn påverkas fysiskt och psykiskt av en för hög vikt och det är viktigt för sjuksköterskan att kunna bemöta dessa barn. Vidare forskning behövs för att optimera bemötandet och den framtida hälsan hos barn som lever med övervikt eller fetma.
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ________________________________________________________ 1 2 BAKGRUND ________________________________________________________ 1
2.1 Övervikt som ett folkhälsoproblem _________________________________________ 1 2.2 Metoder för att bedöma kroppsvikt _________________________________________ 1 2.3 Besvär relaterade till övervikt och fetma ____________________________________ 2 2.4 Övervikt hos barn ______________________________________________________ 2 2.5 Barns kunskaper om övervikt och syn på den egna kroppen _____________________ 2 2.6 Påverkan på barnets psykiska välbefinnande till följd av övervikt _________________ 2 2.7 Familjens påverkan på barnets hälsa och vikt _________________________________ 3 2.8 Vårdens och sjuksköterskans ansvar ________________________________________ 3 3 TEORETISK REFERENSRAM________________________________________ 4
3.1 Kroppen som helhet_____________________________________________________ 4 3.2 Hälsa och ohälsa _______________________________________________________ 4 3.3 Familjen ______________________________________________________________ 5 4 PROBLEMFORMULERING __________________________________________ 5 5 SYFTE _____________________________________________________________ 5 6 METOD ____________________________________________________________ 5
6.1 Design _______________________________________________________________ 5 6.2 Datainsamling _________________________________________________________ 6 6.3 Urval ________________________________________________________________ 6 6.4 Analys _______________________________________________________________ 6 6.5 Etiska överväganden ____________________________________________________ 7 6.5.1 Helsingforsdeklarationen _____________________________________________ 7 6.5.2 Forskningsetiska principer ____________________________________________ 7 6.5.3 Författarnas förförståelse ____________________________________________ 8 7 RESULTAT ________________________________________________________ 8
7.1 Upplevelsen av den egna kroppen __________________________________________ 9 7.1.1 Syn på kroppen _____________________________________________________ 9 7.1.2 Andras påverkan på kroppsbilden ______________________________________ 9 7.2 Sociala konsekvenser och normer _________________________________________ 10 7.2.1 Att vilja passa in ___________________________________________________ 10 7.2.2 Att vara utsatt för mobbning och utanförskap ____________________________ 10 7.2.3 Att söka tröst i ätandet ______________________________________________ 11 7.3 Att lyckas med förändring _______________________________________________ 11 7.3.1 Att vara begränsad av sin kropp ______________________________________ 11 7.3.2 Att ha behov av stöd ________________________________________________ 11 7.3.3 Att bibehålla förändring _____________________________________________ 11 8 DISKUSSION ______________________________________________________ 12
8.1 Metoddiskussion ______________________________________________________ 12
8.2 Resultatdiskussion _____________________________________________________ 13 8.2.1 Upplevelsen av den egna kroppen _____________________________________ 14 8.2.2 Sociala konsekvenser och normer _____________________________________ 14 8.2.3 Att lyckas med förändring ___________________________________________ 15 8.2.4 Sjuksköterskans roll ________________________________________________ 16 8.3 Slutsatser ____________________________________________________________ 16 8.4 Vidare forskning ______________________________________________________ 17 9 REFERENSLISTA __________________________________________________ 18 BILAGOR
Bilaga 1. Sökschema för resultatartiklar Bilaga 2. Mall för kvalitetsgranskning
Bilaga 3. Exempel på analys av meningsenheter Bilaga 4. Artikelmatris
1 INLEDNING
I vården förväntas det att allmänsjuksköterskan ska kunna bemöta och ta hand om människor av alla åldrar, kön, etniciteter och med diverse sjukdomar. Det är en utmanande uppgift att ta sig an eftersom att alla människor är olika till tanke och utförande, och bemötandet behöver anpassas därefter. Vid bemötande av ett barn adderas ytterligare en dimension, då det kommer att finnas vårdnadshavare med i bilden. Barn finns överallt i samhället, både inom och utom vården. När övervikt ökar som ett folkhälsoproblem redan i unga åldrar
(Folkhälsomyndigheten, 2020) är det viktigt i sjuksköterskans roll att ha kunskap inom bemötandet av såväl barn med överviktsproblematik som deras familjer och anhöriga.
2 BAKGRUND
Denna litteraturstudie kommer att fokusera på överviktsproblematik hos barn. Enligt Förenta Nationernas barnkonvention, som är svensk lag sedan januari 2020, så räknas varje människa under 18 år som barn (UNICEF Sverige, 2009). Det är denna definition av barn som kommer att användas i detta arbete och därför inkluderas enbart studier med deltagare från 0-18 års ålder under arbetets gång.
2.1 Övervikt som ett folkhälsoproblem
Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem som ökar allt mer i dagens samhälle, hos såväl vuxna som barn. Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten (2020) så har andelen svenska skolbarn (11-15 år) med övervikt och fetma mer än fördubblats från 1989 till 2018. 2018 var andelen 11-15-åringar med övervikt eller fetma uppskattningsvis 15 %. Samma siffra för barn mellan 6-9 år var 21 %. Hos vuxna var andelen med övervikt eller fetma 51 % år 2018. Dessa siffror beskrivs till stor del bero på faktorer i miljön, med trender i samhället som går mot ett allt mer stillasittande liv och där personer uppmuntras till en överdriven konsumtion av mat, då livsmedel och färdigmat finns tillgängliga i stort sett dygnet runt. Enligt Braun & Anderson (2012) så är den främsta orsaken till övervikt och fetma en kombination av en stillasittande livsstil och ett överdrivet intag av kalorier. När energiintaget överskrider energiåtgången kommer överskottet av energi att lagras i kroppen som depåfett under huden och runt de inre organen, vilket resulterar i en rad risker för att utveckla ytterligare sjukdomstillstånd.
2.2 Metoder för att bedöma kroppsvikt
Det finns olika metoder för att beräkna om en person har en hälsosam vikt. En metod som beskrivs av Folkhälsomyndigheten (2020) är mätning av Body mass index (BMI) vilket uttrycker förhållandet mellan längd och vikt. Kroppsvikten divideras med kroppslängden i kvadrat för att få en siffra som beskriver längd-vikt-förhållandet. Undervikt = BMI < 18,5, normalvikt = BMI 18,5 - 24,9, övervikt = 25,0 - 29,9 och fetma =BMI > 30. Denna metod är inte felfri, då den inte tar hänsyn till exempelvis förhållandet mellan fettväv och muskelmassa.
Hos svenska barn bedöms vikten i förhållande till standardvärden för barnets ålder och kön genom att använda både BMI och tillväxtkurvor. En tillväxtkurva är enligt Magnusson Österberg (2019) en tabell där barnets längd och vikt fylls i från födsel, till och med 18 års ålder. Kurvorna visar om barnet växer som förväntat, och det syns tydligt om längden eller vikten börjar avvika åt något håll. Mätningarna utförs av barnavårdscentralen och elevhälsan.
2.3 Besvär relaterade till övervikt och fetma
Det finns en ökad risk för komplikationer på kort och lång sikt för personer i alla åldersgrupper som är drabbade av övervikt och fetma. Exempel på besvär som barn kan drabbas av är smärta och värk i skelett och leder (knän, rygg, höfter m.m.), begränsad rörlighet, trötthet, sömnsvårigheter, nedsatt kondition, samt känslor av utanförskap när förmågan att delta i aktiviteter begränsas. Även för barn som inte upplever några besvär är övervikt och fetma problematiskt då det ger bekymmer på längre sikt (Bengtsson, 2016).
Braun & Anderson (2012) beskriver att några av de främsta hälsoriskerna med fetma är typ-2- diabetes, hyperlipidemi, ateroskleros, stroke, hjärtsjukdom, hypertoni, osteoartrit, gallsten, dålig sårläkning och sömnapné. Risken att drabbas av dessa sjukdomar blir större ju längre en individ lider av en för hög kroppsvikt. Det är därför viktigt att åtgärda övervikten redan från ung ålder, något som sker via livslång behandling. Det viktigaste behandlingsverktyget är förändringar i livsstilen, så att förhållandet mellan intag och förbrukning av energi jämnas ut.
2.4 Övervikt hos barn
Små barn kan ha en hög andel kroppsfett utan att vara överviktiga, och fetma före två års ålder är sällan problematiskt. Efter denna ålder når många barn normalvikt av sig själva och det är ovanligt att barn som har en för hög kroppsvikt vid ett års ålder fortfarande har det vid fem års ålder. Från tre års ålder och uppåt är risken större att övervikten blir bestående.
Övervikt kan bero på både ärftliga faktorer, och på en ohälsosam livsstil med för mycket stillasittande och dålig kosthållning. Oavsett kroppsvikt så mår alla barn bra av regelbunden fysisk aktivitet, minst en timmes aktivitet per dag rekommenderas. Oftast underlättas förändringar i ett barns livsstil, med mat- och motionsvanor, av att även föräldrarna deltar i förändringen (Bengtsson, 2016).
2.5 Barns kunskaper om övervikt och syn på den egna kroppen
En kinesisk studie (Li, Zhou & Hesketh, 2016) undersökte överviktiga barns kunskaper om och syn på sin egen vikt. De nådde slutsatsen att majoriteten av de deltagande barnen var medvetna om att de vägde för mycket och att detta kunde vara skadligt för dem, men
samtidigt undvek barnen att använda begrepp som övervikt och fetma. Forskarna beskrev att de barn som inte ansåg sin vikt problematisk, var de som hade allra svårast att gå ner i vikt.
En ytterligare studie (Wong, Tarrant & Cheng, 2012) syftade till att identifiera faktorer som påverkade barns inställning till viktminskning. Barnen i studien, som alla hade problem med övervikt, beskrev att deras förmåga till att gå ner i vikt påverkades av självdisciplin, sociala faktorer och miljöfaktorer. I resultatet beskrevs att viktminskningen försvårades om dessa hindrande faktorer kombinerades, till exempel om barnet själv inte förstod varför övervikten var ett problem, samtidigt som föräldrar fortsätter att erbjuda en överdriven mängd mat och snacks, och inte uppmuntrar sina barn till ökad fysisk aktivitet.
2.6 Påverkan på barnets psykiska välbefinnande till följd av övervikt
Likväl som barn påverkas fysiskt av att leva med övervikt, så finns det även psykiska besvär kopplade till överviktsproblematiken. I en studie av Bauer, Marsha, Larson & Neumark- Sztainer (2017) beskrivs att 69 % av de över 2000 deltagande barnen med grav fetma någon gång hade blivit retade av andra barn på grund av sin vikt. Samma siffra för barn med måttlig
fetma var 47%. Hos barn med övervikt hade 24% blivit retade, och hos barn med normalvikt svarade 17% att de någon gång blivit retade för sin vikt. Enligt denna studies resultat var alltså risken för retning och utanförskap större hos barn med för hög vikt, jämfört med barn inom normalviktens gränser.
Ytterligare en studie (Hayward, Millar, Petersen, Swinburn & Lewis, 2014) har undersökt förhållandet mellan barns skattade vikt och deras skattade livskvalitet. I undersökningen av livskvalitet ingick frågor om såväl fysiskt mående som psykosociala faktorer. I resultatet framgår att barn som uppfattade sig själva som överviktiga eller feta skattade en signifikant lägre livskvalitet än de barn som uppfattade sin vikt som “ungefär lagom”. Även en studie av Wallander et al. (2013) undersökte sambandet mellan vikt och skattad livskvalitet. Resultaten blev liknande, barnen med övervikt och fetma skattade lägre psykosocial livskvalitet än de som inte hade en för hög kroppsvikt. För barn kan övervikt och fetma alltså medföra negativa psykiska och psykosociala konsekvenser, exempelvis utanförskap.
2.7 Familjens påverkan på barnets hälsa och vikt
Alla personer ingår i ett eller flera system, där personerna inom systemet påverkar varandra.
För barnet är oftast den närmsta familjen det viktigaste systemet. Familjen definieras av varje enskild individ och behöver inte vara uppbyggd av enbart föräldrar och barn. Oavsett vilka individer som står barnet närmast så kommer alla i systemet att påverkas när en person drabbas av ohälsa, som exempelvis övervikt (Benzein, Hagberg & Saveman, 2014). I en studie av Bonde, Bentsen & Hindhede (2014) diskuteras förhållandet mellan föräldrars inställning och möjligheten att genomföra en förändring när ett barn har en ohälsosam vikt.
Skolsköterskor intervjuades och berättade om sina erfarenheter av att bemöta föräldrar till överviktiga barn. I resultatet framkom att sjuksköterskorna tyckte att det bästa sättet att skapa förändring på var att genom motivering låta föräldrarna själva förstå varför övervikt hos deras barn var ett problem. Betydelsen av att nå en hälsosam vikt och livsstil måste förstås av såväl barn som övriga familjemedlemmar. Om hela familjen går igenom en livsstilsförändring tillsammans ökar chansen för den enskilda individen att bibehålla förändringen.
Likväl som det finns barn som skattar sin vikt till mer eller mindre än vad den faktiskt är så förekommer detta fenomen även hos föräldrar. I en studie av Chen et al. (2014) beskrivs att 25% av de deltagande föräldrarna underskattade sitt barns viktstatus, och ca 1% överskattade barnets vikt. I studiens resultat framgår att det fanns en koppling mellan hur barn och
föräldrar uppfattade det obesa barnets vikt, och om de själva hade försökt få till en
viktnedgång. De kom fram till att det är viktigt att utbilda familjer i hur en korrekt bedömning av kroppsvikten görs. Chanserna att familjen kommer att sträva efter att barnet ska ha en hälsosam vikt ökar om de har kunskap om viktskattning. Att försöka engagera hela familjen är viktigt då alla medlemmar i familjesystemet påverkar varandra (Benzein et al., 2014).
2.8 Vårdens och sjuksköterskans ansvar
Hälso- och sjukvården har som mål att främja god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen (Hälso- och sjukvårdslagen [HSL], SFS 2017:30). I sjuksköterskans roll ingår det att i samråd med patient och anhöriga hantera hälsoproblem och erbjuda möjligheter till en bättre hälsa. Sjuksköterskan har även ett eget ansvar att hålla sig uppdaterad om
kunskapsläget inom sitt arbetsområde (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Andelen barn med övervikt och fetma ökar i samhället (Folkhälsomyndigheten, 2020) och det kan därför beskrivas som en del i sjuksköterskans ansvar att ha kunskap om hur barn med övervikt och
fetma samt deras familjer upplever sin situation för att kunna bemöta dem på bästa sätt. Barn påträffas överallt i samhället både inom och utom vården. De flesta barn har kontakt med hälso- och sjukvården genom barnhälsovården från 0-6 års ålder och senare i elevhälsan.
Många barn kommer dessutom i kontakt med hälso- och sjukvården via besök på öppenvårds- och akutmottagningar i samband med besvär, sjukdomar och olycksfall. Dessutom vårdas årligen ca 10 000 barn på sjukhus, på olika vårdavdelningar för såväl vuxna som barn (Enskär
& Golsäter, 2014). Allmänsjuksköterskan kommer i sin yrkesroll därför att stöta på barn nästan oavsett var inom vården hen arbetar, och behöver kunna fånga upp och bemöta barn som lever med en ohälsosamt hög vikt. Sjuksköterskan har ett omvårdnadsansvar där
patientens hälsa ska främjas. I sjuksköterskans möte med familjen behöver en ömsesidig och icke-hierarkisk relation skapas. Då kan såväl sjuksköterskan som familjemedlemmarna tillföra styrkor och resurser till relationen, och tillsammans skapa strategier för hur en hälsosam vikt hos barnet med övervikt eller fetma kan uppnås (Benzein, Hagberg & Saveman, 2012).
3 TEORETISK REFERENSRAM
Detta arbete utgår från ett vårdvetenskapligt perspektiv, där människan beskådas och vårdas med en helhetssyn. Denna helhetssyn innebär att respekt tas för att människan är en odelbar enhet av kropp, själ och ande, och att varje människa är unik och upplever sjukdom och hälsa genom sin unika livsvärld (Dahlberg & Segesten, 2010). Eftersom vald population i denna studie är barn 0-18 år gamla, så betraktas resultaten även utifrån familjens påverkan på individen. Barn ingår i ett system av sin familj och andra närstående. I ett system påverkar alla personer varandra, och när en individ drabbas av ohälsa kommer det även att få
konsekvenser för systemets övriga medlemmar. Familjen betraktas som en helhet och för att hjälpa en enskild individ krävs en insikt i familjeförhållandena. Om till exempel ett barn är drabbat av övervikt eller fetma måste hela familjens livsstil ses över för att en optimal förändring ska kunna ske (Benzein, Hagberg & Saveman, 2014).
3.1 Kroppen som helhet
Lindwall (2017) beskriver kroppen som en enhet mellan kropp, ande och själ. Kroppen finns i olika stadier för människan under livet, när människan känner hälsa, lidande och vårdande, dessa tillstånd upplevs på olika sätt av varje individ. Människan förväntas kunna ta hand om kroppen för att känna hälsa. Har kroppen blivit påverkad av sjukdom kan kroppen kännas som en fiende för bäraren. Det kan vara svårt att känna igen sin kropp, både psykiskt och fysiskt när en har drabbats av sjukdom. Övervikt eller fetma kan påverka kroppen och människors mående, både fysiskt och psykiskt, och kan därför ge människan ett lidande. “Kroppen kan tolkas som en boning, ett skydd, en utböjning kring människans själ och ande” (Lindwall, 2018). I detta arbetes resultat beskådas kroppen som en helhet som upplevs och tolkas individuellt av varje människa.
3.2 Hälsa och ohälsa
Hälsa är en subjektiv upplevelse som uppfattas och definieras av varje individ, och beror på förförståelse och tidigare upplevelser. Detta perspektiv på hälsa används under detta arbete när resultatet beskrivs. För den som är frisk kan träning vara hälsa, medans hälsa för någon med en kronisk sjukdom kan vara annat, som att kunna hålla sig uppe en hel dag. Att hitta vad som är hälsa för en själv kan skänka en livskraft, och det är viktigt för alla individer att ha något att sträva efter för att bibehålla sin livslust. Förändringar i kroppen kan begränsa
individens möjligheter att uppleva hälsa. Vid övervikt eller fetma kan rörlighet och förmågan till fysisk aktivitet bli inskränkt, vilket kan medföra en upplevelse av minskad hälsa. För att uppleva fullständig hälsa behöver människan nämligen känna att hon är “i stånd till” att utföra det hon önskar i sitt dagliga liv (Dahlberg & Segesten, 2010).
3.3 Familjen
Familjen definieras av varje individ och behöver inte nödvändigtvis innefatta personer med nära biologisk anknytning, utan kan definieras som människor som “bryr sig om” varandra.
Familjen utgör ett system och i systemet påverkas alla medlemmar av varandra. Att fokusera på vilken betydelse familjen har för individens upplevelse av hälsa och sjukdom är relevant i flertalet situationer när en familj möter vården. När det finns en problematik med övervikt och fetma, är det exempelvis viktigt att se till hela familjens livsstil (Benzein et al., 2012).
Eftersom att detta arbete grundar sig i barns upplevelser, så används även ett
familjeperspektiv när resultaten beskrivs, eftersom att alla delar i en familj påverkar varandra.
I varje familj finns olika föreställningar om hälsa, sjukdom och vård. Hur medlemmarna stöttar och tar hand om varandra varierar mellan varje familjesystem. Beroende på vad familjen anser vara hälsa kan stödet som medlemmarna får av varandra vara både hjälpande och hindrande. En förälder som ser till att det alltid finns mycket mat tillgänglig för att barnet ska växa ordentligt gör detta med goda intentioner. För barnet som blir överviktig eller får fetma är dock denna handling inte hjälpande i längden (Wright, Watson & Bell, 2011).
4 PROBLEMFORMULERING
Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem som blir allt vanligare och drabbar både barn och vuxna. Sjuksköterskan i sin professionella roll behöver ha kunskap inom aktuella
problemområden som detta, då det är troligt att stöta på barn med överviktsproblematik inom vårdens alla områden. Det finns flera faktorer som bidrar till övervikt hos barn, både arv och miljö spelar in. Likaså finns det hindrande och stödjande faktorer när ett barn ska gå ner i vikt.
Av tidigare forskning inom ämnet framgår att barnets egen syn på sin kropp, och inställningen till att genomgå en förändring, spelade en nyckelroll. Barn med ett för högt BMI riskerar att drabbas av fysiska och psykiska problem på både kort och lång sikt. Utifrån denna
problematik finns det behov av ytterligare kunskap om hur barn upplever och uppfattar sin kropp och hur det påverkar deras möjligheter att nå en hälsosam vikt. Fokus för detta arbete är därmed att beskriva barns upplevelser av att leva med övervikt eller fetma.
5 SYFTE
Syftet var att beskriva barns upplevelser av att leva med övervikt eller fetma.
6 METOD
6.1 Design
Arbetet genomfördes som en litteraturstudie med induktiv design, med grunden i
vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Den induktiva designen innebär att det insamlade materialet studerades på ett förutsättningslöst sätt för att sedan beskrivas på ett så korrekt sätt som möjligt i resultatet (Priebe & Landström, 2017). Den kvalitativa metoden
utgår från ett holistiskt perspektiv och studerar personers levda erfarenheter. Kvalitativ metod är lämplig att använda när syftet med en studie är att undersöka eller beskriva subjektiva upplevelser (Henricson & Billhult, 2017). Denna studie genomfördes som en icke-systematisk översikt, vilket innebär att ett systematiskt arbetssätt tillämpats, men att alla kriterier för en systematisk översikt ej kunde uppfyllas. Detta eftersom att det fanns en begränsning i tidsåtgång och resurser, och att det därför ej var genomförbart att granska samtliga tidigare publikationer inom ämnet (Kristensson, 2014).
6.2 Datainsamling
I enlighet med den metod som beskrivs av Kristensson (2014) genomfördes insamlingen av litteratur genom systematiska sökningar med hjälp av sökord i bibliografiska
databaser. Databaserna som användes i litteratursökningen var PubMed (medicinsk databas), Cinahl (vårdvetenskaplig databas) och PsycINFO (psykologisk databas). Dessa databaser har ett stort utbud, och ansågs komplettera varandra samt inneha artiklar som matchade arbetets syfte. Genom att använda flera databaser med flera olika fokus (medicin, vårdvetenskap &
psykologi) ökades möjligheterna till att hitta relevanta artiklar. Sökschema för utvalda artiklar bifogas (bilaga 1). Sökord som användes var “Obesity in children” samt “Pediatric obesity”, då vald population i arbetet var personer 0-18 år med övervikt eller fetma.. “Perception”,
“Psychology “, “Experience”, “Attitudes”, “Qualitative”, “Psychological well-being” &
“Body Image” användes för att komplettera sökningarna. Sökorden baserades på ett antal provsökningar med ämnesord. Nyckelord identifierades i de artiklar i provsökningen som svarade på detta arbetes syfte, dessa nyckelord användes sedan som sökord. Begränsningar i sökningarna var årtal mellan 2011-2020 för att få aktuella artiklar relevanta till syftet, då ett kortare tidsintervall gav för få användbara träffar. Ytterligare kriterier var att artiklarna skulle vara Peer Reviewed och tillgängliga i fulltext via Linnéuniversitetets utbud av databaser.
6.3 Urval
Under urvalsprocessen granskades innehållet kritiskt i flera steg (bilaga 1). Exempelvis var det i en sökning 37 träffar från början. Tjugoen artiklar valdes bort direkt då deras titel inte var relevant, oftast för att det inte handlade om barnets perspektiv. Bland dessa fanns det 3 duplikationer. I nästa steg lästes 16 abstrakt, av dessa sållades 10 bort då de inte var relevanta.
Efter detta återstod 6 artiklar att läsa i fulltext och 1 valdes ut för användning i resultatet. För att säkerställa att de utvalda artiklarna var peer reviewed och publicerade i en vetenskaplig tidskrift användes Ulrichsweb, en databas där detaljerad information om vetenskapliga artiklar kan fås fram (Ulrichsweb, 2020). En slutgiltlig kvalitetsgranskning gjordes med hälp av SBU:s (Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2014) mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik (bilaga 2). Med hjälp av mallen bedömdes
kvaliteten och relevansen i artiklarnas olika delar med svarsalternativen ja, nej, oklart eller ej tillämpbart. Enbart artiklar med övervägande ja på frågorna togs med i denna studie. Inga artiklar föll bort i detta steg. Enbart det material som genomgått dessa steg analyserades och användes till litteraturstudiens resultatdel, därav bortfallet från sökträffar till utvalda artiklar som presenteras i sökschemat (bilaga 1). Efter urvalsprocessen hade 10 artiklar valts ut till studiens resultat, en sammanfattning av dessa bifogas (bilaga 4).
6.4 Analys
Det insamlade materialet, bestående av vetenskapliga originalartiklar, bearbetades med en kvalitativ, manifest innehållsanalys. Denna analysmetod användes för att genom struktur hitta
likheter, skillnader och samband i textmaterialet. I analysens första steg läste författarna materialet i sin helhet. Därefter identifierades meningsbärande enheter, svarande till denna studies syfte, ur artiklarnas resultat. Dessa meningsenheter kondenserades, vilket innebär att de kortades ner så att endast kärnan i meningen återstod, och översattes från engelska till svenska. Därefter sammanfattades varje meningsenhet i en kod, beståendes av ett eller några få ord som representerade betydelsen av meningen. När samtliga meningsenheter var kodade, skrevs koderna ut och jämfördes med varandra, för att ordnas i kategorier tillsammans med liknande koder, detta resulterade i 8 st kategorier. Samtliga kategorier granskades, för att kunna grupperas som underkategorier och falla under ett antal huvudkategorier. Sorteringen resulterade i 3 huvudkategorier med 2-3 underkategorier i varje. I analysens sista steg läste författarna samtliga artiklar, kategorier, och underkategorier, för att finna samband och säkerställa relevansen i utvalda kategorier (Lundman & Hällgren-Granheim, 2017). Ett exempel på hur analysen har utförts presenteras i tabell 1, för ytterligare exempel se bilaga 3.
Tabell 1. Exempel på analys av meningsenhet
Meningsenhet Kondensering Kod Underkategori Kategori
...young people in this study consistently attributed successful weight loss to the professional support they had received during treatment...
significant event in their life .
De gick ner
framgångsrikt i vikt med professionellt stöd och detta blev en betydelsefull händelse
Betydelsen av rätt stöd
Att ha behov av stöd
Att lyckas med förändring
6.5 Etiska överväganden 6.5.1 Helsingforsdeklarationen
Denna studie tog hänsyn till bestämmelser och normer kring hur forskning på människor får gå till. Författarna läste och tog del av Helsingforsdeklarationen (World medical Association, 2013). Denna deklaration fastställer bland annat att forskning inom alla områden måste baseras på en avvägning mellan behovet av ny kunskap, och hälsan och intresset hos forskningens deltagare. Det läggs även fram att forskning bör granskas och godkännas av utomstående personer. Under denna litteraturstudies urvalsprocess säkerställdes att alla artiklar som användes var etiskt granskade, bygger på frivillighet och informerat samtycke hos deltagarna, samt har fått godkännande av en forskningsetisk komittée.
6.5.2 Forskningsetiska principer
Fyra viktiga etiska forskningsprinciper presenteras i Belmontrapporten (Sandman &
Kjellström, 2018). Dessa är autonomiprincipen, göra-gott-principen, rättviseprincipen och inte-skada-principen. Autonomiprincipen innebär att varje människa har rätt att bestämma över sitt egna liv. Bestämmelser om att deltagaren behöver få tillräckligt med information för att kunna lämna ett informerat samtycke kan motiveras med denna princip. Göra-gott-
principen innebär att risker och nytta ska vägas mot varandra och att fördelarna för
forskningens deltagare bör maximeras. Rättviseprincipen anger att personer med lika behov ska behandlas lika. Faktorer som personers etnicitet, sexuella läggning och kön får inte bidra till särbehandling i vård- och forskningssammanhang. Inte-skada-principen innebär att forskaren ska avstå från onödiga risktagaren. Deltagarens hälsa och välbefinnande ska alltid vara i första rummet och åtgärder ska vidtas för att undvika skador på personen.
Dessa fyra principer syftar till att ge vägledning vid etiska dilemman och väger tungt i
forskningsetiska sammanhang. De är även förenliga med svensk lagstiftning som utgör ramen för såväl vård som forskning. Hälso- och sjukvårdslagen fastslår i sina allmänna bestämmelser att “Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
människans värdighet” (HSL, SFS 2017:30, kap. 3, 1 §). Detta är applicerbart även på
forskning inom det vårdande och medicinska området. All vård, behandling och forskning på människor ska ta hänsyn till individens rättigheter och bibehållna värdighet utifrån dessa fyra principer. Eftersom enbart etiskt granskade och godkända artiklar inkluderas i detta arbete säkerställs att deltagarna har medverkat frivilligt och gett sitt samtycke.
6.5.3 Författarnas förförståelse
Författarnas förförståelse togs i beaktande under arbetets gång, för att inte urvalet och analysen skulle färgas av personliga upplevelser och åsikter. Förförståelsen påverkas av allt som människan har upplevt och varit med om under livet. Vad människan får för tankar omedvetet eller medvetet om det hon är med om, läser eller hör kommer alltid att påverkas av den personliga förförståelsen (Arman, 2015). Författarna till denna studie har en viss
förförståelse för ämnet, som inbegriper att det finns många barn som lever med övervikt eller fetma och att detta har negativa konsekvenser för dem, såväl psykiskt som fysiskt. För att inte låta detta färga urval eller resultat har författarna under studiens gång försökt vara medvetna om sin förförståelse, och granskat materialet så förutsättningslöst som möjligt.
7 RESULTAT
Vid en analys av den granskade litteraturen identifierades tre kategorier med sammanlagt åtta underkategorier, se tabell 2 nedan. De identifierade kategorierna omfattar såväl psykiska som fysiska aspekter av barns upplevelser av att leva med övervikt eller fetma. Barns upplevelser av sin kropp och sin vikt var unika och individuella, med det fanns ett antal återkommande teman i de granskade artiklarna, som utanförskap, att vilja passa in, att oroa sig för sin framtida hälsa och att uppleva ett behov av stöd, med flera.
Tabell 2. Översiktstabell av resultatet
Kategori Underkategori
Upplevelsen av den egna kroppen Andras påverkan på kroppsbilden Syn på kroppen
Sociala konsekvenser och normer Att vilja passa in
Att vara utsatt för mobbning och utanförskap
Att söka tröst i ätandet
Att lyckas med förändring
Att vara begränsad av sin kropp
Att ha behov av stöd Att bibehålla förändring
7.1 Upplevelsen av den egna kroppen
Barn bedömde sin kropp och sitt utseende i stor utsträckning genom att jämföra sig med andra barn. Kroppsuppfattningen utvecklades i takt med att barnet blev äldre. Hur ett barn upplevde sin kropp påverkades dessutom av blickar och kommentarer från människor i omgivningen.
7.1.1 Syn på kroppen
Barn bedömde sin egen och andras viktstatus genom att granska och jämföra midjan, vikten och kroppen som helhet. Barnen såg skillnad mellan sig själva och sina kamrater på dessa punkter (Nguyen, Dibley, Tang & Alam, 2017) . Barn i olika åldrar kunde se skillnad på sin egen och kamraters vikt och utseende, något som blev särskilt tydligt när de såg på skolfoton.
Det behövde dock inte betyda att barn med övervikt nödvändigtvis kände sig ledsna över detta, vissa barn med övervikt och fetma såg istället sin vikt som normal, och hade ingen större motivation att förändras (Andersson, Shadloo & Rudolfsson, 2016). Barn i yngre år hade inte alltid en korrekt kroppsuppfattning. Flertalet överviktiga 5-åringar var inte medvetna om sin egen vikt, och kommenterade denna som “just right” (Martin, 2015).
När barn med fetma fick besked om hur mycket de faktiskt vägde beskrev flertalet av barnen en chock över att de var så mycket större än de trodde. Ett barn uttryckte: “Massive. Very big.
Yeah… I would think it means I’m very big, being obese. And i feel quite upset when i think that.” (Visram, Hall & Geddes, 2013, s. 249). Vissa av barnen beskrev att de upplevde en chock när de fick reda på att deras vikt klassades som fetma . De beskrev också att de förstod att detta kunde vara farligt för dem, och de oroade sig för hur framtiden skulle bli (Andersson et al. 2016). Barnen hade en förståelse för vad som kunde leda till övervikt. De kunde se ett samband mellan ohälsosamma matvanor och viktuppgång (Lanigan, 2011). Ett av barnen uttryckte: “Eating unhealthy food could turn you into an elephant” (Lanigan, 2011, s. 373).
Samtliga av barnen kände att de hade kontroll över sin vikt genom att reglera vad de åt och hur mycket de rörde på sig. Inget av barnen specificerade dock vad de skulle äta eller hur mycket de behövde motionera för att få en effekt på sin vikt (Lyles, 2014).
7.1.2 Andras påverkan på kroppsbilden
Samhällets syn på hur ett barn bör se ut skilde sig åt beroende på barnets ålder. Av barnen med övervikt och fetma var det många som beskrev att de hade minnen från yngre år, av att deras anhöriga refererat till deras knubbighet som en tilltalande och positiv egenskap. I takt med att barnen blev äldre började de istället uppleva den norm som klassar övervikt som något negativt och deras egen kroppsbild förändrades. Barn i 10-årsåldern var medvetna om sin vikt, och flera av dem hade i princip accepterat att det hörde till att bli retad om man vägde för mycket (Martin, 2015). Andra barn beskrev också att det unga barnets begränsade
medvetenhet kring sin kroppsstorlek gradvis förändrades när de blev äldre och började uppfatta andras kommentarer och blickar. Att nå insikten att de inte passade idealet medförde en känsla av skam och misslyckande över att låta sig själv bli för stor (Andersson et al, 2016).
7.2 Sociala konsekvenser och normer
Barn som levde med övervikt eller fetma påverkades av samhällets normer, då de inte alltid ansågs passa in i idealet. Barnen hade en strävan efter att passa in, de ville se ut som och kunna delta i samma aktiviteter som sina kamrater. Till följd av rådande normer kunde sociala konsekvenser som mobbning och utanförskap uppstå.
7.2.1 Att vilja passa in
I samhället finns normer och ideal för hur personer ska se ut och vara. Barn och ungdomar som levde med övervikt eller fetma påverkades av dessa normer. Barn strävade inte efter att bli accepterade genom att se ut på ett visst sätt, utan genom att passa in. Barnen ville kunna leka med sina kompisar, delta i aktiviteter och orka lika mycket som alla andra. De hade en förståelse för att deras övervikt begränsade dem i detta (Reece, Bissell & Copeland, 2016).
När barnen fick stämpeln som medföljde när deras vikt klassades som för hög påverkade det självförtroendet negativt. Flera barn uttryckte att de var mer bekymrade över hur de
uppfattades av andra än över hur deras hälsa påverkades av övervikten (Visram et al, 2013).
Några barn beskrev att det inte är enbart vikten som gör om de kände att de passade in eller inte (Pratt, Lamson, & Radley, 2015). Ett barn beskrev en upplevelse av att snarare bli dömd för sin personlighet: “Most people don't judge me on my weight; they judge me on my personality” (Pratt et al., 2015, s. 93).
7.2.2 Att vara utsatt för mobbning och utanförskap
På grund av normer, ideal och den stigmatisering av övervikt som råder i samhället kunde barn med övervikt och fetma uppleva ett utanförskap. Många barn med fetma beskrev att de hade blivit retade för sin vikt från att de började i skolan. Barnen beskrev att de blev utsatta för blickar och kommentarer som skadade deras självförtroende och gjorde dem ledsna.
“When I notice that those who know me think that I’m big, it’s no fun. It gives me an unpleasant feeling and a lump in my throat. I don’t want to laugh or cry. I want to scream.”
(Andersson et al., 2016, s. 57). I vissa sammanhang kände de överviktiga barnen av att deras kompisar skämdes över dem, vilket ytterligare förstärkte känslan av utanförskap (Andersson et al., 2016).
Många av barnen med övervikt eller fetma kände utanförskap. En majoritet beskrev att de blivit mobbade av sina skolkamrater. Flera barn uttryckte att om de skulle gå ner i vikt, så skulle mobbningen upphöra. De hade en önskan om att få slippa utanförskap och kunna delta i samma aktiviteter som sina kamrater, utan att bli begränsade av sin fysik eller av rädsla för att inte klara av något på grund av sin övervikt (Reece et al., 2016). Barn i både 5- och 10-
årsåldern var övertygande om att fet var lika med ful, vilket visar på vilken stigmatisering som fanns redan i unga åldrar (Martin, 2015).
7.2.3 Att söka tröst i ätandet
Förutom att övervikt och fetma beskrevs leda till mobbning och utanförskap, beskrev barn att känslan av utanförskap kunde försvåra för viktnedgång och förändringar i livsstilen. Ett barn berättade att när hon blev mobbad för sin vikt förändrades hennes ätbeteende, hon hamnade i en ond cirkel där hon försökte gå ner i vikt, men istället fortsatte att gå upp i vikt. Ett annat barn berättade att hon ville gå ner i vikt för att mobbningen skulle upphöra, men när hon var ledsen tröståt hon, vilket försvårade viktnedgången (Andersson et al., 2016). Men trots att mobbningen motverkade viktnedgången hos vissa barn, så var mobbning och utanförskap den största motivationsfaktorn för många barn med övervikt eller fetma och unga att gå ner i vikt, eftersom de ville passa in och känna gemenskap (Reece et al., 2016).
7.3 Att lyckas med förändring
För att kunna lyckas med att gå ner i vikt behövde barn motivation samt stöd, såväl
professionellt samt familjärt. Faktorer som verkade motiverande var bland annat viljan att ha en god hälsa, och att vilja passa in.
7.3.1 Att vara begränsad av sin kropp
För att barn med övervikt och fetma skulle kunna lyckas med en förändring behövdes såväl stöd som motivation. En betydande motiverande faktor för barn att gå ner i vikt var att de inte ville ha hälsoproblem i framtiden, orsakade av vikten (Andersson et al., 2016). Barnen hade även en vilja att förändras för att kunna delta i samma aktiviteter som sina kompisar, utan att bli begränsade av sin kropp och orka mindre på grund av sin vikt (Reece et al., 2016).
I don't want to be the fattest child in the world because I dread getting pain in my knees, which could make me have to sit all day doing nothing. Sitting in a wheelchair is not much fun. I have to give this some thought. (Andersson et al., 2016, s.58)
7.3.2 Att ha behov av stöd
Barnen beskrev ett behov av stöd från familj och vänner för att själva göra hälsosamma val.
Barnen upplevde att föräldrarna tog ansvar genom att låta maten som var framme vara relativ hälsosam. Det för att “out of sight, out of mind” hjälpte barnen att inte göra onyttiga val (Bourassa et al., 2017). Ett barn nämnde att om familjen rörde på sig och tränade tillsammans fick hen själv en större motivation att motionera. Flera barn ansåg vid en tillbakablick att de tidigare i livet hade varit för omogna för att kunna ta ansvar för sin hälsa och vikt. De upplevde från tidig ålder att de hade behövt mer stöd i detta (Andersson et al., 2016).
7.3.3 Att bibehålla förändring
Barn som deltog i ett viktminskningsprogram kände att det efter programmets slut var utmanande att själva ta över ansvaret för sin vikt. Även om de hade fått all information som de behövde för att lyckas, var stödet från personalen på viktminskningsprogrammet en av de viktigaste delarna i deras framgångsrika viktminskning. Att kunna få stöd längre fram ansågs av barnen vara avgörande för att kunna bibehålla livsstilsförändringarna. Barnen visade på en
förståelse för att viktnedgång är en lång och krävande process, även om de helst ville uppnå snabba resultat (Reece et al., 2016). Flertalet barn beskrev att det var skillnad mellan kunskap och handling under viktminskningsprocessen. Ett barn uttryckte att: “Awareness is one thing.
Actually doing something about it is something totally different” (Holt et al, 2015, s.429).
Att gå ner i vikt beskrevs av flera barn som en uppgift som de själva hade ett visst ansvar över. Ett barn beskrev att det hade blivit som ett jobb att ta ansvar och inte gå och handla onyttiga saker i affären. Ett annat barn uttryckte att även om det var utmanande att genomföra och bibehålla en förändring, så motiverades hon av att viktminskningen skulle göra henne lyckligare: “It means i can lose weight and be happy. Not Saying that I´m, like, not happy, but i guess I´ll be more happy when I lose weight.” (Holt et al, 2015, s. 429)
8 DISKUSSION
8.1 Metoddiskussion
Valet att göra en litteraturstudie med kvalitativ ansats grundades på att det var det mest passande i förhållande till syftet. Att använda kvalitativ istället för kvantitativ metod gav en större inblick i vad barnen subjektivt kände och upplevde, då den kvalitativa metoden utgår från ett holistiskt perspektiv och människans levda värld (Henricson & Billhult, 2017). Ett intressant alternativ hade varit att göra en kvalitativ intervjustudie. För att göra en
intervjustudie skulle det krävas ett noggrant etiskt övervägande och godkännande från en etiknämnd. Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) innehåller bestämmelser med syftet att skydda den enskilda människan och människovärdet.
Forskning får enbart genomföras om nyttan överväger riskerna, och om det finns ett
informerat samtycke. Då detta arbete berörde barns upplevelser, ansåg författarna att nyttan av en intervjustudie inte övervägde riskerna med att utsätta barn för frågor som i värsta fall hade kunnat skada deras självförtroende. Därför gjordes valet att genomföra en
litteraturstudie.
Databaserna som användes till litteratursökningen var Cinahl, PubMed samt PsycINFO som alla finns tillgängliga via Linnéuniversitetets bibliotek. De valdes utifrån att de har relevanta artiklar kopplade till det vårdvetenskapliga ämnet. Att använda flera olika databaser gav ett större spann med artiklar (Forsberg & Wengström, 2016). Sökorden “Perception” och
“Attitudes” användes även om de inte syftar direkt på upplevelser. Valet att använda dessa sökord grundades på att de kom upp som nyckelord i ett flertal relevanta artiklar i de
inledande provsökningarna och ansågs därför vara relevanta. Att sökningarna inte utformades likadant i databaserna berodde på att det fanns en variation mellan vilka begrepp/ämnesord som förekom i databaserna. Sökningarna anpassades därefter.
I de första sökningarna gjordes avgränsningar till årtalen 2012 -2020, för att enbart få aktuella artiklar mindre än 8 år gamla. Detta gav dock ej en tillräcklig mängd relevanta sökträffar, och begränsningen utvidgades till årtalen 2011-2020. Att inkludera artiklar upp till 9 år gamla anses ej ha påverkat studiens resultat nämnvärt. Enbart en av de inkluderade artiklarna var utgiven 2011, resterande artiklar var från 2012 eller nyare. I en del av artiklarna har det inte enbart varit barnet som har intervjuats, utan även den resterande familjens perspektiv har tagits i beaktning. I analysen av dessa artiklar har författarna varit noga med att ta ut enbart det som har matchat syftet och därmed utgått från barnets perspektiv.
I de vetenskapliga artiklarna som har analyserats skiljer sig åldern på de deltagande barnen mellan 5-18 år. Att ha ett stort åldersspann har för denna studies syfte varit intressant, då det har bidragit till att såväl unga som äldre barns upplevelser har kunnat beskrivas. Ett alternativ hade varit att begränsa urvalet till ett smalare åldersspann. Då hade upplevelserna hos barn i en specifik ålderskategori kunnat beskrivas, men för denna studies syfte ansågs ett brett åldersspann som mest lämpligt. Intressant hade även varit att göra en geografisk avgränsning, och enbart inkludera studier med barn från exempelvis Sverige. Detta var dock svårt att genomföra på grund av den begränsade mängd svenska kvalitativa studier som matchade denna studies syfte. För att göra en undersökning om svenska barns upplevelser av sin vikt och kropp hade troligtvis en intervjustudie varit det mest lämpade alternativet.
För att kvalitetsgranska artiklarna valdes SBU:s (2014) mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik (bilaga 2). Valet att använda denna mall grundades på att den tillhör en myndighet som arbetar med forskning och granskning inom det medicinska och vårdvetenskapliga området, och den kunde ge författarna en bra grund för att utvärdera om artiklarna var relevanta att använda. Granskningen medförde en översikt av artiklarnas kvalitet, då artiklarnas beståndsdelar bedömdes individuellt för att sedan generera en övergripande kvalitetsindikator. Kvaliteten bedömdes som hög om merparten av de olika beståndsdelarna bedömdes ha god kvalitet. Dessutom underlättade kvalitetsgranskningsmallen när författarna skulle avgöra huruvida de olika artiklarna var relevanta i förhållande till denna studies syfte. Vid kvalitetsgranskningen föll inga artiklar bort. Detta berodde antagligen på att en översiktlig genomgång av artiklarna gjordes redan innan detta steg.
Under analysprocessen arbetade författarna enskilt med det utvalda materialet för att inte påverka varandra. Materialet lästes och bearbetades till meningsenheter och koder individuellt av båda författarna. Detta gav möjlighet till enskild reflektion innan materialet jämfördes och diskuterades. Författarna hade generellt en likvärdig uppfattning om vilka delar i de utvalda artiklarna som stämde överens med denna studies syfte, det var enbart på ett fåtal
meningsenheter och koder som författarna hade skilda åsikter innan en jämförelse och diskussion genomförts. Att använda en manifest innehållsanalys istället för exempelvis en sammanställning möjliggjorde ett systematiskt arbetssätt med fokus på upplevelser, som genererade kategorier som svarade på detta arbetes syfte (Kristensson, 2014,). Eftersom det i detta arbete finns en transparens i form av beskrivning av datainsamling, urval och analys finns det förutsättningar för att studiens resultat ska vara överförbart (Lundman & Hällgren- Graneheim, 2017).
8.2 Resultatdiskussion
Resultatet visade att barns upplevelser av att leva med övervikt eller fetma var individuella med en rad olika fysiska och psykiska konsekvenser, men några övergripande kategorier identifierades. Barns syn på den egna kroppen påverkas av att de jämför sig med andra barn, och ju äldre ett barn blir desto mer medvetet blir det om blickar och kommentarer från omgivningen. Många barn som lever med övervikt har en strävan att passa in och se ut som sina kamrater, på grund av de normer som råder i samhället. En annan social konsekvens är att en majoritet av barnen med övervikt och fetma i de granskade artiklarna kände sig mobbade eller utanför. Utanförskapet i sin tur ledde hos ett antal barn till att de började tröstäta, vilket försvårade deras viktnedgång. Vanligt bland barn med en hög kroppsvikt var också att de ville lyckas med förändring. För att åstadkomma och bibehålla en viktnedgång och
livsstilsförändring visade sig professionellt och familjärt stöd vara viktigt, såväl som att
komma till insikt med varför övervikt och fetma är ett problem, vilka konsekvenser det kan ge i framtiden och att själv vilja gå ner i vikt och vara motiverad till att bibehålla en förändring.
8.2.1 Upplevelsen av den egna kroppen
I resultatet framgick att barn i de flesta fall är medvetna om sina kroppars utseende, de jämförde sig med andra barn och var medvetna om hur omgivningen reagerade på deras utseende. Detta kan jämföras med en studie av Li et al. (2016), som pekade på att majoriteten av deltagande barn var medvetna om sin vikt, men de undvek själva att använda termer som övervikt och fetma. Detta kan bero på att kroppen är en helhet som upplevs individuellt, och kan vara svår för bäraren att känna igen när den har drabbats av ohälsa eller sjukdom. I sjuksköterskans roll är det av betydelse att ha kunskap om kroppen som fenomen för att kunna öka förståelsen för patientens situation. För barnet med övervikt eller fetma kan kroppen upplevas som ett hinder. Genom att sjuksköterskan har förståelse för detta kan hon bemöta och hjälpa det drabbade barnet utifrån dess unika enhet av kropp, själ och ande (Lindwall, 2017).
Det förekom i de granskade artiklarna att barn hade en skev kroppsuppfattning, framförallt i yngre år. Kroppsuppfattningen visade sig utvecklas över tid, när barnen blev mer medvetna om sig själva och sin omgivning. I en kvantitativ studie av Hahn, Borton, & Sonneville (2018) jämfördes barn som var överviktiga och hade fetma kroppsuppfattning och i vilken
utsträckning de hade hälsosamma kost- och motionsvanor. Resultatet pekade på att barn som missbedömde sin vikt i större utsträckning ägnade sig åt fysisk aktivitet och regelbundet intag av frukt och grönsaker. Detta är ett intressant resultat då det pekar på att en felbedömning av den egna vikten kan vara en skyddande faktor mot ytterligare viktuppgång.
8.2.2 Sociala konsekvenser och normer
Under arbetets gång blev det tydligt att barn som lever med övervikt och fetma påverkas av samhällets normer. Barnen i flertalet av de granskade studierna hade en strävan efter att passa in och bli accepterade. Viljan att passa in handlade både om att se ut som sina kamrater, och att kunna delta i samma aktiviteter som alla andra utan att bli begränsad av sin vikt. Många av barnen med övervikt och fetma angav dessutom att de någon gång blivit mobbade eller retade för sin vikt. I en studie av Allen et al. (2017) visades liknande resultat. Bland både pojkar och flickor i studien var det vanligare bland barn med för högt BMI att ha lågt självförtroende och upplevelser av mobbning, jämfört med barn inom normala BMI-gränser. Dessa psykosociala konsekvenser visade sig i många barns fall vara bestående över tid. Den totala livskvaliteten hos barn med övervikt och fetma visade sig vara lägre än hos normalviktiga barn, till följd av både fysiska begränsningar och psykosocial påverkan. Detta visades bland annat i en studie av Hayward et al. (2014), där barn i olika viktkategorier fick skatta sin egen livskvalitet. Hälsa och välmående är subjektiva upplevelser som påverkas av förförståelse och tidigare
erfarenheter. Hälsa kan beskrivas som ett tillständ när individen är i jämvikt, och när denna balans rubbas (av exempelvis övervikt) uppstår ohälsa (Dahlberg et al., 2010). För en individ med övervikt eller fetma kan upplevelsen av hälsa vara låg, då tilltron till kroppen är
begränsad och självförtroendet kan vara skadat. Eftersom hälsa är det ultimata målet inom hälso- och sjukvården (SFS 2017:30) behöver sjuksköterskan ha relevant kunskap om hur patienten kan stöttas i att uppnå hälsa. För att erbjuda stöttning krävs insikt i patientens, i detta fall barnet med övervikt eller fetma, egen subjektiva upplevelse av sin hälsa.
En återkommande term i flertalet av de granskade artiklarna var att söka tröst i ätandet. Detta fenomen uppstod då barn ville dämpa sina känslor av till exempel utanförskap, som ofta berodde på att de retades av sina kamrater för sin övervikt. En ond spiral skapades då barnen med övervikt eller fetma ville gå ner i vikt för att slippa bli retade, men samtidigt ville tröstäta när de kände sig ledsna. Tröstätande är ett beteende med en tydlig koppling till övervikt och fetma även hos vuxna. Enligt en studie utförd vid Centrum för epidemiologi och
samhällsmedicin (Ahrén, Fredlund, Rasmussen & Lager 2014) så tröståt var femte kvinna och var 17:e man i Stockholms län och det var tre gånger så vanligt med fetma bland tröstätare, jämfört med personer som inte tröståt. Osunda vanor hos barn riskerar att följa med upp i vuxen ålder, om de inte åtgärdas i tid (Bengtsson, 2016). Det är därför viktigt att behandla övervikt och beteenden som kan leda till detta, som tröstätning, redan i ung ålder för att det inte ska bli ett bestående problem.
8.2.3 Att lyckas med förändring
I resultatet identifierades ett antal faktorer som bidrog till att barn med övervikt och fetma kunde lyckas med förändring. Barnen oroade sig för att både i nuet och i framtiden bli begränsade av sin kropp, vilket var en motiverande faktor till att gå ner i vikt, tillsammans med en rädsla för vilka hälsokonsekvenser som övervikt kan föra med sig. Att få stöd från både professionaliteten, familj och vänner var avgörande för att genomföra och bibehålla förändringar i livsstilen. I en studie av Schroeder & Smaldone (2017) undersöktes
skolsköterskors erfarenheter av att erbjuda stöd till överviktiga barn och deras föräldrar. De kom fram till att teamarbete var avgörande. Barnet, föräldrarna och andra vuxna, som lärare och skolsköterskan, behövde alla vara införstådda och sträva mot samma mål om barnet skulle lyckas med en livsstilsförändring. Det är viktigt att betrakta barn såväl som individer som delar i ett system. I ett familjesystem påverkar alla delar varandra, och att se till vilken betydelse familjen har för individens hälsa är därför viktigt när ett barn bemöts i vården. När människor får inblick i varandras perspektiv ökar förståelsen för varandra. Det är därför viktigt att hela familjesystemet involveras och informeras när ett barn genomgår en förändring i sin livsstil. Om familjen kan reflektera tillsammans och se de aktuella problemen ur olika perspektiv ökar förutsättningarna att lyckas med förändring. För barnet med övervikt eller fetma är det viktigt att ha stöd från sin familj. I sjuksköterskans roll är det betydelsefullt att se till hela familjens situation, för att på bästa sätt hjälpa barnet och familjen till bättre hälsa (Benzein et al., 2012).
Att bibehålla förändringar i livsstilen visade sig vara en av de största utmaningarna för barn med överviktsproblematik. Detta för att det krävdes eget ansvar och att kunna vara
disciplinerad under den långa process som viktminskning innebär. Av denna anledning är det viktigt att barn som genomgår en viktminskning får stöd, och vet vart de kan vända sig för att finna stöd. I en studie av McPherson et al. (2018) uttryckte flertalet deltagande barn och föräldrar att de tyckte det var viktigt att alla i barnets omgivning var informerade om
planeringen för viktminskningen. Genom denna inklusion säkerställdes att barnet alltid hade någon i sin omgivning att vända sig till, och att alla som barnet vände sig till kunde erbjuda samma typ av stöd. Det visade sig även vara betydelsefullt att alla i barnets omgivning uttryckte sig respektfullt om övervikten, och inte använde termer som kunde uppfattas som nedlåtande av barnet. Även en studie av Smith, Kerr, Fenner & Straker (2014) undersökte hur barn kunde motiveras till att lyckas med en hälsosam livsstil. I studien användes
textmeddelanden som skickades ut regelbundet för att påminna och motivera. Vissa av barnen i studien beskrev en känsla av skam när de blev påminda om sina överviktiga kroppar, men generellt så ansågs det som positivt att bli påmind om långsiktiga mål, och anledningen till att
viktminskningen genomfördes. Detta kan jämföras med resultatet i denna studie, där motivation och stöd identifierades som viktiga faktorer för att barn ska lyckas med viktnedgång.
8.2.4 Sjuksköterskans roll
Eftersom att det finns många faktorer som påverkar barns vikt, viktnedgång, upplevelser och självförtroende så är det av stor betydelse för sjuksköterskan, som kan träffa på barn i många sammanhang inom och utom vården, att ha kunskap om hur dessa barn och deras familjer kan bemötas på bästa sätt. Enligt International Council of Nurses (ICN) etiska kod för
sjuksköterskor (Svensk sjuksköterskeförening, 2014), så har sjuksköterskan i sin
professionella roll ett ansvar att genomföra omvårdnad med respekt för individen. Rättigheter och värderingar hos såväl den enskilda individen som familjen ska respekteras. Eftersom att resultatet i denna studie pekar på att individens och familjens inställning är avgörande för att de barnen med övervikt eller fetma ska nå en hälsosam vikt, så krävs det att sjuksköterskan är följsam till barnets, och familjens, upplevelser. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om barnets upplevelse av sin kropp som fenomen, barnets syn på hälsa och välmående, och om hur familjesystemet påverkar individen i arbetet att nå god hälsa. Sjuksköterskan har omvårdnadsansvaret för patienten, såväl som ett ansvar för att samordna och koppla in rätt professioner för att tillgodose individens behov. Genom kunskap om behoven hos barn med övervikt eller fetma kan sjuksköterskan i den kliniska vardagen främja god hälsa hos dessa individer (Berlin, 2013).
8.3 Slutsatser
Varje barn upplever sin kropp på ett unikt vis utifrån sin egen livsvärld. Barn som lever med övervikt eller fetma upplever en rad olika svårigheter kopplade till sin vikt och hälsa. Även om inte alla barn uppfattar sin övervikt som problematisk, så pekar resultatet på att många barn med ett för högt BMI upplever konsekvenser som mobbning, utanförskap, en
begränsning av sin kropp och en vilja att passa in. Barns syn på den egna kroppen kan dessutom påverka deras möjligheter att nå och bibehålla en hälsosam vikt. Att övervikt och fetma påverkar barn psykiskt och socialt var det som tydligast framträdde i resultatet, då många barn beskrev en känsla av utanförskap, att inte bli accepterade och att vilja se ut som sina kamrater. Även om de psykiska aspekterna framstod tydligast, så fanns det bland barnen med övervikt eller fetma även en oro för den fysiska kroppen. Barnen oroade sig för sin framtida hälsa och för att bli begränsade av sin vikt.
Eftersom att övervikt och fetma i alla åldrar är ett ökande problem i samhället, så är det viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap barns upplevelser av att leva med övervikt eller fetma. Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor (Svensk
sjuksköterskeförening, 2017) ska sjuksköterskan i samråd med patient och närstående erbjuda möjligheter att förbättra hälsan och hantera hälsoproblem. Sjuksköterskan ansvarar även för att hålla sig uppdaterad om kunskapsutvecklingen inom sitt arbetsområde. Att i den kliniska vardagen kunna bemöta barn med övervikt eller fetma och deras familjer och att kunna samordna med andra professioner för att erbjuda korrekt hjälp kan beskrivas som en del i sjuksköterskans och hälso- och sjukvårdens ansvar.
8.4 Vidare forskning
Vidare forskning inom ämnet barn och övervik eller fetma, med en inriktning på barnens upplevelser, hade varit intressant för att ytterligare bidra till kunskapsläget och optimera bemötandet av dessa barn och deras familjer. Det finns i nuläget en begränsad mängd svensk forskning av denna typ. Även att medvetandegöra och öka kunskapen om problematiken med mobbning och dess psykiska följder är viktigt, då mobbning och utanförskap i de granskade studierna beskrevs som ett av de största problemen kopplade till att leva med med övervikt eller fetma som barn.
9 REFERENSLISTA
*Artiklar i resultatet
Ahrén, J., Fredlund, P., Rasmussen, F., & Lager, A. (2014). Tröstätande är kopplat till övervikt och psykisk ohälsa i Stockholms län. Centrum för epidemiologi och
samhällsmedicin, 2014 (18). Från
http://dok.slso.sll.se/CES/FHG/Psykisk_halsa_och_ohalsa/Informationsmaterial/Tr%C3%B6s t%C3%A4tande%20Faktablad%202014.18.pdf
*Andersson, K., Shadloo, M., & Rudolfsson, G. (2016). Growing as a Human Being- Obese Adolescents’ Experiences of the Changing Body. Journal of Pediatric Nursing. 31(1). 53–62.
doi: 10.1016/j.pedn.2015. 07. 007.
Allen, K., Zubrick, S., Byrne, S., Gibson, L., Blair, E., Davis, E., Gibson, L. Y., Allen, K. L., Zubrick, S. R., & Byrne, S. M. (2017). The psychosocial burden of childhood overweight and obesity: evidence for persisting difficulties in boys and girls. European Journal of Pediatrics, 176(7), 925–933. https://doi.org/10.1007/s00431-017-2931-y
Arman, M. (2015). Utveckling av erfarenhet och kunskaper i vårdpraxis. I M. Arman, K.
Dahlberg & M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 234- 235). Stockholm:
Liber.
Bauer, K., Marsha, M., Larson, N., & Neumark-Sztainer, D. (2017). Socioenvironmental, Personal, and Behavioral Correlates of Severe Obesity Among an Ethnically/Racially Diverse Sample of US Adolescents. Childhood Obesity, 13 (6), 470-478. doi: 10.1089/chi.2017.0067 Bengtsson, K. (2016). Övervikt och fetma hos barn. Hämtad 10 mars, 2020, från Vårdguiden 1177, https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/mage-och-tarm/fetma/overvikt-och-fetma-hos- barn/
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2012). Varför ska familjen ses som en enhet?. I Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, B-I (Red.). Att möta familjer inom vård och omsorg (s. 23-28). Lund: Studentlitteratur.
Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, B-I. (2014). Familj och sociala relationer. I Friberg, F.
& Öhlén, J. (Red.), Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (s. 69 - 85).
Lund: Studentlitteratur.
Berlin, J. (2013). Teamarbete – ett livsviktigt samspel. I Leksell, J. & Lepp, M. (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 159-177). Stockholm: Liber.
Bonde, A. H., Bentsen, P., & Hindhede, A. L. (2014). School Nurses’ Experiences With Motivational Interviewing for Preventing Childhood Obesity. Journal of School Nursing, 30(6), 448–455. doi: https://doi.org/10.1177/1059840514521240
*Bourassa, K. A., McKibbin, C. L., Hartung, C. M., Bartholomew, K. L., Lee, A. A., Stevens, A. E., Buxton, Y., Slosser, A. E., & Andren, K. (2017). Barriers and facilitators of obesity management in families of youth with emotional and behavioral disorders. Journal of health psychology, 22(11), 1469–1479. doi: https://doi.org/10.1177/1359105316630136
Braun, C. & Anderson, C. (2012). Patofysiologi: om hur förändringar i kroppens funktioner påverkar vår hälsa. Lund: Studentlitteratur.
Chen, H. Y., Lemon, S. C., Pagoto, S. L., Barton, B. A., Lapane, K. L., & Goldberg, R. J.
(2014). Personal and parental weight misperception and self-reported attempted weight loss in US children and adolescents, National Health and Nutrition Examination Survey, 2007-2008 and 2009-2010. Preventing chronic disease, 11, E132. https://doi.org/10.5888/pcd11.140123 Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010) Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur.
Folkhälsomyndigheten. (2020). Övervikt och fetma. Hämtad 11 mars, 2020, från Folkhälsomyndigheten, https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor- levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/overvikt-och-fetma/
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur & Kultur.
Hahn, S., Borton, K. & Sonneville, K. (2018). Cross-sectional Associations Between Weight- Related Health Behaviors and Weight Misperception Among U.S. Adolescents With
Overweight/Obesity. BMC Public Health, 18 (514). doi: 10.1186/s12889-018-5394-9 Hayward, J., Millar, L., Petersen, S., Swinburn, B. & Lewis, A. (2014). When ignorance is bliss: weight perception, body mass index and quality of life in adolescents. International Journal of Obesity, 38 (10), 1328 - 1334. doi: 10.1038/ijo.2014.78
Henricson, M. & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 111-119). Lund:
Studentlitteratur.
*Holt, N., Neely, K., Newton, S., Knight, C., Rasquinha, A., Ambler, K., Spence, J. & Ball, G. (2015). Families’ Perceptions of and Experiences Related to a Pediatric Weight
Management Intervention: A Qualitative Study. Journal of Nutrition Education & Behavior, 47(5), 427–431. doi: https://doi.org/10.1016/j.jneb.2015.05.002
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
*Langian, J. (2011). The substance and sources of young children’s healthy eating and physical activity knowledge: implications for obesity prevention efforts. Child: care, health and development, 37 (3), 368 - 376. doi: 10.1111/j.1365-2214.2010.01191.x
Li, X., Zhou, X. & Hesketh, T. (2016). Experiences and perspectives of children attending a weight loss camp in China: a qualitative study. Child: care, health and development, 42 (5), 644-651. doi: 10.1111/cch.12353
Lindwall, L. (2017). Kropp. I Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s. 113 - 124). Lund: Studentlitteratur.
Lundman, B., & Hällgren-Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B, Höglund- Nielsen., & M, Granskär. (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (Uppl. 2:1. s.221-224). Lund: Studentlitteratur AB.
*Lyles A. A. (2014). How adolescent boys perceive their bodies, body parts, and weight:
letting adolescent boys' voices be heard. Journal of pediatric nursing, 29(6), 555–563. doi:
https://doi.org/10.1016/j.pedn.2014.07.004
Magnusson Österberg, J. (2019). Vikt hos barn. Hämtad 30 mars, 2020, från Vårdguiden 1177, https://www.1177.se/barn--gravid/sa-vaxer-och-utvecklas-barn/kroppen/vikt-hos-barn/
*Martin, G. (2015), Obesity in question: understandings of body shape, self and normalcy among children in Malta. Sociology of Health & Illness, 37 (2), 212-226. doi:10.1111/1467- 9566.12216
McPherson, A. C., Knibbe, T. J., Oake, M., Swift, J. A., Browne, N., Ball, G. D. C., &
Hamilton, J. (2018). “Fat is really a four‐letter word”: Exploring weight‐related
communication best practices in children with and without disabilities and their caregivers.
Child: Care, Health & Development, 44(4), 636–643. doi: https://doi.org/10.1111/cch.12575
*Nguyen, N-M., Dibley, M., Tang, H. & Alam, A.(2017). Perceptions and Practices Related to Obesity in Adolescent Students and Their Programmatic Implications: Qualitative
Evidence from Ho Chi Minh City, Vietnam. Maternal & Child Health Journal, 21(12), 2199–
2208. doi: 10.1007/s10995-017-2340-x
*Pratt, K., Lamson, A. & Radley, S. (2015). The Self-Reported Strengths and Concerns of Treatment-seeking Obese Youth and Their Caregivers. Children’s Health Care, 44(1), 87–
103. doi: 10.1080/02739615.2014.891206
Priebe, G. & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och
begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 25 - 40). Lund: Studentlitteratur.
*Reece, L., Bissell, P. & Copeland, R. (2016). ' I just don't want to get bullied anymore, then I can lead a normal life'; Insights into life as an obese adolescent and their views on obesity treatment. Health Expectations. 19(4), 897–907. doi: 10.1111/hex.12 385
Sandman, L. & Kjellström, S. (2018). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund:
Studentlitteratur.
Schroeder, K., & Smaldone, A. (2017). What Barriers and Facilitators Do School Nurses Experience When Implementing an Obesity Intervention? Journal of School Nursing, 33(6), 456–466. doi: https://doi.org/10.1177/1059840517694967
SFS 2003:460. Om etikprövning av forskning som avser människor .Stockholm:
Socialdepartementet.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
