Övervakning av luftföroreningar i Västmanlands och Uppsala län. Resultat till och med september 1999

)|U9lVWPDQODQGVOlQV/XIWYnUGVI|UEXQG RFK/lQVVW\UHOVHQL8SSVDODOlQ

gYHUYDNQLQJDYOXIWI|URUHQLQJDUL 9lVWPDQODQGVRFK8SSVDODOlQ

5HVXOWDWWLOORFKPHGVHSWHPEHU

Eva Hallgren Larsson, redaktör

B 1358 Aneboda, mars 2000

1

För Västmanlands läns Luftvårdsförbund och Länsstyrelsen i Uppsala län

Övervakning av luftföroreningar i Västmanlands och Uppsala län Resultat till och med september 1999

På uppdrag av Västmanlands läns Luftvårdsförbund och Länsstyrelsen i Uppsala län har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på fem lokaler i Västmanlands län och en lokal i Uppsala län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets och Länsstyrelsens data kan jämföras med skogliga uppgifter.

Mätningarna visar måttlig belastning av svavel och kväve i de båda länen jämfört med situationen i Sverige som helhet. Belastningen av svavel till marken i de undersökta ytorna har minskat sedan mät- ningarna startade i Västmanlands län 1992. När det gäller kväve är det svårt att se trender. Under hydrologiska året 1998/99 deponerades i genomsnitt 3,5 kg svavel och 5-6 kg kväve per hektar gran- skog i området. Mest svavel deponerades i Godkärra. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen att minska till 2010.

Modellberäkningar indikerar viss återhämtning av markvattnets försurningsstatus så att markvattnet kommer att bli mindre surt. För att säkerställa utvecklingen krävs långa tidsserier där inverkan från episoder med naturligt nedfall av havssalter minimeras. Markvattnets pH-värde har varit 4,5 - 5,5 och visat högst försurningsgrad i Godkärra och Kvisterhult.

Sommarhalvårets halter av marknära ozon har sannolikt varit skadliga för vegetationen. Däremot har luftens innehåll av svavel- och kvävedioxid varit betydligt under svenska miljökvalitetsnormer.

Figur 1. Principskiss för mätningarna.

Uppdragsgivare:

Västmanlands läns LVF och Länsstyrelsen i Uppsala län Utförande organ:

IVL Svenska Miljöinstitutet AB Aneboda, SE-360 30 LAMMHULT Författare: Eva Hallgren Larsson, red.

Nyckelord: Deposition, svavel, kväve, skogsytor, försurning, markvatten, luft- halter, Västmanlands län, Uppsala län IVL rapport B 1358

Beställs från:

Västmanlands läns LVF Per Hedenbo

c/o Länsstyrelsen i Västmanland 721 86 VÄSTERÅS

eller

Länsstyrelsen i Uppsala län Mats Lindman/Barbro Grönberg 751 86 UPPSALA

eller

IVL, Publikationsservice Box 21060

SE-100 31 STOCKHOLM Tel: 08-598 563 00 Fax: 08: 598 563 60 publikationsservice@ivl.se

2

Innehållsförteckning

Övervakning av luftföroreningar i Västmanlands och Uppsala län ... 1

Innehållsförteckning ... 2

Inledning... 3

Ord att förklara ... 4

Förklaring till stationsfigurer ... 4

Stationsvis redovisning ... 5

Tidsutveckling deposition... 14

Tidsutveckling markvatten ... 15

Tidsutveckling lufthalter... 16

Faktaruta: Ozonhalter ... 17

Data i tabellform - deposition, lufthalter, markvatten ... 18

Mer information om miljöövervakningen inom Krondroppsnätet finns på IVLs hemsida:

www.ivl.se

Där finns bland annat:

• bakgrund och metodbeskrivning

• information om provytorna

• databas och kartor för hela Sverige

• notiser och aktuell information

3

Inledning

På uppdrag av luftvårdsförbund, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och kommuner mäter IVL i Ane- boda deposition och markvatten på över 100 lokaler i Sverige. För- delning i landet framgår av figur 2.

Syftet med undersökningarna är att kvantifiera belastning och beskriva effekter i marken. På vissa lokaler mäts lufthalter av svaveldioxid, kvävekomponenter och ozon.

Resultaten från undersökningarna samlas i en databas där bearbet- ning sker. Ett mätår är ett hydrolo- giskt år som omfattar oktober till september. Resultat avseende tillstånd och tidsutveckling redovi- sas i årliga länsrapporter. Ord och begrepp som förekommer i texten förklaras i faktarutan på sidan 4.

Där finns även en förklaring till innehållet i stationsfigurerna, som visar resultat från enskilda lokaler.

Ytterligare information, förkla- ringar och metodbeskrivningar nås via hemsidan, www.ivl.se.

Provtagning av nederbörd sker på öppna ytor och analys av förore- ningsmängderna ger ett mått på huvudsakligen det våta nedfallet.

Provtagning av krondropp görs på närbelägna skogsytor. Skogsmar- kens reaktion på det sura nedfallet studeras framför allt genom mark- vattenstudier. Lufthalter mäts med diffusionsprovtagare som kvanti- tativt absorberar den gas som skall analyseras. Huvuddelen av under- sökningarna av luftföroreningar sker i Skogsvårdsorganisationens (SVO) skogliga observationsytor.

SVO undersöker regelbundet skogens och skogsmarkens till- stånd, som tillväxt, kronutglesning samt barr- och markkemi. Det gör att luftföroreningarnas inverkan på skogens och markens tillstånd kan analyseras. De skogliga observa- tionsytorna ingår i såväl ett natio- nellt som ett Europeiskt nät.

De första mätningarna påbörjades i Blekinge hösten 1985. Sedan har fler län kommit till och de sam- ordnade undersökningarna omfat- tar nu större delen av landet. Me- toderna har i princip bibehållits

sedan starten och ingår nu i EUs manualer för miljöövervakning.

Under 1997-1999 har ett samar- betsprojekt bedrivits mellan länen, Naturvårdsverket (NV) och IVL.

Bland annat innebär det att statliga anslag, via NV och IVL, kunnat komplettera och utveckla verk- samheten. Främst gäller det mät- metoder, rutiner för databearbet- ning, utvärdering och presentation samt ökad datatillgänglighet och samordning. Arbetet har utförts i samråd med en styr- och referens- grupp bestående av personer från de olika organisationerna. Syftet med projektet har varit att utveckla och rationalisera de regionala mätningarna så att nyttan för av- nämarna ökar. Samarbetsprojektet slutredovisades vid ett seminarium på Kronobergshed i januari 2000.

En sammanfattande slutrapport publiceras våren 2000. Avkast- ningen av samarbetsprojektet är bland annat ett förslag till framtida regional övervakning av luftföro- reningar. Förslaget presenterades vid seminariet och motiveras när- mare i slutrapporten.

Resultat från depositionsmätning- arna har tidigare jämförts med kritisk belastningsgräns. Nu före- slagna miljökvalitetsmål ska upp- nås till år 2010. De baseras på beslutade utsläppsbegränsande åtgärder. Utsläppsminskning kan räknas om till deposition i olika delar av landet och jämföras med regionala mätningar. För Svealand innebär miljökvalitetsmålet cirka 2,5 kg svavel och 4 kg kväve per hektar och år, vilket är förväntad genomsnittlig belastning i både öppna och skogbevuxna områden år 2010. För markvatten kan fak- tisk utveckling jämföras med mo- dellberäknad återhämtning som förväntas i takt med att nedfallet av försurande ämnen minskar.

Undersökningarna i Västman- lands och Uppsala län är resultat av ett lagarbete. I Västmanland har provtagning utförts av Kjell Ek- lund, Magnus Gunnarsson och Anders Dahllöv/Mattias Lindberg i Sala, Fagersta respektive Nor- bergs kommun samt Per Hedenbo,

Länsstyrelsen. I Uppsala har provtagning utförts av Helena Ringblom, Skogsvårdsstyrelsen.

IVL har utfört analys, utvärdering och redovisning. Gunnel Hedberg, Karol Koos, Marie Jonsson, Inger Torbrink, Sari Svensson, Anna Danielsson, Christer Larsson, Kerstin Hommerberg och Brita Dusan står för analysarbetet. Vali- dering av data har huvudsakligen utförts av Gunnel Hedberg. Johan Knulst, Gunnar Malm och Cecilia Akselsson har arbetat med databe- arbetning och figurframställning.

Eva Hallgren Larsson har varit projektledare och tillsammans med Olle Westling och Gunilla Pihl Karlsson (lufthalter) svarat för utvärdering och rapportering.

Figur 2. Krondroppsnätet 1998/99. Samordnade mätningar av luftföroreningar i skogliga observationsytor.

4

Ord att förklara

ANC: ”Acid Neutralising Capacity” (syraneutralise- rande förmåga) beräknas som starka basers katjoner (Ca²⁺, Mg²⁺, Na⁺, K⁺) minus starka syrors anjoner (SO42-

, NO3-

, Cl^-) räknat i ekvivalenter. Positivt värde utgörs av syrabuffrande vätekarbonat och organiska anjoner. Negativt värde uttrycker aciditet.

Antropogen: Orsakad av människan.

Baskatjoner: Positiva joner av alkalimetaller med ursprung i syraneutraliserande föreningar. Viktigast i detta sammanhang är kalcium, magnesium och kalium.

BC/ooAl: Kvot mellan baskatjoner (Ca²⁺, Mg²⁺, K⁺) och oorganiskt aluminium. Baseras på enheten mol och indikerar markens försurningsstatus. Kvot under 1 anses medföra en ekologisk risk.

Deposition: Nedfall av luftföroreningar från atmosfä- ren.

EMEP: Europeiskt samarbete för kontroll av luftens och nederbördens sammansättning samt beräkningar av transport av luftföroreningar över nationsgränser.

EU-yta: 250 skogliga observationsytor i Sverige som ingår i ett Europeiskt nät. 50 av dessa lokaler används även för regionala mätningar av luftföroreningar.

Hydrologiskt år: Omfattar oktober till september, baseras på vattnets cirkulation i naturen.

Interncirkulation: Vissa ämnen, till exempel kalcium, magnesium, kalium och mangan, interncirkuleras mel- lan träd och mark. De deltar i jonbytesprocesser där vätejoner tas upp och baskatjoner avges i trädkronan.

Jordart: Sönderkrossade och vittrade bergarter bildar jordarter med olika kornstorlekar och sorteringsgrad.

De vanligaste jordarterna är morän, olika sediment och torv (den senare har bildats av organiskt material).

Jordmån: Övre delen av marken som påverkas av organismer, klimat och vegetation. Vanligaste jordmå- ner i skog på fastmark är podsoler, övergångsjordar och brunjordar.

Krondropp: Nederbörd som passerat trädkronorna.

Ger ofta bra mått på total belastning i skog av ämnen som inte påverkas av interncirkulation eller upptag, såsom svavel och klorid. För kväve indikeras i regel upptag eller omvandling i trädkronan. Det gör att ned- fallet av kväve i områden med låg eller måttlig belast- ning visar högre värden på öppet fält än till marken i skogen. I kraftigt kvävebelastade områden visar kron-

droppsmätningar större deposition än mätningar på öppet fält.

Kritisk belastning: Under denna kvantitativa gräns kan skadliga effekter på känsliga delar av ekosystemet undvikas. Utgör grund för beslutade utsläppsminsk- ningar.

Lufthalter: Luftens innehåll av svaveldioxid (SO₂), kvävedioxid (NO₂), ammoniak (NH₃) och ozon (O₃) mäts i dessa undersökningar som månadsmedelvärde med hjälp av diffusionsprovtagare. NVs förslag till miljökvalitetsmål innebär 50 µg/m³ marknära ozon under sommarhalvåret, se faktaruta under ”Tidsut- veckling lufthalter”. Svenska miljökvalitetsnormer för skydd av ekosystem och hälsa innebär att SO₂-halterna ej får överstiga 20 respektive 50 µg/m³. Motsvarande för NO₂ är 30 respektive 40 µg/m³.

Markvatten: Vatten i markens omättade zon, oftast på väg nedåt mot grundvattnet. Provtas i dessa undersök- ningar med lysimetrar, 50 cm ner i mineraljorden.

Suger vatten via ett fint, keramiskt filter (typ P 80).

pH-värde: Mått på surhetsgrad. Ju lägre pH-värde, desto mer vätejoner och surare förhållanden.

SO₄-S_ex: Mängd antropogent svavel i form av sulfatjo- ner. Svavel från havssalt har räknats bort med hjälp av uppmätt kloridhalt. Används vid jämförelse med mil- jökvalitetsmål.

Ståndortsindex: För att uppskatta ståndortens förmåga att producera virke används ett ståndortsindex (H100) som uttrycker den övre höjden vid totalåldern 100 år för ett givet trädslag. G står för gran och T för tall.

Torrdeposition: Gaser och partiklar som deponeras.

Dessa fastnar exempelvis på trädkronor och sköljs ned med nederbörden mot marken. För svavel och havssalt beräknas torrdeposition i dessa undersökningar som nedfall via krondropp minus nedfall på öppet fält.

Total belastning: Summan av våt- och torrdeposition, se ”krondropp”. Beräknas i dessa undersökningar för väte- och baskatjoner.

Våtdeposition: Ämnen som deponeras med nederbörd.

Mäts i dessa undersökningar genom nederbördskemis- ka mätningar på öppet fält.

Öppet fält: Öppet område där nederbördskemi och lufthalter mäts.

Förklaring till stationsfigurer

Figuren redovisar ett urval ämnens deposition de två senaste åren. Detta jämförs med ett medelvärde för hela den period som mätningar utförts på lokalen. Åren är indelade i sommar- (april-september) och vinterpe- riod (oktober-mars).

Markvatten redovisar det senaste årets provtagningar (normalt tre), vilka kan jämföras med ett långtidsvärde.

Medianvärde i markvatten används för att undvika en kraftig inverkan av enstaka höga halter som ibland

uppträder under torra förhållanden

.

Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Al är uppdelat i total- och organisk halt, där skillnaden utgör oorganiskt Al som i höga halter medför risk för skador på känsliga organismer i mark och vatten. Kemiska beteckningar som används i figurerna är vätejoner (H⁺), sulfatsvavel (SO₄-S), kloridjoner (Cl^-), nitratkväve (NO₃-N), am- moniumkväve (NH₄-N), kalciumjoner (Ca²⁺) och alu- minium (Al).

5

Stationsvis redovisning

Figur 3-8, deposition och mark- vatten, samt figur 9, halter i luft.

Högskogen (C 01): Snart 60-årig granskog med ståndortsindex G28 i Uppsala län, nära gränsen till Västmanlands län. Ytan har ett fältskikt av mossa och ligger på något stenig och fuktig, men plan mark. Vindpåverkan kan därför bedömas som ringa.

Mätningarna startade oktober 1997 och omfattar nu två års re- sultat. Trots att nederbördsmäng- den var drygt 15 % större första året jämfört med det senaste var våtdepositionen av kväve på sam- ma nivå. Det innebär generellt högre koncentration av kväve i nederbörd under 1998/99 jämfört med året innan. Detsamma gäller klorid och natrium som är relate- rade till intransport av havssalt.

Nedfall av natrium och klorid visar ofta betydande variation mellan olika områden och tidspe- rioder. Främst styrs det av avstånd till havet och förekomst av saltfö- rande vindar. Att nedfallet av klorid på årsbasis visar lägre vär- den via krondropp än på öppet fält är ovanligt. Skillnaderna är dock små och torrdeposition av klorid förekommer vid vissa tillfällen i de ständigt öppna insamlarna på öppet fält. Kvävenedfall via krondropp har varit betydligt mindre än på öppet fält, vilket är normalt och indikerar betydande upptag eller omvandling av kväve i trädkronorna. Till skillnad mot kväve och havssalt har nederbör- dens innehåll av svavel genomgå- ende varit lägre under senaste året, med mindre våtdeposition av sva- vel som följd.

Markvattnet har visat tämligen normala värden för området; pH- värden runt 5,5 och mycket låga kvävehalter. De låga kvävehalter- na korrelerar väl med stor skillnad mellan kvävenedfall på öppet fält och via krondropp och indikerar att tillgängligt kväve utnyttjas effektivt i ekosystemet. Innehållet av aluminium har varierat betyd- ligt mellan olika provtagningstill- fällen.

Luftens innehåll av svaveldioxid (SO₂) var som medelvärde under 1998/99 lite högre (0,7 µg/m³) än vid stationerna i Västmanlands län. Medelvärdet för närmaste EMEP-station, Aspvreten utanför Nyköping, under samma period var 0,8 µg/m³. Halten kvävedioxid (NO₂) i Högskogen, 2,5 µg/m³ som årsmedelvärde, var lägre än i Vretbacken och Kvisterhult men högre än i Finnbo, Godkärra och Karsbo. Årsmedelvärdet för Asp- vreten var något högre, 2,8 µg/m³, än i Högskogen. SO₂- och NO₂- halterna i Högskogen och lokaler- na i Västmanlands län var långt under svenska miljökvalitetsnor- mer för skydd av hälsa och eko- system, se faktaruta sidan 3.

Sommarhalvårets medelvärde av ammoniak (NH3) var något högre än vid stationerna i Västmanlands län. Höga halter av marknära ozon är skadligt för både växter och djur. Säsongsmedelvärdet för ozon (O₃) var högre (76 µg/m³) än vid lokalerna i Västmanlands län.

Medelvärdet för Aspvreten under samma period var 73 µg/m³. Dos- måttet AOT40 för Aspvreten var 13981 ppbtimmar (beräknat på hela dygnet). Med mycket stor sannolikhet har Högskogen och samtliga lokaler i Västmanlands län haft ozonhalter som skadar vegetation. De högsta halterna noterades i mars, april, maj och juni, vilket är vanligt. För mer information om marknära ozon se faktaruta på sidan 17.

Finnbo (U 01): Granyta med inslag av tall och lövträd på tidiga- re betesmark. Det 80-100 år gamla beståndet är på moränmark och jordmånen är brunjord. Jämfört med Högskogen var nederbörds- mängd och våtdeposition av samt- liga undersökta ämnen mindre.

Nedfallet av svavel och klorid till marken i skogen var dock större i Finnbo (3,2 respektive 5,9 kg/ha) vilket indikerar större torrdeposi- tion av dessa ämnen. Troligtvis beror det på att skogen är äldre och högre i Finnbo än i Högsko- gen och därigenom utgör ett ef- fektivare filter för gaser och par- tiklar i passerande luftmassor.

Nedfallet av kväve mättes till 3,9 kg/ha på öppet fält och 1,9 kg/ha i skogen.

Ett tjugotal markvattenprovtag- ningar har gjorts sedan mätningrna startade i Finnbo. Dessa har visat måttlig surhetsgrad, pH-värden runt 5,3 och aluminiumhalter strax under 1 mg/l. Halten nitratkväve har oftast varit mycket låg. För- höjda halter av ammoniumkväve har noterats vid ett antal tillfällen, vilket ofta noteras i markvatten från lokaler med brunjord. Mark- vattnets innehåll av jonerna sulfat, klorid, kalcium, magnesium, natri- um, mangan och oorganiskt alu- minium har minskat signifikant sedan mätningarna startade.

Halten kvävedioxid (NO₂) var av samma storleksordning som vid Godkärra, Karsbo och Högskogen.

Säsongsmedelvärdet för ammoni- ak (NH₃) samt marknära ozon (O₃) var likartad som vid övriga lokaler i Västmanlands län.

Godkärra (U 02): Drygt 90-årig granskog med ståndortsindex G26 och inslag av tall. Jordarten är morän och jordmånen järnpodsol.

Skogsvårdsstyrelsens besiktning av ytan i november 1993 visade röta och enstaka mekaniska skador i beståndet.

Nederbördsmängd under hydrolo- giska året 1998/99 var normal både i relation till tidigare års mätningar och övriga lokaler i länet. Nedfall av svavel och kväve via nederbörd, 2,8 respektive 4,4 kg/ha, var i nivå med övriga loka- ler i länet. Beroende på upptag eller omvandling av kväve i träd- kronorna var nedfallet av kväve via krondropp nästan 3 kg lägre än på öppet fält. Liksom tidigare år var totala nedfallet av svavel (mätt som krondropp) större i Godkärra än på övriga lokaler i de båda länen, vilket indikerar förhållan- devis stor torrdeposition av svavel.

Markvattnet visar försurnings- symtom genom låga och stabila pH-värden, 4,8. Samtidigt har halterna av baskatjoner varit låga och halterna av aluminium tämli- gen höga, 1 mg/l. Detta resulterar i låg kvot mellan baskatjoner och

6

aluminium som medför risk för skadliga effekter på ekosystemet.

Vid samtliga provtagningar under de första fyra åren var halterna av nitratkväve under detektionsgrän- sen. De tre senaste åren har för- höjda halter förekommit vid mer- parten tillfällen. Detta kan ses som tecken på att kväve inte utnyttjas tillfullo i ekosystemet. Eventuella samband mellan detta, låg kvot mellan baskatjoner och aluminium och observerad röta i beståndet är oklar. Inget samband mellan låg kvot av BC/ooAl och förekomst av rotröta, tillväxt och kådflöde kun- de konstateras i tjugo ytor i södra och mellersta Sverige som Sveri- ges Lantbruksuniversitet, SLU, och IVL undersökte 1993/94.

Luftens innehåll av svaveldioxid (SO₂) på årsbasis var likartad den vid övriga lokaler. Årsmedelhalten av kvävedioxid (NO₂) var av samma storleksordning som vid Finnbo, Karsbo och Högskogen (C-län). Liksom på övriga lokaler i området var halterna av ammoniak (NH₃) mycket låga under vinter- halvåret. Månaderna juli- september visade dock något hög- re värden, vilket sannolikt beror på näraliggande jordbruksmark Hal- terna av marknära ozon (O3) var av samma storleksordning som vid övriga lokaler i Västmanlands län.

Vretbacken (U 03): Snart 90-årig granskog med 40 % inslag av tall i småkuperad terräng. Jordarten är finkornig morän och jordmånen järnpodsol.

Uppmätt nederbördsmängd var något större i Vretbacken än på övriga lokaler i området. Just i Vretbacken finns en extra insamla- re på öppet fält som även den visar att platsen är nederbördsrik. I föreliggande rapport används enbart resultaten från ordinarie insamlare. Till följd av riklig ne- derbörd var våtdepositionen av framför allt kväve högre än på övriga lokaler i länet. För övrigt visar årets resultat liknande värden som närmast föregående år; 3,4 kg svavel per hektar via krondropp.

Detta innebär halverad nivå jäm- fört med medelvärdet från de tre

första årens mätningar. Främst är det torrdeponerat svavel som har minskat. Nedfallet av kväve (be- tydligt mindre via krondropp än på öppet fält) indikerar betydande upptag eller omvandling av kväve i trädkronorna.

Marken i provytan har ofta varit torr, vilket försvårat provtagning av markvatten. Med syfte att för- bättra provutbytet installerades ytterligare lysimetrar i ytan hösten 1998. Trots det har provmängder- na förblivit ganska små, 100-150 ml. Resultaten från 1999 visar liknande värden som 1998; höga pH-värden (över 6), låga halter av aluminium (0,1 mg/l), förhöjda halter av ammoniumkväve samt resultatlös provtagning under sommaren. Provtagningarna 1992- 94 visade lägre pH-värden och medianvärdet från hela perioden är tydligt lägre än de senaste två årens resultat.

NO₂-halten på årsbasis var till- sammans med Kvisterhult högst av de halter som har uppmätts vid stationerna i dessa två län. Halten av SO₂ på årsbasis samt säsongs- medelvärden för ammoniak (NH₃) och marknära ozon (O₃) var av samma storleksordning som vid övriga lokaler.

Kvisterhult (U 04): EU-yta med 80-årig granskog och ståndortsin- dex G28 på finkornig moränmark.

Jordmånen är järnpodsol.

Resultaten från 1998/99 visar större våtdeposition av svavel i Kvisterhult än på övriga lokaler i länet. Det är mer än tidigare år, med undantag för första årets mätningar 1993/94. Nedfallet till marken i skogen har dock minskat.

De tre senaste åren har nedfallet i genomsnitt varit 3,2 kg/ha. Mot- svarande de tre första åren var 5,2 kg/ha. För kväve var nedfallet på öppet fält högre än vad som note- rats något år tidigare i Kvisterhult, 5,2 kg/ha räknat som summan av nitratkväve och ammoniumkväve.

De båda länens suraste markför- hållande indikeras från Kvister- hult. Värden för pH och baskatjo- ner har hela tiden varit låga samti-

digt som halterna av aluminium varit höga. Tillsammans ger det låg kvot mellan baskatjoner och aluminium (ca 1) och ökad risk för ekologiska skador. Kvoten har sjunkit signifikant sedan mätning- arna startade 1993. Sura förhål- landen redovisas även genom tydligt negativa värden för sy- raneutraliserande förmåga, redovi- sat som ANC i tabell 5.

NO₂-halten på årsbasis var till- sammans med Vretbacken högre än på övriga stationer i de båda länen. Årsmedelvärdet för SO₂ och sommarhalvårets medelvärden för ammoniak (NH₃) och marknära ozon (O₃) var av samma storleks- ordning som vid övriga lokaler.

Karsbo (U 05): Gran, 70 år, på finkornig sedimentmark. Ytan innehåller fuktiga partier och jordmånen är påverkad av humus- inblandning i sedimentet.

Bland områdets sex lokaler är Karsbo minst drabbad när det gäller nedfall av svavel och kväve.

Resultaten från svavelanalyserna under 1998/99 skiljer sig inte nämnvärt från närmast föregående år. Nedfallet har varit cirka 2,5 kg/ha både på öppet fält och via krondropp. När det gäller kväve på öppet fält noterades 4,0 kg/ha under 1998/99, räknat som summa ammoniumkväve och nitratkväve.

Det är något mer än medelvärdet för hela mätperioden som startade 1993.

Senaste årets markvattenprovtag- ningar visar likartade värden som närmast föregående år; pH-värde 5,3 och relativt låga halter av aluminium (0,3 mg/l). Låga halter av baskatjoner gör dock kvoten mellan dessa och aluminium låg.

Sedan mätningarna startade 1993 har kvoten sjunkit signifikant.

Halten kvävedioxid (NO₂) var av samma storleksordning som vid Finnbo, Godkärra och Högskogen (C-län). Säsongsmedelvärdet för ammoniak (NH₃) samt marknära ozon (O3) var av samma storleks- ordning som vid övriga lokaler.

Figur 3.

Gran

Lokal C 01, Högskogen

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

0.1 0.2 0.3 0.4

97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

3 6 9 12

97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

1 2 3 4

97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

1 2 3 4

97/98 98/99

3 4 5 6 7

990428 981025 990726

990428 981025 990726

0 2 4 6 8 10

990428 981025 990726

0 2 4 6 8 10

990428 981025 990726

0.00 0.02 0.04 0.06 0.08 0.10

990428 981025 990726 Nederbörd på ÖF (mm)

Sommar

Vinter 377

384 98/99 381

521 97/98 MV

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

2 4 6 8

97/98 98/99

0.0 0.5 1.0 1.5 2.0

Figur 4.

Gran, 92 år

Lokal U 01, Finnbo

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

0.1 0.2 0.3 0.4

97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

3 6 9 12

97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

1 2 3 4

97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

1 2 3 4

97/98 98/99

3 4 5 6 7

990428 981028 990728

990428 981028 990728

0 2 4 6 8 10

990428 981028 990728

0 2 4 6 8 10

990428 981028 990728

0.00 0.02 0.04 0.06 0.08 0.10

990428 981028 990728 Nederbörd på ÖF (mm)

Sommar

Vinter 281

341 98/99 410

506 97/98 304

372 MV

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

2 4 6 8

97/98 98/99

0.0 0.5 1.0 1.5 2.0

Figur 5.

Gran, 92 år

Lokal U 02, Godkärra

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

0.1 0.2 0.3 0.4

97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

3 6 9 12

97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

1 2 3 4

97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

1 2 3 4

97/98 98/99

3 4 5 6 7

990602 981028 990901

990602 981028 990901

0 2 4 6 8 10

990602 981028 990901

0 2 4 6 8 10

990602 981028 990901

0.00 0.02 0.04 0.06 0.08 0.10

990602 981028 990901 Nederbörd på ÖF (mm)

Sommar

Vinter 315

383 98/99 443

424 97/98 334

395 MV

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

2 4 6 8

97/98 98/99

0.0 0.5 1.0 1.5 2.0

Figur 6.

Gran, 89 år

Lokal U 03, Vretbacken

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

0.1 0.2 0.3 0.4

97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

3 6 9 12

97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

1 2 3 4

97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

1 2 3 4

97/98 98/99

3 4 5 6 7

990428 981028 990728

990428 981028 990728

0 2 4 6 8 10

990428 981028 990728

0 2 4 6 8 10

990428 981028 990728

0.00 0.02 0.04 0.06 0.08 0.10

990428 981028 990728 Nederbörd på ÖF (mm)

Sommar

Vinter 396

390 98/99 484

398 97/98 339

378 MV

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

2 4 6 8

97/98 98/99

0.0 0.5 1.0 1.5 2.0

Figur 7.

Gran, 79 år

Lokal U 04, Kvisterhult

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

0.1 0.2 0.3 0.4

97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

3 6 9 12

97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

1 2 3 4

97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

1 2 3 4

97/98 98/99

3 4 5 6 7

990428 981028 990728

990428 981028 990728

0 2 4 6 8 10

990428 981028 990728

0 2 4 6 8 10

990428 981028 990728

0.00 0.02 0.04 0.06 0.08 0.10

990428 981028 990728 Nederbörd på ÖF (mm)

Sommar

Vinter 359

399 98/99 379

416 97/98 298

378 MV

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

2 4 6 8

97/98 98/99

0.0 0.5 1.0 1.5

2.0 2.7 3.0 3.6 8.1 22

Figur 8.

Gran, 72 år

Lokal U 05, Karsbo

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

0.1 0.2 0.3 0.4

97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

3 6 9 12

97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

1 2 3 4

97/98 98/99

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

1 2 3 4

97/98 98/99

3 4 5 6 7

990428 981028 990728

990428 981028 990728

0 2 4 6 8 10

990428 981028 990728

0 2 4 6 8 10

990428 981028 990728

0.00 0.02 0.04 0.06 0.08 0.10

990428 981028 990728 Nederbörd på ÖF (mm)

Sommar

Vinter 372

380 98/99 331

418 97/98 292

374 MV

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0

2 4 6 8

97/98 98/99

0.0 0.5 1.0 1.5 2.0

2

2

3 3

ug/m

³

0,5

2,1

2,9 0,7

2,5

0,4 76

2,3

0,2 64

0,5

2,2

0,3 56

0,6

0,3 62

2,9

0,3 64

0,2 68

13

Figur 9. Periodmedelvärde (mg/m3) av halter i luft på öppet fält. För SO2, och NO2 gäller perioden oktober 1998 till september 1999 och för NH3 och O3 april - september 1999.

14

Tidsutveckling deposition

Figur 10 visar att genomsnittligt pH-värde varit 4,7 i nederbörd på öppet fält under de fyra senaste åren. Under de tre första åren var nederbörden generellt surare.

Krondropp från granskog visar liknande utveckling. Volymvägt pH-värde i nederbörd och krondropp visar god korrelation med nedfall av svavel. Det var störst under det hydrologiska året 1993/94 samtidigt som nederbör- den var surast. Detta år noterades stort nedfall av både svavel och kväve i hela södra och östra Sveri- ge. Trolig orsak var meteorologis-

ka förhållanden som påverkat intransport av förorenad luft.

Jämfört med tidigare års mätningar var nederbördsmängden på under- sökta lokaler normal under senaste hydrologiska året; 700 mm. Cirka 70 % passerade kronskiktet och mättes upp som krondropp. Att nederbörden var på samma nivå som tidigare år bidrar till likartad våtdeposition; 3 kg svavel och 4,5 kg kväve per hektar. Liksom när- mast föregående treårsperiod var torrdepositionen av svavel liten,

½-1 kg/ha mätt som skillnad mel- lan resultat från krondropp och öppet fält. Resultat från de tre

första åren visar betydligt större värden; cirka 2,5 kg/ha och år.

Torrdeposition av kväve kan inte beräknas på detta sätt eftersom kväve tas upp eller omvandlas i trädkronorna. Nedfallet av kväve visar inte heller samma positiva utveckling som svavel.

Under senaste året deponerades i genomsnitt 3,5 kg svavel och uppskattningsvis 5-6 kg kväve per hektar granskog i området. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen av svavel och kväve att minska till år 2010.

3.5 4.0 4.5 5.0

98/99 96/97

94/95 92/93

0 200 400 600 800

98/99 96/97

94/95 92/93

0 2 4 6 8

98/99 96/97

94/95 92/93

0 2 4 6

98/99 96/97

94/95 92/93

3.5 4.0 4.5 5.0

98/99 96/97

94/95 92/93

0 200 400 600 800

98/99 96/97

94/95 92/93

0 2 4 6 8

98/99 96/97

94/95 92/93

0 2 4 6

98/99 96/97

94/95 92/93

Öppet fält Gran

(n₁=3, n₂=5) (n₁=3, n₂=5)

pH

Nederbörd (mm)

Svavel (kg/(ha*år))

Kväve (kg/(ha*år))

Figur 10. Årsmedelvärden för valda parametrar i två miljöer i Västmanland; öppet fält och granskog, uppdelat på två tidsserier. Den första tidsserien (n₁) omfattar tre lokaler där mätningarna startade 1992/93. I den andra tidsserien (n₂) som börjar ett år senare ingår ytterligare två lokaler som tillkom 1993/94.

Streckad linje anger förväntad nivå år 2010 om beslutade åtgärder genomförs (se sid. 3).

15

Tidsutveckling markvatten

Linjär regressionsanalys har gjorts för att konstatera om markvattnets sammansättning förändrats signifi- kant sedan mätningarna startade på varje lokal. Sammanställningen ger indikationer på utveckling i skogsmark och markvatten, även om tidsserierna i vissa fall är kor- ta. Lokaler med mindre än fem provtagningar (∼2 år) ingår ej.

Figur 11 visar att markvattnets halter av baskatjonerna kalcium och magnesium, samt även man- gan och klorid, har minskat signi- fikant på en tredjedel av lokalerna.

En stor andel lokaler visar även minskande halter av sulfatsvavel.

Detta är en logisk följd av mins- kad svaveldeposition. Förändring- ar av markvattnets surhetsgrad är inte lika tydliga, det finns exempel

på både minskad och ökad försur- ning. Förhållandena i skogsytorna i Västmanlands och Uppsala län avviker inte från övriga Mellan- sverige. Ett sätt att uttrycka mark- vattnets syra-bas status är förmå- gan att buffra mot syror. Den sy- raneutraliserande förmågan kan uttryckas som ANC. I sura vatten är ANC negativ eftersom all väte- karbonat som bildar alkalinitet är förbrukad och halten organiska ämnen är inte tillräcklig för att upprätthålla en syrabuffrande förmåga.

Modellberäkningar av återhämt- ning från försurning efter det att depositionen minskat har utförts i ett urval av skogsytorna i södra Sverige. Beräkningarna visar att ett trendbrott inträffade i början på 1990-talet och hastigheten i den

genomsnittliga förbättring av ANC var 4 % per år, räknat från 1993.

Markvattnet i södra Sverige är i genomsnitt betydligt surare jäm- fört med den mellersta och norra delen av landet. Trots det kan en minskad surhet förväntas i hela Sverige på grund av att framför allt svavelnedfallet minskat i alla områden. Undersökningar av markvatten finns från 43 lokaler i mellersta och norra Sverige under perioden 1990 till 1995 då ANC skall ha ökat i alla skogsytor enligt modellberäkningarna. Under peri- oden 1993 till 1995 uppvisar 18 lokaler en ökning av ANC som i genomsnitt är relativt stor. Många lokaler visar dock varken ökad eller minskad ANC.

Figur 11. Trendberäkningar för markvatten på 49 lokaler i Svealand och Norrland. Positivt värde på y-axeln anger antal lokaler med signifikant ökade halter (+) sedan mätningarna startade på respektive lokal.

På samma sätt anger negativt värde antal lokaler med signifikant minskade värden (-).

Orsaken till att skogsytorna ut- vecklas på olika sätt under relativt korta perioder som tre till sex år är främst att varierande nedfall av neutralt havssalt tillfälligt påverkar kemin i markvattnet. Figur 12 visar två lokaler i Västmanlands län med olika utveckling av ANC i markvatten under 1993 till 1999.

Skogsytan vid Godkärra med surt markvatten (negativ ANC) notera- de minskat ANC fram till slutet av 1997 och därefter en ökning. Hal- terna av klorid uppvisade motsatt utveckling. Vretbacken med mått-

ligt surt markvatten (lågt men positivt ANC) visade en uppgång av ANC under hela perioden sam- tidigt som halterna av klorid sjönk kraftigt. Naturliga episoder med havssaltsnedfall gör att framför allt natrium jonbyter med andra ämnen som sitter bundna till markpartik- larna. I skogsjordar som oftast är sura innebär det att vätejoner och aluminium under en viss tid tillförs markvattnet. Marken blir dock mindre sur efter jonbytet och på lång sikt har nedfallet ingen effekt på markvattnets pH eller ANC.

Den stora variationen i nedfall av havssalt mellan år och olika områ- den gör att det krävs relativt lång tid för att säkerställa trender i markvattnets surhetsgrad som beror på minskat nedfall. Under- sökningarna av markvatten visar även att en eller flera episoder med stort nedfall av havssalt under några få dagar kan orsaka kraftig försurning av markvattnet under flera år.

-20 -10 0 10 20

Antal lokaler Mn2+ oAl

H+

NO3-N

ooAl

Ca2+

Cl- Fe2+/3+

Mg2+ TOC ffff SO4-S NH4-N

Na+ TAl

K+

+

-

(Ca+Mg+K)/ooAll nn

16

0 1 2 3 4

9301 9501 9701 9901

-0.12 -0.09 -0.06 -0.03 0 Cl, mg/l

ANC, mekv/l

mg/l mekv/l

Godkärra

0 2 4 6 8

9301 9501 9701 9901

0 0.05 0.1 0.15 0.2 Cl, mg/l

ANC, mekv/l

mg/l mekv/l

Vretbacken

Figur 12. Halter av ANC (mekv/l) och klorid (mg/l) i markvatten i två skogsytor i Västmanlands län under peri- oden 1993 till 1999 (glidande treårsmedelvärden). Observera olika skalor i de båda figurerna!

Tidsutveckling lufthalter

Lufthalter av NO₂, NH₃ och O₃ mäts vid sex lokaler i Västman- lands och Uppsala län. SO₂ mäts vid fyra av dessa. SO₂- och NO₂- mätningarna startade i 1993, NH₃ och O3 1995 och 1996. Medelhalt SO₂, NO₂ och NH₃ var på samma nivå 1998/99 som året innan. SO₂- och NO₂-halterna har varit långt under svenska miljökvalitetsnor- mer för skydd av ekosystem och hälsa (se förklaring under

”lufthalter” på sidan 3).

EMEP-stationer i södra Sverige, visar kraftigt nedåtgående trend av SO₂. Liknande kan skönjas i Västmanland, se figur 13. Figuren visar utveckling av SO₂ och NO₂ i

Godkärra och Vretbacken, där de toppar som fanns vintern 1993 och 1994 har planat ut under senare år.

Vad gäller NO₂ visar EMEP-data en viss minskning sedan början av 1990-talet. Detta syns inte i Väst- manlands län där halterna varit på samma nivå under flera år, förut- om vintern 1996. Någon trend för NH₃ kan ännu ej utläsas på grund av alltför korta mätserier, både för EMEP-data och mätningarna i Uppsala och Västmanlands län.

Säsongsmedelhalt av O₃ var högre än året innan på samtliga lokaler vilket är väderberoende. Ozon- halterna på samtliga lokaler över- skred de av Naturvårdsverket föreslagna miljökvalitetsmålen för

ozon. Halten var högst i Högsko- gen och lägst i Godkärra vilket är naturligt på grund av Högskogens läge. Marknära ozon bildas i luft- massor som är förorenade med kväveoxider och kolväten under påverkan av solljus. Hög solin- strålning medför högre ozonhalter.

Det är vår och tidig sommar som de högsta halterna brukar framträ- da. Ozonhalter är mycket starkt knutna till vädersituationen och trender ej möjliga att utläsa om mätserierna är kortare än 20-30 år.

För mer information angående kritiska ozonnivåer se faktaruta nedan.

0 2 4 6 8 10

9301 9401 9501 9601 9701 9801 9901

NO2 Vretb.

NO2 Godk.

SO2 Vretb.

SO2 Godk.

ug/m³

Figur 13. Månadsmedel av SO₂ och NO₂ i Godkärra och Vretbacken oktober 1993 till september 1999.

17

10 20 30 40 50 60 70 80 90

9601 9701 9801 9901

Högskogen Finnbo Kvisterhult Karsbo Vretbacken Godkärra ug/m³

Figur 14. Månadsmedel av O₃ samtliga lokaler i båda län, april 1996 till september 1999.

Faktaruta: Ozonhalter

Naturvårdsverkets förslag till långsiktigt miljökvali- tetsmål innebär att medelvärdet under sommarhalvåret inte överskrider 50 µg/m³. I det internationella arbetet med kritiska gränsvärden används inte säsongsmedel- värde. 1992-93 visades att summerat överskridande av en tröskelhalt gav bättre överensstämmelse med obser- verade ozoneffekter, vilket motiverade det dosrelatera- de AOT-begreppet. AOT (Accumulated exposure Over Threshold) beskriver summerat överskridande av en viss halt under en viss tidsperiod som gränsvärde för skador på vegetation och uttrycks i ppb-timmar (1ppb=1,96 µg/m³). Det exponeringsindex som an- vänds är AOT40 (tröskelvärde 40 ppb). Orsaken är till stor del att ett lägre värde ligger nära de ozonhalter som uppträder i bakgrundsluft över norra halvklotet.

Eftersom växterna tar upp ozon främst under dygnets ljusa timmar, summeras AOT40 endast för dessa.

För jordbruksgrödor, vilda örter och gräs är den kritis- ka ozonnivån 3000 ppb-timmar för maj-juli. För skogsträd är ozonnivån 10000 ppb-timmar för april- september. AOT40 avspeglar inte direkt växternas upptag av ozon utan räknas fram endast utifrån halten i luften. Utvecklingen mot ett upptagsbaserat expone- ringsindex för ozon har påbörjats, men det finns ännu ingen allmänt vedertagen metod för detta. Diffusions- provtagare ger ett månadsmedelvärde som ännu inte kan översättas till AOT. Resultat från diffusionsprov- tagarna kan dock användas för direkt jämförelse med NVs miljökvalitetsmål. Forskning för att översätta resultat från diffusionsprovtagare till både existerande AOT40 begrepp samt till det mer upptagsbaserade exponeringsindexet pågår och beräknas vara avslutad inom de närmaste två åren.

18

Data i tabellform - deposition, lufthalter, markvatten

Tabell 1. Data från mätningar på öppet fält i Uppsala och Västmanlands län, komplett hydrologisk årsde- position. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år.

Lokal År Nedb H⁺ SO4-S SO4-Sex Cl^- NO3-N NH4-N Ca²⁺ Mg²⁺ Na⁺ K⁺ Mn²⁺

Högskogen 97/98 902 0,21 4,5 4,3 3,4 3,5 2,9 2,3 0,6 2,3 1,5 0,13

(C 01 A) 98/99 760 0,18 3,6 3,4 4,8 3,5 3,0 2,1 0,5 2,9 1,8 0,08

Finnbo 92/93 576 0,17 3,6 3,5 2,5 2,1 1,9

(U 01 A) 93/94 680 0,17 5,5 5,3 2,6 2,9 2,4 1,5 0,3 1,4 0,8 0,04

94/95 640 0,13 4,1 4,0 3,2 2,8 2,3 1,9 0,4 2,0 1,2 0,03

95/96 539 0,08 3,5 3,4 2,3 2,4 2,5 1,7 0,4 1,7 1,1 0,06

96/97 753 0,15 3,9 3,7 4,5 3,1 2,4 1,8 0,6 2,3 1,3 0,10

97/98 916 0,19 4,4 4,3 2,9 3,4 3,1

98/99 622 0,13 2,6 2,5 2,2 2,2 1,7

Godkärra 92/93 718 0,21 4,3 4,1 3,1 2,4 2,5

(U 02 A) 93/94 771 0,28 4,8 4,6 2,7 2,8 2,3 1,0 0,2 1,5 1,1 0,03

94/95 785 0,21 4,0 3,9 3,1 2,6 2,4 1,9 0,2 1,9 0,9 0,02

95/96 527 0,11 2,7 2,6 1,8 1,8 1,9 1,0 0,2 1,5 1,0 0,05

96/97 733 0,15 3,8 3,6 4,5 2,5 2,1 1,5 0,5 2,8 1,0 0,07

97/98 867 0,20 3,7 3,6 3,2 3,2 2,6 1,7 0,4 2,2 1,8 0,12

98/99 698 0,15 2,9 2,8 3,2 2,4 2,0

Vretbacken 92/93 648 0,22 4,5 4,4 3,0 2,5 2,4

(U 03 A) 93/94 695 0,38 6,1 5,9 4,3 3,7 2,8 1,4 0,4 2,5 1,0 0,04

94/95 744 0,24 4,6 4,4 5,2 3,2 2,5 2,5 0,4 2,6 1,0 0,03

95/96 573 0,12 2,9 2,8 1,8 2,1 2,0 1,4 0,3 1,3 0,8 0,06

96/97 688 0,16 3,5 3,3 4,9 2,7 2,1 1,5 0,6 2,8 0,9 0,08

97/98 882 0,23 4,1 4,0 3,3 3,4 2,9

98/99 786 0,19 3,5 3,3 4,0 3,1 2,5

Kvisterhult 93/94 611 0,23 4,1 4,0 2,7 2,5 2,2 1,0 0,3 1,4 1,0 0,02

(U 04 A) 94/95 648 0,16 3,5 3,4 2,6 2,3 2,3 1,9 0,3 1,5 1,0 0,02

95/96 621 0,10 2,8 2,7 2,2 1,9 1,7 1,5 0,4 1,7 1,8 0,05

96/97 625 0,14 3,0 2,8 3,8 2,2 1,8 1,3 0,5 2,1 0,9 0,08

97/98 796 0,13 3,3 3,1 2,7 2,5 2,2 3,2 0,4 1,7 2,2 0,11

98/99 758 0,15 3,7 3,5 3,7 2,8 2,4 2,2 0,4 2,2 1,5 0,08

Karsbo 93/94 636 0,24 3,8 3,7 1,9 2,3 1,7 0,9 0,2 0,9 0,9 0,06

(U 05 A) 94/95 674 0,18 3,7 3,6 2,6 2,3 3,1 2,1 0,3 1,5 1,4 0,07

95/96 552 0,10 2,4 2,3 1,9 1,7 1,6 1,1 0,2 1,4 1,2 0,07

96/97 627 0,11 2,6 2,5 2,9 1,7 1,6 1,1 0,4 1,5 1,4 0,10

97/98 749 0,12 2,5 2,4 2,9 1,8 1,4

98/99 752 0,14 2,8 2,6 2,8 2,2 1,8

Tabell 2. Data från krondroppsmätningar i Uppsala och Västmanlands län, komplett hydrologisk årsde- position. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år.

Lokal År Nedb H⁺ SO₄-S SO₄-S_ex Cl^- NO₃-N NH₄-N Ca²⁺ Mg²⁺ Na⁺ K⁺ Mn²⁺

Högskogen 97/98 503 0,09 2,9 2,7 3,9 1,1 0,7 2,4 0,9 2,2 8,5 0,74

(C 01 A) 98/99 443 0,09 3,0 2,7 4,5 1,2 0,9 2,5 1,0 2,1 7,3 0,78

Finnbo 92/93 321 0,07 4,7 4,4 6,3 0,8 1,2

(U 01 A) 93/94 452 0,17 7,0 6,7 5,7 1,6 0,9 4,6 1,6 2,0 9,7 0,97

94/95 402 0,13 5,7 5,4 7,0 1,1 1,1 4,7 1,6 2,8 10,6 1,06

95/96 389 0,09 4,3 4,0 5,5 1,2 0,8 3,5 1,3 2,4 10,4 0,70

96/97 523 0,10 3,8 3,5 5,9 1,2 1,0 3,6 1,4 4,1 10,1 0,78

97/98 493 0,06 3,6 3,3 5,5 0,8 0,8

98/99 463 0,07 3,5 3,2 5,9 1,1 0,8

19

Lokal År Nedb H⁺ SO₄-S SO₄-S_ex Cl^- NO₃-N NH₄-N Ca²⁺ Mg²⁺ Na⁺ K⁺ Mn²⁺

Godkärra 92/93 477 0,19 8,4 7,9 11,1 0,6 0,6

(U 02 A) 93/94 602 0,33 10,9 10,5 8,5 1,1 0,8 5,0 1,7 2,6 15,3 2,15

94/95 512 0,19 8,4 7,9 11,2 0,7 0,8 5,2 1,6 3,6 17,2 2,37

95/96 346 0,15 5,8 5,4 7,8 0,7 0,5 3,8 1,4 2,9 14,1 1,48

96/97 456 0,16 4,9 4,4 10,4 0,8 0,5 3,7 1,4 3,9 13,7 1,44

97/98 548 0,11 4,7 4,4 7,9 0,6 1,3 3,3 1,2 2,8 18,1 1,51

98/99 588 0,15 5,2 4,8 8,8 0,8 0,8

Vretbacken 92/93 405 0,13 7,0 6,6 9,1 0,6 1,1

(U 03 A) 93/94 441 0,20 9,0 8,6 8,1 1,2 0,9 4,9 1,7 2,5 15,4 1,63

94/95 438 0,13 6,8 6,3 9,6 0,7 0,8 4,5 1,6 3,1 15,9 1,62

95/96 332 0,09 4,4 4,1 5,7 0,6 0,6 3,1 1,1 2,0 12,8 1,00

96/97 415 0,10 3,8 3,4 7,5 0,6 0,7 3,3 1,3 2,8 11,9 1,22

97/98 515 0,08 3,9 3,6 7,5 0,7 0,6

98/99 476 0,09 3,7 3,4 7,5 0,7 0,5

Kvisterhult 93/94 390 0,18 7,3 7,0 6,5 1,7 0,9 3,8 1,3 2,4 11,0 1,30

(U 04 A) 94/95 390 0,12 5,3 5,0 6,7 1,3 0,9 3,5 1,1 2,6 10,8 1,19

95/96 386 0,10 3,7 3,4 5,2 0,9 0,4 2,6 0,9 2,0 10,1 0,84

96/97 331 0,09 3,5 3,1 7,3 1,4 0,9 2,8 1,0 3,1 9,1 0,86

97/98 456 0,08 3,6 3,3 6,9 1,5 0,9 3,0 1,1 2,6 12,7 1,02

98/99 430 0,09 3,5 3,2 6,6 1,7 1,0 2,6 1,0 2,9 11,0 0,75

Karsbo 93/94 427 0,18 5,0 4,8 3,5 1,3 0,9 2,3 0,7 0,9 6,2 0,67

(U 05 A) 94/95 451 0,13 4,7 4,4 4,6 1,1 1,2 2,7 0,8 1,5 9,1 0,76

95/96 418 0,10 3,3 3,2 3,4 1,0 0,9 1,9 0,7 1,4 7,9 0,45

96/97 426 0,09 2,6 2,4 4,0 0,8 1,4 2,0 0,7 1,6 6,8 0,60

97/98 522 0,09 2,6 2,5 3,0 0,9 0,6

98/99 486 0,09 2,7 2,5 3,4 0,9 0,7

Tabell 3. Beräknad totaldeposition av väte- och baskatjoner i Uppsala och Västmanlands län, kg/hektar och år.

Lokal År H⁺ Ca²⁺ Mg²⁺ Na⁺ K⁺ Mn²⁺

Högskogen 97/98 0,25 2,4 0,6 2,6 1,6 0,14

(C 01 A) 98/99 0,23 2,1 0,5 3,0 1,9 0,08

Finnbo 96/97 0,17 1,9 0,8 4,4 1,4 0,10

(U 01 A) 97/98 0,22 2,7 0,6 2,8 2,1 0,16

98/99 0,19 1,5 0,5 2,7 1,2 0,09

Godkärra 96/97 0,21 1,9 0,7 3,9 1,4 0,10

(U 02 A) 97/98 0,28 1,8 0,5 3,1 1,9 0,14

98/99 0,27 1,8 0,7 4,3 1,5 0,12

Vretbacken 96/97 0,20 1,6 0,7 3,5 1,0 0,08

(U 03 A) 97/98 0,26 1,8 0,7 4,1 1,4 0,14

98/99 0,24 1,5 0,6 3,6 1,3 0,11

Kvisterhult 96/97 0,18 1,4 0,6 3,2 1,0 0,08

(U 04 A) 97/98 0,17 3,3 0,5 2,6 2,3 0,11

98/99 0,18 2,3 0,5 2,9 1,5 0,08

Karsbo 96/97 0,14 1,1 0,4 1,7 1,4 0,10

(U 05 A) 97/98 0,15 1,6 0,4 2,2 1,2 0,13

98/99 0,17 1,4 0,3 2,1 1,1 0,10

20

Tabell 4. Lufthalter i Västmanlands län, diffusionsprovtagning.

Svaveldioxid, SO2µg/m³

År,mån U 01 A

Finnbo

U 02 A Godkärra

U 03 A Vretbacken

U 04 A Kvisterhult

U 05 A Karsbo

C 01 A Högskogen

Mv 9310-9409 1,3 1,2 1,3 1,2 1,2

Mv 9410-9509 0,8 0,8

Mv 9510-9609 0,6 0,9

Mv 9610-9709 0,4¹⁾ 0,5 0,6²⁾

Mv 9710-9809 0,4 0,5 0,5 0,6

9810 0,2 0,3 0,2 0,3

9811 0,5 0,5 0,5 0,8

9812 0,5 0,7 0,7 1,0

9901 0,7 0,9 0,8 0,7

9902 0,5 0,6 0,7 0,9

9903 1,2 1,3 1,2 2,0

9904 0,5 0,5 0,5 0,6

9905 0,1 0,3 0,1 0,4

9906 0,5 0,7 0,5 0,8

9907 0,3 0,3 0,4 0,3

9908 0,2 0,2 0,2 0,2

9909 0,5 0,5 0,7 0,6

Mv 9810-9909 0,5 0,6 0,5 0,7

1) en månad saknas 2) två månader saknas

Kvävedioxid, NO₂µg/m³

År,mån U 01 A

Finnbo

U 02 A Godkärra

U 03 A Vretbacken

U 04 A Kvisterhult

U 05 A Karsbo

C 01 A Högskogen

Mv 9310-9409 2,5 2,4 3,2 2,9 2,2

Mv 9410-9509 2,3 1,8 2,8 2,1 1,7

Mv 9510-9609 2,7 1,9¹⁾ 3,3 2,9 1,7

Mv 9610-9709 2,6 2,6¹⁾ 3,4 3,5 2,5

Mv 9710-9809 2,4 2,4 2,9 3,0 2,1 2,4

9810 2,1 2,1 2,9 3,3 2,0 2,2

9811 3,5 3,8 5,2 5,1 3,8 4,1

9812 3,7 3,1 4,3 4,1 3,2 3,5

9901 3,6 4,3 5,0 5,7 3,5 3,5

9902 2,5 2,4 3,7 4,3 2,4 2,7

9903 2,7 2,2 3,1 3,0 2,4 4,6

9904 1,8 1,2 2,3 2,0 1,7 1,8

9905 1,1 1,3 1,7 1,5 1,0 1,2

9906 1,8 1,5 1,6 1,3 1,3 1,7

9907 1,3 0,9 1,2 1,1 0,9 1,2

9908 1,4²⁾ 1,0 1,2 0,9 1,5 1,2

9909 1,9 2,8 2,9 2,1 1,8 2,3

Mv 9810-9909 2,3 2,2 2,9 2,9 2,1 2,5

1) en månad saknas, uppskattat värde ingår 2)uppskattat värde

21

Tabell 4. Lufthalter forts.

Ammoniak, NH3µg/m³

År,mån U 01 A

Finnbo

U 02 A Godkärra

U 03 A Vretbacken

U 04 A Kvisterhult

U 05 A Karsbo

C 01 A Högskogen

Mv 9504-09 0,2 0,2 0,3¹⁾ 0,3¹⁾

Mv 9604-09 0,2 0,3¹⁾ 0,2 0,1 0,2¹⁾

Mv 9704-09 0,2 0,4¹⁾ 0,2 0,1 0,1¹⁾

Mv 9804-09 0,2 0,6 0,2 0,2 0,3 0,2

9810 0,2²⁾

9811 0,2²⁾

9812 S 0,2²⁾ S S 0,2²⁾ 0,2²⁾

9901 0,2²⁾

9902 0,2²⁾ 0,2²⁾ 0,2²⁾ 0,2²⁾ 0,2²⁾ 0,2²⁾

9903 0,2²⁾

9904 0,2²⁾ 0,2²⁾ 0,2²⁾ 0,2²⁾ 0,2²⁾ 0,2²⁾

9905 0,2²⁾ 0,2²⁾ 0,2²⁾ 0,2²⁾ 0,2²⁾ 0,2²⁾

9906 0,2²⁾ 0,2²⁾ 0,3 0,2²⁾ 0,2²⁾ 0,6

9907 0,3 0,6 0,3 0,4 0,2²⁾ 0,2²⁾

9908 0,3 0,4 0,4 0,5 0,2²⁾ 0,7

9909 0,5 0,7 0,4 0,3 0,4 0,6

Mv 9904-09 0,2 0,3 0,3 0,3 0,2 0,4

1) en månad saknas 2) under detektionsgränsen

Ozon, O₃µg/m³

År,mån U 01 A

Finnbo

U 02 A Godkärra

U 03 A Vretbacken

U 04 A Kvisterhult

U 05 A Karsbo

C 01 A Högskogen

Mv 9604-09 49¹⁾ 57

Mv 9704-09 57 56¹⁾ 59 62 64

Mv 9804-09 52 51 50 54 59 57

9810 40 40 33 43 37 39

9811 30 30 29 35 34 33

9812 34 38 32 39 42 46

9901 51 51 48 52 53 49

9902 61 63 54 52 62 66

9903 70 80 79 75 83 79

9904 70 62 72 66 82 80

9905 73 72²⁾ 74 73 75 79

9906 78 74 70 73 80 92

9907 63 60 56 63 62 73

9908 47 47 51 51 56 60

9909 56 49 52 56 56 70

Mv 9904-09 64 61³⁾ 62 64 68 76

1) en månad saknas 2) uppskattat värde 3) 1 uppskattat värde ingår

22 Tabell 5.Markvattendata från Uppsala och Västmanlands län. LokalDatumpHAlkANCSO4-SCl- NO3-NNH4-NCa2+ Mg2+ Na+ K+ Mn2+ Fe2+/3+ ooAltAlTOCBC/ooAl - - mekv/l - --- mg/l ---mol/mol Högskogen1998-10-255,50,0720,1550,892,45<0,002<0,0101,880,762,760,13<0,0200,6470,1301,17522,017 (C 01 A)1999-04-285,50,0280,0781,861,20<0,002<0,0101,540,642,190,12<0,0200,1710,1130,77414,016 1999-07-265,3-0,0621,761,17<0,002<0,0101,430,532,010,12<0,0200,1210,0950,61411,017 median5,5-0,1032,262,06<0,002<0,0102,300,782,770,13<0,0200,1510,1040,69416,024 n=6-66666666666666- Finnbo1998-10-285,50,0900,1277,594,79<0,0020,0106,541,965,420,53<0,0200,4030,0280,86318,0248 (U 01 A)1999-04-285,70,1260,1825,373,85<0,0020,0335,801,694,230,55<0,0200,8870,0400,72018,0154 1999-07-285,3-0,1106,014,95<0,002<0,0106,341,404,120,57<0,0200,2160,2490,86824,025 median5,3-0,1488,425,52<0,0020,0237,682,225,750,550,0260,1680,4830,93218,017 n=21-1921212121191919191919191919- Godkärra1998-10-284,8--0,0392,561,300,075<0,0100,490,452,010,57<0,0200,0050,7860,9955,01,6 (U 02 A)1999-06-024,8--0,0592,721,400,025<0,0100,550,441,451,000,044<0,0050,9330,9974,91,7 1999-09-014,8--0,0612,851,67<0,002<0,0100,580,421,651,15<0,0200,0080,7630,8243,82,2 median4,8--0,0622,822,10<0,002<0,0100,570,572,030,370,059<0,0050,8221,0126,01,6 n=21-2121212121212121212121212121- Vretbacken1998-10-286,30,1200,1703,372,250,0030,0532,081,544,650,44<0,0200,0490,0260,14624,0131 (U 03 A)1999-04-286,50,0360,2473,292,02<0,0020,1552,892,064,380,20<0,0200,044-0,05719,0- 1999-07-28--- median5,6-0,1605,653,97<0,002<0,0103,792,565,03<0,050,0420,0420,2090,25925,027 n=13-111313131313121313121271211- Kvisterhult1998-10-284,5--0,1509,137,29<0,002<0,0101,461,2210,210,35<0,0200,0272,4783,01012,01,0 (U 04 A)1999-04-284,5--0,2538,553,82<0,002<0,0101,500,895,410,24<0,0200,0413,0653,57511,00,7 1999-07-284,3--0,76122,239,18<0,002<0,0102,031,9414,200,33<0,0200,029-8,095-- median4,5--0,1938,235,61<0,002<0,0101,491,097,020,410,0690,0272,1532,67212,01,2 n=18-1618181818181818181818161816- Karsbo1998-10-285,3-0,0111,440,77<0,002<0,0100,670,201,540,21<0,020<0,0050,3670,4192,62,2 (U 05 A)1999-04-285,3--0,0081,400,43<0,002<0,0100,500,181,110,16<0,020<0,0050,3040,3531,92,1 1999-07-285,3-0,0081,480,64<0,002<0,0100,790,211,310,19<0,020<0,0050,3410,3833,72,6 median5,3-0,0071,490,93<0,002<0,0100,780,211,490,21<0,020<0,0050,2400,2774,03,8 n=18-1818181818181818181818181818- BC = Ca2+ , Mg2+ , K+