Black metal och provokation:
en autenticitetsdiskurs
Författare: Sandy Fännfors Handledare: Linus Johansson
Magisteruppsats
Black metal och provokation: en autenticitetsdiskurs Black metal and provocation: a discourse of authenticity
Abstract
Varför är black metal provokativt? Vad i subkulturen och musiken provocerar? För att besvara detta är arbetet indelat i två delar. Den första delen utgår från en autenticitetsdiskurs och undersöker black metal som kulturellt fenomen. Här ligger fokus på black metal som subkultur med dess tillhörande historik. Den historiska översikten delar in black metal i fyra generationer och definierar tillhörande subkulturell terminologi, likväl subkulturen och genrens utveckling. Detta sker i relation till relevanta musikexempel för de fyra generationerna. Efter detta ges en religiös bakgrund gällande de tre band som ska analyseras i arbetets andra del.
Dessa tre band kommer ifrån tre olika länder med en vitt skild
samhällsdiskurs och religiöst samt politiskt klimat. Syftet med att föra fram respektive religiös bakgrund avser förståelse för hur black metal använder gemensamma nämnare för provokation, då inom samma genre men inte i samma miljö. Arbetets andra del lägger vikt vid den klingande musiken och fokuserar på vad det är i musiken och dess låttexter som är provocerande.
Analyserna av black metal som subkultur och musikalisk genre utgick från ett snarlikt forskningsläge. Resultatet av respektive analys var likartat.
Normbrytande beteende från rådande samhällsdiskurs är skäl nog för att provocera, som subkultur var detta tillräckligt genom visuell representation för en subkulturell tillhörighet. För musiken landade resultatet dels i den aggressiva framtoning musiken bär, samt genom de tillhörande låttexternas innehåll där centrala teman inkluderar satanism, ockultism, djävulsdyrkan och bär anti-religiösa budskap.
Nyckelord
Black metal, musikanalys, autenticitet, diskursanalys, irak, sverige, mexico, musik, subkulturellt kapital, kulturpolitik, provokation, semiotisk musikanalys, marduk, funereal moon, janaza.
Tack
Först vill jag tacka min handledare Linus Johansson för många insiktsfulla samtal, din respons under processen fick mig att driva mig själv längre än vad jag trodde var möjligt. För det och dina tankar är jag tacksam, en del av mig själv växte i takt med uppsatsen.
Jag vill även tacka mina vänner Jakob Hedman Edlén, Isobel Björk och Jonathan Bonde. Utan ert stöd och våra samtal om black metal hade uppsatsen inte fått den mångfald som era tankar bidrog med.
Ett sista tack går till min familj, Åse Fännfors, Magnus Christofferson och Kim Fännfors, som alltid hävdar att jag kan mer än vad jag tror när
osäkerheten infinner sig.
Sandy Fännfors Göteborg, 2020-06-25
Innehållsförteckning
1 Inledning och introduktion 1
1.1 Syfte och frågeställning 1
1.2 Teoretiska perspektiv 2
1.3 Metod och material 10
1.4 Forskningsläge 13
1.5 Avgränsning 15
2 Black metal som kulturellt fenomen 15
2.1 Första generationen 16
2.2 Andra generationen 16
2.3 Tredje generationen 18
2.4 Fjärde generationen 18
2.5 Sverige 20
2.6 Mexiko 22
2.7 Irak 23
2.8 Black metal och religionskritik 24
3 Musikanalys 27
3.1 Marduk: The Blond Beast (2015) 27
3.1.1 Analys av den klingande musiken 30
3.2 Funereal Moon: Let The Dead Lie Forever (2020) 33
3.2.1 Analys av den klingande musiken 35
3.3 Janaza: Islamic Lies (2010) 37
3.3.1 Analys av den klingande musiken 40
4 Analys och diskussion 42
4.1 Avslutande sammanfattning 48
Käll- och litteraturförteckning 52
Bilagor
Bilaga 1. Marduk: "The Blond Beast" (2015)
Bilaga 2. Funereal Moon: "Let the Dead Lie Forever" (2020) Bilaga 3. Janaza: ”Islamic Lies” (2010)
1 Inledning och introduktion
Utgångspunkten för det här arbetet är att föra fram att black metal är provokativt och hur det använder gemensamma medel för provokation.
Inom den här uppsatsen analyseras autenticitetsdiskursen som black metal befinner sig i, där begreppet betydelsefixering används som en avgränsning angående diskursen som valts ut för analys inom det givna fältet.
Med detta avser betydelsefixeringen att ringa in två diskurser: black metal som subkultur och sociokulturellt fenomen, respektive black metal som musikalisk genre. Diskursen utgår från det ramverk som förs fram i Diskursanalys som teori och metod (Jörgensen & Phillips, 2000).
Diskursbegreppet integreras i det teoretiska ramverk som är hämtat ifrån Thomas Turino (2008) och Sarah Thornton (1996). Uppsatsen inleds med att undersöka black metal som subkultur, då i relation till dess kulturella
historik. Detta följs upp med ett urval av tre band ifrån tre olika länder. De tre banden, Marduk (Sverige), Funereal Moon (Mexiko) och Janaza (Irak), används på två vis. Dels undersöks respektive lands religiösa historik i samband med de gemensamma nämnare som finns för black metal och religion, dels av en musikanalys av en låt ifrån respektive band.
Metoden som används undersöker hur black metal som subkultur och genre använder begreppet autenticitet och gemensamma metoder för att provocera.
Genom metoden förs gemensamma nämnare fram för att återknyta till den positionering som black metal använder sig av mot det rådande normativa samhället, både som subkultur och genre. Detta sett till hur black metal utmanar rådande normativa samhällsdiskurs. Musikanalysen utgår ifrån en semiotisk musikanalys och letar efter likheter och skillnader i musiken, då med fokus på gemensamma stildrag mellan ’old school’ black metal och de band som analyseras. Musikanalysen lägger vikt vid blasfemi, hädelse, provokation och sångstil, då i relation till hur subkulturen använder sig av begreppet autenticitet inom sin diskurs. Detta används både under textanalys och semiotisk analys av den klingande musiken.
Avslutningsvis diskuteras problematiken gällande okunskap och oförståelse.
Diskussionen är till viss del satt i relation till religion, emellertid är den till stor del baserad på rådande samhällsnorm, sociala koder och värderingar.
1.1 Syfte och frågeställning
Uppsatsens syfte är att föra fram vilka medel och gemensamma nämnare black metal som subkultur och musikalisk genre använder sig av för att provocera.
Huvudfrågan innehåller två centrala begrepp: Subkultur och provokation.
Inledningsvis i uppsatsen används nationalencyklopedins definition av subkultur:
suʹbkultur, idé-, värde- och handlingsmönster som tillhör en viss grupp inom en större samhällelig enhet, se delkultur. En subkultur ställs ofta i relation till en dominerande kultur och uppfattas då som en underordnad kultur.
Provokation definieras utifrån Cambridges lexikon:
Provocation noun [ C/U ]
US /ˌprɑv·əˈkeɪ·ʃən/
an action that is intended to cause a reaction, esp. anger or annoyance:
[ U ] a deliberate act of provocation.
Följande frågor undersöks och besvaras;
• Hur provocerar black metal som subkultur?
• På vilket sätt påverkar det religiösa klimatet metoden för provokation?
• Hur ser relationen ut mellan det normativa och det subkulturella?
• Vilken typ av budskap förmedlar låttexterna?
• Vad i den klingande musiken är provokativt?
1.2 Teoretiska perspektiv
Uppsatsen utgår från tre olika teoretiska perspektiv där teorin kommer att fungera som grund för metoden, samt som en förklaring för undersökningens resultat. För att genomföra detta har en diskursiv ram arbetats fram utefter Jörgensen & Phillips (2000). Den diskursiva ramen fungerar som ett
analytiskt begrepp som tillämpas över samhällets normer, detta för att skapa den ram som krävs för undersökningen. Avgränsningen av diskursen avgörs i förhållande till uppsatsens syfte, det innebär i praktiken att
betydelsefixeringen avgör vilket material som ligger till grund för analysen (Jörgensen & Phillips (2000), s. 137).
Jörgensen & Phillips (2000) förklarar sättet att tolka en diskurs utifrån det normativa synsätt som råder i samhället. För att applicera denna tolkning används diskursens betydelsefixering i den här uppsatsen för att analysera black metal som genre och subkultur. Detta som ett sociokulturellt fenomen och som en subkultur som positionerar sig mot det rådande normativa samhället. Betydelsefixeringen grundas i hur black metal som subkultur och genre uttrycker ett förakt mot det normativa och skapar en distinktion mellan black metal och samhället.
En diskurs är således ett bestämt sätt att tolka världen (eller delar av världen).
Utifrån den definitionen kan man säga att diskursens gränser finns där elementen artikuleras på ett sådant sätt att de inte längre är förenliga med diskursens entydighet (Jörgensen & Phillips 2000, s. 136).
‘Elementen’ i det här fallet är uppsatsens betydelsefixering, ‘diskursens entydighet’ syftar på religiösa normer och samhällsdiskurser.
För att kunna studera black metal som kultur och samtidigt förstå kulturens inneboende värderingar, används Sarah Thorntons teori rörande subkulturellt kapital som förs fram i Club Cultures (1996). Thorntons teori kring det subkulturella kapitalet härstammar från Bourdieus kulturella kapital. Detta används i samband med Thomas Turinos teoretiska ramverk i Music as Social Life (2008) som består av begrepp och förklaringsmodeller hämtade från den amerikanska filosofen Charles Sanders Peirce (1839-1914). Dessa modeller används för hur analysen av undersökningens resultat genomförs.
Peirces modeller för musikens syfte som meningsbärare och medel för identitetsskapande (både subjektivt och i grupp), används i analysen av det som är kontroversiellt och provokativt med black metal, både som klingande musik och i tillhörande låttexter. Musikanalysen fokuserar på de
gemensamma stildrag som finns inom black metal, detta i samband med hur subkulturen väljer att uttrycka sin strävan mot den normativa
samhällsdiskursen. Fokus på autenticitet i relation till genren och
subkulturens värderingar förs fram och jämförs med hur musiken uttrycker sig i låttext och klingande musik. Urvalet av teoretiska perspektiv grundas i att de berör uppsatsens diskursiva innehåll. Perspektiven från tidigare etablerad forskning används för att utveckla uppsatsens kompletterande undersökning till ett större forskningsfält. De teoretiska perspektiven i relation till metodvalen fungerar i praktiken som ett underlag till vad som redan har undersökts, samt hur denna forskning går att utveckla och användas för uppsatsens betydelsefixering. Den kvalitativa metoden utgår från att söka efter gemensamma nämnare och olikheter för hur provokation används som metod inom subkulturen och genren, vilket relaterar till de teoretiska perspektiven genom att det finns en förförståelse initialt för hur subkulturer fungerar (Thornton 1996), hur människor subjektivt och kollektivt tolkar (Turino 2008) samt hur en musikanalys bedrivs (Machin 2010).
Black metal har sedan lång tid tillbaka betraktats som kontroversiell och provokativ, något som till viss del grundas i subkulturens utveckling och dess medföljande historik. För att förstå vad det är i musiken och subkulturen som är kontroversiellt och provokativt behövs en bakgrund över dess framväxt och utveckling. Bakgrunden lägger vikt vid hur black metal som genre vidareutvecklades från andra musikgenrer, samt hur dess sound kom att definieras. Detta sätts sedan i relation till diverse uppmärksammade händelser som ägde rum inom subkulturen i black metal, detta är främst förankrat i Norge under 1990-talet. För att återknyta till de tre band som ska analyseras och för att uppsatsen inte skall återupprepa det nordeuropeiska fokus som finns i tidigare forskning om black metal, så kommer en religionshistorisk överblick att ges för respektive bands hemland, denna kommer efter genomgången av de fyra generationerna. Valet att dels gå igenom historiken för black metal utifrån Bossius (2003) för att sedan placera in en religionshistorisk översikt gällande de tre band som ska analyseras, grundar sig i ett större perspektiv. Först för att förstå vad genren är, hur den har sett ut och varför den är provokativ, för att sedan övergå till hur den provocerar beroende på vilken samhällsdiskurs den befinner sig i.
Detta öppnar upp för den kvalitativa metoden, det är genom att söka efter gemensamma nämnare i genren för respektive band som en förståelse för hur provokationen kan användas förs fram, men även hur den tar sig olika
uttryck trots att den befinner sig inom samma genre.
Black metal är en vidareutveckling av tidigare hårdrock som Led Zeppelin, Black Sabbath, och Deep Purple. Dessa influerade nästa generations musiker av olika genrefördelningar inom det tyngre slaget, bland dessa återfinns även NWBHM (New Wave of British Heavy Metal). Själva ’födelsen’ av black metal dateras vanligtvis tillbaka till när bandet Venom släppte albumet Black Metal 1982, vilket utöver att namnge en ny genre även etablerade grunden för genrens karaktäristiska sound. Sound appliceras utifrån två definitioner.
Nationalencyklopedins definition:
sound [saund] (engelska, egentligen ’ljud’, ’klang’, ytterst av latin soʹnus ’ljud’), musikterm, oftast använd om en klanglig helhetsupplevelse (ljudbild) av främst jazz och populärmusik. Ofta talas om ett sound knutet till artister från en ort eller ett skivbolag, t.ex. Memphis-sound, Motown-sound. Sound kan också referera till en musikers spelsätt och stil, t.ex. Jimi Hendrix-sound. Även en inspelningsstudio eller skivproducent kan tillskrivas ett speciellt sound.
David Machin (2010) förklarar definitionen av sound som ett språk med olika kategorier, där språket förändras beroende på vilken genre det rör sig i;
When we listen to music and sound what we hear is the parole, its use in context.
What we can do is study instances of parole in music and sound – i.e., what we hear on records and soundtracks – in order to be able to describe the language, the system that lies behind it. As was stated right at the start of this book this is not the same as describing the musical notation or chords but rather the sound qualities and their place in soundscapes at the simplest level. We can ask therefore, what is the language of sounds for particular kinds of musical genre? (Machin, 2010. S. 213).
Soundet gällande black metal går att bryta ner i ett par karaktäristiska egenskaper som är återkommande inom genren, även inom flertalet av de subgenrer som finns inom black metal. Definitionerna av black metal och dess sound är författarens egna om inget annat anges.
Subgenrer inom Black metal är bland annat DSBM, Depressiv Suicidal Black Metal, DBM, Depressiv Black Metal, NSBM, Nationalsocialistisk Black Metal med flera. Det finns stilnormer för vad som kategoriseras in under
’ren’ black metal, även nämnd som ’old school black metal’. Denna distinktion är viktig av den anledning att black metal verkar inom många olika varianter. I uppsatsen kommer black metal definieras som genre utifrån den gamla typen av black metal, vilket avser ’old school black metal’ och då den första versionen av black metal. Syftet med detta är för att förklara varifrån det grundläggande soundet kommer från innan det togs upp av andra band, förfinades, utvecklades och förändrades. Att skilja mellan ’old school’
black metal och annan typ av black metal kommer föra diskussionen vidare till subkulturellt kapital, identitetsskapande och hierarki, då i samband med
musikens betydelse för subkulturen.
Soundet består huvudsakligen av;
• Mycket distorsion på gitarrerna, vilket är en förvrängning av ljudet.
• Blastbeat, ett extremt snabbt trumkomp som vanligtvis består av att virveltrumma och bastrumma spelas samtidigt, eller vid alternerade slag med varierande betoning på cymbalerna i ett snabbt tempo.
• Growl, en form av guttural sångstil som används inom både black och death metal. Tekniken bakom att growla inkluderar ett bruk av
diafragman och ett tryck bakom uttalet, sångstilen är oftast otydlig i den mån att det är problematiskt att kunna urskilja orden som sjungs.
• Low-fi, en form av inspelningsteknik där inspelningskvalitén inte söker efter att låta högproducerad eller ren, utan spelas istället in på äldre utrustning med bakgrundsbrus och kan uppfattas som dov och otydlig.
Denna typ av stilistiska drag inom black metal härrör ursprungligen från utvecklingen de nästkommande fem åren efter att Venom givit ut albumet Black Metal 1982. Det är efter detta albumsläpp som soundet etablerades och togs upp av efterföljande band som därefter förfinade genrens stilnorm för hur musikstilen sedan kom att låta. Band som Mayhem och Bathory är ledande inom genrens musikaliska utveckling och konstruerade soundet som benämns vid ’ren’ eller ’old school black metal’ i uppsatsen.
I samband med subkulturens ideologiska utveckling och inneboende hierarki med axiomatiska värderingar, kommer begreppet ’true’ att föras in i kontext till definitionen av genren. Axiomatisk syftar på att någonting är självklart för de som deltar i subkulturen.
True black metal, alternativt True Norwegian Black Metal är att jämställa vid
’ren’ eller ’old school black metal’ under förutsättningen att den fanns under 1990-talet och var delaktig inom den första vågen av black metal. ’True’ är att jämställa med begreppet ‘Autentisk’. Thornton definierar begreppet
’autentisk’ som:
Music is perceived as authentic when it rings true, or feels real, when it has credibility and comes across as genuine (Thornton 1996, s. 26).
Det Thornton menar i citatet ovan är att autenticitet inte finns i sig, utan är en gemensam värdering i en kultursfär. Att framstå som ’true’ inom black metal innebar att framstå som autentisk, äkta. Direkt i motsats till ’poser’, vilket inom black metal är en förolämpning som trots subkulturens utveckling de senaste 40 åren fortfarande bär en negativ klang, även om begreppet inte
används i den utsträckning eller omfattning som det gjorde under 1990-talet.
’Poser’ definieras som motsats till ’true’. Att kallas för ’poser’ står i direkt motsats till de tillskrivna värderingarna av begreppet ’true’, det innebär att vara oäkta, fejk, i vissa fall även okunnig inom genren och subkulturen. Med okunnig menas inte insatt eller förstående för subkulturen eller genren, då sett till vad som tillskrivs värdering och vilken kunskap som är relevant att behärska. Exempel på relevant kunskap inkluderar skivutgåvor, litteratur, ockultism, symboler med mera.
Autenticitet inom black metal fungerar även som en positionering inom subkulturen för att förläna sig själv en viss status inför andra deltagare inom den, samt inför andra band som spelar inom samma genre. Begreppet autenticitet kommer att fördjupas senare i uppsatsen i relation till Thorntons subkulturella kapital (Thornton 1996).
Lars Lilliestam förklarar autenticitet med hänvisning till Ruud:
Autenticitet kan ta sig många uttryck. Begreppet kan inte kopplas till en speciell typ av musik eller stil utan handlar om vissa kvaliteter och egenskaper som tillskrivs musiken, och framför allt, som Ruud påpekar, om en diskurs, alltså ett sätt att resonera omkring musik (Lilliestam 2006, s. 228).
Med ’ren’, ’old school black metal’ eller ’true’ black metal syftas det på distinktionen av soundets utveckling med hänvisning till den tidsperiod som musiken förekom. Med detta menas en generaliserad uppfattning från subkulturens deltagare kring en förståelse för vad som är, respektive inte är
’old school’ eller ’true’. Denna distinktion gäller när vissa band verkade och vilket sound de använde sig av, det vill säga att all black metal innan 1995 går under föreskriften att vara ’old school’ eller ’true’ och att ingenting därefter kan vara det, trots att de delar samma stilistiska drag i musiken.
Detta då musiken ligger fel rent tidsmässigt för att kunna räknas in som
’true’ och autentisk. Nybildade band kan spela ’old school black metal’ men kommer inom subkulturen aldrig att anses vara ’true’ eller ’old school’ i den mening att de inte verkade innan 1995, vilket är en generell uppfattning inom subkulturen.
Det finns en problematik i att definiera dessa begrepp då de värderingar de bar under 1990-talet inte fungerar under exakt samma omständigheter eller föreskrifter som de gör i nutid, dels för att värderingarna växte fram
simultant med subkulturens utveckling, dels för att det än idag skulle vara
’poser’ att våga påstå att någonting inte är ’true’ som kom efter 1995. Detta sett till att ’poser’ och ’true’ idag används på ett annat sätt, dels är det inom
subkulturen och genren en form av kriterium att vara kunnig om musiken och subkulturens historik, däremot är det generellt löjeväckande att använda begreppen ’true’ och ’poser’ i en seriös tillämpning. En distinktion vid tillämpningen av begreppen görs även i fråga av generation, den skara som växte upp med subkulturen när den etablerades kontra den som upptäcker black metal närmre 40 år senare har ett helt annat förhållningssätt och relation till begreppen och dess tillämpning. För att kunna förstå black metal som ett kulturellt fenomen och utröna vad det är i subkulturen som är
provokativt, krävs en förståelse för genrens musikaliska stildrag och subkultur. En del av detta är att se hur den har använt sitt subkulturella kapital som en positionering mot det normativa samhället. Detta satt i samband med den individuella utvecklingen som påverkas i samröre med subkulturens mentalitet, ideologi och hierarki.
Det subkulturella kapitalet består av förhållningssätt inom subkulturen där det finns en hierarki och en självklar förståelse för kulturens inneboende värderingar. Sarah Thornton (1996) har utvunnit begreppet ifrån Bourdieus kulturella kapital, vilket är ackumulerandet av kunskap, beteendemönster och en förtrogenhet med det finkulturella. Bourdieu menade att individen kan använda sig av detta för att förstärka sin sociala status, samt ens kulturella kompetens. Det är ur dessa tankar Thornton beskriver det subkulturella kapitalet, vilket hon menar förlänar en status till innehavaren genom beskådan av en utomstående (Thornton 1996, s.11). Utomstående avser en icke-deltagare i subkulturen, en åskådare, en oinvigd.
Det subkulturella kapitalet består av en förståelse och förtrogenhet med hur subkulturen fungerar och vad som anses vara av vikt. Detta kapital kan bestå av kunskap och förståelse för hierarkin, ideologin eller av betydelsen för de materiella objekt som inom subkulturen besitter ett visst värde. Ett
subkulturellt kapital förlänas innehavaren till viss del genom att observeras, likaså genom att ha en viss vinyl i sin ägo som kan vara tryckt i en begränsad upplaga. Det subkulturella kapitalet kan även bestå av klädstil, innehållet och omfånget av en skivsamling till vilket språkbruk personen besitter. En
väsentlig del av terminologin inom black metal är synen på begreppet autenticitet som tillskrivs värdering och används som en positionering mot det normativa samhället, men framförallt inom genren och subkulturen (Thornton 1996, s. 11; Johansson 2015, s. 93).
Stilmarkörer inom black metal som subkultur kan ligga till viss grund för den uppfattning som utforskas kring varför black metal är provokativt. Thomas Turino (2008) använder begreppet tecken efter den amerikanska filosofen Charles Sanders Peirce (1839-1914). Peirce skapade en teori utifrån tecken
och kallade dessa för semiotik. Peirce menade att ett tecken kan vara allt som uppfattas av den som iakttar. Tecknet står för någonting som får iakttagaren att tänka på eller associera till någonting annat, vilket leder till en effekt avseende observatören. Peirce menar då att vilken tecken-situation som helst kan bestå av tre aspekter: 1. Tecknet; 2. Idén eller associationen som
indikeras i grund av tecknet; 3. Effekten eller meningen av tecken-objektets relation hos mottagaren.
Effekterna som genereras genom dessa tecken varierar, det kan vara alltifrån en känsla till en fysisk reaktion, en tanke eller en idé. Utifrån Peirce koncept gällande hur människan sammankopplar tecken med sitt objekt, avgör och särskiljs dess semiotiska funktion. Turino använder detta koncept med Peirces beteckningar. Dessa är Ikon, Index och Symbol (Turino 2008, s. 5-6).
Tecken eller Ikon går att förklara som den första kopplingen människor gör genom observation tillsammans. Här används liknelser och associationer till något annat som referensram. Peirce menar att en avbildning av någonting, exempelvis en häst, är ett ikoniskt tecken för själva djurarten och att det är genom liknelser vi ser avbildningen och börjar tänka på djuret häst. Detta anpassar Turino till kulturer och menar då att det finns ett grouping
phenomena, där människor delar in andra människor i kategorier baserat på klädstil, fysiska attribut eller dialekter. Detta inkluderar även musikgenrer som påminner om varandra när en låt liknar en som har hörts tidigare (Turino 2008, s. 6).
Begreppet tecken kan även användas för vad Peirce kallar för internal context, detta är liknelser som baseras på tidigare erfarenheter av den som observerar (Turino 2008, s. 7).
Sett till black metal-kulturens användning av stilmarkörer som i vissa fall uppfattas stötande, provocerande eller farliga, baseras detta på liknelser där referensramen används för att kategorisera in andra. Denna kategorisering utgår från tidigare erfarenheter eller tidigare etablerad uppfattning om någon eller någonting. Index är det andra sättet människor kopplar samman ett tecken. Detta görs genom att uppleva vad sagda tecken står för i kombination med att uppleva tecken och objekt tillsammans, indikatorer är upplevelsen av tecken och objekt ihop. Exempelvis är rök en indikator för brand, en siren indikerar ambulans eller polis, åska och blixtar indikerar storm (Turino 2008, s. 8-10).
Användningen av index i relation till musik menar Peirce fungerar genom att människan präglas av ljud och musik, då till den grad att vi associerar den även utanför dess präglade kontext. Det exempel som förs fram i Music as a
social life, The politics of participation (Turino 2008) är bröllopsmarschen.
Turino menar att kopplingen mellan bröllopsmarschen och bröllop görs även när vi inte befinner oss på ett bröllop. Gällande detta finns det många
exempel att föra fram. Sett till black metal kan index bära ett visst ansvar, detta då beståndsdelarna och kopplingarna till de ljud som black metal använder sig av indikerar obehag. Med detta menas att det finns en uppfattning via ett index för ett register över ljud som människan
generaliserat uppfattar som obehagligt eller farligt, och genom att använda sig av detta associeras black metal med obehag eller fara (Turino 2008, s. 8- 10). Det tredje sättet, symbol, visar hur tecken är sammankopplade till objekt, då genom en lingvistisk definition. Med det menas att ord skapas och får sin definition genom andra ord. Dessa ord tillskrivs en specifik mening, men detta gäller även andra saker som noter, ett plustecken (+) och minustecken (-), bland flera exempel (Turino 2008, s. 10).
För att detta ska kunna appliceras och fungera i samhället och i människans kommunikation, behöver det finnas en socialt accepterad och generell uppfattning som accepteras av alla gällande tecknens respektive betydelse och tillämpning. Turino menar att detta är aktuellt redan för de definitioner som han för fram, för att kunna förstå och använda dessa måste läsaren acceptera att det är så de fungerar och betyder i den mening Turino påstår att de gör. Symboler är generella tecken och fungerar i praktiken som
uppfattningen av ett koncept. Säger någon ”sköldpadda” specificerar det inte djuret utan konceptet av djuret. Om någon skulle säga ”den sköldpaddan”
och sedan peka på ett djur i ett rum är det orden som ’opererar’ med starka indexikala komponenter av liknelser, detta för att etablera mening till ordet (Turino 2008, s. 10-12).
Deltagandet i en subkultur innebär inlärning av beteenden och värderingar som en deltagare i kulturen utövar utan större reflektion. En del av det subkulturella kapitalet används inom subkulturen som en positionering mot det rådande normativa. Det är genom att skapa en distinktion mellan det subkulturella och den rådande normativa samhällsdiskursen som ett ”vi mot dem” resonemang förs fram. Det kan även fungera som en positionering inom subkulturen gentemot andra deltagare, för att på så vis förvärva ytterligare subkulturellt kapital och ’klättra’ i den hierarki som råder, då genom att utnyttja den norm som råder inom subkulturen (Thornton 1996, s.12). I subkulturer eller övriga icke-musikaliskt betingade kulturer förekommer det en form av kollektiv uppfattning. Den gemensamma föreställningsvärlden som deltagare i kulturen skapar påverkar den
individuella utvecklingen, detta sker när det subjektiva tänkandet övergår till en gruppmentalitet. Det är bland denna gruppmentalitet det förekommer exempel på hur människor begår handlingar som de utan gruppens inflytande förmodligen inte hade begått på eget bevåg.
1.3 Metod och material
Studien är indelad i två delar. I den första etableras underlag för hur en subkultur som black metal utvecklades till att bli en ny genre och ett kulturellt fenomen. Det är genom att förstå subkulturen, dess ursprung och utformning som en överblick kan belysa vad det är i dess framtoning som är provokativt. I relation till detta ges en religiös översikt för respektive band som ska analyseras, detta för att förstå den positionering black metal som genre intar. Syftet med denna religiösa bakgrund är att föra fram
gemensamma nämnare inom genren, samt för att visa hur sound och ideologi återknyter till positioneringen som genren intar gentemot religion och det normativa samhället. Black metal och dess bakgrund är tidigare beskrivet utifrån ett nordeuropeiskt fokus, med detta menas att stora delar av subkulturen och genren som finns i tidigare etablerad forskning främst fokuserar på utvecklingen i Norge och Sverige. För att inte återge samma typ av bakgrundshistorik, och bibehålla uppsatsens inriktning med black metal som provokativ utifrån gemensamma nämnare i olika samhällsdiskurser, utgår inte uppsatsen från att recitera samma fokus på Norge och Sverige som i tidigare etablerad forskning. Istället förs den nordeuropeiska historiken fram i mindre omfattning och lägger större vikt vid att föra fram de tre olika ländernas samhällsdiskurser och religiösa klimat.
I den andra delen bedrivs en semiotisk musikanalys av utvalda låtar från Marduks album Frontschwein (2015), Funereal Moons album Goat Priest (2020) samt Janazas album Burning Quran Ceremony (2010). Av dessa tre album har en låt från respektive band valts ut för analys. Låttexterna utgår från en textanalytisk metod av Machin (2010). Machins modell ställer specifika frågor till materialet, detta inkluderar frågor till låttexten likväl frågor till den klingande musiken. Detta skapar ett övergripande perspektiv för låttextens händelseförlopp, vilket illustreras genom ett aktivitetsschema som pekar på tre centrala händelser som förekommer i låttexten (med en nedåtpekande pil mellan var händelse). Syftet med detta är för att förstå temat som texten lägger vikt vid och hur strukturen av temat ser ut, vilka karaktärer det inkluderar, vilka egenskaper sagda karaktärer tillskrivs samt
vilket syfte de fyller. I analysen av den klingande metoden används Machin för att förstå ljudlandskapet som finns i låten, här ligger fokus främst på placering av instrumenten i ljudbilden och vilket syfte som placeringen fyller för lyssnaren. Janazas album är det första och enda som givits ut av bandet och satte därmed ett tidsspann för det kulturpolitiska klimat som banden befinner sig i. Därmed föll valet på Frontschwein (2015) samt Goat Priest (2020) för att albumen ska ligga nära varandra i tiden och samexistera i perioden som undersöks. Marduks album finns tillgängligt via Spotify, Janazas på Youtube och Funereal Moon via Bandcamp.
Urvalet av de tre banden grundas i att de delade en gemensam nämnare som uppsatsen utgår från: provokation. Att black metal länge betraktats som kontroversiell och provokativ är en förståelse som uppsatsen utgår från, däremot behövde urvalet bestå av band där det gick att få fram konkreta exempel på provokation. För att bekräfta detta undersöktes banden och det framgick tydliga exempel som i viss utsträckning redovisades under analysen. Ett exempel som inte framgick under analysen av Marduk men som bekräftade att bandet är provokativa, finns i ett flertal nyhetsartiklar.
Marduk anklagas för nazistsympatier, något som ledde till att bandets liveframträdande under festivalen December Darkness 2017 fick byta lokal ifrån Arbis i Norrköping. Beslutet ifrån Arbis grundades dels i att bandet ofta refererar till krigshandlingar och övergrepp utförda av nazityskland.
Ytterligare anledning som Arbis uppgav var den granskning som tidningen ETC genomförde under våren 2017. Detta efter att NMR (Nordiska
Motståndsrörelsen) fick sina servrar hackade och filer läckte ut som visade köp av antisemitiskt propagandamaterial samt nazistisk litteratur från två av Marduks medlemmar (TT, 2018). Dessa orsaker låg även till grund för att Marduk riskerade bojkott under en USA-turné där antifascistiska
organisationer samt BLM (Black Lives Matter) uppmanade till bojkott och hävdade att bandet var nazistiskt. BLM tog initiativ till manifestationen
”Smash Fascism – Smash Marduk”. På Facebook uppmanades människor att kräva från arrangören att Marduks liveframträdande på Grizzly Hall i Texas skulle ställas in (Pessaro, 2017). Liveframträdandet ställdes inte in och istället pågick det en manifestation utanför för att visa missnöje mot bandet
(Slättengren & Ekstedt, 2018).
I Marduks fall gick det att bekräfta provokation genom dessa rapporter om bojkott och flyttade spelningar. När det kom till Janaza fanns bekräftelsen i samhällsdiskursen bandet befinner sig i och då utifrån den anti-religiösa position som hon intar. I Irak råder islam, att Janaza är provokativ
bekräftades genom att hon öppet kritiserar koranen och landets rådande religion. Likt Janaza var även Funereal Moon provokativa genom att utmana sin samhällsdiskurs i Mexiko, där katolicismen utgör landets religiösa tro.
Funereal Moon var inte provokativa i samma utsträckning som Marduk och Janaza sett till att black metal har ett visst utrymme i sin samhällsdiskurs, det finns en begränsning i vissa delar av landet där katolicismen har större inflytande än i andra, provokationen var närvarande och kontroversiell i den mening att bandets lyriska tematik behandlar självmord som inom
katolicismen är en stor synd.
Det fanns en problematik med att bekräfta provokation i Irak och Mexiko med samma enkelhet som det gick att göra med Marduk. För att kunna förstå hur genren och subkulturens gemensamma nämnare fungerade för
provokation i Irak och Mexiko, fick samhällsdiskursen och landets religionstillhörighet större fokus än i Marduks fall där Sverige och
kristendomen inte har samma inflytande i samhället. Uppsatsen utgår ifrån att black metal är provokativt, de gemensamma nämnare som banden inom genren använder sig av tar sig uttryck och mottages annorlunda beroende på i vilket kulturpolitiskt klimat musiken befinner sig, något som fick tas i
beaktning för att kunna bekräfta att banden var provokativa inför urvalet av dessa. Ett ytterligare tillägg för att bekräfta provokation var även att se över respektive bands låttexter. Valet av låtarna föll på de texter som ansågs provokativa sett till vilken samhällsdiskurs de befinner sig i och som representerade tre olika teman och gemensamma nämnare för genren:
Nazism, kritik av religion, romantiserande av självmord.
För bakgrundshistorik, fakta och begreppsförklaring har litteratur om musik och subkulturer använts, detta finns under tidigare forskningsläge, s.13.
Studien genomförs med hjälp av diskursanalys då studien kritiskt granskar, undersöker och analyserar relationen mellan subkulturen och respektive samhällsdiskurs som den befinner sig i. För bakgrund gällande black metal som subkultur används Thomas Bossius Med framtiden i backspegeln, black metal- och transkulturen; ungdomar, musik och religion i en senmodern värld (2003), Dayal Patterson med Black Metal – Evolution of the Cult (2013) samt reportageboken Blod Eld Död – En svensk metalhistoria av Ika Johannesson & Jon Jefferson Klingberg (2011).
Arbetet utgår från en kvalitativ metod, detta då metoden primärt söker efter fenomenets innebörd och mening, samt efter mönster och upprepningar. En kvalitativ studie utgår från att hitta mönster i vad man ser och då söka efter variationer i dessa mönster (Trost 1993:16).
Den kvalitativa metoden skapar utrymme att söka efter mönster och
gemensamma nämnare gällande hur respektive band positionerar sig och kritiserar religion utifrån den samhällsdiskurs som var band befinner sig i.
Det finns både för och nackdelar med att vara en insider eller outsider när material ska undersökas. Författaren till denna uppsats är en insider och har en bred kännedom om subkulturen och genren, vilket i viss mån är till gagn för arbetets detaljrikedom och hur avgränsningen bör genomföras i relation till vad som redan finns att läsa om de båda, samt gällande den förkunskap som redan finns när analysen av musiken genomfördes. Problematiken med att vara en insider istället för en outsider är att vissa saker kan tas som självklara, och arbetet blir istället inriktat till någon med samma eller liknande typ av förkunskaper. Detta fick tas i beaktning under processen för att kunna undvikas.
1.4 Forskningsläge
Det finns ytterst lite forskning kring black metal som ett provokativt
fenomen. Bossius beskriver tre generationer av black metal som ett kulturellt fenomen i relation till religion. Bossius redogör även för subkulturernas livsstilar och analyserar kritiskt några betydande individer för subkulturen, samt dess inverkan på hur subkulturen senare kom att utvecklas. I Black Metal – Evolution of the Cult (2013) beskriver Dayal Patterson subkulturens initiala stadie med en djupdykning i flera av de betydande band som
etablerade grunden för genren och subkulturen. Patterson berör till viss del att black metal uppfattades som provokativt och normbrytande, däremot utröner inte Patterson de skäl som kan ligga till grund gällande varför black metal uppfattades som aggressiv och provokativ. Det är ett konstaterande att så var fallet utan att egentligen fråga sig hur eller varför.
Black metal som kulturellt fenomen och som sett utifrån kan anses skrämmande, belyser Keith Kahn-Harris i Extreme Metal – Music and Culture on the Edge (2006). Här fördjupar Kahn-Harris sig inom olika metalkulturer genom intervjuer med fans, deltagare i subkulturen och musiker. Kahn-Harris förklarar att metalkulturen är ett eget utrymme för individer att utforska sig själva och skapa vänskapsband i kulturen, då i relation till hur den utåt sett kan uppfattas av det normativa ’mainstream’
samhället. Mainstream används som uttryck för vad som är normativt.
Ytterligare forskning som belyser frågan om de provokativa elementen återfinns till viss del i den forskning som kombinerar black metal i
konservativa länder, ett exempel på detta finns i artikeln “I am Satan!” black metal, Islam and blasphemy in Turkey and Saudi Arabia (Otterbeck,
Mattsson & Pastene, 2018). Här kombineras black metal och de bärande
blasfemiska inslagen i relation till den miljö musiken befinner sig i, där musiken censureras eller förbjuds på grund av sina anti-islamiska budskap.
Detta berör till viss del att black metal bär provokativa inslag, då i samband med vilken form av samhällsdiskurs musiken befinner sig i.
Studien är kompletterande till två större forskningsfält. Det första är black metal-studier överlag. I center för detta fält är den nordeuropeiska historiken för subkulturen och genren, där utvecklingen av de båda relateras till
händelseförloppet i Norge under 1990-talet (Patterson 2011, Bossius 2003).
Provokation ingår i denna typ av sociokulturella studier, då sett till att band och medlemmar utövade provokation genom normbrytande beteende.
Värderingar, stilmarkörer och representation av genren och subkulturen frångick det rådande normativa samhället (Patterson 2011, Johannesson &
Klingberg 2011). Utöver detta studeras black metal utifrån sin relation till religion (Bossius 2003, Otterbeck, Mattsson & Pastene, 2018). Inom denna uppsats kompletteras tidigare forskning där materialet som behandlas väljer att kombinera historik, provokation och religion, men med mindre fokus vid det nordeuropeiska perspektivet. Valet av att förhålla sig till en mindre övergripande bakgrundshistorik där Norge får samma utrymme som i tidigare studier grundas i relevansen för att kunna komplettera till fältet.
Istället finns där en kort historik med relevanta exempel som bidrog till vad som är provokativt och hur provokationen inom genren och subkulturen tog sin början, för att sedan utveckla till hur de medel som skapades för
provokation tillämpas idag. Det andra forskningsfältet rör relationen mellan musik och provokation.
Tidigare forskning inom fältet hanterar provokation sett till rådande hegemoni, utvecklingen av detta inom denna uppsats utgår ifrån liknande inriktning och avser komplettera provokation sett till att provokation har bekräftats. Med detta menas att det finns relevanta exempel där rådande hegemoni har avgjort vad som är provokativt och varför, däremot har
gränserna för vad som anses vara provocerande förändrats alltefter samhället har förändrats. I uppsatsen kompletteras denna uppfattning om hegemonins påverkan till hur black metal förhåller sig till de medel som har använts för provokation i ett samhälle där hegemonin förändrats sedan 1990-talet.
Detta sätts i samband med hur rådande hegemoni ser ut i Sverige, Irak och Mexiko, för att på så vis föra fram vilka begränsningar det medför och hur provokationen tar sig uttryck genom de gemensamma medel som black metal använder sig av, både under 1990-talet till rådande kulturpolitiska och
hegemoniska klimat i samhället under 2020-talet.
Uppsatsen utgår från att black metal är provokativt, hur black metal väljer att
provocera och vilka medel som används är arbetets betydelsefixering. I relation till tidigare forskningsläge avser uppsatsen komplettera de två forskningsfälten genom att utveckla tidigare etablerat innehåll. Att black metal är provokativt och kontroversiellt är en sak, hur det provocerar är en annan och det är en av de större frågorna som uppsatsen besvarar. Tidigare forskning inom det andra fältet som fokuserar på relationen mellan musik och provokation kompletterar genom att lägga vikt vid specifikt black metal istället för de genrer som granskats tidigare.
1.5 Avgränsning
Undersökningen är avgränsad vid att enbart beröra skillnaderna i de kulturpolitiska klimaten för respektive band. Detta satt i relation till hur miljön musiken befunnit sig i kan ha påverkat skapandeprocessen. En del av arbetet utgår från att studera black metal som subkultur, då i samband med varför black metal som subkultur är provokativ. Det finns däremot inte samma möjligheter i Irak att uttrycka en subkulturell tillhörighet i form av stilmarkörer som det går att göra för Marduk i Sverige och för Funereal Moon i Mexiko. Diskussionen berör enbart problematiken för någon som Janaza att uttrycka sig visuellt, däremot utröner det inte vilka konsekvenser det skulle få i Irak. Diskussionen kring visuella stilmarkörer och provokation belyser alltså inte skillnaden Sverige, Mexiko och Irak emellan, utan utgår helt från det teoretiska ramverk som tillämpas. Anledningen till detta är att det skulle vara för omfattande att helt beskriva respektive lands
kulturpolitiska klimat och analysera utifrån subkulturens förutsättningar.
Utifrån Jörgensen & Phillips (2000) arbetades ett ramverk fram att lägga över undersökningen och en betydelsefixering skrevs fram för att inte styra enbart arbetets riktning, utan även dess avgränsning. Avgränsningen av undersökningen stannar där betydelsefixeringen tar slut, fokus ligger vid att föra fram varför black metal är provokativt och är således arbetets
betydelsefixering.
2 Black metal som kulturellt fenomen
Bossius (2003) menar att utvecklingen av black metal går att dela in i tre generationer, däremot är denna indelning ibland är problematisk.
Problematiken finns i att en del band kan tillhöra den första generationen av black metal fast att de ligger rent stilmässigt typiskt för den andra
generationen (Bossius 2003). För att utveckla Bossius tre generationer förs en potentiell fjärde generation fram. Utöver detta har en utökning av de band
Bossius menar var stilbildande för respektive generation gjorts. Dessa generationsindelningar belyser till stor del en rad av de uppmärksammade händelser som togs vid under 1990-talet i Norge. Syftet med att inkludera detta är för att skapa en förståelse gällande varifrån genrens
uppseendeväckande historik föddes, då med fokus på vilka individer som var med och formade black metal som genre och subkultur.
I relation till de tre band som analyseras i det här arbetet förs respektive band och dess lands religiösa historik fram, för att på så vis utröna gemensamma nämnare avseende position för provokation. Den religiösa historiken belyser Sverige, Mexiko och Irak. Då Marduk, Funereal Moon och Janaza är samtida band inkluderas även en kort kommentar till den rådande samhällsdiskurs som banden befinner sig i, detta för att föra fram hur respektive band provocerar genom samma genre på olika sätt.
2.1 Första generationen
Den första generationen black metal består av band som Bathory (Sverige), Celtic Frost (Schweiz), Venom (England), Hellhammer (Schweiz) samt Possessed (U.S.A) och verkade under 1980 och 1990. Bathory utmärkte sig tidigt och blev sedermera ett av de band som influerade den andra och tredje generationen. Bathory utmärkte sig till viss del för det textmässiga innehållet som berörde både satanism och asatro, någonting som sedan blev ett koncept för efterföljande band.
Bathory utvecklade även de rent stilistiska kännetecknen för den sångstil som kom att bli förknippad med black metal, detta genom användningen av growl som till skillnad ifrån dess senare utveckling inte var lika volymstarkt eller otydligt, utan som istället använde sig av gälla strupljud i kombination med snabba gitarriff (Bossius 2003, s. 94)
2.2 Andra generationen
Den andra generationens black metal tar sin början i Norge. Det är även här begreppet True Norwegian Black Metal förs fram, vilket genom sin
begreppsdefinition särskiljs mellan ’old school black metal’ och ’ren’ black metal. Norsk black metal etablerades dels genom dess utveckling av första generationens sound, men kom även att uppmärksammas genom en rad händelser som till viss del definierade subkulturens utveckling. Även musikens utveckling förändrades av dessa aktioner då flera fotografier1 av
1 Albumomslaget till Burzums album Aske använde ett fotografi på Fantofts Stavkyrka efter att den hade brunnit ned, fler exempel på dessa händelser och fotografier följer i texten.
nämnda händelser användes som albumomslag för några av de ledande banden inom andra generationen. Skillnaden mellan den första och andra generationens black metal hörs tydligt på Mayhems EP Deathcrush som släpptes 1987. Skillnaden i soundet ligger främst vid sångens höga och skrikiga framtoning, den ökade mängden distorsion på gitarrerna samt att volymen var mycket högre. Det var först när Mayhem släppte De Mysteriis Dom Sathanas (1994) som grunden lades för deras unika sound. Skillnaden mellan de två albumen utmärker sig genom att det senare växlar blastbeat med melodiska och distade gitarrer, detta tillsammans med den ungerska sångaren Attila Csihar2 och hans kombination av growl och olika strupljud.
Mayhems låttexter består av referenser till satanism, djuroffer, ensamhet och ockultism. Mayhem använder sig av Corpsepaint, vilket är en typ av
sminkning för att framhäva dragen av att se demonisk, omänsklig eller nästan avliden ut, därav kombinationen av ”corpse” och ”paint”. Sminkningen kan även användas som en del i en rituell ceremoni för att efterlikna demoner.
Corpsepaint har i viss mån använts av andra band innan black metal tog upp sminkningen som ett stilbildande drag. Några av dessa band var KISS och Alice Cooper. Corpsepaint förekommer även inom vissa stamkulturer. Som hos stammen Suri ifrån sydvästra Etiopien, där syftet med ansiktsmålning kan variera, det kan användas för att skilja mellan olika åldersgrupper inom stammen till att skrämma bort fiender (Hadithi Africa, 2020).
Under den andra generationen utmärker sig band som Mayhem3 och Burzum.
Varg Vikernes4 höll i soloprojektet Burzum som senare kom att bli ett stort namn inom genren. Burzum bar alla stilexempel för black metal, som mycket distorsion på gitarrerna, ett ljust growl och blastbeat. Burzums texter hade inslag av satanism, fantasy och nationalsocialism. Det sistnämnda kom att prägla Burzum mycket senare i kombination med asatro och nordisk mytologi. Under den andra generationen influerades svenska band av det norska ’soundet’. Några inflytelserika svenska black metal-band i den här generationen var Dissection, Abruptum, Nifelheim och Marduk.
2Csihar sjöng i det ungerska black metal -bandet Tormentor tidigare.
3 Mayhem fick stor uppmärksamhet när deras sångare Pelle ’Dead’ Ohlin avslutade sitt liv genom att begå ett dramatiskt suicid i Mayhems replokal. Fotografierna av Pelles kropp blev omslaget till Mayhems nästa album, Dawn of The Black Hearts (1995).
4 Bland de uppmärksammade händelserna var Vikernes ansvarig för branden av Fantofts Stavkyrka ifrån 1150-talet. Efter branden användes ett foto på stavkyrkan som albumomslag till EP:n Aske (1993). Vikernes dömdes även för mordet på Mayhems gitarrist, Oystein Aarseth, 1993.
2.3 Tredje generationen
Den tredje generationen fångade upp en större omfattning människor som intresserade sig för black metal som musikalisk genre, men som inte attraherades av subkulturens hierarki och dess värderingar eller budskap.
Detta ledde till att det fanns en mängd band som rent stilmässigt spelade black metal och använde sig av tillhörande image och stilmarkörer, men som inte delade budskapet som låg till grund för det (Bossius 2003). Med
stilmarkörer avses de visuella attributen som var rådande inom black metal.
Dessa inkluderade långt svart hår, svarta kläder, patronbälten, halsband med inverterade kors och pentagram, med mera. Detta ledde till ett överflöd av tonåringar med svart ögonsmink som använde sig av dessa stilmässiga attribut och påstod sig vara satanister och dyrka Satan, men som inte delade den ideologiska grunden. Det i sin tur fick black metal att bli trendigt och ledande inom underground-scenen (Bossius 2003).
Underground definieras som en benämning på en alternativ rörelse. Denna typ av rörelse rör sig utanför etablerade massmedier och är inte accepterad av etablissemanget. Underground som subkultur är även inom en alternativ kultur mindre. Med detta syftas till att hårdrock har mindre sub-genrer där vissa är så små och följer andra riktlinjer som bidrar till att de kan räknas in som underground.
De band som Bossius (2003) definierar som den tredje generationen inkluderar engelska Cradle of Filth som grundades 1991. Cradle of Filth är inte ’old school’ black metal genom att de inte uppfyller den stilistiska mallen som tidig black metal utformade. De bär däremot inslag av black metal som rent tidsmässigt skulle kunna passa in i den andra generationen, men som stilmässigt inte kvalificerar sig för det. Några av dessa inslag återfinns i låttexterna där det finns spår av satanism och ockultism, däremot särskiljer det sig genom sin användning av synth och låttexternas innehåll.
Albumomslagen saknar corpsepaint och porträtterar istället vampyrer, 1800- tals romantik, nakna kvinnor och bär gothiska5 influenser. Sångstilen växlar mellan mörka growl och höga, ljusa skrik.
2.4 Fjärde generationen
Bossius är en av de få som belyser den tredje generationen av black metal och för på så vis fram dess existens. I samband med detta exemplifieras en fjärde och ny generation av black metal i uppsatsen där exempel förs fram på
5 Med ’Gothiska influenser’ syftar jag till den subkultur som refereras till som goth, eller goths. Subkulturen ’goth’ växte fram ur punk och tog sin början under 1970-talet.
vad som kan ingå. Urvalet av dessa band kategoriseras efter vad Patterson (2011) definierar som post-black metal. I denna studie används post-black metal synonymt med en fjärde generation av black metal, då med
genrefördelningar och en utveckling som tar sin början under sent 90-tal och tidigt 2000-tal (Patterson 2011, s. 468).
Patterson menar att de band som bildades under 1990-talet tog utvecklingen av black metal med dess fokus på ockultism, misantropi och satanism så långt det gick, vilket leder till den förgrening som kom att utgöra den fjärde generationen. Den fjärde generationen tog de tidiga inslagen av black metal och ombildade dessa. Fokus skiftade och ägnades istället åt spiritualitet, emotion, och ideologiska samband (Patterson 2011, s.468). Band som kan räknas in under den fjärde vågen och som utmärker sig under 2000-talet är Shining och Lifelover. Dessa två band bär till viss del inslag av post-black i samband med låttexter som berör ångest, spiritualitet och ideologi med mera.
Det är inte ’ren’ eller ’old school’ black metal i den definition som använts tidigare i uppsatsen, och kategoriseras inte in som post-black. Post-black definieras som en utveckling av post-rock. Musiken skiljer sig ifrån en traditionell uppbyggnad av strukturer inom musiken och där finns det istället en konsekvent repetition, det är nedstämda gitarrer med lugna och långa partier. Post-rock brukar kallas för mörk eller tung vid en enkel beskrivning av soundet.
Lifelover och Shining kategoriseras vanligtvis in under DSBM, Depressive Suicidal Black Metal. Att de kan nämnas i samband med post-black beror på distinktionen mellan ’old school’ black och post-black, båda två använder sig av element med mycket atmosfär och mellanspel. Sången skiljer sig markant från andra och tredje generationens black metal. Både Lifelover och Shining är svenska band och sjunger mestadels på svenska, sången kan bäst beskrivas som en kombination av skrik, growl, tal och mummel. Det finns band som rent stilmässigt spelar ’old school’ black metal som skulle kunna
kategoriseras in under första och andra generationen, men som rent
tidsmässigt hamnar under den fjärde generationen. Ett exempel på detta är svenska Watain. För att återknyta till de tre band som skall analyseras följer nedan en övergripande religiös bakgrund gällande respektive bands
härkomst. Först ut är Sverige (Marduk), följt av Mexiko (Funereal Moon) och till sist Irak (Janaza).
2.5 Sverige
Sverige är en stat på Skandinaviska halvön i norra Europa med en befolkningsmängd på 10. 230 185 invånare. Innan kristendomen nådde Sverige rådde en fornnordisk religion, vilket är en samlande benämning avseende religionsformer under förkristen tid i Norden. Dessa styrks genom de belägg som finns i arkeologiskt och skriftligt material.
Följande redogörelse baseras på Nationalencyklopedin, under sökordet
’fornnordisk religion’. Begreppet fornnordisk religion brukar användas för vikingatiden (700/800–1000), då i samband till de nedtecknade myter som dateras till kristen medeltid och förutsätts spegla en mycket äldre och muntlig tradition. De främsta källorna till kunskap består av de två eddorna som berör mytologi och kosmologi och som skrevs av den kristna författaren Snorre Sturlasson (1179-1241). Dessa två skiljer sig men lämnar båda vittnesbörd om en sammanhängande föreställningsvärld. Båda eddorna representerar i första hand kristna tiders föreställningar om det förgångna.
Eddadikten ”Völuspá” återger myten om skapelsen och konflikterna i världen samt dess undergång. Den för fram människans värld som kallas för Midgård, samt Asgård där gudarna lever. Utgård kallas den värld där
demoniska väsen uppehåller sig, här finns även Jotunheim, jättarnas hemvist.
Föreställningsvärlden består även av att Midgårdsormen ringlar sig runt världen, utanför detta finns världshavet, Ägir. I mitten av världen står Yggdrasil som symboliserar strukturen i kosmos genom att trädets rötter når ner i Hels underjord, dess grenar når även upp till Asgård. Vid sagda träds fot ligger Mimers brunn, brunnens vatten förmedlar kunskap. Vid brunnen sitter tre nornor, Urd, Skuld och Verdandi. Nornorna spinner ödestrådarna som är sammankopplade med människornas öde.
Hel är dels namnet på det underjordiska dödsriket, samt namnet för dödsrikets härskarinna.
Följande redogörelse baseras på Nationalencyklopedin, under sökorden
’kristendom’ och ’sverige’. Kristendomen anlände till Sverige i slutet av 900-talet, frånsett en kortvarig mission i Birka under 800-talet. Kristendomen vid 900-talets slut fördes till Sverige genom engelsk och tysk mission. Under 1500-talet genomfördes den lutherska reformationen, då pådriven av Gustav Vasas ekonomiska och politiska ambitioner. Gustav Vasas bibel kom ut 1541. Reformationen under Gustav Vasas tid bekräftades 1593, detta innebar att Sverige nu var ett lutherskt rike, vilket innebar att inga andra kyrkor var tillåtna.
Det uppstod en svensk protestantisk identitet som etablerade sig genom att
Gustav II Adolf ingrep i det trettioåriga kriget, i kölvattnet av detta uppstod en strikt luthersk ortodoxi. Någon religionsfrihet trots officiella dekret från 1781 och 1782 gav förvisso judar och katoliker samma rätt, däremot
etablerades en lagstadgad religionsfrihet först genom dissenterlagarna 1860 och 1782, en egentlig religionsfrihetslag kom först vid 1950.
Sveriges religiösa bild har förändrats efter invandringen som skedde efter andra världskriget. Dels har den romersk-katolska kyrkan ökat sitt
medlemstal till ca 165 000 och antalet icke kristna trosbekännare har ökat markant. Vid sekelslutet är det dominantaste draget snabbt fortskridande sekularisering med religiös individualism som kan ta olika uttryck. De som främst bibehåller sina etablerade positioner är Pingströrelsen och Nybygget- kristen samverkan. Även Jehovas vittnen och Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga har en viss position. Den obestämda religiösa trend som benämns som New Age har haft en viss framgång.
Kristendom är den religion som utgår ifrån Jesus av Nasaret, en av sina anhängare utsedd Kristus/Messias. Det är utifrån denna titel som
kristendomen tagit sitt namn. Kristendomen uppfattas som en gemenskap i Kristus som hålls samman av tron, bön och sakramenten. Ursprungligen präglades kristendomen av den judiska miljö i vilken den framträdde.
Judendom och kristendom är starkt förknippade med bibeln, både det Gamla och det Nya Testamentet. Apostlatiden eller urkyrkans tid är under den tid alla de nytestamentliga skrifterna kom till, den räknas fram till cirka år 100.
Troslärans karaktärer betraktas inom kristendomen som en direkt beskrivning som skapar samma möjligheter för att avgöra rätt och fel inom trosläran på samma vis som inom vetenskapen, eller kanske bättre än inom vetenskapen.
Detta betraktelsesätt inom den kristna läroutvecklingen är svårförståeligt.
Själva grunden för den kristna läroutvecklingen vilar på övertygelsen om att Gud har uppenbarat sig för människan, då framförallt genom Jesus Kristus.
Kristus roll är att ge en bild av hur Gud verkligen är och det väger tungt för gemenskapen mellan människan och Gud. Den kristna gudsuppfattningen bygger vidare på den judiska gudsbilden där Gud anses vara världens skapare. Gud är omsorgsfull för sin skapelse och ger människan lagen och levnadsregler. Liksom inom katolicismen och islam finns även djävulen.
Djävulen är ett samlingsnamn för de krafter som står emot Gud inom de aktuella troslärorna. Sett till kristendomen är islam den näst största religionen i Sverige, vilket är resultatet av olika typer av invandring.
Sveriges välfärd är mer jämnt fördelad än i många andra länder, det råder en relativt jämn inkomstfördelning både före och efter skatt. Det finns däremot
betydande skillnader som har ökat de senaste decennierna, några av dessa skillnader ligger mellan dem som har en utbildning och yrken och mellan dem som har arbete respektive dem som inte har det. Nyanlända har förhållandevis låga inkomster sett till att det tar lång tid att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden med kunskapskrav i svenska och utbildning.
2.6 Mexiko
Mexiko är en stat i södra Nordamerika med en befolkningsmängd på 126,2 miljoner invånare. Ungefär 90% av befolkningen är katoliker, däremot finns det en utbredd folklig katolicism med inslag av ursprungsbefolkningens religion. Det har skett en ökning de senaste åren där antalet evangeliska och karismatiska rörelser har ökat. Ett ekumeniskt samarbete koncentreras för att bedriva kampen mot fattigdomen.
Följande redogörelse baseras på Nationalencyklopedin, under sökorden
’mexico’ och ’katolicismen’. Till Mexikos bakgrund hör en mängd
förcolumbianska religioner som arbetet inte går in på närmre. Sett till att den spanska kolonialkyrkan under 1500-talet gjorde inträde med terror,
tvångsarbete och tributavgifter exploaterades Mexikos ursprungsbefolkning.
Förtrycket av indianer fördömdes av dominikanmunken Bartolomé de Las Casas i Chiapas samt av biskopen Vasco de Quiroga av Michoacán. De tog indianernas mänskliga rättigheter i försvar. Ledande i kampen för
självständighet var de två prästerna Hidalgo och Morelo. Kyrkan förlorade däremot all makt, politisk såväl som ekonomisk 1821.
Den romersk-katolska kyrkan är den som står under ledning av den romerske biskopen. Den anser sig identisk med den kyrka som grundades av Jesus genom Petrus (Matteusevangeliet 16:13-19; där dess enhet är garanterad genom påven som Petrus efterträdare). Historiskt sett är den vidareutvecklad från den västromerska rikskyrkan med Rom som centrum. Det var vid medeltidens slut som den omfattade hela västeuropa. Trosinnehållet
överensstämmer till stor del med de ortodoxa kyrkornas, med gemensamma nämnare som biskopsämbetets nödvändighet, nattvarden som offer samt Maria och helgonens förböner. Celibat och klosterliv värderas högt. Till skillnad ifrån protestantismen där bibeln fungerar som enda källan till uppenbarad kunskap står den istället i ett dialektiskt förhållande till
traditionen. Det finns olika avseenden där läroutvecklingen skiljer sig ifrån ortodoxa och orientaliska kyrkor. Främst är det skolastiken och bruket av aristotelisk filosofi som blivit kännetecknande för läran. Det har däremot infunnit sig andra filosofiska tendenser under 1900-talet, som
existentialfilosofi och återgången till platonism. Inkulturation efter möten
med andra kulturer i missionsländerna har blivit ett starkt intresse. Den Romers-katolska kyrkan är världens största samfund och representeras i nästan alla världens länder.
Dagens Mexiko har stora kontraster i sitt samhälle. Det är få länder med en så stor klyfta, sett till landets inkomstfördelning. Skillnaderna mellan rika och fattiga är markant, detta syns inte minst i levnadsförhållandena som varierar kraftigt beroende på fördelning av stad och landsbygd. Då mellan olika regioner, yrkesgrupp och kulturell tillhörighet. Sedan revolutionen har Mexiko varit en uttalad antiklerikal stat, däremot präglar religionen livet för stora grupper, den är även sammanvävd med historiska traditioner ifrån förcolumbiansk tid. Dessa kan utifrån vara svåra att begripa sig på som utomstående.
Mexiko har lagstadgad jämställdhet mellan könen, däremot tjänar kvinnor betydligt lägre genomsnittslön, de har inte heller rätt till samma politiska eller ekonomiska inflytande som män. Våld mot kvinnor, främst inom familjen är ett stort problem. Frekvenser av våldtäkter är ett av de högsta i världen och Mexiko har olika lagar gällande preventivmedel och aborter mellan de olika delstaterna, det är till viss mån lagligt men mycket kontroversiellt. Det är helt olagligt i drygt hälften av delstaterna. Mexiko präglas även av organiserad brottslighet och drogkarteller
(Nationalencyklopedin 2020).
2.7 Irak
Följande redogörelse baseras på Nationalencyklopedin, under sökorden
’Irak’ och ’islam’. Irak är en stat i mellanöstern med cirka 38,4 miljoner invånare. Större delen av Iraks befolkning tillhör islam där cirka hälften är Shiiter. Sunnitisk islam är knutet till den politiska makten och samhällets ledande skikt. Islam är beteckningen på den religion som räknar Muhammed som profet och koranen som helig skrift. Kärnpunkten i den islamiska läran är monoteismen där gud (Allah) ses både som skaparen av världen och därmed världens ägare. Allah ger världen Lagen som inom islam kallas för Sharia. Läran menar att människan som är skapad av Allah även måste vara allahs tjänare, detta inkräktar teologiskt på människans fria vilja.
Människorna som följer islam är inte fria ägare av jorden utan Allahs förvaltare och följer Allahs lag som uppenbarades genom profeter, där den siste är Muhammed.
Islams två huvuddogmer lyder ”Ingen gud utom Gud” samt ”Muhammed är Guds sändebud”, dessa utgör islams trosbekännelse (shahada). Islam har fem
