Akademin för hälsa, vård och välfärd
PÅVERKANSFAKTORER FÖR FYSISK
AKTIVITET PÅ SERVICEBOSTAD FÖR
PERSONER MED INTELLEKTUELL
FUNKTIONSNEDSÄTTNING
En kvalitativ studie om personalens uppfattningar
FANNY MOLANDER ÖBERG
Huvudområde: Folkhälsovetenskap Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15 hp Program: Folkhälsoprogrammet Kursnamn: Examensarbete i folkhälsovetenskap Kurskod: FHA 032
Handledare: Camilla Ramsten Examinator: Elisabeth Jansson Seminariedatum: 2020-04-30 Betygsdatum: 2020-06-12
SAMMANFATTNING
Personer med funktionsnedsättning uppges ha tio gånger sämre hälsa än personer som inte har en funktionsnedsättning. Samtidigt har personer med intellektuell funktionsnedsättning en mer stillasittande livsstil och högre prevalens övervikt än resten av befolkningen. Syftet med studien är att undersöka personalens uppfattningar av fysiska aktiviteter för vuxna med en intellektuell funktionsnedsättning som bor på en servicebostad.Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade telefonintervjuer. Urvalet för studien var ett målinriktat urval av personal som arbetade på servicebostad och hade arbetat på bostaden sedan ett år tillbaka samt med olika tidigare erfarenheter. Deltagarna i studien var kvinnor med varierande åldrar. Intervjuerna analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet påvisade individuella, miljörelaterade och
förutsättningar för personalen att ge stöd och motivera till fysisk aktivitet som möjliggörande men också begränsade faktorer. Förståelsen av fysisk aktivitet hos de boende, individens funktionsnedsättningar och organisatoriska åtgärder i form av personalbrist var
begränsningar som påvisades. Närområdet och bostaden var faktorer som ansågs vara möjliggörande. Slutsatsen är att det finns möjliggörande och hindrande faktorer på olika nivåer i samhället för personer med intellektuell funktionsnedsättning att vara fysiskt aktiva. Nyckelord: Fysisk aktivitet, Intellektuell funktionsnedsättning, Kvalitativ metod,
ABSTRACT
People with disabilities are said to have ten times worse health than people who do not have a disability. At the same time, people with intellectual disabilities have a more sedentary
lifestyle and higher prevalence overweight than the rest of the population. The purpose of the study is to investigate the staff's perceptions of physical activities for adults with an
intellectual disability living in a service home. The study has a qualitative approach and the data collection was conducted with semi-structured telephone interviews. The sample for the study was a targeted selection of staff who worked at service homes and had worked at the home for a year and with various previous experiences. The participants in the study were women of varying ages. The interviews were analyzed using a manifest content analysis. The result demonstrated individual, environmental and prerequisites for staff to provide support and motivation for physical activity as enabling but also limited factors. The understanding of the physical activity of the residents, the individual's disabilities and organizational measures in the form of staff shortages were limitations that were demonstrated. The neighborhood and housing were factors that were considered possible. The conclusion is that there are enabling and inhibiting factors at different levels in society for people with intellectual disabilities to be physically active.
INNEHÅLL
1
INTRODUKTION ... 1
2
BAKGRUND ... 2
2.1
Skillnader i hälsa ... 2
2.2
Fysisk aktivitet ... 3
2.3
LSS- Lagen om stöd för service för vissa funktionshindrade ... 3
2.3.1
Servicebostad och ledsagning ... 4
2.4
Intellektuell funktionsnedsättning ... 4
2.4.1
Diagnossystem för funktionsnedsättningar ... 5
2.4.2
Kognitiva och adaptiva förmågor ... 5
2.4.3
Fysisk aktivitet hos personer med IF ... 5
2.4.4
Hindrande faktorer för deltagande ... 6
2.5
Teoretiskt perspektiv ... 7
2.6
Problemformulering ... 8
3
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 9
4
METOD ... 10
4.1
Metodval ... 10
4.2
Urval ... 10
4.3
Datainsamling ... 11
4.4
Analys ... 12
4.5
Kvalitetskriterier ... 13
4.6
Etiska principer ... 14
5
RESULTAT ... 15
5.1
Individens förutsättningar ... 15
5.1.1
De boendes motionsvanor ... 15
5.1.2
Efterfrågan av fysisk aktivitet ... 15
5.1.3
De boendes förståelse av fysisk aktivitet ... 16
5.2
Miljörelaterade förutsättningar ... 17
5.2.1
Boendets förutsättningar för fysisk aktivitet ... 17
5.3
Personalens förutsättningar att ge stöd och motivera till fysisk aktivitet
... 19
5.3.1
Motivera till fysisk aktivitet ... 19
5.3.2
Organisatoriska åtgärder ... 20
5.3.3
Kompetensutveckling ... 21
6
DISKUSSION ... 22
6.1
Metoddiskussion ... 22
6.1.1
Diskussion kring urval ... 22
6.1.2
Diskussion kring datainsamling ... 23
6.1.3
Diskussion kring analysen ... 24
6.1.4
Diskussion kring kvalitetskriterier och etiska ställningstagandet ... 25
6.2
Resultatdiskussion ... 26
6.2.1
Teoretiska tillämpning och tidigare forskning ... 26
6.2.2
Individuella faktorer ... 27
6.2.3
Närmiljö och närsamhället ... 27
6.2.4
Samhället ... 29
6.3
Studiens praktiska tillämpning och förslag till fortsatta studier ... 29
7
SLUTSATSER ... 29
REFERENSLISTA ... 31
BILAGA A; INTERVJUGUIDE
BILAGA B; INFORMATIONSBREV
1 INTRODUKTION
Personer med en intellektuell funktionsnedsättning är en överrepresenterad stillasittande grupp i Sverige idag. I jämförelse med resten av befolkningen är det tydligt när det gäller arbete, hälsa och socialt umgänge att det finns en ojämlikhet. Det är vanligt förekommande att personer med en intellektuell funktionsnedsättning har ett begränsat socialt liv, övervikt och sämre kostvanor i kombination med bristande fysisk aktivitet.
Ur ett samhällsperspektiv skapar detta konsekvenser inte bara för individen själv, utan hela samhället. Det är av stor vikt att motverka den accelererande ökade ohälsan genom att tillämpa tidiga insatser för att utvecklingen ska ske i positiv inriktning. Personer med intellektuell funktionsnedsättning lever ofta i en relativt begränsad social kontext och det är viktigt att påverka den arena som de befinner sig i. Den tidigare beskrivna problematiken ligger till grund för studien där syftet är att undersöka personalens uppfattningar som arbetar på servicebostad kring förutsättningarna för de boende att vara fysisk aktiva. Genom att undersöka personalens uppfattningar öppnas en möjlighet att presentera deras verklighet. Ämnet till studien valdes eftersom det finns ett intresse kring personer med intellektuell funktionsnedsättning och fysisk aktivitet. Det har under mina tre år på folkhälsoprogrammet väckts ett intresse för ojämlikhet i hälsa som integrerar med ämnet. Ämnets relevans för folkhälsan är ytterst tydlig då det handlar om allas rätt att ha möjlighet till att vara fysisk aktiv och att det inte ska påverkas av organisatoriska åtgärder, individuella faktorer eller vilken miljö en individ befinner sig i. Att arbeta hälsofrämjande och skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla i hela befolkningen beskriver Sveriges folkhälsopolitiska mål. Trots att det finns kunskap och strategier för att utveckla folkhälsan hos alla målgrupper kommer somliga personer i skymundan.
Studien har planerats och genomförts under covid-19 pandemins utbrott i Sverige våren 2020. Som en konsekvens av detta har vissa justeringar behövt göras i planering och
genomförande av examensarbetet. Åtgärder och konsekvenser på grund av detta presenteras och diskuteras närmare längre fram i examensarbetet.
2 BAKGRUND
I detta kapitel presenteras de ämne som studien grundar sig på vilket är fysisk aktivitet och intellektuell funktionsnedsättning. Inledningsvis presenteras definitioner av viktiga begrepp och olika faktorer som påverkar aktivitetsnivån av fysisk aktivitet för personer med
intellektuell funktionsnedsättning. Vidare presenteras tidigare studier inom området som har en betydelse för fysisk aktivitet och intellektuell funktionsnedsättning. Avslutningsvis
presenteras det teoretiska perspektivet och problemformuleringen som studien baserats på.
2.1 Skillnader i hälsa
Folkhälsomyndigheten (2019) beskriver att ur ett globalt perspektiv är hälsan i Sverige överlag god och det sker en positiv utveckling för hälsan med ökad medellivslängd och flera skattar sin allmänna hälsa som god. Med hälsa menar World Health Organization (WHO, 2008) att ”Hälsa definieras som fysisk, mentalt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom”. Hälsan visar sig potentiellt utvecklat med positiv inriktning och har förbättrats på ett befolkningsperspektiv, men ojämlikheten i hälsa fortgår och har i vissa fall blivit större. Förklaringen eller tolkningen till detta är att det finns ojämlikhet i livsvillkor och levnadsförhållanden (Folkhälsomyndigheten, 2019). Internationellt så beskriver FN:s
konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Ds 2008:23) att personer med funktionsnedsättning ska ha rättigheter att uppnå bästa möjliga hälsa utan att
diskrimineras och att jämställdhetsperspektivet alltid ska beaktas.
Folkhälsopolitiken i Sverige har som övergripande mål ”att skapa samhälleliga
förutsättningar för god hälsa på lika villkor för hela befolkningen” (Prop. 2017/18:249) och innefattar åtta folkhälsopolitiska mål för att uppnå god hälsa på lika villkor för alla. De folkhälsopolitiska målområden berör hälsan hos personer med funktionsnedsättning och även den betydelse av fysisk aktivitet som bör prioriteras för målgruppen.
Vidare arbetar Sveriges funktionshinderpolitik (Prop. 2016/17:188) utifrån de internationella åtaganden kring mänskliga rättigheter som genomsyrar hela arbetet.
Funktionshinderpolitiken är ett arbete för ett mer jämlikt samhälle och att människors bakgrund eller förutsättningar inte ska påverka möjligheten till att vara delaktig i samhället (Prop. 2016/17:188).
Arnhof (2008) uppger att personer med funktionsnedsättning har tio gånger sämre hälsa än övrig befolkning som inte har en funktionsnedsättning. Ohälsan har inte alltid en direkt koppling till funktionsnedsättningen, utan de ohälsotal som finns är påverkbart och det finns möjlighet att reducera talet med en tredjedel om man vidtar åtgärder (Stockholm läns
landsting, 2011). Enligt Folkhälsomyndigheten (2016) är en stillasittande fritid betydligt vanligare bland personer med funktionsnedsättning jämfört med resten av befolkningen.
Många människor hittar egna vägar att vara fysisk aktiva men andra kan inte motionera på samma sätt som alla andra. Vidare beskriver Arnhof (2008) att personer med en
funktionsnedsättning behöver få stöttning och hjälp att kunna motionera på sina villkor. Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan exempelvis har svårt att ta egna initiativ till att vara fysisk aktiva eller på grund av andra faktorer på grund av funktionsnedsättningen ha svårigheter att vara fysisk aktiv (Arnhof, 2008).
2.2 Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet innefattar att aktiviteten ska vara av aerob karaktär, vilket menas att det skall vara måttlig intensitet som ger pulshöjning och en ökad andning (FYSS, 2011). En vuxen person rekommenderas att vara fysisk aktiva sammanlagt 150 minuter i veckan och bör uppnå en måttlig intensiv nivå. Aktivitet av måttlig och hög intensitet kan kombineras, men aktiviteten bör spridas ut över flera av veckans olika dagar och utövas minst i ett pass på 10 minuter. Fysisk aktivitet kan vara promenader, aktiviteter i arbete eller hem, trädgårdsarbete eller fysisk träning som idrott eller sport (FYSS, 2011). WHO (2010) menar på att
stillasittande eller fysisk inaktivitet är den fjärde största riskfaktorn för global dödlighet idag. Stillasittandet ökar i flertalet länder och förekomsten av icke smittbara sjukdomar ökar och den allmänna hälsan försämras.
Enligt FYSS (2011) har fysisk aktivitet en förbyggande men också hälsofrämjande positiv effekt på folkhälsan. Det finns olika funktions -och hälsorelaterade perspektiv av effekten att vara fysisk aktiv. En ökad kondition, muskelstyrka, förbättrade blodfettsnivåer, mental hälsa och sekundära besvär så som trötthet och utmattning. Att vara fysiskt aktiv reducerar risken för hjärt-och kärlsjukdom, högt blodtryck, typ 2 diabetes, eller fetma. Det är även
hälsofrämjande för psykisk ohälsa, demens eller depression (FYSS, 2011). Att vara fysisk aktiv kan minska risken för förtidig död oavsett orsaken för dödsfallet. Stillasittande under en längre tid bör undvikas, rekommendationer för personer med ett stillasittande jobb eller en stillasittande fritid är att ha regelbundna kortare pauser för bensträckare. Det gäller även för de som inte uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet (FYSS, 2011).
2.3 LSS- Lagen om stöd för service för vissa funktionshindrade
Historiskt sätt beskriver Socialstyrelsen (2018) att människor med funktionsnedsättning utsatts för diskriminering och blivit utestängda från samhället. Tidigare har personer med funktionsnedsättning valts att skyddas från omvärlden av institutioner för dom själva men också för omgivningen. Kontraster till dagens samhälle som bygger på den
funktonshinderpolitik där delaktighet är en nyckelfaktor (Socialstyrelsen, 2018). År 1994 tillkom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (SFS 1993:387) och LSS gäller för personer med en utvecklingsstörning. Det innefattar även personer inom
autismspektrum, personer med begåvningsmässiga funktionshinder efter skada eller personer som till följd av varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder leder till svårigheter i det dagliga livet (SFS 1993:387). LSS beskrivs som att den enskilde ska
tillförsäkras insatser och anpassas individuellt efter behov samt utformas så att den enskildes förmågor stärks för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt (SFS 1993:387).
2.3.1 Servicebostad och ledsagning
Servicebostad är ett boende som kan betraktas som en bostad med särskild service där det alltid finns bemanning kopplad till bostaden. En servicebostad är till för en målgrupp som har mindre omvårdnadsbehov än personer som bor på gruppbostad. Personal som arbetar på servicebostad har sin basplacering en kort sträcka från de boendes lägenheter till skillnad från gruppbostad som har personalens basplacering vägg i vägg. Servicebostadens lägenheter kan vara utspridda i ett bostadsområde eller i ett flervåningshus (Socialstyrelsen, 2008). Inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning har personalen ett stort inflytande över de boende och där av en viktig roll. Personal som arbetar på servicebostad bör ha en social och pedagogisk kompetens. Det ger förutsättningar för att se individers förmågor och även kunna möjliggöra för sociala sammanhang (Sveriges kommun och landsting, 2018). Personal ska stötta och motivera de boende inför hälsosamma val så som exempelvis fysisk aktivitet och uppmuntra de boende att delta ifrån personens förutsättningar (Socialstyrelsen, 2008).
Ledsagning är ytterligare en betydande insats inom stöd och service som syftar till att möjliggöra delaktighet i samhället och kunna upprätthålla en kontakt med andra
Socialstyrelsen (2010). Vidare beskriver Socialtjänsten ledsagning som ”en insats i form av följeslagare ut i samhället”. Ledsagning kan stötta individen till aktiviteter utanför bostaden och insatsen ska främja jämlikhet i levnadsvillkor samt full delaktighet i samhällslivet (Socialstyrelsen, 2010).
2.4 Intellektuell funktionsnedsättning
Intellektuell funktionsnedsättning (IF) menas med att en individ har en nedsatt intellektuell förmåga och samtidigt en nedsatt adaptiv förmåga och härrör innan 18 års ålder (American Association of Intellectual and Developmental Disabilities [AAIDD], 2010). Det finns variationer inom IF och det skiljer sig från individ till individ. Det är vanligt förekommande att en person med IF har andra funktionsnedsättningar som exempelvis autism eller en synnedsättning (Gustavson, Umb-Carlsson & Sonnander, 2005). För att förklara begreppet IF har ”utvecklingsstörning” används som är de begrepp som används inom LSS idag. En utvecklingsstörning är en hämmad intellektuell förmåga eller låg utvecklingsgrad. Med förenkling kan utvecklingsstörning definieras på tre sätt psykologiskt, socialt och
administrativt (SOU 2003:35). Psykologiskt innebär hämmad intellektuell förmåga och i det sammanhanget används ett intelligenstest. Diagnosen baseras på en mätning av
intelligenskvot (IQ) och adaptiv förmåga, där IQ under 70 är en gränssättning (SOU 2003:35). Att enbart ha ett lågt IQ är inte tillräckligt för en IF diagnos (Stockholm läns landsting, 2017). Det finns personer som understiger IQ 70, men lever upp till det sociala kravet i samhället. Den sociala definitionen grundas i en bedömning av individens begåvning
varandra. Med en social definition får en lägre andel personer med utvecklingsstörning, än om man endast utgår ifrån den psykologiska definitionen. Bedömning av sociala förmågan avges omdöme av checklistor eller skalor av varierande slag. Den administrativa definitionen grundar sig i två antaganden, behovet av stöd hos individen och hur samhället kan hjälpa stötta. Den administrativa är en form av sammanvägning av den psykologiska och den sociala (SOU 2003:35).
2.4.1 Diagnossystem för funktionsnedsättningar
Enligt Ineland (2013) finns olika diagnossystem som används för att påvisa hur intelligensen definieras och översätts till påtagliga eller testbara förmågor i relation till omvärlden. Det berör också vilken vikt som ges till adaptiva beteenden samt den sociala kompetensen (Ineland, 2013). De internationella diagnossystemen är AAMR 10, ICD-10 och DSM-5 (tidigare DSM-IV-TR). Graderingen av IF som är begreppet som används i DSM-5 bygger på funktionsnivå och behov av stöd, inte IQ (Stockholm läns landsting, 2017). Det finns flera graderingsnivåer: lindrig utvecklingsstörning, måttlig, svår och grav/djup
utvecklingsstörning. Personer med lindrig utvecklingsstörning kan i regel utveckla sociala förmågor och är relativt självständiga och bor i eget boende eller stödboende/servicebostad. De kan behöva stöd gällande ekonomi och har en svårighet att läsa o skriva. I regel är även kognitiva förmågor och språket försenade (Ineland, 2013). Personer med måttlig
utvecklingsstörning kan med stöd utveckla sociala och kommunikativa färdigheter. De är vanligt förekommande att personen har autism eller fysiska funktionshinder. En person med svår eller djup utvecklingsstörning utvecklar oftast inte några språkliga förmågor och har oftare motoriska störningar eller andra funktionsnedsättningar (Ineland, 2013). Individer som på grund av svag begåvning som bedöms ha ett behov av hjälp och stöd med exempelvis servicebostad samt erhålls detta stöd, utgör målgruppen personer med utvecklingsstörning eller personer med IF (SOU 2003:35).
2.4.2 Kognitiva och adaptiva förmågor
Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL, 2018) är problematiken vid kognitiva och adaptiva förmågor svårigheter att anpassa, utvärdera samt förändra det egna beteendet. Det kan vara hur en person uttrycker sig eller beskriver någonting. Det kan även vara hur känslor hanteras, koppla ihop två saker och hur det förstås av personen (SKL, 2018). Det kan också vara uppmärksamhet, minnet eller den språkliga förmågan men också hur man hittar eller organiserar. Det kan också vara så att man har svårt att ta initiativ, planera sin tid, förmåga att starta upp eller avsluta en aktivitet (SKL, 2018). Exempel på svårigheter kan vara följa råd och instruktioner om kost, motion och hälsa. Det kan finnas svårigheter att passa tider, klara av att vänta och utmärkande när man inte vet hur länge det tar att vänta (SKL, 2018).
2.4.3 Fysisk aktivitet hos personer med IF
Personer med en IF uppfyller inte dagens rekommendationer för fysisk aktivitet (Phillips & Holland, 2011). Yamaki & Taylor (2005) menar även på att personer med IF är
befolkningen. Vidare beskriver Blomdahl och Elofsson (2011) att unga vuxna med en IF har en lägre nivå av fysisk aktivitet än resten av befolkningen. De uttrycker även en begränsning i bredd på sina idrotts vanor och även en besvikelse av sin fritidssituation (Blomdahl &
Elofsson, 2011). Habilitering och Hälsa Region Stockholm (2016) beskriver att för en person med IF i kombination med en rörelsenedsättning kan det vara svårt att delta som alla andra i aktiviteter. Personer med IF kan ha en problematik med överrörlighet, muskelspänning, muskelsvaghet, balans eller konditioner av rörelser. Det kan vara svårt med vardagsmotion så som cykling eller att gå längre sträckor, specifikt vid ojämna underlag (Habilitering och Hälsa Region Stockholm, 2018). Det finns verksamheter inom alla regioner som kan tilldela anpassade fritidsredskap, anpassa råd och stöd för hemmiljön att vara aktiv (Habilitering och Hälsa Region Stockholm, 2016).
Parasport Sverige står idag för nästan all verksamhet inom föreningsliv och organiserad idrott för personer med funktionsnedsättning. Med organiserad idrott menas en förening eller annan verksamhet som främjar för fysisk aktivitet (Geidne & Jerlinder, 2019). Faskunger och Sjöblom (2017) beskriver att det parasportpolitiska programmet ser idrottsrörelsen som en del av lösningen på ett av de största svenska samhällens
påverkningsbara problematiken, folkhälsan hos personer med funktionsnedsättning det finns flertalet begränsningar men också möjligheter att idrotta med en funktionsnedsättning. Det skapar förutsättningar för sociala interaktioner med andra människor och utveckla förmåga att lösa konflikter, etablera vänskap men också att öka sitt självförtroende (Faskunger & Sjöblom, 2017).
2.4.4 Hindrande faktorer för deltagande
Bergström, Hagströmer, Sundberg och Taube (2010) beskriver hindrande faktorer som fysiska, men också psykiska. Individuella faktorer som okunskap och motivation är faktorer som hindrar deltagandet för personer med en IF att vara aktiva. Den fysiska miljön handlar om den naturliga miljö som personen med IF befinner sig. Det kan handla om
transportmöjligheter eller utbud av aktiviteter (Bergström et al., 2010). Vidare beskriver Messent, Carlton, Long och Cooke (1999) att hindrande faktorer för deltagande av fysiska aktiviteter är avstånd till aktiviteter eller friluftsområden, begränsade utbud av aktiviteter och begränsning av personal. Frey, Buchanan och Sandt (2005) beskriver dessutom att brist på stöd och negativ support är faktorer som begränsar personer med IF att vara fysisk aktiva. En tydlig politik och policyer kring hälsofrämjande fysisk aktivitet på gruppbostad eller servicebostad är viktiga faktorer för det hälsofrämjande arbetet (Temple & Walkey, 2007). Låg personaltäthet och bostäder med mindre strukturer för att stötta de boende till att vara aktiva är ytterligare två betydande aspekter för fetma och övervikt på servicebostäder (Robertson et al., 2000). Slutligen är det viktigt att ha åtanke att personer med en IF är en heterogen grupp som inte går att betonas nog. Hindren ser där med väldigt olika ut för olika personer och det är lika viktigt att beaktas inför idrottsrörelse som för samhället i stort (Geidne & Jerlinder, 2019).
2.5 Teoretiskt perspektiv
Studiens teoretiska perspektiv utgår från den social-ekologiska modellen för hälsobeteenden (Figur 1) som teoretiskt ramverk. Ekologiska modeller påvisar integreringen av
bestämningsfaktorer på flera nivåer från miljön, politiken, beteendekontexter samtidigt som den inkluderar sociala och psykologiska inflytanden (Sallis & Owen, 2002). Ekologiska modeller förmodas ge ett ramverk för att förstå de flertalet och samverkande faktorerna för hälsobeteende. Grundprinciper för ekologiska modeller för hälsobeteende är att det finns flertal påverkansfaktorer på specifika hälsobeteenden. De inkluderar faktorer på
intrapersonliga, organisatoriska nivåer samt den allmänna politiken. Påverkan på ett beteende interagerar på olika nivåer i samhället. Ekologiska modeller bör vara
beteendespecifika och urskilja de mest tänkbara inflytandena på varje nivå (Sallis & Owen, 2002). En social-ekologisk modell beskriver att hälsobeteenden påverkas av individuella faktorer, relationer, närsamhället och samhället. Individnivån handlar om personliga faktorer som en individ har så som tidigare kunskap eller erfarenheter. Relationer är en individs sociala nätverk som familj eller personal. Närsamhället är omgivningen som individen befinner sig i som bostaden, verksamheter eller arbetsplatsen. Det är där sociala relationer uppstår. Förebyggande strategier kan på denna nivå påverka sociala och fysiska miljö. Exempel som att förebygga personer från social isolering till att tillgängliggöra fysiska miljöer. Samhällsnivån består av ekonomi, utbildning och politik. Dessa faktorer kan
understödja till att skapa ett klimat där fysisk aktivitet hämmas eller uppmuntras. Samhällsfaktorerna inkluderar det ekonomiska perspektivet men också de politiska åtgärderna (WHO, 2002).
Figur 1: Socio-ekologiska modellen (Stokols, 1992).
För att ge förutsättningar för hälsosamma beteenden antas det vara när miljön möjliggör för det, policyer stödjer valen, att individer motiveras till det och har en kunskap att göra
hälsosamma val. Att endast utbilda människor till att göra hälsosamma val när miljön inte stödjer beteendet, kan ge kortsiktiga effekter. Att tillgängliggöra exempelvis trottoarer endast ger ingen garanti att människor kommer gå på dem. För att möjliggöra för fysisk aktivitet för personer med IF krävs det individuella insatser men också förståelsen för att den sociala och fysiska miljön påverkar individerna. En slutsats av ekologiska modellen är att det krävs kombinationer av både individnivå, miljö och politiska åtgärder för att uppnå hållbara förändringar i hälsobeteende (Sallis & Owen, 2002).
2.6 Problemformulering
Att personer med funktionsnedsättning är en målgrupp som är underrepresenterade gällande fysisk aktivitet och hälsa råder inga tvivel om. Stillasittandet är ett allt mer växande
folkhälsoproblem som påverkar människor men i högre utsträckning utsatta målgrupper, men också samhället. Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv anses det att hälsofrämjande arbete bör utgå ifrån fler bestämningsfaktorer och om möjligt från flera nivåer. För att skapa förutsättningar är det viktigt att undersöka vilka faktorer som både hindrar men också möjliggör personer med IF att delta på fysiska aktiviteter. En genomförd litteratursökning påvisades att det finns en relativ begränsad forskning kring fysisk aktivitet och personer som bor på servicebostad. Forskningen visar på att personer med IF har en allt mer stillasittande livsstil och att det finns flertalet begränsningar för att kunna delta i fysiska aktiviteter. Det finns en avsikt att undersöka vilka insatser som anses värderas begränsa men också
möjliggöra för fysisk aktivitet. Vidare förekommer en vilja att skapa förståelse vilka faktorer som påverkar personalens upplevelser av den fysiska aktiviteten men också vilka möjligheter de har att motivera och stötta till fysisk aktivitet.
3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med studien är att undersöka personalens uppfattningar av fysiska aktiviteter för vuxna med en intellektuell funktionsnedsättning som bor på en servicebostad.
1. Vilka uppfattningar har personalen om deras roll till stöd och motivation för de boende att utföra fysiska aktiviteter?
2. Vilka uppfattningar har personalen om hindrande faktorer för de boende att utföra fysiska aktiviteter?
3. Vilka uppfattningar har personalen om möjliggörande faktorer för de boende att utföra fysiska aktiviteter?
4 METOD
Under metodbeskrivningen redogörs och motiveras studiens metodologiska val som gjort under arbetes gång. Inledningsvis beskrivs de metodval som studien baseras på samt urvalet för studien. Vidare beskrivs studiens datainsamlingsmetod och hur analysen genomförts. Avslutningsvis redogörs kvalitetskriterier och de forskningsetiska aspekter som berör studien och hur de tagits till hänsyn till under processens gång.
4.1 Metodval
En kvalitativ metod har tillämpats för att besvara syftet och frågeställningarna till studien. Syftet med studien är att undersöka personalens uppfattningar av fysiska aktiviteter för vuxna med en intellektuell funktionsnedsättning som bor på en servicebostad.
Den kvalitativa metoden var den mest lämplig då ansatsen syftar till att skapa förståelse för hur olika individer tolkar den sociala verkligheten dem befinner sig i (Bryman, 2011). Vidare menar Bryman (2011) att undersökningar om individers upplevelser och tolkningar av omvärld är ofta använt inom kvalitativ forskning vilket utgör skäl för att använda metoden. En kvalitativ metod används i samband med när olika uppfattningar av ett fenomen ska studeras (Patel & Davidsson, 2011). Bryman (2011) anser att kvalitativ metod är en metod där individers egna upplevelser och egna erfarenheter framställs. En kvalitativ metod är ett tolkande synsätt och inriktningen är mer syftande mot ord än kvalitativa siffor (Bryman, 2011). Det finns svårigheter att studera upplevelser och personer egna uppfattningar om deras roll kring motivation. Genom att intervjua personalen med semistrukturerade intervjuer har även följdfrågor kunnat arrangerats. Det har skapat förutsättningar att utveckla svaren vilket inte kan genomföras vid en kvantitativ enkätundersökning.
4.2 Urval
Urvalsmetoden för studien var ett målinriktat urval som är ett strategiskt sätt finna informanter som kan besvara syftet med studien enligt Bryman (2011). Deltagarna till studien blev där med utvalda på ett strategiskt sätt eftersom de ansågs ha de erfarenheterna och kunskapen för att svara på problemområdet som skulle undersökas (Bryman, 2011). Studiens urvalskriterium var personal på servicebostad och arbetar med personer som har en IF. Enligt Temple och Walkey (2007) anses personalen som en viktig komponent ur ett organisatoriskt perspektiv för att främja den fysiska aktiviteten hos de som bor på en service- eller gruppbostad, där av valet av deltagare för studien.
För att finna deltagare till studien kontaktades en enhetschef med information och syftet med studien. Ett informationsbrev lämnades senare ut till servicebostaden med information och kontaktuppgifter. Det var fyra personer som efter att de läst igenom informationsbrevet kontaktade författaren för att delta i studien. Studiens urval bestod av fyra kvinnor som arbetade som boendestödjare på en och samma bostad för att stötta och motivera de boende i
boendestödjare, som också är den enda befattning som finns på bostaden. Informanterna hade olika erfarenheter inom arbetet eller verksamheten LSS. Deltagarnas ålder var mellan 22 och 44 och kände till arbetsplatsen och de boende väl. Studien är utförd på en
servicebostad som bedrivs inom en kommunalverksamhet med ca tio lägenheter och med cirka tio heltidsanställda. På bostaden finns det personal dygnet runt. Avsikten var att intervjua sex till åtta personer men på grund av covid-19 fanns det inte möjlighet att lyckas intervjua fler personer.
4.3 Datainsamling
Studien baserades på semistrukturerade intervjuer och valdes för att studien har ett tydligt fokusområde och specifika frågeställningar som önskas besvaras (Bryman, 2011).
Semistrukturerade intervjuer anses vara en relativ öppen metod som ger intervjuaren möjlighet att ställa följdfrågor men utgångspunkten är ifrån olika teman som tidigare bestämts (Bryman, 2011). Fördelen med att använda sig av semistrukturerade intervjuer är att den är anpassbar efter intervjupersonernas svar och det innefattar att följdfrågor kan användas för att få mer utvecklade svar. Semistrukturerade intervjuer innehåller redan förbestämda frågor i form av en intervjuguide (Bryman, 2011).
Intervjuguiden hade olika teman som studien förhåller sig till. Intervjuguiden (Bilaga A) utformades från syftet och frågeställningarna. Kvale och Brinkmann (2009) menar på att det finns nio olika frågekategorier som brukar användas i en intervju vilka är exempelvis
inledande frågor, uppföljningsfrågor, direkta frågor och sonderingsfrågor, detta för att intervjuaren skall vara aktiv utan att vara påträngande. De teman som intervjuguiden innefattade var: Bakgrund, Stöd och Motivation, Hinder och möjligheter sedan
avslutningsvis tre frågor om önskade resurser eller hur man skulle vilja arbeta med fysisk aktivitet på arbetsplatsen och sist om det fanns någonting att tillägga. Det är enligt Bryman (2011) viktigt att sammanställa den informationen vid analys och tillämpningen av
intervjupersonens svar i ett sammanhang.
En pilotintervju genomfördes på en person som arbetar som boendestödjare på annan servicebostad för att testa att frågorna i intervjuguiden svarade mot syftet och
frågeställningarna innan intervjuerna påbörjades. Pilotintervju innefattar att man beprövar sina intervjufrågor och om det uppfattas ge svar på frågeställningarna och syftet till studien. En fråga tillkom efter pilotintevjun som berörde motivation och stöd för personalen då det inte fanns en fråga som uppfyllde den frågeställningen.
Inför datainsamlingen utformades och lämnades ett Informationsbrev (Bilaga B). En intervju skedde ansikte till ansikte innan det blev besöksförbud på bostaden i samband med covid-19 och de andra tre intervjuerna skedde via telefon och varade mellan 15–22 minuter, 20–30 minuter anses vara den mest effektiva tiden vid telefonintervjuer enligt (Bryman, 2011). Informanterna var antingen på sin arbetsplats eller i sitt hem under intervjuerna.
Informanterna var ensamma i ett avskilt rum under intervjun för att inte störas vid samtalet. Intervjuerna pågick under en två veckorsperioder och det var en intervju per dag.
Intervjuerna genomfördes vid fyra olika tillfällen. Samtalen spelades in på dator genom en röstinspelningsfunktion och alla deltagare blev meddelade om att intervjun kommer spelas in innan. Informanterna fick även ge sitt godkännande muntligt innan intervjun. Efter
inspelningarna döptes de till I1, I2, I3 och I4 och sparades i en låst mapp på datorn.
4.4 Analys
Efter varje intervju transkriberades intervjuerna ordagrant och resulterade i sammanlagt 32 A4-sidor textmaterial. Alla transkriberingar lästes sedan igenom samtidigt som dem spelades upp för att revidera eventuella missar. Det för att säkerställa att transkriberingen blev korrekt genomförd. Studien analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys eftersom det enligt Graneheim och Lundman (2004) är den metod som är mest lämplig att göra vid en analys av ett textdokument. Efter att texten korrekturlästs markerades vad som ansågs betydelsefulla formuleringar och citat med relevans för syftet och frågeställningarna i den transkriberade texten. Enligt Graneheim och Lundman (2004) benämns det som
meningsbärande enheter. För att skilja informanterna åt användes fyra olika
markeringspennor med olika färger ut vid markeringarna i den transkriberade texten. För att analysera den insamlade datan användes en analysmatris för att skapa struktur av analysen. Den markerade texten låg sedan i grund för en manifest innehållsanalys, vilken menas med att innehållet i citaten och formuleringarna är grunden för informationen (Graneheim & Lundman, 2004). De markerade meningsbärande enheterna kondenserades, vilket innebär att de kortades ner utan att förlora innebörden. De kondenserade meningarna kodades sedan efter vad som ansågs vara väsentliga utefter helheten av de meningsbärande enheterna. Koderna var ord eller kortare meningar. Enligt Graneheim och Lundman (2004) är kodord olika beteckningar som kan beskriva eller reflektera betydelsen av textens innehåll. Först sorterades koderna och exempel på koder var; målsättning som motivation, personal och bemanning, stöd av tränare i föreningarna och ledsagning. När koderna var definierade placerades de i olika underkategorier som uppfattades beröra eller bedömas som likvärdiga varandra. Underkategorier är kärnan i analysen och är en grupp av innehåll av samma inriktning eller gemensamma nämnare. Underkategorierna i analysen är de underkategorier som beskrivs i resultatet. Inga uppgifter får hamna mellan två olika kategorier eller passa in under fler än en kategori.
Sedan skapades huvudkategorier vilket menas svara till det syfte som studien utgår ifrån och är ett sammanfattande av det som tidigare analyserats (Graneheim & Lundman, 2004). Tre huvudkategorier fastställdes vilka var Individens förutsättningar, Miljörelaterade
förutsättningar samt Personalens förutsättningar att ge stöd och motivera till fysisk aktivitet. I hela processen har en analysmatris använts i word för att underlätta och ge struktur för arbetet. Den har även används för att jämföra innehållet och få en överblick av koderna och underkategorierna. Ett exempel från analysmatrisen presenteras i tabell 1.
Tabell 1: Exempel på meningsbärande enhet, kondensering, kod, underkategori och kategori i den manifesta innehållsanalysen.
4.5 Kvalitetskriterier
I kvalitativ forskning kan tillförlitligheten av studien bestämmas utifrån kriterierna
trovärdighet, pålitlighet, överförbarhet, och möjlighet till att konfirmera (Bryman, 2011). Trovärdigheten av studien innefattar att studien följer de regler som finns för forskning och att materialet tolkats och presenterats efter det intervjupersonerna sagt vid intervjuerna (Bryman, 2011) Citat har presenterats från intervjuerna i resultatet för att det som
Vidare stärks trovärdigheten genom att den insamlade datan analyserades med Granheim och Lundmans (2004) manifesta analysmetod.
Pålitligheten för studien har beaktats genom att de beslut som genomförts motiverats i metoden samt att tillvägagångssättet presenterats i metoden. På så sätt kan samma
Meningsbärande
enhet
Kondensering
Kod
Underkategori
Kategori
”Inte såhär jättebra, alltså inte det här hur det här med fysisk aktivitet påverkar kroppen positivt, bara att gå en promenad behöver ju inte vara att du ska bränna massa kalorier utan de kan vara friskluft och att du rör på dig, där upplever jag att kunskapen inte är så stor”
Inte så bra förståelse hur fysisk aktivitet påverkar kroppen positivt. Det behöver ju inte vara att du ska bränna massa kalorier bara att du rör på dig
Förståelse kring fysisk aktivitet
De boendes förståelse av fysisk
aktivitet Individens förutsättningar
”Utan att det finns kunniga tränare som kan ta emot dom för de tror jag skulle öka att de skulle kunna vara delaktiga i mera sporter och föreningar och liksom kunna göra mer sånt”
Att det finns kunniga tränare som kan ta emot dom vilket skulle kunna leda till att öka deltagandet av aktiviteter för de boende.
Stöd av tränare i föreningarna
Förutsättningar för att delta i
föreningar Miljörelaterade förutsättningar
Vi är ju inte tillräckligt med personal att följa med alla på
sina[…]alltså om alla skulle få önska varsin aktivitet som dom vill göra två gånger i veckan och vi har ju inte möjlighet att följa med dom.
Vi har inte tillräckligt med personal att följa med på aktiviteter.
Personal och
bemanning Organisatoriska åtgärder Personalens förutsättningar att ge stöd och motivera till fysisk aktivitet
utformade av studie gå att återupprepa. Pålitligheten av studien kan stärkas enligt Bryman (2011) beskriver som att man noggrant beskriver alla moment i studien och att alla steg i processen redogjorts.
Överförbarheten inom kvalitativa forskning påvisar om det går att överföra till en annan miljö (Bryman, 2011). Studiens resultat skulle kunna bedömas som överförbart då det finns en utförlig beskrivning av intervjupersoner och verksamheten som studien utförs på. Alla kriterier för deltagarna i studien samt den kontext som studien innefattats har presenterats för att stärka överförbarheten.
För att möjliggöra för att kunna konfirmera en studie krävs det att den vart oberoende av personliga värderingar eller ett teoretiskt perspektiv (Bryman, 2011). För att styrka
konfirmerbarheten för studien utgick intervjuerna från en semistrukturerad intervjuguide där frågornas syfte var att minska risken för ledande frågor. Personliga värderingar samt förkunskap försöktes att undvikas och neutraliseras vid tolkningen av det insamlade materialet, det för att reducera feltolkningar i resultatet. Studien har ett induktivt
förhållningssätt vilket gör att det inte funnits ett teoretiskt antagande för studiens resultat.
4.6 Etiska principer
Det har under studiens process varit viktigt att värna om deltagarnas integritet vilket gör det viktigt att förhålla sig till de humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsetiska principerna. Studien utgår ifrån de fyra principerna som enligt Bryman (2011) är informationskravet, Samtyckeskravet, konfidentialskravet och nyttjandekravet. Informationskravet har beaktats i missivbrevet där informanterna har informerats om studiens syfte att undersöka och vilka villkor som råder och vilka rättigheter som de som deltagare erhåller. Vidare beskriver missivbrevet om deras frivillighet att delta och att de alltid har ett val att avsluta sin medverkan när de vill. Samtyckeskravet i studien är viktigt för att säkerställa att informanterna förstår vad intervjun syftade till (Bryman, 2011). För att ta hänsyn till samtyckeskravet spelades det in ett samtycke i början av intervjun och de etiska principerna läses upp ytterligare en gång innan intervjun startades. Alla deltagare måste ha rätt att själva bestämma över sin medverkan (Bryman, 2011).
Det kan upplevas känsligt att dela med sig av sina upplevelser så alla uppgifter i studien har behandlats med största möjliga konfidentialitet. Med det menas att alla uppgifter som är personliga och identifierbara har säkerställts och skyddats i presentationen av studiens resultat (Bryman, 2011). Alla medverkande i studien har uppkallats efter I1, I2, I3 och I4 för att inte kunna identifiera vem som deltagit i studien. Alla uppgifter har vart oåtkomliga för obehöriga för studien och endast används till den aktuella studien vilket styrker
5 RESULTAT
I detta kapitel presenteras de resultat som framkom vid analysen av intervjuerna och
sammanfördes i form av tre huvudkategorier som uppkom i analysen. De tre kategorierna är Individens förutsättningar, Miljörelaterade förutsättningar samt Personalens
förutsättningar att ge stöd och motivera till fysisk aktivitet. Citat presenteras löpande i texten och citaten hanteras på så sätt att det inte går att hänvisa till någon deltagare i studien. Citaten med […] menas med att intervjupersonen tagit en paus när den talade.
5.1 Individens förutsättningar
Resultatet av studien visar på att personalen uppfattar att det finns skillnader mellan de boendes aktivitetsnivåer och olika förutsättningar att vara fysisk aktiva. Personalen uppger att några av de boende är fysisk aktiva men att allt fler inte är det. Det finns en önskan hos de boende att vara mera aktiva och det finns en efterfrågan av fysiska aktiviteter i dagsläget. Men även om det finns en efterfrågan av aktiviteter så är det inte alltid möjligt att uppnå det som önskas på grund av hindrande faktorer. Faktorer som kan beträffas som hindrande är fysiska förmågor eller att det inte finns utbud av aktiviteter just för den personen. Det kan ytterligare handla om personernas egen förståelse kring fysisk aktivitet och vilka
hälsoeffekter det har.
5.1.1 De boendes motionsvanor
Personalen som arbetar på servicebostaden uppfattar att det finns en variation av fysiska aktiviteter för de boende på servicebostaden. Aktiviteterna som utövas innefattar gym, vattengympa, dans, handboll, ridning och motionssim. Aktiviteterna sker ungefär en gång i veckan eller vissa av aktiviteterna en till två gånger i månaden. Aktiviteterna utövas i en föreningsverksamhet eller annan verksamhet där personerna kan vara aktiva.
Dom är väldigt olika, vissa av dom som bor här är ganska aktiva, går promenader på eget bevåg och har fritidsaktiviteter som innefattar fysisk aktivitet som simma eller gympa och sen är det vissa som inte gör sådär jättemycket (IP3)
Personalen beskriver även andra former av mer vardagsmotionsaktiviteter som utövas av de boende. De boende var aktiva genom att promenera till jobbet eller promenader på eget bevåg efter arbetet, men att det är väldig olika från person till person. Vissa av de boende har inte några aktiviteter överhuvudtaget.
5.1.2 Efterfrågan av fysisk aktivitet
Personalen uppfattar att övervägande antalet av de boende efterfrågar att börja i en sport eller önskar att vara fysiskt aktiva som att gå på gym. I vissa fall har de boende kommit och sagt att de vill börja i någon sport eller den boende som simmar valde själv att börja med det.
Personalen uppfattar att de kan stötta de boende till att fysiska aktiviteter men att det inte alltid finns aktiviteter anpassade för målgruppen inom föreningarna. De har gett olika förslag på olika sporter som en boende vill utöva men att det inte finns anpassat för just honom i den sporten han vill utöva. Personalen uppfattar att de kan hjälpa de boende och stötta dem att hitta aktiviteter men att det ibland sätts stopp på grund av personernas fysiska förmågor eller funktionsnedsättning.
Men i dagsläget försöker vi hitta någonting som funkar för honom, men det är det som är tråkigt att det inte finns det han önskar på grund av sin funktionsnedsättning då. Men annars dom andra som önskat har det funnits, det kanske har vart mer enklare saker, kanske simning och så, han önskar tennis eller mer avancerade saker vi har inte hittat (IP2)
Upplevelsen hos personalen är att vissa önskemål som efterfrågas anses lite avancerade och möjligtvis inte så enkla, vilket gör att det inte är genomförbart och att de önskningarna som finns upplevs lite orealistiska. Det har kunnat vara karate eller tennis som personalen inte kunnat hitta några föreningar som erbjuder för personer med funktionsnedsättning. Det finns enligt personalen ett relativt bra utbud för just denna målgrupp men att det kan vara så att det försvårar beroende på funktionhindren, om man är synskadad eller begränsad fysisk, vilket kan göra det lite besvärligare att kunna delta på vissa aktiviteter. Efterfrågan av relativt enklare aktiviteter så som promenader är dock det som oftast efterfrågas av de boende.
5.1.3 De boendes förståelse av fysisk aktivitet
För att utöva en aktivitet krävs det både en förförståelse av de boende vad aktiviteten innebär men också att ha kunskap till vad det bidrar till. Personalen uppger att de boende inte har speciellt stor förståelse över hur fysisk aktivitet påverkar kroppen vilket gör det svårt för personalen att arbeta motiverande. Personalen beskriver att det inte alltid handla om att de ska bränna kalorier utan att de kan vara frisk luft och där anses inte kunskapen speciellt stor hos de boende.
Nej jag tycker inte, alltså vi har få om vi ser till antalet som är aktiva och har förståelse över om att det är bra att vara aktiv och röra på sig, men dom andra inte, vi har, jag själv har försökt förklara och motivera, men dom vill inte (IP2)
Personalen uppfattar att de som bor på servicebostaden även är unga och hellre vill göra andra saker så som att titta på tv och bara vara hemma. De uppfattar att de inte har något behov att röra på sig men också att de inte tror att de förstår innebörden av att röra på sig och att de inte förstår varför. Personal uppger även att det finns någonting som kallas för
”Hälsokörkortet” där ansvariga ledare för insatsen varit och pratat på deras arbetsplats. Det var dock oklart om det var någonting som skulle införas men att det var en form av
5.2 Miljörelaterade förutsättningar
Förutsättningar i närområdet och den miljö en person befinner sig i kan vara både möjliggörande men också vara en hindrande faktor för individen att vara fysisk aktiv. Personalen beskriver boendets närområde som positiv i bemärkelse till möjligheter till fysiska aktiviteter. Boendet planerar för arrangerandet av egna aktiviteter i form av rörelse och dans vilket möjliggör att de boende får vara delaktiga tillsammans med personal. Upplevelsen om de utbud som möjliggör de boende att vara aktiva i en förening eller andra verksamheter är relativt bra men att det finns hindrande faktorer i olika former för att delta.
5.2.1 Boendets förutsättningar för fysisk aktivitet
Servicebostaden upplevs av personalen som en plats där de tillsammans med brukarna utformar egna aktiviteter med oftast dans och musik. Personalen beskriver att det är för att skapa både rörelse men också för att det är någonting som de boende tycker är roligt. Under planering sker en utformning av temakvällar som ska beröra fysisk aktivitet som upplevs vara positivt då det skapar en rutin och att det är återkommande samma dag och tid, istället för att vara någonting som är hängandes i luften och inte inplanerat.
Ja det var ju bara en kväll som vi satte på musik och alla började dansa så var bara, sen insåg vi hur kul dom tyckte de va o att dom aktiverades så har vi kommit på att det är en jättebra grej o fortsatt med det (IP2)
Personalen beskriver även att det finns möjlighet för de boende att vara aktiva i sina hem då det är fler av de boende som har träningsprogram som de kan göra hemma. Det möjliggör att de kan avvara en kvart och beskrivs som väl använt och någonting som alla kan göra i
vardagen. De boende har enligt personalen goda förutsättningar att utöva fysisk aktivitet men att planering för att de boende ska kunna vara aktiva är en nyckelfaktor. Personalen beskriver att många har många andra familjeaktiviteter eller andra aktiviteter, vilket gör att de måste vara inplanerat och strukturerat vilka som vill delta på en aktivitet för att de ska fungera. Men det kan även vara en personalfråga då det är variation på bemanningen men att de anser att de måste planera för att det ska gå att genomföra olika aktiviteter på bostaden.
Om man planerar det liksom på ett bra sätt så ska de inte vara ett hinder för vi är ju här hela tiden, så att[...]det går ju att planera in, det krävs lite planering bara (IP3)
Personalen beskriver att de uppfattar att närområdet kring bostaden är en attraktivplats för att möjliggöra att vara fysisk aktiv. Det finns motionsspår i närheten, olika skogsområden som möjliggör promenader, närhet till utegym, nära till centrum och fotbollsplaner i närområdet.
Vi har ju vart vet jag på tipspromenad i [namnet på platsen för tipspromenaden] , sånna grejer, dans åker dom ju på, det är lite sånt, så det finns ju ett litet utbud sen blir det väl mest promenader man går ut och går (IP3)
Det som beskrivs vara den mer förekommande aktiviteten är skogspromenader eller promenader i motionsspår som ligger nära intill bostaden. Det finns även tillgång till att gå
en stående tipspromenad i närområdet vilket personalen uppfattar som positivt. Det beskrivs ytterligare att det är nära till centrum om man vill göra andra aktiviteter så som att gå på gym, dans eller andra aktiviteter.
5.2.2 Förutsättningar för att delta i föreningar
Föreningsperspektivet inom den miljörelaterade aspekten är de föreningar som de boende är delaktiga i eller har en önskan att få delta i. Personalen uppfattar att föreningslivet är
någonting positivt som främjar för både den fysiska men också sociala aspekten. Det anses även öka möjligheterna att träffa nya vänner och att de får röra på sig i den form som personen klarar av, att det inte behöver betyda att det är ett intensivt hårt träningspass och själva aktiviteten i sig mer går ut på att träffa vänner i kombination att röra på sig mer.
Nej jag tänker bara att fysisk aktivitet kan också göra liksom börjar dom i någon sport och dels så rör dom ju på sig och så där sen är de ju också mer det här att får ju utökat socialt nätverk också (IP1)
Personalen beskriver att de har en boende som är aktiv och spelar handboll i en
föreningsverksamhet. Under de träningspassen är det tränaren som har ansvaret över den boende och ingenting som personalen följer med och är delaktiga på. Med det så möjliggör det för en av de boende att vara aktiv i någonting som den önskar.
Att det finns kunniga tränare som kan ta emot dom för de tror jag skulle öka att de kulle kunna vara delaktiga i mera sporter och föreningar och liksom kunna göra mer sånt (IP2) Personalen beskriver även att det finns olika faktorer som hindrar för de boende att vara fysiskt aktiva. Det resulterar i bland annat att det måste vara kunniga tränare som kan ta emot de boende där personalen endast ansvarar för transporten dit genom att boka färdtjänst eller att dom kan ta sig dig själva men får stöd av tränaren. Det finns även en önskan och förtvivlan att det inte finns fler föreningar som kan ta emot de boende då inte personalen har resurser att följa med eller att aktiviteterna förlitas på att personen måste ha med sig en personal. Det gör att aktiviteten uteblir för personerna som inte själva kan delta utan stöd av personal. Det finns ytterligare en aspekt i området föreningar och personal vilket handlar om att många av de boende hindras för att delta då det krävs en ledsagare med till vissa av aktiviteterna vilket gör att dom får vara hemma istället då dem inte har blivit beviljade ledsagare. Personalen uppfattar att de behövs fler föreningar som kan ta emot personerna istället för att behöva ha ledsagare med sig vilket kräver ett omfattande beslut från
kommunen som även alla inte har rätt till.
Men annars så tycker jag faktiskt det är tråkigt att vissa inte kan gå på aktivitet för att vi dom inte har ledsagare med sig, vi har inte resurser att hänga med och då kan det bli så att dom blir hemma istället, så där skulle jag tycka att de skulle behövas mer personal, från föreningen som kan ta emot (IP2)
5.3 Personalens förutsättningar att ge stöd och motivera till fysisk
aktivitet
Personalens förutsättningar att ge stöd och motivera personerna som bor på bostaden att vara fysiskt aktiva är en viktig faktor för att de ska kunna vara fysiskt aktiva. Personalen uppfattar motivationsarbetet som någonting som är pågående hela tiden och att det inte är nått som alltid kommer självmant. Det finns hindrande och möjliggörande faktorer för personalen i sitt arbete att stötta och motivera de boende till att vara fysiskt aktiva. Det kan vara organisatoriska förutsättningar och åtgärder som påverkar möjligheterna att eller hindrar möjligheterna för personalen att arbeta stöttande och motiverande. Det berör även den kompetens som personalen får förutsättningar att berika sig med och på vilket sätt kunskapen kan vidareutveckla personerna på boendet att få möjlighet att vara aktiva.
5.3.1 Motivera till fysisk aktivitet
Personalen beskriver motivationsarbetet som en pågående process som de ständigt arbetar med. Det finns boende som är aktiva men de som inte är aktiva så försöker dem att motivera och göra aktiviteter som har fysisk aktivitet inkluderad för att främja för det. Personalen beskriver att de som är aktiva har själva valt att vara aktiva, men det är desto svårare att få de boende introducerande till någonting nytt. Det kan vara svårt att motivera de boende då de hellre gör ett bekvämare val att bara vara hemma. De boende som har en aktivitet är väldigt nöjda med dem, men det kan som tidigare nämnt vara svårt att få dem motiverade att börja med någonting nytt. De som inte har en aktivitet försöker personalen motivera att följa med ut på promenader som det finns tillgång till i området, men att de oftast då tackas nej till det, att dom inte vill gå ut. Personalen uppfattar att de ofta motiverar de boende att gå ut på promenader och det genom att det är fint väder ute, det är bra att komma ut o röra på sig, en halvtimmas promenad så mår man bra och att man behöver solljuset. Personalen uppfattar att dem pratar mycket om vikten vid att röra sig och att de motiverar alla till att ha minst en aktivitet i veckan där dem är fysisk aktiva vilket är positivt både fysiskt men också psykiskt. Under personalmötena så pratar dem mycket om motivationsarbetet och vad som kan göras för att motivera men möjligtvis inte hur dom ska motivera de boende.
”Det blir såhär när vi har möte att då pratar vi lite om några brukare men sen tar
kontaktpersonalen hand om det, om man tänker så, så tar man ju, men jag skulle inte säga att vi pratar om hur vi ska motivera dem (IP3)
En metod som personalen nämner att de kan ta till är att motivera med målsättningar. Genom att exempelvis köpa en glass, eller gå och handla nått kan motivationen öka för de boende och där med följer med på promenad. Det uppfattas kanske inte alltid så bra att äta nått som glass eller liknande men då blir inte själva motivationen att röra på sig utan det man ska få köpa eller äta i slutet vilket skapar en målsättning med promenaden.
Om det är en person som kanske inte vart ute på hela dagen så kan man ta en sväng och gå ut och gå och för vissa som är lite svåra att motivera kan man ju ta en glass på vägen, även om glass kanske inte är det bästa så kommer personen ut o rör på sig Ibland blir de
lockande att gå ut, men oftast går det bra ändå, men det är vissa som man behöver göra så ibland (IP3)
Personalen uppfattar en brist på tydliggörande när det gäller att vara aktiv eller delta i någon fysisk aktivitet. De beskriver att de skulle vilja kunna motivera de boende genom exempelvis ipads eller någon bildskärm för att tydliggöra vad som menas. Personalen uppfattar att det kan vara så att fler av de boende tackar nej till aktiviteter för att det inte finns en förståelse vad den innebär eller vad som förväntas av personen.
”Exakt, visa och visa vad jag menar, om det är så att ibland kan jag tro att de missas eller dom kan misstolka det jag säger, om jag säger att motivera dom att gå o simma så kanske dom inte förstår, dom kanske tänker helt annorlunda hur jag tänker därför vill dom inte så jag vill verkligen tydliggöra med de jag menar, att ha en bild eller film så dom verkligen vet vad jag menar och då kan dom få säga ja eller nej (IP2)
” Ja men typ nått såhär informationsfilm eller liknande, så dom får se de visuellt då kanske de blir lättare att förstå än om man sitter och berättar bara (IP3)
Motivation och den etiska aspekten beskriver personalen att de uppfattar att de försöker motivera och att det inte går att tvinga någon till att vara fysisk aktiv. Upplevelserna är att de inte alltid förstår varför de ska vara aktiva, eller att de är motiverade till att röra på sig men ibland är den mest effektiva metoden att det blir mer på rutin och planerat att ”nu är det promenad” på schemat.
5.3.2 Organisatoriska åtgärder
Organisatoriska förutsättningar i form av bemanningsfrågor eller hur en organisation kan stötta personal i arbetet är en viktig fråga för främjandet av fysisk aktivitet. Personalen arbetar genomgående med att motivera de boende till fysisk aktivitet. De uppfattar att de har stöd av chefen för att kunna motivera och genomföra aktiviteter på och utanför bostaden. Men det finns trots allt hindrande faktorer som avgör om de boende kan var aktiva och de är ett ansvar som inte personalen kan påverkar fullt ut. Personalen beskriver att kommunen har en form av projekt i dagsläget som just nu är lagt på is, på grund av covid-19. Tanken är att projektet ska medföra att fler kan prova på aktiviteter och få stöd av personerna i projektet för att möjligtvis få upp ögonen för någon sport eller aktivitet och kunna börja med det.
Dom har ju dragit igång en grupp nu ”Heja oss” som jobbar just med det här o då är det som en kurs kan man väl säga, att dom har tolv kurstillfällen och så får man anmäla sig som boende och sen provar dom på olika saker som bowling, promenad och tror dom skulle på Friskis och svettis, styrketräna och gympaträning där så det är ju nått som kommunen dragit ihop (IP1)
En av de största utmaningarna och hindrande faktorerna är personalens bemanning för att kunna möjliggöra för alla att vara fysisk aktiva. Personalen uppfattar att det inte alltid finns
möjliggöra de boendes önskemål att aktivera sig. Det kan vara att personalen arbetar olika procent vilket påverkar hur tiden kan ses som ett hinder då dem arbetar kortare dagar och inte kan stötta upp om någon åker iväg på eftermiddagen eller följa med. Det kan också vara att fler schemamässigt är placerade tidigt på dagen och färre på kvällen vilket gör att det upplevs som ett hinder att det inte finns personal.
Personal uppgav att det inte finns några policyer eller andra riktlinjer som man arbetar efter eller liknande målsättningar för de boende att vara aktiva. Det finns ingen vetskap om några organisatoriska åtgärder som påverkar deras arbete att främja för fysisk aktivitet.
Personal uppger att om alla skulle få önska en aktivitet som dom vill utföra två dagar i veckan skulle de inte ha tillräckligt med personal att kunna följa med dem. Det kan handla om vilken tid på dygnet som aktiviteten påträffar vilket gör om det är sent på kvällen finns det inte möjlighet för personalen att följa med. Upplevelsen är att bemanningen utgör vad som är möjligt och inte möjligt. Det kan vara så att de är fyra personal som arbetar och en ska iväg vilket gör att det blir tre kvar vilket inte räcker till för boendet då begränsas aktiviteterna. Närområdet är någonting som utnyttjas men som även kan förhindras att använda då det handlar om hur många personal som kan följa med och hur många som måste stanna kvar på boendet med dom som väljer att inte följa med på exempelvis en promenad eller till
fotbollsplanen som ligger intill.
Jag skulle vilja att alla hade eller fick ha ett fritidsintresse att få komma iväg och få göra olika sporter. Utan att de behöver falla på att vi inte är tillräckligt med personal, sen gör vi så gott vi kan med det vi kan liksom som träning i basen eller promenader och sådär men det är ju inte alltid det går heller (IP2)
Det handlar även om ledsagning då personalen beskriver att det finns upplevda hinder i form av att det inte finns ledsagning till aktiviteterna, att fler borde få beviljat ledsagning för att kunna ta sig och delta på aktiviteterna som anordnas av föreningarna.
5.3.3 Kompetensutveckling
Det ansågs även vara viktigt att personalen har en kunskap om vilka effekter och vilka hälsoeffekter fysisk aktivitet kan bidra till. Personalen anser att de arbetar lika och att alla är insatta i vad fysiska aktiviteter bidrar till, men att det kan vara svårt att alltid aktivera de boende trots egen kunskap. Personalens egna uppfattningar om fysisk aktivitet är att det är positivt och att det är viktigt, om inte ännu viktigare just för den här målgruppen. Personalen har ingen vetskap om någon form av utbildning för personal att ytterligare kunna
komplettera den kunskapen, vilket är någonting som upplevs vara nödvändig och efterfrågas av personalen.
Inte vad jag vet, bara att det är viktigt det vet alla men jag tror inte att de finns nått annat på det (IP3)
Det framkommer att det finns en viss verksamhetsgrupp som kan ge stöd och bedöma vad personerna klara av i form av olika områden som transport eller vilket stöd en person behöver ha vid en viss aktivitet, men ingenting som är inriktat mot personalen.
6 DISKUSSION
I detta kapitel presenteras en diskussion om de metodologiska val som studien utförts under processens gång samt vilka resultat som framkommit. Det finns flera viktiga infallsvinklar att diskutera för att belysa styrkor men så också vilka val som kunnat gjorts annorlunda för att stärka studien. Avslutningsvis diskuteras de resultat som studien kommit fram till och den tidigare forskning som belysts och teoretisk koppling till problemområdet.
6.1 Metoddiskussion
6.1.1 Diskussion kring urval
Urvalet av deltagare till studien var ett målinriktat urval för att kunna besvara syftet och frågeställningarna. Genom att använda sig av ett målstyrt urval har personer som inte är kvalificerade för ämnet uteslutits för att få en så rättvis bild som möjligt. Enligt Kvale och Brinkmann (2009) menas det med att vara en styrka då målstyrt urval gör så att exempelvis okunskap eller oförståelse speglas i resultatet. Det finns dock inget som säkert säger att informanterna har en kunskap och erfarenhet som gör att de kan ta ställning till frågorna som besvarades. Det går inte att utgöra om de som deltog i studien är tillräcklig insatta kring ämnet fysisk aktivitet och har erfarenheter om vad studien efterfrågar, bara för att de arbetar och har en tidigare erfarenhet inom yrket. Urvalet kan diskuteras på grund av att de endast var kvinnor som deltog, innan studiens start önskades även att det var blandat i kön på grund att kunna få variation på svaren och olika perspektiv och en mer nyanserad bild. Det kan även ses som en styrka då det blir representativt för hur det vanligen ser ut idag inom den studerade omsorgsverksamheten, i förhållande till kön. Det hade dock kunnat blivit
utpekande i själva arbetsgruppen om endast en man deltog i studien. Personen hade kunnat identifierats som deltagare då majoriteten är kvinnor på arbetsplatsen. Det finns dock inget citat där mannen hade kunnat blivit utpekad. Det som anses vara positivt är en spridning av erfarenheter och olika åldrar hos deltagarna i studien. Det ger en större variation av svar samt en bredare bild av verkligheten.
Alla deltagare i studien arbetade på samma arbetsplats vilket inte resulterar i upplevelser från olika servicebostäder som kan visa på olika möjligheter som skildrar verkligheten. Men det kan däremot vara så att deras upplevelser liknar varandra men också att det hade olika uppfattningar och att det finns olika upplevelser på samma arbetsplats med samma
svårigheter att få tag på intervjupersoner och även kunna planera in en dag då det passar att intervjua då de har haft mycket att göra på jobbet på grund av covid-19. Alla som bor på serviceboendet har varit hemma och det har därför varit svårt att få till luckor under arbetstid, där av har vissa intervjuats i deras hem.
6.1.2 Diskussion kring datainsamling
En av de mest förekommande datainsamlingsmetoderna är semistrukturerade intervjuer som anses vara en av de lämpligaste metoderna för en studie på kandidatnivå, den utförs med en uppsättning formulerade frågor (Bryman, 2011). I denna studie var inte direkta intervjuer möjligt då arbetsplatserna har besöksförbud på grund av covid-19 som under denna tid var aktuellt. De semistrukturerade intervjuerna skedde via telefon och var det som var
genomförbart då det inte var möjligt att träffa personerna fysisk på grund av smittorisk. Intervjuer genom telefonsamtal är en form som används i större utsträckning idag och har visat sig positivt att använda för att få en ökad chans att få kontakt med människor (Kvale & Brinkmann, 2009). Intervjuarens personliga egenskaper går inte att uppfatta vid en
telefonintervju, vilket kan minska risken för att svaren påverkas av intervjuaren (Bryman, 2011). Det kan också anses som en negativ aspekt att inte se intervjupersonen vilket bidrar till att det inte finns möjlighet att se responsen av frågor eller eventuella utryck som intervjupersonen gör.
Intervjuguiden kunde ha förbättrats och specificerats samt att strukturen på ordningen av frågorna kan förändras om studien ska upprepas. Genom att genomföra telefonintervjuer så skapas en större distans mellan intervjupersonen och intervjuaren vilket kan skapa en fördel inför felkällor. Vid direkt intervju påverkas intervjupersonen av intervjuaren av exempelvis kön, ålder eller andra faktorer. Det kan leda till att intervjupersonen svarar så som den tror att intervjuaren vill att den ska svara eller uppskattar att den svarar. Intervjuarens personliga egenskaper går inte att uppfatta vilket kan minska risken för att svaren påverkas av
intervjuaren (Bryman, 2011). Det kan också anses som en negativ aspekt att inte se
intervjupersonen vilket bidrar till att det inte finns möjlighet att se responsen av frågor eller eventuella utryck som intervjupersonen gör som skulle kunna leda till feltolkningar.
Informanterna deltog i studien på arbetstid och var ensamma i ett avskilt rum på
servicebostaden och kunde där med inte höras av kollegor. Det kan anses som en svaghet att de skulle kunna blivit identifierade då dem lämnade sitt pass på arbetet, men det fanns inte möjlighet att undgå det. En informant intervjuades inte på arbetstid och var då i sitt hem men ensam under intervjun. En intervju skedde även innan besöksförbudet (Pga Corona-pandemin) vilket är en skillnad i intervjumetoderna men det har inte upplevts påverka studiens resultat.
Som stöd för intervjuerna utformades en intervjuguide som stöd för en röd tråd genom intervjun. Det fanns frågor som liknade varandra och flertalet frågor var ibland svåra för personalen att se ut från sin egen roll. Exempelvis frågorna kring motivation blev mer inriktat mot hur det fanns möjlighet för personalen att stötta och motivera. Ofta kunde svaren bli mer inriktat på hur man motiverade de boende till fysisk aktivitet, inte vilka
