• No results found

E4 Förbifart Stockholm

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "E4 Förbifart Stockholm"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

E4 Förbifart Stockholm av grundvattnet

Påverkan och skydd

(2)

Förbifart Stockholm och grundvattnet

Förbifart Stockholm är en ny sträcka för E4 väster om Stockholm. Den ska binda samman de norra och södra länsdelarna, avlasta Essingeleden och innerstaden och minska sårbarheten i Stockholms trafiksystem. Den 21 kilometer långa leden går från Kungens kurva i söder till Akalla och Häggvik i norr.

Merparten av vägen, cirka 18 kilometer, byggs i tunnel under mark. På det sättet minskar vi vägens påverkan på omgivningen och sparar naturmiljön. I marken finns grundvatten som

kommer att påverkas av bygget. För att leda bort grundvatten från berget krävs enligt miljöbalken tillstånd från mark- och miljödomstolen. Domsto- len beslutar hur stor påverkan får vara, hur even- tuella skador ska begränsas och hur dessa skador i så fall ska ersättas.

I denna broschyr redovisas vi kortfattat vad som kommer att hända när tunnlarna byggs, vilka risker som finns samt hur Trafikverket kommer att arbeta för att minimera riskerna.

(3)

3 Förbifart Stockholm kommer att gå från ytläge ner

till en djupt belägen bergtunnel. Där den går som djupast går den hela 60 meter under markytan. Det kräver att man först gräver sig ner genom jorden till den nivå där bergtunneln kan påbörjas. I schakten som grävs ut byggs vägen först i täta betongtråg (utan tak) som sedan övergår i betongtunnel (med tak).

Det är viktigt att grundvattennivån inte påverkas annat än i området närmast schakten. Därför kommer området runt schakten att behövas tätas, och i vissa fall även att behöva fyllas på med vatten.

När arbetet är klart fylls området runt betongtunneln igen med jord. Då kan grundvattnet återigen stiga till en nivå nära nivån före byggstart.

Vad händer när tunnlarna byggs?

När berget ligger djupt byggs vägen först i betongtråg och betongtunnel i ett öppet schakt. Då pumpas grundvattnet bort i schaktet och grundvattennivån sjunker. När byggandet är klart fylls schaktet igen. Då kan grundvattnet återigen stiga till en nivå nära den ursprungliga.

(4)

När betongtunneln har nått tillräckligt djupt ner övergår den i en bergtunnel. Den bygger vi med traditionell teknik genom att borra och spränga.

Innan berget sprängs ut tätas det med cement. Men även om berget tätas ordentligt kommer det att läcka in vatten i bergtunnlarna. Hur mycket vatten som läcker in beror på flera saker. En viktig faktor är vattentrycket. En annan faktor är hur mycket vatten

som finns tillgängligt och hur lättrörligt det är.

 Att tunnlarna bitvis passerar under Mälaren innebär inte att risken för vattenläckage ökar. Hur mycket vatten som läcker in i tunnlarna är oberoende av om det finns en sjö ovanför eller inte, eftersom det är grundvatten från jordlagren som läcker in. Men vattnet i sjön kan fylla på grundvattnet så att flödet inte minskar.

© TOMAS ÖHRLING 2013

Berg

Tunnlar

Morän Lös lera Vatten

Fotnot: Grafiken har olika höjd- och längdskalor

Huvudtunnlarna kommer att passera djupt under Mälaren på tre ställen. Mälarens botten täcks av mäktiga lager av morän och lera.

(5)

5 I de områden där Förbifart Stockholm byggs finns

det normalt ett överskott av vatten, men tillgången varierar över året. När grundvatten som finns i ber- gets sprickor rinner in i tunnlarna kommer nytt vat- ten att tillföras till sprickorna från det grundvatten

som finns i jordlagren ovanför berget. Överskottet av vatten räcker ofta till för att grundvattennivån inte ska påverkas under de delar av året då det är gott om vatten. Sommartid bildas väldigt lite grundvatten och då kan grundvattennivån sjunka mer än normalt.

När en tunnel byggs kommer en del av grundvattnet att rinna in i tunneln. Det underskott som då uppstår i det omgivande berget fylls på av ytligt grundvatten.

Det blir då mindre överskottsvatten kvar till vattendragen och flödet i dessa kan minska. Det behöver dock inte innebära att grundvat- tennivån påverkas mer än normalt.

© TOMAS ÖHRLING 2013

Morän Berg Lös lera Sand/grus Torrskorpe- lera/fyllning Vattendrag

Grundvattennivå

© TOMAS ÖHRLING 2013

Morän Berg Lös lera Sand/grus Torrskorpe- lera/fyllning Vattendrag

Grundvattennivå

Så här ser det normalt ut: marken är mättad på vatten under grund- vattenytan. Det vatten från nederbörden som inte tas upp av växter eller avdunstar, rinner bort ytligt i marken till närmaste vattendrag.

(6)

Torrskorpelera/

Fyllning Lös lera Morän Berg

Grundvattennivå Brunnar

... kan påverkas när grundvattnet i berget rinner in i tunnlarna. Vattentrycket i sprickorna i berget minskar och brunnar som är borrade i berget kan då få en lägre vattennivå. Det leder till att inte lika mycket vatten kan tas ut ur brunnen som tidigare eller att berg- värmebrunnens bidrag till uppvärmningen minskar.

Den ökade omsättningen av vatten i berget kan medföra att vattnet får sämre kvalitet.

Byggnader och anläggningar

... som är grundlagda på lera kan påverkas. Då vat- tentrycket i den lösa leran minskar leder det till att lerpartiklarna på sikt packas tätare. Det får till följd att det blir sättningar i marken. Risken för skador är särskilt stor om en del av en byggnad eller anläggning är grundlagd på lera som rör sig och en annan del på mark som inte sätter sig.

Lokala vattendrag

... som Sätraån och Igelbäcken har ofta för lite vatten sommartid. Såväl den nederbörd som skulle bildat grundvatten som överskottsvatten leds bort från om- rådet med det utbyggda dagvattensystemet. Redan i dag tillförs vatten till vattendragen vid behov. En ytterligare minskning av överskottsvattnet skulle ge ännu mindre vatten sommartid och ytterligare till- försel av vatten kan då komma att behövas.

Fuktkrävande växtlighet och ekosystem i vattendrag

... är på vissa platser beroende av det överskott från nederbörden som normalt rinner av i markens ytliga jordlager till närmsta vattendrag. Om vatten leds bort från området minskar överskottet. Då kan växtlighet och ekosystem komma att påverkas.

Vilka risker finns?

(7)

7

Vad gör Trafikverket för att förebygga skador?

Den viktigaste åtgärden för att förebygga skador är att täta berget runt tunnlarna. Detta tätningsarbete är mycket omfattande och står för cirka en fjärdedel av hela kostnaden för alla bergarbeten, cirka

2,5 miljarder kronor. Tätningsarbetet och hur mycket grundvatten som läcker in trots tätningen följs noga upp enligt en plan som mark- och miljödomstolen beslutar om. Det är länsstyrelsen som bevakar att Trafikverket följer planen och har kontroll på hur omgivningen påverkas.

 Brunnar, byggnader och andra anläggningar som skulle kunna komma att skadas, besiktas både före

och efter byggandet i området. Under hela bygg- skedet sker även löpande kontroller för att under- söka vilken påverkan tunnelbygget har orsakat.

Resultaten av sådana kontroller används för att se om extra skyddsåtgärder behöver sättas in för att undvika att skador uppstår. En sådan åtgärd kan vara att tillföra vatten till grundvattenmagasinen i jorden.

De anläggningar som behövs för att genomföra detta planeras redan innan tunnelbygget startar. Några kommer också att byggas i förväg, för att snabbt kunna tas i bruk om de skulle behövas.

Berget

Berget som Förbifart Stockholms tunnlar byggs i är hårt och tätt urberg. Det betyder att berget har en bra kvalitet för att bygga tunnlar i.

Bergnivån varierar mycket. Det syns dock inte riktigt eftersom bergets djupare delar är täckta av tjocka jordlager. Vid till exempel Kungshatt stiger bergnivån mer än 100 meter. På andra ställen passeras djupa dalgångar i berget. Det är denna berggrundstopografi som Trafikverket har anpas- sat tunnlarna efter. Tunnlarna behöver placeras så att de går under svackorna i berget.

Berget har under olika tider spruckit och rört sig.

De områden där detta har skett sammanfaller till stor del med de jordfyllda svackorna i berg- ytan. För att se dessa rörelsezoners huvudsakliga riktning kan man titta på de vattendrag som finns i landskapet eftersom de ofta följer svackorna i berget.

Jorden

Jorden i svackorna består underst av morän. Det är malt berg som har bildats av inlandsisen. På vissa ställen finns sand och grus över moränen.

Över detta finns lera och ibland även torv och annat organiskt material från de tidigare sjöar som funnits där. Lerlagren är tunna i kanterna av svackorna, men i de centrala delarna kan leran vara 10 till 15 meter tjock.

Vattnet

Vattnets rörelser i marken beror på topografin samt på jordens och bergets egenskaper. Vatten finns bara i bergets sprickor. Där ryms ungefär 5 liter vatten per 1 000 liter berg. Det mesta av grundvattnet finns i moränen eller i sanden mellan berget och leran. Här finns vatten under hela året i sammanhängande magasin. Mängden vatten är ungefär 300 liter vatten per 1 000 liter jord, det vill säga sextio gånger mer vatten än i berget. Hur lätt detta vatten kan ledas bort beror på hur genomsläpplig jorden är. Sand och grus leder vatten bra, medan morän är betydligt tätare.

I svackorna är jordlagren mättade med grund- vatten. Grundvattnet finns nära markytan i svack- ornas centrala delar. Vattennivån där styrs ofta av tidigare gjorda dräneringar och nuvarande bebyggelse. Längre upp längs sluttningen mot höjderna kan det i stället vara flera meter ner till grundvattnet.

Där leran ligger under grundvattnets nivå är den lös och i stort sett vattentät. De delar av leran som hamnar över grundvattnet är hård och sprucken.

I sprickorna kan vatten rinna utan problem. Vat- ten rinner där under de tider på året då det finns gott om vatten i marken. Övriga tider kan det vara torrt.

Fakta om berget, jorden och vattnet

(8)

SNUMMER: 100693. MARS 2014. PRODUKTION: TRAFIKVERKET, GRAFISK FORM. TRYCKERI: INEKO. ILLUSTRATION: TOMAS ÖHRLING. FOTO: BILDARKIVET.SE (KENNETH HELLMAN, THOMAS ADOLFN), MOSTPHOTOS.COM (GUNILLA GALLIGANI, LISA S.).

Edsviken

Edsviken

Brunnsviken

Lilla VŠrtan

Stora VŠrtan

Lilla VŠrtan

Saltsjšn RiddarfjŠrden

Årstaviken

JŠrlasjšn MŠlaren

FiskarfjŠrden

VŒrbyfjŠrden

RšdstensfjŠrden MšrbyfjŠrden

Malmvikssjšn

KyrkfjŠrden LŒngtarmen

Ulvsundasjšn LšvstafjŠrden

LambarfjŠrden

Bromma flygplats

Djurgården Norra djurgården

Ladugårdsgärdet Hjorthagen

Södra Hammarby-

Hamnen

Kärrtorp Hammarbyhöjden

Björkhagen

Hästhagen Danviken

Finnboda Kvarnholmen Finnberget Henriksdal

Alphyddan

Sickla strand Nysätra Ekudden

Järla sjö Finntorp

Nacka Strand

Bagarmossen Enskede-Dalen

Skarpnäcks Tallkrogen Gård

Gamla Enskede Enskede-

Fältet Enskede-Gård

Stureby

Örby

Rågsved Hagsätra Långsjö

Älvsjö Örby slott

Liseberg Östberga Västberga

Liljeholmen Gröndal

Långholmen Reimers- Holme Lilla Essingen Stora Essingen

Aspudden

Midsommar- Kransen Hägerstens-Åsen Hägersten Mälar- Höjden Bredäng Kungshatt

Sätra

Skärholmen Vårberg

Vårby gård

Vårby

Kungens Kurva

Smista

Segeltorp Kolartorp

Jakobslund

Kråkvik

Utsälje Snättringe

Västertorp

Fruängen

Herrängen Långbro

Solberga

Bandhagen Högdalen

Svedmyra

Gubbängen

Flaten Östermalm

Vasastan

Norrmalm Kungsholmen Stadshagen Kristineberg Traneberg Ulvsunda

Alvik Stora Mossen Ålsten Abrahamsberg Olovslund

Åkeslund Åkeshov Södra

Ängby Norra ängby

Bromma kyrka

Riksby Eneby Sundby

Beckomberga Råcksta Vällingby Nälsta

Solhem Bromsten

Flysta

Bällsta Mariehäll Rissne

Duvbo Hallonbergen

Storskogen

Lilla alby Centrala Sundbyberg

Ulvsunda Industriområde

Råsunda

Hagalund

Huvudsta

Haga Bergshamra Mörbylund Charlottenberg Mörby

Stocksund

Stockby Långängen

Norra Sticklinge

Södra sticklinge Islinge

Torsvik Hersby

Heresrud

Mosstorp Baggeby

Larsberg Grönsta

Näset Djursholm

Ösby

Svalnäs Lahäll

Näsbypark Näsbydal

Grindtorp

Sågtorp Roslags-

Näsby Enebyberg Eneby

Norskogen

Näsbypark Näsby-

Gård

Berga

Blackeberg Grimsta

Hässelby Strand Hässelby villastad

Skälby Barkarby Veddesta Jakobsberg

Grönvreten Berghem Bolinderbyn

Stora viby

Norrviken

Skälby Knista Häggvik Lilla viby

Slarpäng

Ella gård Ella park

Vallabrink

Visinge Gribbylund

Rönninge Ensta krog

Tibble

Bergtorp

Hägernäs Jaktvillan

Ullna kvarn

Viggbyholms Gård

Viksjö

Stora lund

Hässelby gård Vinsta

Lunda

Tensta Akalla Hansta

Tureberg

Edsviken

Husby

Hjulsta

Järvafältet Kista

Helenelund

Sjöberg

Sätra Äng Skogsvik

Nora Danderyd Klingsta

Klingsta Ekbacken Park Silverdal Kymlinge

Järva Ursvik

Ör Kista

Rinkeby

Kälvesta

Nockeby Nockebyhov

Drottningholm

Höglandet Äppelviken

Smedslätten

Fredhäll Marieberg

Södermalm

Årsta

Gamla stanSkeppsholmen Riddar-

Holmen

Skomakartorp Träkvista

Asknäs

Älvnäs Närlunda

Ekendal Tappström Ekeby

Fridhem

Stensborg

Brygga Lindö

Jungfrusund

Johanneshov

229 271

275

261

279

262 265

277

226

222

E 20

E 20 E 18

E 18 E 18

E 4 E 4

E 4

75

Tunnel 16,5 km Tunnel 1,8 km

Stockholm

Lovön

Ekerö Huddinge

Sollentuna

Järfälla

Förbifart Stockholm.

Ny sträckning för E4 väster om Stockholm

Solna

Tunnelläge Ytläge TRAFIKPLATS

LINDVRETEN NORRA TRAFIKPLATS

LINDVRETEN SÖDRA TRAFIKPLATS LOVÖN

References

Related documents

För att minska omgivningspåverkan kommer tillförsel av vatten att göras till grundvattenmagasin, så kallad skyddsinfiltration, i anslutning till bergtunnlar och jord- och

Sändlista - inbjudan till samråd för vattenverksamhet och skyddsåtgärder för fastigheter i Vålberga. Handläggare: Roland Malmbjer Upprättad 2017-03-01 Objekt:

Dränvatten och processvatten från schakt i jord och berg i anslutning till trafikplatser och tunnelpåslag får användas för skyddsinfiltration utanför spont om kvävehalten

Tillståndsprövning mark- och miljödomstolen Tillfällig hamn Sätra, Malmviken, Norra Lovö Underlag för bemötande. Bullerskyddsåtgärder hamnar

inget vatten från vare sig bergmassor eller hamnplaner kommer att ledas till recipient utan att ledas till reningsverk för omhändertagande.. Frågor kopplat till

Tillfällig hamn Sätra varv, Teknisk beskrivning för vattenverksamhet och hamnverksamhet, Tillståndsansökan

Tillfällig hamn Malmviken, Teknisk beskrivning för vattenverksamhet och hamnverksamhet, Tillståndsansökan

Tillfällig hamn norra Lovö, Teknisk beskrivning för vattenverksamhet och hamnverksamhet, Tillståndsansökan