Resvaneundersökning i sydöstra Sverige
Blekinge, Småland och Öland
Rapport 2012-12-11 Ver 2.3
Projektnummer: 1734-1130
Dokumenttitel: Resvaneundersökning RVU i Sydöstra Sverige Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:2012-12-11
Dokumenttyp: Rapport
Publikationsnummer: 2012:237 ISBN: 978-91-7467-428-6 Projektnummer:1734-1130 Version: 2.3
Publiceringsdatum: 2012-12-11 Utgivare: Trafikverket
Kontaktperson: Jörgen Persson
Uppdragsansvarig: Trafikverket Region Syd
Distributör: Trafikverket, 789 89 Borlänge, telefon: 0771-921 921
Innehåll
Förord ... 6
Sammanfattning av resultaten... 7
Drygt hälften av resorna görs inom tätorterna ... 8
Stora resströmmar går till/från residensstäderna ... 8
1. Bakgrund och syfte ... 11
1.1 Undersökningens bakgrund ... 11
1.2 Syftet med undersökningen ... 11
2. Metod och genomförande ... 12
2.1 Metod ... 12
2.2 Urval och geografisk indelning ... 12
2.3 Utskick ... 13
2.4 Svarsfrekvens ... 14
2.5 Undersökningens validitet ... 16
2.6 Internt bortfall ... 18
2.7 Statistisk säkerhet ... 19
2.8 Viktning av materialet ... 21
2.9 Koordinatsättning ... 21
2.10 Förflyttningar som ingår i resvaneundersökningen ... 21
3. Antal resor ... 22
3.1 Antal resor ... 22
3.2 Orsak till att inte ha rest ... 24
4. Trafikarbetets fördelning ... 25
4.1 Trafikarbetet fördelat på färdmedel ... 25
4.2 Trafikarbetet fördelat på ärenden ... 26
4.3 Spenderad restid ...28
5. Tillgång till olika färdmedel ... 29
5.1 Körkort för personbil ... 29
5.2 Biltillgång ... 30
5.3 Tillgång till cykel och elcykel ... 31
5.4 Tillgång till kollektivtrafikkort ... 32
6. Färdmedelsval ... 33
6.1 Nyttjande av olika färdmedel ... 33
6.2 Fördelning över huvudfärdsätt ... 34
6.3 Fördelning över huvudfärdsätt – skillnader mellan kommunerna ... 35
6.4 Fördelning över huvudfärdsätt – jämförelser med andra studier ... 38
7. Attityder till minskat bilåkande ... 39
7.1 Attityder till ett minskat bilåkande ... 39
8. Resströmmarna i regionen ... 46
8.1 Resströmmar mellan kommuner ... 47
8.2 Resströmmar utanför regionen...48
8.3 Större resströmmar mellan orter i regionen ... 49
9. Ärenden ... 52
9.1 Ärende... 52
9.2 Ärende – jämförelse med andra resvaneundersökningar ... 53
9.3 Färdsätt och ärende... 54
9.4 Färdsätt och hushållssammansättning ... 55
10. Resor med byten och reskedjor ... 56
10.1 Resor med flera färdmedel ... 56
10.2 Reskedjor ... 58
11. Reslängd och restid ... 60
11.1 Reslängd ... 60
11.2 Restid ... 62
11.3 Researbetets fördelning över dygnet och färdmedel ... 65
11.4 Researbetets fördelning över dygnet och ärenden... 67
12. Specialanalys: Resor till och från arbetet ... 69
12.1 Andelen förvärvsarbetande ... 69
12.2 Resan till arbetet ... 70
12.3 Förmåner på arbetsplatsen ... 72
12.4 Tillgång till kommunikationer ... 73
12.5 Resströmmar: Andel arbetsresor... 74
13. Specialanalys: Fritidsresan ... 75
13.1 Antal resor ... 75
13.2 Fördelning över huvudfärdsätt ... 77
13.3 Fritidsresornas längd och fördelning över dygnet ... 79
13.4 Resströmmar – fritidsresor ... 81
14. Specialanalys: Pensionärers resvanor ...82
14.1 Val av färdmedel ...82
15. Skillnader mellan olika typer av kommuner ... 85
15.1 Klassificering av kommunerna ... 85
15.2 Antal resor ... 87
15.3 Färdsätt ... 88
15.4 Tillgång till kollektivtrafikkort ... 89
15.5 Ärende ... 90
15.6 Reslängd och -tid ... 91
15.7. Förvärvsarbetande ... 91
15.8 Tillgång till kommunikationer ... 94
15.9 Nyttjande av olika färdsätt ... 96
15.10 Mål – förändrat bilåkande ... 97
16. Skillnader mellan olika typer av orter ... 98
16.1 Klassificering av typorterna ... 98
16.2 Antal resor ... 99
16.3 Färdsätt ... 101
16.4 Tillgång till kollektivtrafikkort ... 102
16.5 Ärende ... 103
16.6 Reslängd ... 104
16.7. Förvärvsarbetande ... 105
16.8 Tillgång till kommunikationer ... 108
16.9 Resefrekvens för olika färdsätt ... 109
16.10 Typresrelationer... 110
16.11 Mål – förändrat bilåkande ... 112
17. Bakgrundsfrågor ... 113
17.1 Kön och ålder ... 113
17.2 Sysselsättning ... 113
17.3 Utbildningsnivå ...114
17.4 Hushållens inkomst ...114
17.5 Bostadstyp ... 115
17.6 Hushållssammansättning ... 115
Bilaga A: Resematriser ...116
Bilaga B: Ytterligare kartor ... 140
Bilaga C: Bortfallsintervjuer ... 144
C.1 Vana av olika färdsätt ... 144
C.2 Förflyttningar en vanlig resdag ... 144
C.3 Utbildningsnivå ... 145
C.4 Sysselsättning ... 145
C.5 Kön och ålder ... 145
Bilaga D: Enkät och resedagbok ... 146
Bilaga E: Kommunresultat ... 154
Förord
Intermetra Business & Market Research Group AB fick i december 2011 i uppdrag av Trafikverket att genomföra en resvaneundersökning bland medborgarna i sydöstra Sverige, dvs. Blekinge, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län.
Bakom uppdraget stod, förutom Trafikverket, en beställargrupp som även innefattade Regionförbundet Jönköpings län (inkl. Jönköpings länstrafik), Regionförbundet Södra Småland (inkl. Länstrafiken Kronoberg),
Regionförbundet i Kalmar län (inkl. Kalmar länstrafik), Region Blekinge (inkl.
Blekingetrafiken), samt Växjö och Kalmar kommuner.
Projektgruppen på Intermetra har bestått av Markus Lagerqvist (projektansvarig), Rune Broo (seniorkonsult), Michaela Andersson (projektassistent), Pontus
Sundqvist (webbenkäter) och Clara Kårelind (fältkoordinator).
Tryck och distribution av enkäter har hanterats av StroedeRalton AB.
Göteborg, oktober 2012
Intermetra Business & Market Research Group AB
Sammanfattning av resultaten
Undersökningens bakgrund
Undersökningens syfte är att ge en uppdaterad kännedom om medborgarnas resor regionalt och interregionalt. Undersökningen ska ge information om alla typer av resor;
såväl studie- och arbetspendling, resor i tjänsten som fritidsresor.
Undersökningen genomfördes postalt genom att en enkät och en resedagbok skickades ut till ett urval av 62 000 personer i åldern 16-84 år boende i Blekinge, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län. Jönköpings kommun genomförde en egen RVU 2009 och har därför stått utanför denna undersökning. Emellertid har den information som då samlades in om hur många resor (och för vilka ärenden resp. med vilka färdmedel) som gjorts mellan olika kommuner, inkorporerats i de kartor som visas i rapporten liksom i resematriserna.
Av de som nåddes av enkäten svarade 47 %, vilket är en svarfrekvens som ligger i nivå med likande större resvaneundersökningar som genomförts under 00-talet.
Varje vardagsdygn görs 1,8 miljoner resor
I hela Småland, Öland och Blekinge görs 1,8 miljoner förflyttningar under ett genomsnittligt dygn (genomsnitt över alla veckodagar, inkl. Jönköping).
Under en vanlig vardag reser närmare 80 % av befolkningen. I genomsnitt genomför varje person i regionen 2,3 resor per dag. Under helgerna reser ca 65 % – under en lördag eller söndag genomför varje person i genomsnitt 1,7 resor.
I den nu undersökta regionen (exkl. Jönköping) görs ca 1,4 miljoner resor varje vardag och 1,0 miljon varje lör- eller söndag.
Flitigaste resenärer är personer i åldern 25-44 år, medan personer över 65 år genomför minst antal resor per person och dag.
Smålands, Ölands och Blekinges invånare reser 33 miljoner kilometer varje dag
Invånarna i de tre landskapen (inklusive Jönköping) reser drygt 33 miljoner km varje dag. Av de resta kilometrarna står bil för 76 % på vardagar och hela 85 % på helgerna.
Långa resor som är 50 km eller längre står för över hälften av de producerade personkilometrarna, medan resor på under 10 km endast står för 12 %.
Sett till tid spenderar invånarna i genomsnitt ca 1 h och 20 minuter på resande fot varje dag, vilket motsvarar sammanlagt 1 miljon timmar generarat trafikarbete per dygn (inkl Jönköping).
Endast var femte invånare har ett kort på kollektivtrafiken
Över 90 % av hushållen har tillgång till bil och lika stor andel har tillgång till cykel.
Elcykel är ännu mycket ovanligt – endast 1,3 % av hushållen har tillgång till en elcykel.
Var femte invånare har idag ett tåg- eller busskort. En majoritet i åldern 16-24 år har
kollektivtrafikkort, men därefter sjunker andelen med ökande ålder.
Över två tredjedelar av resorna görs med bil
Över två tredjedelar av resorna görs med bil som huvudfärdmedel, medan
kollektivtrafiken endast står för 6 % av antalet resor. Det betyder att en fördubbling av kollektivtrafiken, mätt i antalet resor, skulle kunna åstadkommas genom en överföring av blott 8 % av bilresorna till kollektivtrafikresor.
Den genomsnittliga längen på kollektivtrafikresorna är dock betydligt större än för bilresorna, vilket gör att kollektivtrafiken svarar för 17 % av antalet personkilometer.
Det finns stora skillnader beroende på demografiska variabler och geografi. Bilen står för en mindre andel av resorna bland yngre och i de större städerna.
Var tionde bilåkare har planer på att minska sitt bilåkande
Den största gruppen bland bilisterna har inte någon vilja att dra ned på sitt bilåkande, men det finns en betydande grupp som har sådana tankar, eller kanske redan påbörjat det.
Mer än var tionde person är en flitig bilanvändare som har kommit så långt att hon eller han redan provat att ersätta bilresor med andra alternativ, eller åtminstone har tankar på hur det ska gå till. Ytterligare 17 % uttrycker en viss ambition, men har inte kommit längre än så.
Det finns ett starkt samband mellan tillgången till bra kollektivtrafik och viljan att resa mindre med bil. Kvinnor, yngre och högutbildade har också en större vilja att dra ned på sin bilanvändning jämfört med andra grupper.
Drygt hälften av resorna görs inom tätorterna
Strax över häften av alla förflyttningar görs inom en och samma tätort. Drygt hälften av dess i sin tur (drygt 27 % av alla resorna) görs i de fyra residensstäderna.
Stora resströmmar går till/från residensstäderna
Även de resströmmarna som flyter utanför tätorterna domineras av regionens residensstäder.
Stora resströmmar går även mellan flera kommuner i Jönköpings län, såsom Habo, Nässjö, Eksjö, Vaggeryd, Gnosjö och Värnamo.
Kollektivtrafikströmmarna mellan regionens orter liknar i mångt och mycket
bilströmmarna – fast på en mycket lägre nivå. De, i jämförelse med biltrafiken, relativt små strömmarna av kollektivtrafik även mellan de större städerna och omkringliggande orter visar på en stor potential att öka andelen kollektivresenärer.
Förutom till Stockholm, går samtliga större resströmmar in/ut från regionen till
näraliggande kommuner. Det största utbytet sker mellan kommunerna i norra delen av regionen till/från Östergötland.
Hälften av vardagsresorna är arbets- eller studieresor
Knappt häften av vardagsresorna är resor till och från arbete/studier, eller tjänsteresor.
Efter arbets- och studieresor är de vanligaste resorna inköpsresor, samt resor till olika fritidsaktiviteter, som står för runt en femtedel av resorna vardera.
Val av färdmedel skiljer mellan olika ärenden. Resor till skola/studier görs i högre grad
med kollektivtrafik, medan inköpsresor i högre grad är bilresor.
Mycket få resor är kombinationsresor med olika färdmedel
En mycket liten andel av resorna är kombinationsresor med flera färdmedel (gång undantaget). Totalt 1 % av resorna är kombinationsresor med bil och kollektivtrafik och 0,7 % med cykel och kollektivtrafik. Dock utgör kombinationsresor med bil + buss/tåg, eller cykel + buss/tåg 30 % av den i sig låga andelen kollektivtrafikresor.
Många ärenden ingår i reskedjor
Det finns en tydlig relation mellan ärenden och om en resa ingår i en kedja av resor, där man inte åker hem emellan. Ärenden som nästan allra oftast ingår i en reskedja är tjänsteärenden, följt av hämta och lämna någon.
Störst andel ”en-ärendekedjor” finns bland resor till skola/studier, där 60 % av resorna inte ingår i en reskedja. Bland arbetsresorna ingår 47 % i en reskedja.
Totalt sett uträttas hälften av alla ärenden i en reskedja.
De flesta resorna är korta resor
Runt två tredjedelar av alla resor är under 10 km långa.
Förutom tåg, som används för långa resor, och cykel/gång som används för korta resor, är det stor spridning på reslängderna för övriga färdmedel.
Medelresan varar ca 40 minuter, under både vardagar och helger. De längsta resorna är tjänsteresor, medan post-, bank- och andra myndighetsärenden endast är 15 minuter långa.
Sju av tio arbetsresor görs med bil
Totalt förvärvsarbetar 78 % av invånarna i åldern 20-64 år. Av deras resor till arbetet görs ca 70 % med bil och 6 % med kollektivtrafik.
Närmare 80 % av de förvärvsarbetande har tillgång till fri parkering i anslutning till arbetsplatsen. Bland de 12 % som har avgiftsbelagd parkering reser en mindre andel med bil som ensam förare – 54 % mot 66 % bland de som har fri parkering.
Drygt 70 % har tillgång till en busshållplats inom 500 meter från sin arbetsplats och knappt 70 % inom 500 meter från hemmet.
Varje dag görs 185 000 fritidsresor
Under en vanlig vardag reser var fjärde invånare till en fritidsaktivitet vilket motsvarar 185 000 resor per dag. På helgen är det 35 %, vilket motsvarar 301 000 resor.
Fritidsresor görs oftast med bil, men skillnaderna är stora beroende på kön och ålder.
Kvinnor samåker i högre grad än män. Yngre personer samåker även de i högre grad än andra åldrar och gör också en större andel av resorna med cykel eller till fots.
Under vardagarna görs störst antal fritidsresor under timmarna efter arbetsdagens slut, med en tydlig topp vid 18-tiden.
Pensionärer reser på andra tider
Pensionernas resvanor skiljer sig tydlig från andra invånare på flera olika sätt. Framför
allt skiljer sig tiden på dygnet de reser på vardagar genom att det inte finns tydliga
toppar under morgon och eftermiddag. Istället är resandet spritt från 10-tiden på
morgonen, fram till 16-tiden på kvällen.
Pensionärer reser i mycket hög grad med bil, endast 2 % av resorna görs med kollektivtrafik. De pensionärer som reser kollektivt är i högre grad kvinnor och ensamboende.
Tydliga skillnader mellan olika typer av kommuner och orter
Andelen invånare som reser och antalet resor de gör skiljer sig beroende på var i regionen man bor. Boende i regionens större städer och deras förorter reser mer
frekvent än boende på mindre orter/landsbygd som ligger långt från en stor ort eller väg.
De större städerna avviker genom en högre andel kollektiv- och cykelresor.
Andelen bilresor är allra störst på landsbygd och i mindre orter som ligger långt från en
stor ort eller väg. Här är också viljan (och möjligheten) att resa mindre bil i framtiden
som lägst.
1. Bakgrund och syfte
1.1 Undersökningens bakgrund
Samhällets omdaning inom sysselsättning, bosättning och värderingar fortlöper ständigt.
Detta påverkar behov och val av transporter som i dag och i framtiden ser annorlunda ut än hur det såg ut i går. En god kännedom om medborgarnas resvanor är en viktig förutsättning för att kunna planera åtgärder i trafiksystemet.
Dessa förändringsprocesser mäts i olika studier och undersökningar på nationell nivå, men i många avseenden behövs ett fördjupat underlag om resmönstret för att få en effektivare åtgärdsmix som bättre tillgodoser medborgarnas regionala och lokala resebehov.
I det område som omfattar Blekinge, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län finns idag ingen komplett eller uppdaterad statistik om invånarnas resande.
Trafikverket har därför, tillsammans med Regionförbundet Jönköpings län (inkl.
Jönköpings länstrafik), Regionförbundet Södra Småland (inkl. Länstrafiken Kronoberg), Regionförbundet i Kalmar län (inkl. Kalmar länstrafik), Region Blekinge (inkl.
Blekingetrafiken), samt Växjö och Kalmar kommuner låtit genomföra en resvaneundersökning bland medborgarna i denna region.
1.2 Syftet med undersökningen
Undersökningen ska ge en uppdaterad kännedom om medborgarnas resor regionalt och interregionalt. Undersökningen ska ge information om alla typer av resor; såväl studie- och arbetspendling, resor i tjänsten som fritidsresor. Just fritidsresorna är idag ett område där kunskaperna är bristfälliga, trots att de utgör en ansenlig del av det totala transportarbetet.
Förutom information om varje resa (från en startplats till en annan plats där man gör ett ärende) ska även reskedjor (flera ärenden direkt efter varandra) och byten mellan olika färdmedel kartläggas. Undersökningen ska ge information om vilka delresor som görs och vilka färdmedel som används.
Ett mål med undersökningen är även att hitta mönster och identifiera ”typorter” eller
”typkommuner”, avseende hur reserelationerna ser ut. Det kan t.ex. handla om hur
resmönstren bestäms eller påverkas av tillgänglig infrastruktur, befolkningsstruktur eller
andra egenskaper hos kommunerna. Denna kunskap är värdefull i samband med att
man ska bestämma inriktning av nya långsiktiga planer inom infrastrukturen och då nya
trafikförsörjningsplaner upprättas.
2. Metod och genomförande
2.1 Metod
Undersökningen genomfördes genom postala enkäter. Det utsända materialet bestod av tre delar – ett missiv som förklarade hur och varför undersökningen genomfördes, en enkät, samt en resdagbok.
Möjlighet fanns att skicka in den ifyllda enkäten och resedagboken i ett förfrankerat svarskuvert, eller att mata in svaren på webben via en personlig inloggningskod.
Enkäten bestod av 17 frågor om respondenten och hennes resvanor.
Resedagboken bestod av detaljerade frågor kring samtliga förflyttningar under en på förhand specificerad resdag.
Enkät och resedagbok i sin helhet finns bifogade rapporten som bilaga D.
2.2 Urval och geografisk indelning
Undersökningen är giltig för medborgare i åldern 16-84 år boende i Blekinge, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län.
Ett undantag är Jönköpings kommun som helt exkluderades från undersökningen då en omfattande resvaneundersökning genomfördes i kommunen år 2009.
Ett grundurval om 50 000 personer slumpades över hela regionen efter befolkningsfördelningen. Några undantag gjordes dock vid urvalsdragningen:
Det antal personer som skulle allokerats till Jönköpings kommun slumpades istället över övriga kommuner i Jönköpings län.
Fem kommuner valde att förstärka underlaget i sina respektive kommuner med ett utökat urval. Detta gäller Emmaboda, Kalmar, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö kommuner.
Kalmar och Växjö kommuner valde att utöka målgruppen till att även inkludera barn i åldern 12-15 år. Resultaten från barnenkäterna är inte inkluderade i denna rapport utan redovisas separat till Kalmar och Växjö kommuner.
Det slutliga bruttourvalet bestod av 62 004 personer i åldern 16-84 år (samt 903 barn i åldern 12-15 år i Kalmar och Växjö kommuner).
Urvalet har dragits från Statens personadressregister (SPAR) som tillhandahålls av
Skatteverket och omfattar samtliga personer som är folkbokförda i Sverige.
Figur 2.1: Område som täcks in av denna resevaneundersökning
2.3 Utskick
Utskicket genomfördes i form av ett första utskick till samtliga personer, jämt fördelat över 14 specificerade resdagar, dvs. måndag till söndag under två veckor.
Därefter genomfördes två påminnelseutskick till personer vars svar inte inkommit (postalt eller via webb). Båda dessa fördelades jämt över sju specificerade resdagar.
I resedagboken fanns ingen möjlighet att byta, eller ange en egen, alternativ resdag.
Tabell 2.1: Utskickens fördelning över resdagar
Resdagar Period Antal utskick Andel av svaren
Grundutskick 1-14 19 mars-1 april 62 004 69 %
Påminnelse 1 15-21 16-22 april 46 135 23 %
Påminnelse 2 22-28 7-13 maj 36 846 8 %
Summa 144 985
2.4 Svarsfrekvens
Undersökningen stängdes 13 juni 2012. Efter denna dag mottogs inga fler inkommande svar, varken postalt eller via webben.
Förutom inkomna svar noterades bortfall i form av postreturer pga. okänd eller avflyttad adressat. Under insamlingsperioden hade Intermetra även support via e-post, samt över telefon måndagar till torsdagar kl. 13.00–20.00, fredagar kl. 13.00–17.00, samt lördagar och söndagar kl. 12.00–16.00.
Personer som ringde in och meddelande att respondenten av olika anledningar inte kunde eller ville svara på undersökningen noterades.
Tabell 2.2: Bortfall och svarsfrekvens
Antal Procent
Bruttourval 62 004 100 %
Övertäckning
Geografi
1160 0,3 %
Postretur (okänd/avflyttad adressat) 637 1,0 %
Avliden 32 0,1 %
Fysiskt/psykiskt funktionshinder 139 0,2 %
Nettourval 61 036 98,4 %
Bortfall
Ej svar 31 248 51,2 %
Vägran, vill ej svara 678 1,1 %
Tomt formulär inskickat 138 0,2 %
Enkät ifylld av fel person 2 0,0 %
Språksvårigheter 30 0,0 %
Tillfälligt bortrest 31 0,1 %
Inkomna svar, svarsfrekvens 28 909 47,4 %
1. Personer som ej bor i den kommun de är folkbokförda eller meddelat att de ej bor i området.
Tabellen på nästa sida visar det slutliga urvalet, samt svarsfrekvensen uppdelat på kommunerna i regionen.
Den totala svarsfrekvensen var 47,4 %. Svarsfrekvensen på kommunnivå varierar från 43 % i Oskarshamns kommun till 52 % i Eksjö, Aneby och Mörbylånga kommuner.
Skillnader i svarsfrekvens mellan kommuner kan bero på en rad olika faktorer, men en viktig förklaring är troligen olika lokala insatser som gjorts i vissa kommuner för att öka upp svarsfrekvensen, exempelvis annonser i lokalpress och radioreklam, som
uppmärksammat invånarna på undersökningen.
I Kalmar och Växjö kommuner erbjöd de lokala medborgarkontoren support på flera
språk till icke svensk-språkiga kommuninvånare. Information om detta fanns på det
missiv som skickades med undersökningen.
Tabell 2.3: Fördelning av urvalet, antal svar, samt svarsfrekvens per kommun (exkl. enkäter till barn 12-15 år)
Folkmängd
(antal 2011) Bruttourval
(antal) Nettourval
(antal) Inkomna
svar (antal) Svarsfrek- vens (%)
Karlshamn 31 185 1 738 1 716 801 46,7
Karlskrona 64 215 3 524 3 411 1532 44,9
Olofström 12 876 730 714 336 47,1
Ronneby 27 910 1 551 1 524 731 48,0
Sölvesborg 16 793 934 924 407 44,0
Aneby 6 415 573 567 295 52,0
Eksjö 16 304 1 448 1 426 745 52,2
Gislaved 28 868 2 549 2 524 1171 46,4
Gnosjö 9 400 828 816 364 44,6
Habo 10 828 899 894 439 49,1
Mullsjö 7 034 610 602 287 47,7
Nässjö 29 367 2 581 2 546 1269 49,8
Sävsjö 10 871 951 940 455 48,4
Tranås 18 108 1 589 1 573 724 46,0
Vaggeryd 13 160 1 132 1 112 545 49,0
Vetlanda 26 302 2 315 2 295 1140 49,7
Värnamo 32 934 2 882 2 844 1327 46,7
Borgholm 10 622 609 601 309 51,4
Emmaboda 9 039 1 511 1 490 743 49,9
Hultsfred 13 515 765 759 360 47,4
Högsby 5 768 321 315 147 46,7
Kalmar 62 815 9 564 9 415 4249 45,1
Mönsterås 12 853 716 710 343 48,3
Mörbylånga 14 138 782 777 405 52,1
Nybro 19 636 1 104 1 088 513 47,2
Oskarshamn 26 166 1 449 1 422 617 43,4
Torsås 6 886 383 379 185 48,8
Vimmerby 15 397 853 845 418 49,5
Västervik 36 015 2 023 2 008 982 48,9
Alvesta 18 917 1 026 999 465 46,5
Lessebo 8 077 439 433 217 50,1
Ljungby 27 357 1 510 1 483 674 45,4
Markaryd 9 513 526 522 238 45,6
Tingsryd 12 235 1 682 1 668 809 48,5
Uppvidinge 9 216 1 507 1 484 748 50,4
Växjö 83 710 7 504 7 399 3437 46,5
Älmhult 15 629 846 831 429 51,6
Summa 768 079 61 954
161 056 28 909
1. Exkl. 50 personer som innan utskicket konstaterades att de ej bor i den kommun de är folkbokförda.
Figur 2.2: Svarsfrekvens per kommun.
2.5 Undersökningens validitet
Att en undersökning har hög validitet innebär att den verkligen mäter det som den är avsedd att mäta. I detta fall att undersökningens resultat ger en rättvisande bild av resvanorna bland alla invånare i åldern 16-84 år i den aktuella regionen.
Låg validitet kan bero på ett flertal olika anledningar, såsom felaktigt formulerade frågor, felaktivt urval eller metodval.
I den aktuella undersökningen torde de största potentiella orsakerna till validitetsproblemen vara följande faktorer:
Låg svarsfrekvens
Svårigheter att fylla i resedagboken
Då svarsfrekvensen ligger på 47,4 % innebär det att 52,6 % av populationen inte svarat
på undersökningen. Detta är dock ett problem endast om de som inte svarat väsentligen
skiljer sig från de som svarat.
För att kontrollera detta har intervjuer genomförs med ett slumpvis urval av bortfallet, där personer som inte skickat in enkäten fått svara på
Varför de inte skickade in enkäten
Resfrekvens med olika färdmedel
Förflyttningar under en vanlig resdag (färdmedel och ärende)
Ålder och kön
Utbildning
Sysselsättning
Bortfallsundersökningen genomfördes genom telefonintervjuer. Telefonintervjuerna genomfördes efter att undersökningen avslutats under perioden 27 juni till 9 juli 2012.
Tabell 2.4: Anledning till att man inte svarat på enkäten
Andel (%) n=655 Kontaktade men vill ej svara på några frågor över telefon 33,6
Hade inte tid eller lust svara på enkäten 18,3
Reser för lite 7,5
Glömde bort att svara 7,5
Inte sett enkäten 6,6
För komplicerad att svara på 6,1
Sjukdom, funktionshinder 3,7
Svarar aldrig på enkäter 4,4
Språksvårigheter 3,1
Har svarat 2,6
Var bortrest 2,0
Tappade bort enkäten 1,4
För lång enkät 1,2
Trodde inte den gällde mina resvanor 1,1
Fick ingen ersättning 0,3
För personliga frågor 0,3
Annan anledning 0,6
SUMMA 100 %
Andelen som inte svarat för att de inte rest på den aktuella resdagen, eller tycker att de reser för lite är 18 % i bortfallet. Detta kan jämföras med 22 % av de som svarat på enkäten som inte rest under den aktuella dagen.
Utöver dessa 18 % kan finnas ytterligare några procent bland de som aldrig svarar på/läser enkäter, som har språksvårigheter, har tappat bort enkäten etc. som inte rest.
Det finns alltså ingen anledning att förmoda att de som svarat representerar personer
som reser i betydligt större omfattning än de som inte svarat.
Analysen av resultaten från bortfallsintervjuerna, avseende de bakgrunds- och resvanefrågor som ställdes, visar att de som inte svarat på enkäten inte väsentligen skiljer sig från de som svarat avseende kön, utbildning, sysselsättning eller resvanor.
Dock finns en avsevärd skillnad i ålderssammansättningen. Bland de som svarat på undersökningen finns en överrepresentation av framför allt personer över 65 år, medan yngre personer är underrepresenterade.
Detta har kompenserats för genom viktning av resultaten (se kapitel 2.6).
Resultaten från bortfallsintervjuerna redovisas i detalj i bilaga C.
Den andra potentiella källan till problem med validiteten är svårigheter att fylla i resedagböckerna. Detta gäller framför allt:
Förståelse för vad som är en förflyttning
Angivelser av avstånd (km)
Angivelser av adresser
Många respondenter har svårigheter att förstå vad som avses vara en förflyttning. Det kan manifestera sig genom att man redovisar flera ärenden som en förflyttning, eller genom att man delar upp en förflyttning med byten till flera förflyttningar. Detta har korrigerats för genom att alla resdagböcker gåtts igenom manuellt och felaktigheter har justerats för genom att slå ihop eller dela upp resor i förflyttningar.
Angivelser av avstånd är svåra för respondenterna, framför allt om de avser sträckor som man sällan reser, eller när man reser med kollektivtrafik. Det är enklare att
uppskatta sträckan för resor som görs med bil, cykel eller till fots. Det är även lätt att av misstag ange avstånd i fel måttenhet (t.ex. meter i stället för km). Av denna anledning bör läsaren tolka resultat som anger sträckor med viss försiktighet.
Angivelser av adresser är ett problem då respondenterna inte alltid kan ange en korrekt adress eller anger en adress av typ ”apoteket” eller ”busshållplatsen”. Detta har i möjligaste mån korrigerats i adresskodningen, genom att ta fram adresser till angivna platser i de fall det är möjligt, t.ex. affärer, skolor, hållplatser etc.
2.6 Internt bortfall
Storleken av det interna bortfallet, dvs. att man inte svarat på enskilda frågor i formuläret varierar avsevärt mellan olika typer av uppgifter.
På rena faktafrågor som är lätta att besvara (t.ex. ålder, utbildningsnivå, körkortsinnehav, antal bilar i hushållet etc.) ligger andelen ”ej svar” under 1 %.
Så snart svaret kräver en litet mer kvalificerad kunskap stiger nivån på interbortfallet. På t.ex. frågan om avståndet till närmaste järnvägsstation är andelen ”ej svar” ca 10 %, trots att avståndsintervallen i svarsalternativen är ganska vida.
Ett än större problem är frågorna om hur ofta man gör vissa saker. T.ex. är andelen icke-svar på frågan om hur ofta man samåker i bil hela 21 %. Även på de andra
frekvensfrågorna är andelen betydande. Det är svårt att veta ifall de svarande inte finner ett svarsalternativ som de tycker passar dem eller avstår att svara för att de inte reser alls. Ett troligt alternativ är att man t.ex. samåker utomordentligt sällan, men inte kan säga att man aldrig gör det.
Även frågor som kan kännas alltför närgångna tenderar också att ge hög svarsvägran. I
detta fall är det endast frågan om hushållets inkomst som är av den arten. Här har ca
7 % avstått från att ge en uppgift.
Det största och viktigaste internbortfallet i undersökningen gäller dock uppgifterna om startadress och destination i resedagboken – 74 % av resorna har både start-och målkommun angivna. I en del av detta bortfall har svarspersonerna visserligen skrivit in uppgifter, men så vaga eller svårlästa att de inte kunnat identifieras klart och kodas.
Även om det varit klart inom/mellan vilka kommuner man rest har det ofta varit mer oklart exakt var man startat eller slutat sin resa.
Vad gäller dagboken har vi inte någon möjlighet att kontrollera ifall man glömt eller avstått från att rapportera vissa förflyttningar, men det är naturligtvis så att någon grad av ”underrapportering” förekommer.
Totalt 78 % av förflyttningarna har uppgifterna om start- och sluttider och 81 % om tillryggalagd sträcka. En del av dessa är dock uppenbart orimliga och andra tämligen osäkra. I analyserna har vi därför filtrerat bort de yttre svansarna i svarsfördelningarna för att öka säkerheten (i beräkningen av resehastigheter så många som de 25 % lägsta och 25 % högsta svaren).
2.7 Statistisk säkerhet
Det är omöjligt att ge några enkla generalla siffror för den statistiska säkerheten i
materialet. Den varierar beroende på vilka variabler vi mäter (t.ex. antal resor mellan två kommuner, hur ofta man åker kollektivt etc), vilka mått vi använder (andelar,
medelvärden, antal) och inte minst hur stora de olika studerade delgrupperna är i urvalet.
Nedanstående figur visar uppskattad felmarginal vid en uppmätt andel på 80 % med 95 % konfidens vid olika nivåer, från 250 upp till 50 000 svar.
Figur 2.3 : Felmarginaler vid olika urvalsstorlekar (antal svar netto)
Som framgår ovan är felmarginalen mycket liten ifall vi använder hela urvalet som bas, men kan bli betydande när vi kommer ned på delgrupper som i urvalet kanske bara omfattar något hundratal personer.
74 76 78 80 82 84 86
250 int 500 int. 1 000 int. 2 000 int 3 000 int. 4 000 int. 5 000 int. 7 500 int. 10 000 int. 15 000 int. 20 000 int. 30 000 int. 40 000 int. 50 000 int.
Övre gräns
Undre gräns
Tabellen nedan visar uppskattade felmarginaler vid exempel på olika uppmätta andelar med 95 % konfidens vid olika nivåer på antal svar.
Tabell 2.5 : Felmarginaler vid olika uppmätta andelar och antal svar netto
Svar
n=50 Svar
n=100 Svar
n=250 Svar
n=500 Svar
n=1 000 Svar
n=5 000 Svar n=10 000
Andel 5 % / 95 % ±6,0 % ±4,3 % ±2,7 % ±1,9 % ±1,4 % ±0,6 % ±0,4 % Andel 10 % / 90 % ±8,3 % ±5,9 % ±3,7 % ±2,6 % ±1,9 % ±0,8 % ±0,6 % Andel 20 % / 80 % ±11,1 % ±7,8 % ±5,0 % ±3,5 % ±2,5 % ±1,1 % ±0,8 % Andel 30 % / 70 % ±12,7 % ±9,0 % ±5,7 % ±4,0 % ±2,8 % ±1,3 % ±0,9 % Andel 40 % / 60 % ±13,6 % ±9,6 % ±6,1 % ±4,3 % ±3,0 % ±1,4 % ±1,0 %
Andel 50 % ±13,9 % ±9,8 % ±6,2 % ±4,4 % ±3,1 % ±1,4 % ±1,0 %
