FB?r?uster av
knItu~aiBsto~~lsBa
varden under kriget
melian
Finlando c h Sovjet-Ryssland,
Deii förpo5tstallni1ig Finland p5 grund a r silk geografnslia Bage iiinelnaft, har tr-jc?,t sin pragef j5 dess hulliirs uBr"ori6aning och utscck;i:?g. De iii&nga hrifim ha rornisahah haksiag ncla stagn:tiroiiei-, ibland riles, Ihlaiid mindre ~nkrbb:ara.
EII iiy saar Sda-lAtnirig liar asambats Finland\ htiltur genom
det m-j ss a\ slutack briget ai~ellarm Fisilaiid och hoa je[-Rysdalad. For de oi~lrgderi. iiPba direht fi,l$o under hrigsoperatioaierm. t i - sade 5ig ett modarlit krig vara ~ o t a I t i \En f6arsLtirek4everla:in. Och freden i ,410sht.a den 12-13 mars 1940 b1e.i h i r d iiven 4 kulturellt hanseeilde,
E n graniiOrilytfniirg belitiier icke i och lor sig belyda en föriliteise a\ onlir5dets i iraqa E~ultur. Jleái aié s& icLe skall vara fallet erlordras frasnior allk. att bararna a v caelina hult in^- iiiilaas k l a r och fortsatta ail i e r k a oberoende av de furiiiidrade Iör- PiaIPai~drna. Darjamte fjor atminsko~ie esr del as- drii aie<oar\da materiella hailturen Iia bevarats: hq ggnader, bohag, redskap o. s. v.
FOT de av Firilaiad till Sos jet-Ryssland :i\ [radda orazråden:i sailiras dessa itirutsitttningai-. Inom ungefar haliten av de för-
loiade delarna kr ödeliiggelsern total. bqar, gardar, odlingar aro r.sillbt&r?&gk iOrs&orda. Och i r a n de delar, .iom isonten atmistone i B-iuiudsah -,Elornat, har beIolhnlxigeli begivit sig bort. Sill I811d a v hekolhm~ingeils bortfi?%tninji har dear loi,;ila ha~liurmi~öra sq,raiagts, Detta galler fralnför allt Karelen. d&r dsiget och freds- slutet P realiteten innebar aa sEutningeii och iapplbisiaingen i deiari,i mer an tusenariga bygds Iiistoria och k u l t ~ ~ r .
1
frcig,in om de inkaffade förlusterna i Finland iconi~rnes X~irelen i ftirsta rummet, För a t t dersa förluster skol:$ Crali~sta i sin fulla aidd, skola \ i Biar ge en sa~iiniaiatriingd översikt iiirerden iihtbarclsha bygdens u t i eckliiagsliistoria.
Den l,arel\h:i I~osiittningen leder sitt ~rr5prung fran holonisler ilha T id folhi andrilaqsiideiii slut ocli vihirigatidens Irörjan brar-i yastra Fin'iariid 6verii-j ttade till stränderna .i aster 0111 liadoga.
F r a n denna oheiydliga I30rjail ~itveehlades under de narinast fail- jande 5ri1undsadeiia en bygd. som hili foljd av sin rihedom och
ovanliga al\tivitet a.acbte grunrniolheiis tippnniirhsamliel Kare-
larnas iiykijom:aiher strachle sig i norr till k l i a t et. i riorda ast till Bott~iislia vi6e1i dzir de taraperade >birkarlarnas > och norrman- nens intresseoiiir5deri. Detta \ a r hnïe'ieiis storlietskid.
1 den hamp, som siai5iiingoiia a. axle fr:an-i onn cle barelsba rihedoinarna, oin de harelslh:i 1i:rrideispPatserna ocli handeisva- garna, a. oro Sa erige ocli SOT gorod framst intresserade. Det I~arei- ska olilradel delades: 41 erigr erlioll den .i iistra delen. S o \ gcsaod helrhill den ostrn. 1 ilbeil ii\ 2n omfaltade I<areBeils huvudbygd.
Gransen IastsEops 1 freden i NöLeborg 13Z3.
IiztiBB denna tid hade deii ]\arelska 1,elsjggeBsesi eiielast ibga utbrett sig irari den ur~prurigliga nejden p% \&stra stranden av Ladoga. Den s~eaishn delen av Karelen var sslunda ii13 en Ilor- jan yttersi glest. kn:~pp;ast alls befoll~ad. (3cl-i 5nnu \ i d slutek n1 medeltiden liade 5riliir icke p2 lang% nar liela det omrade, sor:~ sanniiiarafattais under Imdshapshegreppet Karelen. erhallit fast IsoGttniiig.
Till icikjcl a \ hcirehc~rgs-gr&asei1 hommo caen lorni:! cientritl- bygdear l i d Lacioga ocPi de Jseb-yggelsehistorisbt sett jrigre orilra- den:i i t a i t r a Kareieri att fOlja olika tit\ecblliagslirijer. I<ae-elarr~:~
ërster om granasen hade aignriigen kristnats i
den
grekkl%-hatoEsk:ht lasan, barelarna laster onnl gr&nsrsi i elen romersli-Latolska. Reli-giorssformen Iiar aa. en senare i liij,: grad pa\ erbai i0rh5llanderna
i dessa trrrkier. Yletta vicade sig i synnerbel erter ireden P S b l -
bova d% IAadoga-B<are4eis rbleaeacies rned S; e r i ~ e . 'Fil1 i 6 l j c i a\
den s\ cnsha Lyrhans c,ma 211delse~ erbsarnliel i de tidigare grekisk- liatolsha b y g d e r ~ i ~ t flodcie en stor del a\, betolbningela till Fi>ss- land. JHaii Iiar S~eaal\n~at. att aren 1636 och 8657 hela 4107 iainil-
jer f!? ktade i n e r grgliseii Eeri svensha s8atsriialitcn
Bak
b ~ l a d e l f r h Sa\olax bosatta sig pa de ode h l i ~ l a a heliimanen.Era del a r cit. ursprurzgliga I<arelarria stannade 1ih-i ii1
k\
ar och de oeli deras a\?~ornlingar f Urinedlade .i idnre den ganila lokaka karelska htiltureii Mellan deiri, de s. k. eiyriimUise2 oeli de Blriga Inbyggarna i sodra Iáareleai snuciXoI. d. v. s. ättlingarna till de pa 1600-ia4et fraii SaaoPax Iratörsbrivn:t koloiiister~ia, tippel~ipils en tydlig hulturgriiii~. A k ~ ~ i u vid mitten a\ 8800-taket, p5 sina stallen 8. o. in. annu senare, l o r o 5ktrnsb:tp mellan liontral-iemater friir de tv5 folkgrupperna sallsyritrt. F ö r en a>ränöisharelnre \:ir det narap5 en sko i i l P att blil a h:illacl sa\ aklio.P;
förlustlontot kör det seiiasle hriget i Fililand star somen ax de frLmsta posterna cienna gérniPa abtl\arelsh:~ kultur
p&
Karelska ngset. I'isierPigeri hade deii nlodiirna tiden siarhl ps- \ erhat
5%
e11 det galiila 5-rämöisornrZtdet. Aleril dar faainis kort- f arzailde giiiiit ett rli\t ettlologisl;l ixateriai med t:slriba \ iktigaforskningsi.~ppglftq - tillfiilleri dartill äro numera för alltid for- suttna.
1 detta samrnaiiliarig liaia det piipekas. att s5 gott soiii hela det viildiga material i fasta fornlämningar, graTi-ar? fornborgar o. dyl., som belyser det Inarelska folkets aleista historia, dess sjalv- standighetsticl, dess j>päls\7aruilidi>, för ati använda ett av prof. Vainö Voionmaa lanserat uttryck: nuinera befinner sig på ryska sidan om gransen och ar rjslit forskningsgehit. Lyckligtvis har en stor del av dessa fornlaniningar tidigare biivit förtecknade, undersökta och delvis aven publicerade.
De etnologislia förlusterria inskriinka sig icke enbart t411 det specifikt karelska ayraniöis-omradet. ;%ven de ovan nämnda savakkobygderna 1 södra Karelen \-oro etnologiskt värdefulla om de ock icke pk sannma satt som de fhiregiende represenlerade en gammal lokal liuliir. Under de stora etnografiska insamlingarna
i skitet a r 1806)-talet visade sig aven savalilto-områdena utgöra givande arbetsfält. Tack r a r e nyss ilaniinda etnografiska Bnsam- lingar finnes lyckligtvis ett gott, numera fullständigt oersattligt naateriai av de bagge stainmarlias kultur i Finlands Kational- naiuseurn 1 Helsiiigfors. Mindre sarnnlingar Sgde ytterligare Viborgs
och Kexholms museer, vilka sirmlingar torde h a raddats till finska sidan.
Nordost oin Eadoga levde en sarpriiglad, a r den modarna tidena ovanligt litet paverkad karelsk kulttir. nara beslaktad med den fjarrliarelskei på andra sidan den förra rysk-finska gransen. Befolkningen i dessa trakter r a r grekisk-ortodox. Fëeï det övriga Finland föreföll denna miljö i socltnarna och sliogarria nordost om Ladoga som en högst roinaritisk varld; vi bchöva blott nämna de sma, typiska, pittoreska grekisk-katolska hbinekapelen, »isa- sohinorna)), eller de viirldsberhimda graterskorila. För etnologen fanns liar talrika arhetstippgifter.
Ar
P921 anordnades en syske- matisk etnologisk-filologisli uridersöIining B aiagra byari
IIorilants socken, vilket gav utmärkta resultat (publicerade i Kansatieteella- nen Arlaisto 111. Helsingfors 1939). De byar, vilka då berördes av undersökningarna, iiro nuinera förstörda och befolkningen eva- kuerad. Samina sak galler överli~ivud taget större delen av detta kuEturomr&de. Det kan betraktas som en ganska rnarklig till- fallighet, att Nalionalinuseet E Helsingfors iiagra m5nader före krigsutbrottet lat flytta en av de för denna trakt typislaa gårdarnaalr »norgorod-typ» till sitt frilufisiiiuseurn p& Fölisön. Denna torde +-ara en a v be sisira p5 fiiiska siclan om caen nya riksgranseaa. Inom elet f r a n Karelen avträdda ollaraclet filinas tre stader: I'bborg, Sosdavala och Iiexholni.
Eiomst, byggdes under T-rgili Knutsw~ib tag till Karelen ar
6293
Gud och juiiglru Maria till ara, till i.ikets for5var och sjbkaralide till sakerhet. I dessa G5trefererade ord ryrizrnes Tyrgirs K\;na~~ls- sons tanke. att i och med uppförandet atr etl fasLe i Karelen Ile- fasta Sveriges och den rornerslca liyrkaiis makt i Sster. samt salil- tidigt Ibehiirslia de ~ i h t i g a liandelsvagarna till Karelen. Novgoroail och det Svriga Kysslaiid.Vihorgs stad har vuxit upp i slottets onledelhara iiarlzet. Sill en början laöli sig den aiaspr5hslösa stadsbeh-ggelseri till sjäBa/a slottsholmen. meii flyttade srniningom, redan p; 1300-talet, till en öster oin sioltssundet bekgen udde. På 1400-talet hade staden redara en ganska stor utbredning. Gatorna anpassade sig natur- ligt efter den bergiga terrängen. Staden hade d 5 en gaizslia stor
stadsbyrlia, sedermera doinhyrl~a, %amt ett domiuiliarier- och ekl franciskanerkloster. Oiiikring staden byggder pa 1470-talet en ined ett tiotal torn forsedd Lraitig ringmur, vilken under 1500- talet ytterligare törhiiitrades ocli utvidgades.
Intill det nyss abslutadr liriget \ a r Viborg kil8 vissa delar Finlands utan t\ i\ el Slderdomligaste stad. Den hade sin gamla s t a d ) , \ilken uinïattacle oinrådet inom den forria stadsmuren Visserligexi Iiade Per Bralie Sr 1640 genomfört en nu. strang& geo- metrisk stadsplan avexi för deiina del av staden. meii ett oel-n ann~at av den äldre bebyggelseii hade blivit kvar. Strödda över lieha »gamla stail iurinos salunda %par av proiana hus fran tiden före regularitetens genoliit0r:tride. d. i.. s. före 1640. en del av dem \5kerligeii riiedeltida. Av dera garnla ringmuren aterstod. föriatonn smärre fragriier11 ab sjabva miirsiommen, erL medeltida torn. )Wådstoraiet samt det uiider Vasa-tiden uppförda, för alla Viborg-resenärer väihiirida Rurldn tornet,
.
Av de medeltida kyr- borria k\ aritodo före lirigs~~tbrottet den g:\rnZa domkyrkan och svartinurihehyrhai1 b i d a I isserligeri till det inre omb) ggda.Flertalet Isyggnader i Vihorgs >garaila stad utgjordes a i bad
\ i liuiide kalla patricierhus, fran början a\ 8800-talek. Alderni
hos dem bar ju 5a2unda p5 intet- satt imponerande. nicn de repre- senterade trots allt eii mychet betydande kulturhistorisk milj6 1
Viborg. De rilia haiidelsnianssl51iter1?a i %'ih.org, vilka ofta err- sprmngligeii \oro a\ utliaiclsh exkraktioar, Iia gcnom &-huiidraden förmatt ge deni loh:ila itadskuiliureii sin prägel p5 ett satt, som knappast hait sin iizots\ariglict i nhgoai arinan stad i Finland De fran de liborgsha liniidel4rnansIa~11i1jerna ulgang~ia slakterna
ha förövrigt spelat en bet~d:inde roll i Pinlarids historia. icke minst BiirlturePlt.
Dct Biar larit s ~ d r t att f5 preciserade uppgifter oan fbirstis- relsen i Vihorg. i \ a r j e fall ar caet siiliert att tinder de .;ist:> da-
garna före fredsslutet st5ncIiga eidsvador rasat i igariila stan».
i l e båcla medeltidsliyrkorna, domkyrkan och s\-artmulikekyrkan,
h a brunnit ocli äro
nu i
ruiner. MPr.liligl iiog sk6 de två forneni garnla ringmuren osliadade, d. v. s. det rimedellida ~)R&dstornet» och Vasa-tidens runda torn. Slottet liar träffats av artilleri- elden, Inen sliaclorna torde icke vara stora. Till det sista vajade Fiiilai~ds statsflagga 135 det höga S:t Otiofstornet.
E n kulturliistorisk helhet för sig bildade aven lierrgards- bebyggelsen i Viborgs onigivningar. Sill en del Iiörde denna miljö
sainman med de viborgska patricierfaniiilJerna. Men h k mötte aven ett starlit ryskt aristokratiskt inslag.
Sa gott som samtliga av dessa talrika sinå lierrgardar iiro byggda i en ganska särpräglad empirestil, flera av dem enligt rit- ningar av sin tids mest anlitade arkitekter B Petersburg. Genien- sanit för alla a r den rika användningen av kolonner trots att byggnadsmaterialet i flertalet fall ar trä.
E n av dessa gardar är allmännare beliaral, godset Xlonrepos oriiedelbart utanför Viborg. Karaktärsbyggnaden. uppförd enligt ritningar av en italiensk-rysk petersburg-arliitekt. hörde till de i arkitelitonislit laaaiseeaide dislireta i gruppen. Det a r icke heller I<araktarshyggningen, som gjort Alonrepos liant, i synnerhet i
turistliretsar, utan dess jättelika park. Ile stora anläggningarna pabörjades redan p5 1770-talet a r generalguvernör Stupichin. nt-
vecklades ytterligare i början av 1800-talet av priiis Friedricli Il'ilhelm Karl, sedermera Iionung av \T'urtemherg, samt fullhor- dades av gelieimeradet, baron Paui von Nicoiay. Såsom av dessa namn frarngar, var det n~ecllemmar av den högsta societeten i
Petersburg, som hade sina egencloinar i Yibsrgs-trakten: egendo- niar, för vilka jordbruliet knappast nigonsin varit av större be- tydelse.
Beträffaiide de tv8 övriga Iiarelska städerna, Sordavala ocli I<exholni. vilka aven de nuniera befinna sig 115 ryska sidan, kunna vi fatta oss kort. De Iirilturliislorisku förlusterna äro här mindre karinbara.
Sordavala, som till stora delar förstörts tinder kriget, var en jainförelsevis modärn stad. Den g r ~ ~ n d a d e s visserligeri redan
16-13. inen stadens äldsta intill kriget bevarade I-jyggnader, torde h a varit först från 1800-talets början.
Kexholm är i [örhållande till föregående en mera historiskt betonad stad. Ursprungligen torde den h a utgjort en av karelar- nas handelsplatser. Under Tyrsils Knirtssoris Bag till Karelen er- övrades Kexliol~ii a r en svensk styrka, Iilen redan ett å r senare \-ar orten i novgorodernas Iiiinder. Därefter hollo dels ryska, dels litPiatiiska furstar fastet anda till slutet a v 1500-takt. c12 svensIi:ii.na
för l.;ortase perioder tog Keiiliolm i I:esittning. Genoria freden i
Stofbos-a blev H$exiiolms stad och 110rg svensk egencloli~ i6r unge- far ett jrllundrade. d. a.. s. maitil1 freden P Kyskad 1721. De lam-
ningar. soni filinnits B~evurade av deji gamla borgere. h 5 ~ r O r a till
stëirsta delen ir8aa deni sveniska perioden, vilket gör alf man med
s8rsBild saknad skiljes fran Kexlaolm. - 7
1~:irei:~riia iiro till sitt eibsoluta flertal d,ulitesnner och 9utB?er- ska kyrkor funncjs fuljaktligen i samtliga karelska socknar.
hy
deiss:r kyrkor ha antagligen de inom Eirtgszon~ea~ sR.;abais eller far-störts. P5 den liarelslia landsbygden Cunnos inga bevarade ine- delticEskyrBor, oiiireii~crt förekepin laar n Q r a egenartad:: BiyrIilyj'ue~' fran 1'700-laleis semire hiilfl och 1800-talets början. H s-a~tderka I:rHlef rör det ,sig (;m korskyrkor ;ev tia. delvis synnerligen stora: n5sl:an la~uriumeiil:ida 1.3yggnadsverk.
G ~ ~ L - ' .iiisk-kaio?sba liarekare f6red;ommo i större uhstrBelinirng endast i de foxn:~ grii1bsomr5denra. Finl:tnds grekislc-kaloiska iirl.;ebiskop hade siit sate i Sordavnla. das- iiven etL pr5sts::aninn-
ri~inx: verkade. ,%"i klostren i-ar "aiaBan?no kloster
på
li?ialsenih;endn öar i Ladogzr det förniilnsla. Talanio kloster utgör esr stos ksrltur- historisk förlust. ehuru icke p& samnna s5tl natisnzell soni Karelensa i ~ r i g a ksi3turv5rdenr.
Vi Bma ganska uaftirllgt oiypekn&llit ass vid Karelen. Airled-
~iinlgeri hartill liar vitrit den, att Finland dar förlorat Buliuronl- i8den oeln miljtier, fil1 iilka motsrarigheter icke finznas p& andra ha19 4 ::~ndel. liiessa förluster Ima dartill till en arsevard del .~,ariI
totala. d. v. s. iiailturviirden~ ha
p&
grund av krigsiro~atenm fullst5n-digt föriartafs. I<:irelen har 511 enz girig utgjort stridsplal-sen mellan
och 6slc.r. mellan det vasterliiaid.;ka sviirdet oc1z Bslerns %;roksabel. den 3irHd. sorn I<:srelen bar s o ~ n ödebestiimt sk69de- marke P s i t t E:nidskapsarapen.
I jiirnlörelse iaied den f6r ïinkiindskn förhiiltandeia Irukt:iars-
1-iirda ku!.iurelI:~ Bderlatnirng. som de karelsk2 omradenas till- spillogivande Pinnebar, iiro kr.plturfiirlustessaa i norr och i viister obetydliga. De l::iidaa~triidelsea-, som skett i norr behöra kriappast beröras. Bfri?gavarnride trakter sliiHjeFre sig icke kulturellt I r k aragransande 1iygder p5 fialska sidan gransen.
Xigra ord daremot om Hangii.
I
de dagliga kornn~uiiikéesna rörainade flygangrepp Gver hem-orlen Iiar Raiigö o f i n rarit niarilrat. De ~nciteriellha skadornu iiro iiven stora. men p5 intet satt i rttnlig proportion ii11 de bomb- miingder: so111 vriilits ned Over staden.
Hang6 iir eii av de pI8sta staderna i Finaland - sknds-
privilegier erliöll den iörst izr 1878. Fiir sina uiveckliiag har den
Hangöeadd har från iiadsta tider haft erm raiomordenflfg be-
Sydelse för all sjojfart. 7 den kända daiislia farledsbeskri~ning~:.~m fran 1208-talet namnes Hangöudd, såsom en av fixpunkterna Ior farleden iisterut. Under nyare tid har uddeim spelat eIi stor roll i sjömilitart hiinseende. I samband med de sjörniiitära disposi- tionerna voro de befastningsarbeten, som något före Gustaf ryska krig 5788-89 från svensk sida utfördes p5 iiagra klipphol-
2inas utaraför Hangö. Dessa befästningar: av vilka fiistnlngen Gustafsviirn as den mest lianda, sprängdes av ryssarna under orientaliska kriget 1854, men en del raiiiler atersta. Det ar s&- lurada ytterligare ett kulturmiiine soria överantvarda At Sovjet- RJ-ssland, om ock arrenderat p5 30 ar.
Med avir5dandet av Hangöridá följer endast en obeiydlig landsbygd. s
Trots de talrika bonibanfallen 6ver s5 gott som sanrtllga Finlands stader, berörde de p5 »hemori-en», d. v, s. utanför krigs- operatlonsomr&det, uppIion~na skadorna endast föga k-oiBturhisSo- riska yarden i vanlig naeniing. 1 varje händelse iiro de obetydliga -\.id sidan av det som gikt förlorat i Rarleleii och
p6
Haiigöudd.Med detta kunna vi avsluta sliildrilagen av de kud"eikrhisto- riska förluster Finband 5saanlicpts, dels av kriget, dels av freden 1
hiosiiva. Dessa förluster kunna m&liiinda förefalla mången obe-
tydliga, det ar i segel icke fråga om tiamg, vilkas varden kunna
beraknas i penningar, oita saknas t. o. lim. konstnärliga och dyliita
varden. Det avgörande 'nigger däri. att Finland fëlrlorat niagot som utgjort esm betydande beståndsdel i Finlands kuliur. Genom för-
lusien av denna hestandsdel Inar helheten
