Förskolebarns möjligheter att utveckla sina språk.

Förskolebarns möjligheter

att utveckla sina språk.

Några förskolepedagogers syn på arbetet med flerspråkighet i förskolan.

Preschool children's opportunities to develop their languages.

Some preschool educators' perspectives on the work with multilingualism

in preschool.

Elise Torp Sandberg

© 2021 – Elise T-Sandberg

Förskolebarns möjligheter att utveckla sina språk

[Preschool children's opportunities to develop their languages] Ett examensarbete inom ramen för lärarutbildningen vid Karlstads universitet: Förskollärarprogrammet

http://kau.se

The author, Elise T-Sandberg, has made an online version of this work available under a Cre-ative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 License.

http://diva-portal.org

Abstract

The purpose of this study is to gain knowledge about how employees in Swe-dish preschools work to ensure that children with native languages other than Swedish are given the opportunity to develop in both the Swedish language and in their native language. The study also looked at the opportunities and challenges educators saw in this work. The study applied the sociocultural per-spective of learning and language. The method for this study was to interview eight preschool educators. According to the results, the preschool educators in this study played a significant role in language development for children who have a native language other than Swedish. Pedagogical support and a positive attitude towards multilingualism were key words in the interviews and were considered by the educators to be in important in this work. The physical tools that the interviewed educators used were mainly TAKK, support with pictures, words /songs in the mother tongue and digital tools. The challenges that the preschool educators experienced at work were a lack of time as well as dif-ficulties in their dealings with legal guardians.

Sammanfattning

Syftet i den aktuella studien är att få kunskap om hur man i förskoleverksam-heten arbetar för att barn som talar ett annat modersmål än svenska ges möj-ligheter att utvecklas inom både svenska språket och sitt modersmål. Samt att synliggöra möjligheter och utmaningar som verksamma förskolepedagoger ser i detta arbetet. Den teoretiska utgångspunkten i studien är det sociokulturella perspektivet på lärande och språk. För att besvara ovanstående syfte genom-fördes intervjuer av åtta stycken svenska förskolepedagoger. Studiens resultat visar att de deltagande pedagogerna i studien spelade en betydande roll i språk-utvecklingen för barn som har ett annat modersmål än svenska. Pedagogisk stöttning och positiv attityd till flerspråkighet var ledord i intervjuerna och som ansåg vara viktigt i arbetet. När det kommer till pedagogiska verktyg som pe-dagogerna arbetade med så var de främst TAKK, bildstöd, ord/sånger på mo-dersmålen och digitala verktyg som pedagogerna arbetade med. De utmaningar som de intervjuade pedagogerna upplevde i arbetet var bristen på tid och sam-arbetet med vårdnadshavarna.

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 1

1.1 BAKGRUND ... 2

1.2 BEGREPPSDEFINITION OCH AVGRÄNSNINGAR ... 3

1.3 SYFTE ... 4

2 LITTERATUR OCH TIDIGARE FORSKNING ... 6

3 TEORI OCH METODANSATS ... 8

3.1 FLERSPRÅKIGHET UR ETT SOCIOKULTURELLT PERSPEKTIV. ... 8

3.1.1 Flerspråkig identitet och dynamisk språkanvändning... 9

4 METOD ... 11 4.1 URVAL ... 11 4.2 DATAINSAMLINGSMETOD ... 11 4.3 GENOMFÖRANDE ... 12 4.4 DATABEARBETNING/ANALYSMETOD ... 12 4.5 TILLFÖRLITLIGHET ... 13 4.5.1 Bortfall... 14 4.6 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 14 5 RESULTAT ... 16 5.1 ATT ARBETA SPRÅKUTVECKLANDE ... 16

5.1.1 Ord och sånger barnets modersmål. ... 16

5.1.2 Pedagogernas stöttning ... 17

5.1.3 Kommunikativa resurser... 17

5.1.4 Digitala hjälpmedel ... 18

5.1.5 Miljö ... 18

6.1 RESULTATDISKUSSION ... 23

6.1.1 Pedagogernas förhållningssätt ... 24

6.1.2 Hur arbetet bedrivs- förskollärarnas ansvar ... 25

6.1.3 Digitala hjälpmedel ... 26

6.1.4 Tillgång till resurser ... 27

6.1.5 Vårdnadshavare: utmaning eller tillgång i arbetet? ... 28

6.2 METODDISKUSSION... 28

6.3 SLUTSATSER ... 29

6.3.1 Förslag till vidare forskning ... 30

REFERENSLISTA ... 31 BILAGOR

BILAGA 1:INTERVJUGUIDE

BILAGA 2:INFORMATIONSBREV

1

1

INLEDNING

Språket spelar en central roll i människors liv. Genom språket ges vi möjlig-heter att kommunicera med andra människor, göra oss förstådda och för att lära oss saker. Redan i förskolan behöver barn utveckla ett språk för att kunna lösa problem, samspela med andra barn och för att kunna uttrycka sig själv och sina behov (Wedin, 2017). För barn som talar ett annat modersmål än svenska skapas därför stora förväntningar, att utvecklas i det samhällsbärande svenska språket och i sitt modersmål som i många fall talas i hemmet.

I den statliga utredningen ”Förskola för alla barn – för bättre språkutveckling i svenska” (SOU 2020:67, s.66) står det att: ”Förskolans språkutvecklande ar-betssätt är viktigt för alla barn, oavsett om de kommer från svensktalande eller icke svensktalande familjer, men störst betydelse har det för barn som har ett annat modersmål än svenska.” Även förskolans läroplan understryker vikten av att flerspråkiga barns behov bör tillgodoses, inte minst språkligt (Skolver-ket, 2018). Trots styrdokumentens krav visar senare pedagogisk forskning att lärare upplever att de har bristande kunskaper och att det saknas riktlinjer kring hur de ska arbeta inom området (Fredriksson & Lindgren Eneflo, 2019). Uti-från denna artikel väcktes en nyfikenhet i att undersöka hur det viktiga arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling bedrivs ute på fältet och vad det är som upplevs problematiskt, speciellt med tanke på hur nära språk och identitet hänger samman hos människor. Här blir också Sandell Rings (2018, s.2) reso-nemang viktigt:

Barns självbild och identitet växer fram i interaktion med andra människor och med omgivningen. Språket är här en grundläggande resurs och det är viktigt att förskolan stöttar såväl modersmålsutvecklingen som språkutvecklingen i svenska. Förskoleper-sonalen behöver därför planera för att varje barn stöttas utifrån just sin nivå. Det kräver både en genomtänkt planering men också att personalen skapar goda relationer med både barnen och deras vårdnadshavare.

2

undersöka hur detta viktiga området behandlas ute i förskolan. Hur gör förs-kollärarna i sitt arbete med flerspråkiga barn? Dessutom, vore det intressant att ta reda på hur de ser på sin egen kunskapsnivå i relation till barnens flersprå-kighet och i vilken mån de anser att riktlinjer finns eller saknas.

1.1

Bakgrund

Historiskt sett har utbildningen i förskola och skola varit uppbyggd i enlighet med en enspråkighetsnorm, där svenska har varit det språket som man förvän-tas kunna och använda sig av (Kultti, 2014; Puskás, 2017; Wedin, 2017). De senaste 50 åren har den språkliga mångfalden ökat markant i Sverige, på grund av ökad migration, ett ökat resande världen över samt en lättillgänglighet att kommunicera med människor från världens alla håll (Wedin, 2017).

Enligt språklagen (SFS 2009:600, §14) skall alla människor som bor i Sverige få möjligheter att utveckla sitt svenska språk som ses som samhällets huvud-språk. De som har annat modersmål än svenska skall dessutom ges möjligheter att utvecklas och kunna använda sitt modersmål. Skolverket (2020b) under-stryker att till skillnad från grundskolan och gymnasieskolan så är inte försko-lans verksamhet skyldig att erbjuda modersmålsundervisning utan förskoförsko-lans uppgift är att bidra till att barn och elever får utvecklas inom och använda sitt modersmål. I förskolans styrdokument kan man bland annat läsa att förskolan skall erbjuda barn som har annat modersmål än svenska möjligheter att få ut-vecklas inom både svenska språket och sitt modersmål (Skolverket, 2018).

Skolin-3

spektionen (2020) upplever personalen att de har bristande kunskaper och me-toder att använda sig av i arbetet för flerspråkiga barns språkutveckling. Även Runfors (2013) menar att arbetet är problematiskt för verksamma inom försko-lan då det finns få policydokument i förskoförsko-lan att luta sig mot i arbetet.

Fredriksson och Lindgren Eneflo (2019) beskriver i sin studie om flerspråkig-het i förskolan och hur all personal som är verksamma inom förskoleverksam-heten skall arbeta för att varje barn med annat modersmål än svenska skall ges möjligheter att utveckla alla sina språk. I relation till förskolans styrdokument (Skolverket, 2018) som förespråkar flerspråkiga förskolor finns det dock en varierad tillgång till modersmålsstödjare, vilket gör att ansvaret hamnar i pe-dagogernas händer. Fredriksson och Lindgren Eneflo (2019) understryker att det finns få riktlinjer och metoder för hur detta arbetet skall gå till. Det blir alltså upp till varje pedagog att tolka detta mål, vilket i sin tur leder till att det språkutvecklande arbetet bedrivs tämligen olika, både med avseende på hur det bedrivs och till vilken grad.

Därför vill jag i den här studien ta reda på hur personal i förskolan arbetar med barnens modersmål om de har ett annat modersmål än svenska och vilken roll dessa språk får i verksamheten. Råder fortfarande en enspråkighetsnorm i för-skolans verksamhet trots språklagen (SFS 2009:600, §14) som lyfter betydel-sen av att barnen ges möjligheter att stimuleras i sitt modersmål för dem som har ett annat modersmål än svenska?

1.2

Begreppsdefinition och avgränsningar

4

definiera att svenskan är det språket som i ordningen talas efter modersmålet utan i praktiken kan de också innebära att svenskan är de tredje språket som talas. I den aktuella studien så kommer begreppet modersmål ibland att förkor-tas L1 (language 1) samt i de fall där svenskan är barnens andraspråk kommer det vid vissa tillfällen i texten att förkortas L2 (language 2).

Begreppet flerspråkig refererar till individer som använder och till viss del be-härskar flera språk (Björk-Willén, 2018). Flerspråkighet definieras som en kompetens som barn har utvecklat genom kunskaper kring hur, när och med vem som de olika språken kan användas (Wedin, 2017). I den här studien så kommer begreppet flerspråkig användas för att definiera barn som i sin vardag använder sig av flera språk.

TAKK- Är ett pedagogiskt verktyg som kan användas som alternativ och kom-pletterande kommunikation genom tecken, i samverkan med verbalt tal. I för-skolan används ofta TAKK till alla barn i verksamheten, vilket medför att barn som har språkliga utmaningar av olika slag får verktyg i att göra sig förstådda (Salameh, 2018). I vardagsspråk används ofta begreppet tecken som stöd som synonym till TAKK, vilket jag också kommer att göra i den aktuella studien.

Begreppet Scaffolding beskrivs för att förklara den vägledning och stöttning som sker i samspelet mellan barn och lärare. I den här studien används begrep-pet framför allt för att beskriva hur lärare finns närvarande och stöttar barnens språkutveckling (Polias m.fl., 2017).

1.3

Syfte

5

För att uppfylla syftet har följande forskningsfrågor valts:

• Hur arbetar de intervjuade pedagogerna för att stimulera språkutveckl-ingen för barn med annat modersmål än svenska?

6

2

LITTERATUR OCH TIDIGARE FORSKNING

I det här avsnittet kommer det presenteras tidigare forskning inom området för flerspråkiga barns språkutveckling.

Forskare som genomfört studier inom fältet för flerspråkighet i förskolan/sko-lan är ganska eniga om att pedagogers attityd och förhållningssätt har en bety-dande roll för barns språkutveckling (Kultti, 2013; Puskás, 2017; Skaremyr, 2019). Puskás (2017) menar att det är av betydelse att förskollärare har en syn på barn som kompetenta till att kunna använda sig av sina språkliga resurser och av sin egen agens. Hon ville undersöka vilka strategier som enspråkiga lärare använder sig av för att kunna arbeta språkutvecklande för flerspråkiga barn i förskoleverksamheten. Hon upptäckte att lärare använde strategier som gissningar, interaktiv scaffolding och samkonstruktion av mening där läraren kan sätta in ord/uttryck i ett meningsfullt sammanhang som barnet kan relatera till.

Kultti (2013) undersökte hur sångaktiviteter kunde påverka inlärningsförhål-landen av flerspråkiga barns språkutveckling och visade på att sångaktiviteter inte är beroende av att barngruppen har likvärdiga språkliga kunskaper utan att det är barnens engagemang som är styrande. Hon upptäckte även att sångakti-viteter kan stödja barn i deras språkutveckling genom att de under aktisångakti-viteterna erbjuds olika resurser inom kommunikation, som texter i sånger, rytm, repetit-ion och även gester.

7

Meskill, Sadykova och Kayumova (2020) analyserar hur digitala hjälpmedel kan användas i ett språkfrämjande syfte för flerspråkiga barn och hur digitala sagor kan stödja barnens språk och kulturinlärning. De menar att digitala skär-mar kan ge didaktiska och pedagogiska fördelar hos personer som håller på att lära sig ett språk. Däremot, när de gäller små barn och deras användning av digitala verktyg är det viktigt att det finns en stöttande vuxen tillgänglig för att inlärningen skall bli lyckad. I studien där effekterna av digitala sagor under-söktes så var det främst dessa berättelsers förmåga att lyfta fram ord, fraser samt att både fånga och hålla kvar barnens uppmärksamhet som ansågs värde-fulla.

Skaremyr (2019) fäster uppmärksamheten vid vilka språkliga gemenskaper som tar form i svenska förskolor där minoritetsspråkiga barn deltar samt vad dessa språkliga gemenskaper kan bidra till. Genom att minoritetsspråkiga barn får delta och använda språk i sammanhang som intresserar barnen så kan deras deltagande främjas. Det är av allra störst vikt att förskolepedagoger diskuterar och organiserar sin verksamhet så att den inkluderar en mångfald av språk.

8

3

TEORI OCH METODANSATS

I detta avsnitt kommer flerspråkighet ur ett sociokulturellt perspektiv redogö-ras. Begrepp som är relevanta i det sociokulturella perspektivet i relation till den föreliggande studie kommer att beröras.

3.1

Flerspråkighet ur ett sociokulturellt perspektiv.

Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är det sociokulturella perspekti-vet i vilket förhållandet mellan utveckling av lärande och språk framhålls. Mer specifikt handlar det om att utveckling sker främst i sociala interaktioner med andra människor och man betonar språket som en situerad händelse där man lägger stor vikt vid de sammanhang som språkutvecklingen och lärande sker i (Wedin, 2017). Rogoff (2003) beskriver hur människor utvecklas genom ett deltagande i sociokulturella aktiviteter som människor medverkar i. Hon me-nar att ett deltagande i sociala interaktioner med andra personer bidrar till ut-veckling genom att personen både påverkas av men också påverkar kulturen när de deltar i kulturella aktiviteter. Detta då människor i sociala kulturaktivi-teter behöver utnyttja samt även utöka de kulturella verktyg som man använder sig av. Att man ser språket som ett verktyg är centralt i det sociokulturella perspektivet och centralt i den aktuella studien.

9

(Wedin, 2017). Genom att interagera tillsammans med andra mer skickliga inom området (tex läraren) i ett komplext tänkande så kan barnet med stöttning utvecklas och nå ännu längre än vad de gjort utan stöttning (Rogoff, 2003).

Två av de faktor som Axelsson (2004, refererad till i Wedin, 2017) lyfter fram betydelsefulla för att flerspråkiga elever ska få en lyckad skolgång är stark stöttning i modersmålet och undervisning i andraspråket svenska. Däremot finns utmaningar i detta arbetet i såväl förskola som skola då pedagoger saknar utbildning kring hur de skall arbeta för att kunna planera och utvärdera andra-språkelevers språkutveckling (Wedin, 2017). En annan faktor som anses viktig för flerspråkiga elevers utveckling av sitt andraspråk är en sociokulturellt stöd-jande miljö som innebär att läraren respekterar och tar tillvara på barnens tidi-gare kunskaper och erfarenheter.

3.1.1 Flerspråkig identitet och dynamisk språkanvändning.

Haglund (2004) tar utgångspunkt i att människans språk och identitet hänger samman. Hon menar att de språk och identiteter som anses vara accepterade och representerade inom skolans värld påverkar barnens attityd till sitt språk och sin kultur. Om elever skall lyckas inom skolan så måste de anpassa sig mot skolans förväntningar.

10

11

4

METOD

Enligt Christoffersen och Johannessen (2015) är kvalitativa intervjuer en lämp-lig metod när man vill ha mer ingående information kring människors erfaren-heter och kunskaper än vad enkäter kan ge. Valet av intervju som metod är ett genomtänkt val för att få inblick i pedagogernas tankar och kunskaper inom det flerspråkiga barns utvecklande av L1 (language 1) och L2 (language 2). Till varje intervju avsattes en tidsmarginal på 45 minuter för att ha gott om tid till djupgående diskussioner.

Intervjuerna var av en semistrukturerad karaktär och en intervjuguide (bilaga 1) blev utgångspunkten för samtliga intervjuer. Intervjuguiden bestod av 22 stycken frågor för att kunna täcka upp många aspekter inom området för fler-språkighet i förskoleverksamheten.

4.1

Urval

Ett urval som är lämpligt för kvalitativa forskningsintervjuer är att göra ett målinriktat urval. Det innebär att man försöker få en slags överensstämmelse mellan urvalet och de aktuella forskningsfrågorna (Bryman, 2008). Urvalet för den här studien är pedagoger inom förskolan så som barnskötare eller förskol-lärare, med minst två års erfarenhet av förskoleverksamheten. Totalt genom-fördes sju stycken intervjuer av åtta verksamma pedagoger, från tre olika kom-muner i mellersta Sverige. Vissa av deltagarna i studien har inte så många fler-språkiga barn i sin barngrupp just vid intervjutillfället men har då haft erfaren-heter av arbetet med flerspråkighet i verksamheten tidigare.

4.2

Datainsamlingsmetod

12

inspelningen startades. Efter genomförd intervju transkriberades materialet omgående. Att transkribera innebär att man får ett skriftligt material på det som sas i intervjuerna (Bryman, 2008).

4.3

Genomförande

För att få tag på informanter till den aktuella studien kontaktades rektorer inom förskoleverksamheten i olika kommuner som vidarebefordrade mitt informat-ionsbrev (Bilaga 2) till de medarbetare som skulle kunna vara aktuella för stu-dien. Informanterna i studien tilldelades alla ett och samma informerande brev om den aktuella studien där studiens övergripande syfte beskrevs och hur in-tervjuerna skulle gå till. Samtyckesblankett (Bilaga 3) mailades ut till samtliga deltagare innan intervjun genomfördes.

Samtliga intervjuer genomfördes via Zoom. Informanterna blev i början av samtalet informerade om studiens huvudsakliga syfte samt om hur den inspe-lade intervjun och hur deras personuppgifter förvarades enligt universitetets regler. Informanterna tilldelade också information kring deras rättigheter till att dra tillbaka sitt samtycke utan att ange orsak. Studiens intervjuer tog i snitt ca 30 minuter. Intervjuerna transkriberades och avidentifierades omgående ef-ter mötet då allting var färskt i minnet.

4.4

Databearbetning/Analysmetod

13

4.5

Tillförlitlighet

I all forskning finns de två stycken relevanta frågor att ställa sig: Hur tillförlit-liga är datamaterialet och hur relevant är den? (Christoffersen & Johannessen, 2015). Validitet innebär att man undersöker det som man faktiskt avser med sin studie. Det kan innebära att intervjufrågorna är granskade och att man ge-nomfört en testintervju på en person/grupp liknande de område som avses un-dersöka (Kihlström, 2007). Den aktuella studiens validitet är hög då intervju-guiden granskats av handledare innan påbörjade intervjuer. Dessutom genom-fördes testintervjuer på bekanta förskollärare som är insatta inom området, dels för att testa Zoom programmets inspelningsfunktion samt för att testa intervju-frågornas relevans inom området.

Ett annat begrepp kopplat till studiens tillförlitlighet är reliabilitet, det innebär hur noggrann och precisa undersökningens data är samt hur den bearbetats (Christoffersen & Johannessen, 2015). Ett sätt att öka reliabiliteten är att spela in intervjun på band, då det är lätt att man missar mycket som sägs när man skriver samtidigt som man lyssnar. Man får genom inspelning också höra ens egna påverkan på intervjun (Kihlström, 2007). Samtliga intervjuer spelades in för att säkerställa att allt som framkom i intervjun tas med. Genom att spela in intervjuerna ges man därför möjligheter att gå tillbaka efter intervjutillfället och lyssna på intervjun fler gånger. Vilket ger möjlighet till djupare analyser i jämförelse med om man tagit manuella anteckningar.

14

intervjua kan ha påverkat resultatet. Studiens urval har behövts att korrigerats på grund av tid och personalbrist inom förskolan.

Alla de intervjuade har dock någon form av erfarenhet kring arbetet med språk-utveckling för barn med annat modersmål än svenska. Det ger en god tillgång till data för att besvara studiens syfte förhållande till dess storlek.

4.5.1 Bortfall

Bortfall innebär att data från en individ inte blir tillgänglig, tillexempel när en respondent i studien inte går att nå eller av någon annan anledning inte svarar (Bryman, 2008). Det förekommer ett bortfall i studien eftersom att en under-tecknad samtyckesblankett saknas. En planerad intervju som skulle genomfö-ras i studien blev oväntat en gruppintervju då informanten satt tillsammans med sina kollegor, då en undertecknad samtyckesblankett saknas så kunde ingen data kopplat till denna informant användas.

4.6

Etiska överväganden

15

16

5

RESULTAT

I den här delen kommer resultatet från analysen av intervjuerna redovisas och presenterats utifrån studiens frågeställningar.

• Hur arbetar pedagoger i verksamheten för att stimulera språkutveckl-ingen för barn med annat modersmål än svenska?

• Vilka möjligheter och utmaningar ser de intervjuade pedagogerna i ar-betet med flerspråkighet i verksamheten?

5.1

Att arbeta språkutvecklande

Beträffande informanternas sätt att arbeta framgår följande teman: lära sig ord och sånger på barnets modersmål, användandet av bildstöd-TAKK, digitala hjälpmedel och den pedagogiska miljön.

5.1.1 Ord och sånger barnets modersmål.

Alla intervjuade pedagoger lyfte fram att de i arbetet med barnets modersmål tog ut ord och begrepp som de lärde sig. Det framkom i intervjuerna att arbetet bedrevs på olika vis i de respektive verksamheterna. Flera pedagoger involve-rade barn och vårdnadshavare för att få reda på hur saker och ting benämns på deras modersmål. Avsikten med det arbetet var för att kunna förstärka svenska språket genom att använda enstaka ord på barnets modersmål.

17

5.1.2 Pedagogernas stöttning

Gemensamt för samtliga intervjuer var att pedagogernas stöttning ansågs vara viktigt i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Samtliga intervjuper-soner tog upp betydelsen av att vara en närvarande pedagog i barnens utveckl-ing av dess språk. Detta för att kunna stötta och utmana barnen ytterligare i deras språk. En informant uttryckte pedagogens stöttning som betydelsefull enligt följande:

(…) Det är ju ett ämne som jag brinner för det här och som jag har vidareutbildat mig i. Så det är ju liksom så att det handlar VÄLDIGT mycket om förhållningssätt hos pe-dagogerna. För barn lär sig inte bara språk utav sig själv så lätt, de behöver stöttning i det, alla barn som har svenska som andra språk är ett barn som är i behov av särskilt stöd. Ehm och dem behöver ha pedagoger som förstår hur de bäst stöttar och få kläm på svenskan (…). (Intervjuperson sju)

Flera intervjupersoner ansåg att det även var viktigt att vara nära barnen i deras lek för att på ett naturligt sätt kunna hjälpa dem att kommunicera om material/leksaker och för att hjälpa barnen in i lek med andra barn.

5.1.3 Kommunikativa resurser

Kommunikativa resurser som blev synliga i analysen av intervjuerna var TAKK och bildstöd. TAKK nämndes även som ett eget gemensamt språk i förskole-verksamheten. Bildstöd användes i olika avseenden i verksamheterna. Somliga uppgav att de använde sig av bilder på väggarna dels för att få ett material att samtala kring men även för att fånga det som barnet säger i stunden och då ta stöttning av bilderna.

18

5.1.4 Digitala hjälpmedel

Ett tema som var framträdande i analysen var användandet av digitala hjälp-medel i arbetet med att utveckla barnens olika språk. Samtliga av intervjuper-sonerna nämnde att de använda sig av Ipad i arbetet med barns språkutveckl-ing. Det var främst Ipadens förmåga att fånga barnens uppmärksamhet och hålla det kvar under en längre tid som lyftes fram som fördelaktig. En pedagog upplevde att barnen ofta hade svårt att sitta stilla vid högläsningstillfällena och att det är lättare att hålla kvar barnens uppmärksamhet när det händer någon-ting på skärmen.

Den applikation som majoriteten av studiens informanter arbetade med var Po-lyglutt. Det användes i samband med läsning för barnen då man får tillgång till sagor på flera olika språk. En pedagog nämnde i intervjun att de använde sig av Polyglutt och vid frågan om de var ett uppskattat av barnen så svarade hon följande:

(…) barnen hade väldigt svårt att sitta stilla på de här lässtunderna, men sedan vi fick Polyglutt så har, och satte på arabiska så blev det en helt annan, då satt dom stilla i soffan. De förstod inte vad vi sa innan. Så att, och sen så har vi ju också fördelen med att vi har en arabisktalande som kan läsa på arabiska i arabiska böcker här som vi har köpt in också. Men vi har ju inte somaliska och vi har ju inte filippinska och du vet..Men de finns ju Polyglutt! Så att det är en väldigt bra app. Jag är glad att vi har fått den. (Intervjuperson tre)

Även applikationer som Youtube nämndes i flera intervjuer som ett verktyg pedagoger använde sig av. Detta användes huvudsakligen för att synliggöra olika kulturer men också för att få tillgång till sånger och sagor på olika språk.

5.1.5 Miljö

19

förskolan bör finnas material/leksaker som är vanligt förekommande i barnens hemmiljö för att barnen skall kunna utvecklas språkligt.

(…)de här barnen behöver också ha en igenkänningsfaktor. Man behöver ha en grund där de redan kan orden på sitt språk, för att de ska lära sig ett nytt språk. Finns de inga bilar, eller dockor som är troligast att man har hemma så då är de ju svårare, att börja sätta ord på saker för då har du inte orden på ditt hemspråk heller utan då får du ju liksom börja från noll. Om du liksom bara har teknikhörnor och sådana där saker. Så det är viktigt också för de här barnen att de har saker som de lätt kan knyta an till. Från början också, så man får tänka lite annorlunda utifrån de också.

(Intervjuperson sju)

Som i exemplet ovan belyste pedagogen att det således är viktigt att man an-passar den fysiska lärmiljön utifrån hur barngruppen ser ut. Utifrån flera inter-vjuer ansågs det viktigt att den fysiska miljön anpassas på ett vis som stimule-rar barnen till kommunikation. Tillexempel genom att ta ut vissa ord på bar-nens olika modersmål eller som i citatet ovan använda sig av leksaker som barnen redan kan benämna på sitt modersmål. En annan aspekt som togs upp i flertal intervjuer var miljön kopplat till gruppkonstellationer i barngruppen. Det ansågs centralt att arbeta i mindre grupper vid olika lärtillfällen för att möj-liggöra att barnen skall få kommunicera med varandra utan att bli avbrutna och för att alla barn skall våga prata inför andra människor.

5.2

Pedagogernas syn på möjligheter och utmaningar i

det flerspråkiga arbetet

Beträffande denna forskningsfråga urskilde sig följande underordnade teman: Pedagogernas inställning, framtidsperspektivet, vårdnadshavare och resurser.

5.2.1 Pedagogernas inställning

20

får synas i verksamheten, speciellt i relation till barnen och dess flerspråkiga identitet.

En annan mening som flera informanter delade och poängterar var att pedago-gernas förhållningssätt var grundläggande i arbetet med att skapa en flersprå-kig förskoleverksamhet. Det övergripande ansvaret verkar ligga hos pedago-gerna. Intervjuperson sju som arbetar i en barngrupp där 90 % av barnen talar ett annat modersmål än svenska berättar att barn inte lär sig ett språk av sig själv utan att barn behöver få stöttning i utvecklandet av sina språk.

5.2.2 Framtidsperspektivet

Att kunna tala flera språk betraktades som en betydelsefull kompetens. Flera pedagoger lyfte fram värdet i att barn får utvecklas inom både sitt modersmål och i svenska språket. Tre av de intervjuade pedagogerna poängterade främst utvecklandet av svenska språket som viktigt för att klara fortsätt skolgång i de högre åldrarna men några intervjupersoner nämnde även betydelsen av att bar-nets får utvecklas inom de egna modersmål som viktig för framtiden.

5.2.3 Vårdnadshavare

Majoriteten av informanterna menade att vårdnadshavarna spelade en viktig roll i barnets språkliga utveckling, främst i modersmålet. Kontakten till fler-språkiga barns vårdnadshavare poängterades som extra viktig för att regelbun-det kunna samtala kring hur språkutvecklingen sker i båda barnens språk. Fyra av åtta informanter uppmanade också vårdnadshavarna att tala barnets mål i hemmet för att barnet skall fortsätta att utvecklas språkligt i sitt moders-mål.

21

eller boll. Vårdnadshavarna skrev ned och uttalade orden för pedagogerna, or-den synliggjordes sedan i or-den fysiska lärmiljön och användes i det vardagliga arbetet.

Kontakten till vårdnadshavarna var emellertid också något som flertal infor-manter såg som en utmaning i arbetet. Pedagogerna i studien uttryckte en vilja i att involvera föräldrarna i arbetet med att stimulera barnen i deras modersmål men upplevde många gånger problematik på grund av föräldrarnas bristande kunskaper i svenska språket.

5.2.4 Resurser

Sex av åtta informanter i studien upplevde att de fick stöttning och verktyg av deras rektorer i arbetet. Majoriteten av pedagogerna hade fått någon typ av kompetensutveckling inom området för flerspråkighet, bland annat utbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA) och TAKK-kurser. En bristande resurs som fyra av förskolepedagogerna nämner är tillgången till tid för att planera och reflektera över det språkliga arbetet i verksamheten. Peda-gogerna i studien uttryckte en vilja i att kartlägga barnens språkliga utveckling inom båda språken men även här nämndes brist på tid som en bidragande faktor till att det inte blev av. Även avsaknad av bra metoder för att kunna kartlägga barnens språkliga utveckling togs upp i några intervjuer.

22

(…) Nu blev de lite känsligt. Så här är de ju, ska man va krass skulle de inte får vara mer än max fem barn per grupp, som har svenska som andra språk. Därför att de behöver så mycket språkliga förebilder, ehm både i den fria leken och av pedagoger. Så att det är.. nej, vi får inte så mycket. Barnen får inte så mycket som de skulle behöva. Inte när de blir så många barn på samma ställe. Då räcker liksom inte tre svenska pedagoger till. Ehm för språkstimulans.. så enkelt är det tyvärr. Ehm.. men därmed inte sagt att inte jag eller mina kollegor får, Vi kan få av rektor (…). (Intervjuperson sju)

Informanten berättade fortsättningsvis att barnen skulle ha bättre chanser att lyckas i sin språkutveckling, speciellt i svenska språket om konstellationerna såg annorlunda ut.

5.3

Sammanfattning

Pedagogens roll i främjandet av barnens modersmål samt svenska språket var ett område som samtliga informanter ansåg vara den viktigaste delen i flersprå-kiga barns utveckling av sina språk. Vikten av att vara en närvarande pedagog i barns lek och utforskande samt att ha en språkligt tillåtande miljö var åter-kommande inslag i intervjuerna. Resultatet visade också på att den fysiska lärmiljön spelade en betydande roll i flerspråkiga barns språkutveckling. Infor-manterna använde miljön för att stimulera flerspråkiga barns utveckling av L1 och L2 genom bland annat bildstöd, TAKK-tecken och ord/sånger på flera olika språk.

23

6

DISKUSSION

I den här delen tas resultaten upp och diskuteras i relation till tidigare forsk-ning, metod samt genomförande. Det kommer också att ges förslag på vidare forskning.

6.1

Resultatdiskussion

I min studie ville jag undersöka hur arbetet med flerspråkiga barns L1 och L2 bedrivs ute i förskoleverksamheten samt vilka möjligheter och utmaningar som de intervjuade förskole-pedagogerna ser i detta arbetet.

24

bedöma och analysera verksamheten för att utveckla ett språkutvecklande ar-betssätt. En sociokulturellt stödjande miljö som Axelsson (2004, refererad till i Wedin, 2017) beskriver som viktigt i språkutvecklingen för barn med svenska som andraspråk, gör sig också synlig i den här studien. Precis som en av studi-ens informanter sa så lär sig inte barn ett språk enbart av sig själv utan de be-höver ha närvarande och stöttande pedagoger till hjälp för det arbetet. Den so-ciokulturellt stödjande miljön gör sig också synlig i den aktuella studien genom pedagogernas inställning till att flera språk får lov att synas i verksamheten, inte minst i den fysiska lärmiljön. Pedagogerna i studien använde den fysiska miljön bland annat för att synliggöra ord på flera språk, bildstöd och TAKK.

6.1.1 Pedagogernas förhållningssätt

Studiens viktigaste kunskapsbidrag har varit att pedagogernas inställning och förhållningssätt har en stor inverkan på barns möjligheter att få utvecklas inom L1 och L2. Studiens resultat ihop med tidigare forskning visar på att det är viktigt att pedagoger har en positiv inställning till att tala flera språk och att en flerspråkigmiljö genomsyrar hela verksamheten (Fredriksson & Lindgren Ene-flo, 2019). Resultatet går även att relatera till den transspråkande pedagogiken och den mer dynamiska språkanvändningen (Björk-Willén, 2018). I intervju-erna framkom det att samtliga förskolepedagoger lyfte fram flerspråkighet som en tillgång för alla barn i verksamheten. Jag anser att det är en grundläggande förutsättning att ha en positiv inställning till flerspråkighet för att man skall kunna bedriva arbetet med barns L1 och L2 på ett lyckat sätt. Att visa intresse och nyfikenhet för barnens modersmål är också viktiga komponenter för att lära känna barnet och skapa en trygg miljö i förskolan.

25

kommit fram till angående att pedagogens förhållningssätt spelar en viktig roll i flerspråkiga barns utveckling av L1 och L2.

I analysarbetet i den aktuella studien var stöttning ett nyckelord som förekom ofta i intervjuerna. Flera pedagoger i studien menade att det var av största vikt att man som pedagog var närvarande i barnens lek för att kunna hjälpa barnet i deras språkutveckling samt för att kunna finnas där som stöttning i den kon-text som barnet befinner sig i. Sätter man resultatet i relation till det sociokul-turella perspektivet, som är studiens teoretiska utgångspunkt så går det att dra tydliga linjer till begreppet scaffolding. Även tidigare forskning tar upp peda-gogernas stöttning som en strategi i barnens språkliga utveckling inom både L1 och L2, där pedagogerna är närvarande och finns tillgängliga för att kunna hjälpa och utmana barnen språkligt där de befinner sig i stunden (Fredriksson & Lindgren Eneflo,2019; Puskás, 2017; Wedin,2017).

6.1.2 Hur arbetet bedrivs- förskollärarnas ansvar

Det framkom i intervjuer att tillvägagångssättet i det språkutvecklande arbetet varierad bland förskolorna, några gemensamma nämnare för det språkutveck-lande arbetet var: närvarande pedagoger, TAKK, ord och sånger på moders-målet, stöd i form av bilder och användandet av digitala verktyg.

26

Studiens resultat är i enlighet med vad Häll (2013) skriver beträffande hur barn använder pedagoger som kommunikativa resurser för att få tillgång till lek och sociala interaktioner. Även i den här studien anser pedagogerna att de behöver vara tillgängliga och nära barnen i deras fria lek för att hjälpa till att förebygga konflikter, hjälpa dem in i lek samt även föra dialoger kring material och lek-saker.

Pedagogerna använde sig av sånger och ord på barnens modersmål för att in-tegrera olika språk i verksamheten. Sångaktiviteter kan främja språkutveckl-ingen hos flerspråkiga barn då det är barnens engagemang för sångaktiviteterna som är det viktiga och inte främst deras språkliga kunskaper (Kultti, 2013). Detta arbetet är viktigt inte minst i relation till barnens identitetsskapande. De språk som synliggörs och som ses som accepterat i skolan även påverkar bar-nets egna attityd till sitt språk och sin kultur (Haglund, 2004). Man kan tänka sig att användandet av sånger som representerar olika språk och kulturer med-för att barnen får en bättre relation till sitt modersmål och kultur. Vilket i sin tur kan leda till en ökad positiv självbild och vilja och i att utvecklas inom sitt modersmål.

6.1.3 Digitala hjälpmedel

27

få möjlighet att höra sitt modersmål i mer avancerade texter och även får höra samma text på svenska språket.

6.1.4 Tillgång till resurser

28

6.1.5 Vårdnadshavare: utmaning eller tillgång i arbetet?

Studiens resultat visar att vårdnadshavare ses som både en utmaning och till-gång i arbetet med barnens modersmål. Vårdnadshavarna involverades i främ-jandet av flerspråkiga barns språkutveckling genom att de bidrog med ord/sånger på deras modersmål. Detta går att relatera till Sandell Ring (2018) som menar att pedagoger behöver utöver en genomtänkt planering även skapa goda relationer till både barn som vårdnadshavare i arbetet med barns språkut-veckling. Genom att pedagogerna involverar vårdnadshavarna och visar ett in-tresse för barnets modersmål så skapas möjligheter till en ömsesidig relation, som bygger på både nyfikenhet och intresse i såväl svenska språket som bar-nets/vårdnadshavarnas modersmål. Det blev dock uppenbart att pedagogerna i studien upplevde samarbetet med vårdnadshavarna som utmanande, det fram-kom i intervjuerna att det främst berodde på vårdnadshavarnas bristande kun-skaper i svenska språket som gjorde arbetet svårare. Till skillnad från tidigare i resultatet så nämndes nu andra språk än svenska som något problematiskt istället för berikande, det var främst svårigheterna att kunna föra djupare sam-tal med vårdnadshavarna som pedagogerna tyckte var utmanade i arbetet.

Det framkom i flera intervjuer att pedagogerna uppmanade vårdnadshavarna att tala deras modersmål i hemmet för att barnen inte skall tappa det i takt med att de lär sig svenska språk. Utifrån språklagen (SFS 2009:600, §14) tolkar jag detta som att ansvaret för att barnet erbjuds möjligheter i att utvecklas inom sitt modersmål hamnar i vårdnadshavarnas händer.

6.2

Metoddiskussion

29

men på grund av den rådande pandemin så blev intervjuerna istället tvungna att genomföras digitalt. Digitala intervjuer för med sig både för och nackdelar. En fördel är att det öppnat upp till ett något större geografiskt område än om man skulle genomföra intervjuerna på plats. Däremot finns det begränsade möjligheter till att känna av informanternas sinnesstämning och kroppsspråk i jämförelse med om ett fysiskt möte hade skett.

En planerad intervju i studien blev oväntat en gruppintervju när en informant satt tillsammans med sina två kollegor. Det ställde andra krav på mig som in-tervjuare och intervjun fick anpassas något för att kunna möta alla tre infor-manter på bästa sätt. Det innebar exempelvis att frågorna fick ändras för att lämpa sig bättre åt en gruppintervju, då det ofta blir mer diskussioner mellan informanterna.

Ett annat metodval som kunnatvara aktuella för studien hade varit att genom-föra observationer. Genom observationer hade man hade kunnat observera hur arbetet med flerspråkiga barns utveckling av L1 och L2 ser ut i praktiken. Där-emot hade det blivit mer problematiskt att få svar på vilka utmaningar och möj-ligheter som verksamma pedagoger ser i detta arbete utan att genomföra någon slags intervju av pedagoger.

6.3

Slutsatser

30

barns olika modersmål. Därför blir även pedagogens förhållningssätt avgö-rande för hur arbetet bedrivs i de olika verksamheterna. Man kan anta att det är ett visst intresse och erfarenheter inom tidigare arbete med flerspråkighet som styr innehållet i hur undervisningen bedrivs, vilket gör att det kan skilja sig mycket ifrån förskola till förskola.

Den enspråkighetsnorm som flertal forskare (Kultti, 2014; Puskás, 2017; We-din, 2017) menar genomsyrar skolan och förskoleverksamheten som nämndes tidigare i studien, synliggörs även till en liten del i den här studien. Trots att samtliga förskolepedagoger lyfter vikten av att barnen får utvecklas inom både svenska språket och sitt modersmål, så nämns ändå utvecklandet av svenska språket som viktigast för barnet i ett framtidsperspektiv av flera pedagoger.

Resultatet som studien givit är också kunskap som jag kommer kunna ta mig i mitt framtida yrkesliv som förskollärare. Speciellt vikten av att vara en närva-rande pedagog som kan stötta språkutvecklingen för de barn som har svenska som andraspråk är en kunskap som jag kommer att bära mig med och värdera högt. Även betydelsen av att synliggöra de respektive modersmålen som finns i barngruppen i relation till barnets språk, identitet och självbild.

6.3.1 Förslag till vidare forskning

31

REFERENSLISTA

Berglind, T., & Nyman, A. (2019, 1 oktober). 23 000 barn går inte i förskola. https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2019/23-000-barn-gar-inte-i-fors-kola/

Björk-Willén, P. (2018). Inledning. I P. Björk-Willén (Red.), Svenska som andraspråk i förskolan (ss. 7–17). Studentlitteratur.

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl.). Liber.

Carlsson, R., & Bagga-Gupta, S. (2006). “Verktyg & lådor”: en studie om språkfokuserade aktiviteter för minoriteter på förskolearenor. Nordisk Peda-gogik, 26(3), 193–211.

https://www-idunn-no.bib- proxy.kau.se/np/2006/03/verktyg_amp_lador_-_en_studie_om_sprakfokuse-rade_aktiviteter_fr_minoriteter

Christoffersen, L., & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstu denter. Studentlitteratur.

32

Duarte, J. (2020). Translanguaging in the Context of Mainstream Multilin gual Education. International Journal of Multilingualism, 17(2), 232–247. http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1080/14790718.2018.1512607

Eklund, M. (2003). Interkulturellt lärande: intentioner och realiteter i svensk grundskola sedan 1960-talets början [Doktorsavhandling, Luleå tekniska universitet]. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:990384/FULL-TEXT01.pdf

Fredriksson, M., & Lindgren Eneflo, E. (2019). Man blir lite osäker på om man gör rätt: En studie om pedagogers arbete med flerspråkighet i förskolan. Nor-disk Barnehagforskning, 18(1), 1–15. https://doi.org/10.7577/nbf.3080

Haglund, C. (2004). Flerspråkighet och identitet. I K, Hyltenstan., & I. Lind berg (Red.), Svenska som andraspråk: I forskning, undervisning och sam-hälle (ss. 359-387). Studentlitteratur.

Häll, L. (2013). Kommunikativ mångfald i förskolebarns lek. I P. Björk-Wil lén., S. Gruber., & T. Puskás (Red.), Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag (ss. 71–89). Liber.

33

Kultti, A. (2013). Singing as language learning activity in multilingual toddler groups in preschool. Early Child Development and Care, 183(12), 1955–1969. https://doi.org/10.1080/03004430.2013.765868

Kultti, A. (2014). Mealtimes in Swedish preschools: pedagogical opportuni ties for toddlers learning a new language. Early Years, 34(1), 18–31. https://doi.org/10.1080/09575146.2013.831399

Meskill, C., Sadykova, G., & Kayumova, A. (2020). Mediating Digital Scre ens with Very Young Emerging Bilinguals. Bilingual Research Journal, 43(2), 137–156.

https://doi-org.bi-proxy.kau.se/10.1080/15235882.2020.1743383

Polias, J., Lindberg, I., & Rehman, K. (2017, december). Stöttning på olika ni-våer. Lärportalen, 1–17. https://bit.ly/398RY2s

Puskás, T. (2017). Picking up the threads. Languaging in a Swedish mainstream preschool. Early Years, 37(3), 313–325. https://doi-org.bib-proxy.kau.se/10.1080/09575146.2016.1178712

Puskás, T. (2018). Språkpolicy på samhällsnivå och i praktiken. I P. Björk- Willén (Red.), Svenska som andraspråk i förskolan (ss. 142-155). Natur & Kultur.

Rogoff, B. (2003). The cultural nature of human development. Oxford University Press, Inc.

34

Runfors, A. (2013). Policy, praktik och politik. I P. Björk-Willén., S. Gruber., & T. Puskás (Red.), Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag (ss. 137– 148). Liber.

Sahlin, A. (2020,10 december). GDPR. https://www.kau.se/student/ar-student/it-stod/hjalp-och-support/gdpr

Salameh, E-K. (2018). Språkstörningar hos flerspråkiga barn. I P. Björk-Wil lén (Red.), Svenska som andraspråk i förskolan (ss.36-55). Natur & Kultur.

Sandell Ring, A. (2018). Språk, lärande och identitet. Skolverket. https://bit.ly/3sKQ404

SFS 2009:600. Språklag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/doku-ment/svensk-forfattningssamling/spraklag-2009600_sfs-2009-600

Skaremyr, E. (2014). Nyanlända barns deltagande i språkliga händelser i för Skolan [Licentiatuppsats, Karlstads universitet]. DIVA. http://kau.diva-por-tal.org/smash/get/diva2:731630/FULLTEXT01.pdf

Skaremyr, E. (2019). Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola [Doktorsavhandling, Karlstads universitet]. DIVA.

35

Skolinspektionen. (2020, 12 september). Förskolans arbete med flerspråkiga barns Språkutveckling.

https://bit.ly/3sSgNrF

Skolverket. (2018). Läroplanen för förskola: Lpfö18. https://www.skolver- ket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-18-for-forskolan

Skolverket. (2020a, 8 oktober). Mångfald i förskolan ställer krav på den pedago-giska kompetensen.

https://bit.ly/2XZIQHh

Skolverket. (2020b, 3 september). Rätt till modersmålsundervisning.

https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/ratt-till-mo-dersmalsundervisning

SOU 2020:67. Förskola för alla barn: för bättre språkutveckling i svenska. https://bit.ly/3izxiDT

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.

https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forsk-ningssed.html

BILAGOR

Bilaga 1: Intervjuguide

Inledning:

Presentation:

• Mitt namn är Elise Sandberg. Jag är student via Karlstad universi-tet, där jag studerar sista terminen på förskollärarprogrammet. • Jag håller just nu på med mitt självständiga arbete som handlar

om språkutveckling för barn som har annat modersmål än svenska. Jag kommer ställa frågor till dig som berör detta områ-det. Frågor gällande din erfarenhet av arbetet med just språkut-vecklingen för dessa barn med annat modersmål. Jag kommer också ställa frågor som dina tankar och vad du anser är viktigt i detta arbetet.

• Du kommer i data utav intervjun vara helt anonym och ingen ut-omstående kommer kunna identifiera varken dig eller din arbets-plats. Intervjun kommer att spelas in för att sedan transkriberas. Inspelningen kommer raderas när mitt arbete är godkänt och bety-get registrerats. Till dess kommer intervjun att förvaras på ett sä-kert vis där ingen obehörig har tillgång till den. Du har när som, under intervjun möjlighet att avbryta till deltagande. Intervjun kommer att vara maximalt 45 min.

Faktafrågor:

- Hur länge har du varit verksam i förskoleverksamheten? - Vilken åldersgrupp arbetar du mot?

- Vad är din befattning?

- Vilka språk talar du? Hur många språk skulle du säga att du kan? - Hur använder du dina olika språk?

Introduktionsfrågor:

2. Har du märkt någon skillnad på arbetet med flerspråkighet i förskola genom åren?

Övergångsfrågor:

1. Har ni något/några barn med annat modersmål än svenska i er barn-grupp nu? I så fall hur arbetar ni med det?

2. Hur många barn är det som talar flera språk i din barngrupp? Vilka språk talar de?

Nyckelfrågor:

1. Hur skulle du säga att man kan se att just er förskola är flerspråkig? 2. Skulle du säga att miljön har en stor betydelse för flerspråkiga barns

språkutveckling? hur/varför?

3. Hur skulle du säga att barnen i din barngrupp använder sina olika språk? När använder de sina olika språk?

4. Hur förs diskussionerna kring flerspråkighet i erat arbetslag?

5. Vad anser ni är viktigt i arbetet med språkutveckling för de barn som har annat modersmål än svenska för att de skall utveckla både

svenska språket och sitt modersmål?

6. Hur arbetar ni för att involvera olika språk i verksamheten? 7. Använder ni er av några speciella metoder/verktyg i detta arbetet? 8. Använder ni er av någon speciell metod för att kartlägga barnens

språkutveckling?

9. Har ni några policydokument i verksamheten kring flerspråkighet?

10. Har ni fått någon utbildning kring flerspråkighet eller någon slags kompetensutveckling inom området?

12. Har ni någon erfarenhet kring hur föräldrasamverkan kunnat genom-föras i relation till flerspråkiga barns språkutveckling?

13. Använder ni er av några digitala verktyg i verksamheten kopplat till flerspråkighet?

Bilaga 2: Informationsbrev

Hej!

Mitt namn är Elise T-Sandberg och jag studerar sista terminen på förskollärar-programmet via Karlstad Universitet. Jag ska nu genomföra mitt självständiga arbete som skall handla om språkutveckling för barn med annat modersmål än svenska. Jag vill i min studie synliggöra hur detta arbetet kan bedrivas ute i förskoleverksamheten samt vad som anses vara viktigt när man arbetar med språkutveckling för de barn som har annat modersmål än svenska, för att de skall kunna utvecklas så långt som möjligt inom både sitt modersmål samt svenska språket.

Jag söker just nu efter pedagoger som har erfarenheter av att arbeta med språk-utveckling för barn med annat modersmål än svenska och som skulle kunna tänka sig att ställa upp på en intervju. Intervjun kommer ta ca 45 min och ge-nomföras via Zoom pga. Den rådande situationen med Covid-19. Deltagandet i studien är helt frivilligt. Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerande samtycke. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den behandling som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer mig till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehö-riga kan ta del av dem och raderas sedan när uppsatsarbetet är godkänt och betyget registrerats för att sedan förstöras.

Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se.

elistorp100@student.kau.se

Med vänliga hälsningar,

Bilaga 3: Samtyckesblankett

Samtyckesblankett.

Samtycke till att delta i studien: Självständigt arbete om

språkut-veckling för barn med annat modersmål än svenska.

Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta. Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl. Min underskrift nedan betyder att jag väljer att delta i studien och godkänner att Karlstads universitet behand-lar mina personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information. ……… Underskrift ……….. Namnförtydligande ……… Ort och datum

Kontaktuppgifter för student och handledare;