Arbetsterapeuters erfarenheter av
interventioner för klienter med
sömnstörning
En kvalitativ studie med fördjupad inriktning mot tyngdtäcken
Nathalie Ferno
Malin Thunberg
Arbetsterapeut 2021
Institutionen för hälsa, lärande och teknik
Luleå tekniska universitet
Intuitionen för hälsa, lärande och teknik, HLT. Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp
Arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner
för klienter med sömnstörning
-
En kvalitativ studie med fördjupad inriktning mot tyngdtäcken
Occupational therapists’ experiences of interventions for clients with
sleep disorder.
-
A qualitative study with an in-depth focus on weighted blankets
Författare: Nathalie Ferno & Malin Thunberg
Examensarbete i arbetsterapi, 15 hp Vårterminen 2021
Ferno, N & Thunberg, M.
Arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för klienter med sömnstörning - En kvalitativ studie med fördjupad inriktning mot tyngdtäcken
Examensarbete i arbetsterapi, 15hp, Luleå Tekniska Universitet, Intuitionen hälsa, lärande och teknik, HLT. 2021
Sammanfattning
Syfte: Att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för klienter med
sömnstörning, med en fördjupad inriktning mot tyngdtäcken. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Deltagarna i studien utgjordes av åtta arbetsterapeuter, från samma geografiska område, med klinisk erfarenhet av arbete med interventioner vid sömnstörning. Insamlade data analyserades med induktiv ansats.
Resultat: Analysen av data resulterade i fem kategorier: Vikten av en arbetsterapeutisk
kartläggning för en framgångsrik intervention, Att kombinera interventioner vid sömnstörning, Tyngdtäckets inverkan på symptom kopplade till sömnstörning,
Sömnstörningens och tyngdtäckets inverkan på möjlighet till delaktighet i aktivitet samt Organisatoriska förutsättningar för arbetsterapeutiska interventioner vid sömnstörning.
Arbetsterapeuternas kliniska erfarenhet påvisade i denna studie att tyngdtäcke och
sömnhygiensiska råd var betydande interventioner för klienter med sömnstörning. Resultatet visade att dessa interventioner kunde ha en positiv inverkan på klientens hälsa samt bidra till ökad förmåga att utföra vardagsaktiviteter. Slutsats: Studien har bidragit med kunskap kring arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner vid sömnstörning och dess inverkan på klienterna. Vidare forskning krävs inom området för att ytterligare kunna styrka
Ferno, N & Thunberg, M.
Occupational therapists’ experiences of interventions for clients with sleep disorder. - A qualitative study with an in-depth focus on weighted blankets
Examensarbete i arbetsterapi, 15hp, Luleå Tekniska Universitet, Intuitionen hälsa, lärande och teknik, HLT. 2021
Abstract
Purpose: To describe occupational therapists’ experiences of interventions for clients, with
sleep disorder with an in-depth focus on weighted blankets. Method: A qualitative study with semi-structured interviews as the data collection method. The participants in the study
consisted of eight occupational therapists, from the same geographical area, who had clinical experience of working with interventions for sleep disorders. Collected data was analyzed with an inductive approach. Results: The data analysis resulted in five categories: The
importance of an occupational therapy assessment for a successful intervention, To combine interventions in case of sleep disorders, The weighted blankets impact on symptoms of sleep disorders, Sleep disorders and the weighted blankets impact on the possibility of
occupational engagement and Organizational aspects for occupational therapy interventions for sleep disorders. The occupational therapists clinical experience shows that weighted
blankets and sleep hygiene has a considerable impact for clients with sleep disorder. The result indicated that these interventions could have a positive impact on the clients health and contribute to an increased ability to perform daily activities. Conclusion: This study
Innehållsförteckning
Inledning 1
Bakgrund 2
Ett arbetsterapeutiskt perspektiv på aktivitet - betydelsen av god sömn för upplevelsen av
hälsa 2
Kartläggning som utförs av arbetsterapeut inför intervention 3 Interventioner som utförs av arbetsterapeuter för klienter med sömnstörning 4 Nuvarande forskningsläge kring tyngdtäcken och sömn 4 Samhällsperspektivet relaterat till sömnstörningar 5
Syfte 6 Metod 6 Design 6 Urval 6 Datainsamling 7 Dataanalys 8 Etiska överväganden 9 Resultat 10
Vikten av en arbetsterapeutisk kartläggning för en framgångsrik intervention 11 Att kombinera interventioner vid sömnstörning 12 Tyngdtäckets inverkan på symptom kopplade till sömnstörning 13 Sömnstörningens och tyngdtäckets inverkan på möjlighet till delaktighet i aktivitet 14 Organisatoriska förutsättningar för arbetsterapeutiska interventioner vid sömnstörning 15
1
Inledning
Det pågår just nu en debatt i Sverige huruvida tyngdtäcken ska vara ett hjälpmedel som
förskrivs inom hälso- och sjukvården. Sveriges medicintekniska produktråd (MTP-rådet), som instiftades under januari 2020, har beslutat att avråda från att förskriva tyngdtäcken inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Beslutet har grundats på MTP-rådets
bedömning gällande avsaknad av evidens för tyngdtäckets effekt på klienters sömn
(Medicintekniska produktrådet, 2020). Detta har väckt debatt inom landet och kritiker menar att detta är ett första steg mot att hjälpmedel kan komma att bli en klassfråga. Beslutet anses vidare ha tagits utan hänsyn till den beprövade erfarenhet som arbetsterapeuter, förskrivare av hjälpmedlet, besitter. De menar vidare att tyngdtäcket är en allsidig intervention som erbjuds till individer med bland annat sömnstörningar och ångestproblematik, vilket ofta
implementeras i kombination med andra arbetsterapeutiska interventioner.
2
Bakgrund
Ett arbetsterapeutiskt perspektiv på aktivitet - betydelsen av god sömn för upplevelsen av hälsa
Aktiviteter i dagliga livet (ADL) är ett centralt begrepp inom arbetsterapi som syftar till att beskriva de aktiviteter som individer utför varje dag och som är grundläggande för hälsa och välbefinnandet (Duncan, 2011; Erlandsson & Persson, 2014; Fisher, 2009; Taylor, 2020). Utförandet av aktiviteter, som till exempel förflyttning och påklädning, är en förutsättning för andra aktiviteter såsom arbete, studier och fritidsaktiviteter (Legg et al., 2007). Betydelsen av en god sömn för utförandet av dagliga aktiviteter har fått en allt större roll inom arbetsterapi. Detta har resulterat i att “vila och sömn” utnämnts till ett eget aktivitetsområde av Americas Occupational Therapy Associations (Leland et al., 2014). I en studie beskriver Leland et al. (2014) vikten av god sömn för en välfungerande vardag samt vilken roll arbetsterapeuten har för att stödja klienter att återfå en god sömn. Vardagsfungerande och sömn beskrivs av Ho & Siu (2018) ha en stark korrelation till varandra. Sömnstörningar kan utöver fysiska problem såsom hjärt- och kärlsjukdomar även påverka den kognitiva förmågan i form av
minnesproblematik, inlärningssvårigheter samt försämrad reaktionsförmåga (Ho & Siu, 2018). Störningar av någon av dessa faktorer kan vid sömnsvårigheter leda till att sämre balans uppstår i utförandet av olika aktiviteter (Magnusson et al, 2020).
Aktivitetsbalans är ett begrepp inom arbetsterapi som syftar till att beskriva en individs unika samspel mellan aktiviteter. Det vill säga i vilken utsträckning olika aktiviteter utförs och hur dessa påverkar individen och dennes mående (Erlandsson & Persson, 2014; Magnusson et al, 2020). Obalans i en individs unika samspel mellan aktiviteter, även benämnt som
aktivitetsrepertoar, har visat sig kunna uppstå då en individ har för få eller för många aktiviteter. Detta kan även uppstå när aktiviteter som upplevs meningsfulla uteblir eller inte kan utföras på önskat sätt. Aktivitetsbalans kan påverkas av flera olika aspekter såsom familjesituation, arbete och andra ansvarsområden (Erlandsson & Persson, 2014; Magnusson et al, 2020). Ytterligare en aspekt som kan påverka aktivitetsbalansen och en individs
3 skattning av aktivitetsbalans samt låg skattning på sömn och sömnkvalitet. Ho & Siu (2018) och Magnusson et al. (2020) menar att om aktivitetsbalansen försämras på grund av
sömnstörning kan detta inverka på stora delar av en individs aktivitetsrepertoar. En obalans i aktivitetsreperotaren kan bland annat ha en negativ inverkan individens
delaktighet i aktivitet. Detta beskriver Taylor (2020) i den arbetsterapeutiska teorin Model Of Human Occupation (MOHO). Teorin skildrar hur miljö, vilja, vanor samt utförandekapacitet influerar och styr en individs aktivitetsrepertoar. Begreppet delaktighet beskrivs av Taylor (2020) som det engagemang som individen lägger på utförandet av aktiviteter. Möjligheten till delaktighet i aktivitet kan påverkas av en rad olika faktorer. Dessa är individens viljekraft, vanebildning, utförandekapacitet samt den fysiska och sociala miljö individen är aktiv inom. Vid påverkan av någon av dessa faktorer kan individen uppleva ohälsa (Taylor, 2020). Sömnstörning kan därmed ha en negativ inverkan på livskvalitén och den psykiska hälsan (Magnusson et al., 2020; Riemann et al, 2020).
Kartläggning som utförs av arbetsterapeut inför intervention
Klienter med sömnstörning kan erbjudas interventioner av flertalet olika professioner varav en av dessa är arbetsterapeuten. Inför arbetsterapeutiska interventioner föregår en utredning, och enligt Piernik-Yoder & Beck (2012) använder arbetsterapeuter standardiserade instrument i stor utsträckning. Dessa anpassas för att kunna tillämpas i den verksamhet och kontext som arbetsterapeuten verkar inom. Vid utformning av standardiserade instrument föregår fördjupat arbete för att säkerställa instrumentets reliabilitet och validitet (Piernik-Yoder & Beck, 2012). I MOHO beskriver Taylor (2020) vikten av att använda standardiserade
bedömningsinstrument som genererar objektiv information med tydliga resultat. Vidare beskrivs det hur standardiserade instrument förebygger metodfel och därigenom levererar reliabel och valid information gällande klientens situation (Taylor, 2020).
Bedömningsinstrumentet ADL-taxonomin (Törnquist & Sonn, 2017) är ett exempel på ett standardiserat instrument som är utformat för att stödja arbetsterapeuten vid utredning av klientens förmågor. ADL-taxonomin har bedömts vara ett instrument med hög validitet och reliabilitet som kan vara användbart inom flera olika områden där arbetsterapeuter är verksamma (Wales et al., 2012; Törnquist & Sonn, 2014). Trots ett stort urval av standardiserade instrument menar Wales et al. (2012) att arbetsterapeuter föredrar
4 på grund av att de icke-standardiserade instrumenten sällan föregåtts av kontroll av dess validitet och reliabilitet. Även Taylor (2020) beskriver vikten av att som användare av icke-standardiserade instrument vara uppmärksam på validiteten i den egna tolkningen av resultatet.
Interventioner som utförs av arbetsterapeuter för klienter med sömnstörning
Arbetsterapeuter använder flertalet olika interventioner för att stödja klienter med
sömnstörning. Dessa interventioner kan behöva anpassas individuellt då sömnstörningar kan bero på underliggande orsaker och diagnoser (Kanwaljit & Zimmermann, 2015). Med arbetsterapeutens kunskap kring vardagsaktiviteter och aktivitetsbalans kan individer med olika former av sömnstörning få stöd i att återta eller förbättra kontrollen över sin sömn och därmed även få en mer funktionell vardag (Ho & Siu, 2018). En vanligt förekommande intervention vid sömnstörning är sömnhygieniska råd. Dessa innefattar bland annat att stödja klienten i att skapa och upprätthålla rutiner som inverkar positivt på sömn. Dessa
sömnhygieniska råd kan vara att uppnå en god balans mellan arbete, fritid och personlig vård (Ho & Siu, 2018; Magnusson et al, 2020) genom bland annat vardagsmotion, kost samt begränsning av stimuli inför sänggående (Gutman et al., 2016; Bogdanov et al. 2017). Ytterliga en intervention som erbjuds klienter med sömnstörning är olika former av tyngdtäcken (Ekholm et al., 2020; Gringras et al., 2014; Mullen et al., 2008). Tyngdtäcke syftar till att simulera Deep Pressure Stimulation (DPS) vilket är en behandling som ska likna känslan av beröring såsom massage och omfamning genom att tillämpa tryck mot individens kropp (Reynolds et al., 2015). DPS kan stödja kroppen och hjärnan att naturligt gå ned i varv och har rapporterats minska aktiviteten i det sympatiska nervsystemet, vilket i sin aktiva fas är associerat med starka känslor och kognitiva processer (Breus, 2019; Mullen et al. 2008). DPS har påvisats kunna inverka positivt på dygnsrytmen, vilket inom litteraturen beskrivs som kroppens sömn och vakenhetsmönster (Wilson & Nutt, 2013). Dygnsrytmen styr kroppsliga tillstånd såsom sömn och måltider och är avgörande för att kunna upprätthålla rutiner (Huang et al., 2011).
Nuvarande forskningsläge kring tyngdtäcken och sömn
5 dygnsrytmen styr individernas aktivitetsrepertoar och hur denna kan påverkas av sömnen. Studien visade vidare att individer som använde tyngdtäcken fick en förbättrad dygnsrytm vilket innebar att de var aktiva under en större del av dagen. Vidare beskrev Ekholm et al. (2020) att de kunde se en minskning i deltagarnas ångest- och depressiva symptom jämfört med kontrollgruppen vilka ej använde tyngdtäcke. Tyngdtäckets reducering av
ångestsymptom beskriver även Eron et al. (2020) i sin studie. Författarna kunde påvisa att deltagarnas symptom kopplade till ångest minskade vid användning av tyngdtäcke under dagtid. I en studie av Opheim et al. (2020) beskriver författarna att det går att utläsa ett
samband mellan användning av tyngdtäcke och minskat intag av sömnläkemedel. Deltagarna i studien, som pågick under mer än två års tid, minskade sin dygnsdos av sömnläkemedel samt antalet vårdkontakter under tiden som tyngdtäcke användes. Däremot har Gringras et al. (2014) studie gällande tyngdtäckets effekt hos barn med autism och sömnstörning inte kunnat påvisa någon större förbättring på sömn vid användning av tyngdtäcke. Ingen skillnad vad gällde sovtid, insomningstid eller antal uppvaknande nattetid kunde påvisas i studien mellan interventionsgruppen, som fick ett tyngdtäcke, och kontrollgruppen, som fick ett vanligt täcke. Däremot uttryckte deltagarna i interventionsgruppen att de föredrog hjälpmedlet över ett vanligt täcke som de vanligen använde. Även föräldrarna till barnen upplevde en positiv skillnad både på barnens sömn samt beteende under dagarna (Gringras et al., 2014).
Samhällsperspektivet relaterat till sömnstörningar
6 intag. Klienterna beskrev hur detta inverkade negativt på deras arbete, relationer,
aktivitetsutförande och förmåga att ta hand om sitt hem. Detta aktivitetsbortfall beskriver Durocher et al. (2014) som en riskfaktor för aktivitetsutanförskap där individen riskerar att förlora roller och aktiviteter som den anser vara viktiga för sin identitet och livskvalité. Sömnstörningar har tidigare kopplats till psykisk ohälsa och andra stressrelaterade sjukdomar (Magnusson et al, 2020; Pandi-Perumal & Kramer, 2010; Reimer & Flemons, 2003) vilka i sin tur utgör ytterligare samhällskostnader i form av sjukskrivningar och vårdinsatser. Enligt OECD-EU (2018) så uppgick kostnaderna för psykisk ohälsa under 2015 till 21,6 miljoner euro vilket motsvarar cirka 219,8 miljoner kronor.
Sammanfattningsvis så visar ovanstående forskning och litteratur på behovet av att kunna erbjuda åtgärder som bidrar till bättre mående samt balans mellan aktiviteter och sömn (Ekholm et al., 2020; Leland et al., 2014; Magnusson et al, 2020; Taylor, 2020) såväl som på vikten av att reducera de kostnader som sömnstörning ådrar det svenska samhället (SBU, 2010; Socialstyrelsen, 2020).
Syfte
Utifrån ovanstående information var syftet med denna studie att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för klienter med sömnstörning med en fördjupad inriktning mot tyngdtäcken.
Metod
Design
En kvalitativ metod som datainsamling användes för att besvara studiens syfte. En induktiv ansats ansågs lämplig då författarna till denna studie utförde dataanalysen med deltagarnas kliniska erfarenheter som utgångspunkt (Olsson & Sörensen, 2011).
Urval
Ett strategiskt urval valdes som urvalsmetod vilket gav författarna till studien möjlighet att välja deltagare som förväntas kunna besvara studiens syfte (Trost, 2004). Inklusionskriterier för deltagande i studien var enligt följande: I, legitimerade arbetsterapeuter, II
7 klinisk erfarenhet av arbete med tyngdtäcken och dess inverkan på klienter med
sömnstörning. Författarna av studien valde att begränsa urvalet till valt geografiskt område på grund av de regionala samt kommunala skillnaderna kring organisation inom hälso- och sjukvården (Hälso- och sjukvårdslag, 2017). Detta resulterade i åtta deltagare där samtliga var kvinnor. Tre arbetsterapeuter arbetade inom kommunen med rehabilitering samt inom
området för boende och stöd, två arbetade inom primärvården, en inom smärtrehabilitering samt två inom psykiatrin. Den arbetsterapeut som hade arbetat längst på sin arbetsplats hade varit anställd inom verksamheten i 33 år medan den som arbetat kortast tid hade varit anställd ett och ett halvt år vid nuvarande arbetsplats. Samtliga deltagare hade erfarenhet av att
förskriva tyngdtäcken och/eller hade arbetat med klienter som har sömnstörning.
Procedur
Författarna till studien kontaktade den lokala ombudsmannen inom regionen med en förfrågan gällande utskick av information kring deltagande i studien. Totalt erhöll 131 arbetsterapeuter inom vald region en förfrågan om att delta i studien från den lokala ombudsmannen. Nio arbetsterapeuter svarade på förfrågan, varav åtta tackade ja till deltagande. En arbetsterapeut var intresserad av studien men valde att avstå deltagande på grund av arbetsbörda och tidsbrist. Från resterande tillfrågade 122 erhölls inget svar. De arbetsterapeuter som tackat ja fick via e-post ytterligare information kring studien samt ett samtyckesformulär. I samband med detta fick deltagarna förfrågan gällande val av datum för intervju samt om de ville genomföra intervjun via telefonsamtal eller digitalt möte. Intervjuer utfördes till dess att mättnad i materialet uppnåtts, det vill säga när liknande mönster kunde utläsas i deltagarnas intervjuer (Olsson & Sörensen, 2011).
Datainsamling
8 studiens resultat. Fem intervjuer genomfördes via telefonsamtal och tre genom videosamtal. Båda författarna deltog vid samtliga intervjuer. Intervjuerna spelades in för att sedan
transkriberas i direkt anslutning till intervjuns avslut (Thorén-Jönsson, 2017). Den första intervjun transkriberade författarna tillsammans för att säkerställa liknande
transkriberingsmetod. Resterande intervjuer transkriberades sedan enskilt.
Dataanalys
Samtliga intervjuer transkriberades och lästes igenom av båda författarna innan analysen inleddes. Insamlade data analyserades med induktiv ansats vilket enligt Lundman & Hällgren Granheim (2017) syftar till att förutsättningslöst söka mönster i datamaterial. Vid
dataanalysens start genomfördes en korsvalidering tillsammans med handledaren för att öka tillförlitligheten i analysens resultat (Dychawy-Rosner, 2017). Meningsenheter valdes och kondenserades för att slutligen utmynna i en kod som beskrev innehållet i meningsenheten. Koderna framtogs främst med en låg abstraktionsnivå och en låg grad av tolkning för att ge en tydlig beskrivning av textens innehåll (Lundman & Hällgren Granheim, 2017). Efter denna del i processen träffades författarna och handledaren och jämförde analyserna. Författarna beslutade utifrån detta att gå vidare och analyserade därefter resterande intervjuer
tillsammans. Efter att samtliga intervjuer kondenserats och kodats så kategoriserades koderna (se exempel i tabell 1). Kategorierna var till en början tio till antalet men fördes sedan
9 Tabell 1 - Analysexempel Meningsenhet Kondenserad meningsenhet Kod Kategori Det är ju en del av vår kompetens, vi har gått utbildningar som regionen har erbjudit till oss och vi har bra hjälpmedelskonsulent er som hjälper oss.
Förskrivning av tyngdtäcken är en del av vår kompetens, vi har gått utbildningar och har bra
hjälpmedelskonsulent er. Tyngdtäcken är en del av vår kompetens. Organisatoriska förutsättningar för arbetsterapeutiska interventioner vid sömnstörning.
(---) klient som har ADHD med tidigare missbruksproblematik som har blivit mycket lugnare som använder tyngdtäcke varje natt och hen är inte lika utåtagerande heller.
Klient med ADHD som har tidigare missbruksproblem har blivit lugnare av tyngdtäcke och är inte lika utåtagerande. Lugnare och mindre utåtagerande. Tyngdtäckets inverkan på symptom kopplade till sömnstörning.
(---) klient som har psykos har blivit mycket mer
kommunikativ, hen pratar mycket mer och tar mer kontakt och orkar mycket mer.
Klient som jag berättade om som har psykos har blivit mer kommunikativ, tar mer kontakt och orkar mer.
Mer kommunikativ och bättre ork.
Sömnstörningens och tyngdtäckets inverkan på möjlighet till delaktighet i aktivitet. Etiska överväganden
Under studien har forskningsetiska aspekter tagits i beaktning. Författarna till studien har innan datainsamlingens start utformat ett brev (bilaga 1) till deltagarna i studien med
förfrågan till att medverka i studien samt en beskrivning kring deltagarnas anonymitet enligt Olsson och Sörensen (2011). De tillfrågade som tackade ja till att medverka i studien blev tilldelade ett samtyckesformulär (bilaga 2). Information kring deltagarnas rättighet att när som helst avbryta sin medverkan samt garanterad anonymitet vid publicering av studien
10 tillförlitligt sätt öka kunskapen kring prevention, diagnostik, behandling och omvårdnad. Detta har tagits i beaktan i denna studie genom att deltagarna har haft möjlighet att själva välja tid för intervju samt genom att författarna följt den planerade intervjuguiden och den överenskomna tiden. Vidare beskriver Olsson & Sörensen principen att inte skada vilken beskriver att bland annat respektera deltagarnas integritet och värderingar. Detta har i denna studie tagits i beaktan genom att författarna valde att intervjua arbetsterapeuter i stället för klienter för att inte skada klienternas integritet. Vidare har deltagarnas värderingar skyddats genom att författarna har visat respekt inför deltagarnas berättelser vad gäller erfarenhet och deras subjektiva åsikter. För att skydda deltagarnas integritet så har författarna i enlighet med Olsson & Sörensen (2011) beskrivning av konfidentialitet och sekretess förvarat insamlat material på lösenordskyddade datorer. Materialet har endast behandlats av författarna och handledare samt har avidentifierats i samband med transkribering. Efter studiens publicering förstördes allt material som samlats in under studiens gång.
Vad gäller risker med studien så föreligger det en genomgående risk att både deltagare och intervjuare har påverkat varandra (Kvale & Brinkman, 2014). För att minimera risken för detta tog författarna del av riktlinjer och skyldigheter från Etisk kod för arbetsterapeuter (Sveriges arbetsterapeuter, 2018) gällande forskning och utvecklingsarbete. Efter att skyldigheterna för forskning och utvecklingsarbete som beskrivs i den etiska koden tagits i beaktning bedömde författarna att nyttan av att ny forskning inom området togs fram var större än risken att deltagare och intervjuperson har påverkat varandra och därigenom även påverkat studiens resultat.
Resultat
Vid analys av insamlade data framkom olika erfarenheter från arbetsterapeuterna gällande interventioner vid sömnstörning och dess inverkan på klienter. Fortsatt kunde analysen utläsa att arbetsterapeuterna beskrev den process som förelåg vid förskrivning av tyngdtäcke. Vidare analyserades erfarenheter av de skillnader som klienterna upplevde gällande möjlighet till delaktighet i aktivitet före och under användning av tyngdtäcke. De olika erfarenheterna resulterade i fem slutgiltiga kategorier, vilka beskrev arbetsterapeuternas erfarenheter. De kategorier som analysen resulterade i var: Vikten av en arbetsterapeutisk kartläggning för en
11
på möjlighet till delaktighet i aktivitet samt Organisatoriska förutsättningar för arbetsterapeutiska interventioner vid sömnstörning. Kategorierna avspeglar både
arbetsterapeuternas erfarenheter av kliniskt arbete som berörde processen, perspektiv om organisationens betydelse samt arbetsterapeuternas erfarenheter av hur tyngdtäcke inverkade på klienter med sömnstörning.
Vikten av en arbetsterapeutisk kartläggning för en framgångsrik intervention
Denna kategori beskriver det som framkom vid analysen som inbegrep den kartläggning som arbetsterapeuten utförde för att identifiera klientens resurser och begränsningar.
Det framkom vid analysen att arbetsterapeuter i denna studie betonade vikten av en grundlig utredning och kartläggning inför val av intervention. Detta för att öka förutsättningarna för ett lyckat resultat. En otillräcklig utredning var enligt arbetsterapeuternas erfarenheter den vanligaste orsaken till att tyngdtäcke som intervention vid sömnstörning inte blev
framgångsrik. Vid utredningen kunde även andra aktivitetsproblem uppmärksammas och behandlas. Detta var något som arbetsterapeuterna beskrev som ytterligare en positiv effekt vid utförandet av en noggrann utredning. En arbetsterapeut uttryckte sig på följande sätt om kartläggning och utredning inför förskrivning:
“…har man gjort en ordentlig utredning så blir det oftast bra. Men sen också att kunna säga nej och att kunna avvakta så att man inte har för bråttom med att förskriva tyngdtäcken. Så att man ändå har en klar bild av sömnstörningarna...”
Resultatet illustrerar att arbetsterapeuterna använde sig av icke-standardiserade
intervjuinstrument och skattningsinstrument inför val av intervention vid sömnstörning. Dessa instrument var utformade och tillhandahållna av regionens hjälpmedelskonsulenter. Ett av de instrument som samtliga arbetsterapeuter presenterade benämndes som “checklistan”. Detta instrument beskrevs ha sitt fokus på sömn och klientens förmågor i vardagen för att på så sätt kartlägga klientens begränsningar och resurser. Ett annat instrument som användes av de deltagande arbetsterapeuterna var Insomnia Severity Index (ISI). Detta instrument beskrevs som ett formulär där klienterna skattade sömnsvårigheter och dess inverkan på
12
“...när vi gör bedömningen för sömnen, så får dom även fylla i något som heter ISI - Insomnia Severity Index, där man beskriver sina svårigheter med sömnen, man sätter som på en skala, om det är många problem eller små problem. Så det är också en grej som vi använder när vi utvärderar för att se vilken skillnad man har hamnat på skalan gällande problemen…”
För att sammanfatta ovanstående kategori så framkom det från arbetsterapeuterna att en väl genomförd kartläggning och utredning utgjorde en grundpelare för att interventionen skulle få önskad effekt. Detta innefattade en god bedömning av klientens sömn samt dennes förmåga att utföra vardagliga uppgifter och göromål. Vidare framkom det att uppföljning efter förskrivning var en viktig del i processen för att säkerställa att tyngdtäcket hade den effekt som förväntades.
Att kombinera interventioner vid sömnstörning
Resultatet i denna kategori illustrerar arbetsterapeuternas erfarenheter kring val av intervention vid sömnstörning samt kombination av dessa.
Analysen av intervjuerna visade att arbetsterapeuter arbetade med olika former av
interventioner vid sömnstörning. De interventioner som framkom från analysen var bland annat att erbjuda sömnhygieniska råd, deltagande i så kallad sömnskola, förskrivning av olika typer av tyngdtäcken, stöd till planering av vardagen samt råd om fysisk aktivitet. En
arbetsterapeut beskrev att den upplevde att klienter och även personal från andra
13
“...det (tyngdtäcken) är en ovärderlig hjälp för många inom psykiatrin. Just det här att jag har sett så många lyckade där de mår jättedåligt dagtid för att man inte sover. Alltså du är kognitivt sänkt. Och när man får börja testa tyngdtäcken som passar och man får tillbaka sömnen så, det blir så mycket lättare.”
Vidare framkom det ur analysen att flera arbetsterapeuter kommit i kontakt med klienter som till följd av användning av tyngdtäcke kunde minska eller sluta helt med vissa läkemedel. Arbetsterapeuterna beskrev hur annan problematik som klienten upplevde kunde minska vid användning av tyngdtäcke. En arbetsterapeut uttryckte sig:
“...det var en klient som har autism och psykoser. Men sen fick hen ett kedjetäcke för ett år sen och hen behöver inte längre ta sömnläkemedel och har inga psykoser längre…”
Sammanfattningsvis så upplevde arbetsterapeuterna en fördel med att tyngdtäcken hade effekt på många olika klientgrupper med sömnstörning. Andra åtgärder som sömnskola och
sömnhygieniska råd upplevdes vara svårare för en del klientgrupper att få effekt utav. Slutligen var erfarenheten att arbetsterapeuterna ofta kombinerade olika interventioner, till exempel tyngdtäcke och sömnhygiensiska råd, för att kunna erbjuda en helhetsbehandling till klienterna.
Tyngdtäckets inverkan på symptom kopplade till sömnstörning
I denna kategori beskrivs arbetsterapeuternas erfarenhet av de fysiska- och psykiska symptom som framkom hos klienter före och under användning av tyngdtäcke. Här redogörs symptom såsom smärta, oro och nedsatt kognitiv förmåga samt hur dessa lindrades vid användning av tyngdtäcke som intervention.
Av analysen framkom det att arbetsterapeuterna uppmärksammat en rad olika kroppsliga symptom som klienterna beskrivit före och under användning av tyngdtäcke.
14
“...det här med initiativet, att det är svårt att starta upp, man vet vad som ska göras men det blir en uppskjutning av saker och det kan handla om rutinsysslor som att kliva upp och tvätta sig, allt det här som man gör på morgonen. Men sen är det viktigaste att både studier och arbete störs av störd sömn.”
Av arbetsterapeuternas erfarenheter framkom det att klienterna upplevdes ha förbättrad energi och aktivitetsbalans samt en ökad initiativförmåga efter användning av tyngdtäcke. Detta beskrevs genom berättelser där arbetsterapeuterna förklarade hur de hos sina klienter bland annat upplevde ökad koncentrationsförmåga, sinnesro, sömnkvalitet och ork samt kortare insomningstid. Detta menade arbetsterapeuterna förbättrade klienternas förmåga att utföra dagliga aktiviteter. En arbetsterapeut uttryckte sig följande gällande minskning av symptom vid användning av tyngdtäcke:
“...efter det här (förskrivning av tyngdtäcke) så hjälpte det med insomningen, hen (klienten) fick bättre dygnsrytm, minskade uppvakningar under natten, ibland vaknade hen inte alls. Men det som också blev en stor effekt var att hen kände lust till livet igen. Hen kände liksom, “jag har lust att ringa en vän idag eller jag känner att jag vill eller orkar gå på den här familjemiddagen idag, eller jag vill det också!”.”
Sammanfattningsvis belyser kategorin arbetsterapeuternas erfarenheter av sömnstörning och hur detta kan leda till en rad olika kroppsliga symptom. De beskrev fortsatt hur dessa
symptom kan bidra till svårigheter att utföra och delta i aktivitet. Vidare visade
arbetsterapeuternas erfarenhet att tyngdtäcke kan ha positiv inverkan samt minska symptom så som svårigheter att varva ned, uppvaknande nattetid, minskad initiativförmåga samt nedsatt koncentration. En minskning av dessa symptom gav en positiv inverkan på deltagarnas
koncentrationsförmåga, sinnesro, sömnkvalitet och ork.
Sömnstörningens och tyngdtäckets inverkan på möjlighet till delaktighet i aktivitet
Följande kategori belyser hur sömnstörning och tyngdtäcke kan inverka på en individs möjlighet att vara delaktig i de aktiviteter som hen önskar och behöver utföra.
Under analysen framkom det att delaktighet i aktivitet var en central del för samtliga
15 förmåga till delaktighet i aktivitet. Detta till följd av nedsatta kognitiva förmågor så som koncentration och ork. Nedan följer ett citat som illustrerar ovanstående.
“Det är ofta så att man märker en skillnad i koncentrationskrävande aktiviteter. Det är då man märker att får man sova bättre och är man utvilad så klarar man att utföra koncentrationskrävande aktiviteter lite längre än vad man kan göra om man har en störd sömn.”
Från analysen framkom det att en god nattlig sömn kunde utgöra skillnad för delaktighet i aktivitet genom att det bidrog till att kropp och sinne fick den återhämtning som behövdes. Pauser och mental vila under dagen beskrevs kunna bidra till bättre förutsättningar för klientens aktivitet och delaktighet. En arbetsterapeut beskrev nedan hur tyngdtäcke kunde användas vid vakna pauser för att ge individen möjlighet till återhämtning.
“[...] en del har använt det (tyngdtäcken) som nedvarvning, dagtid, efter skolan för att det är mycket intryck att hantera, och då är det många som sätter sig med täcket runt om sig som en filt så att det blir som lite lugn och ro. Och just att få en liten
nedvarvning kan göra att man orkar lite bättre med att göra läxor.”
Utifrån ovanstående citat beskrev arbetsterapeuten hur tyngdtäcket gav klienten den paus och återhämtning som behövdes för att denne senare kunde vara delaktig i önskade och
nödvändiga aktiviteter.
Sammanfattningsvis så belyser denna kategori arbetsterapeuternas erfarenhet av vikten att se på hur flera faktorer interagerar med varandra såsom sömn och kroppsliga symptom. Vidare beskrev de hur dessa kunde inverka på en individs möjlighet till delaktighet i aktivitet samt övergripande hälsa.
Organisatoriska förutsättningar för arbetsterapeutiska interventioner vid sömnstörning
Kategorin som inbegriper organisatoriska förutsättningar berör arbetsterapeuternas erfarenheter om bland annat rådande regionala beslut om möjlighet till att förskriva
tyngdtäcke som intervention, ekonomiska förutsättningar och andra faktorer som inverkade på arbetsterapeuters arbete.
16 tyngdtäcken, för flertalet arbetsterapeuter, utgjorde en stor del av arbetet med klienter med sömnstörning. Vidare framkom det under analysen att arbetsterapeuterna ansåg sig förlora en del av sin arbetsterapeutiska kompetens, då de inte längre kunde erbjuda tyngdtäcke som intervention till klienter med sömnstörning. Analysen reflekterade att arbetsterapeuter hade genomgått flertalet kurser och utbildningar gällande tyngdtäcken, vilken kunskap och kliniska erfarenhet nu skulle gå förlorad. Det framkom av analysen att det fanns frustration kring att beslutet gällande tyngdtäckets förskrivbarhet tagits utan att klinisk erfarenhet och kunskap räknats in i utvärderingen. Arbetsterapeuterna uttryckte att de fann detta märkligt och
beklagligt. Vidare framkom det att arbetsterapeuterna bar på kunskap och erfarenhet som var möjlig att definiera i en utvärdering. Arbetsterapeuterna i studien ansåg därför att deras utlåtanden bör ha vägt tungt inför beslutet.
Analysen illustrerar att arbetsterapeuterna inte har kunskap gällande de tyngdtäcken som finns att tillgå på öppna marknaden och som nu rekommenderas som åtgärd. Detta då dessa
tyngdtäcken är av andra märken och tillverkare än de som tidigare har förskrivits som
hjälpmedel. Att rekommendera eller föreslå för klienterna att i stället införskaffa tyngdtäcken som finns att tillgå på den öppna marknaden var därför inget som arbetsterapeuterna kände sig bekväma med. Samtliga arbetsterapeuter höll dock inte med i ovanstående arbetsterapeuters åsikter. En deltagare såg regionens beslut som en möjlighet för att kunna fokusera på att nå klienter med sömnstörningar genom struktur och anpassning av vardagen. En annan deltagare var upprörd över tyngdtäckets försvinnande men kunde se logiken kring beslutet.
Vidare förklarade deltagarna hur klienterna med sömnstörning ofta hade en ansträngd
ekonomi till följd av annan problematik. Arbetsterapeuterna menade därför att klienterna inte skulle ha möjlighet att med egna medel införskaffa tyngdtäcken. En arbetsterapeut uttryckte sig följande om ovanstående situation:
“Sen tycker jag att det är väldigt tragiskt också för den här klientgruppen har det ofta väldigt svårt ekonomiskt. De har olika bidrag som de lever på och har inte så mycket pengar över och att då betala ett tyngdtäcke för över tusen kronor, det är ju väldigt mycket pengar för dem. Och då kommer de nog inte välja att köpa dem själv.”
17 förbättrad sömn vilket fick som följd att intaget av sömnläkemedel kunde minska. På följande sätt beskrev en av arbetsterapeuterna situationen.
“[...]det är ju klart att det blir mer fokus på sömnläkemedel om man inte har något annat alternativ och en del klienter som jag har träffat har ju kunnat minska på sitt sömnläkemedel. Det finns fåtal också som har slutat med sömnläkemedel.”
Sammanfattningsvis så illustrerar denna kategori att arbetsterapeuter hade olika upplevelser gällande förskrivning och arbete med tyngdtäcken som intervention vid sömnstörning. En liten del arbetsterapeuter ansåg att beslutet om den borttagna förskrivningsrätten var positiv då de tidigare upplevt en känsla av att endast vara ”hjälpmedelsförskrivare”. Övriga
arbetsterapeuter ansåg att beslutet kommer att påverka deras arbete och klienterna negativt. Vidare uttryckte arbetsterapeuterna att den ekonomiska aspekten kunde komma att bli en utmaning för klienter med sömnstörning som är i behov av tyngdtäcke.
Diskussion
Resultatdiskussion
Resultatet av studien genererade ny kunskap gällande arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner i det kliniska arbetet med klienter med sömnstörning. Resultaten kommer nedan att diskuteras med utgångspunkt av framtagna kategorier, teori samt tidigare forskning och kunskap i området. Analysen av resultatet visade att arbetsterapeuterna som deltog i studien hade övervägande positiva erfarenheter av användandet av tyngdtäcke som intervention. Vidare framkom det från resultatet att flertalet av de intervjuade
arbetsterapeuterna upplevde en oro kring hur klienterna kunde komma att påverkas i och med att tyngdtäcken inte längre är en förskrivningsbar intervention.
I resultatet av kategorin “Vikten av en arbetsterapeutisk kartläggning för en framgångsrik
intervention” framkom vikten av en grundlig utredning för att tyngdtäcke som intervention
vid sömnstörning skulle uppnå god effekt för klienten. Analysen påvisade att vissa
18 egna tolkningar av den arbetsterapeut som utför bedömningen. Detta problematiserar även Polglase & Treseder (2012) då de beskriver hur icke-standardiserade instruments resultat inte alltid är tillförlitligt, då tydliga riktlinjer för administration av instrumentet ofta saknas. Däremot beskriver de vidare hur bedömningen med icke-standardiserade instrument kan upplevas som en mer avslappnad och naturlig situation för klienten (Polglase & Treseder, 2012). Det faktum att deltagande arbetsterapeuter i denna studie främst använde icke-standardiserade instrument kan äventyra bedömningarnas reliabilitet till följd av metod- och tolkningsfel. Däremot kan den mer avslappnade miljön som klienten upplever under
bedömningen vara till fördel för arbetsterapeuten då bedömningen kan utföras under mer informella former (Polglase & Treseder, 2012). Vidare visade resultatet i denna studie att majoriteten av de deltagande arbetsterapeuterna använde sig av samma instrument, vilket distribuerades av regionens hjälpmedelskonsulenter. Detta problematiserar Alotaibi et al. (2009) som menar att förutsättningslös användning av verksamhetens vedertagna instrument kan äventyra kvalitén på professionens insats. Alotaibi et al. (2009) menar att uppdaterade och mer relevanta instrument kan ha tillkommit utan att vare sig arbetsterapeut eller verksamhet uppmärksammat detta. Detta riskerar att försämra professionens arbetskvalitet i stort då man inte tar del av ny kunskap och forskning (Alotaibi et al., 2009). Det faktum att
arbetsterapeuterna i denna studie använde instrument på liknande sätt som beskrivs ovan så kan deras arbetsterapeutiska bedömning vid sömnstörning ifrågasättas.
Resultatet i kategorin “Att kombinera interventioner vid sömnstörning” visade att arbetsterapeuterna främst använde sig utav tyngdtäcken och sömnhygieniska råd vid behandling av sömnstörning. Sömnhygieniska råd har enligt Ho & Siu (2018) påvisats ha positiv inverkan på såväl sömn som individens utförandekapacitet dagtid. Detta beskriver även Riemann (2018) som i en studie visar på att sömnhygieniska råd har effekt vid
sömnstörning. Däremot menar Gutman et al. (2016) att endast ett fåtal av de sömnhygieniska råd som erbjuds har effekt vid sömnstörning. I denna studies resultat berättade
arbetsterapeuterna hur de upplevde viss effekt vid användning av sömnhygieniska råd. För att uppnå ytterligare effekt och nå samtliga klienter med sömnstörning så kombinerade
19 Resultatet i denna studie visade hur arbetsterapeuterna ansåg att tyngdtäcke var en värdefull intervention för klienter med sömnstörning. Detta då de upplevde en positiv inverkan på klienternas sömn och hälsa. Den positiva inverkan som tyngdtäcket kunde ha på en individ med sömnstörning har påvisats av Ekholm et al (2020). Författarna kunde i den studien påvisa att förbättrad sömn och mående dokumenterades hos klienter som använde tyngdtäcke. Resultatet i denna kategori beskrev vidare hur arbetsterapeuternas erfarenheter visade på att en del klienter kunde minska intaget av sömnläkemedel efter en tids användande av
20 insomningsbesvär. Arbetsterapeuternas erfarenhet stärks av tidigare forskning som visat att tyngdtäcke kan minska sömnstörning samt daglig fatigue och i samband med detta även inverka på dygnsrytmen (Ekholm et al., 2020). Inom den arbetsterapeutiska teorin MOHO (Taylor, 2020) beskrivs vikten av goda rutiner för att uppnå en fungerande vardag för klienter. Detta stärker arbetsterapeuternas erfarenheter kring dygnsrytmens inverkan på möjligheten att delta i aktivitet.
Sammanfattningsvis tyder ovanstående forskning tillsammans med arbetsterapeuternas erfarenheter på att tyngdtäcke har en positiv inverkan på klienternas symptom som är kopplade till deras sömnstörning. Huruvida detta beror på tyngdtäckets positiva inverkan på sömnen eller på den DPS-effekt som tyngdtäcket kan ge är ej möjligt att besvara i denna studie.
Resultatet i kategorin “Sömnstörningens och tyngdtäckets inverkan på möjlighet till
delaktighet i aktivitet” avspeglade arbetsterapeuternas erfarenheter av sömnstörningens och
tyngdtäckets inverkan på klienters möjlighet till delaktighet i aktivitet. Arbetsterapeuternas erfarenheter påvisade att symptom såsom minskad koncentration till följd av sömnbrist kraftigt påverkade klienternas förmåga till att delta i aktiviteter. Detta är förenligt med tidigare forskning där Lo et al. (2016) kunde påvisa nedsatt arbetsminne och minskad utförandekapacitet vid sömnbrist. Vidare beskriver Durocher et al. (2014) hur minskad delaktighet i aktivitet kraftigt kan inverka på individers hälsa och därigenom livskvalitet. Detta kan kopplas till Taylor (2020) som beskriver möjlighet till delaktighet i aktivitet som en nyckel till att uppnå hälsa och välbefinnande.
Resultatet i kategorin illustrerade vidare erfarenheter om tyngdtäckens alternativa
användningsområden utöver användning nattetid. Interventionen kunde bland annat appliceras vid vaken vila för att stödja klientens möjlighet till att varva ned, både kroppsligt och mentalt, för att sedan kunna återuppta deltagandet i aktivitet. Denna typ av användningsområde
beskriver Champagne et al. (2015) som ett effektivt sätt för att dämpa oro och ångest. Detta är aspekter som inom arbetsterapeutisk teori beskrivs kunna utgöra begränsningar av möjlighet till delaktighet i aktivitet (Taylor, 2020). Arbetsterapeuternas erfarenhet av sömnstörningens påverkan på klientens möjlighet till delaktighet i aktivitet samt deras uppfattning av
21 Resultatet i kategorin “Organisatoriska aspekter och dess inverkan på att erbjuda tyngdtäcke
som intervention vid sömnstörning” illustrerade att flertalet arbetsterapeuter var enade i hur
beslut om möjlighet till förskrivning av tyngdtäcke kunde komma att påverka klienter med sömnstörning och deras möjlighet till aktivitet. Från resultatet så framkom det att
arbetsterapeuterna hade erfarenhet av att klienter med sömnstörning sedan tidigare hade en ansträngd ekonomi på grund av annan problematik. Detta är förenligt med en studie av Stamatakis et al. (2007) som påvisade ett starkt samband mellan klienternas socioekonomiska situation och sömnstörning. Denna kunskap styrker arbetsterapeuternas erfarenhet om att en stor del av deras klienter hade en redan ansträngd ekonomi. Detta innebär att en
egenfinansiering av tyngdtäcken för denna klientgrupp kan lämna klienter utan möjlighet till hjälpmedel.
Vidare illustrerade resultatet av denna kategori hur deltagande arbetsterapeuter beskrev att ett större fokus på sömnläkemedel skulle kunna komma att bli en följd av den upphörande förskrivbarheten på tyngdtäcken. Denna förändring kan komma att bidra till en ökning av den kostnad som Socialstyrelsen (2020) redovisar att samhället i nuläget tillsätter på
sömnläkemedel. I en studie av Fitzgerald & Vietri (2015) beskriver deltagarna att biverkningar av sömnläkemedel påverkade deras aktivitetsförmåga. En dosökning av sömnläkemedel för klienter som på grund av beslutet inte längre har tillgång till tyngdtäcke kan därför leda till nedsatt möjlighet till aktivitet. Detta styrker även Durocher et al. (2014) som beskriver hur minskad delaktighet i aktivitet inverkar negativt på individers hälsa. Sammanfattningsvis visade arbetsterapeuternas erfarenheter i denna studie att interventioner vid sömnstörning kunde leda till en minskning av de konsekvenser som sömnstörning kan orsaka i dagliga livet. Detta stärks av befintlig forskning som visar att användning av tyngdtäcken kan minska symptom så som ångest och depression, minska behov av sömnläkemedel samt förbättra dygnsrytmen (Ekholm et al. 2020; Jagannath et al, 2017; Opheim et al. 2020; Reynolds et al. 2015). Vidare visade resultatet på att även
sömnhygieniska råd kunde ha en positiv inverkan på sömnstörning (Riemann, 2018). Enligt forskning så kan en förbättring av sömn inverka på individens aktivitetsbalans, möjlighet till delaktighet i aktivitet och öka livskvalitet. (Durocher et al., 2014; Fitzgerald & Vietri, 2015; Lo et al., 2016; Magnusson et al, 2020). Vidare illustrerade denna studies resultat att
22 klienter med sömnstörning och därmed även bidra till förbättrad hälsa samt ökad möjlighet till aktivitet.
Metoddiskussion
I denna studie har kvalitativa intervjuer (Kvale & Brinkman, 2014) genomförts med arbetsterapeuter med klinisk erfarenhet av arbete med interventioner för klienter med sömnstörning. För att undersöka området valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamling (Backman et al., 2012). Metoden valdes av författarna då den är adekvat och väl lämpad för att undersöka erfarenheter och upplevelser inom ett förutbestämt område (Torst, 2014; Kvale & Brinkman, 2014). Användning av kvalitativa
forskningsmetoder beskriver Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU, 2020) som avgörande för att förstå subjektiva åsikter och upplevelser. Totalt deltog åtta arbetsterapeuter i studien vilka alla var kliniskt aktiva inom olika verksamheter. Detta resulterade i en bred spridning gällande erfarenhet och en god fördelning av deltagande från olika verksamheter. Samtliga intervjuer genomfördes via telefon eller digitala möten med båda författarna närvarande, vilket resulterade i att samtliga intervjuer utfördes på liknande sätt. Insamlade data analyserades med induktiv ansats. Denna typ av analys kan användas vid studier som inkluderar individers berättelser och upplevelser vilket är i enlighet med denna studies syfte (Lundman & Hällgren Granheim, 2017). Vid inledningen av dataanalysen utfördes en korsvalidering tillsammans med handledaren till detta arbete (Höglund-Nielsen & Granskär, 2017). Detta innebär att författarna och handledaren enskilt analyserade och kodade en intervju för att sedan jämföra analyserna. Korsvalidering är en vedertagen strategi inom kvalitativa forskningsmetoder som tillämpas för att stärka studiens tillförlitlighet (Höglund-Nielsen & Granskär, 2017). Då intervjun hade analyserats på liknande sätt av författarna och handledaren så stärker detta studiens validitet (Olsson & Sörensen, 2011).
Författarna upplevde att den förförståelse som erhållits under studietiden underlättade att förstå arbetsterapeuternas problematiseringar gällande beslutet om tyngdtäcken. Med förförståelse föreligger dock enligt SBU (2020) en risk att tolka och analysera resultatet på sätt som är vinklat för att möta den redan erhållna kunskapen. Med detta i åtanke var
författarna i studien försiktiga med att involvera förförståelse vid dataanalysen eftersom detta kan påverka slutsatsen. Däremot menar Lundman & Hällgren Grannheim (2017) att
23 ny kunskap. Författarna till denna studie såg därför förförståelsen som en resurs vid
datainsamlingen.
Inför studiens intervjufas offentliggjordes beslutet att tyngdtäcken inte längre kommer att förskrivas inom vissa regioner i Sverige. Beslutet kan ha påverkat deltagandet av
arbetsterapeuter som tackade ja till att delta i studien samt hur deltagarna valde att svara på de frågor som presenterades i intervjun. Detta då arbetsterapeuterna kan ha haft personliga åsikter om beslutet vilket kan ha inverkat på deras professionella uttalanden om ämnet i fråga.
Slutsats
Resultatet av denna studie har inte som avsikt att generaliseras då den är utformad utifrån ett kvalitativt perspektiv (Olsson & Sörensen, 2011). Studien har bidragit till ytterligare kunskap gällande arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner och dess inverkan på klienter med sömnstörning. Studien visar att arbetsterapeuternas erfarenheter är att tyngdtäcket och
sömnhygieniska råd kan ha en positiv inverkan på klienter med sömnstörning från flera olika aspekter. Vidare forskning krävs inom området för att ytterligare styrka interventionernas positiva inverkan på klienter med sömnstörning. Den erfarenhet och kunskap som
arbetsterapeuter besitter bör involveras i kommande forskning för att ge utrymme till den kliniska erfarenhet som finns samlad runt om i landet. Arbetsterapeuterna i denna studie redogjorde för erfarenheter om tyngdtäcken som intervention och de effekter som tyngdtäcket kunde ha för klienter med sömnstörningar. Arbetsterapeuterna redogjorde även hur
sömnhygiensiska råd i kombination med tyngdtäcke kunde ha än större positiv inverkan på klienternas sömnstörning. Vidare så framkom oro över hur förändrade riktlinjer för
hjälpmedel kunde bidra till försämringar för klienter men även till ökade kostnader för samhället i form av andra åtgärder såsom läkemedel och ökade sjukskrivningsantal. Författarna har en förhoppning om att genom denna intervjustudie kunna belysa hur
24
Tillkännagivande
25
Referenslista
Alotaibi, N. M., Reed, K., & Nadar, M. S. (2009). Assessments used in occupational therapy practice: an exploratory study. Occupational therapy in health care, 23(4), 302–318.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.3109/07380570903222583
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V., Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg - till
grund för akademiska studier (1:2). Lund: Studentlitteratur
Bogdanov, S., Naismith, S., & Lah, S. (2019). Sleep outcomes following sleep-hygiene-related interventions for individuals with traumatic brain injury: A systematic review. Brain
Injury, 31(4), 422-433. https://doi.org/10.1080/02699052.2017.1282042
Breus, MJ. What You Need To Know About Using A Weighted Blanket. (2019). Psychology
Today, 65(6), 439-440. https://doi.org/10.1016/j.denabs.2019.10.056
Chattu, V. K., Manzar, M. D., Kumary, S., Burman, D., Spence, D. W., & Pandi-Perumal, S. R. (2019). The Global Problem of Insufficient Sleep and Its Serious Public Health
Implications. Healthcare (Basel, Switzerland), 7(1). https://doi.org/10.3390/healthcare7010001
Champagne, T., Mullen, B., Dickson, D., & Krishnamurty, S. (2015) Evaluating the Safety and Effectiveness of the Weighted Blanket With Adults During an Inpatient Mental Health Hospitalization, Occupational Therapy in Mental Health, 31:3, 211-233, DOI:
10.1080/0164212X.2015.1066220
Duncan, E.A.S. (red.) (2011). Foundations for practice in occupational therapy. (5. ed.) Edinburgh: Elsevier.
Durocher, E., Gibson, B. E., & Rappolt, S. (2014). Occupational Justice: A Conceptual Review. Journal of Occupational Science 21(4), 418-430. doi:
10.1080/14427591.2013.775692
Dychawy-Rosner, I. (2017). Aktionsforskning och fallstudier. I B. Höglund-Nielsen & M. Granskär. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (3:2 s. 219-234). Lund: Studentlitteratur
Ekholm, B., Spulber, S., Adler, M. (2020). A randomized controlled study of weighted chain blankets for insomnia in psychiatric disorders. Journal of Clinical Sleep, 16 (9).
https://doi.org/10.5664/jcsm.8636
Erlandsson, L. & Persson, D. (2014). ValMo-modellen: ett redskap för aktivitetsbaserad
arbetsterapi. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Eron, K., Kohnert, L., Watters, A., Logan, C., Weisner-Rose, M., & Mehler, P. S. (2020). Weighted Blanket Use: A Systematic Review. The American journal of occupational therapy
: official publication of the American Occupational Therapy Association, 74(2),
26 Fisher, A.G. (2009). OTIPM - A Model For Planning and Implementing Top-down,
Clinet-centered, and Ocuppation-based Interventions. Three Star Press, Inc.
Fitzgerald, T., & Vietri, J. (2015). Residual Effects of Sleep Medications Are Commonly Reported and Associated with Impaired Patient-Reported Outcomes among Insomnia Patients in the United States. Sleep disorders, 2015, 607148. https://doi.org/10.1155/2015/607148 Folkhälsomyndigheten. (12 augusti 2020). Statistik psykisk hälsa.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa
Gutman, S. A., Gregory, K. A., Sadlier-Brown, M. M., Schlissel, M. A., Schubert, A. M., Westover, L. A., & Miller, R. C. (2017). Comparative Effectiveness of Three Occupational Therapy Sleep Interventions: A Randomized Controlled Study. OTJR : occupation,
participation and health, 37(1), 5–13. https://doi.org/10.1177/1539449216673045
Gringras, P., Green, D., Wright, B., Rush, C., Sparrowhawk, M., Pratt, K., Allgar, V., Hooke, N., Moore, D., Zaiwalla, Z., Wiggs, L. (2014). Weighted blankets and sleep in autistic
children - A randomized controlled trial. Pediatrics. 134(2), 298-306. 10.1542/peds.2013-4285
Ho, E.C.M., & Sui, A.M.H. (2018). Occupational Therapy Practice in Sleep Management: A Review of Conceptual Models and Research Evidence. Occupational Therapy International,
2018, 1-12. https://doi.org/10.1155/2018/8637498
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Huang, W., Ramsey, K.M., Marcheva, B., & Bass, J. (2011). Circadian rhytms, sleep, and metabolism. The Journal of Clinical Investigation, 121(6), 2133-2141. 10.1172/JCI46043 Jagannath, A., Taylor, L., Wakaf, Z., Vasudevan, S. R., & Foster, R. G. (2017). The genetics of circadian rhythms, sleep and health. Human molecular genetics, 26(R2), R128–R138. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1093/hmg/ddx240
Kanwaljit, S., Zimmerman, A.W. (2015) Sleep in Autism Spectrum Disorder and Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Seminars in Pediatric Neurolgy, 22(2), 113-125.
https://doi.org/10.1016/j.spen.2015.03.006
27 Personal Activities of Daily Living after Stroke: Systematic Review of Randomised Trials.
BMJ: British Medical Journal, 335(7626), 922–925.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1136/bmj.39343.466863.55
Leland, N. E., Marcione, N., Schepens Niemiec, S.L., Kelkar, K., Fogelberg, D. (2014). What Is Occupational Therapy’s Role In Addressing Sleep Problems Among Older Adults?.
Occupation, Participation and Health, 34(3).
http://explore.bl.uk/primo_library/libweb/action/display.do?tabs=detailsTab&gathStatTab=tru e&ct=display&fn=search&doc=ETOCRN358250620&indx=1&recIds=ETOCRN358250620 Lo, J. C., Ong, J. L., Leong, R. L., Gooley, J. J., & Chee, M. W. (2016). Cognitive
performance, sleepiness, and mood in partially sleep deprived adolescents: the need for sleep study. SLEEP, 39 (3), 687–698. 10.5665/sleep.5552
Lundman, B., Hällgren-Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund-Nielsen & M. Granskär. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (3:2 s. 219-234). Lund: Studentlitteratur
Magnusson, L., Håkansson, C., Brandt, S., Öberg, M. & Orban, K. (2020). Occupational balance among women. Scandinavian Journal of Occupational Therapy.
https://doi.org/10.1080/11038128.2020.1721558
Medicintekniska produktrådet. (2020-10-20). Produktgrupp tyngdtäcken vid
sömnbesvär/sömnproblem.
https://janusinfo.se/download/18.6492c9ea1754f0d49f891c61/1603801795231/Tyngdt%C3% A4cken-201020.pdf
Mullen, B., Champagne, T., Krishnamurty, S., Dickson, D., Gao, R., X. (2008). Exploring the Safety and Therapeutic Effects of Deep Pressure Stimulation Using a Weighted Blanket.
Occupational Therapy In Mental Health, 24(1), 65-89.
https://doi.org/10.1300/J004v24n01_05
OECD/EU (2018). Health at a Glance: Europe 2018: State of Health in the EU Cycle, OECD Publishing, Paris. https://doi.org/10.1787/health_glance_eur-2018-en
Olsson, H., Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen - kvalitativa och kvantitativa perspektiv (Tredje upplagan). Stockholm: Liber
Opheim, A., Helgesson, C., Odéus, E., Nyström, S., Franzén, S., Karlsson-Sondell, J., Cederlund, M., Steingrimsson, S., Karlsmo, A. & Pauli, E. (2020). Strategisk studie
tyngdtäcke (HS 2018-00348) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen.
https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/
159b3424-3b82-4815-abbd-a3e3bd5e24eb/200526_Slutrapport%20HSS%20Tyngdt%c3%a4ckestudie.pdf?a=false&guest =true
Pandi-Perumal, S.R. & Kramer, M. (red.) (2010). Sleep and Mental Illness [Elektronisk
resurs]. Cambridge: Cambridge University Press.
28 ep+disorders+and+mental+illness&ots=WqvU1cTx0z&sig=khSH727HaxpW01ye2Bwpd9VF xMQ&redir_esc=y#v=onepage&q=sleep%20disorders%20and%20mental%20illness&f=fals Piernik-Yoder, B., & Beck, A. (2012). The Use of Standardised Assessments In Occupational Therapy in the United States. Occupational Therapy In Health Care, 26 (2-3), 97-108.
https://doi.org/10.3109/07380577.2012.695103
Polglase, T., & Treseder, R. (2012). The Occupational Therapy Handbook: Practice
Education. [Elektronisk resurs] M&K Publishing.
https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=jVJs65WXOKkC&oi=fnd&pg=PP1&dq=the+o
ccupational+therapy+handbook&ots=3GlLi52jm0&sig=SlWmFCWgk5JHAPVa8ub-deL_KRg&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false
Reimer, M.A., & Flemons, W.W. (2003). Quality of life in sleep disorders. Sleep Medicine
Reviews, 7(4), 335-349. doi:10.1053/smrv.2001.0220
Riemann D. (2018). Sleep hygiene, insomnia and mental health. Journal of sleep research,
27(1), 3. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/jsr.12661
Riemann, D., Kronem L.B., Wulff, K., & Nissen, C. (2020). Sleep, insomnia and depression.
Neuropsychopharmacology, 45(1), 74-89. 10.1038/s41386-019-0411-y
Ritterband, L. M., Thorndike, F. P., Gonder-Frederick, L. A., Magee, J. C., Bailey, E. T., Saylor, D. K., & Morin, C. M. (2009). Efficacy of an Internet-based behavioral intervention for adults with insomnia. Archives of general psychiatry, 66(7), 692–698.
https://doi.org/10.1001/archgenpsychiatry.2009.66
Reynolds, S., Lane, S. J., & Mullen, B. (2015). Effects of Deep Pressure Stimulation on Phsyiological Arousal. American Journal of Occupational Therapy, 69(3).
https://doi.org/10.5014/ajot.2015.015560
Socialstyrelsen (2020). Läkemedelsförsäljning i Sverige - analys och prognos 2020-2023 (2020-4-6751). Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-4-6751.pdf
Stamatakis, K. A., Kaplan, G. A., & Roberts, R. E. (2007). Short Sleep Duration Across Income, Education, And Race/Ethnic Groups; Population Prevalence And Growing Disparities During 34 Years of Follow-Up. Annals of Epidemiology, 17(12), 948-955. https://doi.org/10.1016/j.annepidem.2007.07.096
SBU – Statens Beredning för medicinsk Utvärdering. (2010) Behandling av sömnbesvär hos
vuxna – en systematisk litteraturöversikt. Rapportnr: 199. ISBN 978-91-85413-35-5. ISSN
1400-1403
https://www.sbu.se/contentassets/ffa024035dbd440ea1c9c71fff1748ec/behandling_somnbesv ar_vuxna_fulltext.pdf
SBU – Statens Beredning för medicinsk Utvärdering. (2020) Utvärdering av metoder i hälso-
och sjukvården och insatser i socialtjänsten: en metodbok. Stockholm: Statens beredning för
https://www.sbu.se/sv/metod/sbus-29 metodbok/?pub=48286
Sveriges Arbetsterapeuter. (2018). Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka: Sveriges Arbetsterapeuter.
Taylor, R.R. (2020). Kielhofners model of human occupation: teori och tillämpning. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Thorén-Jönsson, A-L. (2017). Grounded Theory. I B, Höglund Nielsen & M, Granskär (Red), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (3:1) uppl., s.153-178.
Studentlitteratur
Trost, J. (2004). Kvalitativa intervjuer (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur
Törnquist, K. & Sonn, U. (2017). ADL-Taxonomin® - en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: Sveriges Arbetsterapeuter
Törnquist, K & Sonn, U. (2014) Towards an ADL taxonomy for occupational therapists, Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 21:sup1, 20-27, DOI:
10.3109/11038128.2014.952885
Wales, K., Clemson, L., Lannin, N.A., & Cameron, I.D. (2012). Functional assessments used by occupational therapists with older adults at risk of activity and participation limitations: a systematic review and evaluation of measurement properties. Systematic Reviews, 1(45), 1-6. 10.1186/2046-4053-1-45
Weaver, L.L. (2015). Effectiveness of Work, Activities of Daily Living, Education, and Sleep Interventions for People With Autism Spectrum Disorder: A Systematic Review. American
Journal Of Occupational Therapy, 69(5), 1-11. https://doi.org/10.5014/ajot.2015.015560
Wilson, S., & Nutt, D. (2013) Sleep Disorders. OUP Oxford.
30
Bilaga 1
Information och förfrågan om medverkan i studie
Vi som skickar denna förfrågan heter Nathalie Ferno och Malin Thunberg. Vi läser nu sista terminen på arbetsterapeutprogrammet och har påbörjat vår kandiatuppsats. I och med den pågående debatten kring offentligt finansierade tyngdtäcken väcktes idéen om att undersöka arbetsterapeuters erfarenhet av tyngdtäcke som intervention för klienter med sömnstörning. Vi vänder oss till dig som är legitimerad arbetsterapeut och som har erfarenhet av
tyngdtäcken. Studien kommer att genomföras via telefon eller annat digitalt medel som du föredrar. Intervjun förväntas ta cirka 30 minuter.
Intervjun kommer att spelas in för att sedan avidentifieras, transkriberas och analyseras. Alla personuppgifter kommer att behandlas konfidentiellt och endast hanteras av oss som författare av studien samt vår handledare. Vid publicering av studien är du som deltagit helt anonym. Studien är frivillig och du kan när som helst avbryta din medverkan i studien vilket också innefattar att din intervju ej kommer att användas vid dataanalysen. Studien förväntas vara färdig i juni 2021 och publiceras då på universitetsbibliotekets hemsida.
Vänligen kontakta oss om du är intresserad av att medverka i studien och/eller vill ha mer information om vår planerade studie.
Tack på förhand,
Nathalie Ferno Malin Thunberg
natfer-8@student.ltu.se malthu-8@student.ltu.se Handledare: Ann-Charlotte Kassberg
31
Bilaga 2
Samtyckesformulär
Jag samtycker härmed till att delta frivilligt i studien kring arbetsterapeuters erfarenheter av tyngdtäcken som intervention för klienter med sömnstörning.
Jag intygar att jag har läst och förstått innehållet i informationsbrevet vad gäller studiens utformning och syfte samt mina rättigheter under och efter studiens publicering.
Vänligen fyll i samtyckesformuläret om du vill delta i studien och skicka till Nathalie eller Malin via e-postadresserna nedan. Vi kommer sedan att kontakta dig via e-post för att boka in en tid för intervju. Namn:_____________________________________________________________________ Datum:____________________________________________________________________ Arbetsplats:_________________________________________________________________ Telefon:____________________________________________________________________ E-post:_____________________________________________________________________
Nathalie Ferno Malin Thunberg
natfer-8@student.ltu.se malthu-8@student.ltu.se Handledare: Ann-Charlotte Kassberg
32
Bilaga 3
Intervjuguide:
Var jobbar du?
-Hur länge har du jobbat där?
Kan du berätta om dina erfarenheter kring tyngdtäcken?
Kan du berätta om någon situation där tyngdtäcke som intervention/behandlingsstrategi gick mindre bra?
- Varför tror du att det blev så?
Kan du ge exempel på en situation där interventionen/behandlingsstrategin blev lyckad? - Varför gick det bra, kan du beskriva, berätta, hur menade du?
Vilka andra behandlingsstrategier/interventioner arbetar du med vid sömnproblematik? Är det någon intervention/behandlingsstrategi som du tycker ger bäst effekt på sömn och utförandet av vardagsaktiviteter?
- Har du någon tanke om varför just denna intervention/behandlingsstrategi funkar bäst?
Hur upplever du att dina patienters vardagsaktiviteter påverkas av sömnproblem? Upplever du någon skillnad på patienternas vardagsaktiviteter efter förskrivning av tyngdtäcken? I så fall, vilka?
Vilken patientgrupp upplever du får bäst effekt av tyngdtäcken och hur det inverkar på vardagsaktiviteter? Ex diagnoser, problematik, ålder mm.
Använder du någon typ av instrument/metod för att mäta effekten av tyngdtäcke? (Instrument innan förskrivning, under och efter?)
- Vilka fördelar/nackdelar ser du med att använda instrument?
Det har nu beslutats att tyngdtäcken inte ska förskrivas inom er region, hur ser du på detta? - Hur tror du att detta kommer att förändra ditt arbete med patienter med
sömnproblem?
- Hur tror du att detta kommer påverka patienterna?
