Kartläggning av metoder inom oförstörande provning för att bedöma skicket på utrustning Mapping of methods in non-destructive testing to assess the condition of equipment

EXAMENSARBETE INOM TEKNIK, GRUNDNIVÅ, 15 HP

STOCKHOLM, SVERIGE 2021

Kartläggning av metoder inom

oförstörande provning för att

bedöma skicket på utrustning

Mapping of methods in

non-destructive testing to assess

the condition of equipment

ADAM VEITTIKOSKI

JOHNNY AHO

KTH

Examensarbete inom industriell teknik och

produktionsunderhåll,

Grundnivå, 15 hp

Handledare på KTH: Jafar Mahmoudi

TRITA-ITM-EX 2021:62

Sammanfattning

AstraZeneca är en av världens största tillverkare av medicin. AstraZeneca använder sig av komplexa utrustningar vid tillverkning av medicin inom sin industri. Utrustningen som rör, tankar och ventiler har en livslängd som påverkas av olika faktorer såsom värme, vibrationer eller slitage. AstraZeneca är ett företag som inte använder sig av sitt eget underhåll utan hyr in ett företag vid namn Caverion.

För ett företag som AstraZeneca är det viktigt att tänka på ett underhållsperspektiv eftersom det gynnar företaget ekonomiskt. Med ett underhållstänkande kan företaget ekonomisera på mycket resurser. Det finns flera olika metoder som hjälper företaget att bespara på

ekonomiska resurser. En underhållsteknik är oförstörande provning. I denna rapport

undersöks olika oförstörande provningsmetoder samt hur de anpassas till optimala delar av en komponent. Denna rapport undersöker även vilken metod som används bäst mot olika

komponenter och utrustning. Valet av material är även en viktig faktor som avgör vilken metod som ska användas mot vilken utrustning.

Den fjärde industriella revolutionens tid nalkas och det råder mycket gott kring denna revolution. Industri 4.0 handlar om nya tekniska metoder som bland annat smarta system, vilket integreras med organisationer och operatörer. Med hjälp av nyare och smartare tekniska metoder kan man förbättra industrin till att bli mer effektiv ur ekonomi- och

produktionsaspekter.

Abstract

AstraZeneca is one of the world's largest manufacturers of medicines. AstraZeneca uses complex equipment when manufacturing medicine. Equipment such as pipes, tanks and valves have a service life which are affected by various factors such as heat, vibration and wear. AstraZeneca is a company that does not use its own maintenance but hires a company called Caverion.

For a company like AstraZeneca, it is important to think from a maintenance perspective due to its benefits regarding the company financially. With a maintenance mindset, the company can save on a lot of resources. There are several different methods that help the company save the company on financial resources, a maintenance technique is non-destructive testing. This report describes different non-destructive test methods and how they are adapted to optimal parts of a component and also which method is best used against different components and equipment. The choice of material is also an important component in deciding which method to use for which equipment.

The time of the fourth industrial revolution is approaching and this revolution is very good. Industry 4.0 is about new technical methods such as smart systems which are integrated with organizations and operators. With the help of newer, smarter technical methods, it is possible to improve the industry to become more efficient regarding economic and production aspects.

Förord

Detta examensarbete är skrivet vid Kungliga Tekniska Högskolan under höstterminen 2020 och är ett avslutande moment på högskoleingenjörsprogrammet industriell teknik och produktionsunderhåll.

Vi vill tacka alla inblandade parter som har varit med och möjliggjort arbetet. Ett speciellt tack till vår handledare på KTH, Jafar Mahmoudi, som har väglett oss under den här tiden. Vi vill även passa på att tacka våra handledare från AstraZeneca, Dejan Gajic och Thomas Vidzem, som har hjälpt oss med det här arbetet under pågående COVID-19 pandemi. Vi är oerhört tacksamma för att ni har tagit er tid att hjälpa oss. Slutligen vill vi tacka våra familjer som har varit med oss och stöttat oss under denna resa.

Södertälje, 8 januari 2021

Innehåll

1. Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Syfte och mål ... 1 1.3 Avgränsning ... 1 2. Metod ... 2 2.1 Urval ... 2 2.2 Besök på AstraZeneca ... 2 2.3 Källor ... 2 2.4 Experiment ... 2 2.5 Frågeformulär... 3 3. Teoretisk bakgrund ... 5 3.1 Nomenklatur ... 5

3.2 Vad är oförstörande provning? ... 5

3.2.1 Ultraljudsprovning ... 5 3.2.2 Röntgenprovning ... 6 3.2.3 Penetrantprovning ... 6 3.2.4 Magnetpulverprovning ... 7 3.2.5 Virvelströmsprovning ... 7 3.2.6 Visuell provning ... 7 3.2.8 Termografering ... 8

3.3 Orsaker till felaktigheter ... 8

3.3.1 Utmattning ... 8 3.3.2 Korrosion ...10 3.3.3 Slitage/Nötning ...11 3.3.4 Vibrationer ...11 3.4 Industri 4.0 ...12 4. Resultat ...13 4.1 Frågeformulär...13

4.2 Metod mot utrustning ...15

4.2.1 Jämförelse mellan metoderna ...15

4.2.2 Tabell ...18

4.3 Termografering av ångsystemet ...19

4.4 Utbildning ...23

5. Analys och diskussion ...26

5.2 Val av metod ...26

5.3 Utföra oförstörande provning internt eller externt? ...27

1

1. Inledning

1.1 Bakgrund

AstraZenecas underhåll utförs huvudsakligen av ett externt företag vid namn Caverion. De senaste 10 åren har nya investeringar och återställande grundats på upplevda problem med all utrustning snarare än fakta. För att AstraZeneca i framtida investeringar och livsförlängande åtgärder ska kunna fatta rätt beslut ur ett underhållsperspektiv kommer nya metoder och tekniker att behöva nyttjas för att bedöma skick på deras utrustning. En av dessa tekniker är oförstörande provning. För att bedöma skicket på en utrustning kan man med olika metoder inom oförstörande provning göra det utan att påverka produktionen under längre stunder.

1.2 Syfte och mål

Syftet med detta projekt är att kartlägga metoder inom oförstörande provning för att därefter kunna bedöma skicket på en utrustning utan att påverka produktionen under längre stunder med hjälp av oförstörande provning. Ett experiment kommer även att utföras för att utvärdera om termografering är en lämplig metod att använda för att detektera indikeringar på läckage innan de förekommer. Detta ska utföras på ångsystemet.

Kartläggningen grundas på följande frågeställningar: ● Vilka metoder finns tillgängliga på marknaden? ● För och nackdelar med respektive metod?

● När kan oförstörande provningsmetoder användas och för vilken utrustning. ● Ungefärliga kostnader för att tillämpa metoderna

● Vem är mest lämplig att utföra provningarna, intern eller extern expert?

● Vad krävs det för utbildning för att utföra oförstörande provning om det ska införas internt?

1.3 Avgränsning

Detta projekt avgränsas till en viss typ av utrustning. De utrustningar som ska tas hänsyn till vid bedömandet om oförstörande provning är rörsystem, tankar och reaktorer, pumpar, ventiler samt roterande utrustning. Projektet avgränsas även mot felaktigheter med utrustning såsom nötning, läckage, utmattning och korrosion. Avgränsningar mot oförstörande

2

2. Metod

2.1 Urval

För uppnå projektets syfte har projektgruppen använt flera olika tillvägagångssätt. I och med den rådande pandemin är detta examensarbete grundat på mycket egen faktainsamling. Projektgruppen har även använt metoder såsom experiment och en frågeenkät som skickats till företag som arbetar med oförstörande provning.

Metoderna som undersöks är UT, RT, PT, MT, ET, VT och TG. Dessa metoder valdes av författarna då de kan prova utrustningarna som berörs i detta projekt. Utrustningarna valdes av AstraZeneca eftersom de vill undersöka dessa.

2.2 Besök på AstraZeneca

Vid uppstarten av projektet gjordes ett besök på AstraZeneca snäckviken där syftet var att få inblick i produktionen och utrustningarna. Detta var ett viktigt steg för att därefter börja med påläsning av ämnet samt samla information som krävs för projektet.

2.3 Källor

För att besvara de frågeställningar som projektet grundas på har projektgruppen använt flera olika elektroniska källor för att samla och analysera fakta. Arbetet har grundats på litteratur, vetenskapliga artiklar samt elektroniska källor.

2.4 Experiment

Ett experiment utfördes för att kunna bidra med en bredare insikt om rapportens

frågeställningar. Frågeställningen handlar om huruvida oförstörande provning är en metod som kan tillämpas för att finna fel i produktionen utan att behöva stoppa driften.

3

2.5 Frågeformulär

Ett frågeformulär skickades ut till aktörer inom oförstörande provning med syfte att besvara samtliga frågeställningar. Frågeformuläret bifogas nedan:

Frågeformulär OFP

1. Vad kostar det att utföra oförstörande provning? En ungefärlig summa.

2. Hur ofta behöver man enligt er uppfattning utföra OFP på utrustning för att man ska finna fel innan ett haveri uppstår?

3. Vi undersöker just nu utrustningar såsom, pumpar, rörledningar, tankar och reaktorer, roterande utrustning och ventiler. Det vi vill få ut av detta är att förstå vilka

oförstörande provningsmetoder som passar att använda mot då en viss utrustning. Nedan bifogar vi en tabell och undrar om ni kan para ihop utrustningarna (de vi nämnt ovan) mot metod i tabellen.

4 Magnetpulverprovnin g, MT Virvelströmsprovning , ET Visuell Provning, VT Termografering, TG

4. Vilka är vanliga problem som ni brukar undersöka kring oförstörande provning? När det kommer till dessa ovannämnda utrustningar.

5

3. Teoretisk bakgrund

3.1 Nomenklatur

UT - Ultraljudsprovning RT - Röntgenprovning PT - Penetrantprovning MT - Magnetpulverprovning ET - Virvelströmsprovning VT - Visuell provning TG - Termografering

OFP - Oförstörande provning

3.2 Vad är oförstörande provning?

Oförstörande provning, även kallad non destructive testing, handlar om att utföra ingrepp på ett objekt utan att förstöra objektet. Motsvarigheten till detta är förstörande provning. Denna provning består av fler olika metoder som används för att bestämma skicket på ett visst objekt eller komponent. Oförstörande provning består av en grupp olika metoder som kan detektera exempelvis sprickor och korrosion på utrustningar. Metoderna som finns tillgängliga på marknaden och används av flera olika företag är:

● Ultraljudsprovning ● Röntgenprovning ● Visuell provning ● Penetrantprovning ● Magnetpulverprovning ● Virvelströmsprovning (Element u.å.).

3.2.1 Ultraljudsprovning

Med denna metod sänds ultraljud genom den utrustning som ska testas. Felaktigheter i materialet som exempelvis sprickor och kaviteter kommer då att hindra ultraljudet att färdas genom materialet. Ljudvågorna reflekteras vid felaktigheter och även av ytor som är

begränsade. Det uppkommer då ett eko eller en ljudskugga. Tiden det tar för ljudvågorna att färdas genom materialet och tillbaka används för att bestämma avståndet från ytan till felet i objektet (Dwivedi, Vishwakarma & Soni 2018, s. 4).

6

storlek presenteras som bilder i 3D eller vanligt. Phased Array består av en sökare som delas in i flera instrument. Dessa små instrument kan då skicka och ta emot signaler beroende på var och ens placering. Denna metod går att tillämpa på både stora och små utrustningar. Går även att kartlägga var korrosion spridit sig (Kiwa u.å.).

Long range ultrasonics är även en ultraljudsmetod som är speciellt anpassad för långa

rörledningar. Den används i syfte att detektera korrosion i rörledningarna. Den har en väldigt lång räckvidd. Denna metod fungerar genom att en ring placeras runt om rörledningen som ska provas. Denna ring skapar då en ultraljudsvåg som färdas ut från ringen åt olika håll. Om felaktigheter finns, reflekterar rörväggens tvärsnittsarea energin från ultraljudsvågen och på detta sätt identifieras förändringar som finns i röret (Kiwa u.å.).

3.2.2 Röntgenprovning

Denna oförstörande provningsmetod använder röntgenstrålar för att identifiera sprickor eller möjliga fel vid svetsfogar. Ett rör sänder ut strålningen som då tränger sig genom materialet och absorberas. Absorberingen beror på utrustningen tjocklek; ju tjockare desto mindre strålning absorberas. Sprickor och felaktigheter i materialet blir synliga som svärtningar. Bakom utrustningen som provas placeras en röntgenfilm som visualiserar dessa svärtningar (Nationalencyklopedin u.å.).

Digital Detector Array är en digital röntgen som utför provningen under drift. Det går att använda sig utav denna metod på olika typer av material. Utrustningen som används är en digital panel som skickar röntgenbilden till en dator där resultat utvärderas. Beroende på material används olika typer av strålkällor. Det som används kan vara röntgenrör,

pulsröntgenrör och isotoper. Traditionell röntgenprovning använder sig utav röntgenfilm men med denna metod krävs mindre strålning eftersom provningsingenjören använder sig utav en digital panel. Det fungerar även att digitalt röntga objekt som är isolerade, exempelvis rör (Kiwa u.å.).

3.2.3 Penetrantprovning

Med användning av penetrantprovning visas ytdefekter i material. Man använder penetrantmedlet över en yta där medlet sedan går in i de defekter som kan finnas på materialet. Detta medel visar defekternas placering på ett material då observatören med optiska verktyg kan granska de defekterna. Den här typen av icke-förstörande

7

3.2.4 Magnetpulverprovning

Magnetpulverprovning är en icke-förstörande provningsmetod som används för att upptäcka defekter på och precis under ytan. Med den här metoden använder man sig av ferromagnetiska pulver som används på ett magnetiskt material för att hitta de defekter som finns på

materialet. För att använda sig av den här metoden krävs en hög grad av renlighet; det gäller att rena materialet som pulvret ska testas på. Materialet ska rengöras eftersom pulvret som ska appliceras på materialets yta inte ska absorberas av olika smutspartiklar då det kan påverka resultatet. Om det finns några defekter på produkten kommer det magnetiska pulvret samlas vid den defekta punkten. Det samlas vid den defekta punkten som ett svar mot det magnetiska fältet på produktens yta. Materialet måste låta sig magnetiseras för att denna metod ska fungera (Cawley 2001, s.4).

Tscan är en teknik som scannar tjockleken på utrustningen material. Den kan användas på ytor som har en nominell tjocklek som är mindre än 12 mm. Utrustningen scannas och det går då att jämföra utrustningarna som provats vid olika tillfällen då bilderna och värdena sparats. Detta ger en uppfattning till om tjockleken minskar och kan då vara ett tecken på att

exempelvis korrosion uppstått. Den mäter tjockleken kontinuerligt snarare än punktvis (Kiwa u.å.).

3.2.5 Virvelströmsprovning

Virvelströmsprovning är en metod som använder sig av den magnetiska induktionsprincipen. På detta sätt kan defekter lokaliseras med hjälp av elektriskt ledande material. Denna

provning kan utföra skikttjockleksmätning, spricksökning samt tjockleksmätning. Den huvudsakliga principen med den här sortens provning är att man använder sig av en elektronisk provning vilket är en positiv fördel för olika komponenter som exempelvis rör, stång och plattor. Den här metoden fungerar på olika material även om de är belagda med färg. Det går att mäta tjocklek på målade ytor trots att färger inte är ledande skikt (Sophian, Tian & Fan 2017, s.10).

Slofec är en specifik virvelströmsprovningsmetod. Denna syftar till att tidigt detektera

korrosion. Denna metod klarar av krävande omgivningar. Slofec använder sig utav inducerad magnetism som gör att defekter som är djupt liggande kan detekteras. Inspektionen går snabbt och utförs in- och utvändigt på utrustningen. Denna metod är effektiv på rörledningar och även tankar (Kiwa u.å.).

3.2.6 Visuell provning

8

3.2.8 Termografering

Termografering är en metod som inte huvudsakligen är en oförstörande provningsmetod. Däremot kan den kan utföra det OFP-metoder kan göra, nämligen testa objekt utan att förstöra dem. Med denna metod omvandlas ett objekts värmestrålning som sedan bearbetas till en värmebild. Värmekameran registrerar denna värmestrålning och på så vis kan man mäta temperaturen på objektets olika delar. Den termiska prestandan på utrustningen visas då direkt på värmekamerans skärm. Defekter i materialet påverkar dess värmeledningsförmåga och på så sätt påverkar värmebilden. När objektet är för tjockt och har defekter inuti, tenderar det att leda till mindre värmefluktuationer vilket gör att denna metod enklare finner defekter vid ytan. Om defekter uppstått på grund av någon typ av stöt alternativt om delaminering uppstått, kan det komma att påverka objektets termiska strålning (Gholizade 2016, s. 5).

3.3 Orsaker till felaktigheter

3.3.1 Utmattning

Utmattning är en försvagning i materialets struktur vid upprepad belastning som kan leda till att sprickor bildas och sedan utvecklas till ett så kallat utmattningsbrott. Materialet är intakt runt om brottet. Utmattning uppträder på olika typer av material som exempelvis betong och stål. Det finns olika typer av utmattning. En mekanisk utmattning är när utrustningen ständigt belastas. Termomekanisk utmattning är när utrustningen utsätts för en termisk last som samverkar med den mekaniska lasten. Mekanisk last kan även samverka med korrosion vilket resulterar i korrosionsutmattning. Två rullande kroppar kan även belastas och leda till

9

Bilaga 1: (Fatigue Life LLC u.å.)

Utmattning karaktäriseras av att materialet töjts ut där startpunkten varit en liten spricka som högst mäts till 0,2 millimeter på ytan av objektet. Det kan även förekomma defekter inuti materialet som kan vara startpunkten till ett utmattningsbrott. Sprickutbredning som inleds efter objektet utsatts för upprepad belastning och kommit till utmattningsgränsen. Denna utbredning beror på hur utrustningens geometri ser ut, vilket material den består av och även hur mycket den belastas. Utmattningens konsekvenser är allvarliga och kan leda till ett haveri. Det är således viktigt att kontinuerligt överse och prova sin utrustning för att motverka

10

3.3.2 Korrosion

Korrosion är en kemisk reaktion mellan omgivningen och ett material. Korrosion leder ofta till att materialet försvagas och att ytor

missfärgas. Metallkorrosion uppstår för att den omgivande miljön inte är tillräckligt stabil för metallen. Ett oxidationsmedel som exempelvis syre är det som startar korrosionsprocessen, då elektroner sedan vandrar till katoden från anoden. Det finns flera olika typer av korrosion som angriper på olika sätt och har annorlunda förlopp. Jämn korrosion är en typ som sprider sig med samma hastighet över hela materialets yta. Gropfrätning, även kallat punktkorrosion, är en typ av korrosion som leder till att

materialet bildar så kallade frätgropar. Denna typ av korrosion kan leda till skador såsom läckage i utrustning som exempelvis tankar eller rörledningar. Korngränserna kan även korrodera då de är mer utsatta för att motståndet kring gränserna är sämre än kornen.

Denna typ av korrosion kallas korngränsfrätning.

Bilaga 2: (Nationalencyklopedin u.å.)

Erosionskorrosion är när materialet utsätts för korrosion och erosion samtidigt. Detta sker i ledningar där en vätska strömmar med för hög hastighet och turbulens. Spänningskorrosion kan leda till att materialet bildar sprickor då materialet utsätts för töjning och korrosion samtidigt (Nationalencyklopedin u.å.). Enligt Kiwa, som är ett företag som bland annat utför oförstörande provning och registrerat 1100 skador i sin databas de senaste 25 år, utgör olika typer av korrosion 34 procent av skadorna (Lidström 2015).

Olika metoder kan användas för att skydda utrustning från att utsättas för korrosion. Organiska eller oorganiska beläggningar på materialet kan skydda mot korrosion. Det kan vara exempelvis gjort av plast eller oljor. I processerna använder AstraZeneca PTFE-lineade rör som bidrar till många positiva fördelar. Teflon i rörsystem är väldigt attraktiva i

11

hänsyn till det vid utformningen av konstruktionen. Att konstruera en strömlinjeformad rörledning minskar risken för att exponeras för erosionskorrosion samt undvika spalter och fickor, som i sin tur minskar risken till fuktbildning och att smuts fastnar

(Nationalencyklopedin u.å.).

3.3.3 Slitage/Nötning

Slitage och nötning är det som sker då exempelvis en komponent förlorar material på bland annat materialets ytor under inflytandet av externa friktionskrafter. Då mycket friktionskrafter sker på materialet påverkar det materialet på så sätt att förändringar kan ske. Med det menas att materialet kan deformeras. Nötning uppstår då minst två ytor rör sig mot varandra och påverkar varandra med exempelvis glidhastighet, ytans hårdhet, föroreningar eller yttryck. Slitage och nötning är bland de främsta anledningarna till en maskins funktionsnedsättning och driftstörningar. Faktorer som slitage på en maskin leder till stora ekonomiska kostnader för underhåll och reparation.

Ytornas rörelse mot varandra har flera faktorer för att avgöra hur stor nötningen kan vara. Nötning av metaller kan vara olika stor beroende på de parametrar som är inställda. Nötningen kan vara olika stor och kommer påverka metallytorna olika mycket. En mild nötning mellan metallytorna kan karakteriseras av nötningspartiklar (0,01-1µm), där dessa partiklar i överlag består av oxider. Vi högre grad av metallisk nötning kallas det svår nötning där har finns en ännu större grad av nötning (20-200µm) och det resulterar i att ytorna blir grövre.

Det finns olika former av nötning, bland annat abrasiv och adhesiv nötning. Abrasiv nötning handlar om ojämnheter inom nötning som sker på en hårdare yta. Adhesiv nötning är en nötningsmekansim som handlar om att två objekts ytor överför partiklar till varandra då det sker kontakt mellan dessa två objektens ytor. Den här typen av nötning är negativ eftersom det kan samlas ihop klumpar av partiklar från ytorna som resulterar i att klumparna lossnar. Nötning behöver inte endast bestå av att ytornas material glider mot varandra; det kan även vara kemiskt. Kemiska reaktioner kan vara en bidragande faktor till att en yta genomgår nötning. De kemiska reaktionerna på objektets yta kan exempelvis ha med lokala

temperaturstegringen att göra. Höga temperaturskillnader har med glidhastigheter att göra och det behöver inte vara snabba glidhastigheter för att temperaturen ska öka. En axel kan även påverkas av vibrationer. Vibrationer kan vara en faktor till förekommandet av nötning i fasta förband (Nationalencyklopedin u.å.).

3.3.4 Vibrationer

Vibrationer är svängningsrörelser som uppstår i bland annat mekaniska system. Dessa svängningsrörelser förekommer även på kristaller, molekyler samt även de minsta

12

förekommer inom mekanisk utrustning påverkar utrustningen på ett negativt sätt. De

vibrationer som förekommer kan orsaka driftstörningar, förkorta den mekaniska utrustningens livslängd samt att det leder till sämre produktionsresultat.

Vibrationer som förekommer i industrin kommer normalt från olika drivenheter som exempelvis roterande utrustning och kompressorer. De uppträder även på lager, axlar och kugghjul samt andra komponenter som utgör mekaniska system (Nationalencyklopedin u.å.).

3.4 Industri 4.0

Den fjärde industriella revolutionen handlar om den uppkopplade fabriken där omvandlingen av exempelvis tillverkning- samt produktionsindustrier sker digitalt. Industri 4.0 är det nya inom industrin och blir större för varje dag som går. Med hjälp av industri 4.0 kan

industrierna ta sina processer till en annan nivå; en mer avancerad och komplex sådan. Industrierna kan exempelvis följa den data som har sparats i en databank (big data) för att få återkoppling kring det som har skett av maskinerna. Det här kan man göra eftersom man använder sig av cyberfysiska system som är kopplade till processerna i industrin. Processerna är uppkopplade till internet och allt som händer inom processerna registreras i en databank. Den här databanken används sedan för att exempelvis kontrollera om något har gått fel i någon av processerna alternativt användas för att optimera processerna eller förutse fel. Den fjärde industriella revolutionen möjliggör för industrierna att hitta nya och bättre metoder att arbeta med. Industrierna får även en vetskap om processen då man använder sig av

13

4. Resultat

4.1 Frågeformulär

Frågeformuläret skickades ut till företag och projektgruppen fick endast svar utav företaget Kiwa Inspecta. Nedan bifogas frågeformuläret där svaren på frågorna är kursiverade:

Frågeformulär OFP

1. Vad kostar det att utföra oförstörande provning? en ungefärlig summa.

Det går tyvärr inte att säga en ungefärlig summa, allt beror på val av metod, omfattning m.m. Vissa uppdrag tar en timme andra tar ett halvår.

2. Hur ofta behöver man enligt er uppfattning utföra OFP på utrustning för att man ska finna fel innan ett haveri uppstår?

Detta beror helt på vilken typ av utrustning som avses, många tryckbärande utrustningar regleras per automatik av sina produktstandarder, trots detta så kan haverier uppstå om det är någonting i processen som avvikit och bidragit till ett större slitage än beräknat.

3. Vi undersöker just nu utrustningar såsom, pumpar, rörledningar, tankar och reaktorer, roterande utrustning och ventiler. Det vi vill få ut av detta är att förstå vilka

oförstörande provningsmetoder som passar att använda mot då en viss utrustning. Nedan bifogar vi en tabell och undrar om ni kan para ihop utrustningarna (de vi nämnt ovan) mot metod i tabellen.

14

Metod Utrustning

Ultraljudsprovning, UT

Kräver referensbitar men fungerar annars på de flesta icke ytbehandlade materialen. Bra på att finna sprickor, dock sämre på porer.

Röntgenprovning, RT Här har vi både konventionell och digital utrustning där den digitala ger fler möjligheter på tex objekt med komplex geometri. Statusbedömning av korrosion, porer, felaktigt utförda svetsar.

Begränsning: svårt att se sprickor då detta kräver att RT-strålen träffar helt rätt i vinkel. Över 24mm så är det svårt med konventionell RT men Digital eller isotop klarar mer.

Penetrantprovning, PT

Sprickor och porer, går bra på de flesta material bara det inte är ytbehandlat. Tar lite längre tid än tex MT.

Magnetpulverprovnin g, MT

Icke ytbehandlade Magnetiska material, främst sprickor som är ytbrytande eller befinner sig nära ytan. Snabbare metod än PT men finner inte porer lika lätt.

Virvelströmsprovning , ET

Målade ytor, vi kan finna ytbrytande sprickor, går på dom flesta materialen om vi kan få, eller tillverka en referensbit med de defekter man önskar finna.

Visuell Provning, VT Samtliga provningar föregås av VT

Termografering Inget vi utför

15

4. Vilka är vanliga problem som ni brukar undersöka kring oförstörande provning? När det kommer till dessa ovannämnda utrustningar.

Vanligen så är det kontroll av eventuella sprickor som är det vanligaste för MT, ET, UT, samt PT som även är bra för kontroll av porer och täthet. Gällande röntgen så är det främst kontroll av utförd svetsning och att denna är gjord på ett korrekt sätt, men även, som tidigare nämnt ibland statusbedömning av korrosion.

5. Finns det någon metod man följer för att veta om det är värt att utföra oförstörande provning eller att inte göra det? ur ett ekonomiskt perspektiv?

Det finns ingen generell metod men vi för alltid diskussionen med våra kunder gällande detta. Produktstandarderna bestämmer i regel vad som ska provas och hur. Vi strävar alltid efter att hitta det enklaste, mest kostnadseffektiva, men bästa alternativet. Ibland kan kunden anse att det är billigare/bättre att köpa en helt ny produkt istället för att prova och reparera och ibland kanske inte vi kan utföra en fullständig provning på det objekt som avses, vilket då skulle vara en säkerhetsrisk, och därav väljer man att istället investera i nytt, även om det kanske kortsiktigt kostar mer.

4.2 Metod mot utrustning

4.2.1 Jämförelse mellan metoderna

16

Bilaga 3: Campbell 2013, s.12

17

Ultraljudsprovning har både fördelar och begränsningar. Denna metod kostar mer än exempelvis penetrantprovning som är en billig, oförstörande provningsmetod (Campbell 2013, s.11). Denna metod kan inspektera fel under ytan, men en nackdel är att den kräver att materialet kan leda ljud bra (Dwivedi, Vishwakarma & Soni 2018, s.3). Ultraljudsprovning är en väldigt bra metod för att finna sprickfel i material och kan penetrera tjocka material. En begränsning är att den behöver kunna ha kontakt med materialets yta. Operatören som utför denna typ av provning har en väldigt god erfarenhet och träning för att få resultat som är pålitliga. Denna metods känslighet är hög och påverkas av objektets geometri vilket gör det till en begränsning. Däremot ger provningen omedelbara resultat (Campbell 2013, s.11). Röntgenprovning har en kostnad som är väldigt hög men kan inspektera även de mest komplexa geometrierna. Denna metod är oerhört mångsidig och klarar av tjocka strukturer och olika material. En begränsning är att den kräver avspärrning då den använder strålning (Campbell 2013, s.11). Den kan detektera fel som är två procent av materialets tjocklek och kan ej hantera porösa material (Dwivedi, Vishwakarma & Soni 2018, s.3). Eftersom denna metod kräver åtkomst av båda sidorna av materialet måste sprickorna vara vinkelräta mot röntgenfilmen för att de ska detekteras. Denna metod är inte lika känslig som

ultraljudsprovningen och kräver utbildad personal med gedigen erfarenhet för att få pålitliga resultat (Campbell 2013, s.11).

Penetrantprovning är den billigaste metoden av dessa olika metoder. Den kräver inte heller lika stor prägel på utbildning och erfarenhet som ovannämnda metoder (Campbell 2013, s.11). Den kan detektera fel precis på ytan och begränsas mot porösa material och grova ytor

(Dwivedi, Vishwakarma & Soni 2018, s.3). Denna metod är inte känslig mot yttre faktorer och använder sig utav en portabel utrustning (Campbell 2013, s.11).

Magnetpulverprovning är inte den metod som kostar mest men kostar mer än exempelvis PT (Campbell 2013, s.11). Denna metod kan detektera fel på ytan och fel nära ytan, samt fel i materialens skikt (Dwivedi, Vishwakarma & Soni 2018, s.3). Metoden begränsas då den endast fungerar på ferromagnetiska material och kan ej provas på material där ytan belagts med exempelvis färg. Personalen som utför denna typ av provning kräver inte heller en lika stor erfarenhet som ultraljudsprovningen (Campbell 2013, s.11).

Virvelströmsprovning är en metod som exempelvis kan mäta tjockleken på ett material. Den kan inspektera felaktigheter på ytan och fel nära ytan (Dwivedi, Vishwakarma & Soni 2018, s.3). Den fungerar även på målade ytor (Sophian, Tian & Fan 2017, s.10). Materialet måste vara elektriskt ledande. Utrustningen som används är portabel och ger omedelbara resultat till en måttlig kostnad (Campbell 2013, s.11). Kiwa berättade även att denna metod fungerar på målade ytor om man kan tillverka en referensbit med felen som önskas finna.

18

felen som faller för djupt under materialet kan leda till svårigheter i att tydliggöra om det finns defekter (Gholizade 2016, s. 5).

Visuell provning är en viktig provningsmetod eftersom personen som kontrollerar en

utrustning visuellt behöver kontrollanten titta på ett visst sätt, där personen ser de punkter som kan exempelvis vara defekta, deformerade eller ha läckage.

Det som kan vara svårt att lokalisera felaktigheter med den här metoden är att finna exempelvis deformation innanför en yta som att bedöma objektets skick och renlighet (Campbell 2013, s.11).

4.2.2 Tabell

Nedan presenteras en tabell som motsvarar en del av resultatet. Tanken med tabellen är att kartlägga vilka oförstörande provningsmetoder som passar in på respektive utrustning. Urvalet sker baserat på huruvida metoden klarar av att prova den valda utrustningen. Som hjälp har projektgruppen frågat en expert inom oförstörande provning från företaget Kiwa Inspecta. Med hjälp av Kiwa och egen faktainsamling finns nedan en slutgiltig tabell med sammansatt information:

Metod Utrustning

Ultraljudsprovning Optimal för alla icke ytbehandlade material

Röntgenprovning Fungerar för alla material, optimal metod för material med komplex geometri Penetrantprovning All material som inte är ytbehandlat Magnetpulverprovning Fungerar bäst på icke ytbehandlade

magnetiska material

Virvelströmsprovning Generell metod om det finns referens bit med de defekter som önskas att identifiera Visuell Provning Samtliga provningar föregås av visuell

provning

Termografering Ingen typisk OFP metod, men kan täcka

19

Resultatet av denna tabell är att metoderna fungerar på samtliga utrustningar beroende på material och objektets geometri. Det som även bör tas hänsyn till vid val av metod är vad man ska undersöka. För exempelvis sprickor är penetrant-, virvelström- och magnetpulverprovning mest optimalt.

4.3 Termografering av ångsystemet

I AstraZeneca var tanken med experimentet att utvärdera om termografering skulle kunna tillämpas som en metod vid veckovisa ronderingar på ångsystemet. Detta för att eventuellt kunna identifiera fel med utrustningen innan de inträffar. Tillsammans med en serviceingenjör och en arbetsledare utfördes experimentet på ångsystemet. Temperaturmätningar utfördes med hjälp av termograferingen för att möjligtvis kunna identifiera och lokalisera hur värmespridningen på ångsystemets ventiler ser ut samt om det har spridit sig runt utrustningen. Med den här metoden försökte ingenjören även identifiera

temperaturförändringar. Om situationen skulle vara så att värmespridningen är för hög eller att temperaturskillnader uppstår kan det vara en indikation på läckagebildning.

20

Bilaga 5: Termografering av ventilen på ångsystemet

21

Bilaga 6: Termografering av ventilen på ångsystemet

22

Bilaga 7: Termografering av ventilen på ångsystemet

23

Bilaga 8: Termografering av ventilen på ångsystemet

Iakttagande av en till ventil. Ingen märkvärdig värmespridning utan anses som normal då den hanterar ett ångsystem som genererar värme.

4.4 Utbildning

24

Oförstörande provningsmetod Certifiering

Visuell kontroll EN473 eller EN4179

Röntgenprovning EN473 och SSM strålskyddsutbildning

Ultraljudsprovning EN473 eller EN4179

Magnetpulverprovning EN473 eller EN4179

Virvelströmsprovning EN473 eller EN4179

Penetrantprovning EN473 eller EN4179

Termografering EN473 eller EN4179

(NDT Sweden u.å.)

När examineringen sker för att bli certifierad finns det tre nivåer. Om man blir certifierad enligt utbildning nivå 1 får utövaren endast utföra oförstörande provning men får inte bedöma resultatet. Vid nivå 2 får utövaren utföra oförstörande provning och även bedöma objektet som provats efter acceptans och kundens krav. Vid nivå 3 anses man vara en expert inom området (CSMNDT u.å.). Erfarenheten som krävs för respektive nivå och metod förklaras i nedanstående bilaga:

Bilaga 9: (NDT Training center u.å.)

Siffrorna representerar antal månader av erfarenhet som krävs vid varje nivå (NDT Training center u.å.).

25

Bilaga 10: (NDT training center u.å.)

26

5. Analys och diskussion

5.1 Experimentet

Iakttagandet av ventilerna på ångsystemet utfördes med hjälp av en serviceingenjör och en arbetsledare från caverion specialiserad inom el. Det är viktigt att den som utför

termograferingen har en utbildning och erfarenhet av denna typ av jobb för att uppnå optimala resultat. Det är av stor betydelse att man använder någon som har använt sig utav

termografering för att specifikt finna värmeläckage. Arbetsledaren antydde även att han inte hade den erfarenhet för denna typ av experiment. Om man analyserar de olika figurerna ser man att värmespridningen är mindre på bilaga 6 till skillnad från resterande figurer. På bilaga 6 ser man att värmespridningen är som störst. Syftet med detta experiment var att utvärdera om denna metod är en lämplig metod för att finna indikationer på läckage innan de uppstår. En viktig aspekt att ta hänsyn till är att utrustningarna inte är av samma ålder. Vissa är äldre och vissa är inköpta senare. Det är då normalt att värmespridningen på en äldre ventil är annorlunda än den på en ny ventil. Vi anser att denna metod är lämplig att använda sig utav vid veckoronderingarna. Det är viktigt att man utför dessa tester under samma omständigheter för att kunna analysera förändringar i ventilen och ta hjälp av kunnig och erfaren personal. Detta experiment gav inte någon indikation på att läckage snart kan komma att uppstå, men däremot att ventilernas värmespridning är annorlunda vilket är ett tecken på att de med större värmespridning har en kortare livslängd kvar än de nyare. Det behöver nödvändigtvis inte vara fel på ventilen, utan att man byter ut ingående komponenter för att sedan analysera om det gör någon skillnad på ventilerna som har en stor värmespridning. En till tanke är att termografering kan användas på andra sätt där man iakttar värmespridning. Ett exempel är att analysera pumpar med hjälp av värmekameran. Ett tecken på nötning i utrustning kan leda till ökad värme.

5.2 Val av metod

Vid valet av vilken OFP-metod man ska använda sig utav kan urvalet utföras med hänsyn till olika aspekter. Bilagorna under rubrik 4.2.1 tydliggör skillnaderna mellan varje metod.

Beroende på vad för felaktigheter man vill inspektera finns det olika typer av metoder att välja mellan. Har man en låg budget finns det även metoder som är mindre kostsamma än andra. Företaget Kiwa uttryckte att det var svårt att föreslå en ungefärlig summa för respektive metod då kostnaden helt beror på olika aspekter. Med hjälp av tabellen och andra

27

5.3 Utföra oförstörande provning internt eller externt?

En av målsättningarna var att bedöma om det är mest lämpligt att använda sig utav en intern expert eller att utföra oförstörande provning med hjälp av externa företag. Det är flera aspekter som bör tänkas på vid detta beslut. Om företaget ska använda sig utav oförstörande provning internt inom företag förutsätter det att de som anställs har utbildningen och

erfarenheten som krävs. Enligt bilaga 4 ställs det exempelvis inte lika höga krav på

skicklighet av arbetaren om metoden PT ska utföras i jämförelse med exempelvis UT. För att utbilda intern personal krävs både tid och pengar. Kostnader tillkommer som exempelvis inköp av utrustning samt lön till personalen som arbetar med oförstörande provning.

Utbildningar finns att ansöka om och kostar inget för företaget. Om man anställer någon som redan har utbildningen som krävs och erfarenheten för att utföra oförstörande provning tillkommer kostnader för lön och utrustning. Projektgruppen tog kontakt med en som arbetar med oförstörande provning och frågade då hur man ska avgöra vad för utrustning som bör provas. Hon berättade att flera utrustningar, exempelvis tryckbärande utrustningar, regleras per automatik av produktstandarder. Med detta sagt bör den anställda även arbeta med annat än oförstörande provning då utrustningar inte kommer att behöva provas konstant. Med detta i åtanke är det bättre att använda sig utav externa företag om utrustningar ska provas.

Kiwa kunde inte heller ge någon direkt kostnad på de olika oförstörande provningsmetoderna. Detta då allt beror på objektets geometri, omfattningen samt även vilken metod som används. Kiwa beskrev att vissa uppdrag kan ta en timme medan vissa kan pågå i upp till ett halvår. Kostnaden brukar oftast faktureras per utförd timme. I vissa fall kan det vara en säkerhetsrisk att utföra OFP menar företaget. Då väljer kunder att investera i nytt istället. Kostnaderna för nyinvestera kan vara billigare än att prova utrustningen och reparera den. Enligt bilaga 5 visas det även att vissa metoder är billigare än andra.

5.4 Metoddiskussion

28

5.5 Industri 4.0

Nötning, slitage, utmattning och korrosion är några av många fel som kan uppstå på maskiner i en process. Dessa fel påverkar utrustningen och får processer och maskiner att prestera sämre. Dessa fel är oundvikliga eftersom de förekommer exempelvis vid friktion eller då andra krafter påverkar utrustningen i hela cykeln. Med hjälp av industri 4.0 vill man kunna vara mer effektiv med utrustningen som används inom industrin. Användningen av industri 4.0 kan effektivisera industrins processer och utrustning som används eftersom man

exempelvis kan förlänga livslängden på de olika delar.

Enligt Bilaga 5–8 visas värmespridning på AstraZenecas ventiler. Värmespridningen skiljer sig åt bland annat på grund av hur gammal ventilen är samt hur länge ventilen har varit i arbete. En äldre modell av ventil som har jobbat i många år har större chans att haverera än andra ventiler eftersom den kan ha använts mer än de andra ventilerna samt att nya ventiler möjligtvis har gjorts med annorlunda material så att kapaciteten och livslängden blir bättre. En industri som använder sig utav flera ventiler behöver en bra övervakning av alla möjliga sorters ventiler som finns ute i fabrikerna. Med hjälp av industri 4.0 kan man bland annat installera en typ av givare som samlar in data från utrustningen. Datan samlas sedan i en databas där en operatör eller ingenjör kan betrakta ventilens skick. På det här sättet sparar företaget en massa pengar eftersom man inte behöver göra slumpmässiga kontroller veckovis. Med givarna som är uppkopplade mot internet kan operatören analysera den data som skickas in och om operatören upplever några avvikelser kan det rapporteras vidare.

Bilaga 11: (Lesnau. P 2020)

29

havererar. Axeltätningen kan förstöras på grund av olika anledningar samt som den är en viktig komponent för pumpen. Med hjälp av oförstörande provning kan man försöka förhindra sådana företeelser genom att exempelvis lokalisera problemet innan problemet har hunnit bli större.

Det är viktigt för industrier att kontinuerligt underhålla pumpar med syfte att undvika onödiga kostsamma stopp i produktionen. De pumpsystem som industrierna använder sig av är väldigt specifika och arbetar efter vissa förutsättningar. Av den anledningen behöver driften och underhållet anpassas för pumparna. Det finns enkla metoder för att underhålla pumpar. Man kan smörja och byta på lager under en schemalagd tidsperiod för att undvika fel som kan ske. Dessutom kan man underhålla dem genom att byta tätningar och andra delar som rör pumpen.

Med hjälp av underhåll är syftet att man ska undvika att maskinen skadas för att inte stoppa produktionen eftersom det kan resultera i flera onödiga kostnader. Då kan man även

strategiskt arbeta mot ett långsiktigt underhåll där operatörer hjälper till att övervaka systemet och komponenter i systemet. Efter schemalagda underhållsplaneringar övervakar man

30

6. Slutsatser

Den sista fasen av rapporten avslutas med att återkoppla till rapportens mål. I detta avsnitt presenteras en slutsats av resultatet. Därefter redogörs det för rekommendationer om hur AstraZeneca kan arbeta vidare med resultatet. Slutligen finns ett avsnitt med fokus på en kritisk egenvärdering på arbetet.

6.1 Frågeställningar

Syftet med denna rapport är att kartlägga metoder inom oförstörande provning för att bedöma skicket på en utrustning. Detta arbete lägger fokus på dessa frågeställningar som ligger till grund för arbetet:

• Vilka metoder finns tillgängliga på marknaden?

• För och nackdelar med respektive metod?

• När kan oförstörande provningsmetoder användas och för vilken utrustning.

• Ungefärliga kostnader för att tillämpa metoderna

• Vem är mest lämplig att utföra provningarna, intern eller extern expert?

• Vad krävs det för utbildning för att utföra oförstörande provning om det ska införas internt?

6.2 Resultat

6.2.1 Frågeformulär

Syftet med frågeformuläret är att få en djupare förståelse kring oförstörande provning. De svar som lämnades in av företaget Kiwa Inspecta hjälpte att få bredare insikt om ämnet. Med hjälp av insamlad information och frågeformuläret har det bidragit till arbetets mål.

6.2.2 OFP

Metoderna som används idag inom oförstörande provning är många och avgränsas till de som skrivs i studien eftersom de anses vara användbara inom industrin. Här jämförs de olika OFP-metoderna mot utrustning. Det är viktigt att skilja på vilken metod som appliceras mot vilken utrustning. Med hjälp av faktainsamlingen visas för- och nackdelar med valen av respektive metod. Det är viktigt att använda sig av rätt parametrar för att få full effekt då dessa metoder används mot utrustning. Det är väsentligt att tänka på faktorer som material, geometri, kostnader samt vem som utför arbetet. Vem som utför arbetet påverkar om resultatet blir tillräckligt pålitligt eller inte. För att säkerhetsställa det kan företag undersöka

provningsingenjörernas certifieringar som är ett bevis på att ingenjören är kompetent nog att utföra arbetet. När OFP-metoder används felaktigt eller mot fel typ av utrustning kan

31

själva verket finns det defekter som man har missat på grund av att metoden som använts inte är effektiv nog mot utrustningen. Kostnaderna för metoderna går inte att precisera då det beror på objektets geometri, material samt hur lång tid provningen tar. Enligt bilagorna som

presenterats i rapporten kan dock slutsatsen dras att vissa OFP-metoder är billigare att använda sig utav.

AstraZeneca är ett företag som låter det externa företaget Caverion hantera deras underhåll. AstraZeneca använder deras tjänster för att exempelvis använda sig av oförstörande provning. Det kan anses vara bättre att använda sig av externa företag som har jobbat med underhåll under många år eftersom deras erfarenhet inom området är tillförlitligt. Om företagen själva skulle vilja utbilda egen personal inom området skulle det kosta en del resurser. En utbildning av skulle inte säkerhetsställa att personalen är duktiga inom området. Det krävs erfarenhet för att utföra OFP för att säkerhetsställa pålitliga resultat. Många utrustningar regleras även per automatik av sina produktstandarder och därför behöver inte OFP utföras konstant. Underhåll är ett ämne som kräver tid, förståelse och erfarenhet.

6.2.3 Termografering av ångsystemet

AstraZeneca utförde en oförstörande provningsmetod. Syftet var att ta reda på om om

termografering var en lämplig metod för att spåra värmeläckage runt om ventilerna som finns i ångsystemet. Bilderna som gavs till den här studien har studerats och tolkats av skribenterna, arbetsledaren och serviceingenjörer vilket inte må ge exakt svar på det som tolkas av fotona som togs vid ventilerna. En erfaren person hade möjligtvis tolkat bilderna på ett annat sätt än vad vi gjorde eftersom en erfaren utövare vet vad som ska sökas när en sådan här metod används. Inga läckage kunde spåras vid detta experiment, utan indikeringar såsom

värmespridningen var intressanta att studera då vissa spridningar på ventilerna var större än andra.

6.3 Egenvärdering

Detta arbete är strukturerat kring egen faktainsamling då målet syftar till att besvara

32

6.4 Rekommendationer

AstraZeneca är ett världsledande företag inom medicintillverkning och är ett företag som behöver utvecklas och applicera ny teknologi för att effektivisera sina processer ännu mer, reducera onödiga resurser som går åt. Appliceringen av industri 4.0 kan vara något att studera. Industri 4.0 kan vara revolutionerande inom industrin eftersom man använder sig av olika algoritmer för att bland annat upptäcka fel. Användningen av avancerad utrustning och big data kan användas för att beräkna med hjälp av algoritmer fel som kan inträffa.

Vi rekommenderar starkt att AstraZeneca ska bör kolla på sådan teknologi som ger data i realtid om utrustningen med syfte att kunna bland annat planera stopp och förebyggande underhåll inom processerna. Med industri 4.0 hade man exempelvis kunnat få in data med hjälp av givare som är uppkopplade mot utrustning som upptäcker om det skulle ske någon sorts värmeläckage runt om de ventiler som undersöktes. Om felen då indikeras med hjälp av industri 4.0 kan sedan OFP metoder användas. Det är svårt att veta var felen sitter och med hjälp av industri 4.0 möjliggör man detta. Med hjälp av den här sortens givare kan man samla in data från all möjlig utrustning som är uppkopplad mot internet. Det här resulterar ett mer effektivt arbete eftersom man kan med hjälp av informationen man får in planera underhåll på utrustningen och minimera mycket stopp som begär akut underhåll. Denna rapport kan

AstraZeneca även använda som förstudie vid implementering och användning av OFP metoder. Den kan ligga som grund vid valet av vilken OFP metod som skall användas vid specifika fel.

6.4.1 Framtida studier

För framtida studier kan det vara intressant att studera hur man kan implementera automatiserad OFP i en produktion. Experimentet som författarna utförde gav inga

33

Referenslista

Litteratur

Campbell, F.C. (2013). Inspection of Metals - Understanding the Basics. ASM International.

Elektroniska källor

Björnberg. O. (u.å.). Standardisering inom OFP.

http://www.ndtsweden.com/wp-content/uploads/2012/01/Konferens_Sandviken_2012_sis%20fop%20120326.pdf . Swedish

standards institute. [2020-12-30]

CSMNDT. (u.å.). Examination & Certifiering. https://csmndt.se/utbildning/examination-certifiering/

[2020-12-31]

Element. (u.å.), Oförstörande provning, OFP.

https://www.element.com/se/materialprovning/oforstorande-provning-inspektion

[2020-12-30]

Kiwa. (u.å.) Digitalröntgen med Digital Detector Array - DDA,

https://www.kiwa.com/se/sv/tjanst/digitalrontgen-med-digital-detector-array-dda/

[2020-12-30]

Kiwa. (u.å.) Long Range Ultrasonic Testing(Lrut), https://www.kiwa.com/se/sv/tjanst/long-range-ultrasonic-testing-lrut/

[2020-12-30]

Kiwa. (u.å.), Phased Array UT, https://www.kiwa.com/se/sv/tjanst/phased-array-ut/

[2020-10-8]

Kiwa. (u.å.) SLOFEC - Upptäck korrosion i tid, https://www.kiwa.com/se/sv/tjanst/slofectm-upptack-korrosion-i-tid/

[2020-10-25]

Kiwa. (u.å.) Tryckprovning, täthetskontroll och läcksökning,

https://www.kiwa.com/se/sv/tjanst/tryckprovning-tathetskontroll-och-lacksokning/

[2020-11-12]

Kiwa. (u.å.) TSCAN, https://www.kiwa.com/se/sv/tjanst/tscan/

[2020-11- 5]

Lidström, S. (2015). Utmattning stort hot mot produktionen. Kiwa.

https://www.mynewsdesk.com/se/inspecta/pressreleases/utmattning-stort-hot-mot-produktionen-1238341

34 Manufacturingguide. (u.å.). Magnetpulverprovning,

https://www.manufacturingguide.com/sv/magnetpulverprovning

[2020-11-6]

Nationalencyklopedin. (u.å.), Korrosion.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/korrosion#korrosionstyper

[2020-11-9]

Nationalencyklopedin. (u.å.). Nötning.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/n%C3%B6tning [2020-10-14]

Nationalencyklopedin. (u.å.), Röntgenprovning.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/r%C3%B6ntgenprovning

[2020-10-10]

Nationalencyklopedin. (u.å.), Ultraljudsprovning.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ultraljudsprovning

[2020-10-9]

Nationalencyklopedin. (u.å.), Utmattning,

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/utmattning

[2020-10-10]

Nationalencyklpedin. (u.å.). Vibration.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vibration

[2020-1015]

NDT SWEDEN. (u.å.). Oförstörande provningsmetoder.

http://www.ndtsweden.com/ofoerstoerande-provningsmetoder/

[2020-10-20]

Swedish standards institute. (2013). Oförstörande provning - kvalificering och examinering.

https://www.sis.se/api/document/preview/89617

[2020-10-22]

NDT training center. (u.å.). Certifieringsprocessen. https://tekniskkvalitet.se/oforstorande-provning/certifieringsprocessen-tk/

[2020-12-23]

Vetenskapliga artiklar

Cawley. P. (2001). Non-destructive testing - current capabilities and future directions. SAGE journals.

Dwivedi. S.K. Vishwakarma. M & Soni. A. (2018). Advances and Researches on Non

Destructive Testing: A Review. ResearchGate.

35

Rojko. A. (2017). Industry 4.0 Concept: Background and Overview. International Journal of Interactive Mobile Technologies.

Sophian. A, Tian. G & Fan. M. (2017). Pulsed Eddy Current Non-Destructive Testing and

Evaluation: A Review. Chinese Journal of Mechanical Engineering.

Wang. R, Xu. G & He, Y. (2016). Structure and properties of polytetrafluoroethylene (PTFE)

36

Bilagor

Bilaga 1: Fatigue LLC. (u.å.). Thermal Fatigue. https://fatigue-life.com/thermal-fatigue/

[2020-11-10]

Bilaga 2: Nationalencyklopedin. (u.å.). Korrosion.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/korrosion#korrosionstyper

[2020-12-13]

Bilaga 3: Campbell, F.C. (2013). Inspection of Metals - Understanding the Basics. ASM International.

Bilaga 4: Campbell, F.C. (2013). Inspection of Metals - Understanding the Basics. ASM International.

Bilaga 5–8: Bilder från Experimentet.

Bilaga 9: NDT Training center. (u.å.). https://tekniskkvalitet.se/oforstorande-provning/certifieringsprocessen-tk/

[2020-12-10]

Bilaga 10: NDT Training center. (u.å.). https://tekniskkvalitet.se/oforstorande-provning/certifieringsprocessen-tk/

[2020-12-11]

Bilaga 11: Lesnau. P. (2020). Rotating Equipment Failure Types—And How to Reduce

Unplanned Downtime in Your Plant.

https://northerncal.swagelok.com/blog/rotating-equipment-failure-types-and-how-to-reduce-unplanned-downtime-in-your-plant-snc