Fiirlndringar i fiirekomst av knflppare i Finland (Coleoptera, Elateridae)
HANS SILFVERBERG
Silfverberg, H.: Fdrtindringar i fdrekomst av kniippare i Finland (Coleoptera, Elateridae).
[Increases and decreases among Finnish Elateridae.] - Ent. Tidskr.
ll3: xxx-xxx. Goteborg. Sweden 1992. ISSN 0013-886x.
Results are presented from a project of mapping the Finnish Elateridae. Numbers for each species will be compared with the total amount of records for the family. Here results are given for Lacon conspersus, L. fasciatus, Harminius undulalus, Eanus costalis, Ampedus cin- nabarinus, A sanguineus, A sanguinolenlus, A. tislis, A. erythrogonus, A. nigrinus aod Ecli- nus olerrimus. The numbers are arranged into geographic zones and into periods consisting ofthe 19th century and groups of three decades ofthe 20th century.
Amongthespecicsstudied A nigrinusandE.costalis havebeenfairlystable,theformeris predominantly southern, the latter northern. A clear negative trend could be found for L.
conspersus, L. fa.sciatus, A. cinnabarinus and .4. sanguineus, and to a lesser degree for ,4.
sanguinolentus. A. erythrogonrrs exhibited a distinct increase in the 1980s, while E aterrimus showed fluctuaLion. H. undulatus and A. trr.rtls may have decreased in the early 20th century, but since then their numbers seem to have been stable.
H. Silfverberg, Zoobgical Museum, Norra Jiirnviigsgatan 13, SF-00100 Helsingfors, Finland.
Under de senaste hundra Aren har mdnniskans verksamhet lett till stora forlndringar i naturen.
En mlingd insektarter har piverkats. somliga positivt. andra negativt. Om vi vill observera for- Indringarna fdr de enskilda arternas del har vi tillgAng till omfattande museisamlingar. med vil- kas hjalp vi kan studera situationen i tidigare ske- den.
Museisamlingar ger emellertid som s6dana inte en riktig bild av insekternas forekomst. Anders- son (1986) har diskuterat minga av de inneboen- de svagheterna hos museisamlingar. Men om vi tar en nagotsandr omfattande grupp med tillrack- ligt likartad biologi kan vi jiimfora en enskild art med totalmaterialet, och pA sA siitt etminstone minska effekten av subjektiva faktorer.
Familjen Elateridae f6refaller att uppfylla ovan uppstiillda kriterier. PA senare tid har jag samlat uppgifter om elateridfynd i Fintand frAn offentli- ga och privata samlingar, och trots att flera vikti- ga samlingar Annu saknas kan vissa preliminiira resultat presenteras. Karakteristiskt for det fin- liindska materialet, och siikerligen de flesta andra liinders motsvarande material, iir att insamlings- intensiteten varit mycket ojiimn bide i rum och i tid. Fig. 1 visar totalmaterialets fordelning 6ver Finland. angivet i 10x10 km rutor enligt det natio- nella koordinatsystemet (Heikinheimo & Raati-
kainen 1981); om ocks6 enstaka exemplar tagits over sA gott som hela landet har ett intensivt sam- lande forekommit pA betydligt ferre omrAden.
Ocksd tidsmiissigt har aktiviteten varierat.
Tabell I visar det underscikta materialets fordel- ning pd 190O-talets decennier. 1930-talet utgor hiir en topp. De senaste decennierna iir formodli- gen ntgot underrepresenterade genom att mAnga privata samlingar dnnu inte kommit med. Ett problem for sig Zir att, speciellt i nordligare trak- ter. ett intensivt samlande ibland har koncentre- rats till en kort tid, p6 somliga orter kanske bara
ett Ar. Materialet fr6n Ruhtinansalmi i Suomus- salmi (723:61) Ar s6lunda si gott som uteslutande noterat frfln 1920-talet. det frin Pallosenvaara i Ilomants (701 :70) iir insamlat under 1980-talet.
Ndra nog hela materialet fr6n Pisavaara (735:41) dr insamlat Ar 1951, for civre Tana Alv (772:46
och773:45) giiller 6ren 1947 och7949.
I ett fcirscik att objektivera resultaten har mate- rialet for en art grupperats i zoner och tidsperio- der, och inom dessa jiimfdrts med totalmaterialet.
Zonerna, som foljer det nationella koordinatsys- temet, ar 100 km breda i nord-syd-riktning och striicker sig tviirs over Finland; tidsperioderna omfattar 30 Ar. 1900-29. 1930-59 och 1960-89.
samt 1800-talet som en period. Tabell 2 visar
materialets f6rdelning enligt denna gruppering.
Silfverberg
JO 40
730
720
7to
700
690
680
670 7to
700
690
680
b70
. -)
. 6-20 . 21-100 a 1o1 - 25O a >250
Fig. l. Elateridfynd i Finlond fdrdelade pfr l0 x l0 km rutor.
Elaterid recortls in Finland orranged into squares of l0 x l0 km.
50 60 70
a
1
a
'a it:
70
a
ao
50 60
a
a a a a
a a l.
40 30
a a
.:
:.: /.
. . (i
Ent.
Denna undersdkning er tankt att omfatta alla i Finland patraffade kniippararter. Tills vidare har
foljande arter undersdkts enligt ovanniimnda metod: Lacon conspersas (Gyll.), L. fasciatus
(L.), Harminius undulatus (D"g.), Eanus (= poyu- nomus) costalis (Payk.), Ampedus cinnabarinus (Esch.), A. sanguineus (L.). A. sanguinolentus (Schrank), A. tristis (L.), A. erythrogonus (Mtill.), A. nigrinus (Hbst.) och Ectinus aterrimus (L.).
Tabellerna 3 - l3 visar dessa arters fordelning pA
zoner och tidsperioder dels i absoluta tal, dels i promille av totalmaterialet, samt den tidsmiissiga fordelningen fdr hela landet.
Ur tabellerna kan man dra vissa slutsatser. ,4-
trigrinus (tab. l2) iir en tiimligen allmiin. vida spridd art. Framf6r allt i de sodra delarna visar promille-siffrorna ratt smA variationer, lhngre norrut dar totalmaterialet dr mindre kan slump- miissiga faktorer spela in. Inga stcirre foriindring- ar kan hiir pAvisas. E. costalis (tab. 6) er en art som Ar allmlin framfor allt i norr. och hos den kan heller inga tydliga fciriindringar ses.
En tydlig minskning kan ses hos L. conspersus (tab. 3). L. fnsciatus (tab. 4), A. cinnabarinus (tab.
7). A. sunguineus (Iab. 8) och ,4. sanguinolentus (tab. 9). De biigge Lacon-arterna var utbredda over nastan hela landet, men uppvisar en kraftig tillbakagAng efter 1950-talet. FOr L. fasciotus ger tabellen en nigot missvisande bild eftersom 26 av de 32 fynd som noterats fdr arten under den sista perioden kommer frin ett och samma stiille, Pal- losenvaara. Den verkliga tillbakagingen dr myck- et storre An vad tabellen anger. De tre Ampedus- arterna iir sydliga, och har sedan gammalt gallt som sallsynta', f6r A. cinnabarinus och A. sangui- rrerrs visar siffrorna en kraftig tillbakagdng efter 1950-talet, for A. sanguinolentus iir tillbakaging- en tydlig, men inte sd kraftig som hos de andra tvd.
A. erltthrogonus (tab. 11) iir en sydlig art. Hos den finner vi en 6kning pA senaste tid; en upplos- ning i decennier (tab. 14) visar att okningen har skett pA 1980-talet. E. ttterrimus (tab. 13) iir ocksA sydlig; ordnat i 30-Ars perioder fdrefaller vi att ha en ganska stabil population med nedgAng under senaste tid. En uppl<isning i decennier (tab. l5) ger en annorlunda bild, med tydlig nedging pA
1960-talet och pA 1980-talet en eterhamtning.
H. undulatus (tab. 5) iir en vida spridd, men siillsynt art. Enligt tabellen kunde man anta att den varit nAgot allmiinnare pi 1800-talet, men da totalantalet fynd iir s6 pass litet, blir slutsatserna osiikra. Pd 1900-talet kan ingen definitiv trend upptackas. A. tristis (tab. l0) rir likasa vida spridd,
Kniippare i Finland och tydligt allmdnnare. Hhr fcirefaller en minsk- ning ha iigt rum efter 1920-talet, varefter liiget har varit stabilt, men det iir troligt att det rikliga material som samlats pa 1920-talet i Suomussalmi (38 exx.) forvriinger resultatet.
Museimaterial kan inte anviindas direkt som dokument rcirande insektarters dkning eller till- bakagAng. Jiimfor vi ddremot en art med ett total- material pd hiir framstallt satt minskar vi radikalt den typ av felkiillor som bygger pi olika insam- lingsintensitet. Vad som inte kommer fram Ar
foljder av genomgiiende fciriindringar - om alla arter har minskat i antal blir ju andelarna i prin- cip oforiindrade. Tendensen att framfor allt samla siillsynta arter innebiir fortfarande att s6da- na blir overrepresenterade, men med mAnga sam- lare, som varit mer eller mindre framg6ngsrika, blir ocksA det systemfelet mindre. Slutligen mdste vi naturligtvis komma ihig att tabellerna inte for- klarar nigot, men de kan iind6 visa var vi kan borja leta efter orsaker.
Tabell 1. Antalet elateridfynd under 1900-talets decennier.
Number of elaterid records during the decades of the 20th century.
1900 - 1909 721
l9l0 - 1919 1955
1920 - 1929 2678
1930 - 1939 3211
1940 - 1949 2622 1950 - 1959 2445
1960 - 1969 t790
1970 - 1979 1554
1980 - 1989 228t
Hans Silfverberg
Tabell 2. Det totala elateridmaterialet fordelat pA 100 km breda zoner (66-77) och tidsperioder.
The total material of Elateridae arranged into zones 100 km wide (66-77) and time periods.
Tabell 4. Materialet av Lacon fasciatus, som i tabell 3.
The material of Lacon fasciatus, as in Table 3.
1900- 1930- t960- 1929 1959 1989
1
800-
talet
I
800- talet
r
900- t929
1930- 1959
1960- 1989
2061 3090 2083 824 1390 1602 809 940 693 275 800 25'7 84 412 190 322 t46 60 533 25 182 62 431 221 62 145 76 t79 3'79 107 135 234 84 8 286 70 5354 8278 5625
474 493 295 267
il9
146 48 56 32 147 20 12
2109 66
67 68 69 70
7l
72 73 74 75 76 71
66 67 6ti 69 10 7t 72 73 74 75 76 zon
66 67 68 69 70
7l
72 73 74 75 16
totalr
66 67 68 69 70
7t
72 t-t 14 75 '76
10 (2r) 23 (1r)
17 (34) 8 (r0) 4 (14) 10 (r2)
6 (22) 14 (51)
1 (8) 6 (71) 6 (41)
t (2t) e (27)
7 (12s)
3 (e4) 2 (t4)
s7 (27) 70 (r3) 7 (2) 11 (8)
4(4) 2(3) 24 (3o) I (4) e (22) 27 (142) s (34)
s (12) r (s) - l(e) I (4)
66 (8) 32 (6) totalt
'fotalt
Tabell 3. Materialet av Lacon conspersus forde- lat som i tabell 2, med absoluta vdrden och pro-
milleviirden av det totala elateridmaterialet (inom parentes).
The material of Lacon conspersus arranged as in Table 2, with absolute numbers and as permillage of the total elaterid material.
r
800-
talet
Tabell 5. Materialet av Harminius undulalus, som i tabell 3.
The material of Harminius undulalus. as in Table 3.
1800- 1900-
talet 1929 1930- 1959 1960- 1989 1900- 1930- 1960-
1929 1959 1989
2 (4)
1(2)
2 (7) I (4) 2 (t7)
2 (14)
1 (18) 2 (14)
1 (s0)
totall 14 (7) t2 (2) 3 (1)
- l(l)
2(2) l (r)
11 (r4) r (4)
2(s) 13 (68)
1 (7) 2 (33)
3 (7)
2(s) l (e)
24 (3) re (3)
2 (1)
3 (4) 2 (7) 2 (24) 3 (6) 4 (8) 3s (17)
e (18) r (1)
.3
(
r0) 2e (36)
r (4) 2 (7)
2 (te)
r (7) r (12)
- 28(s2)
- 2(32)
- 2 (11)
17 (6) 2 (t)
11 (8) 1 (l)
11 (12) 3 (4) le (24) 2 (r3) s (12) 3 (16) 3 (21)
2 (s) 2 (e)
2 (14) 5 (r3)
- 1 (t2)
20 (10) 100 (le) 7s (e) t4 (2)
Tabell 6. Materialet av Eanus coslalls. som i tabell 3.
The material of Eanus costalis. as in Table 3.
1800-
talet
Kniippare i Finland Tabell 9. Materialet av Ampedus sanguinolentus, som i tabell 3.
The material of Ampedus sanguinolentus, as in Table 3.
1
800-
talet
1900- r930- t960-
1929 1959 l9U9 1900- 1930- 1960-
1929 1959 1989
66 67 68 67
68 69 '70 17 12 13 14 15 16 77
totalt
66 67 68 69 70 71 72 t3 74 75 76
1(2)
2 (1) 12 (ls)
1 (4) 1 (4)
4 (34)
6 (41) 2-5 (78)
4 (83) 63 (l r8) s (8e) 7 (113) s (1s6) 2 (32) 1r (7s) t2(67)
- 7 (s2)
- 1(1)
- t2 (17)
14 (18) 1 (4)
6 (1s) 13 (68)
4 (21) 8 (133)
- 38 (20e)
7s (t74) 13 (s9) 14 (e7) 21 (276) 64 (16e) 36 (336)
28(r20) 22(262) 3s (122) s (71)
s (r1) 2'r (3) 43 (t4) 18 (e)
e (18) 7 (8) t2 (e) s (3)
l (1) 1 (1)
14 (7) 3s (7) ss (7) 24 (4) totalt
3e (1e) 12e (24) 240 (2e) r70 (30)
Tabell 7. Materialet av Ampedus cinnabarinus, som i tabell 3.
The material of Ampedus cinnabarinus, as in Table 3.
I
800- talet
7 (1s) 26 (13) 3 (1) 3 (6) 2 (2) ls (11)
1 (2) 1 (r)
rorarr 1l (s) 28 (s) 19 (2)
Tabell 8. Materialet av Ampedus sanguineus, som i tabell 3.
The material of Ampedus sanguineus, as in Table
-).
1800-
lalet
Tabell 10. Materialet av Ampedus /rrstis, som i tabell 3.
The material of Ampedus /rrslls, as in Table 3.
r