Samband mellan byggarbetares hälsofaktorer och deras uppfattning om och deltagande i friskvårdssatsningar på arbetsplatsen: En kvantitativ enkätstudie

EXAMENSARBETE

Samband mellan byggarbetares

hälsofaktorer och deras uppfattning om och deltagande i friskvårdssatsningar på

arbetsplatsen

En kvantitativ enkätstudie

Anna-Karin Eriksson Sara Rynningsjö

Filosofie kandidatexamen Sjukgymnastik

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap Sjukgymnastprogrammet, 180hp

Samband mellan byggarbetares hälsofaktorer och deras uppfattning om och deltagande i friskvårdssatsningar på arbetsplatsen

– en kvantitativ enkätstudie

Correlations between construction workers health factors and their apprehension towards and participation in health promotions at the workplace

– a quantitative survey study

Anna-Karin Eriksson Sara Rynningsjö

Examensarbete i sjukgymnastik Kurs: S0001H

Termin: HT11

Handledare: Fil dr i sjukgymnastik Irene Vikman

Examinator: Universitetslektor Annika Näslund

Författarna vill tacka...

handledare Irene Vikman

examinator Annika Näslund Sara Sjöström

de anställda på byggföretaget ExjobbLuleå

deltagarna i pilotstudien

familj och vänner för feedback och uppmuntran

Abstrakt

Introduktion/bakgrund: Friskvård har visat sig både öka produktiviteten och minska

sjukfrånvaron hos de anställda. Personliga attityder och inställning har betydelse för om individer deltar i friskvård. Bristande information och upplevd krånglighet är orsaker till att friskvårdsbidraget inte nyttjas. I Sverige nyttjar ca 40 % av de anställda den friskvård som erbjuds. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan byggarbetares hälsofaktorer och deras uppfattning om samt deltagande i friskvård. Metod: En kvalitativ enkätstudie har genomförts på 61 byggarbetare anställda av ett byggföretag verksamma i Luleå, Boden och Piteå. Resultat: Studien visade ett samband mellan hälsofaktorn kost samt hälsofaktorn mycket ansträngande fysisk aktivitet och deltagande i friskvård. De som deltog i friskvården utförde någon mycket ansträngande fysisk aktivitet fler gånger under en vecka och de planerade sin kost och följde kostråd i större utsträckning än de som inte deltog. Av de anställda var det endast 25 % som nyttjade friskvården och 52 % kände till vilka friskvårdssatsningar som erbjöds. Konklusion: Då deltagandet i friskvården var lågt och enbart 52 % kände till vilka friskvårdssatsningar som erbjöds behöver informationsspridandet om friskvårdssatsningarna på företaget ses över. Ytterligare undersökningar behövs för att se hur friskvården bäst ska utformas för att så många som möjligt ska vilja delta. Vidare studier inom området friskvård behövs då studierna som finns idag är för få och nästan uteslutande handlar om produktionsbortfall och sjukfrånvaro.

Nyckelord: byggarbetare, deltagande, friskvård, friskvårdsbidrag, inställning.

Innehållsförteckning

Abstrakt ... 3

Inledning ... 5

Friskvård i företag ... 5

Hälsofaktorer ... 2

Syfte ... 6

Material och Metod ... 7

Deltagare ... 7

Enkät ... 8

Procedur ... 8

Dataanalys ... 9

Etiska överväganden ... 9

Resultat ... 10

Hälsofaktorer ... 10

Självskattad fysisk kapacitet och hälsa ... 11

Uppfattning om friskvårdssatsningar ... 14

Diskussion ... 15

Metoddiskussion ... 15

Deltagare ... 15

Enkätutformning ... 15

Etiska överväganden ... 17

Resultatdiskussion ... 17

Konklusion ... 21

Referenser ... 22

Bilaga 1 ... 24

Bilaga 2 ... 25

Bilaga 3 ... 27

Bilaga 4 ... 29

Inledning

Friskvård i företag

Sedan 1970 talet har det blivit allt vanligare att stödja en sund livsstil och främja gemensamma aktiviteter och rekreationer inom svenskt arbetsliv (1). I början av 2000-talet tenderade allt fler svenska arbetsgivare att satsa på friskvård och 2009 visade undersökningen Friskvårdsbarometern gjord av Accor Services att 54 % av de anställda i Sverige erbjöds friskvård (2) och allt fler arbetare deltog under arbetstid och fritid i olika aktiviteter.

Arbetslivets företrädare uttrycker allt oftare betydelsen av kopplingen mellan hur personalen har det och resultatet för verksamheten (1). Arbetsgivarna är viktiga aktörer för att främja en god folkhälsa, bland annat genom att erbjuda en bra arbetsmiljö och olika former av friskvård för de anställda (3). Hanson (2004) konstaterar att “Det är idag oomtvistligt att god arbetsmiljö leder till ökat välbefinnande vilket i sin tur har inverkan på närvaro, arbetsprestation och kvalitet” (sid 17) (1).

Att friskvård ökar produktiviteten och minskar sjukfrånvaron samt att hälsopromotiva insatser på arbetsplatsen har god effekt på deltagarnas hälsa finns beskrivet i flera studier (4, 5, 6, 7, 8). En studie genomförd i Nederländerna under åren 2005-2009 med 10 624 personer från 49 företag undersökte hälsofaktorers roll i relation till förekomsten och graden av produktionsbortfall på arbetet och sjukskrivningar. Produktionsbortfallet mättes på en 10- gradig skala som indikerade hur mycket arbete som utfördes varje dag. Sjukskrivningar mättes genom att fråga personerna hur många dagar under de senaste 12 månaderna de hade varit borta på grund av hälsoproblem. Även hälsofaktorer som övervikt, rökning, fysisk aktivitet, kost och alkohol mättes genom en enkät. Resultatet visade att övervikt, otillräcklig fysisk aktivitet och rökning ökade risken för sjukfrånvaro. Rökning, övervikt och kost var relaterade till graden av produktionsbortfall. Enligt studien var mer än 10 % av all sjukfrånvaro och högre grader av produktionsbortfall kopplade till livsstilsfaktorer och övervikt hos arebtstagarna.. Slutsatsen var att interventioner gällande livsstil har en bidragande effekt i att minska produktionsbortfall och sjukfrånvaro.(4).

Arbetsplatsen är en viktig faktor för individens hälsa och livsstil (9

Många arbetsplatser

erbjuder personalvårdsförmåner, vilket enligt skatteverket definieras som “förmåner av

mindre värde, som syftar till att skapa trivsel i arbetet eller som ges på grund av sedvänja

inom den verksamhet som det är fråga om”. Personalvårdsförmånerna är skattefria och ett exempel på detta är friskvård. Friskvårdsbidraget innefattar allt ifrån enklare motionsformer såsom styrketräning, lagsporter och motionsdans samt behandlingsformer såsom massage och akupunktur. Dessa behandlingsformer nyttjas då för att minska ömhet och stelhet på grund av arbete. Även kurser om rökavvänjning och kost räknas som friskvård (10).

Hälsofaktorer

Hälsa definieras som ”ett jämviktstillstånd av fysiskt, psykiskt, emotionellt, socialt och andligt välmående, vilket både är en resurs och förutsättning för mänskligt liv” (sid 34) (11). Fysisk aktivitet, kostvanor (12), alkoholvanor, tobaksanvändning (13), sömnvanor och stress (11) är faktorer som alla påverkar vår hälsa.

Fysisk aktivitet definieras som all form av rörelse orsakad av skelettmuskulaturens kontraktioner vilket ger en ökad energiförbrukning. Hur hög energiförbrukningen blir påverkas av rörelsens typ, intensitet, duration och frekvens samt individens ålder och genetik (12). Genom att ofta och regelbundet utöva fysisk aktivitet kan maximal effekt av denna uppnås, beroende på intensitet och duration (14). De svenska rekommendationerna sammfattas enligt följande: “Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, till exempel rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt kan erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten” FYSS (2008), sid 38.

Det är välkänt att fysisk aktivitet har stora fördelar för kroppen både fysiskt och psykiskt då det bland annat minskar risken för många sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, obesitas, diabetes typ-2, psykisk ohälsa samt sjukdomar i rörelseorganen (5, 11, 12, 15).

Fysisk aktivitet har också visat sig ge ett ökat välbefinnande (12).

En litteraturöversikt på RCT-studier som skrivits mellan 2007 och 2011, där uppföljningen

var minst ett år, undersökte långtidseffekter av hälsopromotiva interventioner. Resultatet av

studien visade att det fanns en positiv effekt med intervention gällande fysisk aktivitet jämfört

med ingen eller liten interventionsgrad. Det gick inte att påvisa om någon typ av intervention

var bättre än någon annan då resultaten var relativt lika oberoende av intensitet, duration och

typ av aktivitet. Utifrån detta drog författarna till studien slutsatsen att det finns evidens för att

hälsopromotiva interventioner har effekt även över lång tid (5).

Ohälsa på grund av fysisk inaktivitet och stillasittande är ett problem i många industrialiserade länder (5). Enligt Folkhälsoinstitutets (FHI) rapport “Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens hälsa - allas ansvar” är cirka en tredjedel av Sveriges befolkning fysiskt inaktiva, vilket har varit oförändrat sedan 2004 (3). Det vanligaste skälet till att inte utöva fysisk aktivitet är brist på tid, ork och motivation (11).

Fysisk inaktivitet samt en ohälsosam kost kan leda till försämrad hälsa samt orsaka hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och diabetes (16, 17, 18). I Livsmedelsverket och Statens folkhälsoinstituts rapport ”Underlag till handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet” från 2005 beskrivs WHO:s bedömning om att 80 % av sjukdomarna beskrivna ovan kan förebyggas genom rökstopp, fysisk aktivitet samt en bra kost (19). Som en hjälp för att kunna hålla en bra kosthållning togs de Svenska näringsrekommendationerna fram 2005, vilka säger hur mycket energi och näringsämnen en person i genomsnitt behöver (16). Fokus ligger på energimängd samt variation och ordning på måltiderna. Livsmedelsverket rekommenderar även tallriksmodellen och matcirkeln som hjälp vid kostplanering (16).

Alkoholkonsumtionen i Sverige har minskat sedan 2004 och då främst för män i åldrarna under 50 år, men två av tio män och en av tio kvinnor har riskabla alkoholvanor

3). Gränsen för riskbruk av alkohol går vid mer än 14 standardglas/vecka för män och 9 standardglas för kvinnor, där ett standardglas är detsamma som 12 g alkohol. Gränsen kan dock vara lägre bland annat i samband med vissa sjukdomar (13). En forskningsrapport från Centrum för Socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet från 2006 konstaterar att det generellt sett har bedrivits lite forskning kring alkohol och arbetsliv i Sverige (20). Enligt Folkhälsoinstitutets rapport” Den svenska supen i det nya Europa: nya villkor för alkoholprevention” från 2002 beskrivs traditionellt mansdominerande och manuella yrken som exempelvis bygg- och skogsarbete som yrken där det är störst risk att insjukna i alkoholrelaterade sjukdomar. De konstaterar också att de med låg eller mycket låg utbildningsnivå har högre alkoholkonsumtion jämfört med de som har högre utbildningsnivå (21).

Rökning har minskat i Sverige men förekommer fortfarande och då oftast bland personer med

låg utbildning och inkomst samt med utländsk bakgrund (3). Studien visar att av svenska män

röker 11 % och 19 % snusar. Siffrorna bland kvinnor är 13 % som röker och 4 % som snusar.

Att använda tobak påverkar kroppen negativt på flera olika sätt och ökar risken för bland annat cancer (13). I arbetet att minska tobaksanvändningen har arbetsplatserna en stor och viktig roll genom införandet av en rökfri arbetsmiljö, vilket enligt Folkhälsoinstitutet gynnar alla på arbetsplatsen, även de som inte använder tobak (3). Passiv rökning leder till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och orsakar minst 500 förtida dödsfall/år. Exponering för passiv rökning är större på arbetsplatsen än i hemmet och det har visat sig att lungcancerrisken hos en icke-rökare som utsätts för passiv rökning på arbetet ökar med 13 % och risken för hjärtinfarkt ökar med 30 % (22, 23, 24, 25). Vidare anser Folkhälsoinstitutet i rapporten

”Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa – allas ansvar” att en rökfri arbetsplats även gynnar företagen på längre sikt, då en genomsnittlig rökare har fler sjukdagar än en icke- rökare

3).

Kroppens sömnbehov skiljer sig starkt mellan olika åldersgrupper. En vuxen person som passerat tonåren behöver mellan 6-9 timmars sömn/natt för att få tillräcklig återhämtning.

Sömnproblem är vanligt och förekommer generellt sett hos var tredje person, det är vanligare hos kvinnor än hos män, och kan bero på oregelbundna sovtider, förskjuten dygnsrytm, stress eller sjukdom. Vid långdragna sömnproblem påverkas livskvaliteten negativt och det kan också öka risken för hjärt-kärlsjukdomar, magproblem och depression samt öka smärtkänsligheten (26, 27). Åkerstedt, Fredlund, Gillberg och Jansson (28) undersökte i en studie från 2002 hur olika arbetsfaktorer påverkar sömnen. De kunde se att faktorer som kvinnligt kön, stress, hårt fysiskt arbete och skiftarbete var kopplade till störd sömn. I en annan studie av Åkerstedt, Knutsson, Westerholm, Theorell, Alfredsson, och Kecklund (29), också den från 2002, hittades ytterligare faktorer som kan orsaka störd sömn. Dessa var höga arbetskrav, lågt socialt stöd på arbetet och fysisk inaktivitet.

Stress är ett annat vanligt folkhälsoproblem i Sverige idag. Enligt Anderberg (2001) är

Sverige ett av de länder inom EU med flest långtidssjukskrivningar (30). Stress medför bland

annat nedsatt livskvalitet för individen samt orsakar många sjukskrivningar. Normalt är stress

inte skadligt men om den är långvarig, upprepas eller tillfälle till återhämtning saknas finns

risker för vidare problem såsom utbrändhet (11). Enligt Lundberg (2003) beror arbetsrelaterad

stress oftare på avsaknad av vila och återhämtning än på fysisk belastning (31). Kostenius och

Lindqvist (2006) anser att utbrändhet bland anställda oftare beror på arbetsmiljön än på

individen (11). Detta styrks ytterligare av Lundberg (2003) som beskriver följande faktorer

som orsaker till arbetsrelaterad stress: högt arbetstempo, arbetstakt styrd av maskiner eller kunder, repetitiva arbetsuppgifter samt avsaknad av kontroll och inflytande (31).

Det finns studier gjorda som visar på fördelarna med friskvård och hälsopromotiva

interventioner på arbetsplatser i syfte att minska sjukskrivningar och öka produktionen på

arbetsplatsen. Dessa studier har också visat att dessa insatser har en god effekt på lång sikt (4,

5, 6, 7, 8). Det finns även studier som undersöker individers attityder till friskvårdsbidraget

samt hur många som utnyttjar friskvårdsbidraget (2, 32, 33). Det finns däremot inga studier

som visar på hur individens hälsofaktorer påverkar deras uppfattning av och deltagande i

friskvård. Detta är av intresse då företag ska starta upp hälsopromotiva satsningar för att se

hur dessa ska riktas för att få störst genomslagskraft hos samtliga anställda bara hos de som

redan är fysiskt aktiva.

Syfte

Syftet med studien var att genom en kvantitativ enkätstudie undersöka om det finns något

samband mellan byggarbetares uppfattning av och deltagande i friskvård samt deras

hälsofaktorer. Hälsofaktorerna som avses är fysisk aktivitet, kost, tobaksanvändning,

alkoholkonsumtion, sömn och stress.

Material och Metod

Deltagare

För att inkluderas i studien krävdes anställning hos företaget samt att man arbetade med byggnadsarbete i Luleå, Boden eller Piteå. Samtliga av dessa anställda inkluderades och totalt uppgick antalet till 61 personer utspridda över 6 olika arbetsplatser. Samtliga anställda som tillfrågades var män. Fyrtioåtta personer (79 %) besvarade frågeformuläret, 15 personer (21 %) kunde inte nås på grund av tidsbrist i projektet.

Deltagarna var i åldrarna 18-65 år varav 38 % var i åldersgruppen 18-30 år (figur 1). De hade varit anställda i företaget mellan 0-21 år varav de flesta i 0-5 år (figur 2).

Figur1. Åldersfördelningen bland deltagarna.

Figur 2. Anställningstiden bland deltagarna.

Enkät

En enkät med 23 frågor (bilaga 5) utformades av författarna. Frågornas innehåll var relaterade till demografisk data, hälsofaktorer samt uppfattning om företagets friskvårdssatsningar.

Frågorna delades upp i sju kategorier; allmänna frågor, kost- och alkoholvanor, rökning/snusning, sömn och stress, skattning av fysisk aktivitet, uppfattning om företagets friskvårdssatsningar samt avslutande frågor. De allmänna frågorna innefattade ålder och anställningstid. Frågor angående kost och rökning/snusning var delfrågor från den hälsoenkät (34) som används tillsammans med Åstrands konditionstest. Frågorna i hälsoenkäten är standardiserade vilket medför hög reliabilitet. För skattning av alkoholvanor användes två delfrågor från frågeformuläret AUDIT, vilket är ett bedömningsinstrument för att mäta alkoholkonsumtion (35). Instrumentet är validerat och normerat i Sverige och rekommenderas i de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård (35).

För att mäta fysisk aktivitet användes självskattningsinstrumentet International Physical Activity Questionaire (IPAQ) (36). Detta är ett internationellt erkänt frågeformulär om fysisk aktivitet som finns i två versioner, en lång och en kort. I denna studie har författarna valt att använda den korta versionen som tar upp hur många gånger under den senaste 7 dagarna deltagarna utfört en mycket ansträngande eller något ansträngande fysisk aktivitet, hur många gånger de promenerat samt hur mycket tid de spenderat sittande (36). IPAQ har visat sig ha god validitet och reliabilitet (37).

För att undersöka deltagarnas uppfattning om företagets friskvård samt uppfattning om en hälsosam livsstil konstruerades sex frågor. Svarsalternativen för respektive fråga var en 4- gradig ordinal skala. Enkäten testades i en pilotstudie som bestod av 10 personer. Detta för att få feedback avseende innehåll, utformning, layout samt om frågorna var lätta att förstå.

Med feedbacken som grund justerades sedan enkäten språkligt inför platsbesöken.

Procedur

Platschefer på respektive arbetsplats kontaktades för att bestämma lämplig tid för platsbesök

då deltagarna skulle få möjlighet att fylla i enkäten. Efter den första telefonkontakten

skickades ett informationsbrev om studien (bilaga 1) ut till platscheferna för utdelning till de

anställda. Vid varje platsbesök fick deltagarna också muntlig information från författarna om

studiens syfte och fick möjlighet att ställa frågor innan enkäten besvarades. Deltagarna fick

också information om anonymitet och att om de inte ville deltaga i studien kunde enkäten lämnas in obesvarad.

Dataanalys

Svaren på enkätens frågor sammanställdes i programvaran SPSS version 19 och fritextsvaren sammanställdes i ett textdokument (bilaga 3). Insamlad data analyserades deskriptivt där frekvens, median och kvartiler beräknades. För jämförelse mellan grupperna ”deltagare” och

”icke deltagare” i friskvårdsaktiviteter och hälsofaktorerna användes icke-parametrisk testfunktion, Mann-Whitney U-test. Signifikansnivå bestämdes till 5 %. Median samt kvartilavstånd beräknades för alla kryssfrågor utom frågorna gällande ålder och anställningstid.

Etiska överväganden

Studien riktade sig till anställda byggarbetare hos ett företag med verksamhet i Luleå, Boden samt Piteå. Deltagandet i studien skedde genom att de tillfrågade fick svara på en enkät om sina hälsofaktorer samt uppfattning om och deltagande i företagets friskvårdssatsningar.

Deltagarna fick först skriftligt information om studien i ett informationsbrev, som var

utformat efter Vetenskapsrådets principer för urval av försökspersoner (38). Enligt dessa

principer ska de tillfrågade informeras om syftet med studien, dess upplägg och vad

deltagandet innebär. Informationen skall vara lättbegriplig och kortfattad men samtidigt täcka

all nödvändig fakta. De tillfrågade skall också informeras om att om de väljer att delta kan de

när som helst avbryta utan vidare konsekvenser. De bör också få tillgång till kontaktuppgifter

till ansvariga för studien. Utöver detta informerades deltagarna av författarna om studien

muntligt under platsbesöket samt gavs möjlighet att ställa frågor. Därefter fick de möjlighet

att välja om de ville delta eller inte, allt enligt autonomiprincipen (38). Resultatet

sammanställdes så att de enskilda svaren inte kunde kopplas till respektive deltagare för att

säkra personernas anonymitet. Under studiens gång har endast författarna och handledaren

haft tillgång till svaren, därefter raderades de.

Resultat

För att svara på om det fanns något samband mellan hälsofaktorer och deltagande i friskvård gjordes en bivariat analys. Ett samband fanns mellan deltagande och kost (p=0,024) samt mellan deltagande och mycket ansträngande fysisk aktivitet (0,036) För de övriga hälsofaktorerna fanns inga samband.

Hälsofaktorer

På frågan ”Hur planerar du din kost?” visade resultatet md 3, vilket innebär ”Jag tillämpar vad jag kan om riktiga kostvanor, dock ej regelbundet”. För frågorna ”Hur ofta dricker du alkohol?” och ”Hur många standardglas dricker du en typisk dag då du dricker?” blev md 3 samt md 3, vilket innebär ”2-4 gånger i månaden” respektive ”5-6 standardglas”. För frågan

”Röker eller snusar du” var md 5, vilket betyder ”Jag röker/snusar inte”. På frågan ” Hur

många timmar sover du i genomsnitt per natt?” var md 3 ,vilket innebär 7-8 timmar”. På

frågan ”Hur stressad tycker du att du är?” var md 2 ,vilket betyder ”Lite stressad” (tabell 2).

Tabell 1. Hälsofaktorer kost, alkohol, tobak, sömn och stress.

Hälsofaktorer n Md q1-q3

Hur planerar du din kost?

1. Jag tänker aldrig på mat ur en näringssynvinkel 2. Jag försöker då och då tillämpa olika kostråd

3. Jag tillämpar vad jag kan om riktiga kostvanor dock ej regelbundet 4. Jag tillämpar vad jag kan om riktiga kostvanor regelbundet 5. Jag planerar nästan alltid min kost ur näringssynvinkel

46 3 2-3

Hur ofta dricker du alkohol?

1. Aldrig

2. En gång i månaden eller mer sällan 3. 2-4 gånger i månaden

4. 2-3 gånger i veckan 5. 4 gånger per vecka eller mer

48 3 2,25-4

Hur många standardglas dricker du en typisk dag då du dricker?

1. 1-2 2. 3-4 3. 5-6 4. 7-9 5. 10 eller fler

44 3 2-4

Röker eller snusar du?

1. Jag röker mer än 30 cigaretter per dag/jag snusar minst en dosa per dag 2. 21-30 cigaretter per dag/4-6 dosor per vecka

3. 11-20 cigaretter per dag/2-3 dosor per vecka 4. 1-10 cigaretter per dag/högst 1 dosa per vecka 5. Jag röker/snusar inte

47 5 3-5

Hur många timmar sover du i genomsnitt på en natt?

1. 4 eller mindre 2. 5-6 timmar 3.

3. 7-8 timmar 4. mer än 8 timmar

48 3 2-3

Hur stressad tycker du att du är?

1. Inte alls stressad 2. Lite stressad 3. Ganska stressad 4. Mycket stressad

48 2 1-2

Självskattad fysisk kapacitet och hälsa

När det gäller självskattad fysisk kapacitet blev md 4 (3-5) gällande frågan om mycket ansträngande fysisk aktivitet, vilket innebär att detta utförs 4 dagar i veckan. För något ansträngande fysisk aktivitet blev md 2 (0-4,5), vilket betyder 2 dagar i veckan. På frågan om antal dagar med promenad minst 10 minuter i sträck blev med 5 (2-7), vilket är 5 dagar.

Gällande antal timmar sittande blev md 3 (2-4), som innebär 3 timmar/dag. På frågan om den

fysiska kapaciteten är tillräcklig för att klara av arbetet blev md 3 (2-4), ”instämmer till stor

del” (tabell 3).

Tabell 2. Självskattad fysisk aktivitet enligt IPAQ och fysisk kapacitet.

Tabellen visar antal svarande, medianvärde samt kvartiler på frågorna rörande fysisk aktivitet och kapacitet.

Medianvärdet motsvarar antal dagar/timmar deltagarna svarat på frågan (dagar på de tre första, timmar på den fjärde)

Självskattad fysisk aktivitet och kapacitet n Md q1-q3

Under hur många av de senaste 7 dagarna har du utfört mycket ansträngande fysisk aktivitet såsom tunga lyft, tyngre bygg- eller trädgårdsarbete, aerobics eller löpning och cykling i högre tempo?

42 4 3-5

Under hur många av de senaste 7 dagarna har du utfört något ansträngande fysisk aktivitet såsom cykling, simning

eller andra motionsaktiviteter i måttligt tempo?

37 2 0-4,5

Under hur många av de senaste 7 dagarna har du gått eller promenerat i minst 10 minuter i sträck?

43 5 2-7

Hur mycket tid i genomsnitt spenderade du sittande under en dag baserat på de senaste 7 dagarna?

43 3 2-4

Min fysiska kapacitet är tillräcklig för att klara av mitt jobb utan större ansträngning

1. Instämmer inte alls 2. Instämmer delvis 3. Instämmer till stor del 4. Instämmer helt

48 3 2-4

På frågan ”Jag har en hälsosam livsstil” svarade 52 % att deras livsstil var ”delvis hälsosam”

och 40 % instämde till stor del i att en hälsosam livsstil var viktigt för dem (figur 3).

Figur 3. Hur hälsosam livsstil de anställda anser att de har samt hur viktigt det tycker att en hälsosam livsstil är för dem, n=48

Bland de som deltar i friskvården var 58 % ”lite nöjda” med den friskvård som erbjuds. Av de som inte deltar var 47 % ”lite nöjda” med friskvården, se tabell 5. Av de anställda tyckte 75 % av de som deltog i friskvården och 59 % av de som inte deltog i friskvården att det var

”Mycket viktigt att företaget lade pengar på friskvård för de anställda (tabell 3)

Tabell 3. Jämförande tabell över deltagare och icke deltagare samt hur nöjda de är med förtagets friskvård och hur viktigt de tycker att det är att företaget satsar pengar på friskvård.

Bland de som deltog i friskvården instämde 33 % att de till stor del hade den fysiska kapacitet som krävdes för att klara av sitt arbete och att de till stor del hade en hälsosam livsstil. Bland de som inte deltog i friskvården ansåg 44 % att de till stor del hade tillräcklig fysisk kapacitet för att klara av sitt arbete (tabell 4). Vidare ansåg 53 % av de som inte deltog på friskvården att de delvis hade en hälsosam livsstil (tabell 4).

Tabell 4. Jämförande tabell över deltagare och icke deltagare samt deras självskattade uppfattning om fysisk kapacitet och hälsosam livsstil.

Instämmer inte alls

Instämmer delvis

Instämmer till stor del

Instämmer helt

Totalt antal Min fysiska

kapacitet är god och tillräcklig för att klara av mitt arbete utan större ansträngning.

Deltagare 2 16,7%

3 25%

4 33,3%

3 25%

12

Icke deltagare

1 2,9%

7 20,6%

15 44,1%

11 32,4%

34

Jag har en hälsosam livsstil

Deltagare 1 8,3%

6 50%

4 33,3%

1 8,3%

12 Icke

deltagare 5 14,7%

18 52,9%

8 23,5%

3 8,8%

34 Inte alls Lite Ganska Mycket Total

antal Som helhet, hur

nöjd är du med företagets hälsofrämjande arbete?

Deltar 0 0%

7 58,3%

4 33,3%

1 8,3%

12 Icke

deltagare 6 18,8%

15 46,9%

10 31,3%

1 3,1%

32

Anser du att det är viktigt att företaget lägger pengar på friskvård för personalen?

Deltagare 0 0%

0 0%

3 25%

9 75%

12

Icke deltagare

0 0%

4 11.8%

10 29,4%

20 58,8%

34

Uppfattning om friskvårdssatsningar

Av deltagarna svarade 52 % att de kände till vilka friskvårdssatsningar som företaget erbjöd och totalt deltog 25 % i någon friskvårdssatsning. Av de som kände till vad som erbjöds var det 48 % som deltog i friskvården. På frågan om vad de deltar på svarade några av deltagarna

“morgonuppvärmning”, “tränar på gym”, “badhuset + gym” (bilaga 2).

Bland de tillfrågade ansåg 54 % att företaget har ett ”litet ansvar” för de anställdas hälsa och 63 % tyckte det var ”mycket viktigt” att företaget satsar pengar på friskvård för sin personal och 48 % var ”lite nöjda” med företagets hälsofrämjande arbete (figur 4). Bland fritextsvaren nämns “kanske mer info”, “träning på arbetstid” och “kontinuerlig morgongympa på ALLA arbetsplatser” som svar på vad de anställda saknar inom friskvård (bilaga 2).

Figur 4. Hur stort ansvar de anställda anser att företaget har för deras hälsa, hur nöjda de är med det hälsofrämjande arbetet samt hur viktigt de anser att det är att företaget lägger pengar på friskvård.

Diskussion

Metoddiskussion Deltagare

Av de ursprungliga 61 tilltänkta deltagarna var det 48 som tillfrågades då författarna inte kunde genomföra ett platsbesök på grund av tidsbrist i studien. Samtliga tillfrågade valde att delta i studien vilket gav en svarsfrekvens på 79 %. För att erhålla god validitet ska svarsfrekvensen i en enkätstudie ligga mellan 50 och 75 procent (39), vilket denna studie uppfyller.

Författarna valde i samråd med företaget att använda sig av pappersenkät med avsikten att få en högre svarsfrekvens då den gemensamma åsikten fanns att fler skulle vara intresserad av att delta vid ett platsbesök av författarna, vilket också visade sig stämma. Samtliga tillfrågade valde att delta, dock svarade inte alla deltagare på alla frågor.

Enkätutformning

Frågorna i enkäten utformades för att kunna svara på syfte och frågeställning men då de flesta frågorna är egenkonstruerade är de inte validitets- eller reliabilitetstestade, något som bör tas i beaktning vid tolkning av resultatet. Med egenkonstruerade frågor finns risken att de är felformulerade och därmed feltolkas av deltagarna i studien (38). För att frågorna inte ska misstolkas bör negationer, krångliga ord och ordvändningar undvikas. Fokus bör vara på det som är av vikt för studiens syfte, enkäten bör inte heller vara för lång. Frågorna ska vara enkla, icke provocerande och de ska inte vara ledande. Det är viktigt att tänka på att frågor om ålder och anställningstid kan kännas utpekande för deltagarna. Enkäten ska utformas så att ordningsföljden på frågorna är logisk och att den upplevs lätt att fylla i, vilket bland annat kan göras med överskrifter till de olika frågekategorierna. Det är också bra att göra en pilotstudie då man har egenkonstruerade frågor så man kan testa enkäten (38).

Enkäten innehöll även frågor från bedömningsinstrumenten IPAQ (36), AUDIT (35) och

frågeformuläret från Åstrands cykelergometertest (34). IPAQ började utvecklas 1998 med

syftet att utforma frågeformulär för att erhålla jämförbara data om hälsorelaterad fysisk

aktivitet vilket kan användas såväl på regional som på internationell nivå (36). IPAQ är idag

ett frekvent använt instrument vilket var anledningen till att författarna valde att använda sig

av det i studien. En omfattande metodstudie på IPAQ har gjorts i 12 länder där reliabiliteten

och validiteten i frågeformuläret testades. Slutsatsen var att IPAQ var ett acceptabelt mätinstrument som var minst lika bra som andra självskattningsformulär (37).

Trots att frågorna var utformade enligt riktlinjerna som Trost beskrivit i Enkätboken (39) eller enligt bedömningsinstrument som är validitets- och reliabilitetstestade kan författarna i efterhand se att vissa frågor borde ha formulerats annorlunda. Frågan om hur viktigt det var med friskvård borde inte ha formulerats som hur viktigt det var att företaget satsade pengar på detta då frågan fick ett helt annat fokus än vad som var tanken. Även i en av IPAQ-frågorna kunde författarna se att deltagarna missförstod frågan. Ett av exemplen på fysisk aktivitet i frågan handlade om byggarbete, något som samtliga deltagare jobbade med. Därför borde de också ha svarat att de utförde detta minst 5 dagar i veckan, vilket de inte gjorde. En anledning till detta kan vara att de inte räknar sitt arbete som fysisk aktivitet eller att de helt enkelt inte läste igenom hela frågan. Dock borde frågan ha formulerats om och förklarats ytterligare av författarna under platsbesöket.

Ett antal frågor besvarades inte av många av deltagarna i studien. Det var framförallt frågan om anställningstid samt frågorna om fysisk aktivitet som de valde att inte besvara. När det gäller frågan om anställningstid har författarna ingen teori om varför deltagarna inte ville svara på denna frågan Angående frågan om fysisk aktivitet kunde vi se att de som inte svarade på någon fråga gällande fysisk aktivitet inte heller svarade på de övriga frågorna på denna sida av frågeformuläret. Dessa frågor låg på sida två och då enkäten var dubbelsidig blev detta en baksida till förstasidan, vilket kan ha medfört att den missades på grund av det. Det kan också vara så att deltagarna upplevde det svårt att uppskatta hur mycket tid som lagts på fysisk aktivitet under veckan. Dessutom kan det vara svårt att definiera mycket ansträngande och något ansträngande fysisk aktivitet trots exemplen i frågorna.

Det är också svårt att veta vad deltagarna i studien uppfattar som friskvård, då de inte fyllde i

vilken typ av aktivitet de deltog i. Det skulle kunna vara så att fler deltagare deltar i friskvård

men att de inte tycker att det räknas som friskvård. Detta är något som man bör tänka på vid

tolkning av resultatet.

Etiska överväganden

Enligt principen att inte skada, får forskning inte skada eller ge obehag för människor (38).

Att låta deltagarna svara på frågor om sin hälsa och livsstil skulle kunna upplevas som utpekande och kännas obekvämt vilket kan ge en lägre svarsfrekvens. Det var därmed viktigt att formulera frågorna på ett bra sätt och ge tydlig information om studien syfte samt om att svaren var anonyma. Enligt Forskningsprocessen (38) förekommer anonymitet då individen inte kan identifieras genom sitt deltagande, vilket inte går i denna studie då resultatet är på gruppnivå (38). Autonomiprincipen innebär att de tillfrågade individerna själva får bestämma om de vill delta utifrån den information de fått om studien (38). Enkäten delades ut till samtliga vid platsbesöken med möjlighet att när som helst avsluta eller lämna in enkäten obesvarad, detta för att deltagarna skulle slippa ta ställning inför resten av gruppen. Det kan ändå vara så att deltagarna kände sig pressade att fylla i enkäten då deras arbetskamrater gjorde det.

När författarna besökte arbetsplatserna visade det sig att informationsbrevet inte delats ut till de anställda på alla arbetsplatser, trots att författarna bett platscheferna om detta. Detta medförde att deltagarna visste att de skulle få fylla i en enkät men de visste inte vad enkäten handlade om och de hade inte kunnat ta ställning till om de ville delta eller inte. Författarna fick då ge deltagarna muntlig information vilket inte var planerat för att deltagarna skulle få all nödvändig information. Författarna erbjöd även deltagarna att läsa ignom informationsbrevet innan enkäten delades ut. Informationen till deltagarna blev på grund av detta olika på de olika arbetsplatserna beroende på om de fått ut informationsbrev innan platsbesöket eller inte. Författarna förklarade också frågorna olika vid de olika besöken beroende på vad de anställda ställde för följdfrågor vilket kan medföra att tolkningen av frågorna skiljer sig från arbetsplats till arbetsplats. Författarna hade önskat att informationen som gavs ut var mer standardiserad och att samtliga deltagare fått likvärdig information innan enkätutdelning.

Resultatdiskussion

Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan byggarbetares

hälsofaktorer och deras deltagande i friskvårdssatsningar. Vi fann ett samband när det gällde

två hälsofaktorer. De som deltog i friskvården utförde någon mycket ansträngande fysisk

aktivitet, såsom tyngre byggarbete eller tyngre träningspass, fler gånger under en vecka och de planerade sin kost och följde kostråd i större utsträckning än de som inte deltog.

De som deltog i friskvård ansåg sig inte ha en bättre fysisk kapacitet för sitt arbete än de som inte deltog däremot ansåg de sig ha en hälsosammare livsstil. Detta kan relateras till att de planerar sin kost mer och att de utför någon mycket ansträngande fysisk aktivitet fler gånger per vecka jämfört med de som inte deltog.

Vad det gäller deltagarnas hälsofaktorer försökte majoriteten planera sin kost efter de kostråd som fanns. De drack alkohol 2-4 gånger per månad, vilket innebär varannan eller varje helg och då de drack 5-6 standardsglas, vilket inte räknas som riskbruk (13). Flertalet av deltagarna snusade eller rökte inte. De sov 7-8 timmar per natt vilket motsvarar en vuxen persons sömnbehov (26, 27) vidare uppfattade de inte sig själva som stressade.

Då det gäller fysisk aktivitet utförde de mycket ansträngande fysisk aktivitet 4 dagar i veckan och något ansträngande fysisk aktivitet 2 dagar i veckan. Mycket ansträngande fysisk aktivitet är i detta fall likvärdigt med ett tyngre arbets- eller träningspass och något fysiskt aktivitet är ett lättare träningspass eller lättare arbete. Detta innebär att de flesta av deltagarna tränar eller gör någon likvärdig aktivitet 6 dagar i veckan. Majoriteten av deltagarna promenerar minst 10 minuter i sträck 5 dagar i veckan. Detta gör att de flesta av deltagarna kommer upp i den rekommenderade dosen av daglig fysisk aktivitet vilket är minst 30 minuter sammanlagt per dag (14). Detta kan jämföras med Svenska riksidrottsförbundets undersökning om svenskars motionsvanor som visade att 77 % motionerar minst en gång i veckan och 47 % gör det oftare än två gånger per vecka (40). De flesta av deltagarna tyckte att de hade tillräcklig fysisk kapacitet för att klara av sitt dagliga arbete och de skattade själva att de hade en relativt hälsosam livsstil.

I studier som författarna hittat har deltagandet i friskvård legat på mellan 40-60 % (2, 32). I

denna studie var det endast 25 % som deltog vilket är betydligt mindre. Enligt studier är

bristande information och tidsbrist är de främsta orsakerna till att friskvården inte nyttjas (33,

41). Det verkar även stämma till viss del i detta företag då deltagarna upplever en brist på

information, men deltagarna verkar också vara missnöjda med hur friskvården är utformad i

företaget. Det som är viktigt vid utformning av friskvård är att den ska vara anpassad till de

anställda (42). Det kan tänkas att det är svårt på det företag där denna studie är gjord då

personalen innefattar både byggarbetare, kontorspersonal och en del övriga yrkesgrupper.

Då endast 25 % av deltagarna i studien nyttjade friskvården och endast 52 % kände till vilken friskvård som erbjöds anser författarna att förändringar borde göras när det gäller informationsspridning och kanske även gällande upplägget av friskvårdsatsningarna. Detta kan ytterligare stödjas i att ytterligare då de flesta av de tillfrågade endast var ”lite nöjda” med friskvårdssatsningarna som erbjöds av företaget.

Det som deltagarna i studien ansåg saknades när det gällde friskvård var massage, träning på arbetstid och träningspass som enbart är till för företagets anställda. Det går i dagsläget att utnyttja sitt friskvårdbidrag till massage men då massagekostnader är höga i förhållande till friskvårdbidraget kan detta inte användas så många gånger

När det gäller träning på arbetstid har friskvårdstimmen varit ganska omdebatterad i media under senare år. Många företag och kommuner har tagit bort friskvårdstimmen då de inte tycker att de anställda utnyttjar den till det som är avsikten. Författarna har efter att ha läst många artiklar och debattinlägg fått uppfattningen om att de som har friskvårdstimme nyttjar friskvårdsbidrag i högre grad än de som inte har det, även om någon tillförlitlig källa till detta inte hittats. En studie gjord på 170 personer visade att 52 % av de anställda på ett företag använde friskvårdstimmen 3-4 gånger per veckan, det var då framförallt de yngre som använde sig av denna i större utsträckning. Friskvårdstimmen gjorde inte att deltagarna motionerade mindre på sin fritid utan denna timme blev utöver annan motion (41). Det författarna kunde se under sina platsbesök var att det fanns träningspass dedikerade enbart till företagets anställda men dessa låg utanför arbetstid. Det kan vara svårt att lägga sådana träningspass på arbetstid eftersom alla inte kan delta samtidigt, men en möjlighet är att erbjuda friskvårdstimme och utöver detta ha pass för företagets anställda utanför arbetstid några dagar i veckan.

Enligt en rapport från FHI från 2010 har arbetsgivarna ett stort ansvar i det hälsopromotiva

arbetet, vilket de kan arbeta med på olika sätt. Några exempel är rökfri arbetsplats, friskvård

eller ökad kommunikation och delaktighet bland de anställda (3). Här anser författarna att

företaget genom sina friskvårdssatsningar kommit en bra bit på vägen. Resultaten från denna

studie visar att de anställda på företaget tycker att det är viktigt att företaget satsar pengar på

friskvården, dock känner en stor del av de anställda inte till vad som erbjuds vilket författarna

tolkar som att mer information behövs från företaget till de anställda.

Som tidigare nämnts har de flesta studier inom området undersökt produktivitet, sjukfrånvaro samt hälsofördelarna för de anställda. Det har visats att friskvård är bra både för individen, då det minskar ohälsa, samt för företaget, då det ökar produktivitet och minskar sjukfrånvaro. (4, 5, 6, 7, 8, 9) Enligt författarnas kännedom finns inga studier som ifrågasätter friskvårdens nytta. Vidare finns det inga studier som tittar på vilka grupper som använder sig av friskvård, är det de fysiskt inaktiva eller de fysiskt aktiva. Författarna har inte heller sett någon studie gjord på hur friskvård ska utformas för att passa alla anställda, både de som är fysiskt aktiva och de som inte är det. Eftersom denna studie undersöker deltagarnas hälsofaktorer och sambandet mellan dessa och deras deltagande i friskvård går det inte att jämföra resultatet med dessa studier då frågeställningarna är så olika. Författarna har inte heller kunnat jämföra resultatet med delresultat i dessa studier då studiernas har tittat på helt andra områden inom friskvård jämfört med denna studie.

Författarna har dock hittat flertalet c-uppsatser från olika universitet i Sverige som undersöker friskvård på olika sätt (32, 33, 41, 42). Dessa c-uppsatser har i likhet med denna haft svårt att hitta tillräckligt med studier att jämföra sitt resultat med. Författarna till denna studie har ändå valt att jämföra de resultat som går med några av dessa c-uppsatser eftersom det saknas vetenskapliga studier att jämföra med. Dock ska man vara medveten om svårigheterna att validera resultaten i dessa uppsatser på grund av bristen på vetenskapliga studier.

Ett annat problem är att många studier som handlar om friskvård har utförts i andra länder med helt andra förutsättningar. Det är därför svårt att jämföra resultaten då friskvård inte innebär samma sak i olika länder och det svenska friskvårssystemet är relativt unikt. Det finns också en skillnad i hälsopromotiva interventioner, som de flesta studier tittat på, och friskvård. Interventionerna är till skillnad från friskvårdofta intensifierade under ett antal veckor och de anställda har tillgång till rådgivning från till exempel personliga tränare.

Författarna ser ett stort behov av fortsatt forskning och då framför allt studier gjorda i Sverige om utformandet av friskvård och hur man ska motivera samtliga anställda att delta i friskvården. Då många c-uppsatser handlar om friskvård verkar det finnas ett intresse både från hälsoaktörer och företag och detta skulle kunna öka möjligheterna för vidare forskning.

Författarna förstår att det som är mest intressant i länder där friskvård inte är så vedertaget

som i Sverige är minskat produktionsbortfall och minskning av sjukfrånvaro.

Konklusion

Studiens syfte var att undersöka sambandet mellan byggarbetares hälsofaktorer och deras deltagande i friskvård. Författarna kunde finna samband mellan två hälsofaktorer, kost samt mycket ansträngande fysisk aktivitet. I studien visade det sig att de som deltog i friskvården inte upplevde att de hade bättre fysisk kapacitet för att klara av sitt arbete men de upplevde sig ha en hälsosammare livsstil jämfört med de som inte deltog i friskvården.

Endast hälften av deltagarna i studien kände till vilka friskvårdssatsningar som erbjöds av företaget och endast en fjärdedel deltog i någon form av friskvård. Deltagarna är inte heller helt nöjda med utformningen av friskvården. Av detta kan författarna konstatera att företaget behöver arbeta med att få ut informationen om vilken friskvård de erbjuder sina anställda.

Författarna skulle också rekommendera att företaget undersöker vad de anställda vill ha för typer av friskvårdssatsningar och hur de vill att detta ska utformas.

Resultatet av denna studie har varit svårt att jämföra med tidigare studier då det finns ett fåtal vetenskapliga studier inom området. Författarna kan konstatera att deltagande i företagets friskvårdssatsningar verkar vara lågt. De anställda har dock bra motionsvanor om man jämför med de generella siffrorna för svenskar.

Författarna skulle gärna se fler studier inom detta område. Framförallt studier gällande

hälsofaktorer och arbetstagares deltagande i friskvård för att kunna utforma den så att så

många som möjligt deltar i friskvård.

Referenser

1. Hanson, A. Hälsopromotion i arbetslivet. Stockholm:Studentlitteratur, 2004.

2. http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/0E/73/73/wkr0003.pdf. 2011-11-18.

3. Statens folkhälsoinstitut, Folkhälsopolitisk rapport 2010 – framtidens folkhälsa – alla ansvar. Statens folkhälsoinstitut, Rapport 2010;16, 2010.

4. Robroek, S., van den Berg, T., Plat, J., Burdorf, A. The role of obesity and lifestyle behaviors in a productive workforce. Journal of Occupational & Environmental Medicine. 2011;68:134-139.

5. Müller-Riemenschneider, F., Reinhold, T., Nocon, M. & Willich, S. Long-term effectiveness of interventions promoting physical activity: A systematic review.

Preventive Medicine. 47 354–368, 2008.

6. Riedel, JE., Lynch, W., Baase, C., Hymel, P. & Peterson, KW. The effect of disease prevention and health promotion om workplace productivity – a litterature review.

American journal of health promotion. 15 167-191, 2001.

7. Pedersen, M., Blangsted, A., Andersen, L., Jorgensen, M., Hansen, E. & Sjogaard, G.

The effect of worksite physical activity intervention on physical capacity, health, and productivity: A 1-year randomized controlled trial. Journal of Occupational &

Environmental Medicine. 2009;51:759-770.

8. Brodie, D. & Dugdill, L. Health promotion at work. Journal of the royal society of medicine. 1993.

9. Källsestäl, C., Bjurvald, M., Manckel, E., Schaerström, A., Schelp, L. & Unge, C.

Hälsofrämjande arbete på arbetsplatser – Effekter av interventioner refererade i systematiska översikter och i svenska rapporter. Statens folkhälsoinstitut, Rapport 2004;32, 2004.

10. www.skatteverket.se. 2011-11-28.

11. Kostenius, C. & Lindqvist, A-K. Hälsovägledning - från ord och tanke till handling.

Danmark:Studentlitteratur, 2006.

12. Faskunger, J. & Schäfer Elinder. L. Fysisk aktivitet och folkhälsa. Huskvarna: Statens folkhälsoinstitut, 2006.

13. www.fhi.se. 2011-09-05.

14. www.fyss.se. 2011-09-08.

15. Bartholomew, J., Morrison, D., Coccolo, J. Effects of Acute Exercise on Mood and Well-Being in Patients with Major Depressive Disorder. Med. Sci. Sports Exerc.

2005;37(12): 2032 – 2037.

16. www.slv.se. 2011-09-30.

17. WHO rapport Diet, nutrition and the prevention of chronic diseases, 2003.

http://whqlibdoc.who.int/trs/WHO_TRS_916.pdf 2012-01-09

18. WHO rapport Global Health Risks, Mortality and burden of disease attributable to to selected major risks. 2009.

19. http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/mat_naring/uppdrag_underlag_05/under lag_handlingsplan_slutappport.pdf 2012-01-09

20. Eriksson, M. & Olsson, B. Kvinnors och mäns alkoholkonsumtion, alkoholproblem och bruk av narkotika i elva olika yrkesgrupper. SoRAD Forskningsrapport 40-2006.

21. Statens folkhälsoinstitut. Minskat bruk av tobak – var står vi idag. 2004. 2012-01-08.

22. Larsson, S. & Stafström, M. Den svenska supen i det nya Europa: nya villkor för alkoholprevention. Folkhälsoinstitutet 2002.

23. Statens folkhälsoinstitut. Andras rök och din hälsa – Hälsokonsekvenser av passiv rökning. Rapport 2001:16.

24. Edling, C., Nordberg, G. & Nordberg, M. Hälsa och miljö – en lärobok i arbets- och miljömedicin. Lund: Studentlitteratur 2000.

25. Brennan, P., Buffler, P., Wu, A., Wichmenn, H. & Pershagen, G. Second hand smoke exposure in audulthood and risk of lungcancer among never smokers in a pooled analysis of two large studies. Int J. Cancer 2004:10;1725-31.

26. http://www.1177.se/Norrbotten/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Somnsvarigheter/. 2011-12- 01.

27. http://www.vardguiden.se/Tema/Psykisk-ohalsa/Somnproblem/. 2011-12-01.

28. Åkerstedt, T., Fredlund, P., Gillberg, M. & Jansson, B. Workload and workshours in relation to disturbed sleep and fatigue in large representative sample. Journal of Psychosomatic Research 2002:53:586.

29. Åkerstedt, T., Knutsson, A., Westerholm, P., Theorell, T., Alfredsson, L., &

Kecklund, G. Sleepdisturbances, work stress and work hours – a cross–sectional study. Journal of Psychosomatic Research 2002:53:745-746.

30. Anderberg, U. M. Stressrelaterade syndrom – den nya tidens ohälsa. Läkartidningen

2001;98:5860-3.

31. Lundvall, U. Brist på vila och återhämtning större problem än arbetsbelastning.

Läkartidningen 2003;100:1892-5.

32. Arnrud J., Fjellner N. Användandet av det svenska friskvårdsbidraget och dess relation till välbefinnande hos de anställda på ett företag. C-uppsats sjukgymnastik, Luleå Tekniska Universitet, 2010.

33. Baeck K., Hallengren C. Friskvårdsbidragets inverkan på hälsan - En kvantitativ studie om attityder till friskvårdsbidraget. C-uppsats i pedagogik, Högskolan i Kristianstad, 2007.

34. Andersson, G., Forsberg, A. Malmgren. S. Konditionstest på cykel – testledarutbildning. Sisu idrottsböcker, 1997.

35. http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=35442&a=103619&l=sv. 2011-09-14.

36. Craig, C. L., Marshall, A. L., Sjöström, M., Bauman, A. E., Booth, M. L., Ainsworth, B. E., Pratt, M., Ekelund, U., Yngve, A., Sallis, J. F. & Oja, P. International Physical Activity Questionnaire:12-Country Reliability and Validity. Med. Sci. Sports Exerc.

2003:8:1381-1395.

37. http://www.ipaq.ki.se/ipaq.htm. 2011-09-05.

38. Olsson, H., Sörensen, S. Forskningsprocessen - kvalitativa och kvantitativa perspektiv.

Stockholm:Liber, 2007.

39. Trost, J. Enkätboken. Lund:Studentlitteratur, 2001.

40. Riksidrottsförbundet, Svenska folkets idrotts- och motionsvanor, Rapport 2011.

41. Ernstson, E & Harrison, D. Motion och friskvårdstimmen – En studie av motionsvanor på- och utanför arbetet. C-uppsats Karlstads universitet, 2006.

42. Edström, A & Jasarevic, S. Lyckade friskvårdssatsningar – vad är hemligheten? C-

uppsats Handelshögskolan BBS, 2007.

Bilaga 1

Informationsbrev

Hej!

Vi är två studenter från Luleå tekniska universitet som studerar vår sista termin till sjukgymnaster. Vi ska under höstterminen skriva vår c-uppsats som en avslutning på utbildningen och har valt att göra en enkätstudie. Syftet med studien är att undersöka om de anställda på ett företag använder den friskvård som erbjuds samt om det finns någon koppling mellan deras hälsofaktorer och inställningen till friskvård. Hälsofaktorerna i detta fall är fysisk aktivitet, kost, sömn, stress samt alkohol- och tobaksanvändning. Vi vill göra detta då det finns väldigt lite forskning inom området samt att det är intressant att se om rätt friskvårdssatsningar görs och vilka satsningar de anställda önskar.

Vår undersökning vänder sig till Dig som arbetar inom bygg på företaget NCC Construction.

Om Du väljer att delta i undersökningen kommer Du att få besvara några frågor i en enkät.

Enkäten tar ca 10 min att fylla i och frågorna handlar om dina hälsofaktorer som exempelvis fysisk aktivitet, kost, alkohol- och tobaksvanor, sömn och stress samt vad du tycker om företagets friskvårdssatsningar, vilka du deltar i och om du tycker något saknas. Utifrån detta kommer vi se om det finns någon koppling mellan hälsofaktorerna och inställningen till företagets friskvård och ge förslag till NCC på relevanta friskvårdssatsningar. Den information som vi erhåller ifrån Dig kommer att behandlas konfidentiellt vilket innebär att Dina svar inte kan identifieras, allt resultat kommer att redovisas på gruppnivå. Att delta i studien är helt frivilligt. Den färdiga studien kommer att publiceras på www.ltu.se.

Vi kommer att besöka er den xx/xx för ytterligare information om studien och för möjlighet att besvara enkäten.

Har du frågor kring studien är du välkommen att kontakta oss!

Tack för att du valt att delta i vår studie!

Med vänliga hälsningar

Anna-Karin Eriksson Sara Rynningsjö

Sjukgymnaststudent, LTU Sjukgymnaststudent, LTU

annerx-8@student.ltu.se sarryn-8@student.ltu.se

073-848 22 03 073-576 44 20

Handledare:

Irene Viklund

Fil dr i sjukgymnastik, LTU

Bilaga 2

Fritextsvar enkät

6.3 Om ja vilken/vilka?



Motionssim



Friskvårdsbidrag för gymkort



Vi ska boka in en innebandytid idag faktiskt och börja träna 1 gång i veckan



Använder friskvårdsbidrag i form av träningskort. Deltar i morgonuppvärmning när tillfälle ges.



Friskvårdsbidrag



Massage. (Morgonuppvärming ibland)



tränar på gym



friskvårdsbidrag



morgonuppvärmning



tränar på gym



badhuset+gym



korpen friskvårdsbidrag

6.4 Finns det något du saknar när det gäller friskvård?



Frikort på t.ex. simhall



Ja



Kanske mer info



Nej



Kontinuerlig morgongympa på ALLA arbetsplatser



Sjukgymnastik - Ergonomi



träning på arbetstid



Nej (eget engagemang)



Träning på arbetstid



nej



möjlighet att utöva på arbetstid



massage 1 gång i veckan



organiserad verksamhet. gäller endast för företagets anställda



träning på arbetstid



mer pengar



mer pengar



nej

7.4 Övriga kommentarer eller åsikter



Friskvård är mycket viktigt!

Bilaga 3

Friskvårdssatsningar hos företaget

Centrala satsningar:

* Minst en friskvårdssamordnare per region, för Luleå finns friskvårdssamordnaren i Sundsvall.

* Friskvårdsbidrag på 1500 kr per kalenderår och person till aktiviteter som är godkända enligt Skatteverkets regler.

* Möjlighet att hyra stugor och lägenheter på olika platser i Sverige samt i Spanien för en möjlighet till rekreation.

*Stegtävling som pågår under 3 veckors tid, vilka brukar genomföras med intervall på 1-2 år.

* Alla anställda har rätt till tio minuters morgonuppvärmning med syfte att förebygga skador och olyckor, öka rörligheten i främst axlar, bröstrygg, höft och lår samt att öka trivsel och välbefinnande.

* Fokus Friskt arbetsliv, vilket innebär en föreläsning på ca 1 h på arbetstid anpassad till produktion respektive kontorsmiljö, ökat fokus på morgonuppvärmning och rörelsepauser, möjlighet till personlig ergonomisk översyn av kontorsmiljö samt skyddsronder om belastning.

* Informationshäften: ta hand om din kropp, Aktiv byggare – Stretchprogram samt Före Byggande.

* Under 2006-2007 genomfördes fokusperioder som varade i 6 månader vardera. Våren 2006 låg fokus på ordnings- och skyddsregler, hösten 2006 låg fokus på återhämtning gällande kost och stress, våren 2007 fallrisker samt hösten 2007 belastningsskador.

Lokala satsningar i avdelning Norrbotten:

* 8 st friskvårdsinspiratörer, vilka har till uppgift att förmedla information om friskvård samt att försöka få igång andra till någon form av aktivitet.

* Förmånligare avtal för alla företagets anställda vid köp av årskort på olika

träningsanläggningar i avdelning Norrbotten. Detta gäller utöver det centrala

friskvårdsbidraget.

* Kostnadsfria aktiviteter som anordnas av de anställda att utövas på fritiden, exempelvis löpning/promenader i Luleå varje tisdag, skidåkning på vintern och stavgång på sommaren i Gällivare. Vanligtvis är det friskvårdsinspiratörerna som anordnar detta.

*En företagsklassiker som genomförs i hela region Norrland under 2011. Det innebär att alla som vill ska genomföra 3 km simning, 3 mil gå-lunka-löp, 9 mil skidor samt 30 mil cykling.

Till skillnad från de verkliga loppen så har de anställda hela året på sig att uppnå de olika aktiviteterna.

* Friskvårdsaktiviteter som bekostas av företaget, exempelvis olika typer av träningsformer på Helex i Luleå (första året var det spinning, andra året indoor

walking och senast 30 minuter spinning/30 minuter crossfit) 1 ggr/vecka under 10 veckor på våren och hösten. Under 2011 får alla anställda delta i Blodomloppet kostnadsfritt.

* Friskvårdslotteri, vilket innebär att när den anställde har genomfört 10 aktiviteter fylls en blankett i och den anställde deltar och har chans att vinna i friskvårdslotteriet. Varje månad sker en dragning med undantaget för juli då det är semester. I nio av dessa dragningar vinner 3 personer på avdelningen var sitt presentkort på 200 kr. 2 gånger per år sker en utlottning för hela region Norrland där priset är ett resepresentkort på 6000 kr.

Källa: S. Sjöström, (personlig kommunikation, 20 april 2011).

Bilaga 4

1. Allmänna frågor

1.1Hur gammal är du?

18-30 31-40 41-50

51-65

1.2 Hur länge har du varit anställd hos NCC Construction

0-5 år 6-10 år 11-20 år

21 år eller mer

2. Kost- och alkoholvanor

2.1 Hur planerar du din kost?

Jag tänker aldrig på mat ur

näringssynvinkel Jag tillämpar vad jag kan om riktiga kostvanor regelbundet

Jag försöker då och då tillämpa olika kostråd

Jag planerar nästan alltid min kost ur näringssynvinkel

Jag tillämpar vad jag kan om riktiga kostvanor, dock ej helt regelbundet

2.2 Hur ofta dricker du alkohol?

Aldrig En gång i månaden eller

mer sällan

2-3 gånger i veckan 4 gånger per vecka eller mer

2-4 gånger i månaden

2.3 Hur många standardglas dricker du en typisk dag då du dricker? ( ett standardglas= 50 cl folköl, 33 cl starköl, 4 cl sprit eller 12-15 cl vin)

1-2 3-4 5-6

7-9 10 eller fler1-2 3-4

5-6 7-9 10 eller fler

3. Rökning/Snusning

3.1 Röker eller snusar du?

jag röker mer än 30 cigaretter per dag/jag snusar minst en dosa per dag 1-10 cigaretter per dag/högst 1 dosa per vecka

21-30 cigaretter per dag/4-6 dosor per vecka

jag röker/snusar inte

11-20 cigaretter per dag/2-3 dosor per vecka

4. Stress och sömn

4.1 Hur många timmar sover du i genomsnitt på en natt?

4 eller mindre 5-6 7-8 mer än 8 timmar

4.2 Hur stressad tycker du att du är?

Inte alls stressad Lite stressad Ganska stressad

Mycket stressad

5. IPAQ

För att beskriva graden av ansträngning för den fysiska aktiviteten används två termer:

• Mycket ansträngande fysisk aktivitet innefattar aktiviteter som upplevs som mycket arbetsamma och får dig att andas mycket kraftigare än normalt.

• Något ansträngande fysisk aktivitet innefattar aktiviteter som upplevs något arbetsamma och får dig att andas något kraftigare än normalt.

5.1 Under hur många av de senaste 7 dagarna har du utfört mycket ansträngande fysisk aktivitet såsom tunga lyft, tyngre bygg- eller trädgårdsarbete, aerobics eller löpning och cykling i högre tempo? Svara endast för de aktiviteter som pågick minst 10 minuter i sträck

5.2 Under hur många av de senaste 7 dagarna har du utfört något ansträngande fysisk aktivitet såsom cykling, simning eller andra motionsaktiviteter i måttligt tempo? Svara endast för de aktiviteter som pågick minst 10 minuter i sträck. Inkludera ej gång eller promenad.

5.3 Under hur många av de senaste 7 dagarna har du gått eller promenerat i minst 10 minuter i sträck? Detta innefattar gång i del av arbete, i hemmet, för att göra ärenden och all gång och promenad på din fritid.

Denna fråga handlar om den tid som du spenderat sittande i samband med arbete, i hemmet och på din fritid. Exempelvis tid vid skrivbordet, hemma hos vänner eller i TV-soffan.

5.4 Hur mycket tid i genomsnitt spenderade du sittande under en dag baserat på de senaste 7 dagarna?

6. Inställning

6.1 Känner du till vilka friskvårdssatsningar NCC erbjuder?

Ja Nej

6.2 Deltar du i några friskvårdssatsningar (t.ex använder friskvårdsbidrag, deltar i morgonuppvärmning)?

Ja Nej

6.3 Om ja vilken/vilka?

6.4 Finns det något du saknar när det gäller friskvård?