Bebyggelsehistorisk
tidskrift
Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage
Author
Lena Berg
Title
Östra Silvberget och det medeltida kolonisationsförloppet
Issue
43
Year of Publication
2002
Pages
43–62
ISSN 0349−2834
ISSN online 2002−3812
www.bebyggelsehistoria.org
östra
Silvberget och det
medeltida
kolonisationsförloppet
av LenaBerg
östraSilvbergeti DalarnaärettavSveriges äldsta silverberg med en betydande silverbrytning. Även
om bergshanteringen i området i huvudsak har
varit relaterad till silver har ävenjärn och koppar
haftstorbetydelse.
1denna artikelgesen presentationavbergshan¬
teringen och dess lämningar i
Östra
Silvbergets bergslagsområde, men även frågorna kring vilken betydelse bergshanteringen kan ha haft för koloni¬ sationsförloppet i området och om bergsbruketstyrtlokaliseringen avbebyggelsen belyses.
Bergslagsområdet,
berget
och gruvan
östraSilvbergsgruvaspåverkan på den omgivande
bygden var, åtminstone i slutetav 1400-talet och
under1500-talet, betydligtmeromfattandeängru¬ vansnärområde. T.ex.låg hela Tuna och Torsångs socknar fria från all annanskatt för vindekörning-en de höll vid Östra Silvbergs gruva.' Den geo¬
grafiskaavgränsningenför bergslagsområdetÖstra
Silvbergetärdärförinte statiskutan har sannolikt
förändrats genom tiden. Genom projektet ”Atlas
överSverigesbergslag”^ haravgränsningenavberg¬
slagsområdet dock gjorts till Gustafs och Silv¬
bergs socknar, ettområde pådrygt200 km\ Den avgränsningen bildar också utgångspunkten för
denna artikel.
Det finns skriftliga belägg för gruvbrytning vid s.k.”berg”iSverige från slutetav1200-talet. Dessa
bergförefallerintemotsvaramalmbrytningienskil¬
da gruvor utan syftar sannolikt på brytning i ett stortantal gruvorochskärpningar, s.k. ”pingen”,
spriddaöverettstörregeografiskt område.Liksom
för bergslagsområdet är därför det medeltida sil¬
verberget
Östra
Silvberginteklartavgränsat. T. ex.låg silverhyttorna i den angränsande Bispbergs bergslag, enligt de historiska beläggen, underÖstra
Silvberget.’
Kärnområdet för såväl ”berget” som berg¬
slagsområdet Östra Silvberget utgörs dock av
Östra Silvbergs gruva i nordöstra delen av Silv¬ bergs socken. Under senmedeltiden ägdesgruvan
av främst krona, frälse och kyrka, men det är
inte känt om dessa initierade bergshanteringen i
området, elleromdet fannsenäldre fasavmalm¬
brytning. Det är inte heller klarlagt vilken bety¬
delsebergsbruket hade förkolonisationsförloppet
i området.
Historik
När brytningen påbörjades vid Östra Silvbergs gruva är inte känt. Sedimentundersökningar vid
GruvsjönvidÖstraSilvbergsgruvavisaremellertid
att bergmalmsbrytningen kan ha påbörjats redan
kring 700-800-talete. Kr."*
Under medeltiden fannstvå”silverberg”iDalar¬
na, VästraSilvberg iNorrbärke socken och Östra
SilvbergiTuna socken. Vilketavdessatvåbergsom
är äldstär mycket omtvistat, men dokument från 1300-och1400-talenvisarattdet under denna tid
endast fanns ett ”berg” och attdet andratillkom¬ mer först vid medeltidens slut. Silvbergomnämns förstagången1347’, men merkäntärkanske1354
års privilegiebrev där ”jarnhyttonaraSilbergheno”
nämns.*ÖstraSilvbergetomnämns intemed säker¬
het förrän år 1483 - ”öppa sylffbergedh j txna
sokn j Dala”.'' Den äldre forskningen, bl. a. Carl
GustafStyffe,HermanSundholm,TomSöderberg och Gunnar Ekström anser att det ärVästra Silv¬
berg som är äldst.* T. ex.
Åke
Hyenstrand anserFiguri.ÖstraSilvbergsgruvaoch dess närområde. Detaljurkartafrån1648.Lantmäteriverketsforsk¬
ningsarkiviGävle, U 461:3.
Även UlfQvarforts sedimentundersökningar som
omnämnts ovankan indikera attÖstra Silvberget
ärdet äldstaavde tvåsilverbergen iDalarna.
På 1400-talet var kronan delägare i Östra Silv¬
bergsgruvaliksom enskildaintressenteroch lokala bergsmän. Vid slutet av samma århundrade blev
t. ex.Eskilstuna kloster delägare.Intresset minska¬ de dockvartefter förgruvan och silverbrytningen
där.1540byggdes ändå
Östra
Silvberguttill kungs¬gård och blev av Gustav Vasa omvandlat till ett kronobruk.1552förbjuderGustav Vasa iettbrev all¬
mogeni Silvbergatt efter gammalvanaframställa
silver hemma. Åtminstone kring år 1580 började
silvermalmentrytaiÖstraSilvbergsgruvaoch dess
betydelse minskade återigen.”
Bergsbruket iSilvbergs socken kom att baseras
alltmerpåjärnmalm från andragruvori området,
som smältes vid större bruk, såsom Bråfall och
Grängshammar. Under 1600-talet var landshöv¬
dingenPetter Kruse ägaretill Grängshammars bruk
och under hans, och hans efterträdares, tid var i
principallt bergsbrukisocknen knutet till Grängs¬
hammar. Ulvshyttan tillkom på 1600-talet under
Grängshammars bruk. Ar1887koncentreras järn-malmssmältningen till Ulvshyttan och driften där
varsedan igångtill 1939."
Intresset för Östra Silvbergs gruva fanns kvar även efter järnbrukenstillkomst ochvissverksam¬
hetfortsatte. Trots att gruvan ansågs utbrutenpå
1700-talet fortsatte driften, om än i mindre skala
och delvis på andra mineral.” Under 1800-talet bröts svavelkis i gruvan och man anlade ett röd-färgsverk.Densenastebrytningeni
Östra
Silvbergsgruvaägde rum 1915-1920 ochvardå möjlig först
efter attgruvanlänspumpats till200 metersdjup. Under dennaperiod brötmanzink och svavelkis.'^
Beräkningar visar att endast ca 91 kg silver togs fram mellan 1630och 1920.“'*
De
bergshistoriska lämningarna
Ser mantill det totala antaletbergshistoriska läm¬
ningar inom bergslagsområdet Östra Silvberget
kan det konstateras att det finns 142 bergshisto¬ riskalämningar registreradeiFornminnesregistret, varav96 ärbelägnaiSilvbergs socken och46 i
Gus-Figur2.Gråbergsvarpen vidÖstraSilvbergsgruvamed Gruvsjön ibakgrunden. Foto: Lena Berg 2001. tafs. Deutgörsav33hyttområden,trehammarom¬
råden, 80 gruvområden och 26 övriga lämningar
med bergshistorisk anknytning, se fig. 3. Begrep¬
petövrigalämningar inbegripert.ex. dammvallar,
slaggförekomster ochlastageplatser.'’
Hyttorna
Av de registrerade hyttområdenai bergslagsområ-detärhälften,17st.,bedömdasomplatser förmas¬
ugnar,varavdetpåfyraävenförekommitsmältning
av koppar- och silvermalm. Vid fyra områden har det endast funnitskopparhyttor och vidnioendast
silverhyttor. Dessutom finns det tre områden där
bådekoppar- och silverhyttorvarit idrift. Majori¬
tetenavbyarnainomSilvbergssocken harenhytta
inom sinagränserochide flesta fallharhyttdriften varit knuten till Östra Silvberg eller
Grängsham-marsbruk. IGustafs socken finns däremot endast
ettfåtallämningar efter hyttor.Dessaharsannolikt
varitknutna tillSilvbergs gruvor.'^
Vid 16 av de 33 hyttområdena finns detruiner kvaravhyttorna, menantalet kvarståendebyggna¬ der vidhyttområdenaärmycket få. Endast vid
Ulvs-hyttan finns en bevarad masugn och denna plats
utgör en välbevarad hyttmiljö där även rostugnen
och sinterverketstårkvar.'^
Hamrarna
Hammarområden har endast registrerats i
Forn-minnesregistret på tre platser inom
bergslagsom-rådet, alla i Silvbergs socken. Hamrarna i berg-slagsområdetomnämns ihistoriska källor förstpå 1600-talet,vilketöverensstämmerväl medbrukens
storhetstid iområdet.1663 omnämnssammanlagt
sjuhamrar,menlämningarna efter fyraavdem har
inte gått att lokaliseranärmare. Tvåskall havarit
belägna vid Knutshyttan,en vid Stora Bråfall och
envid Risshyttan.
Det finns inga ruiner efter hamrarna i detta område förutomengavelruinvidGrängshammars bruk som eventuellt kan härröra från en ham¬
marsmedja. Inom Grängshammars välbevarade bruksmiljöfinns dockettstortantal andralämning¬
ar såsom en kolhusruin, se fig. 4, samt bevarade
byggnadersomherrgården, kyrkanoch arbetarbo¬
B Hyttomräde
A Hammarområde ® Gruvområde
^
Övriga
lämningar kopplade
tillbergsbruket
Figur 3.Dettotalaantaletbergshistoriska lämningarinombergslagsområdetÖstraSilvberget.
Skala1:200 000.
Gruvorna
Totalt har135gruvhål/brott fördelat på 80 områ¬ denregistrerats ibergslagsområdet.Avde80gruv¬
områdenaär20belägnaiGustafs och60iSilvbergs socken. Det bör i detta sammanhang poängteras attantaletgruvhål och stenbrottärflerändesom
ärregistrerade. ”Gruvområde”i
Fornminnesregist-retäreninventeringstekniskterm,ochföratt gruv¬ hål och andra lämningar skall föras till samma
område får avståndet lämningarna emellan inte
överstiga50 meter. Oavsettantalet lämningar kal¬ lar man det gruvområde och hänsyn tasi princip
inte till exempelvis utmålens storlek eller till de olikagruvfältens utbredning. Fler olika brytningar kangemensamtbildaengruvaochflergruvorkan finnas inom samma gruvområde. Ett exempel är
Vallgruvorna,som ävenkallasVallbergsfältet,
Vall-bergsgruvorna eller Gamla Bovallsgruvorna och
består av bl. a. Nedre Vallgruvan, Mellangruvan,
Australiagruvan, Nordkaps- och Nordskynsgruvan,
Ceres eller Fiedvigsgruvan samt Valkyriagruvan.
Dessutom ingår sannolikt skärpningarna Tron,
Hoppetoch Kärleken igruvområdet.*’
Kolonisationsförloppet
i
relation
till
bergsbruket
Under senmedeltidenägdes,somtidigare nämnts.
ÖstraSilvbergsgruva avkronan,frälset och kyrkan,
och kanske tog dessa också initiativet till bergs¬ hanteringeniområdet.Menvilken betydelse hade bergshanteringen iÖstra Silvbergets
bergslagsom-råde för kolonisationsförloppet? Hur har förut¬
sättningarna varit för en kolonisation redan före
bergshanteringen, oberoende av denna, och vilka
indikationer finns på en tidigare kolonisation av
Silvbergs och Gustafssocknar?
Kolonisationsförutsättningar
NaturgeografisktsettärSilvbergs sockenenutpräg¬lad skogssocken, där bergsbruket har varit den
viktigastenäringenhistorisktsett,och där det fun¬ nits mycket småförutsättningar fören
jordbruks-kolonisation. Innan gruvan togs upp på
Östra
Silvberget utgjordes området sannolikt av en
all-männingsskog. Större odlingsmarker i socknen
fannsegentligen bara kring Grängshammar,i övrigt endast mindre arealerkringvissabyar och gårdar.“ Socknen saknar ocksåiprinciplämningar från för¬
historisk tid. Det finns dock ett par lokaler med
lämningar efter blästbruk registrerade i Fornmin-nesregistret, bådaärbelägna vidsjön Grängenvid Grängshammar. Dessalämningar visaratt männi¬
skor haftkunskapomåtminstonedelaravområdet
och utnyttjatdess resurser, meningettalar föratt en fast bosättning har funnits i Silvbergs socken under förhistorisk tid.
Gustafs socken är däremot en gammal jord¬
bruksbygd medett gynnsamtläge vid Dalälven och
det finns också ett flertal forntida bosättningar
sombekräftar det.Isocknen finns ocksåminståtta
platser med lämningar efter blästbruk, som samt¬
ligaärbelägnaiden nordvästra delenavsocknen.
Kolhusruinen vid Bergsbruketi Gustafs har sannoliktintespelaten
Grängshammars likastorrollsomiSilvbergs socknenmenhistoriskt
FOTO-LenaBerg,
bönderna
i
Gustafs skaffat
sig
biinkomster
1999. genomattvaradelägare ihyttor.
Iområdensomkoloniserats främstgenombergs¬ bruket kanmanförväntasigattfinnaortnamnmed efterleden-hytta och -hammar.FrämstiNorbergs
bergslag och till vissdel i socknarna däromkring,
finns ocksånamnpå-benningsomärkopplade till
bergsbruket och stammar från medeltiden.^' Det
finns endastettfåtalskriftliga belägg för byar och
gårdari Silvbergs socken före 1500-talet förutom
direktaanspelningar på Silverberget, och dessaär: Bråfall 1430, Grängshammar1435och Västerviken 1495 samthyttnamnen Grängshyttan1473och
Riss-hyttan 1482. Till dessa kan läggas 16 gårdar som nämnssenast1539.
Även
dessa haridettasamman¬hang räknats som medeltida enheter då de san¬
noliktexisteratentidinnanupptecknandet. Flerta¬ let avdessa har efterleden-hytt eller -hammar. I Gustafs socken omnämns i princip samtliga byar
redan under 1300-och 1400-talen, men i socknen
finns endastenbysom har dennatyp avefterled
-Sigfridshyttan.Sefig. 5.
Fr. o. m. mitten av1500-talet ökar såväl bebyg¬
gelse som bybildningen kraftigt i Silvbergs sock¬ en, vilket sannolikt hänger samman med brukens
ökadebetydelseiområdetsamttillvissadelar
finn-invandringen. I Gustafs socken däremot uteblir
dennabebyggelseexpansion. Sefig. 6.
Sermantill såvälfornlämningsbildeniområdet somtill det kända skrifthistoriska materialet träder en bild fram där bergshanteringen inte förefaller ha haftnågon störreinverkanpåkolonisationsför¬
loppetiGustafs socken. Däremotindikerat avsak¬
naden av förhistoriskalämningar och avsaknaden avförutsättningar för jordbruki Silvbergs socken attdetär troligtattbergshanteringenvaritavstor
betydelse då socken koloniserades. Detta, samt
attdetärkärnområdet för ”berget”,görSilvbergs sockenmycket lämpligsomundersökningsområde för attbelysa den andra frågeställningen i denna
artikel,nämligenombergsbruketstyrtlokalisering¬
en avbebyggelsen.
Bebyggelsen och
gruvdriften
Det finns många svårigheter i att datera gruvor, menmed hjälp av såväl historiska uppgifter som
arkeologiska metoder är det möjligt att göra en
kronologisk skiktningavgruvområden. En avsvå¬
righeternaärattkoppla sammande enskildagru¬
vorna med de historiska uppgifter som finns, då namnen på gruvområdena ofta ändrats över tid.
Figur 5.Hustomter i bergslagsområdet ÖstraSilvberget etablerade före 1539. Bebyggelseenheter kända före
1^00-taletärmarkerade mednamn.Skrafferadeområdenvisarbyarutanbergshistoriska lämningardärbebyg¬
gelsenej excerperatsiFornminnesregistret.
Skalai: 200 000.
Ettexempel på detiSilvbergs sockenär Arvedsbo-gruvan. Läget för denna gruvaärmarkerat på en
lantmäteriakt från 1648. Pådenna är dockgruvan benämnd ”Olshytta Gruffva”, se fig. 7. Sannolikt är detta en skrivning av Ulvshyttegruvan, dvs. en indikationpåatt gruvanbrötsför Ulvshyttans räk¬
ningåtminstoneunder den tid då lantmäteriakten upprättades. Namnet ”Arvedsbogruvan” började troligen brukas senare och då snararebaserat på
gruvansbelägenhetnäraden tidigare
Arvedsbohyt-tan.
Även om gruvor kan finnas med på historiska
kartorärdet svårt att bedöma deras ålder utifrån dessa.Förutompåenskilda gruvkartorsombörjar
upprättas på1600-talet har gruvor intekarterats i
någon större omfattning. Pålantmäteriakter finns
dock ofta degruvor som haften omfattande och
långvarig brytning redovisade. Förklaringen tillatt
gruvorna inte tycks ha fått en noggrann behand¬
lingvid dessa karteringar kan varaatt de intelig¬
ger centraltiförhållande till bebyggelsen mentro¬
ligtvis även p. g. a. att brytningen av malm i de
mindregruvornatroligenintevarkontinuerligutan skeddeperiodvis. Den främsta anledningen tillatt
gruvorna inte togs med på lantmäteriakterna är
emellertidattgruvornaintevarföremål för beskatt¬
ning.
Dethartrotsdessasvårighetervaritmöjligtattfå
en god bild av gruvornas brytningstid i Silvbergs socken. 22 av de 60 gruvorna i socknen har gått
Figur 6. Hustomtersamtövrigbebyggelse redovisadiFornminnesregistret inombergslagsområdetÖstra
Silvberget. Skrafferadeområdenvisarbyarutanbergshistoriska lämningar där bebyggelsenejexcerperats
iFornminnesregistret. Skala1:200 00.
attdatera till vilka århundrade devarit idrift.“Av
dessa har endasttvå,ÖstraSilvbergsgruvaochgru¬ vornaiBråfall,kändaskriftliga belägg från medel¬
tiden. Bråfalls hustomt och dennärbelägnagruvan
har docktroligen intehört till”berget”Östra
Silv-berg, även om de ligger inom socknens gränser,
utan till järnberget Gessbergi Norrbärke socken,
”grwuono j Brodhafalle j Gezeberghe” omnämns
redan 1440.^^
Ytterligare fyragruvorhar belägg från1500-och
1600-talet, menkan förmodas höra till enmedel¬
tida fas.Dessa ärLilla ochStoraLobergsgruvan, de
ovannämndaVallgruvornasamtNorshyttegruvan. Lilla ochStora Lobergsgruvorna (raä56 och raä
57) har oklarakälluppgifterombrytningibörjanav
1600-talet,^men det finns inga uppgifter omnär
brytningen skall ha påbörjats. Detfinns uppgifter
omatt ensilvergruva skall haupptagitspåplatsen för Vallgruvorna (raä 58) i början av 1500-talet^’ och Norshyttegruvan (raä 63) gavs
brytningsrät-tigheter1603då den ”legat öde entid”.^^
Förutomdessa gruvortillkommer fyra gruvom¬
råden,se fig. 8, somvidenarkeologisk besiktning
bedömts vara av ålderdomlig karaktär, dvs det
gåratturskiljaettantalmorfologiska drag där före¬
komsten av ett enskilt drag inte utgör ett säkert
dateringselement,mendärettflertalikombination
kanvisapåentidig brytning.^^Detfinnsinteheller
någrakända historiska uppgifteromdessagruvor
Figur 7. ”Öhhytta Gruffva” och Ulvshyttan. Detaljur karta från 1648. Lantmäteriets forskningsarkivi
Gävle, U 461:3. Foto:Håkan Ericsson, lmv, 1999.
på uppgifter kringgruvorna kan i sig tyda på en
tidig, möjligen medeltida, brytning
Denkända silver- ochkopparbrytningeniområ¬ det överensstämmer iprincip med gruvornamed
medeltida belägg. Det kan också konstateras att det ärtämligen naturligt att detär just silver- och
koppargruvorna somär omnämnda tidigt, då det
främstvarit dessasomvaritav intresseförkrona, frälse och kyrka. Detta innebär inte att brytning
inte förekommit tidigare även på andra malmer, men att detta inte syns i de historiska källorna.
Några av gruvorna med ålderdomlig karaktär är justmindre järnmalmsgruvor.
Den geografiska utbredningen av dessa tidiga
gruvoröverensstämmerväl med de medeltida hus¬
tomternaisocknen och detärtroligenmalmföre¬
komsternasom i hög grad styrtlokaliseringen av
dentidiga bebyggelsen.
Detfinns flerintressantabebyggelselämningari
området som inte tidigare uppmärksammats. En avdem är belägen vid det ålderdomliga gruvom¬
rådetRAÄ 218 vid Nyhyttan. Fiär finns en omfat¬
tandebebyggelselämningsominnehållerflera hus¬
grunder samt odlingsrösen och röjda ytor som
omgärdas av stengärdsgårdar vilka avskiljer dem
frångruvlämningarna utanför.Bebyggelselämning¬ en förefaller samtida med, eller äldre än, gruv¬ driften påplatsen dåingetmaterialfrån
gråbergs-varpen förefaller ha använts till uppbyggnaden av
husgrunderna eller stengärdsgårdarna. Inga spår
avgruvdriftens aktiviteter kan återfinnas innanför
stengärdsgårdarna varför det är troligtattplatsen varbebodd då gruvanbröts. Detfinns ingahisto¬ riskabeläggför brytningpåplatsen eller för bebyg¬
gelselämningen.Möjligen kan denutgöraetttidigt
tomtläge ibyn.^*
I flera fall är bebyggelsen dock inte belägen i
direkt anslutning till brytningsplatserna utan vid lämpliga vattendraginärområdet. Denna lokalise¬
ringhar troligenanpassatstill degeografiska förut¬
sättningarnaför såvälkommunikationsmöjligheter
som till jordbruksmöjligheter. Ettstarkt samband medlämpliga platser för hyttdriften ärockså tyd¬
lig-Figur 8.Medeltidagruvoroch hustomteriSilvbergssocken.
Skala 1:175
Bebyggelsen
och
hyttdriften
Många av masugnarna inom området har varit
knutna till ”bergen” Bispberg iSäters socken och
GessbergiNorrbärkesocken iställetför till Östra Silvberget. Detta förefaller dock vara under en
förhållandevis kort period. Sannolikt beror detta
på att bergsmännen vid dessa berg ägde hyttor
ellerhyttandelar vidÖstraSilvberget. Det är också
genom detta vi återfinner de skriftliga beläggen
för de sannolikt medeltidamasugnarnaiSilvbergs socken.DehyttoriSilvbergs sockensomomnämns ärJutbo, Harhyttan, Bondhyttan, Skräckahyttan,
Skenshyttan, Grängshyttan, Norshyttan, Knuthyt¬
tan, Västerviken, Ingevallsbo, Dalkarlshyttan och
Risshyttan. Dessutom omnämns Sigfridshyttan i
Gustafs socken.^5Förutom dessa kanäven masug¬
narna i Arvedsbo och Bråfall förmodas vara av medeltidaursprung, se fig. 9.Masugnen iArveds¬
bo låg öde i slutet av i500-taled° och även Brå¬
fall, som betalade hyttgäld till Gessberg t. o. m.
i550-talet’‘ bör ha ettmedeltidaursprung.
Avsilverhyttornai Silvbergs socken finns histo¬
riska belägg endast för Risshyttan och Västervi¬ ken som 1539 betalade silverskatt enligt Dalarnas
handlingar.’^Förutomdessa kanävenhyttornavid Lövåsen, Lisselgården/Storgården samt Nyhyttan
förmodas vara av medeltida ursprung, se fig. 9.
Silverhyttan iLövåsen finns inteupptagen i några
historiska dokument ochintehellerpå några lant-mäteriakter.” Inte heller de två silverhyttorna vid
Lisselgården/Storgården finnsupptagna idet his¬
toriska materialet, men eventuellt kan de utgöra
tidigare lägen för Västervikshyttan.’'* Hyttan vid
Nyhyttan skall ha ett ursprung i i400-talet’5, men
det är oklart om detta gäller silver- eller koppar¬
smältning. Flerav de sexsilverhyttorna vid Östra
Silvbergsom inte finns omnämndai några histo¬
riska dokument ellerpåhistorisk kartorär sanno¬
likt också medeltida.
Det finns inga historiska belägg för medeltida
kopparhyttor i området, men noterbart är att
Medeltidasilverhytta,
A enligt skriftliga belägg
^ Medeltidakopparhytta,
® enligt arkeologiska belägg
m Medeltidamasugn, ™
enligtskriftliga belägg
^ Okändtypavhytta, medeltida ^
enligt skriftliga belägg
Sannolikt medeltidasilverhytta
@ Sannolikt medeltida kopparhytta
H Sannolikt medeltida masugn
Figur 9.Medeltida hyttor,fördeladepåframställd metall, och hustomteriSilvbergs socken.
Skala 1:175
oo°-bergslagsområde är just en kopparhytta -
Gull-gårdshyttan. Denna är'‘*C-daterad till 1435 +/-\oo
ård* I socknen finns även en kopparhytta vid
Lisselgården/Storgården kring vilken inga histo¬
riska uppgifter är kändad^ Ytterligare en koppar¬
hytta finns vid Nyhyttandär detäven,somnämnts
ovan,skett silversmältning. Sefig. 9.
Vidnågraavhyttornaärdet oklart vilkenmalm¬ typ somsmälts.Eventuellt har Bondhyttan variten
kopparhyttamendetär idagsläget oklartomdetär koppar-eller silvermalmsomsmältsidennaanlägg¬
ning. Detfinns ingaskriftliga belägg för Bondhyt¬
tan och den återfinns inte heller på några
lant-mäteriakter. Vid Knutshyttan finns lämningar av
silversmältningmenocksåuppgifterom
masugns-slagg och historiska belägg för en ”gammal kop¬
parhytta” somförvärvats av Gustaf Vasa.^®
Dengeografiska utbredningenav de medeltida
hyttorna överensstämmer väl med de medeltida
hustomterna och gruvorna i socknen. Några av
dessa hyttor ärdock istället belägna så attde kan förmodasutgörautmarkshyttor,dvs.iskogsmarki detsom varbyarnas utmarker.
Slutord
Sermantill såvälfornlämningsbildeni
Östra
Silv-bergets bergslagsomtill det kända skrifthistoris¬
ka materialet har kolonisationen i Gustafs sock¬ en skett under förhistorisk tid utannågon direkt
koppling till bergsbruket. I Silvbergs socken där¬
emotärdettroligt attkolonisationsförloppet har
styrts avbergshanteringen.
san-nolikt medeltida, gruvorna och hyttorna överens¬
stämmerväl med de tidigaste hustomternai
Silv-bergs socken och har med storsannolikhet styrts snarare avmalmstråk ochfördelaktiga hyttlägenän avlämplig jordbruksmark.
Vilka som initierade kolonisationen i Silvbergs
socken och när, är däremot i dagsläget oklart.
Krona,frälse ochkyrka hadestoraintressen ibergs¬ hanteringenisocknenunder medeltiden och detär
inteomöjligt att den drivits påav dem. Detfinns
också enmöjlighet attdetvarit enlokal kolonisa¬
tion, där bönder från Gustafs flyttatutfrån jord¬
bruksbygden. De få blästplatser som finns i Silv¬
bergs socken har troligen varitknutna till Gustafs
och tidigtutgjort ett resursområde i Gustafsbön-dernas utmarker.
LenaBerg,född 1969,ärdoktorandiarkeologivid
Stockholms universitetmed ettavhandlingsarbete
kring den äldre gruvhanteringeni Bergslagen. Noter
1. Carlsson1990, s. 100.
2. SeartikelavIng-Marie Pettersson Jensen idettanummerav Bebyggelsehistorisk Tidskrift för information kring projek¬ tet”AtlasöverSverigesbergslag”.
3. Eriksson2000, s.18.
4. Qvarfort 1981,s.18.
5. OrtnamnsarkivetiUppsala, DDis.i5ot. 6. Ekström1948,s.127.
7. Ibid.,s. 218.
8. Förensammanfattningavdiskussionen kring de två Silver¬ bergenset.ex.Mogren&Svensson 1988.
9. Hyenstrand1977, s. 17. 10. Berg1999,s. 19. 11. Sundström1998,s.71. 12. Berg1999, s. 177. 13. Dicander1997, s.156 14. Sundström 1998,s.73. 15. Berg1999,s.22ff,ATADnr321-03257-2001. 16. Berg1999, s.256 17. Ibid.,s.33, 34. 18. Ibid.,s.38,112. 19. Ibid.,s.133. 20. Sundström1998,s.71.
21. SeartikelavIng-Marie Pettersson Jensen idettanummer av
Bebyggelsehistorisk Tidskrift.
22. Genom publikationer avDicander, Tegengren, Geijer &
MagnussonsamtSGU-kartor medbeskrivningar över områ¬
det.
23. Samuelsson1959,s.133.
24. Hjelmqvist8cLundqvist1953,s.46.
25. Dicander1997,s.14.
26. Hillerström1973, s.63
27. Förenbeskrivningavde morfologiska dragsomindikerar
entidig malmbrytningseBerg2001.
28. Berg2001,s.586 29. Berg1999, s. 30. 30. Hillerström1973, 77. 31. Höjer1975,bilaga4. 32. Serning 1985,s.55. 33. Berg1999, s.138. 34. Ibid.,s.136. 35. Hillerström1973, s.436 36. Wedberg1985,s.36 37. Berg1999, s.136. 38. Ibid.,s.126. Käll- och
litteraturförteckning
Otryckta
källor
ATADnr 321-03257-2001 FornminnesregistretLantmäteriverketsforskningsarkiviGävle
OrtnamnsarkivetiUppsala
Sundström, K. 1998.KulturmiljöeriSäterskommun. Dalarnas
museum.
Tryckta källor och litteratur
Berg, L. 1999.Östra Silvberget. AtlasöverSverigesbergslag.
(Jernkontorets bergshistoriska utskott,serieH109).
Berg, L.2001.Detosynligas betydelse-översiktliga resultatfrån
enfältstudieavgruvområden vidÖstraSilvbergiDalarna,
BlickförBergslagen, (red. Karlenby, L). (UVBergslagens årsbok2001).
Carlsson, E.1990.Medeltiden. Alla tiders landskap,(red. Ols¬ son,D.S). (Dalarnashembygdsbok 1990). Falun.
Dicander, G.1997.GruvoriSilvberg,eninventeringavsamt¬
ligagruvoriSilvbergssn.Säter.
Ekström, G. 1948,NärupptäcktesÖstraSilverberget? Historisk tidskrift 1948. Stockholm.
Eriksson,L.2000.Bispbergs bergslag. AtlasöverSveriges berg¬
slag. (Jernkontoretsbergshistoriska utskott,serie Hiio).
Geijer, P. &Magnusson, N.H. 1944.Demellansvenskajärn¬ malmernasgeologi. (sGUserieCanr35). Stockholm.
Hillerström,G.1973.Hyttor, bamrar och kvarnariSilvberg
-enrundvandringtill forna arbetsplatser.EnbokomSilv¬
berg.Säter.
Hjelmqvist, S. & Lundqvist, G.1953.Beskrivning till kartbladet
Säter. (sGUserieAanr194).Stockholm.
Hyenstrand, Å. 1977. Hyttor ocb järnframställningsplatser;
någrasammanfattningarkringinventeratmaterial. (Jern¬
kontoretsbergshistoriskautskott, serie H 14). Stockholm.
Höjer, E. 1975.UrNorrbärkes äldsta bistoria. Norberg. Mogren,M. &C Svensson, K.1988.Bondeplågarens borg.Stock¬
holm.
Qvarfort, U. 1981. Sulfidmalmshanteringens början vid
Gar-penberg ochÖsterSilvberg.(Jernkontorets bergshistoriska utskott,serieH20).Stockholm.
Samuelsson, E. 1959. Medeltid och femtonhundratal. Stora
Tuna,ensockenbeskrivning. Falun.
Serning, 1.(red) 1985.HarhyttaniSilvbergs socken. Dalarna. (Jernkontorets bergshistoriska utskott, serieH35). Stock¬
holm.
Tegengren, F.R. 1924.Sveriges ädlare malmer och hergverk.
(sGUserieCanr17). Stockholm.
Wedberg,V. 1985. Områdets hyttor,enöversikt. Harhyttan i Silvbergs socken. Dalarna. (Jernkontorets bergshistoriska utskott, serie H35). (Red.I.Serning.) Stockholm.
Östra
Silvberget and
the medieval colonisation
processBy Lena Berg
Summary
ÖstraSilvberget (“East Silver Mine/Mountain”)in
Dalarna is one of Sweden’s oldest silver mines
of note. Although silver has been the principal
object of miningoperationsthere,ironandcopper
have also been of great importance. This article
describes mining operations and traces of them in the ÖstraSilvberget bergslag, an areaofsome
200sq.kmcomprisingthe parishes ofSilvbergand Gustafs. It also addresses the partwhich mining can have played in the area’s colonisation proc¬ essand thepossibleinfluence ofminingconsidera¬
tionsonthe sitingof settlements.
Inlate medievaltimestheÖstraSilvbergetmine belonged to the Crown, the quasi-feudal nobility
(frälse) and the Church. Mining operations inthe
area may have been initiated by these interests.
But what bearing did mining operations in the
ÖstraSilvbergetareahaveonthe colonisationproc¬ ess? Was colonisation feasible before mining and
independently ofit,andifso,what indicationsare
there ofany such colonisation in the parishes of Silvberg and Gustafs?
Studying the archaeological panorama of the
area and the known written sources, one finds
that in one of the parishes - Gustafs - mining
apparently made little difference to the colonisa¬
tion process. Gustafswas colonisedinprehistoric times, without any clear involvement of mining operations atall. In Silvberg, on the other hand,
miningappears to have beenvery much ofadriv¬ ing forcein the colonisation process. This parish
ispractically devoid of prehistoricremainsand has
littlepotential for agriculture.
The geographic spread of the early, probably
medieval, mines and furnaces tallies closely with
the earliest known houseplotsinthe parish of Silv¬ berg. Settlement locations were in all probability
dictatedmoreby the location of the oredeposits andby suitablespotsfor furnaces than by the avail¬
ability of good farmland.
It still remains to be seen, however, who were
the primemovers in the colonisation of Silvberg.
The Grown, frälse and Ghurch all had substantial
mining interests in the parish during medieval times, and quitepossibly mining operationswere
actively pioneered by them. There is also the
possibility of colonisation having been ofa more
localkind, with farmersinthe Gustafsareastarting