• No results found

Östra Silvberget och det medeltida kolonisationsförloppet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Östra Silvberget och det medeltida kolonisationsförloppet"

Copied!
13
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Bebyggelsehistorisk

tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author

Lena Berg

Title

Östra Silvberget och det medeltida kolonisationsförloppet

Issue

43

Year of Publication

2002

Pages

43–62

ISSN 0349−2834

ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

(2)

östra

Silvberget och det

medeltida

kolonisationsförloppet

av Lena

Berg

östraSilvbergeti DalarnaärettavSveriges äldsta silverberg med en betydande silverbrytning. Även

om bergshanteringen i området i huvudsak har

varit relaterad till silver har ävenjärn och koppar

haftstorbetydelse.

1denna artikelgesen presentationavbergshan¬

teringen och dess lämningar i

Östra

Silvbergets bergslagsområde, men även frågorna kring vilken betydelse bergshanteringen kan ha haft för koloni¬ sationsförloppet i området och om bergsbruket

styrtlokaliseringen avbebyggelsen belyses.

Bergslagsområdet,

berget

och gruvan

östraSilvbergsgruvaspåverkan på den omgivande

bygden var, åtminstone i slutetav 1400-talet och

under1500-talet, betydligtmeromfattandeängru¬ vansnärområde. T.ex.låg hela Tuna och Torsångs socknar fria från all annanskatt för vindekörning-en de höll vid Östra Silvbergs gruva.' Den geo¬

grafiskaavgränsningenför bergslagsområdetÖstra

Silvbergetärdärförinte statiskutan har sannolikt

förändrats genom tiden. Genom projektet ”Atlas

överSverigesbergslag”^ haravgränsningenavberg¬

slagsområdet dock gjorts till Gustafs och Silv¬

bergs socknar, ettområde pådrygt200 km\ Den avgränsningen bildar också utgångspunkten för

denna artikel.

Det finns skriftliga belägg för gruvbrytning vid s.k.”berg”iSverige från slutetav1200-talet. Dessa

bergförefallerintemotsvaramalmbrytningienskil¬

da gruvor utan syftar sannolikt på brytning i ett stortantal gruvorochskärpningar, s.k. ”pingen”,

spriddaöverettstörregeografiskt område.Liksom

för bergslagsområdet är därför det medeltida sil¬

verberget

Östra

Silvberginteklartavgränsat. T. ex.

låg silverhyttorna i den angränsande Bispbergs bergslag, enligt de historiska beläggen, underÖstra

Silvberget.’

Kärnområdet för såväl ”berget” som berg¬

slagsområdet Östra Silvberget utgörs dock av

Östra Silvbergs gruva i nordöstra delen av Silv¬ bergs socken. Under senmedeltiden ägdesgruvan

av främst krona, frälse och kyrka, men det är

inte känt om dessa initierade bergshanteringen i

området, elleromdet fannsenäldre fasavmalm¬

brytning. Det är inte heller klarlagt vilken bety¬

delsebergsbruket hade förkolonisationsförloppet

i området.

Historik

När brytningen påbörjades vid Östra Silvbergs gruva är inte känt. Sedimentundersökningar vid

GruvsjönvidÖstraSilvbergsgruvavisaremellertid

att bergmalmsbrytningen kan ha påbörjats redan

kring 700-800-talete. Kr."*

Under medeltiden fannstvå”silverberg”iDalar¬

na, VästraSilvberg iNorrbärke socken och Östra

SilvbergiTuna socken. Vilketavdessatvåbergsom

är äldstär mycket omtvistat, men dokument från 1300-och1400-talenvisarattdet under denna tid

endast fanns ett ”berg” och attdet andratillkom¬ mer först vid medeltidens slut. Silvbergomnämns förstagången1347’, men merkäntärkanske1354

års privilegiebrev där ”jarnhyttonaraSilbergheno”

nämns.*ÖstraSilvbergetomnämns intemed säker¬

het förrän år 1483 - ”öppa sylffbergedh j txna

sokn j Dala”.'' Den äldre forskningen, bl. a. Carl

GustafStyffe,HermanSundholm,TomSöderberg och Gunnar Ekström anser att det ärVästra Silv¬

berg som är äldst.* T. ex.

Åke

Hyenstrand anser

(3)

Figuri.ÖstraSilvbergsgruvaoch dess närområde. Detaljurkartafrån1648.Lantmäteriverketsforsk¬

ningsarkiviGävle, U 461:3.

Även UlfQvarforts sedimentundersökningar som

omnämnts ovankan indikera attÖstra Silvberget

ärdet äldstaavde tvåsilverbergen iDalarna.

1400-talet var kronan delägare i Östra Silv¬

bergsgruvaliksom enskildaintressenteroch lokala bergsmän. Vid slutet av samma århundrade blev

t. ex.Eskilstuna kloster delägare.Intresset minska¬ de dockvartefter förgruvan och silverbrytningen

där.1540byggdes ändå

Östra

Silvberguttill kungs¬

gård och blev av Gustav Vasa omvandlat till ett kronobruk.1552förbjuderGustav Vasa iettbrev all¬

mogeni Silvbergatt efter gammalvanaframställa

silver hemma. Åtminstone kring år 1580 började

silvermalmentrytaiÖstraSilvbergsgruvaoch dess

betydelse minskade återigen.”

Bergsbruket iSilvbergs socken kom att baseras

alltmerjärnmalm från andragruvori området,

som smältes vid större bruk, såsom Bråfall och

Grängshammar. Under 1600-talet var landshöv¬

dingenPetter Kruse ägaretill Grängshammars bruk

och under hans, och hans efterträdares, tid var i

principallt bergsbrukisocknen knutet till Grängs¬

hammar. Ulvshyttan tillkom 1600-talet under

Grängshammars bruk. Ar1887koncentreras järn-malmssmältningen till Ulvshyttan och driften där

varsedan igångtill 1939."

Intresset för Östra Silvbergs gruva fanns kvar även efter järnbrukenstillkomst ochvissverksam¬

hetfortsatte. Trots att gruvan ansågs utbruten

1700-talet fortsatte driften, om än i mindre skala

och delvis andra mineral.” Under 1800-talet bröts svavelkis i gruvan och man anlade ett röd-färgsverk.Densenastebrytningeni

Östra

Silvbergs

gruvaägde rum 1915-1920 ochvardå möjlig först

efter attgruvanlänspumpats till200 metersdjup. Under dennaperiod brötmanzink och svavelkis.'^

Beräkningar visar att endast ca 91 kg silver togs fram mellan 1630och 1920.“'*

De

bergshistoriska lämningarna

Ser mantill det totala antaletbergshistoriska läm¬

ningar inom bergslagsområdet Östra Silvberget

kan det konstateras att det finns 142 bergshisto¬ riskalämningar registreradeiFornminnesregistret, varav96 ärbelägnaiSilvbergs socken och46 i

(4)

Gus-Figur2.Gråbergsvarpen vidÖstraSilvbergsgruvamed Gruvsjön ibakgrunden. Foto: Lena Berg 2001. tafs. Deutgörsav33hyttområden,trehammarom¬

råden, 80 gruvområden och 26 övriga lämningar

med bergshistorisk anknytning, se fig. 3. Begrep¬

petövrigalämningar inbegripert.ex. dammvallar,

slaggförekomster ochlastageplatser.'’

Hyttorna

Av de registrerade hyttområdenai bergslagsområ-detärhälften,17st.,bedömdasomplatser förmas¬

ugnar,varavdetpåfyraävenförekommitsmältning

av koppar- och silvermalm. Vid fyra områden har det endast funnitskopparhyttor och vidnioendast

silverhyttor. Dessutom finns det tre områden där

bådekoppar- och silverhyttorvarit idrift. Majori¬

tetenavbyarnainomSilvbergssocken harenhytta

inom sinagränserochide flesta fallharhyttdriften varit knuten till Östra Silvberg eller

Grängsham-marsbruk. IGustafs socken finns däremot endast

ettfåtallämningar efter hyttor.Dessaharsannolikt

varitknutna tillSilvbergs gruvor.'^

Vid 16 av de 33 hyttområdena finns detruiner kvaravhyttorna, menantalet kvarståendebyggna¬ der vidhyttområdenaärmycket få. Endast vid

Ulvs-hyttan finns en bevarad masugn och denna plats

utgör en välbevarad hyttmiljö där även rostugnen

och sinterverketstårkvar.'^

Hamrarna

Hammarområden har endast registrerats i

Forn-minnesregistret på tre platser inom

bergslagsom-rådet, alla i Silvbergs socken. Hamrarna i berg-slagsområdetomnämns ihistoriska källor förstpå 1600-talet,vilketöverensstämmerväl medbrukens

storhetstid iområdet.1663 omnämnssammanlagt

sjuhamrar,menlämningarna efter fyraavdem har

inte gått att lokaliseranärmare. Tvåskall havarit

belägna vid Knutshyttan,en vid Stora Bråfall och

envid Risshyttan.

Det finns inga ruiner efter hamrarna i detta område förutomengavelruinvidGrängshammars bruk som eventuellt kan härröra från en ham¬

marsmedja. Inom Grängshammars välbevarade bruksmiljöfinns dockettstortantal andralämning¬

ar såsom en kolhusruin, se fig. 4, samt bevarade

byggnadersomherrgården, kyrkanoch arbetarbo¬

(5)

B Hyttomräde

A Hammarområde ® Gruvområde

^

Övriga

lämningar kopplade

tillbergsbruket

Figur 3.Dettotalaantaletbergshistoriska lämningarinombergslagsområdetÖstraSilvberget.

Skala1:200 000.

Gruvorna

Totalt har135gruvhål/brott fördelat på 80 områ¬ denregistrerats ibergslagsområdet.Avde80gruv¬

områdenaär20belägnaiGustafs och60iSilvbergs socken. Det bör i detta sammanhang poängteras attantaletgruvhål och stenbrottärflerändesom

ärregistrerade. ”Gruvområde”i

Fornminnesregist-retäreninventeringstekniskterm,ochföratt gruv¬ hål och andra lämningar skall föras till samma

område får avståndet lämningarna emellan inte

överstiga50 meter. Oavsettantalet lämningar kal¬ lar man det gruvområde och hänsyn tasi princip

inte till exempelvis utmålens storlek eller till de olikagruvfältens utbredning. Fler olika brytningar kangemensamtbildaengruvaochflergruvorkan finnas inom samma gruvområde. Ett exempel är

Vallgruvorna,som ävenkallasVallbergsfältet,

Vall-bergsgruvorna eller Gamla Bovallsgruvorna och

består av bl. a. Nedre Vallgruvan, Mellangruvan,

Australiagruvan, Nordkaps- och Nordskynsgruvan,

Ceres eller Fiedvigsgruvan samt Valkyriagruvan.

Dessutom ingår sannolikt skärpningarna Tron,

Hoppetoch Kärleken igruvområdet.*’

Kolonisationsförloppet

i

relation

till

bergsbruket

Under senmedeltidenägdes,somtidigare nämnts.

ÖstraSilvbergsgruva avkronan,frälset och kyrkan,

och kanske tog dessa också initiativet till bergs¬ hanteringeniområdet.Menvilken betydelse hade bergshanteringen iÖstra Silvbergets

(6)

bergslagsom-råde för kolonisationsförloppet? Hur har förut¬

sättningarna varit för en kolonisation redan före

bergshanteringen, oberoende av denna, och vilka

indikationer finns en tidigare kolonisation av

Silvbergs och Gustafssocknar?

Kolonisationsförutsättningar

NaturgeografisktsettärSilvbergs sockenenutpräg¬

lad skogssocken, där bergsbruket har varit den

viktigastenäringenhistorisktsett,och där det fun¬ nits mycket småförutsättningar fören

jordbruks-kolonisation. Innan gruvan togs upp på

Östra

Silvberget utgjordes området sannolikt av en

all-männingsskog. Större odlingsmarker i socknen

fannsegentligen bara kring Grängshammar,i övrigt endast mindre arealerkringvissabyar och gårdar.“ Socknen saknar ocksåiprinciplämningar från för¬

historisk tid. Det finns dock ett par lokaler med

lämningar efter blästbruk registrerade i Fornmin-nesregistret, bådaärbelägna vidsjön Grängenvid Grängshammar. Dessalämningar visaratt männi¬

skor haftkunskapomåtminstonedelaravområdet

och utnyttjatdess resurser, meningettalar föratt en fast bosättning har funnits i Silvbergs socken under förhistorisk tid.

Gustafs socken är däremot en gammal jord¬

bruksbygd medett gynnsamtläge vid Dalälven och

det finns också ett flertal forntida bosättningar

sombekräftar det.Isocknen finns ocksåminståtta

platser med lämningar efter blästbruk, som samt¬

ligaärbelägnaiden nordvästra delenavsocknen.

Kolhusruinen vid Bergsbruketi Gustafs har sannoliktintespelaten

Grängshammars likastorrollsomiSilvbergs socknenmenhistoriskt

FOTO-LenaBerg,

bönderna

i

Gustafs skaffat

sig

biinkomster

1999. genomattvaradelägare ihyttor.

Iområdensomkoloniserats främstgenombergs¬ bruket kanmanförväntasigattfinnaortnamnmed efterleden-hytta och -hammar.FrämstiNorbergs

bergslag och till vissdel i socknarna däromkring,

finns ocksånamn-benningsomärkopplade till

bergsbruket och stammar från medeltiden.^' Det

finns endastettfåtalskriftliga belägg för byar och

gårdari Silvbergs socken före 1500-talet förutom

direktaanspelningar på Silverberget, och dessaär: Bråfall 1430, Grängshammar1435och Västerviken 1495 samthyttnamnen Grängshyttan1473och

Riss-hyttan 1482. Till dessa kan läggas 16 gårdar som nämnssenast1539.

Även

dessa haridettasamman¬

hang räknats som medeltida enheter då de san¬

noliktexisteratentidinnanupptecknandet. Flerta¬ let avdessa har efterleden-hytt eller -hammar. I Gustafs socken omnämns i princip samtliga byar

redan under 1300-och 1400-talen, men i socknen

finns endastenbysom har dennatyp avefterled

-Sigfridshyttan.Sefig. 5.

Fr. o. m. mitten av1500-talet ökar såväl bebyg¬

gelse som bybildningen kraftigt i Silvbergs sock¬ en, vilket sannolikt hänger samman med brukens

ökadebetydelseiområdetsamttillvissadelar

finn-invandringen. I Gustafs socken däremot uteblir

dennabebyggelseexpansion. Sefig. 6.

Sermantill såvälfornlämningsbildeniområdet somtill det kända skrifthistoriska materialet träder en bild fram där bergshanteringen inte förefaller ha haftnågon störreinverkankolonisationsför¬

loppetiGustafs socken. Däremotindikerat avsak¬

naden av förhistoriskalämningar och avsaknaden avförutsättningar för jordbruki Silvbergs socken attdetär troligtattbergshanteringenvaritavstor

betydelse då socken koloniserades. Detta, samt

attdetärkärnområdet för ”berget”,görSilvbergs sockenmycket lämpligsomundersökningsområde för attbelysa den andra frågeställningen i denna

artikel,nämligenombergsbruketstyrtlokalisering¬

en avbebyggelsen.

Bebyggelsen och

gruvdriften

Det finns många svårigheter i att datera gruvor, menmed hjälp av såväl historiska uppgifter som

arkeologiska metoder är det möjligt att göra en

kronologisk skiktningavgruvområden. En avsvå¬

righeternaärattkoppla sammande enskildagru¬

vorna med de historiska uppgifter som finns, namnen på gruvområdena ofta ändrats över tid.

(7)

Figur 5.Hustomter i bergslagsområdet ÖstraSilvberget etablerade före 1539. Bebyggelseenheter kända före

1^00-taletärmarkerade mednamn.Skrafferadeområdenvisarbyarutanbergshistoriska lämningardärbebyg¬

gelsenej excerperatsiFornminnesregistret.

Skalai: 200 000.

Ettexempel på detiSilvbergs sockenär Arvedsbo-gruvan. Läget för denna gruvaärmarkerat på en

lantmäteriakt från 1648. denna är dockgruvan benämnd ”Olshytta Gruffva”, se fig. 7. Sannolikt är detta en skrivning av Ulvshyttegruvan, dvs. en indikationatt gruvanbrötsför Ulvshyttans räk¬

ningåtminstoneunder den tid då lantmäteriakten upprättades. Namnet ”Arvedsbogruvan” började troligen brukas senare och då snararebaserat på

gruvansbelägenhetnäraden tidigare

Arvedsbohyt-tan.

Även om gruvor kan finnas med på historiska

kartorärdet svårt att bedöma deras ålder utifrån dessa.Förutomenskilda gruvkartorsombörjar

upprättas på1600-talet har gruvor intekarterats i

någon större omfattning. Pålantmäteriakter finns

dock ofta degruvor som haften omfattande och

långvarig brytning redovisade. Förklaringen tillatt

gruvorna inte tycks ha fått en noggrann behand¬

lingvid dessa karteringar kan varaatt de intelig¬

ger centraltiförhållande till bebyggelsen mentro¬

ligtvis även p. g. a. att brytningen av malm i de

mindregruvornatroligenintevarkontinuerligutan skeddeperiodvis. Den främsta anledningen tillatt

gruvorna inte togs med på lantmäteriakterna är

emellertidattgruvornaintevarföremål för beskatt¬

ning.

Dethartrotsdessasvårighetervaritmöjligtattfå

en god bild av gruvornas brytningstid i Silvbergs socken. 22 av de 60 gruvorna i socknen har gått

(8)

Figur 6. Hustomtersamtövrigbebyggelse redovisadiFornminnesregistret inombergslagsområdetÖstra

Silvberget. Skrafferadeområdenvisarbyarutanbergshistoriska lämningar där bebyggelsenejexcerperats

iFornminnesregistret. Skala1:200 00.

attdatera till vilka århundrade devarit idrift.“Av

dessa har endasttvå,ÖstraSilvbergsgruvaochgru¬ vornaiBråfall,kändaskriftliga belägg från medel¬

tiden. Bråfalls hustomt och dennärbelägnagruvan

har docktroligen intehört till”berget”Östra

Silv-berg, även om de ligger inom socknens gränser,

utan till järnberget Gessbergi Norrbärke socken,

”grwuono j Brodhafalle j Gezeberghe” omnämns

redan 1440.^^

Ytterligare fyragruvorhar belägg från1500-och

1600-talet, menkan förmodas höra till enmedel¬

tida fas.Dessa ärLilla ochStoraLobergsgruvan, de

ovannämndaVallgruvornasamtNorshyttegruvan. Lilla ochStora Lobergsgruvorna (raä56 och raä

57) har oklarakälluppgifterombrytningibörjanav

1600-talet,^men det finns inga uppgifter omnär

brytningen skall ha påbörjats. Detfinns uppgifter

omatt ensilvergruva skall haupptagitsplatsen för Vallgruvorna (raä 58) i början av 1500-talet^’ och Norshyttegruvan (raä 63) gavs

brytningsrät-tigheter1603då den ”legat öde entid”.^^

Förutomdessa gruvortillkommer fyra gruvom¬

råden,se fig. 8, somvidenarkeologisk besiktning

bedömts vara av ålderdomlig karaktär, dvs det

gåratturskiljaettantalmorfologiska drag där före¬

komsten av ett enskilt drag inte utgör ett säkert

dateringselement,mendärettflertalikombination

kanvisaentidig brytning.^^Detfinnsinteheller

någrakända historiska uppgifteromdessagruvor

(9)

Figur 7. ”Öhhytta Gruffva” och Ulvshyttan. Detaljur karta från 1648. Lantmäteriets forskningsarkivi

Gävle, U 461:3. Foto:Håkan Ericsson, lmv, 1999.

på uppgifter kringgruvorna kan i sig tyda på en

tidig, möjligen medeltida, brytning

Denkända silver- ochkopparbrytningeniområ¬ det överensstämmer iprincip med gruvornamed

medeltida belägg. Det kan också konstateras att det ärtämligen naturligt att detär just silver- och

koppargruvorna somär omnämnda tidigt, då det

främstvarit dessasomvaritav intresseförkrona, frälse och kyrka. Detta innebär inte att brytning

inte förekommit tidigare även andra malmer, men att detta inte syns i de historiska källorna.

Några av gruvorna med ålderdomlig karaktär är justmindre järnmalmsgruvor.

Den geografiska utbredningen av dessa tidiga

gruvoröverensstämmerväl med de medeltida hus¬

tomternaisocknen och detärtroligenmalmföre¬

komsternasom i hög grad styrtlokaliseringen av

dentidiga bebyggelsen.

Detfinns flerintressantabebyggelselämningari

området som inte tidigare uppmärksammats. En avdem är belägen vid det ålderdomliga gruvom¬

rådetRAÄ 218 vid Nyhyttan. Fiär finns en omfat¬

tandebebyggelselämningsominnehållerflera hus¬

grunder samt odlingsrösen och röjda ytor som

omgärdas av stengärdsgårdar vilka avskiljer dem

frångruvlämningarna utanför.Bebyggelselämning¬ en förefaller samtida med, eller äldre än, gruv¬ driften platsen dåingetmaterialfrån

gråbergs-varpen förefaller ha använts till uppbyggnaden av

husgrunderna eller stengärdsgårdarna. Inga spår

avgruvdriftens aktiviteter kan återfinnas innanför

stengärdsgårdarna varför det är troligtattplatsen varbebodd då gruvanbröts. Detfinns ingahisto¬ riskabeläggför brytningplatsen eller för bebyg¬

gelselämningen.Möjligen kan denutgöraetttidigt

tomtläge ibyn.^*

I flera fall är bebyggelsen dock inte belägen i

direkt anslutning till brytningsplatserna utan vid lämpliga vattendraginärområdet. Denna lokalise¬

ringhar troligenanpassatstill degeografiska förut¬

sättningarnaför såvälkommunikationsmöjligheter

som till jordbruksmöjligheter. Ettstarkt samband medlämpliga platser för hyttdriften ärockså tyd¬

(10)

lig-Figur 8.Medeltidagruvoroch hustomteriSilvbergssocken.

Skala 1:175

Bebyggelsen

och

hyttdriften

Många av masugnarna inom området har varit

knutna till ”bergen” Bispberg iSäters socken och

GessbergiNorrbärkesocken iställetför till Östra Silvberget. Detta förefaller dock vara under en

förhållandevis kort period. Sannolikt beror detta

på att bergsmännen vid dessa berg ägde hyttor

ellerhyttandelar vidÖstraSilvberget. Det är också

genom detta vi återfinner de skriftliga beläggen

för de sannolikt medeltidamasugnarnaiSilvbergs socken.DehyttoriSilvbergs sockensomomnämns ärJutbo, Harhyttan, Bondhyttan, Skräckahyttan,

Skenshyttan, Grängshyttan, Norshyttan, Knuthyt¬

tan, Västerviken, Ingevallsbo, Dalkarlshyttan och

Risshyttan. Dessutom omnämns Sigfridshyttan i

Gustafs socken.^5Förutom dessa kanäven masug¬

narna i Arvedsbo och Bråfall förmodas vara av medeltidaursprung, se fig. 9.Masugnen iArveds¬

bo låg öde i slutet av i500-taled° och även Brå¬

fall, som betalade hyttgäld till Gessberg t. o. m.

i550-talet’‘ bör ha ettmedeltidaursprung.

Avsilverhyttornai Silvbergs socken finns histo¬

riska belägg endast för Risshyttan och Västervi¬ ken som 1539 betalade silverskatt enligt Dalarnas

handlingar.’^Förutomdessa kanävenhyttornavid Lövåsen, Lisselgården/Storgården samt Nyhyttan

förmodas vara av medeltida ursprung, se fig. 9.

Silverhyttan iLövåsen finns inteupptagen i några

historiska dokument ochintehellerpå några lant-mäteriakter.” Inte heller de två silverhyttorna vid

Lisselgården/Storgården finnsupptagna idet his¬

toriska materialet, men eventuellt kan de utgöra

tidigare lägen för Västervikshyttan.’'* Hyttan vid

Nyhyttan skall ha ett ursprung i i400-talet’5, men

det är oklart om detta gäller silver- eller koppar¬

smältning. Flerav de sexsilverhyttorna vid Östra

Silvbergsom inte finns omnämndai några histo¬

riska dokument ellerhistorisk kartorär sanno¬

likt också medeltida.

Det finns inga historiska belägg för medeltida

kopparhyttor i området, men noterbart är att

(11)

Medeltidasilverhytta,

A enligt skriftliga belägg

^ Medeltidakopparhytta,

® enligt arkeologiska belägg

m Medeltidamasugn, ™

enligtskriftliga belägg

^ Okändtypavhytta, medeltida ^

enligt skriftliga belägg

Sannolikt medeltidasilverhytta

@ Sannolikt medeltida kopparhytta

H Sannolikt medeltida masugn

Figur 9.Medeltida hyttor,fördeladepåframställd metall, och hustomteriSilvbergs socken.

Skala 1:175

oo°-bergslagsområde är just en kopparhytta -

Gull-gårdshyttan. Denna är'‘*C-daterad till 1435 +/-\oo

ård* I socknen finns även en kopparhytta vid

Lisselgården/Storgården kring vilken inga histo¬

riska uppgifter är kändad^ Ytterligare en koppar¬

hytta finns vid Nyhyttandär detäven,somnämnts

ovan,skett silversmältning. Sefig. 9.

Vidnågraavhyttornaärdet oklart vilkenmalm¬ typ somsmälts.Eventuellt har Bondhyttan variten

kopparhyttamendetär idagsläget oklartomdetär koppar-eller silvermalmsomsmältsidennaanlägg¬

ning. Detfinns ingaskriftliga belägg för Bondhyt¬

tan och den återfinns inte heller på några

lant-mäteriakter. Vid Knutshyttan finns lämningar av

silversmältningmenocksåuppgifterom

masugns-slagg och historiska belägg för en ”gammal kop¬

parhytta” somförvärvats av Gustaf Vasa.^®

Dengeografiska utbredningenav de medeltida

hyttorna överensstämmer väl med de medeltida

hustomterna och gruvorna i socknen. Några av

dessa hyttor ärdock istället belägna så attde kan förmodasutgörautmarkshyttor,dvs.iskogsmarki detsom varbyarnas utmarker.

Slutord

Sermantill såvälfornlämningsbildeni

Östra

Silv-bergets bergslagsomtill det kända skrifthistoris¬

ka materialet har kolonisationen i Gustafs sock¬ en skett under förhistorisk tid utannågon direkt

koppling till bergsbruket. I Silvbergs socken där¬

emotärdettroligt attkolonisationsförloppet har

styrts avbergshanteringen.

(12)

san-nolikt medeltida, gruvorna och hyttorna överens¬

stämmerväl med de tidigaste hustomternai

Silv-bergs socken och har med storsannolikhet styrts snarare avmalmstråk ochfördelaktiga hyttlägenän avlämplig jordbruksmark.

Vilka som initierade kolonisationen i Silvbergs

socken och när, är däremot i dagsläget oklart.

Krona,frälse ochkyrka hadestoraintressen ibergs¬ hanteringenisocknenunder medeltiden och detär

inteomöjligt att den drivits påav dem. Detfinns

också enmöjlighet attdetvarit enlokal kolonisa¬

tion, där bönder från Gustafs flyttatutfrån jord¬

bruksbygden. De få blästplatser som finns i Silv¬

bergs socken har troligen varitknutna till Gustafs

och tidigtutgjort ett resursområde i Gustafsbön-dernas utmarker.

LenaBerg,född 1969,ärdoktorandiarkeologivid

Stockholms universitetmed ettavhandlingsarbete

kring den äldre gruvhanteringeni Bergslagen. Noter

1. Carlsson1990, s. 100.

2. SeartikelavIng-Marie Pettersson Jensen idettanummerav Bebyggelsehistorisk Tidskrift för information kring projek¬ tet”AtlasöverSverigesbergslag”.

3. Eriksson2000, s.18.

4. Qvarfort 1981,s.18.

5. OrtnamnsarkivetiUppsala, DDis.i5ot. 6. Ekström1948,s.127.

7. Ibid.,s. 218.

8. Förensammanfattningavdiskussionen kring de två Silver¬ bergenset.ex.Mogren&Svensson 1988.

9. Hyenstrand1977, s. 17. 10. Berg1999,s. 19. 11. Sundström1998,s.71. 12. Berg1999, s. 177. 13. Dicander1997, s.156 14. Sundström 1998,s.73. 15. Berg1999,s.22ff,ATADnr321-03257-2001. 16. Berg1999, s.256 17. Ibid.,s.33, 34. 18. Ibid.,s.38,112. 19. Ibid.,s.133. 20. Sundström1998,s.71.

21. SeartikelavIng-Marie Pettersson Jensen idettanummer av

Bebyggelsehistorisk Tidskrift.

22. Genom publikationer avDicander, Tegengren, Geijer &

MagnussonsamtSGU-kartor medbeskrivningar över områ¬

det.

23. Samuelsson1959,s.133.

24. Hjelmqvist8cLundqvist1953,s.46.

25. Dicander1997,s.14.

26. Hillerström1973, s.63

27. Förenbeskrivningavde morfologiska dragsomindikerar

entidig malmbrytningseBerg2001.

28. Berg2001,s.586 29. Berg1999, s. 30. 30. Hillerström1973, 77. 31. Höjer1975,bilaga4. 32. Serning 1985,s.55. 33. Berg1999, s.138. 34. Ibid.,s.136. 35. Hillerström1973, s.436 36. Wedberg1985,s.36 37. Berg1999, s.136. 38. Ibid.,s.126. Käll- och

litteraturförteckning

Otryckta

källor

ATADnr 321-03257-2001 Fornminnesregistret

LantmäteriverketsforskningsarkiviGävle

OrtnamnsarkivetiUppsala

Sundström, K. 1998.KulturmiljöeriSäterskommun. Dalarnas

museum.

Tryckta källor och litteratur

Berg, L. 1999.Östra Silvberget. AtlasöverSverigesbergslag.

(Jernkontorets bergshistoriska utskott,serieH109).

Berg, L.2001.Detosynligas betydelse-översiktliga resultatfrån

enfältstudieavgruvområden vidÖstraSilvbergiDalarna,

BlickförBergslagen, (red. Karlenby, L). (UVBergslagens årsbok2001).

Carlsson, E.1990.Medeltiden. Alla tiders landskap,(red. Ols¬ son,D.S). (Dalarnashembygdsbok 1990). Falun.

Dicander, G.1997.GruvoriSilvberg,eninventeringavsamt¬

ligagruvoriSilvbergssn.Säter.

Ekström, G. 1948,NärupptäcktesÖstraSilverberget? Historisk tidskrift 1948. Stockholm.

(13)

Eriksson,L.2000.Bispbergs bergslag. AtlasöverSveriges berg¬

slag. (Jernkontoretsbergshistoriska utskott,serie Hiio).

Geijer, P. &Magnusson, N.H. 1944.Demellansvenskajärn¬ malmernasgeologi. (sGUserieCanr35). Stockholm.

Hillerström,G.1973.Hyttor, bamrar och kvarnariSilvberg

-enrundvandringtill forna arbetsplatser.EnbokomSilv¬

berg.Säter.

Hjelmqvist, S. & Lundqvist, G.1953.Beskrivning till kartbladet

Säter. (sGUserieAanr194).Stockholm.

Hyenstrand, Å. 1977. Hyttor ocb järnframställningsplatser;

någrasammanfattningarkringinventeratmaterial. (Jern¬

kontoretsbergshistoriskautskott, serie H 14). Stockholm.

Höjer, E. 1975.UrNorrbärkes äldsta bistoria. Norberg. Mogren,M. &C Svensson, K.1988.Bondeplågarens borg.Stock¬

holm.

Qvarfort, U. 1981. Sulfidmalmshanteringens början vid

Gar-penberg ochÖsterSilvberg.(Jernkontorets bergshistoriska utskott,serieH20).Stockholm.

Samuelsson, E. 1959. Medeltid och femtonhundratal. Stora

Tuna,ensockenbeskrivning. Falun.

Serning, 1.(red) 1985.HarhyttaniSilvbergs socken. Dalarna. (Jernkontorets bergshistoriska utskott, serieH35). Stock¬

holm.

Tegengren, F.R. 1924.Sveriges ädlare malmer och hergverk.

(sGUserieCanr17). Stockholm.

Wedberg,V. 1985. Områdets hyttor,enöversikt. Harhyttan i Silvbergs socken. Dalarna. (Jernkontorets bergshistoriska utskott, serie H35). (Red.I.Serning.) Stockholm.

Östra

Silvberget and

the medieval colonisation

process

By Lena Berg

Summary

ÖstraSilvberget (“East Silver Mine/Mountain”)in

Dalarna is one of Sweden’s oldest silver mines

of note. Although silver has been the principal

object of miningoperationsthere,ironandcopper

have also been of great importance. This article

describes mining operations and traces of them in the ÖstraSilvberget bergslag, an areaofsome

200sq.kmcomprisingthe parishes ofSilvbergand Gustafs. It also addresses the partwhich mining can have played in the area’s colonisation proc¬ essand thepossibleinfluence ofminingconsidera¬

tionsonthe sitingof settlements.

Inlate medievaltimestheÖstraSilvbergetmine belonged to the Crown, the quasi-feudal nobility

(frälse) and the Church. Mining operations inthe

area may have been initiated by these interests.

But what bearing did mining operations in the

ÖstraSilvbergetareahaveonthe colonisationproc¬ ess? Was colonisation feasible before mining and

independently ofit,andifso,what indicationsare

there ofany such colonisation in the parishes of Silvberg and Gustafs?

Studying the archaeological panorama of the

area and the known written sources, one finds

that in one of the parishes - Gustafs - mining

apparently made little difference to the colonisa¬

tion process. Gustafswas colonisedinprehistoric times, without any clear involvement of mining operations atall. In Silvberg, on the other hand,

miningappears to have beenvery much ofadriv¬ ing forcein the colonisation process. This parish

ispractically devoid of prehistoricremainsand has

littlepotential for agriculture.

The geographic spread of the early, probably

medieval, mines and furnaces tallies closely with

the earliest known houseplotsinthe parish of Silv¬ berg. Settlement locations were in all probability

dictatedmoreby the location of the oredeposits andby suitablespotsfor furnaces than by the avail¬

ability of good farmland.

It still remains to be seen, however, who were

the primemovers in the colonisation of Silvberg.

The Grown, frälse and Ghurch all had substantial

mining interests in the parish during medieval times, and quitepossibly mining operationswere

actively pioneered by them. There is also the

possibility of colonisation having been ofa more

localkind, with farmersinthe Gustafsareastarting

References

Related documents

[r]

[r]

[r]

Observera att detta bygger på manuell handpåläggning, om något i materialet inte stämmer gäller uppgifterna i Bap/Bup efter revisionsmötena i Solna. Se även

Observera att detta bygger på manuell handpåläggning, om något i materialet inte stämmer gäller uppgifterna i Bap/Bup efter revisionsmötena i Solna. Se även

[r]

[r]

[r]