Östra Silvberget och det medeltida kolonisationsförloppet

Bebyggelsehistorisk

tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author

Lena Berg

Title

Östra Silvberget och det medeltida kolonisationsförloppet

Issue

43

Year of Publication

2002

Pages

43–62

ISSN 0349−2834

ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

östra

_{Silvberget och det}

_medeltida

kolonisationsförloppet

av Lena

_Berg

östra_{Silvbergeti DalarnaärettavSveriges äldsta} silverberg med en _{betydande silverbrytning.} Även

om _{bergshanteringen i området i huvudsak har}

varit relaterad till silver har även_{järn och koppar}

haftstor_betydelse.

1denna artikelgesen presentationavbergshan¬

teringen och dess lämningar i

Östra

Silvbergets bergslagsområde, men även frågorna kring vilken betydelse bergshanteringen kan ha haft för koloni¬ sationsförloppet i området och om bergsbruket

styrtlokaliseringen avbebyggelsen belyses.

Bergslagsområdet,

berget

och _gruvan

östra_Silvbergsgruvas_{påverkan på den omgivande}

bygden var, åtminstone i slutetav 1400-talet och

under_{1500-talet, betydligtmeromfattandeängru¬} vansnärområde. T.ex._{låg hela Tuna och Torsångs} socknar fria från all annanskatt för vindekörning-en de höll vid Östra _{Silvbergs gruva.' Den geo¬}

grafiskaavgränsningenför bergslagsområdetÖstra

Silvbergetärdärförinte statiskutan har sannolikt

förändrats _{genom tiden. Genom projektet ”Atlas}

över_{Sverigesbergslag”^ haravgränsningenavberg¬}

slagsområdet dock gjorts till Gustafs och Silv¬

bergs socknar, ettområde pådrygt200 km\ Den avgränsningen bildar också utgångspunkten för

denna artikel.

Det finns _{skriftliga belägg för gruvbrytning vid} s.k.”berg”_{iSverige från slutetav1200-talet. Dessa}

bergförefallerintemotsvaramalmbrytningienskil¬

da gruvor utan _{syftar sannolikt på brytning} i ett stortantal gruvorochskärpningar, s.k. ”pingen”,

spriddaöverettstörregeografiskt område.Liksom

för bergslagsområdet är därför det medeltida sil¬

verberget

Östra

Silvberginteklartavgränsat. T. ex.

låg silverhyttorna i den angränsande Bispbergs bergslag, enligt de historiska beläggen, underÖstra

Silvberget.’

Kärnområdet för såväl _”berget” som berg¬

slagsområdet Östra Silvberget utgörs dock av

Östra _{Silvbergs gruva i nordöstra delen av Silv¬} bergs socken. Under senmedeltiden ägdesgruvan

av främst _{krona, frälse och kyrka, men det är}

inte känt om dessa initierade _{bergshanteringen i}

området, elleromdet fannsenäldre fasavmalm¬

brytning. Det är inte heller klarlagt vilken bety¬

delse_{bergsbruket hade förkolonisationsförloppet}

i området.

Historik

När _{brytningen påbörjades vid Östra Silvbergs} gruva är inte känt. Sedimentundersökningar vid

GruvsjönvidÖstraSilvbergsgruvavisaremellertid

att _{bergmalmsbrytningen kan ha påbörjats redan}

kring 700-800-talete. Kr."*

Under medeltiden fannstvå_{”silverberg”iDalar¬}

na, VästraSilvberg iNorrbärke socken och Östra

SilvbergiTuna socken. Vilketavdessatvåbergsom

är äldstär _{mycket omtvistat, men dokument från} 1300-och1400-talenvisarattdet under denna tid

endast fanns ett _{”berg” och attdet andratillkom¬} mer först vid medeltidens slut. _{Silvbergomnämns} första_{gången1347’, men merkäntärkanske1354}

års _{privilegiebrev där ”jarnhyttonaraSilbergheno”}

nämns.*Östra_{Silvbergetomnämns intemed säker¬}

het förrän år ₁₄₈₃ - ”öppa sylffbergedh j txna

sokn j Dala”.'' Den äldre forskningen, bl. a. Carl

Gustaf_{Styffe,HermanSundholm,TomSöderberg} och Gunnar Ekström anser att det ärVästra Silv¬

berg som är äldst.* T. ex.

Åke

Hyenstrand anser

Figuri.Östra_{Silvbergsgruvaoch dess närområde. Detaljurkartafrån1648.Lantmäteriverketsforsk¬}

ningsarkiviGävle, U 461:3.

Även Ulf_{Qvarforts sedimentundersökningar som}

omnämnts ovankan indikera attÖstra _Silvberget

ärdet äldstaavde två_{silverbergen iDalarna.}

På _{1400-talet var kronan delägare i Östra Silv¬}

bergsgruvaliksom enskildaintressenteroch lokala bergsmän. Vid slutet av samma århundrade blev

t. ex.Eskilstuna kloster delägare._Intresset minska¬ de dockvartefter förgruvan och silverbrytningen

där._{1540byggdes ändå}

_Östra

_{Silvberguttill kungs¬}

gård och blev av Gustav Vasa omvandlat till ett kronobruk._{1552förbjuderGustav Vasa iettbrev all¬}

mogeni Silvbergatt efter gammalvanaframställa

silver hemma. Åtminstone _{kring år 1580 började}

silvermalmen_{trytaiÖstraSilvbergsgruvaoch dess}

betydelse minskade återigen.”

Bergsbruket iSilvbergs socken kom att baseras

alltmer_påjärnmalm från andragruvori området,

som smältes vid större _{bruk, såsom Bråfall och}

Grängshammar. Under 1600-talet var landshöv¬

dingenPetter Kruse ägaretill Grängshammars bruk

och under hans, och hans efterträdares, tid var i

principallt bergsbrukisocknen knutet till Grängs¬

hammar. _{Ulvshyttan tillkom på 1600-talet under}

Grängshammars bruk. Ar1887koncentreras järn-malmssmältningen till Ulvshyttan och driften där

varsedan _{igångtill 1939."}

Intresset för Östra _{Silvbergs gruva fanns kvar} även efter _{järnbrukenstillkomst och}vissverksam¬

hetfortsatte. Trots att _{gruvan ansågs utbrutenpå}

1700-talet fortsatte driften, om än i mindre skala

och delvis _{på andra mineral.” Under 1800-talet} bröts svavelkis _{i gruvan och} man anlade ett röd-färgsverk.Densenastebrytningeni

Östra

Silvbergs

gruvaägde rum 1915-1920 ochvardå möjlig först

efter att_{gruvanlänspumpats till200 metersdjup.} Under denna_{period brötmanzink och svavelkis.'^}

Beräkningar visar att endast ca 91 kg silver togs fram mellan _{1630och 1920.“'*}

De

_{bergshistoriska lämningarna}

Ser mantill det totala antaletbergshistoriska läm¬

ningar inom bergslagsområdet Östra Silvberget

kan det konstateras att det finns _{142 bergshisto¬} riska_{lämningar registreradeiFornminnesregistret,} varav_{96 är}belägna_iSilvbergs socken och_{46 i}

Gus-Figur2._{Gråbergsvarpen vidÖstraSilvbergsgruvamed Gruvsjön ibakgrunden. Foto: Lena Berg 2001.} tafs. De_{utgörsav33hyttområden,trehammarom¬}

råden, 80 gruvområden och 26 övriga lämningar

med _{bergshistorisk anknytning,} se fig. 3. Begrep¬

petövrigalämningar inbegripert.ex. dammvallar,

slaggförekomster ochlastageplatser.'’

Hyttorna

Av de _{registrerade hyttområdenai} bergslagsområ-detärhälften,17st.,bedömdasomplatser förmas¬

ugnar,varavdetpåfyraävenförekommitsmältning

av _{koppar- och silvermalm. Vid fyra områden har} det endast funnits_{kopparhyttor och vidnioendast}

silverhyttor. Dessutom finns det tre områden där

både_{koppar- och silverhyttorvarit idrift. Majori¬}

tetenav_{byarnainomSilvbergssocken harenhytta}

inom sina_{gränserochide flesta fallharhyttdriften} varit knuten till Östra _{Silvberg eller}

Grängsham-marsbruk. IGustafs socken finns däremot endast

ettfåtal_{lämningar efter hyttor.Dessaharsannolikt}

varitknutna till_{Silvbergs gruvor.'^}

Vid 16 av de ₃₃ hyttområdena finns _detruiner kvarav_{hyttorna, menantalet kvarståendebyggna¬} der vid_{hyttområdenaärmycket få. Endast vid}

Ulvs-hyttan finns en bevarad masugn och denna plats

utgör en välbevarad hyttmiljö där även rostugnen

och sinterverketstårkvar.'^

Hamrarna

Hammarområden har endast _{registrerats i}

Forn-minnesregistret på tre platser inom

bergslagsom-rådet, alla i Silvbergs socken. Hamrarna i berg-slagsområdetomnämns ihistoriska källor förstpå 1600-talet,vilketöverensstämmerväl medbrukens

storhetstid iområdet._{1663 omnämnssammanlagt}

sjuhamrar,menlämningarna efter fyraavdem har

inte _gått att lokaliseranärmare. Tvåskall havarit

belägna vid Knutshyttan,en vid Stora Bråfall och

envid _Risshyttan.

Det finns _{inga ruiner efter hamrarna i detta} område förutomen_{gavelruinvidGrängshammars} bruk som _{eventuellt kan härröra från} en ham¬

marsmedja. Inom Grängshammars välbevarade bruksmiljöfinns dockettstortantal andra_lämning¬

ar såsom en _{kolhusruin, se fig. 4, samt bevarade}

byggnadersomherrgården, kyrkanoch arbetarbo¬

B Hyttomräde

A Hammarområde ® Gruvområde

^

Övriga

lämningar kopplade

tillbergsbruket

Figur 3.Dettotalaantaletbergshistoriska lämningarinombergslagsområdetÖstraSilvberget.

Skala1:200 000.

Gruvorna

Totalt har_{135gruvhål/brott fördelat på 80 områ¬} den_{registrerats ibergslagsområdet.Avde80}gruv¬

områdenaär20_{belägnaiGustafs och60iSilvbergs} socken. Det bör i detta _{sammanhang poängteras} attantalet_{gruvhål och stenbrott}ärflerändesom

är_{registrerade. ”Gruvområde”i}

Fornminnesregist-retäreninventeringsteknisk_term,ochför_{att gruv¬} hål och andra _{lämningar skall föras till} samma

område får avståndet _{lämningarna emellan inte}

överstiga50 meter. Oavsettantalet lämningar kal¬ lar man det gruvområde och hänsyn _{tasi princip}

inte till _{exempelvis utmålens storlek eller till de} olika_{gruvfältens utbredning. Fler olika brytningar} kan_{gemensamtbildaengruvaochflergruvorkan} finnas inom samma _{gruvområde. Ett exempel är}

Vallgruvorna,som ävenkallasVallbergsfältet,

Vall-bergsgruvorna eller Gamla Bovallsgruvorna och

består av bl. a. Nedre _{Vallgruvan, Mellangruvan,}

Australiagruvan, Nordkaps- och Nordskynsgruvan,

Ceres eller _{Fiedvigsgruvan} samt Valkyriagruvan.

Dessutom _{ingår sannolikt skärpningarna Tron,}

Hoppetoch Kärleken igruvområdet.*’

Kolonisationsförloppet

i

relation

till

_bergsbruket

Under senmedeltiden_ägdes,somtidigare nämnts.

Östra_{Silvbergsgruva avkronan,frälset och kyrkan,}

och kanske tog dessa också initiativet till bergs¬ hanteringeniområdet.Menvilken betydelse hade bergshanteringen iÖstra Silvbergets

bergslagsom-råde för _{kolonisationsförloppet? Hur har förut¬}

sättningarna varit för en kolonisation redan före

bergshanteringen, oberoende av denna, och vilka

indikationer finns _på en tidigare kolonisation av

Silvbergs och Gustafssocknar?

Kolonisationsförutsättningar

NaturgeografisktsettärSilvbergs sockenenutpräg¬

lad _{skogssocken, där bergsbruket har varit den}

viktigastenäringenhistorisktsett,och där det fun¬ nits _{mycket småförutsättningar fören}

jordbruks-kolonisation. Innan gruvan togs upp på

Östra

Silvberget utgjordes området sannolikt av en

all-männingsskog. Större odlingsmarker i socknen

fanns_{egentligen bara kring Grängshammar,i övrigt} endast mindre arealer_{kringvissabyar och gårdar.“} Socknen saknar ocksåi_{principlämningar från för¬}

historisk tid. Det finns dock ett _{par lokaler med}

lämningar efter blästbruk registrerade i Fornmin-nesregistret, bådaärbelägna vidsjön Grängenvid Grängshammar. Dessalämningar visaratt männi¬

skor haft_kunskapomåtminstonedelaravområdet

och _{utnyttjatdess resurser, meningettalar föratt} en fast _{bosättning har funnits i Silvbergs socken} under förhistorisk tid.

Gustafs socken är däremot en gammal jord¬

bruksbygd medett gynnsamtläge vid Dalälven och

det finns också ett flertal forntida _{bosättningar}

sombekräftar det.Isocknen finns ocksåminståtta

platser med lämningar efter blästbruk, som samt¬

ligaärbelägnaiden nordvästra delenavsocknen.

Kolhusruinen vid Bergsbruketi Gustafs har sannoliktintespelaten

Grängshammars likastorrollsomi_{Silvbergs socknen}menhistoriskt

FOTO-Lena_Berg,

bönderna

i

Gustafs skaffat

sig

biinkomster

1999. genomattvaradelägare ihyttor.

Iområdensomkoloniserats främst_genombergs¬ bruket kanmanförvänta_{sigattfinnaortnamnmed} efterleden_{-hytta och -hammar.FrämstiNorbergs}

bergslag och till vissdel i socknarna däromkring,

finns ocksånamn_{på-benningsomärkopplade till}

bergsbruket och stammar från medeltiden.^' Det

finns endastettfåtal_{skriftliga belägg för byar och}

gårdari Silvbergs socken före 1500-talet förutom

direkta_{anspelningar på Silverberget, och dessaär:} Bråfall 1430, Grängshammar1435och Västerviken 1495 samthyttnamnen Grängshyttan1473och

Riss-hyttan 1482. Till dessa kan läggas 16 gårdar som nämnssenast_1539.

Även

_{dessa haridettasamman¬}

hang räknats som medeltida enheter då de san¬

noliktexisteratentidinnanupptecknandet. Flerta¬ let avdessa har efterleden_{-hytt eller -hammar. I} Gustafs socken omnämns i _{princip samtliga byar}

redan under 1300-och 1400-talen, men i socknen

finns endasten_{bysom har dennatyp avefterled}

-Sigfridshyttan.Sefig. 5.

Fr. o. m. mitten av1500-talet ökar såväl bebyg¬

gelse som bybildningen kraftigt i Silvbergs sock¬ en, vilket sannolikt hänger samman med brukens

ökade_{betydelseiområdetsamttillvissadelar}

finn-invandringen. I Gustafs socken däremot uteblir

denna_{bebyggelseexpansion. Sefig. 6.}

Sermantill såvälfornlämningsbilden_iområdet somtill det kända skrifthistoriska materialet träder en bild fram där _{bergshanteringen inte förefaller} ha haft_{någon störreinverkanpåkolonisationsför¬}

loppetiGustafs socken. Däremotindikerat avsak¬

naden av förhistoriska_{lämningar och avsaknaden} avförutsättningar för jordbruk_{i Silvbergs socken} attdetär _troligtattbergshanteringenvaritavstor

betydelse då socken koloniserades. Detta, samt

attdetärkärnområdet för _{”berget”,görSilvbergs} socken_{mycket lämpligsomundersökningsområde} för att_{belysa den andra frågeställningen i denna}

artikel,nämligenombergsbruketstyrtlokalisering¬

en av_bebyggelsen.

Bebyggelsen och

gruvdriften

Det finns _{många svårigheter i att datera gruvor,} menmed _{hjälp av såväl historiska uppgifter som}

arkeologiska metoder är det möjligt att göra en

kronologisk skiktningavgruvområden. En avsvå¬

righeternaärattkoppla sammande enskildagru¬

vorna med de historiska _{uppgifter som finns, då} namnen _{på gruvområdena ofta ändrats över tid.}

Figur 5.Hustomter i bergslagsområdet ÖstraSilvberget etablerade före 1539. Bebyggelseenheter kända före

1^00-taletärmarkerade mednamn.Skrafferadeområdenvisarbyarutanbergshistoriska lämningardärbebyg¬

gelsenej excerperatsiFornminnesregistret.

Skalai: 200 000.

Ett_{exempel på detiSilvbergs sockenär} Arvedsbo-gruvan. Läget för denna gruvaärmarkerat på en

lantmäteriakt från _{1648. Pådenna är dockgruvan} benämnd _{”Olshytta Gruffva”,} se fig. 7. Sannolikt är detta en skrivning _{av Ulvshyttegruvan, dvs. en} indikation_{påatt gruvanbrötsför Ulvshyttans räk¬}

ningåtminstoneunder den tid då lantmäteriakten upprättades. Namnet ”Arvedsbogruvan” började troligen brukas senare och då snararebaserat på

gruvansbelägenhetnäraden tidigare

Arvedsbohyt-tan.

Även om gruvor kan finnas med på historiska

kartorärdet svårt att bedöma deras ålder utifrån dessa.Förutom_{påenskilda gruvkartor}sombörjar

upprättas på1600-talet har gruvor intekarterats i

någon större omfattning. Pålantmäteriakter finns

dock ofta degruvor som haften omfattande och

långvarig brytning redovisade. Förklaringen tillatt

gruvorna inte tycks ha fått en noggrann behand¬

lingvid dessa karteringar kan varaatt de intelig¬

ger centraltiförhållande till bebyggelsen mentro¬

ligtvis även p. g. a. att brytningen av malm i de

mindre_{gruvornatroligenintevarkontinuerligutan} skedde_{periodvis. Den främsta anledningen till}att

gruvorna inte togs med på lantmäteriakterna är

emellertidatt_{gruvornaintevarföremål för beskatt¬}

ning.

Dethartrotsdessasvårighetervaritmöjligtattfå

en _{god bild av gruvornas brytningstid i Silvbergs} socken. 22 av de 60 gruvorna _i socknen har gått

Figur 6. Hustomtersamt_{övrigbebyggelse redovisadiFornminnesregistret inombergslagsområdetÖstra}

Silvberget. Skrafferadeområdenvisarbyarutan_{bergshistoriska lämningar där bebyggelsen}ejexcerperats

i_{Fornminnesregistret.} Skala1:200 00.

att_{datera till vilka århundrade de}varit idrift.“Av

dessa har endast_{två,ÖstraSilvbergsgruvaochgru¬} vornai_{Bråfall,kändaskriftliga belägg från medel¬}

tiden. Bråfalls hustomt och den_närbelägnagruvan

har dock_{troligen intehört till”berget”Östra}

Silv-berg, även om de ligger inom socknens gränser,

utan till _{järnberget Gessbergi Norrbärke socken,}

”grwuono j Brodhafalle j Gezeberghe” omnämns

redan 1440.^^

Ytterligare fyragruvorhar belägg från1500-och

1600-talet, menkan förmodas höra till enmedel¬

tida fas.Dessa ärLilla ochStora_{Lobergsgruvan, de}

ovannämndaVallgruvorna_{samtNorshyttegruvan.} Lilla ochStora _{Lobergsgruvorna (raä56 och raä}

57) har oklarakälluppgifterombrytningibörjanav

1600-talet,^men det finns inga _{uppgifter omnär}

brytningen skall ha påbörjats. Detfinns uppgifter

omatt en_{silvergruva skall haupptagitspåplatsen} för _{Vallgruvorna (raä 58) i början av 1500-talet^’} och _{Norshyttegruvan (raä 63) gavs}

brytningsrät-tigheter1603då den ”legat öde entid”.^^

Förutomdessa _{gruvortillkommer fyra gruvom¬}

råden,se fig. _8, somvidenarkeologisk besiktning

bedömts vara av ålderdomlig karaktär, _{dvs det}

gåratturskiljaettantalmorfologiska drag där före¬

komsten av ett enskilt _{drag inte utgör ett säkert}

dateringselement,mendärettflertalikombination

kanvisa_påentidig brytning.^^Detfinnsinteheller

någrakända historiska uppgifteromdessagruvor

Figur 7. ”Öhhytta Gruffva” och Ulvshyttan. Detaljur karta från 1648. Lantmäteriets forskningsarkivi

Gävle, U 461:3. Foto:Håkan Ericsson, lmv, 1999.

på uppgifter kringgruvorna kan i sig tyda på en

tidig, möjligen medeltida, brytning

Denkända silver- och_{kopparbrytningeniområ¬} det överensstämmer i_{princip med gruvornamed}

medeltida _{belägg. Det kan också konstateras att} det är_{tämligen naturligt att detär just silver- och}

koppargruvorna somär omnämnda tidigt, då det

främstvarit dessasomvaritav intresseförkrona, frälse och _{kyrka. Detta innebär inte} att brytning

inte förekommit _{tidigare även på andra malmer,} men att detta _{inte syns i de historiska källorna.}

Några av gruvorna med ålderdomlig karaktär är justmindre järnmalmsgruvor.

Den _{geografiska utbredningen} av dessa tidiga

gruvoröverensstämmerväl med de medeltida hus¬

tomternaisocknen och detär_{troligenmalmföre¬}

komsternasom i _{hög grad} styrtlokaliseringen av

den_{tidiga bebyggelsen.}

Detfinns flerintressanta_{bebyggelselämningari}

området som inte tidigare uppmärksammats. En avdem är _{belägen vid det ålderdomliga gruvom¬}

rådetRAÄ 218 vid _{Nyhyttan. Fiär finns en omfat¬}

tande_{bebyggelselämning}sominnehållerflera hus¬

grunder samt odlingsrösen och röjda ytor som

omgärdas av stengärdsgårdar vilka avskiljer dem

från_{gruvlämningarna utanför.Bebyggelselämning¬} en förefaller samtida med, eller äldre _{än, gruv¬} driften _{påplatsen dåingetmaterialfrån}

gråbergs-varpen förefaller ha använts till uppbyggnaden av

husgrunderna eller stengärdsgårdarna. Inga spår

avgruvdriftens aktiviteter kan återfinnas innanför

stengärdsgårdarna varför det är troligtattplatsen varbebodd då _{gruvanbröts. Detfinns ingahisto¬} riska_{beläggför brytningpåplatsen eller för bebyg¬}

gelselämningen.Möjligen kan denutgöraetttidigt

tomtläge ibyn.^*

I flera fall är _{bebyggelsen dock inte belägen i}

direkt _{anslutning till brytningsplatserna} utan vid lämpliga vattendraginärområdet. Denna lokalise¬

ringhar troligenanpassatstill degeografiska förut¬

sättningarnaför såvälkommunikationsmöjligheter

som till jordbruksmöjligheter. Ettstarkt samband med_{lämpliga platser för hyttdriften ärockså tyd¬}

lig-Figur 8.Medeltida_{gruvoroch hustomteriSilvbergssocken.}

Skala 1:175

Bebyggelsen

och

hyttdriften

Många av masugnarna inom området har varit

knutna till _{”bergen” Bispberg iSäters socken och}

GessbergiNorrbärkesocken iställetför till Östra Silvberget. Detta förefaller dock vara under en

förhållandevis kort _{period. Sannolikt beror detta}

på att bergsmännen vid dessa berg ägde hyttor

eller_{hyttandelar vidÖstraSilvberget. Det är också}

genom detta vi återfinner de skriftliga beläggen

för de sannolikt medeltida_{masugnarnaiSilvbergs} socken.De_{hyttoriSilvbergs sockensomomnämns} är_{Jutbo, Harhyttan, Bondhyttan, Skräckahyttan,}

Skenshyttan, Grängshyttan, Norshyttan, Knuthyt¬

tan, Västerviken, Ingevallsbo, Dalkarlshyttan och

Risshyttan. Dessutom omnämns Sigfridshyttan i

Gustafs socken.^5Förutom dessa kanäven masug¬

narna i Arvedsbo och Bråfall förmodas vara av medeltida_ursprung, se fig. 9.Masugnen iArveds¬

bo _{låg öde i slutet av i500-taled° och även Brå¬}

fall, som betalade _{hyttgäld till Gessberg} t. o. m.

i550-talet’‘ bör ha ettmedeltidaursprung.

Av_{silverhyttornai Silvbergs socken finns histo¬}

riska _{belägg endast för Risshyttan och Västervi¬} ken som _{1539 betalade silverskatt enligt Dalarnas}

handlingar.’^Förutomdessa kanävenhyttornavid Lövåsen, Lisselgården/Storgården samt Nyhyttan

förmodas vara av medeltida _{ursprung, se fig. 9.}

Silverhyttan iLövåsen finns inteupptagen i några

historiska dokument ochinteheller_{på några} lant-mäteriakter.” Inte heller de två _{silverhyttorna vid}

Lisselgården/Storgården finnsupptagna idet his¬

toriska materialet, men eventuellt kan de _utgöra

tidigare lägen för Västervikshyttan.’'* Hyttan vid

Nyhyttan skall ha ett ursprung i i400-talet’5, men

det är oklart om detta _{gäller silver- eller koppar¬}

smältning. Flerav de sexsilverhyttorna vid Östra

Silvbergsom inte finns omnämndai några histo¬

riska dokument eller_påhistorisk kartorär sanno¬

likt också medeltida.

Det finns _{inga historiska belägg för medeltida}

kopparhyttor i området, men noterbart är att

Medeltida_silverhytta,

A enligt skriftliga belägg

^ Medeltidakopparhytta,

® _{enligt arkeologiska belägg}

m Medeltidamasugn, ™

enligtskriftliga belägg

^ Okändtypavhytta, medeltida ^

enligt skriftliga belägg

Sannolikt medeltida_silverhytta

@ Sannolikt medeltida kopparhytta

H Sannolikt medeltida masugn

Figur 9.Medeltida hyttor,fördeladepåframställd metall, och hustomteriSilvbergs socken.

Skala 1:175

oo°-bergslagsområde är just en kopparhytta -

Gull-gårdshyttan. Denna är'‘*C-daterad till 1435 +/-\oo

ård* I socknen finns även en kopparhytta vid

Lisselgården/Storgården kring vilken inga histo¬

riska _{uppgifter är kändad^ Ytterligare en koppar¬}

hytta finns vid Nyhyttandär detäven,somnämnts

ovan,skett silversmältning. Sefig. 9.

Vid_någraavhyttornaärdet oklart vilkenmalm¬ typ somsmälts.Eventuellt har Bondhyttan variten

kopparhyttamendetär idagsläget oklartomdetär koppar-eller silvermalmsomsmältsidennaanlägg¬

ning. Detfinns ingaskriftliga belägg för Bondhyt¬

tan och den återfinns inte heller _{på några}

lant-mäteriakter. Vid _{Knutshyttan finns lämningar av}

silversmältningmenocksåuppgifterom

masugns-slagg och historiska belägg för en ”gammal kop¬

parhytta” somförvärvats av Gustaf Vasa.^®

Den_{geografiska utbredningen}av de medeltida

hyttorna överensstämmer väl med de medeltida

hustomterna och gruvorna i socknen. Några av

dessa _{hyttor ärdock istället belägna så attde kan} förmodas_{utgörautmarkshyttor,dvs.iskogsmarki} detsom varbyarnas utmarker.

Slutord

Sermantill såvälfornlämningsbilden_i

Östra

Silv-bergets bergslagsomtill det kända skrifthistoris¬

ka materialet har kolonisationen i Gustafs sock¬ en skett under förhistorisk tid utan_{någon direkt}

koppling till bergsbruket. I Silvbergs socken där¬

emotärdet_troligt attkolonisationsförloppet har

styrts avbergshanteringen.

san-nolikt _medeltida, gruvorna och hyttorna överens¬

stämmerväl med de _{tidigaste hustomternai}

Silv-bergs socken och har med storsannolikhet styrts snarare avmalmstråk ochfördelaktiga hyttlägen_än av_{lämplig jordbruksmark.}

Vilka som initierade kolonisationen i Silvbergs

socken och _{när, är däremot i dagsläget oklart.}

Krona,frälse ochkyrka hadestoraintressen ibergs¬ hanteringenisocknenunder medeltiden och detär

inte_{omöjligt att den drivits påav dem. Detfinns}

också enmöjlighet _attdet_{varit en}lokal kolonisa¬

tion, där bönder från Gustafs flyttatutfrån jord¬

bruksbygden. De få blästplatser som finns i Silv¬

bergs socken har troligen varitknutna till Gustafs

och _{tidigtutgjort ett resursområde i} Gustafsbön-dernas utmarker.

Lena_{Berg,född 1969,ärdoktorandiarkeologivid}

Stockholms universitetmed ett_{avhandlingsarbete}

kring den äldre gruvhanteringeni Bergslagen. Noter

1. Carlsson1990, s. 100.

2. Seartikelav_{Ing-Marie Pettersson Jensen i}detta_nummerav Bebyggelsehistorisk Tidskrift för information kring projek¬ tet”AtlasöverSverigesbergslag”.

3. Eriksson2000, s.18.

4. Qvarfort 1981,s.18.

5. OrtnamnsarkivetiUppsala, DDis.i5ot. 6. Ekström_1948,s.127.

7. Ibid.,s. 218.

8. Fören_{sammanfattning}avdiskussionen kring de två Silver¬ bergenset.ex.Mogren&Svensson 1988.

9. Hyenstrand1977, s. 17. 10. _{Berg1999,s. 19.} 11. Sundström_1998,s.71. 12. Berg1999, s. 177. 13. Dicander1997, s.156 14. Sundström 1998,s.73. 15. Berg1999,s.22ff,ATADnr321-03257-2001. 16. Berg1999, s.256 17. Ibid.,s.33, 34. 18. Ibid.,s.38,112. 19. Ibid.,s.133. 20. Sundström1998,s.71.

21. Seartikelav_{Ing-Marie Pettersson Jensen idettanummer av}

Bebyggelsehistorisk Tidskrift.

22. Genom _{publikationer avDicander, Tegengren, Geijer &}

MagnussonsamtSGU-kartor medbeskrivningar över områ¬

det.

23. Samuelsson1959,s.133.

24. Hjelmqvist8cLundqvist1953,s.46.

25. Dicander1997,s.14.

26. Hillerström_{1973, s.63}

27. Förenbeskrivningavde morfologiska dragsomindikerar

en_{tidig malmbrytningseBerg2001.}

28. Berg2001,s.586 29. Berg1999, s. 30. 30. Hillerström1973, 77. 31. Höjer1975,bilaga4. 32. Serning 1985,s.55. 33. Berg1999, s.138. 34. Ibid.,s.136. 35. Hillerström1973, s.436 36. Wedberg1985,s.36 37. Berg1999, s.136. 38. Ibid.,s.126. Käll- och

_{litteraturförteckning}

Otryckta

källor

ATADnr 321-03257-2001 Fornminnesregistret

LantmäteriverketsforskningsarkiviGävle

Ortnamnsarkiveti_Uppsala

Sundström, K. 1998.KulturmiljöeriSäterskommun. Dalarnas

museum.

Tryckta källor och litteratur

Berg, L. 1999.Östra Silvberget. AtlasöverSverigesbergslag.

(Jernkontorets bergshistoriska utskott,serieH109).

Berg, L.2001.Detosynligas betydelse-översiktliga resultatfrån

enfältstudieav_{gruvområden vidÖstraSilvbergiDalarna,}

Blick_{förBergslagen, (red. Karlenby, L). (UVBergslagens} årsbok2001).

Carlsson, E.1990.Medeltiden. Alla tiders landskap,(red. Ols¬ son,D.S). (Dalarnashembygdsbok 1990). Falun.

Dicander, G.1997.GruvoriSilvberg,eninventeringavsamt¬

ligagruvoriSilvbergssn.Säter.

Ekström, G. 1948,NärupptäcktesÖstraSilverberget? Historisk tidskrift 1948. Stockholm.

Eriksson,L.2000.Bispbergs bergslag. AtlasöverSveriges berg¬

slag. (Jernkontoretsbergshistoriska utskott,serie Hiio).

Geijer, P. &Magnusson, N.H. 1944.Demellansvenskajärn¬ malmernas_{geologi. (sGU}serieCanr35). Stockholm.

Hillerström,G.1973.Hyttor, bamrar och kvarnariSilvberg

-en_{rundvandringtill forna arbetsplatser.EnbokomSilv¬}

berg.Säter.

Hjelmqvist, S. & Lundqvist, G.1953.Beskrivning till kartbladet

Säter. _(sGUserieAanr194)._Stockholm.

Hyenstrand, Å. 1977. Hyttor ocb järnframställningsplatser;

någrasammanfattningarkringinventeratmaterial. (Jern¬

kontorets_{bergshistoriskautskott, serie H 14). Stockholm.}

Höjer, E. 1975.UrNorrbärkes äldsta bistoria. Norberg. Mogren,M. &C Svensson, K.1988.Bondeplågarens borg.Stock¬

holm.

Qvarfort, U. 1981. Sulfidmalmshanteringens början vid

Gar-penberg ochÖsterSilvberg.(Jernkontorets bergshistoriska utskott,serieH20).Stockholm.

Samuelsson, E. 1959. Medeltid och femtonhundratal. Stora

Tuna,en_{sockenbeskrivning. Falun.}

Serning, 1.(red) 1985.HarhyttaniSilvbergs socken. Dalarna. (Jernkontorets bergshistoriska utskott, serieH35). Stock¬

holm.

Tegengren, F.R. 1924.Sveriges ädlare malmer och hergverk.

(sGUserieCanr17). Stockholm.

Wedberg,V. 1985. Områdets hyttor,enöversikt. Harhyttan i Silvbergs socken. Dalarna. (Jernkontorets bergshistoriska utskott, serie H35). (Red.I.Serning.) Stockholm.

Östra

_{Silvberget and}

_{the medieval colonisation}

_process

By Lena Berg

Summary

Östra_{Silvberget (“East Silver Mine/Mountain”)in}

Dalarna is one of Sweden’s oldest silver mines

of note. _{Although silver has been the principal}

object of miningoperationsthere,ironandcopper

have also been of great importance. This article

describes _{mining operations and traces of them} in the Östra_{Silvberget bergslag, an areaofsome}

200_{sq.kmcomprisingthe parishes ofSilvbergand} Gustafs. It also addresses the _{partwhich mining} can have _{played in the area’s colonisation proc¬} essand the_{possibleinfluence ofminingconsidera¬}

tionsonthe _{sitingof settlements.}

Inlate medievaltimestheÖstra_{Silvbergetmine} belonged to the Crown, the quasi-feudal nobility

(frälse) and the Church. Mining operations inthe

area _{may have been initiated by these interests.}

But what _{bearing did mining operations in the}

Östra_{Silvbergetareahaveonthe colonisationproc¬} ess? Was colonisation feasible before _{mining and}

independently ofit,andifso,what indicationsare

there ofany such colonisation in the parishes of Silvberg and Gustafs?

Studying the archaeological panorama of the

area and the known written sources, one finds

that in one of the _{parishes - Gustafs - mining}

apparently made little difference to the colonisa¬

tion process. Gustafswas colonisedinprehistoric times, without any clear involvement of mining operations atall. In Silvberg, on the other hand,

miningappears to have beenvery much ofadriv¬ ing forcein the colonisation process. This parish

is_{practically devoid of prehistoricremainsand has}

little_{potential for agriculture.}

The _{geographic spread of the early, probably}

medieval, mines and furnaces tallies closely with

the earliest known house_plotsinthe parish of Silv¬ berg. Settlement locations were in all probability

dictatedmoreby the location _{of the oredeposits} and_{by suitablespotsfor furnaces than by the avail¬}

ability of good farmland.

It still remains to be seen, however, who were

the primemovers in the colonisation of Silvberg.

The Grown, frälse and Ghurch all had substantial

mining interests in the parish during medieval times, and quitepossibly mining operationswere

actively pioneered by them. There is also the

possibility of colonisation having been ofa more

local_{kind, with farmersinthe Gustafs}areastarting