Student Vt 2017
Uppsats i kostvetenskap, 15 hp Kostvetarprogrammet, 180 hp
Gymnasieelevers upplevda psykiska
hälsa i relation till livsstilsfaktorer
En enkätstudie på gymnasieelever i Västernorrland
High School Students perceived mental health
in relation to lifestyle factors
A survey study on high school students in Västernorrland
Beatrice Berggren
Elin Falk
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Stress är en del av dagens psykiska ohälsa som kan påverka
koncentrationsförmågan. Studier har visat ett samband mellan måltidsordning samt val av livsmedel och psykisk hälsa och att fysisk aktivitet kan påverka hälsan positivt.
Syfte: Syftet var att undersöka gymnasieelevers upplevda psykiska hälsa med fokus på
upplevd stress och koncentration, samt livsstilsfaktorer med fokus på konsumtion av sötade livsmedel, måltidsordning och fysisk aktivitet. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det fanns något samband mellan upplevd psykisk hälsa och ovan nämnda livsstilsfaktorer samt eventuella skillnader mellan könen.
Metod: En webbaserad enkät skickades till elever vid två gymnasieskolor i Västernorrland,
under våren 2017. Enkäten besvarades av 212 deltagare och analyserades med Chi2-test, Fischers Exact test, Independent samples T-test och Mann-Whitney U test.
Resultat: Majoriteten av gymnasieeleverna upplevde sin stressnivå som låg och att de oftast
kunde koncentrera sig under lektionerna. Vidare var flertalet deltagare fysiskt aktiva och hade en god måltidsordning, däremot konsumerade 47 % sötade livsmedel flera gånger per vecka. Kvinnor upplevde sig vara mer stressade än män (p = <0,001) och en större andel av männen upplevde att de alltid eller oftast kunde koncentrera sig på lektionerna (p = 0,016). De
gymnasieelever som hade en regelbunden måltidsordning upplevde sig mer stressade (p = 0,043) än övriga och de fysiskt aktiva upplevde sig oftare kunna koncentrera sig på lektionerna (p = 0,045).
Slutsats: Majoriteten av gymnasieeleverna hade låg stressnivå, god koncentration,
regelbunden måltidsordning och var fysiskt aktiva. Däremot så konsumerade många sötade livsmedel flera gånger i veckan. Det fanns även vissa könsskillnader och intressant vore att studera vad de kan bero på och om det går att göra något åt dem.
ABSTRACT
Background: Stress is a part of today's mental health problems and it can affect the ability to
concentrate. Studies have shown a relationship between food frequency, food choices and mental health and also that physical activity is beneficial for a good health.
Objective: The aim of this study was to investigate high school students' perceived mental
health problems, focusing on perceived stress and concentration, as well as lifestyle factors, focusing on the consumption of sweetened foods, meal pattern and physical activity. Another aim was to investigate whether there is a relationship between perceived mental health problems and above mentioned lifestyle factors and possible difference between gender.
Method: A web-based questionnaire was sent to two high schools in Västernorrland, during
the spring of 2017. The survey was completed by 212 participants and were analyzed with Chi2-test, Fischers Exact test, Independet samples T-test and Mann-Whitney U test.
Results: The majority of the students perceived low stress and that they usually were able to
concentrate during lessons. Most of the students were physically active and had a good meal pattern, however 47 % consumed sweetened foods several times a week. Women were more stressed than men (p <0,001) and the majority of the men perceived that they always or usually were able to concentrate during lessons (p = 0,016). Students who had a regular meal pattern were more stressed (p = 0,043) and those who were physically active had a higher ability to concentrate during lessons (p = 0,045).
Conclusion: The majority of high school students had a low level of stress, good
concentration, regular meal pattern and were physically active. However, they consumed sweetened foods several times a week. There were also some gender differences and it would be interesting to study the reason, and if something can change them.
Innehållsförteckning
1. Bakgrund ... 5 2. Syfte ... 6 3. Metod ... 6 3.1. Val av metod ... 6 3.2. Enkäten ... 6 3.3. Pilotstudie ... 63.4. Urval & Tillvägagångssätt ... 6
3.5. Analys av data ... 7
3.6. Förförståelsen ... 7
3.7. Etik ... 8
4. Resultat ... 8
4.1. Studiens deltagare ... 8
4.2. Upplevd psykisk hälsa ... 8
4.2.1. Stress ... 8
4.2.2. Koncentration ... 9
4.3. Livsstilsfaktorer ... 10
4.3.1. Måltidsordning ... 10
4.3.2. Konsumtion av sötade livsmedel ... 11
4.3.3. Fysisk aktivitet ... 12
4.4. Upplevd psykisk hälsa i relation till livsstilsfaktorer ... 12
5. Diskussion ... 13 5.1. Metoddiskussion ... 13 5.2. Resultatdiskussion ... 14 5.3. Samhällsrelevans ... 16 6. Slutsats ... 16 7. Tack ... 16 8. Referenser: ... 17
Bilaga 1: Webbenkät med följebrev Bilaga 2: Mejl till rektorer
5
1. Bakgrund
Stress är till viss del ett naturligt tillstånd som vårt sympatiska nervsystem försätter kroppen i vid kroppsarbete, kamp- och flyktsituationer, vilket har hjälpt oss att överleva faror och hot i vår omgivning (1). När kroppen är för länge i ett tillstånd av stress
överaktiveras det sympatiska nervsystemet vilket stör balansen mellan de sympatiska och parasympatiska systemen (2). Det innebär att om man befinner sig i ett stresstillstånd under en längre tid kan det vara farligt för människan då det tär på kroppens resurser. Många upplever att för höga krav skapar stress och att det nödvändigtvis inte bara är krav från andra, utan också från en själv (3). Det har även visat sig att stress kan leda till att aptiten kan öka eller minska samt att man kan få svårare att koncentrera sig (4, 5). Alla har dock olika biologiska förutsättningar att kunna koncentrera sig. Svårigheter att kunna koncentrera sig beror till stor del på vad man har för biologiska förutsättningar att hantera olika miljöer (6).
Det har även visat sig att måltidsordningen (7) kan ha betydelse för hur barn och
ungdomar kan koncentrera sig. Därmed kan det ha betydelse om man äter frukost, lunch och middag. En studie undersökte hur effekten av 10-åriga barns intag av frukost
påverkade utförandet av ett test som innebar kreativt tänkande (8). Studien visade att minskat energiintag vid frukost hade en signifikant och negativ effekt på resultatet. Det finns även en studie som visade att regelbunden frukost hade ett gynnsamt inflytande på uppmärksamhet, koncentration, minne och skolprestationer hos skolelever mellan 11 och 13 år, jämfört med en oregelbunden frukost eller att man hoppade över frukosten (9).
Studier har också visat att det finns samband mellan psykisk hälsa och val av livsmedel. Bland annat en norsk studie som undersökte hur konsumtion av läsk hos ungdomar
förhåller sig till psykisk ohälsa och uppförandeproblem (10). Det visade att höga nivåer av socker i läsk förknippas med psykisk ohälsa. En annan studie visade att hjärnan påverkas av socker och att det kan göra att vissa människor som lever under stress känner ett ökat behov av socker (11). Det finns ytterligare en studie som visade att situationer där man upplevde sig stressad i många fall innebar att man ökade konsumtion av söta och feta livsmedel (12). Detta kan i sin tur leda till viktökning och fetma (13) samt högre risk för att utveckla negativa metaboliska egenskaper och det metabola syndromet (14). Detta tyder på att socker kan påverka människan på olika sätt. En studie visade att dopamin hos råttor, som även är en signalsubstans i vår hjärna, påverkas av socker (15). Sockerintaget leder till frisättning av dopamin som därmed innebär att socker kan vara
beroendeframkallande.
Vidare finns studier som har undersökt hur fysisk aktivitet påverkar kroppen fysiologiskt och psykologiskt. En studie tyder på att fysisk aktivitet kan verka som en buffert mot stress (16). Den visade att deltagarna som var arbetare inom vården och upplevde låg stress rapporterade den högsta fysiska aktivitetsnivå medan de som upplevde hög stress rapporterade den lägsta fysiska aktivitetsnivå. Resultat av en annan studie visade att deltagande i ett fysiskt aktivitetsprogram förbättrade deltagarnas muskelkapacitet, motorik och sociala beteenden (17). Det finns även en longitudinell studie som undersökte pojkar och flickor i åldrarna 15 - 16 år, som visade att fysisk aktivitet kan påverka psykologiska aspekter, som till exempel uppförandebeteenden hos pojkar, men inte hos flickor (18).
6
2. Syfte
Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers upplevda psykiska hälsa med fokus på upplevd stress och koncentration, samt livsstilsfaktorer med fokus på konsumtion av sötade livsmedel, måltidsordning och fysisk aktivitet. Ytterligare ett syfte var att
undersöka om det fanns något samband mellan upplevd psykisk hälsa och ovan nämnda livsstilsfaktorer samt eventuella skillnader mellan könen.
3. Metod
3.1. Val av metod
Kvantitativ metod valdes till denna studie eftersom det var samband som skulle
undersökas samt att det med denna metod går att sammanställa svar från ett större antal deltagare (19). Enkäten var webbaserad vilket var tidseffektivt samt att det var bättre ur miljösynpunkt då utskrifter undviks.
3.2. Enkäten
Enkätens frågor utformades i Google Formulär och innehöll 17 slutna frågor med olika svarsalternativ och en öppen fråga för egna synpunkter (Bilaga 1). Enkäten förväntades ta cirka tio minuter att besvara. Frågorna kring livsmedelskonsumtion baserades på frågor från den enkät som användes i Livsmedelsverkets studie Riksmaten (20) och frågorna kring stress baserades på Dr. Cohen’s skala om stress (21).
3.3. Pilotstudie
En pilotstudie genomfördes på fyra individer med syftet att få konstruktiv kritik om enkätens frågeformuleringar. Deltagarna fick tillgång till enkäten via en länk och synpunkter kunde förmedlas genom att besvara den avslutande frågan i enkäten.
Pilotstudiens resultat visade att de var nöjda med utformningen av enkäten, men två ord upplevdes svåra att förstå. Orden var “oförmögen” och “hopat sig”, dessa utvecklades med en beskrivning bakom ordet inom parentes (Bilaga 1).
3.4. Urval & Tillvägagångssätt
Studiens inklusionskriterium innebar att deltagarna var elever på en av gymnasieskolorna i Västernorrland. Tolv skolor, både kommunala och privata, valdes ut via ett
bekvämlighetsurval och tillfrågades om att delta. Rektorer vid dessa skolor kontaktades via mail för att informeras om enkäten och ge besked om deltagande (Bilaga 2). Två kommunala skolor med både teoretiska och praktiska inriktningar tackade ja och
sammanlagt hade skolorna 1050 elever, vid den ena gick 500 elever och vid den andra 550 elever. Respektive rektor förde informationen om enkätundersökningen vidare till lärarna för samtliga inriktningar vid gymnasieskolorna. Därefter delades enkäten ut via skolornas lärplattform och i enkäten framgick att deltagandet i studien var frivilligt och anonymt (Bilaga 1).
Totalt besvarade 212 gymnasieelever enkäten vilket innebar att det externa bortfallet uppgick till 838 elever. Det uppstod inget internt bortfall, eftersom alla frågor i enkäten var obligatoriska. Det innebar att deltagarna inte kunde gå vidare till nästa fråga förrän den aktuella frågan var besvarad.
7
3.5. Analys av data
Eftersom enkäten utformades i ett Google Formulär, sammanställdes svaren av
programmet och laddades sedan ner i en Excel-fil. Variablerna bearbetades i Excel för att sedan överföras till IBM SPSS Statistics 24 för statistisk analys. Chi2-test användes för att analysera skillnader mellan grupper för kategorivariabler. I de fall villkoren (18) för Chi2-test inte uppfylldes användes Fischers Exact Chi2-test. Independent samples T-Chi2-test användes för att analysera stress skalan eftersom variabeln bedömdes vara normalfördelad. För att analysera den upplevda koncentrationen användes Mann-Whitney U test. Signifikansnivån valdes till p < 0,05.
Utifrån Dr. Cohen’s skala om stress som bestod av tio frågor (21) och som utvärderar om en individ upplever sin vardag som stressande beräknades en stress score ut för varje individ, vilket gjordes i Excel. För frågorna ett, två, tre, sex, nio och tio gav alternativen “aldrig” noll poäng, “nästan aldrig” ett poäng, “ibland” två poäng, “ganska ofta” tre poäng och “väldigt ofta” fyra poäng. Frågorna fyra, fem, sju och åtta var av positiv karaktär och var därför omvänt poängsatta. Stress score definieras utifrån poäng, där <20 innebar att deltagarna inte var stressade och där >20 innebar att deltagarna var stressade.
På grund av för få deltagare i undersökningen samt för att uppfylla villkoren för Chi2-test och för att kunna genomföra Fischers Exact test krävdes att en del variabler
omgrupperades. För frågorna som handlade om konsumtion av sötade livsmedel fanns följande svarsalternativ: “Aldrig”, “<1 gång/månad”, “1 gång/månad”, “2 - 3
gånger/månad”, “1 gång/veckan”, “2 - 3 gånger/vecka”, “4 - 6 gånger/vecka” samt “Varje dag”. För att kunna analysera data omgrupperades variablerna till två grupper, där två till sju gånger i veckan avser “flera gånger i veckan” och där en gång i veckan eller mer sällan avser “mer sällan”. Frågorna om måltidsordning grupperades om till två grupper där “Varje dag” blev en grupp som benämndes “Regelbunden måltidsordning” och “Aldrig” till “4 - 6 gånger/veckan” blev en grupp som benämndes “Oregelbunden måltidsordning”. För frågan om fysisk aktivitet, där eleverna skulle ange hur fysisk aktiva de var på sin fritid, fanns följande svarsalternativ: “Stillasittande”, “Måttlig motion”, “Måttlig, regelbunden motion”, “Regelbunden motion och träning” samt “Daglig motion och träning”. Dessa omgrupperades till två grupper, där “Stillasittande” blev en grupp som benämndes “Stillasittande” och de övriga svarsalternativen blev en grupp som benämndes som “Fysisk aktiva”.
Normalfördelade data presenterades som medelvärde (standardavvikelse) och icke normalfördelade data presenterades som medianvärde (25:e - 75:e percentilen).
Majoriteten av variablerna var dock kategorivariabler och presenterades som antal och procent.
Vid analys av skillnader mellan kön uteslöts de fyra deltagare som angett annat kön, på grund av att denna grupp blev för liten för att analysera statistiskt.
3.6. Förförståelsen
Vår förförståelse när vi påbörjade denna studie var att vi hade under fem terminer studerat vid Kostvetarprogrammet. Det innebar att vi hade kunskap kring hur val och frekvens av kosten påverkar kroppen fysiologiskt samt hur situationer kan påverka människor
psykologiskt. Med hjälp av detta kunde vi formulera relevanta frågor till enkäten samt att vi försökte att undvika vinklade frågor.
8
3.7. Etik
Det förekom frågor i enkäten som av deltagarna kunde upplevas vara känsliga, till exempel frågor om hur de mådde psykiskt. Genom enkätens följebrev som utformades enligt de principer som presenteras i boken Statistik för hälsovetenskaperna (19) fick deltagarna information om enkäten och dess syfte, om att den var anonym och frivillig att delta i samt att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande (Bilaga 1).
4. Resultat
4.1. Studiens deltagare
Av de 212 deltagarna som besvarade enkäten, var 115 män, 93 kvinnor samt 4 av annat kön (Tabell 1). Det var något större andel elever som gick i årskurs 3 jämfört med tidigare årskurser.
Tabell 1: Fördelning av antal gymnasieelever i årskurs 1 - 3, Västernorrland, 2017.
4.2. Upplevd psykisk hälsa
4.2.1. Stress
Majoriteten av deltagarna 68 % (n = 144) ansåg att de inte var stressade medan 32 % (n = 68) ansåg att de var stressade till mycket stressade. Skillnader i upplevd stress mellan könen visade att kvinnor generellt var mer stressade än män (p <0,001; Figur 1). Av den maximala poängen på stress skalan (40) var kvinnornas genomsnittliga poäng 20 (SD: 6,3) medan genomsnittet för männen var 13 poäng (SD: 6,2).
9
Figur 1: Skillnaden mellan män och kvinnor i upplevd stress. Resultaten presenteras som medelvärde och 95% konfidensintervall, där ett lågt värde visar på låg stress,Västernorrland, 2017 (n = 208).
4.2.2. Koncentration
Gymnasieelevernas upplevda koncentration var generellt god. Av deltagarna (n = 212) ansåg 6 % (n = 13) att de hade svårt att koncentrera sig på lektionerna.
Trots att medianvärdet inte skiljde sig nämnvärt mellan kvinnor och män (25:e; 4, median ; 5, 75:e; 6) fanns det en signifikant skillnad i upplevd koncentration mellan könen (p = 0,016), där en större andel av männen upplevde att de alltid eller oftast kunde koncentrera sig på lektionerna (Figur 2).
10
Figur 2: Skillnaden mellan män och kvinnor i upplevd koncentration. Resultaten presenteras som medianvärde och spridning, där ett lågt värde visar på låg koncentration, Västernorrland, 2017 (n = 208).
4.3. Livsstilsfaktorer
4.3.1. Måltidsordning
Av de 212 gymnasieeleverna åt 83 % (n= 175) frukost minst två gånger i veckan eller oftare, varav 56 % (n= 119) åt frukost dagligen och 7 % (n= 15) åt aldrig frukost. När det kommer till hur ofta eleverna åt lunch var det 98 % (n= 207) som åt lunch minst två gånger i veckan eller oftare, varav 60 % (n= 127) åt lunch dagligen och 0,5% (n = 1) åt aldrig lunch. Vidare var det 99 % (n = 209) som åt middag minst två gånger i veckan eller oftare, varav 84 % (n = 179) åt middag varje dag och 0,5% (n = 1) åt aldrig middag (Tabell 2).
Det identifierades ingen signifikant skillnad mellan könen vad gäller hur stor andel som åt frukost, lunch respektive middag regelbundet (p = 0,847).
11
Tabell 2: Rapporterad måltidsfrekvens bland gymnasieelever. Data presenteras som antal (procent), Västernorrland, 2017 (n = 212).
4.3.2. Konsumtion av sötade livsmedel
Det var 47 % som konsumerade (n = 100) sötade livsmedel två till sju gånger per vecka, varav 6 % (n = 12) åt sötade livsmedel varje dag och 53 % (n = 112) en gång per vecka eller mer sällan (Tabell 3).
12
Tabell 3: Rapporterad frekvens av sötade livsmedel bland gymnasieelever. Data presenteras som antal (procent), Västernorrland, 2017 (n = 212).
Det identifierades ingen signifikant skillnad mellan kön och konsumtion av sötade livsmedel (p = 0,346).
4.3.3. Fysisk aktivitet
Majoriteten av deltagarna hade en fysisk aktiv fritid, 86 % (n = 99) av männen och 93 % (n = 86) av kvinnorna. Det var 14 % (n = 16) av männen och 8 % (n = 7) av kvinnorna som ansåg att de inte var fysisk aktiva och hade därmed en stillasittande fritid.
Det identifierades ingen signifikant skillnad mellan könen vad gäller hur stor andel som var fysisk aktiva regelbundet (p = 0,144).
4.4. Upplevd psykisk hälsa i relation till livsstilsfaktorer
Resultaten visade att den upplevda stressen var relaterad till måltidsordning och att den upplevda koncentrationen var relaterad till rapporterad fysisk aktivitet. Av de som åt frukost, lunch och middag varje dag var signifikant fler stressade (39 %, n = 37) än bland
13
de som inte gjorde det (26 %, n = 31, p = 0,043). Av de som var fysisk aktiva var det signifikant fler som upplevde att de hade måttlig till hög koncentration (95 %, n = 179) än bland de som inte var fysisk aktiva (83 %, n = 20, p = 0,045).
Inga övriga livsstilsfaktorer var signifikant relaterade till upplev psykisk hälsa. Sötade livsmedel och upplevd stress visade ett p-värde = 0,751, fysisk aktivitet och upplevd stress visade ett p-värde = 0,430, konsumtion av sötade livsmedel och upplevd koncentration visade ett p-värde = 0,425 och slutligen visade måltidsordning och upplevd koncentration ett p-värde = 0,051.
5. Diskussion
5.1. Metoddiskussion
Då det i denna studie var relativt få som deltog samt att den geografiska spridningen var begränsad hade resultaten inte lika goda möjligheter att generaliseras och kan därför inte anses vara representativ för Sveriges alla gymnasieelever. Däremot studerade
gymnasieeleverna som deltog i undersökningen vid olika gymnasieskolor med olika program/inriktningar, vilket skulle kunna vara ett möjligt urval vid andra gymnasieskolor i Sverige.
Vid enkätundersökningar finns det en risk för ett stort internt bortfall då frågor inte besvaras. Det kan bero på att deltagarna inte förstår innebörden av dessa eller att man helt enkelt missar frågor för att man har bråttom när enkäten besvaras. Eftersom denna
undersökning var webbaserad kunde olika inställningar göras, bland annat att göra frågorna obligatoriska. Fördelen var att inget internt bortfall uppstod eftersom man var tvungen att besvara alla frågor. Enligt Jan Torst och Oscar Hultåker (22) finns det dock vissa nackdelar med webbaserade enkäter, bland annat just möjligheten att göra frågor obligatoriska. Det innebär att deltagarna måste svara på alla frågor för att kunna skicka in sina svar vilket kan leda till att den som inte vill svara på en fråga avbryter sitt deltagande. I och med detta kan det externa bortfallet öka. Det fanns även en risk att exempelvis deltagare med mer ogynnsamma levnadsvanor kan ha upplevt detta som skamfullt och jobbigt att medge och valde därför att inte besvara enkäten, då de utifrån följebrevet blev medvetna om studiens syfte Det kan ha medfört att de som besvarade enkäten hade en mer positiv inställning till undersökningens syfte.
Trots att enkätens frågor bestod av begripliga och vanliga ord (22) kan det externa bortfallet ha påverkat studiens reliabilitet. Däremot stärks studiens reliabilitet då
inmatning av data gjordes automatiskt av programmet. Studiens validitet stärktes genom att en del av enkätens frågor var validerade, dvs. frågorna om måltidsordning och
konsumtion av sötade livsmedel som använts i Livsmedelsverkets studie Riksmaten (20) samt Dr Cohen´s stress-skala (23). Däremot fanns det en risk att deltagarna rapporterade ett ”socialt önskvärt intag” som kan innebära att de till exempel överrapporterade sin fysiska aktivitet och underrapporterade sin konsumtion av sötade livsmedel (24).
Rekrytering av deltagare var en lång process, där rektorer vid det första urvalet som kontaktades inte hade något intresse av att delta i undersökningen eftersom de ansåg att eleverna upplevde en “enkättrötthet”. Till det andra urvalet kontaktades därför fler rektorer för gymnasieskolor, varav två rektorer tackade ja till att medverka. Detta kan ha påverkat studiens urval då vi var optimistiska och trodde att de första tillfrågade skolorna skulle tacka ja till att delta i undersökningen. Då ingen av de tillfrågade skolorna i det
14
första urvalet ville medverka upplevdes en stress gällande tidsplanen för studien. Om vi hade genomfört en bredare rekrytering redan vid första urvalet tror vi att studien hade kunnat fått fler deltagare.De gymnasieskolorna som valde att delta i undersökningen hade nio dagar på sig att besvara enkäten. Det kan hända att det upplevdes som knappt om tid, då rektorerna skulle dela länken till lärarna som sedan skulle tillhandahålla enkäten till eleverna vid ett lämpligt tillfälle. Dock hade det inte varit givet att deltagandet ökat vid ett längre tidsintervall.
5.2. Resultatdiskussion
Majoriteten av gymnasieeleverna upplevde sig inte vara stressade och generellt rapporterade de en god koncentrationsförmåga. Dessa resultat skiljer sig från en undersökning som Folkhälsomyndigheten har gjort om upplevd psykisk hälsa bland befolkningen (25). Den visade att det var vanligt bland unga (16 - 29 år) att känna ängslan, oro eller ångest. Så mycket som varannan kvinna och var tredje man i denna ålder angav att de upplevde detta. Det finns ytterligare studier samt undersökningar vid myndigheter som styrker att skillnader finns mellan män och kvinnor när det kommer till psykisk ohälsa. En av dessa studier undersökte stress och om det fanns skillnader mellan kön och ålder, samt hur barn och ungdomar i åldrarna 10 - 14 år hanterade stressen (26). Den visade att flickor i högre utsträckning upplevde interpersonell stress samt hanterade detta mer känslomässigt än pojkar. Folkhälsomyndigheten beskriver Regeringens oro för barn och ungdomars hälsoutveckling och har därför prioriterat undersökningar kring detta, där man bland annat sett en ökning av symtom på psykisk ohälsa, främst hos flickor (27). Även i vår studie kunde skillnader mellan könen beträffande upplevd stress identifieras och kvinnor var generellt mer stressade än män. Vi tror att skillnaden mellan könen kan bero på att kvinnorna tar kritik, åsikter eller förolämpningar mer personligt än männen. Vi tror därför att kvinnor reagerar mer känslomässigt än män. Det finns en studie som styrker att kvinnor hanterar stress på ett känslomässigt plan (28). Även när det kommer till
koncentration så visade vår studie att kvinnorna upplevde att de hade en lägre
koncentration än männen. En tänkbar anledning skulle kunna vara att kvinnorna kände sig mer stressade och att följden av detta var att de upplevde sig ha lägre koncentration trots att vi inte har hittat några studier som styrker detta. När det kommer till koncentration i förhållande till konsumtion av sötade livsmedel samt måltidsordning fanns det inga signifikanta samband. Det finns studier som har visat att en regelbunden konsumtion av frukost samt en näringsrik kost påverkar prestationen i skolan positivt samt ger en minskad mental stress (29, 30). Att vi inte fann något samband mellan konsumtion av sötade livsmedel och koncentration, samt vårt oväntade resultat att en god måltidsordning inte främjar koncentrationsförmågan, behöver inte betyda att det är så. Våra resultat kan ha påverkats av för få deltagare. Det identifierades heller inget signifikant samband mellan fysisk aktivitet och stress. Dock finns det en studie som tyder på att fysisk aktivitet kan minska den upplevda stressen (31). Det är tänkbart att vårt resultat hade kunnat se annorlunda ut med fler deltagare.
Enligt Livsmedelsverket rekommenderas barn och ungdomar att äta frukost, lunch och middag regelbundet, samt gärna något mellanmål (32). Resultaten från vår studie om gymnasieelevers måltidsfrekvens visade att den varierade beroende på vilken måltid som förtärdes. När det kom till frukost och lunch var det nästan lika många som åt dessa måltider dagligen som de som inte gjorde det. En svensk studie visade att 76 - 88 % av niondeklassarna åt frukost regelbundet och att middagen var den måltid som var vanligast att man åt dagligen (33). Det vi kan se i vår studie var att en lägre andel av
15
men att middagen även här var den måltid som var vanligast (84 %) att man åt dagligen. Att det var flest som åt middag, tror vi kan bero på att många elever fortfarande bor hemma och därför äter tillsammans med familjen. Trots att vi inte hittar studier som tyder på att ett lågt frukostintag kan bero på att familjer sällan äter frukost tillsammans på vardagar, tror vi att det kan ha betydelse. En studie som undersökt familjers
måltidsmönster och ungdomars matintag visade att ungdomar som oftare äter tillsammans med familjen rapporterade ett hälsosammare matintag (34). Eftersom att regelbunden måltidsfrekvens bidrar till en jämnare blodsockernivå mellan måltiderna (35) tror vi att det i sin tur kan påverka att konsumtionen av sötade livsmedel minskar. Detta då vi tror att sötsuget kan öka om man har stora variationer i blodsockernivån.Enligt de nordiska näringsrekommendationerna bör inte sockerintaget överstiga 10 E% av det dagliga energibehovet, för vuxna och barn över 2 år (24).
Majoriteten av eleverna var fysisk aktiva, vilket var lika för båda könen. En studie som utfördes på barn och unga i åldrarna 12 till 18 år i Europa, där Sverige var ett av länderna som deltog visades att fysisk aktivitet ökade med åldern hos pojkar medan flickors fysiska aktivitet var mer stabil mellan åldrarna (36). En annan studie som undersökte
aktivitetsnivån hos barn i USA, Sverige och Australien visade att svenska barn var den grupp som var mest aktiva (37). En bidragande faktor till en aktiv livsstil skulle kunna vara inflytande från sociala medier, som kan påverka elevers syn på hälsa och träning, då det finns många sådana profiler som är lätt att upptäcka i flödet. Detta styrks av en studie, som visade att ungdomar som ser upp till figurer i media också hade en högre fysisk aktivitet (38). Vidare visade vår studie att de gymnasieelever som var fysiskt aktiva upplevde sig ha högre koncentration än de som hade en stillasittande fritid (p = 0,045). En studie visade att fysisk aktivitet kan ha betydelse för koncentrationsförmågan och
studieresultat (39). Det signifikanta sambandet tror vi kan få stor betydelse för skolan och elevers framtida prestation. Det kan därför vara en god idé att introducera fysiska
aktiviteter i skolan för att bibehålla elevers koncentration. Det har även visat sig i en studie på andra, tredje och fjärdeklassare att om en fysisk aktivitet genomförs innan det var dags för en lektion som krävde koncentration, så ökade koncentrationsförmågan hos fjärdeklassarna (40). Dock finns det även en studie som visade att koncentrationsförmågan inte var beroende av fysisk aktivitet innan, utan var snarare beroende av när på dygnet lektioner som krävde koncentration förlades (41). På grund av att fysisk aktivitet har andra hälsofördelar än förbättrad koncentration är det dock viktigt att bibehålla en aktiv livsstil (42).
Sambandet mellan måltidsordning och stress visade ett motsatt resultat än det som förväntades. Resultatet visade att de som inte åt frukost/lunch/middag varje dag var mindre stressade jämfört med de som åt frukost/lunch/middag varje dag. En studie undersökte samband mellan familjers frekvens av måltider och högriskbeteenden som innefattade bland annat frekvens av alkohol, tobak, droger, våld och problem i skolan bland ungdomar (43). Den har visat att regelbundna måltider med familjen kan lindra stress i det dagliga livet. Det finns även en studie som visade att regelbunden konsumtion av frukost hos ungdomar mellan 15 - 16 år kunde kopplas till minskad mental stress och förbättrad akademisk prestation i skolan (29). Det signifikanta sambandet som vår studie visade var att de som hade en oregelbunden måltidsordning var mindre stressade, vilket vi tror kan bero på det låga antalet deltagare som gör att det inte är generaliserbart men att det även kan bero på att eleverna inte har tagit sig tid att fundera tillräckligt över de tio frågorna om stress. Det är även möjligt att skolor som har ett mindre antal elever också är mindre stressade än elever vid större skolor i större städer, dock hittade vi inga studier
16
som tyder på detta. Dessa orsaker kan vi koppla vidare till att inget signifikant samband kunde identifieras mellan konsumtion av sötade livsmedel och stress. I motsats till detta resultat finns det en studie som visade på ett positivt samband mellan akademisk stress och intag av socker från sötade livsmedel (44). De gymnasieelever som upplevde hög akademisk stress hade ett högre intag av socker än de gymnasieelever som upplevde en låg akademisk stress. En tänkbar anledning till att inget signifikant samband kunde ses i vår studie kan som tidigare nämnts bero på så kallat “socialt önskvärt intag” (24). Samtidigt var det ett lågt antal av eleverna som upplevde sig stressade oavsett hur de konsumerade.
5.3. Samhällsrelevans
Den psykiska ohälsan blir allt vanligare i dagens samhälle, så många som 20 - 40 % har någon form av psykisk ohälsa (45). Vi kan i vår studie se att kvinnorna generellt var mer stressade än männen. Folkhälsomyndigheten menar att förhållanden under barndomen och ungdomen har en viktig betydelse för den framtida hälsan (27). Konsumtion av sötade livsmedel och en stillasittande fritid påverkar folkhälsan negativt, då det över tid kan leda till psykisk ohälsa och folkhälsosjukdomar (7, 8). Med detta i åtanke samt att vi antar att sötade livsmedel är lättillgängligt för gymnasieelever kan det vara en viktig aspekt för ungdomars framtida hälsa. Detta kan därför påverka ungdomars framtida livsmedelsval, då man vid ung ålder lägger grunden för sin hälsa och sina levnadsvanor (46). Det är därför viktigt att visa unga hur deras val påverkar hälsan. Genom att välja en fysisk aktiv fritid (47) samt att välja bort sötade livsmedel kan de förbättra sin framtida hälsa.
6. Slutsats
Bland de gymnasieelever som deltog i studien upplevde majoriteten att de inte var stressade och generellt upplevde de en god koncentrationsförmåga. Majoriteten av
männen upplevde att de alltid eller oftast kunde koncentrera på lektionerna och kvinnorna upplevde sig vara mer stressade än männen.
Majoriteten av eleverna var fysisk aktiva och nästan hälften av eleverna konsumerade sötade livsmedel flera gånger i veckan och det fanns ingen skillnad mellan könen. Sambandet mellan fysisk aktivitet och koncentration visade att elever som var fysisk aktiva upplevde sig kunna koncentrera sig mer på lektionerna.
Majoriteten av gymnasieeleverna hade låg stressnivå, god koncentration, regelbunden måltidsordning och var fysiskt aktiva. Däremot så konsumerade många sötade livsmedel flera gånger i veckan. Det fanns även vissa könsskillnader och det vore intressant att studera vad de kan bero på och om det går att göra något åt dem.
En studie med fler deltagare och en större spridning vore önskvärt för att ge en mer representativ bild av gymnasieelevers upplevda hälsa och livsstilsfaktorer.
7. Tack
Ett stort tack till de som valde att besvara enkäten och därmed vara med i studien, samt ett stort tack till de som ställde upp och var med i pilotgruppen.
17
8. Referenser
1. Henriksson O. Resmusson M. Fysiologi med relevant anatomi. Upplaga 3. Lund: Studentlitteratur, 2013.
2. Weman-Josefsson K. Berggren T. Psykosocial arbetsmiljö och hälsa. Lund: Studentlitteratur, 2013.
3. Stejnström Roos I,1177 Vårdguiden [Internet]. Stress [uppdaterad 2014-09-08 ; citerad 2017-02-15]. Tillgänglig från:
http://www.1177.se/Vasterbotten/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Stress/?ar=True
4. Statens offentliga utredningar. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa. Stockholm: Statens offentliga utredningar, 2006.
5. Solin, E. Solin, L.G. Prestera avspänt. Örebro: Solin AB, 1995
6. Gudmundsson, C. Konsten att överleva plugget… En positiv handlening. Jönköping: Bokförlaget Seminarium, 1990.
7. Specialistkliniken för Pedodonti, Umeå [Internet]. Råd om bra matvanor till barn och ungdomar. [citerad 2017-02-13] Landstinget Västernorrland. Tillgängligt från: https://www.lvn.se/contentassets/afbbd4424367484b99216fa7503b0808/faktablad-manualer-och-personalstod/kostrad-om-bra-matvanor-2011.pdf
8. Wyon DP, Abrahamsson L, Järtelius M, Fletcher RJ. An Experimental Study of the Effects of Energy Intake at Breakfast on the Test Performance of 10-Year-Old Children in School. Int J Food Sci Nutr. 1997;48(1): 5-12.
9. Gajre NS, Fernandez S, Balakrishna N, Vazir S. Breakfast eating habit and its influence on attention-concentration, immediate memory and school achievement. Indian Pediatr. 2008;45(10): 824-8.
10. Lien L, Lien N, Heyerdahl S, Thoresen M, Bjertness E. Consumption of Soft Drinks and Hyperactivity, Mental Distress, and Conduct Problems Among Adolescents in Oslo, Norway. Am J Public Health. 2006;96(10): 1815-20.
11. Tyron M.S, Stanhope K.L, Epel E.S, Mason A.E, Brown R, Medici V., et. al.
Excessive Sugar Consumption May Be a Difficult Habit to Break: A View From the Brain and Body. J Clin Endocrinol Metab. 2015;100(6): 2239-47.
12. Michels N, Sioen I, Braet C, Eiben G, Hebestreit A, Huybrechts I, et al. Stress,
emotional eating behaviour and dietary patterns in children. Appetite. 2012;59(3):762-9.
13. Malik V.S, Schulze M.B, Hu F.B. Intake of sugar-sweetened beverages and weight gain: a systematic review. Am J Clin Nutr. 2006;84(2):274-88.
18
14. Dhingra R, Sullivan L, Jacques PF, Wang TJ, Fox CS, Meigs JB, et al. Soft Drink Consumption and Risk of Developing Cardiometabolic Risk Factors and the Metabolic Syndrome in Middle-Aged Adults in the Community. Circulation. 2007;116(5):480-8
15. Rada P, Avena NM, Hoebel BG. Daily binging on sugar repeatedly releases dopamine in the accumbens shell. Neuroscience. 2005;134(3): 737-44.
16. Gerber M, Jonsdottir IH, Lindwall M, et al. Physical activity in employees with differing occupational stress and mental health profiles: a latent profile analysis. Psychol Sport Exerc. 2014;15:649-58.
17. Verret C, Guay MC, Berthiaume C, Gardiner P, Béliveau L. A Physical Activity Program Improves Behavior and Cognitive Functions in Children With ADHD: An Exploratory Study. Journal of Attention Disorders. 2012;16(1): 71–80.
18. Sagatun A, Søgaard AJ, Bjertness E, Selmer R, Heyerdahl S. The association between weekly hours of physical activity and mental health: A three-year follow-up study of 15–16-year-old students in the city of Oslo, Norway. BMC Public Health. 2007;12(7): 155.
19. Ejlertsson G. Statistik för hälsovetenskaperna. 2a uppl. Lund: Studentlitteratur, 2003. (ISBN 978-9144-03123-1)
20. Livsmedelsverket. [Internet] Metodrapport, Riksmaten - vuxna 2010-11. [citerad 2017-02-01] Tillgänglig från:
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2014/riksmaten-vuxna-2010-11-metodrapport--rapport-8---2014.pdf
21. Laboratory for the Study of Stress, Immunity and Disease. Dr. Cohen’s scales. Pittsburgh [citerad 2017-01-25] Tillgänglig från:
http://www.psy.cmu.edu/~scohen/scales.html
22. Jan Trost. Enkätboken. Upplaga 1. Lund, studentlitteratur:1994.
23. Nordin M, Nordin S. Psychometric evaluation and normative data of the Swedish version of the 10-item perceived stress scale. Scandinavian Journal of Psychology. 2013;54(6):502–7
24. Livsmedelsverket [Internet]. Nordiska näringsrekommendationer 2012. [citerad 2017-03-07] Tillgänglig från: https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-
19
25. Folkhälsomyndigheten [Internet]. Självrapporterad psykisk ohälsa i befolkningen [Uppdaterad 2016-05-20 ; citerad 2017-02-27]. Tillgänglig från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folkhalsans-utveckling/sjalvrapporterad-psykisk-ohalsa-i-befolkningen/
26. Hampel P, Petermann F. Perceived stress, coping, and adjustment in adolescents. J Adolesc Health. 2006;38(4):409-15.
27. Folkhälsomyndigheten [Internet]. Barn och unga. [uppdaterad 2016-12-01 ; citerad 2017-02-27] Tillgängligt från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/halsa-i-olika-grupper/barn-och-unga/
28. Pilar Maud M. Gender differences in stress and coping styles. Personality and individual Differences. 2004:37;1401-15.
29. Lien. L. Is breakfast consumption related to mental distress and academic performance in adolescents?. Public Health Nutrition. 2006;10(4):422–8.
30. Florence MD, Asbridge M, Veugelers PJ. Diet Quality and Academic Performance. Journal of School Health. 2008;78:209-15.
31. Brown. JD. Siegel. JM. Exercise as a Buffer of Life Stress: A Prospective Study of Adolescent Health. Health Psychology. 1988;7(4):341-53.
32. Livsmedelsverket [Internet]. Barn 2 - 17 år. [uppdaterad 2016-09-23 ; citerad 2017-03-08] Tillgänglig från: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/barn-och-ungdomar/barn-2-18-ar/#Barn behöver mat regelbundet
33. Sjöberg A, Hallberg L, Höglund D, Hulthén L. Meal pattern, food choice, nutrient intake and lifestyle factors in The Göteborg Adolescence Study. Eur J Clin Nutr. 2003;57(12):1569-78.
34. Neumark-Sztainer D, Hannan PJ, Story M, Croll J, Perry C. Family meal patterns: associations with sociodemographic characteristics and improved dietary intake among adolescents. J Am Diet Assoc. 2003;103(3):317-22.
35. Livsmedelsverket [Internet]. GI och GL. [uppdaterad 2016-10-16 ; citerad 2017-03-31] Tillgänglig från:
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/kolhydrater/gi-och-gl
36. Ortega FB, Artero EG, Ruiz JR, España-Romero V, Jiménez-Pavón D, Vicente-Rodriguez G, et al. Physical fitness levels among European adolescents: the HELENA study. Br J Sports Med. 2011;45(1):20-9.
20
37. Vincent SD, Pangrazi RP, Raustorp A, Tomson LM, Cuddihy TF. Activity levels and body mass index of children in the United States, Sweden, and Australia. Med Sci Sports Exerc. 2003:35(8);1367-73
38. Taveras EM, Rifas-Shiman SL, Field AE, Frazier AL, Colditz GA, Gilmman MW. The influence of wanting to look like media figures on adolescent physical activity. J. Adolesc. Health. 2004;35(1): 41-50.
39. Rasberry CN, Lee SM, Robin L, Laris BA, Russell LA, Coyle KK, et al. The
association between school-based physical activity, including physical education, and academic performance: A systematic review of the literature. Preventive medicine. 2011;52:10-20.
40. Caterino MC, Polak ED. Effects of two types of activity on the performance of second-, third-, and fourth-grade students on a test of concentration. Percept. Mot Skills. 1999;89(1):245-8.
41. Raviv S, Low M. Influence of physical activity on concentration among junior high-school students. Perceptual and Motor Skills. 1990;70(1):67-74.
42. Janssen I, LeBlanc AG. Review Systematic review of the health benefits of physical activity and fitness in school-aged children and youth. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity. 2010;11:7-40.
43. Fulkerson JA, Story M, Melin A, Leffert N, Neumark-Sztainer D, French SA. Family Dinner Meal Frequency and Adolescent Development: Relationships with
Developmental Assets and High-Risk Behaviors. J. Adolesc. Health. 2006;39(3):337-45.
44. Kim Y, Yang HY, Kim AJ, Lim Y. Academic stress levels were positively associated with sweet food consumption among Korean high-school students. Nutrition.
2013;29(1):213-8.
45. Socialstyrelsen [Internet]. Psykisk ohälsa bland unga. [uppdaterad 2013-05 ; citerad 2017-02-27] Tillgänglig från:
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5-43.pdf
46. Statens folkhälsoinstitut. Barn och unga 2013. Östersund: Statens folkhälsoinstitut, 2013. ISBN 978-91-7521-079-7
47. Hassmén P, Koivula N, Uutela A. Physical Exercise and Phychological Well-Being: A Population Study in Finland. Preventive Medicine. 2000;30(1):17-25.
Bilaga 1
Webbenkät med följebrevBilaga 1 (1/4)
En studie kring sambandet mellan gymnasieelevers
konsumtion av sötade livsmedel och upplevda hälsa.
Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan gymnasieelevers upplevda psykiska hälsa, med fokus på stress och koncentration, samt livsstilsfaktorer, med fokus på konsumtion av sötade livsmedel, måltidsordning och fysisk aktivitet.
Gymnasieskolor i Västernorrlands län har valts ut för studien och du tillfrågas därför om att delta då du är elev på en av dessa skolor. Studien är frivillig, anonym och består av ett fåtal frågor med alternativ.
Vi som gör studien heter Beatrice Berggren och Elin Falk, studenter som läser
Kostvetarprogrammet vid Umeå Universitet. Denna enkät är en del av vår kandidatuppsats i Kostvetenskap.
Vid eventuella frågor eller problem är du välkommen att kontakta oss.
bea.berggren@hotmail.com / elinfalk@hotmail.se
Enkätfrågor
*Obligatorisk
Frågor om dig som besvarar denna enkät:
Ange vilken årskurs du går* o Åk. 1 o Åk. 2 o Åk. 3 Jag är en…* o Kvinna o Man o Annat
Frågor om hur ofta du äter/dricker något:
Hur ofta äter du…?*
Hur ofta dricker du…?*
Bilaga 1 (3/4)
Frågor om hur du upplever din hälsa:
Upplever du att du kan koncentrera dig på lektionerna?*
Beskrivning: Kan du lyssna på läraren och fokusera på uppgiften?
Hur mycket rör du på dig och anstränger dig på fritiden?* o Stillasittande fritid
Mindre än 2 timmar i veckan, t.ex. promenerar, cyklar. Mest läsning, TV. o Måttlig motion
Minst 2 timmar i veckan, men utan att svettas. T.ex. cykla, promenera. o Måttlig, regelbunden motion.
1-2 gånger i veckan med t.ex. löpning, simning, tennis, fotboll eller liknande. o Regelbunden motion och träning
Minst 3 gånger i veckan och minst 30 minuter per gång. o Daglig motion och träning.
Minst 5 gånger i veckan eller mer och minst 30 minuter per gång.
Eventuella synpunkter
Bilaga 2 (1/1)
Hej (namn)!
Vi är två studenter från Umeå Universitet, som skriver vårt examensarbete i Kostvetenskap. Vi har för avsikt att undersöka om det finns något samband mellan gymnasieelevers
konsumtion av sötade livsmedel och deras upplevda psykiska hälsa.
Det leder oss till frågan, om ni skulle kunna tänka er att delta i vår webbaserade
enkätundersökning? Enkäten består av cirka 17 frågor med svarsalternativ och bör inte ta längre än 10 minuter att besvara.
Om ni är intresserade, vilket vi hoppas att ni är, finns det då någon möjlighet att dela enkäten via en lärplattform?
Vid eventuella frågor är ni välkomna att mejla oss.
bea.berggren@hotmail.com / elinfalk@hotmail.se
Med vänlig hälsning, Beatrice Berggren Elin Falk
