1
www.gu.seProjektdesign
Består
av 3
delar:
Utvärdering/
kartläggning
Utveckling och
implementering
Uppföljning och
utvärdering
www.gu.se
Kartläggning
Enkät till professionella
Telefonintervju med föräldrar
Webenkät till föräldrar
www.gu.se
Organisering av samverkansarbetet
• Referensgruppsmöten (ca 30 personer)
• Förankring av projektet i Gbg Stad
• Chefer uppdateras löpande
• Utbildning till telefonintervjuare
• Konferens 26-27 april, 2012
• Utveklingsprojekt och forskarcoachning
3
www.gu.seResultat
• Kungälv och Tjörns kommun
• Götebors Stad: 10 stadsdelar
• Intervju med 144 föräldrar ( i 127 familjer)
• 202 professionella besvarade enkäten
Telefonintervjun
Tillsammans
med barnets
andra förälder
73%
Ensam med barnet 17% Tillsammans med annan vuxen 10%Telefonintervjun
Född i Sverige
79%
Som barn 4%
Som tonåring
2%
Som vuxen
15%
Invandrare
21%
Föräldrarnas bakgrund
Telefonintervjun
Utvecklingsstörning; 5 Autismspektrum; 61 Rörelsehinder; 12 Downs syndrom; 12 Övrigt - ADHD, Kromosomförändringar, Ingen diagnos; 205
Web-enkät professionella
Förskola/skola
(44)
Förskola, grundskola, grundsär, träningsskola, gymnasiumSocialtjänst
(63)
Socialsekreterare inom IFO, LSS, (myndighet/utförare)
Sjukvård/psykiatri
(54)
MVC/BVC, BUP, DSBUS, tandvårdHabilitering
(17)
KuratorerFörsäkringskassan
(22)
HandläggareDeltagare
www.gu.seFöräldrars kontakter
0 5 10 15 20 250-6 år
7-12 år
13-18 år
Tidsåtgång till kontakter (timmar/månad),
efter barnets ålder
Träffa
Brev/mail/telefon Samordning
Omötta behov av stöd i föräldrarollen
41,3 27,3 25,9 19,6 16,8 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 www.gu.seVarifrån får föräldrar information om stöd och insatser?
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 DN1
Bild 12
DN1
Ange frekvens eller procent.
Omötta behov av praktiskt stöd
14 13,3 9,1 9,1 6,3 5,6 3,5 2,1 0 2 4 6 8 10 12 14 16Föräldrars födelseland
praktiskt
stöd
• Föräldrar födda i annat land än Sverige uppger
behov av mer stöd i form av
– läger
– personlig assistent
– ekonomiskt bistånd och
8
Omötta behov av känslomässigt stöd
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Stresshantering Stödsamtal Krisbearbetning Parsamtal
Mammorna och papporna
behov
av känslomässigt stöd
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50Stresshantering Stödsamtal Krisbearbetning Parsamtal
Pappor Mammor
Hur ofta möter professionella
föräldrar som är hårt pressade eller
mår psykiskt dåligt?
• Habilitering - nästan varje dag
• Övriga - varje vecka eller månad
Stödinsatser där många professionella
anger att behoven överskrider
resurserna
• Stresshantering
• Parsamtal
• Behandling/träning
• Intensiv träning
10
www.gu.se Ja 37% Nej 36%Delvis
27%
Är det tydligt för dig vem som
har ansvar för olika delar av
stödet?
Ja 19% Nej 70% Delvis 11%Vet du vem som har ansvar
för att samarbetet fungerar?
www.gu.se
Tydlighet i ansvarsområden
1 2 3 4 5 6 7 Resursteam SDN Frivilligorg Brukarorg BVC FK Sjukvård IFO BUP Förskola/skola Habilitering LSS FöräldrarHur tydligt (1-7) upplever personal olika verksamheters
ansvarsområden?
www.gu.se
Hur väl motsvarar de insatser ni mottagit de behov ni har/haft?
Har fått de insatser vi haft behov av
Behöver lite mer insatser
Behöver mycket mer insatser
Har inte fått de insatser vi behöver
Någon period då stödet fungerar
särskilt dåligt?
• Ja 44%
• Nej 35%
• I skol- och tonåren, när barnen är äldre, efter
barnhabiliteringen
12
Föräldrar som har överklagat ett beslut
• 46%
• 25% -1 gång, 9% - 2 gånger
• Bristfälligt beslutsunderlag; ej nöjda med
beslutet; fick inte insatsen de ansökt om
• 41% har fått bättre beslut efter överklagan
God eller mycket god kunskap om
Barn med funktionsnedsättning
Livssituationen för föräldrar till
barn med funktionsnedsättningar?
www.gu.se
Barnens vs föräldrarnas behov
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Inte alls Inte så väl Väl Ganska Väl Mycket väl
Barnens behov Föräldrarnas behov www.gu.se
Ja
14%
Nej
45%
Delvis
28%
Vet ej
13%
14
www.gu.seSammanfattning
• Att hitta rätt stöd - som att leta efter en nål i en höstack
• Varken föräldrar eller professionella vet vem som har ansvar
för vad
• Föräldrar får för lite känslomässigt stöd och många är hårt
pressade
Föräldrars uppfattning om barns delaktighet i olika
åldergrupper
(Skala inte alls till 7= väldigt mycket)
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5
Hur deltar barnen i planering och
utvärdering av insatser?
0 10 20 30 40 50 60 700 - 6 years 7 - 12 years 13 -18 years
Direct communication Parents rapport
Hur nöjda är föräldrar och professionella med barnens
delaktighet?
Föräldrar
Satisfied Neither satisfied nor dissatisfied Not satisfiedProfessionella
Satisfied Neither satisfied nor dissatisfied Not satisfied16
www.gu.seHur ofta professionella faktiskt efter barnets åsikt och
hur föräldrar önskar att det skulle vara
Telefonintervjuarnas reflektioner om
föräldrarnas berättelser
•
Lärorikt
•
Ger mer kunskap om föräldrarnas situation
•
Ögonöppnare
•
En temperaturmätare på hur föräldrar och barn har det
Upplevelser av att möta
föräldrarna
Många berättelser är tunga
"Man får mycket känslor varje gång i alla möten”
Ger insyn i hur komplex vardagen är
”Det är det som har slagit mig mest, hur ensamma det låter att de är,
nästan jämt. Det låter som om de ska kämpa för allting. ”Vi har så mycket
att göra med våra barn, ändå måste vi göra allt det andra också”. Jag
trodde inte riktigt att det var så pass illa”
Intervjuarna blir påverkade av berättelserna
Får bära mycket känslor
Det är svårt att ta hand om känslorna
Hur upplever telefonintervjuarna
föräldrarnas reaktioner?
Föräldrarna är väldigt tacksamma när de blir
uppringda:
”Någon som äntligen bryr sig”.
”Att man tog sig tid att prata med dem”
18
Förvånande resultat
De positiva föräldrarna
De frånvarande papporna
www.gu.sePågående utvecklingsprojekt
www.gu.se
Forskarcoachning och uppföljning av
utvecklingsprojekt som startat utifrån behov
som identifierades i kartläggningen
Tjörn
• Syftet : att tydliggöra och informera föräldrar om stöd som finns och vem som är huvudman för olika insatserna i Tjörns kommun, VG-regionen, osv.
• Projektet ska använda processkartläggning och forumgrupper.
• Projektet ska starta i höst 2012 och slutar i april 2013.
Örgryte Härlanda
• Syftet: att kartlägga nuvarande arbetsformer och ökad samordning vid utvecklingsövergångar och andra insatser.
• Projektet vill jobba proaktivt vid utvecklingsövergångar. • Projektet ska starta i höst
2012 och hålla på till 2015.
Angered
• Syftet: att förbättra samverkan och samarbetet mellan barn-ungdomshabiliteringen, anhörigstödjare och skolan i Angered. • Projektet vill jobba
proaktiv och använda föräldrarnas expertis. • Projektet ska påbörjas
under sommaren 2012 och vara klart under hösten 2013. AFH
• Syftet: att minska antalet kontakter för föräldrar och öka kontinuiteten för barnen genom att använda gemensam personal i skola, fritids och kortids.
• Tanken är att detta skall leda till bättre samordning till föräldrar med
funktionsnedsättning och underlätta övergångar vid skolstart, tonårstider och vuxenblivande.
Majorna-Linne, Centrum och Västra Göteborg
• Syftet med projektet är att ge stöd till föräldrar och ungdomar i övergången till vuxenblivandetet.
• Projektet vill jobba proaktiv – att ge stöd innan problemen har uppstått. • Projektet ska starta i höst 2012 och