WorkShop Supervisors

(1)

Förberedelserna har startat och vi behöver nu komplettera vår organisation med s k “WorkShop Supervisors”. Dessa personer skall vara kunniga i yrket, ha goda kunskaper i engelska och helst ha ett kontaktnät gentemot leverantörer av utrustning och material. Lokalkännedom om Göteborgsområdet är en fördel.

Uppgifterna är att delta i planeringen och genomförande av tävlingarna samt ansvara för:

• att utrustning och material för yrket finns på plats enligt kravspecifikation • att fungera som kontaktperson för yrkets ansvariga experter

• att tillse efterlevnad av säkerhets- och miljöföreskrifter

• att kunna åtgärda ev problem som kan uppstå med utrustning

Vi räknar med att uppgiften kräver ca 20–25 dagars arbetsinsats, med tyngdpunkt på andra halvåret 2016.

Ett uppdrag som workshop supervisor ger kunskap om yrkestävlingar, värdefullt europeiskt nätverk av experter och leverantörer, branschkontakter samt en oförglömlig upplevelse. Vi önskar din intresseanmälan senast den 15 oktober via mail till;

tommy.hellstrom@worldskills.se Vår första informationsträff är planerad till den 28 oktober.

Vår förhoppning är att din nuvarande arbetsgivare skall se ett uppdrag som WorkShop Supervisor som en kompetensutvecklande insats och stå för lönekostnader. Vi betalar omkostnader i form av resor och upphälle.

Uppgifter om vilka yrken som är aktuella hittar du på vår hemsida:

http://worldskills.se/euroskills2016/ där det också finns yrkesbeskrivningar. För frågor och ytterligare upplysningar kontakta:

Tommy Hellström Telefon: + 46 (0)70 534 30 28 eller e-post: tommy.hellstrom@worldskills.se

– till EuroSkills 2016 i Göteborg!

EuroSkills är Europas största yrkestävling för ungdomar. I november 2016 kommer dessa tävlingar att arrangeras på Svenska Mässan i Göteborg.

(2)

TRANSPORTATION & LOGISTICS Automobile technology

Autobody repair Aircraft maintanance Car painting

Heavy Truck technology Truck driver

Harbor crane operator Bus driver

CONSTRUCTION & BUILDING TECH Wall & Floor Tiling

Plumbing & Heating Electrical Installations Refrigeration & Air Cond. Bricklaying

Plastering & Dry wall syst Painting & Decorating Road Building

Woodcraft Technology Carpentry

Landscape gardening Sheet Metal work

MANUFACT & ENGINEERING TECH Mechatronics

CNC Milling

Mechanical Engineering design Welding Industrial control Mobile robotics Electronics CNC Turning Aquatronics Telecommunication

CREATIVE ARTS & FASHION Floristry

Fashion technology Visual Merchandising Web designer

Graphic designer

INFO & COMMUNICATION TECH ICT Specialist/support

IT solution for business 3D Computer Game Design Animation

Computer Aided Industrial Design 3D Printing

SOCIAL & PERSONAL SERVICES Hairdressing

Beauty Theraphy Cook

Restaurant Service Health & Social Care Hotel Receptioning Baker

Pastry cook Butcher

(3)

Definition

The Workshop Supervisor is a person with qualifications and experience in their accredited trade who assists the Experts. The Workshop Supervisor is responsible for workshop installations, preparation of materials, workshop security, Health & Safety, and general tidiness and neatness of the workshop area.

Appointment

The Host Member/Competition Organiser appoints a Workshop Supervisor for each trade. He must have good understanding of technical English (written and spoken).

Reporting

Workshop Supervisors report to the Host Member/Competition Organiser. For technical matters, Workshop Supervisors also report to the Chief Expert.

Special arrangements

Workshop Supervisors are briefed by the Chair of the Competition Development Committee and the Secretary General on any special arrangements and circumstances for the conduct of the Competition.

Presence

The Workshop Supervisor must be present in the workshop area from the time that the Experts start their preparation for the Competition, throughout the Competition and until all assessment and Experts’ other tasks have been completed.

Neutrality

The Workshop Supervisors’ behaviour towards Competitors must be neutral. They are not to participate in the discussions on Test Project selection and assessments and, where practical, should be absent when blind marking takes place. Nevertheless, the Jury may consult with the Workshop Supervisor if the need arises.

Responsibilities • Workshop Supervisors must ensure that enough floor area/space is available for machines and workstations. • Workstations, as specified in the Technical Outline, must be properly lit by natural or artificial light to the required industrial standards and be suitable for the particular type of work to be undertaken.

Workshop Supervisors are responsible for

• Compliance with Health & Safety regulations in the workshop area.

• Provision of all workshop installations, machines, tools, electrical and water connections, and all special items listed in the Technical Outline and

Infrastructure List.

• Provision of materials for Test Projects as specified by the Technical Outline and Infrastructure List.

• Maintaining order and tidiness in the workshop.

• Developing and publishing instructions on safety measures and their application. • Providing facilities for security of Test Project papers and drawings.

• Preparation of instruments and equipment for the assessments. Breach of rules or Code of Ethics

If a Workshop Supervisor allegedly breaches the rules or Code of Ethics, they will be subject to the Dispute Resolution procedures described in Section 14.

Role and Responsibilities of

the Workshop Supervisor (WSS)

(4)

(5)

(6)

(7)

DATUM 2016

– Invigning 30 november

– Tävlingsdagar 1-3 december

– Avslutningceremoni 4 december

TÄVLINGEN

– 500 deltagande ungdomar upp till 25 år

– 30-tal länder

– Ca 35 tävlingar

(8)

Evenemanget är uppdelat i sex olika kluster med 4-8

tävlingsgrenar i respektive kluster. Det svenska yrkeslandslaget

består f n av 22 ungdomar som tävlar i 17 av grenarna.

(9)

INDUSTRI-, MASKIN- OCH VERKSTADSTEKNIK

Mechatronics CNC Milling

Mechanical Engineering design Welding Industrial control Mobile robotics Electronics CNC Turning Aquatronics Telecommunication

BYGG-, KONSTRUKTION- OCH ANLÄGGNINGSTEKNIK

TRANSPORT OCH LOGISTIK

SOCIAL OCH PERSONLIG SERVICE

KONST, KREATION OCH MODE

Wall & Floor Tiling Plumbing & Heating Electrical Installations Refrigeration & Air Cond.

Bricklaying

Plastering & Dry wall syst Painting & Decorating Road Building

Woodcraft Technology Carpentry

Landscape gardening Sheet Metal work

Automobile technology Autobody repair Aircraft maintanance

Car painting

Heavy Truck technology Truck driver

Harbor crane operator Bus driver

Hairdressing Beauty Theraphy Cook

Restaurant Service Health & Social Care Hotel Receptioning Baker Pastry cook Butcher Floristry Fashion technology Visual Merchandising Web designer Graphic designer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK

ICT Specialist/support IT solution for business 3D Computer Game Design

Animation

Computer Aided Industrial Design 3D Printing

(10)

(11)

SYFTE OCH MÅL

–

Öka kvalitet, status och intresse för yrkesutbildning.

– Öka kunskapen och kännedomen om framtida yrkesvägar.

– Kompetens och inspiration för skolpersonal och förmedlare.

– Bli ett föredöme för hållbara yrkestävlingar.

(12)

– Arbete direkt efter gymnasiet

– Eget företagande

– Fortsatta studier

– Arbete utomlands

(13)

HÅLLBARHET

Föredöme och en föregångare för hållbara

yrkestävlingar.

Minimera evenemangets negativa miljöpåverkan.

Bidra positivt till samhället, våra intressenter och den

lokala ekonomin.

Zero-waste.

INTERAKTIVITET

Berör alla sinnen genom att:

o Titta på de bästa

o Lyssna till förebilder

o Fråga yrkesverksamma

o Prova på

MODERN TEKNIK

Förstärka interaktivitet med modern

kommunikationsteknik.

Förmedla bilder av dagens och morgondagens

arbetsmiljöer.

(14)

Inom respektive kluster sker tävlingar, prova på, utställningar,

seminarier, information och andra aktiviteter på samma ställe.

Detta gör det lättare för besökarna att inspireras och ta del av just

det man är intresserad av.

(15)

(16)

PRIMÄR MÅLGRUPP

Ungdomar 13-16 år, arbetssökande

SEKUNDÄR MÅLGRUPP

Gymnasieelever, skolpersonal, familj, förmedlare, vägledare

ÖVRIGA MÅLGRUPPER

Utbildning, näringsliv och offentliga organisationer, WorldSkills Europe,

regering och myndigheter, media

(17)

– Kort attentionspann

– Krävande konsumenter

– Individuella tillsammans

– ”Den roligaste tiden är nu”

– Mångfald i kommunikationen

– Etableringsålder 29 år

HUR TÄNKER OCH

FUNGERAR DE?

(18)

Gillar valfriheten men ogillar

att bestämma sig. Yrkes-

utbildningar bör ta fasta på

att det egentligen är dessa

som är det breda alternativet.

Många yrkesarbeten upp-

fattas som lågstatusyrken.

Tron på att en högre

utbildning är nyckeln till

ett ”lyckat” liv.

Status

UTMANINGAR

– UTIFRÅN INSIKTER OM PRIMÄRA MÅLGRUPPEN

Status

Valfrihets-

paradoxen

Akademiker-

paradigmet

(19)

KOMMUNIKATIONS-

KONCEPT

(20)

TONALITET

För att kunna nå vår primära målgrupp och fånga deras intresse

måste vi vara noga med vår tonalitet.

ÄKTA

Målgruppen ska känna att vi talar till dem och gör det på ett

sätt som de kan relatera till.

LEKFULLT

Vi får akta oss för att bli för “corporate” i vår ton.

Lekfullt är dock inte lika med barnsligt!

ENKELT

Fokusera på budskapet och håll det enkelt. Vi har mycket

som konkurrerar om målgruppens uppmärksamhet.

(21)

KONCEPTET SKA DÄRFÖR

UTGÅ HELT FRÅN DEN

PRIMÄRA MÅLGRUPPEN

Vi vill visa att vi tror på dem som individer. Visa att vi är övertygade om att de

besitter massa talang, kunskaper och färdigheter. Skickligheter som de kan

utveckla och som de kanske inte tänker på skulle kunna vara en tillgång för

dem i deras framtida yrkesliv.

(22)

(23)

2014

2-4 oktober

EuroSkills, Lille

13-15 november

UK Skills Show, Birmingham

2015

11-16 augusti

WorldSkills, Sao Paulo

2016

Maj

Yrkes-SM, Malmö

1-3 december

EuroSkills, Göteborg

KOMMANDE EVENT

(24)

(25)

Välkommen till

EuroSkills 2016!

(26)

(27)

(28)

Antagna till

högskoleförberedande-& yrkesprogram

2010

YP 4 811

HF

_{6 662}

(29)

Befolkningsprognos

Ålder

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019 2020

2021

2022

2023

Ale

16

361

330

374

369

323

391

375

389

398

423

402 Alingsås

414

392

403

434

421

410

469

481

488

528

505 Göteborg

4 826

5 011

4 824

4 995

5 134

5 220

5 464

5 555

5 656

5 924

6 040

Härryda

422

432

472

456

442

496

523

543

567

589

627 Kungsbacka

995

980

947 1 029

1 055

1 172

1 160

1 199

1 205

1 256

1 191

Kungälv

470

430

460

485

470

520

550

535

585

585 Lerum

504

484

488

501

540

566

554

603

607

604

604 Lilla Edet

159

149

137

142

135

138

146

148

131

158

145 Mölndal

686

707

706

707

721

758

769

801

808

798

893 Partille

449

432

445

452

465

494

497

520

488

535

529 Stenungsund

299

300

281

320

291

331

343

343 Tjörn

150

151

156

153

145

146

157

148

160

163

189 Öckerö

153

144

159

150

151

165

166

164

166

165

157 Summa GR 16 år

9 888

9 942

9 852

10 168

10 308

10 757

11 143

11 444

11 552

12 071

12 210

Förändring antal

54 -90

316

141

449

386

301

107

520

139 Förändring %

1%

-1%

3%

1%

4%

3%

1%

4%

1%

(30)

Befolkningsprognos 16 år

• 2010 - Mätår

• 2011 - 8 %

• 2012 - 5 %

• 2013 - 1 %

• 2014 - 0 %

(31)

2011

2012

2013

2014

Antagna Barn- och omsorgsprogrammet

206

235

226

161 2010

(32)

2011

2012

2013

2014

Antagna Bygg- och anläggning

425

495

381

327 2010

(33)

2011

2012

2013

2014

Antagna Hotell- och turism

142

163

103

112 Antagna Restaurang- och livsmedel

2011

2012

2013

2014

169

245

192

198 2010

HR+LT

392 Antagna Handel- och administration

2011

2012

2013

2014

318

350

327

311 2010

(34)

Antagna El- och energiprogrammet

2011

2012

2013

2014

434

472

435 2010

EC+EN

₁₀₃₁

Antagna VVS- och fastighetsprogrammet

80

65

72

75 2010

(35)

Antagna Fordon- och transportprogrammet

2011

2012

2013

2014

258

306

269

261 2010

FP

₄₁₃

(36)

242

281

200

211 Antagna Hantverksprogrammet

2011

2012

₂₀₁₃

₂₀₁₄

2010

HV

₄₃₇

(37)

2011

2012

2013

2014

Antagna Industritekniska

programmet

228

215

229

214 2010

IP

₂₁₉

(38)

2011

2012

2013

Antagna Naturbruksprogrammet

102

126

86

119 2010

NB

₁₆₄

2014

(39)

2011

2012

2013

Antagna Sjöfartsutbildning

63

79

52

54 2010

2014

(40)

Antagna Vård- och omsorgsprogrammet

2011

2012

2013

2014

223

235

185

174 2010

OP

₃₂₅

(41)

2011

2012

2013

Antagna Ekonomiprogrammet

1173

1115

1386

2010

-2014

(42)

2011

2012

2013

Antagna Estetiska programmet

878 1045

906

817 2010

ES

₉₅₇

2014

2010

MP

₃₆₂

2011-ES

SP

TK

(43)

2011

2012

2013

Antagna Humanistiska programmet

76

122

45

61 2010

(44)

2011

2012

2013

Antagna Naturvetenskapsprogrammet

1610

1602

1457

1527

2010

NV

₁₇₀₇

2014

(45)

2011

2012

2013

Antagna Samhällsvetenskapsprogrammet

2102

2204

1967

2011

2010

SP

₃₃₀₇

2014

2010

MP

₃₆₂

2011-ES

SP

TK

(46)

2011

2012

2013

2014

982

940

890

976 2010

TE

₅₇₇

Antagna Teknikprogrammet

2010

MP

₃₆₂

2011-ES

SP

TK

(47)

Kunskaper hos personal som ger

stöd, service eller omsorg till

personer med funktionsnedsättning

SOSFS 2014:2 ALLMÄNNA RÅD

(48)

Vilka är vi?

Ann Karlsson, Planeringsledare, GR

(49)

Två lagar – SoL och LSS

• _{I såväl SoL som LSS anges att den verksamhet som}

bedrivs ska vara av god kvalitet

• _{För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska}

det finnas personal med lämplig utbildning och

erfarenhet (3 kap. 3§ SoL)

• _{För verksamhet enligt LSS ska det finnas den}

personal som behövs för att ett gott stöd och en god

service och omvårdnad ska kunna ges (6§ LSS)

(50)

Gäller för personal som ger stöd till

• _{personer i alla åldrar – barn, ungdomar, vuxna,}

äldre

• _{personer med många olika typer av}

funktionsnedsättningar

(51)

Verksamheter enligt SoL

• _Hemtjänst

• _Boendestöd

• _{Bostad med särskild service}

(52)

Verksamheter enligt LSS

• Personlig assistans

• Ledsagarservice

• Avlösarservice

• Korttidsvistelse

• Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år

• Bostad med särskild service för barn eller ungdomar

• _{Bostad med särskild service för vuxna}

• Daglig verksamhet

(53)

Kunskaper hos personlig assistent

utsedd av den enskilde

• _{Övergripande målen enligt LSS}

• _{FN:s konvention om rättigheter för personer med}

funktionsnedsättning

• _{Regelverket enligt LSS}

• _{Rätten till självbestämmande, integritet och}

inflytande enligt 6 § LSS

(54)

Utbildning

Vård och omsorgsprogrammet

• Yrkesutgång funktionshindersområdet

• Yrkesutgång Psykiatri

Barn och fritidsprogrammet

• Inriktning Socialt arbete

• _{Yrkesutgång stöd och service inom funktionshindersområdet}

(55)

Kunskaper och förmågor motsvarande

gymnasienivå

• _{Grundläggande värden}

• _Regelverk

• _{Förhållningssätt och bedömningsförmåga}

• _{Kommunikation}

• _{Funktionsnedsättningar och dess konsekvenser}

• _Hälsa

• _{Personlig omsorg}

• _{Social gemenskap och sysselsättning}

• _{Aktiviteter i vardagen}

(56)

Fortbildning

Personalen bör vid behov få fortbildning och

handledning i syfte att upprätthålla de kunskaper och

förmågor som anges i dessa allmänna råd.

Personalen bör även få möjlighet att följa

kunskapsutvecklingen på området.

(57)

Meddelandeblad nr 2/2014

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller

omsorg till personer med funktionsnedsättning

(58)

Rätt kompetens hos personal i verksamheter

för personer med funktionsnedsättning

Vägledning för arbetsgivare

Artikelnummer 2012-2-17

(59)

www.grkom.se

©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

GR-kommunernas

personal- och rekryteringsbehov

inom det sociala området

(60)

www.grkom.se

80

90

100

110

120

130

140

150

160 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022

Index år 2000=100

0-64 år

65-74 år

75-84 år

85+ år

Totalt

Befolkningsutveckling i GR-kommunerna

(61)

www.grkom.se

Arbetskraft i GR-området: tillgång och behov

Källa: Västra Götalandsregionen; bearbetning: Måns Norberg

90

100

110

120

130 2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

Antal anställda inom sociala området (prognosticerat behov)

Antal 20–64 år i befolkningen

(62)

www.grkom.se

GR-kommunernas personal

inom sociala området



GR-kommunerna sysselsätter ca 25 600 exkl. externa utförare



Tjänstgöringsgraden är 88,8 procent.

En långsiktig ökning verkar ha planat ut.



9 procent av personalen är tidsbegränsat anställda.

Andelen speglar andelen långvarigt frånvarande. Andelen har slutat minska.



Medelåldern är 45 år

Personliga assistenter och socialsekreterare är yngst (41 år), chefer äldst (50 år)



Anställda över 54 år har i genomsnitt 2,5 ggr så hög sjukfrånvaro

(63)

www.grkom.se

GR-kommunernas personal 2013

– fördelat på olika yrkesgrupper

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting; bearbetning: Måns Norberg

Antal

anställda

helt lediga…varav sysselsatta …varav:

Tjänstgörings-

_{grad i %}

_årsarbeten

Antal

Ledningsarbete

₉₉₀

₃₀

₉₆₀

_97,9

₉₄₀

Sjuksköterska

_{1 580}

₁₂₀

_{1 460}

_88,4

₁₂₉₀

Undersköterska, skötare

_{10 950}

₁₂₂₀

_{9 730}

_87,8

₈₅₄₀

Vårdbiträde, vårdare

_{5 950}

₇₀₀

_{5 250}

_86,7

₄₅₅₀

Personlig assistent

_{1 300}

₁₉₀

_{1 110}

_85,6

₉₅₀

Övrigt vård, omsorgsarbete

₂₂₀

₂₀

₂₀₀

_85,0

₁₇₀

Rehabilitering, förebyggande

₇₉₀

₇₀

₇₂₀

_90,3

₆₅₀

Socialsekreterare

_{2 530}

₂₅₀

_{2 280}

_94,3

₂₁₅₀

Övrigt socialt och kurativt

_{1 260}

₁₁₀

_{1 150}

_93,0

₁₀₇₀

(64)

www.grkom.se

0

10

20

30

40

50

60 Sjuksköterska Undersköterska

Vårdbiträde

vårdare

Personlig

assistent

Social-sekreterare

Procent

_{16-34 år}

_{35-54 år}

_{55-70 år}

Personalens åldersfördelning

– inom olika yrkesgrupper

(65)

www.grkom.se

20 000

22 000

24 000

26 000

28 000

30 000

32 000

2013

2015

2017

2019

2021

2023

Antal anställda (OBS: bruten

skala)

Prioriteringar

Befolkningsförändring

2013-års nivå

Större personalbehov år 2023

(66)

www.grkom.se

Rekryteringsbehov 2014–2023

(ackumulerat)

Källa: Måns Norberg

2014

2018

2023

Avgångar

2 290

11 550

24 190

Förändring av anställda

320 2 040

4 940

Förändringar lediga

50

270

600 Summa =

rekryteringsbehov

2 660

13 860

29 730

(67)

www.grkom.se

Rekryteringsbehov per yrke

Anställda

2013

Anställda

2023

2013-2023

Avgångar

Rekryteringar

2014-2023

% av 2013

års anst

Ledningsarbete

990 1 200

820 1 030

104 Sjuksköterska

1 580

1 890

1 880

2 200

139 Undersköterska, skötare

10 950

13 630

8 730

11 410

104 Vårdbiträde, vårdare

5 950

7 140

6 730

7 920

133 Personlig assistent

1 300

1 490

1 430

1 620

125 Övrigt vård, omsorgsarbete

220

230

300

310

142 Rehabilitering, förebyggande

790

960

910 1 080

137 Socialsekreterare

2 530

3 070

2 270

2 810

111 Övrigt socialt o kurativt

1 260

1 500

1 110

1 340

106

(68)

www.grkom.se

(69)

www.grkom.se

0

1

2

3

4

5

6

7

8

17

21

25

29

33

37

41

45

49

53

57

61

65

69 Procent

Ålder

Sjuksköterska

Undersköterska

Vårdbiträde, vårdare

Personlig assistent

Socialsekreterare

Personalens åldersprofil

(70)

www.grkom.se

Årlig procentuell förändring av behoven

på grund av befolkningsförändringar

(71)

www.grkom.se

2013

2018

2023

2013‐2023

i procent

Ledningsarbete

990 1 080

1 200

21,2

Sjuksköterska

1 580

1 700

1 890

19,6

Undersköterska, skötare

10 950

11 950

13 630

24,5

Vårdbiträde, vårdare

5 950

6 480

7 140

20,0

Personlig assistent

1 300

1 400

1 490

14,6

Övrigt vård, omsorgsarbete

220

230 4,5

Rehabilitering förebyggande

790

860

960 21,5

Socialsekreterare

2 530

2 800

3 070

21,3

Övrigt socialt o kurativt

1 260

1 390

1 500

19,0

Totalt

25 570

27 880

31 110

21,7

(72)

www.grkom.se

16-34 år

35-54 år

55-70 år

Totalt

Ledningsarbete

4,6%

3,5%

11,3%

6,6%

Sjuksköterska

6,0%

4,5%

12,1%

7,3%

Undersköterska, skötare

3,7%

2,1%

9,5%

4,4%

Vårdbiträde, vårdare

3,3%

2,0%

11,1%

4,7%

Personlig assistent

4,9%

3,5%

10,7%

5,5%

Övrigt vård, omsorgsarbete

8,6%

4,8%

12,3%

7,1%

Rehabilitering förebyggande

5,4%

2,9%

11,2%

5,4%

Socialsekreterare

3,5%

2,2%

9,4%

4,1%

Övrigt socialt o kurativt

5,0%

2,9%

9,5%

4,9%

Totalt

3,9%

2,5%

10,2%

4,8%

Antaganden om årlig personalomsättning

– tillsvidareanställd personal

(73)

www.grkom.se

Beräknade personalbehov 2013–2023

i procent

Källa: Västra Götalandsregionen; bearbetning: Måns Norberg

2013-2016

2016-

2019

2019-

2023

2013-

2023

Befolkningsförändringar

3,1

5,3

10,4

19,8

Äldreomsorg

Prioriteringar

1,5

2,0

5,1

Totalt

4,6

6,9

12,6

25,9

Befolkningsförändringar

3,5

2,8

2,9

9,5

Funktionshindrade

Prioriteringar

1,5

2,0

5,1

Totalt

5,1

4,4

5,0

15,1

Befolkningsförändringar

4,3

5,0

4,6

14,5

IFO

Prioriteringar

1,5

2,0

5,1

Totalt

5,9

6,6

6,7

20,4

(74)

www.grkom.se

2015

2017

2019

2021

2023 % av 2013

_{års anst}

Ledningsarbete 180

380

580

800

1

030

104 Sjuksköterska

400

800 1 230

1 700

2 200

139 Undersköterska, skötare

1 950

3 990

6 240

8 710

11 410

104 Vårdbiträde, vårdare

1 500

3 000

4 570

6 210

7 920

133 Personlig assistent

310

630

950 1 290

1 620

125 Övrigt vård, omsorgsarbete

70

130

190

250

310

142 Rehabilitering förebyggande

200

410

620

840 1 080

137 Socialsekreterare

530 1 100

1 660

2 230

2 810

111 Övrigt socialt o kurativt

250

520

790 1 070

1 340

106 Totalt

5 390

10 960

16 840 23 100

29 730

116

Beräkningar: Måns Norberg

Rekryteringsbehov per yrke 2014–2023

(75)

www.grkom.se

Årlig avgång

i procent

avgångar

Antal

…varav andel

pensioner

Ledningsarbete

7,7%

650 56%

Sjuksköterska

11,1%

1 480

35%

Undersköterska, skötare

7,3%

6 780

33%

Vårdbiträde, vårdare

10,5%

5 310

24%

Personlig assistent

10,3%

1 130

24%

Övrigt vård, omsorgsarbete

13,7%

250 22%

Rehabilitering förebyggande

10,6%

720 22%

Socialsekreterare

8,2%

1 800

24%

Övrigt socialt o kurativt

8,1%

870 29%

Personalomsättning

(76)

www.grkom.se

Så är framskrivningen gjord



Framskrivning tar sin utgångspunkt i 2013 års kommunalt anställd

personal. Indelningen görs i standardiserade koder för yrken (AID) och

verksamheter (ekonomisk statistik).



Personalen grupperas i nio olika yrken. Administrativa funktioner och

stödfunktioner exkluderas. Yrkena delas upp i tre verksamheter:

äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade och individ- och familjeomsorg.



Behoven skrivs fram för respektive verksamhet med den förväntade

befolkningsutvecklingen i respektive målgrupp samt antaganden om

resursförändringar.



Den befintliga personalen antas sluta, gå i pension, vara sjukskriven eller

deltidsarbetande enligt startårets förutsättningar. De anställda som inte

slutar blir ett år äldre för varje år. De som slutar ska ersättas. De som

slutar ersätts med fiktiva personer med statistiska egenskaper som hämtas

från historik. Ökar behovet av personal ökar också rekryteringsbehovet.



Rekryteringsbehovet blir en konsekvens av personalbehov

(befolkningsförändringar och resurser), personalomsättning och

personalens ”statistiska egenskaper” (som ålder, sysselsättningsgrader,

sjukskrivningar mm).

(77)

www.grkom.se

AID-koder

P e rsona lgrupp

AID -kode r

Ledningsarbete

101010-109090

Sjuksköterska

205010-206510

Undersköt, skötare

207010-207014, 207018-207020

Vårdbiträde, vårdare m fl

207021-207026, 207090

Personlig assistent

207027-207028

Övrigt vård omsorgsarbete

201010-204610, 207015-207017, 208010-208090, 251010-252090

Socialsekreterare m fl

351010-351014

Övrigt socialt och kurativt

351015-352090

Rehabilitering och förebyggande arbete

301010-301090

(78)

Doknr. Giltigt fr.o.m. Version Ersätter version

1 Sjukhusövergripande riktlinje 2012-10-10 2.0 1.0

Värdering av utbildningar för undersköterskor/barnsköterskor/skötare på

gymnasienivå

Utfärdat av (för- och efternamn) Godkänt av (ansvarigs för- och efternamn samt funktion) Datum

Viktoria Hostetter Stalfors Anne Skånberg/Ann-Sofie Stambej 2012-10-10

1(4)

Detta dokument gäller för samtliga verksamheter inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Riktlinjen är vägledande och ses som ett stöd till chefer vid rekrytering av

undersköterskor/barnsköterskor/skötare.

Viktigt är att som arbetsgivare se vad individen har med sig för kurser och poäng i sitt

slutbetyg, alt samlade betygsdokument/utdrag ur betygskatalog. Hur de formella

utbildningarna svarar upp på de kompetenskrav som efterfrågas idag behöver dessutom vägas

samman med personens erfarenheter, dvs. den reella kompetensen och hur den svarar upp på

den efterfrågade nivån.

Vid behov av stöd, tolkning eller kvalitetssäkring av att betyg är godkända och uppfyller de

krav vi har inom SU så kan chefer vända sig till HR-specialister inom respektive område.

Har den sökande ett Diplom från Vård- och omsorgs college är det en kvalitetsstämpel på att

personen har genomfört studierna hos en certifierad utbildningsanordnare i samverkan med

arbetslivet. Det är trots detta viktigt att titta på innehållet så att det motsvarar verksamhetens

kompetenskrav. För mer information om Vård och omsorgscollege och diplom se;

http://www.vo-college.se/Article1.aspx?PageId=52

Nedan följer en vägledning av:

1. vad som gäller avseende formell kompetens för undersköterskor/barnsköterskor/skötare för

den gamla och nya gymnasieskolan

2. vad SU ser som minimikrav för formell kompetens vid anställning av

undersköterskor/barnsköterskor/skötare

1. Formell kompetens för undersköterskor/barnsköterskor/skötare

Gamla Gymnasieskolan

Den gamla gymnasieskolan 2000-2011 kan studeras inom såväl ungdoms- som

vuxengymnasium. Som undersköterska/barnsköterska/skötare har du då gått

Omvårdnadsprogrammet.

Ungdomsgymnasiet – GY 2000 Vuxengymnasiet Slutbetyg De som gått ungdomsgymnasiet före år

2011 måste ha minst 2500 gymnasiepoäng för att erhålla ett slutbetyg. 90 % av 2 500 poäng måste vara godkända för att uppfylla

grundläggande behörighet till skolan (G, VG, MVG) resterande kan vara icke godkända (IG).

De som gått vuxengymnasiet före år 2011 måste ha minst 2350 gymnasiepoäng för att erhålla ett slutbetyg. (Idrott och hälsa samt Estetisk verksamhet ingår ej på vux)

De ska vara godkända karaktärsämnen 1 350 poäng fördelat på gemensamma kurser och valbara kurser. Dessutom ska personen ha godkänt i Svenska/Svenska som andraspråk A+B, Matematik A, Engelska A.

(79)

2(4)

Ungdomsgymnasiet – GY 2000 Vuxengymnasiet Samlat betygs

dokument

Ett samlat betygsdokument är en sammanställning av kurs/er som eleven läst. Innehållet av vilka kurser som är godkända är vägledande för

anställningsbarheten. Det finns kärnämnen och karaktärsämnen.

Ett samlat betygsdokument är en

sammanställning av kurs/er som eleven läst. Innehållet av vilka kurser som är godkända är vägledande för anställningsbarheten. Det finns kärnämnen och karaktärsämnen.

Betygsskala MVG, VG, G är godkända betyg

IG är icke godkända betyg MVG, VG, G är godkända betyg IG är icke godkända betyg Specialutformat

program

Om eleven har gått igenom ett nationellt eller specialutformat program framgår det i klartext på betyget om programmet är fullständigt=F, utökat=U eller reducerat=R. Om eleven har gått igenom ett individuellt program streckas fältet på följande sätt: --- Äldre

utbildningar som motsvarar kraven

- Omvårdnadsprogrammet

- 2-årig vårdlinje, gren hälso- och sjukvård

- Utbildning till undersköterska/underskötare inom hälso- och sjukvård - Kurs för skötare i psykiatrisk vård, 2 eller 3 terminer (beroende på tidigare

erfarenhet)

- Vårdinriktad kompletteringskurs för särskild behörighet till vissa linjer inom högskolan, 1 år

Nya gymnasieskolan

I den Nya gymnasieskolan som införs from hösten 2011 kan eleverna få en yrkesexamen

eller en högskoleförberedande examen. Som undersköterska/barnsköterska/skötare har du

gått Vård- och omsorgsprogrammet som är en yrkesutbildning på 3 år som leder till

yrkesexamen.

Ungdomsgymnasiet – GY 11 Vuxengymnasiet – VUX 12 Slutbetyg Ett slutbetyg innehåller totalt 2500

gymnasiepoäng för ungdomsgymnasiet (motsvarar fullständig

yrkesexamen/gymnasieexamen).

Ett slutbetyg innehåller totalt 2 400 poäng för vuxengymnasiet (motsvarar fullständig yrkesexamen/gymnasieexamen).

Utdrag ur

betygskatalog Ett utdrag ur betygskatalog är en sammanställning av kurs/er som eleven läst. Innehållet i detta är vägledande för

anställningsbarheten.

Det ger inte med automatik motsvarande behörighetsnivå för formell kompetens.

Ett utdrag ur betygskatalog (samlat betygsdokument) är en sammanställning av kurs/er som eleven läst. Innehållet i detta är vägledande för

anställningsbarheten.

Det ger inte med automatik motsvarande behörighetsnivå för formell kompetens. Betygsskala A-E är godkända betyg

F är icke godkänd

A-E är godkända betyg F är icke godkänd Yrkesexamen För yrkesexamen från ungdomsgymnasiet

ska eleven ha:

2500 poäng varav 2250 ska vara godkända.

godkänt i Svenska 1, alternativt Svenska som andraspråk 1, Engelska 5 och Matematik 1a.

godkänt i 400 poäng av de

programgemensamma ämnena (se skolverkets hemsida, programstruktur -

http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/program/natio

nella-program/vard-och-

omsorgsprogrammet/examensmal-och-För yrkesexamen från vuxengymnasiet ska eleven ha:

2 400 poäng varav 2 250 ska vara godkända.

godkänt i Svenska 1, alternativt Svenska som andraspråk 1, Engelska 5 och Matematik 1a. godkänt i 400 poäng av de

programgemensamma ämnena godkänt gymnasiearbete

(80)

3(4) programstruktur )

godkänt gymnasiearbete

Den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) om minst 15 veckor ger möjligheter att pröva lärdomar och teorier i verkligheten.

Högskole-behörighet

En yrkesexamen samt godkända betyg i Svenska 3, alternativt Svenska som andraspråk 3 samt Engelska 6, ger också grundläggande högskolebehörighet.

För särskild behörighet för studier vid sjuksköterskeprogrammet krävs Matematik B (Ma 2,b el c) Naturkunskap B (Nk 2), Samhällskunskap A (Sk 1b el 1a1+1a2).

Alla elever på yrkesprogram ska ha rätt att läsa in de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet. Vid behov av validering eller komplettering av utbildning vänder man sig till en studievägledare vid vuxenutbildningen.

Lärlings- utbildning

Inom de yrkesförberedande programmen ska det vara möjligt att välja en gymnasial lärlingsutbildning där eleven genomför en större del av utbildningen på en eller flera arbetsplatser. Även den som gått en lärlingsutbildning eller en skolförlagd yrkesutbildning kan uppnå en yrkesexamen.

2. Anställningsbar inom SU

Gamla gymnasieskolan

För Omvårdnadsprogrammet (2000-2011) är det viktigt att arbetsgivaren granskar att

vederbörande har godkända karaktärsämnen 1 350 poäng fördelat på gemensamma kurser

och valbara kurser. Dessutom ska personen ha godkänt i Svenska/Svenska som andraspråk

A+B, Matematik A, Engelska A.

De som gått ungdomsgymnasiet GY2000 måste ha minst 2500 gymnasiepoäng för att erhålla

ett slutbetyg. 90 % av 2 500 poäng måste vara godkända (G, VG, MVG) för att uppfylla

grundläggande behörighet till högskolestudier, resterande kan vara icke godkända (IG). Ett

samlat betygsdokument är en sammanställning av kurs/er som eleven läst. Innehållet av

vilka kurser som är godkända är vägledande för anställningsbarheten.

Vuxenstuderande har ofta ett samlat betygsdokument, där 1350 gymnasiepoäng från

karaktärsämnena bör vara godkända inför en anställning i befattningen undersköterska/

barnsköterska/skötare.

Prioriterade kurser vid anställning inom SU:

Arbetsmiljö 50p Datorkunskap 50p Människan socialt och kulturellt 100p Etik och livsfrågor 100p Medicinsk grundkurs 100p Psykologi A 50p Vård och omsorgsarbete 200p Alternativ medicin 50p Barn och ungdomssjukvård 200p Geriatrik 100p Psykiatri 200p Lindrande vård 100p Omvårdnad 150p Sjukvård 200p Vårdpedagogik 50p Akutsjukvård 200p

(81)

4(4)

Äldre utbildningar som motsvarar kraven:

- Omvårdnadsprogrammet

- 2-årig vårdlinje, gren hälso- och sjukvård

- Utbildning till undersköterska/underskötare inom hälso- och sjukvård - Kurs för skötare i psykiatrisk vård, 2 eller 3 terminer

- Vårdinriktad kompletteringskurs för särskild behörighet till vissa linjer inom högskolan, 1 år

Nya gymnasieskolan

Ungdomsgymnasiet Vuxengymnasiet

Inom Vård och omsorgs college Göteborg har ett antal profiler för anställningsbarhet tagits fram för vuxenutbildningen.

För anställningsbarhet inom SU krävs utdrag ur betygskatalog om minst 1 400 poäng enligt sammanställning nedan.

För diplom från Vård och omsorgs college krävs dessutom Gymnasiearbete 100 p

Programgemensamma kurser 1 100 poäng för samtliga profiler

Hälsopedagogik 100p Medicin 1 150 p

Etik och män.villkor 100 p Psykiatri 1 100 p

Psykologi 1 50 p

Samhällskunskap 1a1 50 p Specialpedagogik 1 100 p Svenska 1 100 p eller

Svenska som andraspråk 1 100 p Vård- och omsorgsarbete 1 200 p Vård- och omsorgsarbete 2 150 p Profil 1 – Psykiatri, ytterligare 300 poäng

Gemensam kurs

Psykiatri 2 200 p Valbar kurs (100 poäng) Samhällsbaserad psykiatri 100 p Rättspsykiatri 100 p

Medicin 2 100 p Profil 2 – Sjukvård, ytterligare 300 poäng

Gemensam kurs

Medicin 2 100 p Valbar kurs/er (200 poäng) Sjukvård i hemmet Lindrande vård 100 p Hemsjukvård 100 p Akutsjukvård

Akutsjukvård 200 p Sjukvård – Barn och ungdomssjukvård

Barn och ungdomssjukvård 200 p Profil 3 – Äldreomsorg, ytterligare 300 poäng

Gemensam kurs

Äldres hälsa och livskvalitet 200 p

Vård och omsorg vid demenssjukdom 100 p Profil 4 – Funktionshinder, ytterligare 300 p För Vård och omsorgsprogrammet

(2011--) är det viktigt att arbetsgivaren granskar att vederbörande har en fullständig gymnasieexamen och ett slutbetyg, vilket innebär att:

2500 poäng varav 2250 ska vara godkända.

godkänt i Svenska, alternativt Svenska som andraspråk 1, Engelska 5 och Matematik 1

godkänt i 400 poäng av de programgemensamma karaktärsämnena

godkänt gymnasiearbete

Prioriterade kurser vid anställning inom SU: Gerontologi och geriatrik

Vård och omsorg vid demenssjukdom 100p Äldres hälsa och livskvalitet 200p

Hälsa

Barnhälsovård 100p Ergonomi 100p

Friskvård och hälsa 100p Komplementärmedicin 100p Kost, måltid och munhälsa100p Medicin

Medicin 2 100p

Pedagogik i vård och omsorg Socialpedagogik 100p

Vårdpedagogik och handledning 100p Psykiatri Psykiatri 2 200p Rättspsykiatri 100p Samhällsbaserad psykiatri 100p Sjukvård Akutsjukvård 200p

Barn- och ungdomssjukvård 200p Lindrande vård 100p

Räddningsmedicin 100p Teknik i vård och omsorg Teknik i vård och omsorg 100p De kurser som är prioriterade vid

anställning inom SU varierar beroende på verksamhetens kompetenskrav.

Exempelvis vid arbete som skötare inom Psykiatrin är fördjupningskurs Psykiatri 2 prioriterad.

(82)

Gymnasieskolan

Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan

Vad är det?

Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att följa upp ungdomars etablering på arbetsmarknaden och övergång till fortsatta studier efter avslutad gymnasieskola. Som en del av uppföljningen redovisas här statistik om etablering och studier för ungdomar som avslutat gymnasiestudier med slutbetyg med grundläggande högskolebehörighet.

Antal ungdomar som avslutat gymnasiestudier med slutbetyg med grundläggande behörighet

Grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier har den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program eller utbildning vid fristående skola har lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program (2 250 kurspoäng). Fr.o.m. år 2010 har behörighetskraven förändrats så att slutbetyget måste omfatta 2 500 kurspoäng. Detta betyder att elever med reducerat program inte kan få behörighet. Utöver kravet om minst 2 250 godkända kurspoäng krävs att eleven har lägst betyget Godkänt i kurserna svenska A och B (alternativt motsvarande kurser i svenska som andraspråk), matematik A samt engelska A. Gruppen ungdomar som avslutat gymnasieskolan med slutbetyg med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier inkluderar personer som erhållit diplom från International

Baccalaureate (IB) eller omdöme från Waldorfskola.

Andel etablerade och studerande

Uppgifterna som redovisas avser ungdomar som är antingen klassificerade som etablerade eller studerande. Klassificeringen är en del av det mer omfattande måttet etableringsstatus som bl a används i rapporten Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan.

Etableringsstatus klassificeras i totalt sex olika kategorier utifrån individbaserade uppgifter från flera olika datakällor, t.ex. inkomstuppgifter från kontrolluppgiftssystemet, sysselsättningsregistret på SCB och Arbetsförmedlingens sökanderegister.

Uppgifter om ungdomar som har osäker eller svag ställning på arbetsmarknaden eller som varken arbetar eller studerar ingår inte i redovisningen. För mer information om måttet etableringsstatus, se under Rapporter och utredningar nedan.

Etablerad

Arbetsinkomst på minst 174 200 kr, sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition (november månad 2012), inga händelser som indikerar arbetslöshet och inga händelser som indikerar

arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte är att betrakta som sysselsättning. Inkomstgränsen för 2010 är 166 000 kr och för 2008 158 400 kr.

Studerande

Registrerad på högskolans grundutbildning vårterminen eller höstterminen aktuellt år och erhållit någon form av studieersättning samma år (högskolestuderande)

eller

Erhållit någon form av studieersättning under aktuellt år (övriga studerande, t ex på komvux och folkhögskola).

Program

Avser det program som ungdomarna fick slutbetyg från. Detta innebär t.ex. att ungdomar som började på individuella program för att sedan gå över till ett nationellt program redovisas på det program som de har bytt till. De ungdomar som har läst fristående skolors gymnasieutbildningar eller

(83)

specialutformade program med anknytning har hänförts till närmast liggande nationellt program. Ungdomar som avslutat sin utbildning på individuella program kan inte få slutbetyg.

Överst på sidan

Att tolka

Tänk på följande när du tolkar uppgifterna:

Att läsa statistiken

Statistiken kan läsas bara på skolnivå utifrån respektive program. Detta för att etableringsmönstren varierar mellan programmen, vilket kan ge en missvisande bild om man jämför skolenheter med olika programsammansättning.

Programstruktur

Redovisningen som är aktuell för i år omfattar den tidigare gällande programstrukturen enligt Läroplanen för de frivilliga skolformerna från 1994 (Lpf-94) med revidering enligt Gy 2000. För de ungdomar som påbörjat gymnasieskolan från och med läsåret 2011/12 gäller programstrukturen enligt den reformerade gymnasieskolan, Gy 2011.

Överst på sidan

Insamling av uppgifter

Statistiken baseras på en totalundersökning av alla ungdomar som är folkbokförda i Sverige 31 december 2012 och har fullföljt gymnasieskolan med slutbetyg med grundläggande

högskolebehörighet läsåren 2011/12, 2008/09 eller 2006/07.

Registerdata inkluderar individbaserade uppgifter från flera olika datakällor, t.ex. inkomstuppgifter från kontrolluppgiftssystemet, sysselsättningsregistret på SCB och Arbetsförmedlingens sökanderegister. Den har sammanställts av SCB på uppdrag av Skolverket.

Överst på sidan

Rapporter och utredningar

Skolverkets följande rapporter och utredningar kan ge djupare information: Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan (2014)

Rapport nr 411

Klicka här för att söka upp rapporterna: Skolverkets publikationer.