Den Agila utvecklingen
En studie baserad på den agila metodikens utformning i praktiken
The Agile development
A study based on the agile methodology in practice
Madelein Larsson, Nathalie Lindholm
Centrum för teknikstudier,
Resumé
Vi har valt att inrikta oss på den agila utvecklingen som ämnesval till denna uppsats. Den agila utvecklingen handlar om ett nytt tänkande när man arbetar i olika projekt. Ämnesvalet omfattar information om dess innebörd, olika metodikformer samt en studie baserad på den agila metodikformens utformning i praktiken. Förutom relevant litteratur inom ämnet grundar sig studien också på en enkätundersökning som har gjorts på ett antal olika företag i Sverige som arbetar inom detta förhållningssätt.
Anledningen till varför vi har valt just detta ämnesområde är att vi har inom hela vår treåriga utbildning studerat det agila förhållningssättet och även försökt att tillämpa samtliga agila metoder inom olika projekt. Vi har också uppmärksammat att detta förhållningssätt börjar bli mer populärt att använda sig utav i företagsvärlden. På grund av denna förkunskap har vi försökt att gå mer in på djupet vad det agila innebär både som ett förhållningssätt i sig och för företagens del.
De resultat vi har fått fram utifrån våra intervjuade företag har visat en väldigt positiv syn på det agila tänkandet och man förespråkar en ljus framtid. Det agila manifestet som är grundpelaren för det agila tänkandet kommer att leda dessa företag mycket mer i framtiden.
Abstract
We have chosen to focus on the agile development the subject of this essay. The Agile development is a new way of thinking when working in projects. The subject for this essay includes information about the meaning, different methodologies and also a study based on the agile methodology formulation in practice. In addition to the literature the study is also based on a survey over a number of different companies in Sweden.
The reason why we have chosen this topic is that throughout our three-year education we have studied the agile approach and also tried to apply all the agile methods in various projects. We have also noticed that this approach is becoming more popular to use in the business world. We have tried to explore what the agile really means, both as an agile approach itself and what it means for companies.
The results obtained from our interview with companies have shown a very positive view on the agile thinking and they advocate a bright future for it. The agile manifesto which is the basic pillar of the agile thinking will guide these companies much more in the future.
Madelein Larsson och Nathalie Lindholm Centrum för teknikstudier
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 4
1.1 Bakgrund ... 4
1.2 Syfte ... 4
1.3 Frågeställningar ... 4
1.4 Målsättning... 4
1.5 Metod ... 4
2. Agila metoder ... 4
2.1 Vad är agilt? ... 4
2.2 Historik... 5
2.3 Det agila manifestet... 5
3. Den sekventiella utvecklingen ... 6
3.1 ”Managing the Development of Large Scale Software Systems” ... 6
3.3 Vattenfallsmetoden... 8
4. Tre agila metoder ... 9
4.1 Scrum ... 9
4.2 XP-Extreme Programming ... 9
4.3 Dynamic Systems Development Method (DSDM) ... 9
4.4 Sammanfattning av metoder... 9
5. En jämförelse mellan en traditionell vs en agil metod... 9
6. Om enkäterna... 10
6.1 Metod ... 10
6.2 Målet med enkätundersökningarna... 11
6.3 Resultat... 11
7. Sammanställning av enkätundersökning ... 11
7.1 Tacton Systems AB ... 11
7.2 AddQ Consulting AB ... 12
7.3 Amadeus... 13
7.4 Attentec AB... 14
7.5 Blueplane... 15
7.6 Aptly... 16
7.7 bwin Games AB ... 16
8. Reflektioner utifrån enkäterna ... 17
8.1 Det agila arbetssättet, en trendsättare? ... 17
8.2 En blandning av agila metoder ... 18
8.3 Vad anser man om vattenfallsmetoden?... 19
8.4 Är företagen/samhället redo för denna förändring? ... 20
9. Sammanfattning... 22
10. Källförteckning ... 23
11. Bilagor ... 24
11.1 Bilaga 1 Frågeformulär till vår enkätundersökning... 24
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Det har skett en ny utvecklingsvåg i IT-branschen. Den nya utvecklingen består av ett nytt arbetstänkande när det handlar om att arbeta i projekt eller att utveckla nya system. [1]
Inom vår utbildning har vi redan från år ett studerat det agila förhållningssättet och vi har även i många olika projekt försökt att anpassa oss till samtliga av dessa metoder. Tack vare denna bakgrund inom ämnet ifråga, hade vi tyckt det hade varit intressant att gå mer på djupet vad den agila utvecklingen innebär, främst för företagens del men även som ett förhållningssätt i sig.
1.2 Syfte
Problematiken inom det agila området ligger i det faktum att även om en del har börjat uppmärksamma denna utveckling [1] så råder det fortfarande en viss osäkerhet inom detta ämnesområde. Vi tror att det finns en del outforskade områden kvar som behöver få komma fram och studeras.
Vårt största syfte med denna uppsats är att vi vill belysa de mest populära metodikformerna inom det agila området. Vi vill också belysa en mer traditionell metod och hur den skiljer sig åt jämfört med en agil metod.
1.3 Frågeställningar
De frågeställningar som vi vill ha svar på med vår uppsats är följande: • Vad menas med ett agilt tänkande?
• Var kommer det agila tänkandet ifrån?
• Vilka agila metoder dominerar idag hos företagen?
• Varför används dessa metoder? Kommer de att kunna utvecklas och spridas ännu mer? • Vad innebär agilt tänkande för företagens del? För deras kunders del?
• Hur etablerade är dessa agila metoder i dagens samhälle? Finns det andra metoder som bevisar precis motsatsen?
• Hur viktigt kommer agilt tänkande vara för företagen i framtiden?
1.4 Målsättning
Det finns en del olika modeller och processer inom ramen för agilt tänkande som vi vill belysa, men också hur denna utveckling har vuxit fram och hur den används hos samtliga IT-företag. Vi vill också belysa en mer traditionell metod för att få en bild av hur det såg ut hos företagen innan de agila metoderna definierades. Vårt mål med uppsatsen är att man ska få en bredare kunskap i vad det innebär att arbeta agilt men också en djupare insikt i vilka agila metoder som idag dominerar hos samtliga företag och hur dessa metoder fungerar i praktiken.
1.5 Metod
Vi har försökt att rikta in oss på företag i Sverige som arbetar med ett agilt förhållningssätt. Dessa företag är både konsultföretag som erbjuder tjänster inom det agila området och systemutvecklingsföretag som utvecklar sina utvecklingsprocesser med hjälp av det agila arbetssättet. När det gäller de agila metoder som finns så har vi fokuserat oss på de metoder som nämndes i en gjord enkätundersökning.
Vi har också använt oss av relevant kurslitteratur inom ämnet för att kunna få svar på våra frågor.
2. Agila metoder
2.1 Vad är agilt?
För att få ett grepp om vad den agila utvecklingen innebär så refererar vi till vad Shore och Warden [2] skriver i sin bok: The Art of Agile Development:
”Den agila utvecklingen är en filosofi. Det är ett annorlunda sätt att tänka på när det handlar om mjukvaruutveckling”. [2, sid:9]
2.2 Historik
Den agila utvecklingen tog fart under 1990-talet som en del av ett antal lättrörliga metoder som skulle bli motsatsen till de metoder som ansågs tröga och alltför komplicerade. En av anledningarna till varför man ansåg att en förändring var tvungen att ske var att dåvarande traditionell utvecklingsmetodik såsom vattenfallsmetoden var för krävande och långsam för en utvecklare som behövde kunna arbeta mer effektivt. [3]
Istället för att alla programmerare skulle slåss för sina olika metoder som finns inom det agila området så samlades företrädare för olika profiler i Utah under februari 2001 och gjorde en sammanställning av många av de olika lättrörliga metoder som finns. Denna sammanställning utvecklades till ett dokument som är mer känt som det agila manifestet. [4]
2.3 Det agila manifestet
Bilden som man kan se här nedan beskriver det agila manifestets fyra värderingar. För mer information om dessa värderingar se antingen referens [3] eller [4].
I detta agila manifest finns det också tolv principer som man utgår ifrån. För mer information om dessa principer se antingen referens [3] eller [4].
Bild 2: Det agila manifestet, principer [4]
3. Den sekventiella utvecklingen
3.1”Managing the Development of Large Scale Software Systems”
Winston W. Royce var en man som arbetade mycket med forskning och undervisning inom
mjukvaruutvecklingsområdet. År 1970, skrev Royce artikeln:”Managing the Development of Large Scale Software Systems”. [5]
Denna artikel utgår ifrån en simplifierad modell som blir mer utvecklad under processens gång. [1]
Första delen av artikeln består av vilken process man kan använda när man arbetar med mindre system, detta är vad man skulle kunna referera vattenfallsmodellen till. [6] Men själva kontentan i artikeln handlar om hur man ska arbeta när det handlar om större datorsystem, modellen blir mer utvecklad ju större datorsystem det är. Man måste arbeta mer med inkrementella processer och tänka i banor som iterativt tänkande för att kunna hantera dessa större system. [1]
Bilden som följer här nedan visar hur en sekventiell modell kan utvecklas till en mer iterativ process bestående av fler återkopplingar och med mera tester av systemet. [1]
Bild 3: Den sekventiella modellen enligt Royce [1]
Enligt Royce är detta en bra modell att utgå ifrån när det handlar om att hantera större datorsystem. ”Men den innebär en del stora risker eftersom all testning fortfarande sker i slutet av livscykeln, vilket innebär att det man testar där blir svårare att analysera om problematik uppstår på något område. Märker man flera uppstående problem så måste man helt enkelt börja om från början igen”. [1, sid:328]
Men Royce har en lösning på detta problem, i sin artikel presenterar han fem olika steg som måste anpassas och läggas till i denna modell för att försöka få bort så många risker som möjligt.
Steg 1
Som man kan se på bilden med den iterativa presentationen så är analysfasen placerad före designfasen men enligt Royce så vill han att en preliminär programdesignfas ska ligga före analysdelen. Anledningen till detta resonemang är: ”Att programmeringsdesignern försäkrar på detta vis att mjukvaran inte kommer att misslyckas pga. datalagringen, tiden etc. Genom att placera denna preliminära programdesignfas innan analysfasen så kommer detta leda till en mer meningsfull programdesignfas, vilken är nästa fas efter analysdelen”. [1,sid:331] Steg 2
En annan viktig aspekt att tänka på när det handlar om stora datorsystem är att dokumentera dess design. Royce skriver: ”Att för att kunna hantera mjukvaran så krävs det en väldigt hög grad av dokumentation”. [1,sid:332] Royce skriver också vidare i detta steg och förklarar varför man måste ha så mycket dokumentation med. Royce menar som så: ”Att för att underlätta själva arbetet i processen så måste man dokumentera väl och på detta sätt uppnår man en bra kommunikation med alla de som är involverade i projektet. Genom att ha en löpande dokumentation i produktlivscykeln får alla intressenter en bra bild på vad som gäller och vad man ska fokusera sitt arbete på. Ju mer dokumentation det finns desto bättre fortlöper utvecklingen på ett positivt vis på väg mot slutmålet”. [1,sid:332]
Steg 3
I detta steg menar Royce att man ska göra allt arbete två gånger. ”Detta är speciellt om datorprogrammet blir utvecklat för allra första gången då är det viktigt att man levererar version två till dess kund. På detta sätt undviker man att onödiga fel uppstår och att det uppstår missnöje bland alla involverade intressenter”. [1,sid:334]
I steg fyra vill Royce belysa vikten med själva testningsdelen i sin modell. ”Det gäller att utföra testningen i olika delfaser vilka är: planera, kontrollera och utför testningen”. [1,sid:335]
För att kunna få ut så mycket som möjligt av denna fas vilken är den viktigaste fasen när det sedan handlar om målet att nå den slutgiltiga produkten, så ger Royce en del råd hur man bäst utför denna fas. ”Det är viktigt att införa test specialister som inte har varit med och bidragit med designdelen, men för att kunna uppnå detta mål krävs det mycket dokumentation som dessa test specialister kan ta del av. Men sedan är det också viktigt att varje del som utförs ska testas. Två starka ledningsord är dokumentation och testning”. [1,sid:335]
Steg 5
Den avslutande rekommendationen i Royce artikel är hur viktigt det är att ha dess kund involverad i hela processen. ”Om man har kunden med sig hela vägen så bidrar detta till större kundvärde för dess slutprodukt, vilket innebär att kunden får vara med och påverka om det är något i processen som man vill ändra på eller helt enkelt ta bort” [1,sid:335]
3.3 Vattenfallsmetoden
En av de mest kända varianterna av den sekventiella utvecklingen (hela systemet utvecklas i en enda sekvens) är vattenfallsmetoden. Denna modell består av en del faser där utvecklingen likt vattnet i ett vattenfall ”rinner ner” från en fas till nästa fas. Det som är väldigt speciellt med denna utvecklingsmetod är att man går inte tillbaka till föregående fas, själva tankegången är att varje fas ska vara godkänd och klar innan man går vidare till nästa fas. [6]
Vattenfallsmetoden har använts i mer än 30 år och själva tillvägagångssättet myntades 1970 av Dr. Winston W. Royce. [1]
Nedan följer en bild av hur en klassisk version av en vattenfallsmetod kan se ut.
4. Tre agila metoder
Det finns en mängd olika metoder inom det agila området men de metoder som vi vill nämna i denna uppsats är de som användes mest av våra intervjuade företag, vilka är följande: Scrum, Extreme Programming (XP) och Dynamic Systems Development Method (DSDM). [3]
4.1 Scrum
Scrum är en av de lättrörliga (agila) utvecklingsmetoder som finns och är skapad av Ken Schwaber och Jeff Sutherland. Själva ordet Scrum är ett begrepp som härstammar ifrån rugbyn, där man brukar dra liknelsen till vad som händer när just bollen sätts i spel. [8]
Det krävs tre olika rollbefattningar för att metoden ska fungera. Först måste man ha en produktägare som har det övergripande ansvaret över projektet. Produktägaren kan också utgöra beställaren av projektet. Sedan har man en projektgrupp som utför det faktiska arbetet i projektet och till sist ska det finnas en scrum-mästare som ska fungera som en slags vägledare för själva projektgruppen.
Det som kännetecknar denna metod är att projektgruppen alltid arbetar under en 30-dagars period där man hela tiden fokuserar sig på levererad affärsnytta. [9]
4.2 XP-Extreme Programming
XP är en disciplin för mjukvaruutveckling som bygger på värderingar som enkelhet, kommunikation, återkoppling och mod. Metoden är framtagen av Kent Beck. [10]
XP handlar mycket om samarbete där alla de som är involverade i ett projekt arbetar starkt tillsammans för att uppnå sitt mål. [11]
Inom XP så finns det en mängd tillämpningar som man följer för att få en så lyckad utvecklingsprocess som möjligt. Ett exempel på en av dessa tillämpningar är att man ska utföra olika acceptanstester, som ska godkännas av kunden i fråga. [12]
4.3 Dynamic Systems Development Method (DSDM)
Dynamic Systems Development Method (DSDM), är en agil metod som utvecklades i början av 90-talet, av ett konsortium. Detta konsortium är en försäljningsoberoende organisation, utan vinstintresse som äger och sköter själva ramverket för DSDM. [13]
Inom denna metod så finns det olika principer som är bra att utgå ifrån som t.ex. att man ska förespråka för en iterativ utveckling. Metoden ger också råd om en del tekniker som man kan använda sig av för att underlätta arbetet i processen. [14]
4.4 Sammanfattning av metoder
Även om processen kan se annorlunda ut för respektive metod så har dessa metoder många likheter med varandra:
• Alla förespråkar en iterativ utveckling • Fokusering på affärsnytta
• Aktiv kundinvolvering • Kontinuerlig testning • Fokusering på projektgruppen • Körbara leveranser
5. En jämförelse mellan en traditionell vs en agil metod
Barry Boehm och Richard Turner har skrivit en del intressanta reflektioner kring när man ska använda sig av agila metoder respektive mer disciplinerade och traditionella metoder som t.ex. vattenfallsmetoden. Deras fakta baseras på studier och analyser utifrån organisationers erfarenheter med agila respektive disciplinära metoder. [15]
Boehm och Turner [15] tar fram en del intressanta aspekter [15], som vi vill belysa om vad som skiljer just dessa metodikfomer åt. I en av deras figurer tar man upp de grundläggande skillnaderna angående agila vs disciplinära metoder. Dessa skillnader har vi sammanfattat i en tabell med utgångspunkt i vilka skillnader vi tycker är värda att nämna.
Bild 5: Boehm, B och Turner, R [15]
6. Om enkäterna
6.1 Metod
Tillvägagångssättet för att kunna få svar på våra frågeställningar har utförts i form av en enkätundersökning, där vi har skapat tjugoen stycken olika frågor som våra olika intervjuade företag har svarat på så gott de har kunnat. För att få ett bra underlag för dessa frågor så har vi efter rådgivning med lärare på
informationsarkitektprogrammet delat in dessa frågor i tre olika kategorier vilka är: • Mål/förhållningssätt
• Metodik/processer • Användning/kunder
För att se alla våra frågor till underlaget för vår enkätundersökning hänvisar vi till bilaga ett i denna uppsats. De företag som vi har riktat in oss på har både varit konsultföretag som erbjuder tjänster inom det agila området och systemutvecklingsföretag som utvecklar sina processer med hjälp av det agila arbetssättet. En annan sak som också är värt att nämna är att vi har riktat in oss på företag som är lokaliserade i Sverige.
Tillvägagångssättet för att få tag på dessa företag har varit på en webbsida skapad av en person vid namnet Krister Kauppi. Kauppi är både projektledare och systemutvecklare och tillsammans med några medlemmar från nätverket Agile Sweden har Kauppi skapat en lista över vilka företag främst i Sverige som arbetar agilt. [16]
Vår enkätundersökning har främst skickats ut via e-post meddelanden eftersom många av dessa företag har legat lokaliserade längre upp i landet som i t.ex. Stockholm och Göteborg. Vi har dock kunnat intervjua ett företag som finns placerade i Malmö.
6.2 Målet med enkätundersökningarna
Målet med denna enkätundersökning är att vi vill lyfta fram betydelsen bakom den agila metodikens utformning och utveckling. För att kunna uppnå detta så kände vi nödvändigheten av att skicka ut enkäter till olika agila företag runt om i Sverige. Efter att ha studerat ett flertal agila metoder så tyckte vi att det skulle vara intressant att lyfta fram vilka agila metoder som används i dagsläget och samtidigt lyfta fram hur dessa metoder fungerar i praktiken. Dessutom ville vi få en bättre uppfattning om dess vidare utformning inom det framtida
perspektivtänkandet.
En annan aspekt som vi också ville få fram var om företagen idag använder sig av en mer traditionell metod som t.ex. vattenfallsmetoden och vad man anser är bra med denna jämfört med en mer agil arbetsmetod.
6.3 Resultat
Totalt har sju stycken företag varit med och tagit del av vår enkätundersökning och dessa företag ligger som sagt placerade runt om i Sverige. Resultaten från företagen har varierat en del men i det stora hela har alla varit eniga om hur betydande ett agilt arbetssätt är för att kunna uppnå ett positivt resultat både för företagets del men även för dess kunder.
Utifrån denna undersökning har vi lärt oss mycket om hur företagen använder sig av det agila förhållningssättet. Det som förvånade oss mest var att nästan alla företag använder sig av en mix av de agila metoder som finns för att kunna anpassa sin tjänst eller produkt på bästa lämpliga vis. Detta tyckte vi var väldigt intressant eftersom vi har studerat ett flertal olika agila metoder till denna uppsats och vissa av dessa kan kännas ganska omfattande som t.ex. DSDM [14], men tar man det ”bästa” från varje metod så är det lätt att ta bort respektive metods svagheter.
Om man vill läsa mer om vår sammanställning av dessa sju företag hänvisar vi till kapitel sju i denna uppsats.
7. Sammanställning av enkätundersökning
7.1 Tacton Systems AB
Tacton är en global leverantör av försäljningen konfiguration programvaror och tjänster och företaget grundades i mars 1998. När de driver sina kundprojekt erbjuder de sina kunder att köra sina projekt enligt den agila metodikformen.
Det var inte allt för länge sedan som det agila tänkandet tog fart på Tacton Systems, de började använda sig av en agil metod för cirka ett år sedan. Bakgrunden till detta låg i att de kände att de hade stora problem med att leverera i sina kundprojekt, deras tidsuppskattningar stämde sällan överens med verkligt nedlagda timmar, det skapades ett stort personberoende, vilket ledde till stora komplikationer när folk slutade på företaget. Ett annat stort problem var också att deras kunder ändrade sina krav hela tiden, vilket de inte hade ett bra sätt att hantera på.
Någonting drastiskt var tvunget att ske och år 2008 var det året då förändringens vind svepte över företaget, det var nämligen då som man började uppmärksamma det agila arbetssättet. Man började först med att använda sig av det agila tänkandet internt inom företaget, detta för att testa och se hur processen fortlöpte, efter en tid när man var mer bekväm i arbetssättet, så började de gå ut med det mer officiellt. Det som tilltalade Tacton mest inom det agila tänkandet var framför allt:
• Kollektivt ägarskap – För att undvika personberoenden och främja kunskapsspridning och visibilitet i projekten.
• Iterativa processer – Mindre releaser för att få bättre koll och kvalitet i det som levererades. • Reflektioner och ständiga förbättringar överlag.
För Tactons del innebär själva ordet ”agilitet” främst förmågan att lätt kunna anpassa sig till ändrade omständigheter, som ändrade krav, ändrad bemanning, förmågan att anpassa utvecklingsprocessen mm. För
deras kunders del innebär det förhoppningsvis bl.a. bättre kvalitet på deras leveranser samt större möjligheter att kunna vara med och påverka utvecklingsprocessen.
De största fördelarna med att arbeta agilt anser Tacton är att det blir ett minskat personberoende i och med kollektivt ansvar, både när det gäller utvecklig och estimering, sedan blir det också en bättre kunskapsspridning med dagliga avstämningsmöten.
Tactons mål med företaget utifrån ett agilt perspektivtänkande är att det ska nå hela vägen upp till
managementnivå, de vill jobba mer på att sälja in det agila tänkandet mer från början i sina projekt, där man vill sälja in en iteration i taget. Många kunder är dock något misstänksamma till denna idén då de oftast vill ha en tidsuppskattning från början till slut. Man får helt enkelt jobba mer på att övertyga sina kunder att när man använder sig av en agil metod så blir det bättre kvalitet i leveranserna, möjligheten till att anpassa sig efter ändrade kundkrav ökar och det blir också ett bättre informationsflöde. Resultatet blir att man får fler nöjda kunder och mindre stressade utvecklare.
I dag använder sig Tacton av den agila metoden Scrum i sina utvecklingsprojekt men man försöker dock att ta in andra så kallade ”practices” från andra metodiker som t.ex. XP. Där man anser att det viktigaste inte är att följa en specifik metod utan att anamma ett visst tankesätt. Deras största Scrumprojekt körs nu mot företaget GE Healthcare.
De känner till det mera traditionella vattenfallsbaserade metodiksättet, då de har använt sig av denna
utvecklingsprocess tidigare. Det händer dock fortfarande när de jobbar med stora kunder som Ericsson och ABB, att de vill utgå efter denna metod. Resonemanget lyder som så att om man har ett projekt som är väldigt
väldefinierat och där man kan göra en specifikation som man vet att med säkerhet inte kommer att ändras, kan det fungera att köra enligt denna metod och därmed eventuellt få högre förutsägbarhet i termer av kostnad. Nackdelarna med denna metod är förstås att så fort som något händer som gör att man inte längre håller planen, så blir det svårare att hantera detta.
Att arbeta efter en traditionell arbetsmetod så som vattenfallsmetoden är inte något som Tacton rekommenderar och för de företag som fortfarande är kvar i det mera traditionella tänkandet kan det vara värt att plocka ut några saker till att börja med, som t.ex. dagliga morgonmöten eller reflektionsmöten. Det gäller att hitta en balans mellan det traditionella och det mera agila arbetssättet.
När det handlar om framtiden utifrån ett agilt perspektivtänkande så anser man på Tacton att ”lättrörlighet” har varit ett modeord ganska länge nu. Fler och fler börjar försöka att köra på ett mera agilt arbetssätt, vilket man anser är en väldigt positiv utveckling. Dock dyker det upp vissa svårigheter som nog gör att de existerande metoderna kommer att modifieras från att vara mer lösa principer till att bli mer hårt uppstyrda. ”Vågskålen” kommer att slå tillbaka och förhoppningsvis kommer man att hitta en gyllene medelväg mellan förutsägbarhet och lättrörlighet.
7.2 AddQ Consulting AB
AddQ Consulting är ett konsultbolag med experter inom test och kvalitetssäkring, där fokuseringen ligger på att effektivisera sina kunders verksamheter och förbättra kvalitén på de produkter eller system som de levererar. De har också ett brett utbud av utbildningar och seminarier inom test och just kvalitetssäkring.
År 2003 hade företaget ett ökat krav på täta iterationer och detta ledde till att man började jobba tillsammans med sina leveranser som man hade varje vecka till kunden. Det var dessa krav som gjorde att man började leta efter en metod som kunde hjälpa företaget med olika ramar för deras processer. Deras gamla metoder höll helt enkelt inte måttet eftersom de gång på gång inte kunde leverera i tid och med den förväntade kvalitén och den funktionalitet som kunden hade beställt.
Man började tänka mer inom de agila termerna och tanken att få till ett bra samarbete i teamet, bättre kontakt med sina kunder och ökad kvalitet motiverade dem att börja använda sig av ett agilt arbetssätt.
För AddQ:s del innebär agilt tänkande följande:
• Att optimera releaseplanen och prioritera kraven i samråd med kund utifrån vad som levereras efter varje iteration.
• Att optimera processen och att diskutera och förbättra processen efter varje iteration.
För sina kunders del innebär det agila tänkandet att ständigt leverera i tid, att ta ”kontroll” över kostnaden och att kvalitetssäkra tidigare.
De största fördelarna med att arbeta agilt enligt AddQ är teamkänslan, effektiviteten, tydligheten,
kunskapsspridningen, affärsmässigheten och dess kundmedverkan. Det man vill uppnå är att man vill leverera med känd funktionalitet, kvalitet och till en” fast” kostnad.
AddQ:s mål angående det agila tänkandet är att bidra med sin kunskap om verkligheten kring införandet av ett agilt arbetssätt. Dessutom vill man skapa tydliga och rimliga arbetspaket som går att avsluta i tid.
Ibland kan det uppstå problem dock, agila metoder är inga ”silverbullets” dvs. lösningar på allas problem. De största problemen ligger i oförståelse för metoden, individers motvilja och övertro. För att kunna arbeta agilt anser man att det krävs både kunskap och erfarenhet hos individen. En del ”agila” metoder kan ses mer som ett ”ramverk” där kunskap och erfarenhet är nyckeln till framgång. Vet man inte ”hur” spelar det inte så stor roll vilken metod man använder, man kommer ändå inte att lyckas.
Innan man började använda de agila metoderna hos AddQ så använde man sig mycket av vattenfallsmetoden. Numera använder sig företaget mest av Scrum, Extreme programming (XP) och Dynamic Systems Development Method (DSDM). Oftast använder man en mix av dessa metoder, för att anpassa sig till just sin
utvecklingsprocess. Men man anser dock att Srcum är starkast beroende på grund av marknadsföringen av den och att det är så enkelt att komma igång med att använda den.
AddQ har som sagt använt vattenfallsmetoden till tidigare projekt, men detta var innan år 2003 och nu ser man inga som helst fördelar med att arbeta inom en mera traditionell utvecklingsmetod. Självklart kan det tänkas att man anpassar vissa delar för att passa lokala förhållanden och kulturer men i längden är det bättre att använda sig av en mer förändringsbar metod där de flesta medarbetarna känner sig nöjdare när de får vara med och påverka istället för som på ett traditionellt sätt bli tilldelade sina arbetsuppgifter. AddQ känner till många företag som fortfarande arbetar kvar inom det mera traditionella arbetssättet.
De kunder som AddQ har varit hos och infört ett agilt arbetssätt använder fortfarande sig av detta arbetssätt i dagsläget, detta beror nog mycket på den stora kundmedverkan som det agila tankesättet bidrar till. Vad man vet så har det bara varit en kund som har varit orolig, när man har sagt att man vill arbeta med någon agil process och den enda förklaringen till detta anser man är att kunden hade ingen bra bild eller uppfattning om vad agila metoder egentligen är och hur dessa kan användas.
När det handlar om framtiden utifrån ett agilt perspektivtänkande så ser AddQ möjligheterna med en enorm expansion. Kanske inte förpackat i XP eller Scrum men det agila manifestet som är grundpelaren kommer att vägleda dem mycket mer i framtiden. De är inte heller rädda för att prova på andra agila metoder i framtiden, då man anser att det alltid är intressant med nya idéer och arbetssätt. De är ständigt lärande på AddQ och det agila arbetssättet främjar förändring på ett naturligt sätt.
7.3 Amadeus
Amadeus är en global leverantör av IT-lösningar för rese - och turistnäringen. De tjänster som erbjuds är bl.a. konsultering och mentorskap och deras största kunder är resebyråer i Skandinavien.
Man började använda sig utav det agila tänkandet för två år sedan, där viljan var att hitta arbetsmetoder som skulle ge mer kvalitetshöjande resultat. Det hela började med att en av deras medarbetare fick i
uppdrag att gå en utbildning i Scrum, man hade också en bra dialog med en av deras underleverantörer av systemutvecklartjänster, där det pratades mycket om det agila arbetssättet. Inom företaget är man också noggrann med att följa trender och vara pålästa inom litteraturen i fråga.
Spontant så visste man inte om det agila arbetssättet var rätt från början, men man kände att det var värt att testa, där man började prova delar utav det agila tankesättet. Deras första projekt där de använde sig utav en agil metod var till ett utvecklingsprojekt till en resebyrå.
För Amadeus del innebär det agila tänkandet främst att kunna träffas dagligen i sina arbetsgrupper och stämma av läget. För sina kunders del handlar det mycket om mer visibilitet och en högre kvalitet i leveranserna. De största fördelarna med att arbeta agilt är att det är ett bra sätt att sprida informationen på i
arbetsgruppen/projektet, samt skapar det också ett ”positivt stress” engagemang bland alla projektmedlemmar. Deras mål med företaget angående det agila tänkandet är att hitta och definiera en utvecklingsmodell som passar deras behov, de kommer t.ex. inte att kunna implementera hela Scrum ”by the book”. Utmaningen ligger i att hitta ett agilt angreppssätt som passar för alla behov, inklusive affärsmodellen. Man strävar hela tiden att försöka uppnå ökad leveransprecision inom främst kvalitet och de tidsmässiga aspekterna.
Det finns en del problem som man måste beakta om man vill arbeta efter ett agilt förhållningssätt och det stora problemet ligger i hur man ska få in ett agilt arbetssätt i själva organisationen. Många intressenter är ovana att interagera/kommunicera med ett agilt utvecklingsprojekt, därför är det väldigt viktigt att säkerställa så att omvärlden och det agila projektet kan kommunicera med varandra, innan man beslutar sig för att använda sig av just det agila arbetssättet.
I nuläget använder Amadeus delar av den agila utvecklingsmetoden Scrum, då man inte har möjlighet att köra ”by the book”, samt att de är relativt få personer involverade just i utvecklingsprocessen. Man har diskuterat om att testa andra metoder så som XP och testdriven utveckling, där man anser att dessa metoder skulle resultera i en ännu högre kvalitetsgrad. Det krävs dock mycket resurser som man i dagens läge inte har.
En mer traditionell arbetsmetod så som vattenfallsmetoden har använts och används fortfarande lite då och då till olika utvecklingsprojekt inom företaget, då man väljer att använda en blandning av både agilt och traditionellt tänkande. Man rekommenderar dock att rikta sitt arbetstänkande mer åt det agila hållet, eftersom man anser att det agila arbetssättet ger positivare effekter på leveransresultatet. Dessutom är detta arbetssätt en bra metod för att sprida kompetens mellan projektmedlemmarna.
När det handlar om deras kunder så är kunden i fråga inte helt medveten om hur Amadeus jobbar i just utvecklingsdelen. Dock så upplever man att kunden är nöjd med arbetssättet och responsen är generellt positiv. Amadeus ser positivt på framtiden utifrån ett agilt perspektivtänkande. De anser att det är viktigt att hitta ett arbetssätt där de i tidig fas får de svar som behövs för att kunna leverera i tid samt skapa en förutsättning över att frekvent säkerställa med beställare att de arbetar med rätt saker.
7.4 Attentec AB
Attentec är ett konsultföretag inriktat på kvalificerad teknisk systemutveckling och systemintegration. De är starka anhängare till ett agilt förhållningssätt och arbetar gärna i projekt som använder sig av agila metoder. Attentec började använda sig av de agila metoderna redan vid bolagets start år 2005. Anledningen till detta var att de trodde på många av de bakomliggande principerna bakom de agila metoderna och de ville helt enkelt lära sig mer om detta förhållningssätt. De hade även sett det användas mycket tidigare och alla var intresserade av att hitta metoder som underlättade ens arbete, som påskyndade processen och som helt enkelt gjorde det mer roligt att arbeta utefter. Man såg det också som en viktig positionering då man bedömde att deras kunder skulle börja använda det och även efterfråga det mer.
För Attentecs del handlar agilt tänkande om att ha en flexibel inställning till de metoder, verktyg och processer som finns men även att ha en vilja att alltid förbättra dessa. För deras kunders del ser de ofta de agila metoderna som ett sätt att uppnå högre utvecklingshastighet, högra kvalitet och en mer flexibel organisation. När det kommer till fördelarna med denna än så länge nya utvecklingsmetodik, så tycker man att det är bra att man lättare anpassar sig till förändrade förutsättningar men också att man får arbeta närmare kunden och oftare få framställa en produkt som ligger i linje vad kunden i fråga faktiskt vill ha. Man lägger sina resurser på ”rätt sorts utveckling”.
Ibland anser man att det kan uppstå problem när man vill arbeta agilt och det främsta problemet är att företagen vill gå över till att använda sig av de agila metoderna, för att de har hört så mycket bra om detta arbetssätt, utan att inse vad de grundläggande värderingarna är och vad det innebär för deras företag. De försöker att använda
I nuläget använder man sig inte av någon specifik metod på Attentec utan man plockar från hela listan av de agila metoder som finns med utgångspunkt i vad som passar bäst hos kunden. Dock använder de sig mycket utav Scrum, XP och testdriven utveckling. Anledningen till detta urval är att man tycker dessa är lätta att förstå, vilket är en grundsten för att man ska kunna införa dessa metoder hos en kund. Dessutom ger de väldigt mycket mervärde när man använder dessa tillsammans. Man anser också att Scrum, XP och testdriven utveckling utgör en mycket stark ryggrad i ett utvecklingsprojekt.
Inom vissa projekt använder de sig fortfarande utav mera traditionella utvecklingsmetodiker som t.ex.
vattenfallsmetoden, fast det är viktigt att poängtera här att det är endast på kundens begäran, då man i första hand på Attentec förespråkar användningen av någon agil metod.
Man rekommenderar därmed på Attentec att använda sig av ett mer agilare arbetssätt, då det ger så otroligt många fördelar i effektivitet, kvalitet, arbetsglädje och slutligen för resultatet.
På Attentec har man många återkommande kunder och man har i stort sett bara fått positiv feedback från de agila projekt som har genomförts. Numera känner också många kunder till det agila arbetssättet, vilket minskar en viss orohetsgrad i det hela.
Enligt Attentec är de agila metoderna definitivt här för att stanna, de har nu blivit betydligt mer accepterade i vårt samhälle. Man tror också att mognaden hos de företag som använder sig av det agila tänkandet kommer att öka med åren och man kommer att få se företag som helt och hållet lyckas anamma dessa agila metoder, jämfört med hur det ser ut idag där företagen oftast bara når halvvägs på sin höjd.
I framtiden är man inte rädd för att prova nya metoder, då man anser att det är en del av det agila tänkandet, att man just kan testa sig fram. Attentecs mål är att bli kända nationellt som goda leverantörer av konsulter med stor kunskap kring agila metoder.
7.5 Blueplane
Blueplane är ett konsultbolag lokaliserade i Malmö, som är inriktade på att hjälpa sina kunder att förbättra sina utvecklingsprocesser. De bygger sitt sätt att arbeta på utifrån erfarenheter av agila metoder såsom: XP och Scrum, men kan använda sig av andra metoder också, beroende på vad kunden efterfrågar.
Man började inte riktigt att använda sig av det agila tänkandet förrän år 2004 på Blueplane, men Marcus Widerberg (en av medarbetarna) fick upp ögonen för detta arbetssätt redan år 2000, där främst metoden XP uppmärksammades. Det som fick företaget att öppna upp ögonen för detta tankesätt var att man
uppmärksammade snabbt att positiva förändringar började ske som t.ex. att man fick mycket snabb och väldigt bra feedback på allt arbete som gjordes. Dessutom kände man att det blev lättare att anpassa situationen till diverse förändringar, det skapades en flexiblare arbetsmiljö helt enkelt.
På Blueplane anser man att ett agilt tänkande innebär att man har ett kontinuerligt samarbete med alla de som jobbar inom företaget men även med deras kunder. Engagemanget ökar ständigt. De största fördelarna med att arbeta agilt anser man främst är de förändringsmöjligheter som sker plus att det också skapas en stark
samarbetsvilja och arbetsmiljö. Det man vill uppnå med genom att använda sig av någon agil metod är att man vill få andra att tänka själva, detta kan uppnås genom ett starkt samarbete med alla de som är involverade i företaget. Alla kan och får vara med och påverka och detta är så betydande, framförallt för slutresultatet i sig. Man anser dock att det finns negativa aspekter som måste beaktas när man använder sig av ett agilt arbetssätt. Det man främst tänker på är att eftersom det agila tänkandet är ganska så nytt i sig, så är kanske alla kunder inte lika öppna med att välkomna denna förändring. Processerna kan också vara väldigt tidskrävande, det krävs också mycket engagemang inom arbetsteamet och även kunskap om själva arbetsprocessen i sig för att kunna förhålla sig till ett agilt tänkande. Man måste leva i en flexibel och anpassningsbar arbetsmiljö, men alla kanske inte riktigt håller med om det där, eftersom många ställer höga krav på just förutsägbarhet.
I dagsläget utgår man inte efter en specifik arbetsmetod på Blueplane utan man tar det som är ”bäst” ifrån varje utvecklingsmetod och anpassar detta till sitt arbetssätt. Att ha en mix av olika metoder/verktyg är bra att utgå ifrån eftersom alla kunder kräver olika tjänster. De agila metoder som är vanligast att använda sig utav är XP och Scrum. När man pratar om styrkor respektive svagheter inom respektive metod, så resonerar man som så att alla metoder skiljer sig åt och har olika koncept (styrkor och svagheter), det gäller att anpassa en metod till
nuvarande situation . Genom att skapa en mix av de metoder som finns tillgodo så blir det svårt att peka ut svagheterna då man bara tar dess styrkor.
Blueplane har också använt vattenfallsmetoden i tidigare projekt, men det är ingen metod som man rekommenderar att utgå ifrån, där förändringar inte välkomnas på samma sätt som de skulle ha gjort vid användandet av någon mer agilare metod. Man får också mindre feedback och anpassningsbarheten blir inte i heller lika hög.
Man känner till företag som fortfarande arbetar inom det mera traditionella arbetstänkandet som t.ex. Tetra Pak och ABB. Ett problem som man ser tydligt idag är att många företag påstår att de använder sig av t.ex. Scrum i sina utvecklingsprocesser, men när leveranserna är få så blir detta ganska så motsägande.
Blueplane ser väldigt ljust på framtiden angående det agila tänkandet och man tror att det kommer att uppmärksammas och användas ännu mer än vad det används till idag. Målet är att få fler kunder att
uppmärksamma ett agilt arbetstänkande dessutom att kunna ta fram andra förbättringsmöjligheter t.ex. genom att prova på andra agila metoder, för att kunna leverera mjukvara med så hög kvalitet som möjligt.
7.6 Aptly
Aptly är ett IT-konsultbolag som fokuserar sig på verksamhetsutveckling, IT-arkitektur och systemutveckling. De tjänster som företaget har att erbjuda är delvis utbildningar inom Scrum samt coaching i olika agila projekt. Man började använda sig av det agila tänkandet år 2007, då man insåg att användandet av vattenfallsmetoden fungerade ganska dåligt och man såg snabbt fördelarna med de agila metoderna. Deras långa erfarenhet av traditionella projekt som ofta tagit längre tid och kostat mer än det var tänkt från början ligger till grund för att man var öppen för en förändring vilket de agila metoderna innebar. Genom utbildningar och olika
testningsmoment har man blivit omvänd på Aptly och tror nu att det bästa sättet att utveckla mjukvara, både för beställare och utvecklarna själva, är ett agilt arbetssätt.
Deras första projekt där man använde en agil metod var till en webbapplikation för byggbranschen och reaktionerna var väldigt positiva både för alla de som var involverade i projektet men även för beställaren, företaget använder sig även idag av någon agil metod.
För Aptly innebär det agila tänkandet att man vet att det som levereras är det som kunden vill ha idag och inte det som man ville ha igår. De största fördelarna med att arbeta agilt är att det bygger på en öppen
kommunikation inom teamet och även gentemot beställaren men även att alla är delaktiga och kan påverka sitt arbete. En annan viktigt fördel är att man levererar ofta och får därmed återkoppling mycket oftare också. Några negativa aspekter anser man inte att det förekommer genom att arbeta agilt.
I dag använder man sig av en mängd olika agila metoder t.ex. Scrum och XP men man skulle kunna tänka sig att prova på andra metoder som t.ex. Dynamic Systems Development Method (DSDM). Man har använt och använder sig fortfarande till viss del av mer traditionellare utvecklingsmetodiker.
När man ser på framtiden utifrån ett agilt perspektivtänkande så tror man att det detta arbetssätt kommer att bli allt vanligare. Man har också som mål inom företaget att utbilda och hjälpa sina kunder att arbeta så agilt som möjligt.
Det man främst vill uppnå genom att använda sig av en agil metod är att genom nära samarbete mellan beställare och utvecklare möta beställarens behov och utveckla det beställaren betalar för. Man vill också försöka ta bort den orohet som fortfarande råder bland vissa kunder angående det agila tänkandet. I dagsläget känner många kunder till det agila arbetssättet och man har många återkommande kunder.
7.7 bwin Games AB
bwin Games är världsledande på digital underhållning inom nätpoker-och kasinosegmentet. De använder sig av den agila metoden Scrum för projektledning, dessutom använder de också inslag från olika XP-tekniker. Det
På bwin Games började man använda det agila tänkandet för cirka fem år sedan. Eftersom företaget växte så växte också deras produkter och behovet av nya processer uppenbarades och efter ett antal försök med RUP- liknande angreppssätt, så övergick man till metoden Scrum. Man behövde helt enkelt få en ny metod där det skulle bli lättare att se och prioritera vad som var viktigast, t.ex. vilka krav som skulle prioriteras först osv. Agilt tänkande innebär för bwin Games att man kan vara mer förutsägbar inom systemutvecklingen dessutom hanteras kundens förväntningar på ett mycket bättre sätt, där den interna kunden får en aktiv roll istället för en passiv beställarroll. De största fördelarna med att arbeta agilt anser man är att man får bättre struktur och rutin på sitt arbete, man arbetar bara på det som för stunden är det mest prioriterade området. Det skapas också en bättre arbetsmiljö där rutiner för återblickar ständigt sker, dessutom sker det ett kontinuerligt lärande inom hela utvecklingsprocessen.
De vanligaste problem som kan dyka upp när man arbetar agilt, anser man är följande:
• Man följer inte processen, utan man utnyttjar möjligheterna samtidigt som man undlåter sig att leva upp till skyldigheterna.
• Man använder processen som ursäkt för att inte göra vissa saker t.ex. är det vanligt att utvecklare anser sig vara befriade från dokumentationen och hänvisar till agile/Scrum istället, vilket inte är korrekt. Chefer som inte riktigt förstår t.ex. metoden Scrum kan distansera sig från sitt ansvar och peka på processen som ursäkt för att man inte involverar sig.
Man har tidigare använt sig av den mera traditionella vattenfallmetoden men man rekommenderar inte att använda sig av denna metod i dagens företagsamhet. Generellt sett så anser man att det negativa med den är följande:
• Statistiskt sett så ändras 35 % av kraven under utvecklingsprojektets gång, detta leder till ett kostsamt dubbelarbete. För om man ändrar 35 % av kraven så måste sannolikt 35 % av hela arbetet göras om. • Statistiskt sett så kommer så mycket som 65 % av de beställda funktionerna aldrig att användas. Detta
leder bara till ett slöseri av dyrbar tid, då man istället kunde ha prioriterat de funktioner med högst relevans.
Om man ska använda vattenfallsmetoden så behöver man vara disciplinerad och utgå ifrån små projekt, där förändringarna är obetydliga för projektets framgång.
Det man har som mål angående det agila tänkandet är att skapa större nytta och en bättre arbetsmiljö för sina utvecklare. Man är inte i heller rädd för att testa andra agila metoder i framtiden.
8. Reflektioner utifrån enkäterna
Efter vår sammanställning av enkätundersökningen så finns det flera aspekter som vi vill belysa.
8.1 Det agila arbetssättet, en trendsättare?
Utifrån vår undersökning så tog det agila förhållningssättet riktigt fart i början av 2000-talet, där man kände att något nytt var tvunget att hända för företagens framtida utveckling och även till viss del överlevnad. Hur det agila tänkandet uppmärksammades skiljer sig lite åt mellan företagen. Samtliga var väldigt pålästa inom ämnet och hade sett det användas mycket tidigare i andra projekt med lyckad framgång, medan andra företag tog kurser i både Scrum och XP för att sprida sin kunskap vidare till sina medarbetare. Ett annat företag är väldigt noga med att följa trender och kände därmed att det var det ”rätta” steget för deras del att ta och prova på.
En fråga som vi tänker på i detta avseende är att handlar det egentligen bara om att följa trender? och i så fall är det lätt att misstolka och även missbruka det agila förhållningssättet?
På Attentec anser man att det främsta problemet är att företagen vill gå över till att använda sig av de agila metoderna, för att man har hört så mycket bra om detta arbetssätt, utan att inse vad de grundläggande
värderingarna är och vad termen agilt tänkande innebär för deras företag. Ett annat problem som man ser tydligt idag är att många företag påstår att de använder t.ex. Scrum i sina utvecklingsprocesser, men när leveranserna är få så blir detta ganska så motsägande. Så till viss del kan det tänkas att många företag vill utnyttja denna ”trend”
eftersom man vet att deras kunder troligtvis kommer att efterfråga och även börja använda sig av ett mer agilt arbetssätt.
Men vi tror att detta ”missbruk” kommer att slå tillbaka på dessa företag och vi håller också med när AddQ säger: vet man inte ”hur” spelar det inte så stor roll vilken metod man använder, man kommer ändå inte att lyckas.
Trender kommer alltid att finnas men det handlar om att ta till sig dessa på rätt sätt och inom den agila terminologin så krävs det både kunskap och erfarenhet hos individen för att kunna anamma dessa nya trender.
8.2 En blandning av agila metoder
Flera företag använder antingen Scrum, Extreme programming (XP) eller Dynamic Systems Development Method (DSDM), där man anser att dessa metoder utgör en mycket stark ryggrad i ett utvecklingsprojekt. Scrum är den dominerade metoden. Vilken metod man använder handlar mycket om hur själva arbetssituationen ser ut, om man väljer att använda sig av t.ex. metoden Scrum så får man ett mer självorganiserat projektteam baserat på en öppen kommunikation inom teamet och även gentemot beställaren. En annan viktig fördel är att man levererar ofta och får därmed återkopplingar oftare också. Det de alla agila metoderna har gemensamt dock är att de är alla anpassade till en föränderlig värld vilket alla de företag som arbetar inom detta metodiksätt hela tiden strävar efter att anpassa sig åt.
Oftast använder man en mix av dessa metoder för att anpassa sig till just sin utvecklingsprocess, där man anser att det viktigaste inte är att följa en specifik metod utan att anamma ett visst tankesätt. På Blueplane anser man att ha en mix av olika metoder/verktyg är bra att utgå ifrån eftersom alla kunder kräver olika tjänster. När man pratar om styrkor och svagheter inom respektive metod så resonerar man som så att alla metoder skiljer sig åt och har olika koncept (styrkor och svagheter), genom att skapa en mix av de metoder som finns att använda så blir det svårt att peka ut svagheterna då man bara tar till sig dess styrkor.
Genom att plocka ut de principer som passar bäst till sitt projekt så borde man få den optimala
utvecklingsprocessen för sitt företag baserad på det agila arbetstänkandet. Men det är dock viktigt att man har en förståelse för metoderna. Företaget Attentec anser att förståelsen är en grundsten för att man ska kunna införa någon av dessa metoder till kunden, dessutom ger metoderna väldigt mycket mervärde när de används tillsammans.
Om man betraktar framtiden så ser alla våra intervjuade företag väldigt positivt på de agila metodikernas utveckling. Enligt företaget Attentec är de agila metoderna definitivt här för att stanna, de har nu blivit betydligt mer accepterade i vårt samhälle. Man tror också att mognaden hos de företag som använder sig av det agila tänkandet kommer att öka med åren och man kommer att få se företag som helt och hållet lyckas anamma dessa metoder. Den största skaran av företagen är inte i heller rädda för att testa andra agila metoder i framtiden, då de anser att det alltid är intressant med nya idéer och arbetssätt. Det agila arbetssättet främjar förändring på ett naturligt sätt.
Den agila termen ”lättrörlighet” har varit ett modeord ganska länge nu. Företaget Tacton ser också på en ljus framtid inom detta området. Dock tror man att det kommer att dyka upp vissa svårigheter som gör att de existerande metoderna kommer att modifieras från att vara mer lösa principer till att bli mer hårt uppstyrda. Här ser vi ett tydligt problem för om det blir som Tacton förutspår så kommer det bli svårare för företagen att använda sig just av den existerande blandning som förekommer idag. Kommer det i så fall att bli svårare att återgå till en mer självständig metods förhållningssätt? Eller kommer det bli viktigare att följa en specifik metod än att anamma ett visst tankesätt?
Detta är en svår fråga i sig för ingen vet vad framtiden har att visa men det kanske är bra att hitta en medelväg bland alla dessa olika metodikformer. Man borde kanske tänka på att följa visa metoder mer ”by the book” för att få ett bättre underlag för respektive metod. På detta vis blir det lättare att förbereda sig för de motgångar som kan tänkas komma för företagen och man kan dessutom fortsätta att blanda dessa metoder med varandra. Men det är också andra aspekter som man måste ta hänsyn till, en annan anledning varför man använder sig av en blandning av de agila metoderna är att vissa av dessa kräver mycket resurser som många företag i dagens läge
8.3 Vad anser man om vattenfallsmetoden?
Även om det agila metodiksättet har fått en stor popularitet hos samtliga företag, så kan man ändå hitta spår ifrån det mera traditionella metodiksättet. I vår enkätundersökning fick vi fram att alla våra företag har någon gång använt sig av vattenfallsmetoden och vissa använder den fortfarande.
Tacton känner till det traditionella vattenfallsbaserade metodiksättet, då de har använt sig av denna
utvecklingsprocess tidigare. Det händer dock fortfarande när de jobbar med stora kunder som Ericsson och ABB, att de vill utgå ifrån denna metod. Resonemanget lyder som så att om man har ett projekt som är väldigt
väldefinierat och där man kan göra en specifikation som man vet med säkerhet inte kommer att ändras, kan det fungera att köra enligt denna metod och därmed eventuellt få högre förutsägbarhet i termer av kostnad. Detta resonemang leder oss till vad Ulf Eriksson skriver i sin bok: Kravhantering för IT-system: ”att denna metod fungerar endast i en omvärld som inte förändras”. [6, sid: 35)]
Eftersom vi lever i ett samhälle ständigt i förändring så blir nackdelarna med denna metod enligt Tacton att så fort som något händer som gör att man inte längre håller planen, så blir det svårare att hantera detta.
Boehm och Turner skriver också i sin artikel att för att kunna arbeta med en mer disciplinerad metod, så krävs det att processen både är förutsägbar och stabil och att förändringsgraden är låg. [15]
För de företag som fortfarande är kvar i detta tänkandet rekommenderar man på Tacton att det kan vara värt att plocka ut några saker till att börja med , som tex. dagliga morgonmöten eller reflektionsmöten. Det gäller att hitta en balans mellan det traditionella och det mera agila arbetssättet. Den stora frågeställningen är då om det verkligen finns en balans mellan just det traditionella och det agila arbetssättet?
Till viss del kan man säga att det finns en balans mellan dessa två förhållningssätt. Men det kan nog vara svårt för de företag som ännu befinner sig i det mera traditionella tänkandet att försöka tänka mer inom de agila termerna. Ibland kan det kännas bra med förutsägbarhet men eftersom vi lever i en förändrande omvärld så känns det som om denna förutsägbarhet inte längre känns så pålitlig, det är svårt att se in i framtiden och planera från start till slut. Många företag känner nog också att de agila metoderna anses väldigt omfattande, men om man försöker att ta små delar av det agila arbetssättet som Tacton rekommenderar så kanske det blir lättare att ta till sig detta förhållningssätt, där stabilitet kanske så småningom kommer att ersättas mer av anpassningsbarhet. Genom att anpassa sig lite mer åt det agila tänkandet så kan man nog ändå påstå att det finns en balans. Det gäller som Tacton också skriver att försöka hitta en gyllene medelväg mellan förutsägbarhet och lättrörlighet. Amadeus använder sig fortfarande då och då av vattenfallsmetoden till olika utvecklingsprojekt inom företaget. Man rekommenderar dock att rikta sitt arbetstänkande mer åt det agila hållet, eftersom man anser att det agila arbetssättet ger positivare effekter på själva leveransresultatet.
Vi tycker att detta visar en viss sorts balans mellan dessa två olika förhållningssätt. Det handlar nog mycket om att många utgår ifrån en traditionell metodikform och att man sedan anpassar denna till ett mera agilt tänkande, man försöker helt enkelt i vissa sammanhang att använda sig av en blandning. För i det stora hela speciellt när det kommer till konsultföretagen så resonerar de flesta som så att det handlar om att hitta ett arbetssätt som passar dess kund och många kunder befinner sig nog fortfarande kvar i det mera traditionella tänkandet. AddQ har använt sig av vattenfallsmetoden till tidigare projekt, men detta var innan år 2003 och nu ser man inga som helst fördelar med att arbeta inom en mera traditionell utvecklingsmetod. Självklart kan det tänkas att man anpassar vissa delar för att passa lokala förhållanden och kulturer men i längden är det bättre att använda en mer förändringsbar metod, där de flesta medarbetarna känner sig nöjdare när de får vara med och påverka istället för som på ett traditionellt sätt bli tilldelade sina arbetsuppgifter.
Återigen handlar det om att anpassa sig till nuvarande kund och situation. På Attentec förespråkar man
användningen av någon agil metod men man använder fortfarande mer traditionella utvecklingsmetodiker. Den stora frågan är då varför dessa kunder fortfarande befinner sig i detta traditionella tänkandet?
I artikeln: Software Teamwork: Do the Right Thing skriven av Jim Brosseau [17] tar man upp många viktiga aspekter kring varför vi människor är så rädda att ta till oss förändringar. Nedan följer ett utdrag ifrån denna artikel:
”We all resist change, even if we know deep down inside that it would be for the best, and no shortage of rationalization takes place to help us maintain the status quo. We invent all manner of excuses for preferring the current situation to any change, and when all else fails, we fall back on the old standard”. [17]
“It is important to recognize that change comes in many shapes and sizes, from those changes that are essential for our survival to the changes that will set us back several steps, from trivial tweaks to overwhelming
disruptions. We need to train our minds to recognize opportunities where a change can add value, instead of simply refusing to take on any changes at all”. [17]
Detta är intressant att resonera över för visst är det så att vi människor är ganska bekväma och ser gärna så liten förändringsgrad som möjligt i det vi gör för vi är rädda för vad dessa förändringar kommer att bidra till. Men det är viktigt som Brosseau [17] skriver att ta till oss de förändringar som just skapar värde. Men detta är som sagt lättare sagt än gjort men vi individer måste helt enkelt våga ta risker för att hitta dessa positiva
förändringsmöjligheter. Detta anser vi är ett tydligt problem i vårt samhälle och vi behöver träna oss mer på att välkomna dessa förändringar och ta till oss den ”nya” utveckling som råder. I alla fall de bitarna som bidrar t.ex. till bättre leveransresultat, bättre nytta och värde för alla de som är involverade i ett projekt eller företag. Om man ska använda denna traditionella utvecklingsmetod så måste man enligt bwin Games vara riktigt disciplinerad och utgå ifrån riktigt små projekt, där förändringarna är obetydliga för projektets framgång. Trots att fler och fler företag börjar uppmärksamma nyttjandet utav någon agil metod så finns det ändå spår kvar från den traditionella utvecklingsmetodiken. Frågan som vi måste ställa oss är att kommer det traditionella tankesättet alltid att finnas där med normen: så har vi alltid gjort innan? Eller kommer vi att kunna bryta denna norm och våga släppa in och bli mer öppna för förändringar?
Jim Brosseau resonerar på följande sätt i sin artikel: [17]
”For effective change in the workplace, we need to respect the distinction between doing things right and doing the right things. We need to overcome the inertia of behaving in a certain way simply because that’s the way it has been done, and we must recognize that we are responsible for ensuring that our actions lead us in the right direction”. [17]
Det handlar om att försöka bryta ett inlärt mönster och sluta tänka i banor som så har vi alltid gjort innan och våga ta till oss en rad olika förändringar som man egentligen i längden vet kommer att skapa värde. Det enda sätt som kommer att kunna bryta denna norm tror vi är att informera om dessa lättrörliga metoder. Det gäller att få individerna att bortse från en viss trygghet och att istället sträva efter att uppnå en mer anpassningsbar process där man vinner trygghet i längden genom att hela tiden hålla sig uppdaterad på både möjligheter och risker.
8.4 Är företagen/samhället redo för denna förändring?
Det agila metodiksättet har nu funnits under en tjugoårsperiod (tankegångssättet har funnits sen 1970-talet dock) och även om många känner till detta förhållningssätt i dagsläget så kan det ändå vara värt att diskutera kring ämnet om samhället är redo för denna förändring. Många av företagen har uppmärksammat och tagit del av detta förhållningssätt men vet man tillräckligt mycket om metoderna för att kunna ta till sig dessa och vad anser kunderna?
På Blueplane anser man att det finns en del negativa aspekter som måste beaktas när man använder sig av ett agilt arbetssätt. Det man främst tänker på är att eftersom det agila tänkandet är ganska nytt i sig, så är kanske alla kunder inte lika öppna med att välkomna denna förändring. Själva processerna kan också vara väldigt
tidskrävande, det krävs också mycket engagemang inom arbetsteamet och även kunskap om arbetsprocessen i sig för att kunna förhålla sig till ett agilt tänkande. Man måste leva i en flexibel och anpassningsbar arbetsmiljö, men alla kanske inte riktigt håller med om detta, eftersom många ställer höga krav på just förutsägbarhet. Det man vill uppnå med att använda sig av någon agil metod är att man vill få andra att tänka själva, detta kan uppnås genom ett starkt samarbete med alla de som är involverade i företaget. Alla kan och får vara med och påverka och detta är så betydande, framförallt för slutresultatet i sig.
Tacton anser man att den största problematiken råder när man ska sälja in detta arbetssätt till sina kunder. Kunden vill nämligen oftast jobba med namngivna resurser och ha dedicerade kontaktpersoner. När man säljer in en projektmodell som t.ex. Scrum, där man säljer in en iteration i taget, så uppstår det oftast problem eftersom många kunder vill veta vad allt kommer att kosta i slutändan. Detta är ett problem som man på Tacton måste arbeta vidare med i framtiden.
De flesta känner till agila metoder men det handlar mycket om man vill ta till sig det eller inte menar Addq. När det handlar om framtiden utifrån ett agilt perspektivtänkande så anser man på Tacton att ”lättrörlighet” har varit ett modeord ganska länge nu. Fler och fler börjar försöka att köra på ett mera agilt arbetssätt, vilket man anser är en väldigt positiv utveckling.
Men det finns ett problem dock när ett sådant här ”nytt” förhållningssätt uppmärksammas på marknaden och det är att många företag vet egentligen inte vad det agila handlar om utan man ger sig in på marknaden och försöker att arbeta efter de agila metoder som finns utan att ha något grepp om hur de egentligen fungerar. På Attentec tycker man att detta är ett ganska så stort problem i dagsläget där man hävdar att företagen vill gå över till att använda sig av agila metoder, för att de har hört så mycket bra om detta arbetssätt, utan att inse vad de
grundläggande värderingarna är och vad de innebär för deras företag. De försöker att använda agila metoder utan att förändra företaget i sig och detta leder i slutändan till problem på alla nivåer.
Det krävs både kunskap och erfarenhet hos individen om man ska kunna arbeta agilt. Enligt Addq tycker man att de agila metoderna mer ska ses som ett ”ramverk” där kunskap och erfarenhet är nyckeln till framgång. Vet man inte ”hur” så spelar det inte så stor roll vilken metod man använder, man kommer ändå inte att lyckas. Så det handlar om att anamma och ta till sig detta tankesätt på bästa möjliga vis. Visst vill alla företagen följa med in i framtiden med diverse trender men har man ingen insikt om vad detta förhållningssätt kan göra för oss individer, så kanske det är mest gynnsamt att inte använda någon agil metod. Det ligger något i det som bwin Games säger där man hävdar att många följer inte processen, utan man utnyttjar möjligheterna samtidigt som man undlåter sig att leva upp till skyldigheterna. Chefer som inte riktigt förstår t.ex. metoden Scrum kan distansera sig från sitt ansvar och peka på processen som ursäkt för att man inte involverar sig.
Detta anser vi är ett väldigt felaktigt beteende för ännu en gång handlar det om oförståelse av det agila förhållningssättet. Användningen av dessa metoder får också en negativ klang då många företag tar sig ann samtliga metoder men där slutresultatet ändå inte blir bra. Då bedömer vi det som om att det är inte själva utvecklingsprocesserna som det är fel på utan individernas okunnighet om förhållningssättet i fråga. Åter igen måste man inkludera kunskap och erfarenhet som leder till en kommunikation som skapar en vidare förståelse för detta förhållningssätt. På Amadeus ligger problematiken just i hur man ska få in ett agilt arbetssätt i själva organisationen. Många intressenter är nämligen ovana att interagera/kommunicera med ett agilt
utvecklingsprojekt, därför är det väldigt viktigt att säkerställa så att omvärlden och det agila projektet kan kommunicera med varandra, innan man beslutar sig för att använda sig just av det agila arbetssättet. Ledordet här är kommunikation.
Även om en viss problematik råder inom området så är alla våra intervjuade företag ganska eniga om att det agila förhållningssättet har en ljus framtid att hämta, det finns så många bra fördelar tycker man. De största fördelarna med att arbeta agilt enligt AddQ är teamkänslan, effektiviteten, tydligheten, kunskapsspridningen, affärsmässigheten och dess kundmedverkan. Det man vill uppnå är att man vill leverera med känd funktionalitet, kvalitet och till en” fast” kostnad. På Amadeus anser man att de största fördelarna med att arbeta agilt är att det är ett bra sätt att sprida information på i arbetsgruppen/projektet, samt skapar det också ett ”positivt stress” engagemang bland alla projektmedlemmarna.
Tactons mål med sitt företag utifrån ett agilt perspektivtänkande är att det ska nå hela vägen upp till
”managementnivå”, de vill jobba mer på att sälja in det agila tänkandet men från början i sina projekt, där man vill sälja in en iteration i taget. Man behöver också jobba mer på att övertyga sina kunder att när man använder en agil metod så blir det bättre kvalitet i leveranserna, möjligheten till att anpassa sig efter ändrade kundkrav ökar och det blir också ett bättre informationsflöde. Resultatet blir att man får fler nöjda kunder och mindre stressade utvecklare.
Enligt Attentec är de agila metoderna definitivt här för att stanna, de har redan nu blivit betydligt mer accepterade i vårt samhälle. Man tror också att mognaden hos de företag som använder det agila tänkandet kommer att öka med åren och man kommer att få se företag som helt och hållet lyckas anamma dessa agila
