Landstingets vision. Ett rikt och utvecklande liv i en region. Landstingets verksamhetsidé. Landstinget arbetar för

Å R S R E D O

V I S N I N G

2006

Landstingets vision. Ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt.

Landstingets verksamhetsidé. Landstinget arbetar för norrbottningarnas välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna, genom allmänna politiska val. Landstinget ska, genom att bedriva hälso- och sjukvård och folktandvård, verka för en rättvis välfärd fördelad efter behov och i allt väsentligt finansierad genom skatter.

Som folkvalt regionalt organ, ska landstinget medverka till Norrbot- tens utveckling och skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle.

Genom en aktiv kultur- och regionalpolitik, ekonomiskt och an- nat stöd till kollektivtrafik och de mindre företagens utveckling ska förutsättningar skapas för en god livsmiljö.

Landstingets mål. Landstinget ska genom ett hälsofrämjande synsätt, aktivt bidra till en god folkhälsa. Medborgarna i Norrbotten ska erbjudas tillgänglighet, kontinuitet och valmöjlighet i sin kon- takt med vården. Hälso- och sjukvård och tandvård ska ges i rätt omfattning, på rätt nivå, vid rätt tid och prioriteringsprinciperna ska vara vägledande. All vård ska bedrivas på evidensbaserad grund med kunskap om nya metoder, tekniker och läkemedel. Landstinget ska medverka till att Norrbotten blir en attraktiv region att leva i, med goda arbets- och utvecklingsmöjligheter, ett rikt kulturliv samt goda möjligheter till utbildning och väl fungerande kommunikationer.

Riksdagen har beslutat om förändringar i kommunallagens ekonomi- kapitel. Till exempel krävs att finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten fastställs i budgeten, att de efterlevs, följs upp och utvärderas. Landstingsfullmäktige har fastställt finansiella mål för 2006. I Landstingsplanen för 2007–2009 har även mer specificerade mål för verksamheten fastställts. Dessa mål utgör utgångspunkten för denna årsredovisning struktur.

2

Verksamhetsidé ... 2

Landstingsstyrelsens ordförande ... 4

Landstingsdirektören ... 5

Förvaltningsberättelse ... 6 – 19 Divisioner > Vuxenpsykiatri ... 21

> Primärvård ... 22

> Opererande specialiteter ... 24

> Medicinska specialiteter ... 26

> Diagnostik ... 28

> Folktandvård ... 29

> Kultur och utbildning ... 30

> Service ... 31

Ekonomisk årsredovisning > Fem år i sammandrag ... 32

> Redovisningsprinciper ... 33

> Resultaträkning och finansieringsanalys ... 34

> Balansräkning ... 35

> Driftredovisning, översikt ... 36

> Investeringsredovisning ... 38

> Noter ... 39– 44 > Revisionsberättelse ... 45

Stiftelser och bolag ... 46

Organisation ... 47

Bilaga Jämställdhetsredovisning

Innehåll

4 5 22

26 29 31 32

3

Landstingsstyrelsens ordförande

4

Den årsredovisning du håller i din hand markerar slutet på en mandatperiod och början på en ny. När vi gick in i mandatperio- den var vårt mål att långsiktigt stärka ekonomin. Men vi hade också föresatt oss att utveckla demokratin och verksamheten för att långsiktigt trygga vård och förutsättningar i Norrbotten. Fram- åtsyftande utvecklingssatsningar är nödvändiga om både ska kunna tillmötesgå medborgarnas behov och leva upp till de mål vi satt upp. Ett självklart mål är att alla medborgare ska ha tillgång till en god vård på lika villkor oavsett var i länet man bor. En förutsätt- ning för detta – att vi ska kunna verka för våra mål och uppdrag – är också att vi har en god utveckling i länets alla delar.

När vi nu sammanfattar år 2006 kan vi konstatera att landsting- ets ekonomi är god. För andra året i rad skriver vi för landstingets del plustecken i resultaträkningen. Det kan vi göra tack vare de förändringsarbeten som genomförts de senaste åren som nu ger lägre kostnader och högre tillgänglighet och kvalitet. Samtidigt kan vi konstatera att marginalerna är små. Om vi ska klara de ut- maningar vi står inför med en hälso- och sjukvård som kan göra allt mer för allt fler människor, måste förändringsarbetet fortsätta.

Behovet av förändringsvilja, utvecklingsarbete och fokus på nya utmaningar gäller också på demokratins område. Landsting- ets beredningar har nu funnit sina former för en bred dialog med medborgarna i länets alla delar. Det nyinrättade demokratiutskot- tet har tagit sig an uppgiften att utveckla de demokratiska for- merna i landstinget på ett offensivt sätt. Det är bara genom att ständigt kraftsamla kring demokratin som vi kan fortsätta bygga en rättvis välfärd och samtidigt hejda de odemokratiska krafterna i samhället. Ett gott exempel på ny modell för det demokratiska samtalet är den direktkontakt och de nya samarbetsformer som landstinget inlett med befolkningen i Kiruna, ett arbete som är unikt i landet.

Oavsett hur den framtida regionindelningen kommer att se ut så måste demokratin ständigt utvecklas för att fungera i det sam- hälle vi lever i. På det här området kommer de erfarenheter vi har byggt upp i Norrbotten att studeras på ett nationellt plan.

Vi kan också se att tillväxt sker inom ett flertal områden och på de flesta håll i länet. Som länets enda folkvalda organ har lands- tinget en stor regional roll att spela. Under året har den rollen för- tydligats och förstärkts. Det innebär bland annat att landstinget tar ett större ansvar på en regional, nationell och europeisk nivå bland

annat för att stärka länets transportsystem men också för andra centrala utvecklingsområden. Landstinget arbetar därför aktivt i de europeiska organisationerna Assembly of European Regions, AER, och Conference of Pheripheral Maritime Regions of Europé, CPMR, för att främja vår regions intressen på Europa nivå. Vi har viktiga roller att fylla i Europa på bland annat energiområdet och utvecklingen av e-hälsa.

Ett konkret exempel på hur ett nödvändigt utvecklingsarbete kan få en positiv regional effekt är landstingets beslut att förlägga den nystartade Skanningsenheten till Överkalix. Enheten, som öppnade den 1 december, sysselsätter 40 personer under tre års tid. I och med satsningen byggs det upp en kunskap på orten som kan ge positiva effekter på sikt.

Landstingsfullmäktige har fastslagit att det ska finnas fem sjuk- hus i länet. De mindre sjukhusen ska ha ett basutbud av hälso- och sjukvård samt profileras utifrån de egna förutsättningarna. Ett led i detta är IVAK-konceptet som innebär att ambulans, akutmot- tagning och intensivvårdsavdelning är samordnade i gemen- samma lokaler. I Kalix öppnade IVAK i januari och den 7 septem- ber togs första spadtaget för IVAK i Kiruna. Modellen kommer också att införas i Piteå under 2007.

Andra viktiga satsningar under året är beslutet om att öppna en dialysverksamhet vid Kalix sjukhus och en palliativ enhet vid Gällivare sjukhus samt att samla specialisttandvården till ett nytt Kompetenscentrum i Luleå. I februari öppnades också en ny orto- pedavdelning vid Piteå älvdals sjukhus där de flesta patienter som ska operera höft- och knäleder förbereds inför operationen. Sam- manlagt satsar vi över 100 miljoner kronor i nyinvesteringar på våra mindre sjukhus.

Förändringarna inom ortopedin har verksamt bidragit till att minska väntetidema. Sedan den första november 2005 har vi en utökad vårdgaranti. Inom verksamheterna har det gjorts stora in- satser för att leva upp till garantin och helst ha ännu kortare vän- tetider. Insatserna har inneburit att vi förbättrat tillgängligheten på område efter område. Några av insatserna, som exempelvis inom kvinnosjukvården och vid ögonkliniken, har uppmärksammats na- tionellt. På andra områden pågår ett intensivt arbete för att öka tillgängligheten. Målet är att på alla områden leva upp till vårdga- rantin. Vi kommer att nå det målet under 2007.

Till sist vill jag rikta ett tack till alla landstingets anställda och förtroendevalda för ett bra arbete under det år som gått.

Kent Ögren, Landstingsstyrelsens ordförande

”Det är bara genom att ständigt kraftsamla kring demokratin som vi kan fortsätta bygga en rättvis välfärd och samtidigt hejda de

odemokratiska krafterna i samhället.”

Landstingsdirektören

5

”Vi kan med rätta vara stolta över

det vi på relativt kort tid åstadkommit, främst inom områdena tillgänglighet och patientsäkerhet, två områden som vi fokuserat på.”

Man kan skildra ett verksamhetsår på många sätt och varje sätt ger sitt perspektiv på verkligheten, sin bit av helheten. En årsredo- visning ska vara en avstämning av hur en verksamhet har följt må- len samtidigt ett avstamp inför ett nytt år. En nyhet i Årsredovis- ning 2006 är att den följer den indelning som införts i landstingpla- nen från och med 2007 med målen Attraktiv region, God hälsa, God vård, Engagerade medarbetare och Stark ekonomi. Det gör det lättare att följa hur vi levt upp till målen. Årsredovisning 2006 är också en sammanfattning av året som gått, en uppslagsbok i miniformat.

Vill man veta mer är vår hemsida www.nll.se en bra källa till information om Norrbottens läns landsting. Exempel på det är de hundratalet pressmeddelanden vi gav ut under året. Årets första pressmeddelande skickades ut den 12 januari, rubriken var: ”Dra- matiskt kortare väntetider för höft- och knäplastiker”. I årets sista pressmeddelande skrev vi att Norrbotten är först i Sverige med förbättrad behandling av förträngda blodkärl, så kallad kryodilata- tion. Det visar också bredden i det förändringsarbete som pågår i landstinget.

Vårt systematiska förbättringsarbete har i och med 2006 gått in i en ny fas med ett genomförande på bredden. Insatserna ska ge effekter för patienterna och kunderna. Vården ska vara till- gänglig, säker, evidensbaserad (byggd på fakta), kvalitativt likvär- dig och effektiv. Med ett patient-/kundorienterat arbetssätt följer också en större arbetsglädje och bättre arbetsmiljö.

Vi kan med rätta vara stolta över det vi på relativt kort tid åstadkommit, främst inom områdena tillgänglighet och patientsä- kerhet, två områden som vi fokuserat på. Våra resultat har också rönt uppmärksamhet både inom landet och på den internationella arenan. Vi ligger i topp när det gäller vården av kvinnor med bröst- cancer, inom ögonsjukvården och kvinnosjukvården, för att nämna några exempel. När det gäller telefontillgänglighet inom primärvården är Norrbotten bäst i landet. Inom andra områden har vi kommit en bra bit på väg. Ett exempel är ortopedin där till- gängligheten ökat genom förändrade arbetssätt och genom att skilja på den akuta verksamheten och den planerade. Det syste- matiska förbättringsarbetet på alla områden i vår verksamhet re- sulterar i effektivare resursutnyttjande och lägre kostnader.

Vi har under året också tagit viktiga steg framåt på området forskning och utveckling, som är viktiga komponenter för en fram- gångsrik kunskapsorganisation. Intresset för forskning bland våra medarbetare har ökat, vilket är glädjande. I april disputerade Jan Minde vid Umeå universitet. Han är till vardags läkare vid ortoped- kliniken i Gällivare. Svensk titel på avhandlingen är: ”Ett liv utan smärta – en medfödd sjukdom orsakad av en nyupptäckt muta-

tion”. Nämnas bör också att de resultat som presenterats inom Monicaundersökningen har rönt internationell uppmärksamhet.

Jag brukar i olika sammanhang sammanfatta vårt mål för länet och landstinget ur den enskilde medborgarens synpunkt i tre på- ståenden:

Här vill jag leva och bo Här vill jag arbeta

Här vill jag vara patient, om jag behöver uppsöka hälso- och sjukvården eller tandvården

För att de här målen ska vara uppfyllda måste Norrbotten vara ett attraktivt län att leva och bo i. Här har landstinget, som enda folkvalda organ på regional nivå, en viktig roll att fylla. Landstinget arbetar regionalt, nationellt och internationellt för att vårt län uthål- ligt ska fortsätta den positiva utveckling som inletts. Det handlar om bättre kommunikationer, ett breddat näringsliv och att skapa en positiv bild av Norrbotten inom och utom länet. På den euro- peiska arenan är landstinget aktivt i bland annat frågor som rör e-hälsa och energi, områden där landstinget tagit en ledarroll i samarbetet inom AER, Assembly of European Regions.

Kulturen i Norrbotten har med rätta uppmärksammats och bi- drar verksamt till att göra länet attraktivt. Norrbottensmusiken, Norrbottens museum och Norrbottensteatern har skördat stora framgångar genom framsynta satsningar. Under hösten startade landets enda professionella kammarensemble, Norrbotten NEO, för nutida musik genom ett samarbete mellan Norrbottensmusi- ken, landstinget, Piteå kommun, Luleå kommun och staten. Det är ett exempel på den bredd som kulturen har i Norrbotten, bland annat genom de insatser som görs av landstinget.

Landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare. En förutsättning för detta är självklart att alla ska känna att de kan göra ett bra ar- bete för patienterna och kunderna. Det ger arbetstillfredsställelse.

För landstinget är det viktigt att behålla medarbetarna och att ny- rekrytera. En nyckelgrupp för ett bra arbetsklimat är våra chefer och ledare. Under senare år har landstinget satsat på ett ambiti- öst chefsutvecklingsprogram. Vår Chefsguide på Insidan har många besökare. Vi har fortsatt seminarieserien Ledarforum. Vi har kurser i ledarutveckling och vi har genomfört utbildningen i Kommunikativt ledarskap. Under 2007 går vi vidare med ytterli- gare satsningar. Målet är trygga och modiga chefer som driver verksamheten framåt.

Medarbetare och chefer på alla nivåer ska känna delaktighet i arbetet och genom ett teamarbete samverka i ett ständigt förbätt- ringsarbete med fokus på resultatet för patienten och kunden.

Slutligen vill jag rikta ett tack till alla medarbetare för ännu ett framgångsrikt år.

Norrbotten ska vara ett attraktivt län, såväl för norrbottningarna själva som för näringsliv och besökare. Det norrbottniska näringslivet ska vara välmående och dynamiskt med god förmåga till förnyelse.

Norrbottningarna ska känna stolthet och engagemang för sitt län och kunna vara delaktiga i den regionala utvecklingen.

Infrastruktur. För att Norrbotten ska vara en attraktiv region måste det finnas en väl fungerande infrastruktur där sjöfart, flyg, vägar och järnvägar tillsammans bildar ett samverkande transportsystem för såväl personer som gods. Landstinget har under 2006 arbetat på regional, nationell och europeisk nivå för att stärka lä- nets transportssystem. En särskild satsning har varit utvecklingen av dagtågstrafiken i övre Norrland för att säkerställa turer och bättre vagnar samt nationella hamnprioriteringar. Under året påbörjades översynen av en ny modell för kostnadsfördelning för länstrafiken i syfte att öka kommunernas möjlighet att påverka tra- fiken inom den egna kommunen för medborgarnas bästa.

För att sätta fokus på infrastrukturfrågor har ett kom- munikationspolitiskt råd inrättats som ska diskutera övergripande strategiska frågor för en effektivare infra- struktur i länet.

Ny strukturfondsperiod. En viktig del är samarbetet med andra aktörer. Under året har landstinget tillsam- mans med länsstyrelsen, kommunerna, universitetet, andra myndigheter och organisationer arbetat inten- sivt med programskrivningar inför den nya struktur-

Attraktiv region

fondsperioden. Strukturfondsprogrammen för perio- den 2007–2013 kommer att ha en klar inriktning mot Lissabonagendan (kunskapsbaserad tillväxt och sys- selsättning) och Göteborgsstrategin (hållbar utveck- ling). Norrbotten omfattas av programmen Regional konkurrenskraft (Mål 2) och Europeiskt territoriellt samarbete (Mål 3). Under året påbörjades arbetet med att ta fram ett gemensamt strategidokument för länets utveckling i form av ett regionalt utvecklingspro- gram.

Internationellt engagemang för ökad konkur- renskraft. Internationellt engagemang skapar förut- sättningar för en attraktiv och konkurrenskraftig re- gion. Landstinget är sedan flera år tillbaka engagerat i de europeiska organisationerna Assembly of Euro- pean Regions, AER, och Conference of Pheripheral Maritime Regions of Europe, CPMR, med syftet att främja regionens intressen på det europeiska planet.

Landstinget delade för första gången år 2006 ut sti- pendier för unga norrbottningars deltagande i den år- liga konferensen AER Youth Summer School. Delta- gandet resulterade senare i ett ungdomsprojekt om kreativitet, möjligheter, inspiration och handling (MIO) som syftar till att medvetandegöra och inspirera ung- domar i åldern 15–25 om deras möjligheter att för- verkliga sina idéer och starta egna projekt genom att använda de medel som redan finns.

Informationsspridning. För att synliggöra landsting- ets arbete med regional utveckling har under året ett nyhetsbrev Regionala nyheter introducerats. Även den välbesökta seminarieserien Morgonrock har under året bidragit till att på ett lättsamt sätt belysa aktuella och intressanta frågor för landstingets regionala utveck- lingsarbete.

Energi. Energi är en mycket viktig faktor för det norr- bottniska näringslivet och för utvecklingen av länet. En förutsättning för hållbar tillväxt är tillgång till en pris- värd, miljöanpassad och kvalitetssäkrad energi. Till- gång till energi är också en förutsättning för en bra livskvalitet för länets innevånare.

Landstinget har under 2006 initierat arbetet med en länsgemensam strategi för energi som beräknas bli färdig under 2007 samt initierat inrättandet av en cen- trumbildning för energi vid Luleå tekniska universitet (Rainbow Energy).

6

Förvaltningsberättelse

Norrbottningen ska må bra och leva ett långt liv. Individen ska ha kunskap om vad som påverkar hälsa och ta ett aktivt ansvar för att behålla eller förbättra sin hälsa. Delmålen finns inom områdena bra livsvillkor, goda levnads- vanor och hälsosamma miljöer.

Under året har målmedvetna insatser lagt grunderna för landstingets arbete mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Utgångspunkten har varit det na- tionella folkhälsomålet och arbetet ska utgå från två huvudlinjer:

• Främja en positiv och jämlik hälsoutveckling i länet

• Bedriva en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

De övergripande prioriteringarna i folkhälsoarbetet är åtgärder mot rökning, alkohol, narkotika, övervikt/

fetma, dåliga matvanor och brist på motion.

Samverkan är viktig mellan sjukvårdens egna verk- samheter men också med aktörer utanför landstinget.

För att skapa en gemensam vilja och samling kring

God hälsa

angelägna insatser och prioriteringar för folkhälsan har ett förslag till en folkhälsopolitisk strategi för Norrbot- ten tagits fram tillsammans med kommunerna i länet.

Hälsa på lika villkor? En befolkningsundersökning har gjorts tillsammans med övriga landsting inom Norrlandstingens Regionförbund samt Statens Folk- hälsoinstitut. I allmänhet upplever norrbottningarna att deras hälsotillstånd är bra även om det inte är ovanligt att ha en långvarig sjukdom eller handikapp. Kvin- norna rapporterar mer ohälsa och besöker sjukvården mer än männen.

tabell

Levnadsvanor har stor betydelse för hälsan. Tobaks- bruket är större i Norrbotten än i riket, vilket till stor del

Självrapporterade hälsoproblem bland

norrbottningarna 16–84 år, procent Män Kvin- nor

Långvarig sjukdom 41 43

Svår värk i rörelseorganen 15 22

Högt blodtryck 20 20

Nedsatt välbefinnande 10 19

Ganska/mycket stressad 7 13

Källa: Hälsa på lika villkor

7

beror på att länet har betydligt fler snusare. Rökning minskar bland norrbottningarna, men 17 procent av kvinnorna röker fortfarande. Förekomsten av fetma bland vuxna har en otillfredsställande utveckling. När det gäller alkoholvanor och bruk av narkotika har Norr- botten lägre siffror än riksgenomsnittet.

I samverkan med Luleå, Övertorneå och Överkalix kommun har landstinget under året samlat information från hälsosamtal, som skolsköterskorna normalt gör med skolelever, för att kunna följa hälsa, levnadsvanor och attityder bland skolelever. Landstinget ansvarar för förvaltning och bearbetning av materialet. Inför kom-

mande år kommer fler kommuner att delta och målet är en databas för länet.

Under åren 1995 till 2005 ökade andelen sexåringar i Kalix kommun som har övervikt eller fetma från 16 till 28 procent. Landstinget samverkar med Kalix kom- mun i projektet ”Viktiga Barn”, för att förebygga och behandla övervikt och fetma hos barn. I den förebyg- gande delen omfattas samtliga barn i förskoleklass och deras föräldrar samt skolpersonalen. Barnen följs sedan i årskurs ett och två och behandlingsdelen rik- tar sig till de barn som har fetma. En modell för famil- jebehandling av fetma hos barn har nu utarbetats och under året har skolsköterskorna remitterat de första familjerna för behandling, till Viktiga Barn Teamet vid Barn- och ungdomsmottagningen.

En mer hälsoorienterad hälso- och sjukvård.

Hälsofrämjande insatser är att främja och förbättra individens egenupplevda hälsa och hälsorelaterade livskvalitet. Sjukvården kan stödja den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och att förbättra den.

Under året har det pågått, eller påbörjats, en rad olika insatser i syfte att lyfta fram och förmedla hälso- främjande synpunkter i mötet med patienterna. Ett av många exempel är utbildning i motiverande samtals- metodik som fått stor spridning inom organisationen och används bland annat vid rökavvänjning. Möjlighet att få hjälp att sluta röka erbjuds via länets vårdcentra- ler. Olika insatser pågår också inom områdena kost, fysisk aktivitet, övervikt och alkohol.

Uppföljning av sjukvårdens samlade insatser inom folkhälsa sker i samverkan inom Norrlandstingens re- gionförbund. En ökad samsyn kring folkhälsa har ut- vecklats inom de fyra nordligaste landstingen. Detta har bland annat lett till i en gemensam handlingsplan för folkhälsa.

Exempel på levnadsvanor bland vuxna år 2006.Ålders- grupp 16– 84 år, procent.

Män Kvinnor

Norr-

botten Riket Norr- botten Riket

Röker dagligen 11 13 17 15

Snusar dagligen 30 21 7 4

Fysiskt aktiv mer än 30 minuter/dag 63 64 61 64

Riskabla alkoholvanor 15 17 8 9

Provat narkotika senaste året 1 2 0 1

Källa: Hälsa på lika villkor?

8

Förvaltningsberättelse

För patienter med Parkinsons sjukdom krävs en väl utvecklad vårdkedja där kompetens från sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped, dietist och uroterapeut ingår.

Geriatriken och neurologen vid Sunderby sjukhus har under ett års tid tillämpat gemensam mottagning kring vård och behandling av patienterna. Ambition är att etablera en Parkinsonmottagning och att såväl parkin- sonvården som neurologin i hela länet fortsätter att utvecklas.

Evidensbaserad vård. Vården ska bygga på veten- skap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möj- liga sätt.

Inom landstinget har ett flertal vårdprogram fast- ställts, dessa används som underlag för förbättrings-

God vård

Norrbottningarna ska utifrån behov ges rätt behandling, vid rätt tidpunkt och på rätt nivå.

Patientfokuserad vård. Vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens behov, förväntningar och värderingar och dessa ska vägas in i de kliniska beslu- ten.

Varje kvartal görs telefonintervjuer med befolk- ningen i hela landet och svaren redovisas i Vårdbaro- metern. Frågorna rör medborgarnas och patienternas syn på hälso- och sjukvården.

Under 2006 visar det sig att sju av tio norrbott- ningar har varit i kontakt med hälso- och sjukvården och många av dessa har besökt primärvården. Sam- mantaget har åtta av tio besökare hos hälso- och sjukvården i Norrbotten varit nöjda med sina besök.

Äldre är mer nöjda än yngre och männen är mer nöjda än kvinnorna. Av norrbottningarna anser 78 procent att de har tillgång till den vård de behöver. Därmed intar Norrbotten en sjätteplats i Vårdbarometerns jäm- förelse mellan landstingen i landet.

Enligt samma undersökning har norrbottningarna större förtroende för den sjukvård som bedrivs inom sjukhusen än inom primärvården. (72 respektive 57 procent). Länets akutmottagningar och mottagningar vid sjukhusen återfinns bland de fem landsting/regio- ner som har flest nöjda patienterna.

82 80 78 76 74 72 70 68

Nöjda besökare och uppfattning om tillgång till vård jag behöver, %

2002 2003 2004 2005 2006

Norrbotten Riket Nöjda besökare hos hälso- och sjukvården i

Norrbotten Riket Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver

9

arbete. Exempel på detta är den utveckling och för- bättring av diabetesvården som påbörjades hösten 2006 och där de nationella riktlinjerna ligger som grund. Vidare har behandlingsöverenskommelserna för KOL – kronisk obstruktiv lungsjukdom – och astma bronchiale uppdaterats och reviderats.

Att systematiskt använda sig av forskningsresultat och vetenskaplig kunskap, det är att arbeta evidens- baserat i vardagen. I september arrangerade lands- tinget en FOU-konferens under temat ”Låt forskningen lyfta vården” där deltagare från hela norra regionen deltog. Forskning om grundläggande orsaker till de- pression och manodepressivitet har under året bedri- vits inom division Vuxenpsykiatri.

Rapporter från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har legat till grund för flera konferen- ser och projektarbeten. Primärvården har drivit ett pro- jektarbete för att implementera en beprövad metod för att identifiera patienter med risk att drabbas av lång- varig smärta. Arbetet är slutfört och metoden ska nu spridas till samtliga vårdcentraler inom divisionen. Med utgångspunkt från SBU-rapporten ”Behandling av ångestsyndrom” anordnades under hösten en konfe- rens med deltagare från vuxenpsykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin, primärvården, kommunerna och brukarföreträdare.

Tillgänglig vård. Varje patient ska ha en tillgänglighet till hälso- och sjukvården som är rimlig med utgångs- punkt i bedömt behov.

Generellt är tillgängligheten god inom de flesta verksamhetsområden. Tillgängligheten följs upp lö- pande inklusive rapportering till Väntetider i vården.

Under de fem senaste åren har primärvården utvecklat sin tillgänglighet per telefon till att år 2006 ha den bästa i landet. Även här var åtta av tio nöjda och tyckte att tiden de fått vänta från telefonkontakten till besöket varit rimlig.

telefondiagra

Också inom sjukhusvården förbättras telefontillgäng- ligheten genom att många mottagningar infört telefoni- system liknande det i primärvården.

Många verksamheter inom sjukhusvården arbetar med förbättringskonceptet ”Bra mottagning” för att förbättra tillgängligheten. Exempelvis har antalet som väntar på tid för nybesök inom ortopedin i Sunderbyn minskat från drygt 1 600 patienter i februari till mindre än 400 i slutet av året. På liknande sätt har tillgänglig- heten inom kvinnosjukvården förbättrats, där har man nått längre än vad nivån inom vårdgarantin kräver, det vill säga tid inom 3–4 veckor.

För att korta vårdtiderna för de för tidigt födda bar- nen pågår försök om kontakt via webkamera kan öka tillgänglighet och trygghet. Familjen kan när som helst under dygnet kontakta en barnsjuksköterska.

Många patienter är i behov av dialys och antalet patienter ökar. Dialysenheter har sedan tidigare funnits i Sunderbyn, Gällivare och Piteå och nu har beslut ta- gits om verksamhet även i Kalix.

Under våren har rehabilitering via telemedicin prö- vats. Målgrupper har varit patienter med röst-, tal- och språksvårigheter på grund av Parkinsons sjukdom eller afasi efter stroke. Erfarenheterna visar att den dis- tansöverbryggande tekniken främjar vård på lika vill- kor, tillgängligheten ökar och därigenom även patient- nyttan.

Palliativa enheter för vård i livets slutskede har un- der året öppnats vid Gällivare och Piteå älvdals sjuk- hus. Sedan tidigare finns liknande enheter vid Sun- derby och Kalix sjukhus.

Kvalitativt likvärdig vård. Landstinget ska erbjuda likvärdig vård oavsett var i länet patienten bor samt tillhandhålla och fördela vården på jämställda villkor.

De flesta av verksamheterna inom hälso- och sjuk- vården kommer att vara med i relevanta kvalitetsregis- ter från och med våren 2007. Öron-näsa-hals, ögon, kirurgi och strokevård är exempel på områden där data från kvalitetsregister används aktivt i verksamheten.

Primärvården har arbetat fram ett handlingspro- gram för palliativ vård i samverkan med kommunerna i länet. Handlingsprogrammet innehåller definitioner av

Procent av besökarna till primärvården i Norrbotten

som tyckte det var lätt eller svårt att nå vårdcentralen via telefon:

År 2002 År

2003 År 2004 År

2005 År 2006 Lätt att komma fram per telefon 56 62 68 77 77

Svårt att komma fram per telefon 27 21 19 12 9

10

Förvaltningsberättelse

palliativ vård, etik och skillnaderna mellan grundläg- gande och specialiserad palliativ vård. Programmet anger också standarder och kvalitetsindikatorer för palliativ vård samt ett poängsystem för uppföljning.

Genombrottsprojektet Bättre vård i livets slut/Palliativ vård hade sin slutkonferens i oktober.

Säker vård. Vårdskador förhindras genom ett aktivt förebyggande arbete.

Målet är att skapa en säkerhetskultur, där data an- vänds för att förbättra patientsäkerheten. Ansvaret för människors säkerhet berör inte endast de yrkesutö- vare som har nära kontakt med patienter och brukare.

Ledningens engagemang i dessa frågor har en avgö- rande betydelse. Vid patientsäkerhetskonferensen i början av året deltog chefer och ledare samt omkring 500 medarbetare. Syftet med konferensen var att öka kunskapen om patientsäkerhet och att inspirera till fortsatt lärandestyrt förbättrings- och utvecklingsar- bete med fokus på patientsäkerhet. Liknande aktivite- ter med företrädare för smittskydd, läkemedelskom- mittén och patientnämnd har också genomförts.

I hälso- och sjukvården hanteras en mångfald med- icintekniska produkter från plåster och glasögon till dialys- och laboratorieutrustning, kirurgiska instrument och röntgen. Under året har ett hundratals medarbe- tare från landstingets olika verksamheter i länet utbil- dats i patientsäkerhet kopplat till medicintekniska pro- dukter.

Avvikelsehantering och Lex Maria. Processen för avvikelsehantering har anpassats efter Socialstyrel- sens riktlinjer. Norrlandstingen har samverkat med klassificeringsarbetet i syfte att rapportera avvikelser som berör regionsjukvården.

Patientnämnden – antal ärenden 2004–2006

År Bemötande/

kommunika- tion

Organisation /regler/

resurser

Vård/

behandling Ej rubricerad

orsak Totalt

2004 45 84 142 1 272

2005 63 126 124 0 313

2006 106 165 176 0 447

Organisationen för Lex Maria har under året tagit fo- kus på patientsäkerhetsarbetet och inte enbart anmäl- ningsskyldigheten.

Lära av misstag. Viktiga aktiviteter i patientsäker- hetsarbetet är att analysera risker och negativa hän- delser för att få kunskap om vilka åtgärder som ska vidtas för att öka patientsäkerheten. Under året har cirka 150 medarbetare utbildats i en metod för hän- delseanalys.

Patienter och anhöriga kan vända sig till Patient- nämnden för att få hjälp med att hantera synpunkter på hälso- och sjukvården. Patientnämndsärenden kan ses som patienters och närståendes avvikelsehante- ring. Ärendena återförs till verksamheterna som har ansvaret för att analysera dem och bedriva förbätt- ringsarbete. I denna fas av patientsäkerhetsarbetet ska antalet ärenden öka.

Under 2006 inkom 134 fler ärenden än under 2005, en ökning med 43 procent. Orsakerna till ök- ningen är flera, informationen till allmänhet och perso- nal har ökat och medborgarnas medvetenhet om pa- tienträttigheter har förbättrats.

Landstingstidningen har under hösten rapporterat om patientsäkerhetsarbetet. Patientsäkerhetsportalen på landstingets intranät är välbesökt och har haft 2 693 besökare.

Ärenden kan även anmälas till patientförsäkringen och i grafen nedan framgår antalet ärenden som an- mälts respektive ersatts under perioden 2001–2006.

Under 2006 anmäldes 309 ärenden att jämföra med de minst 1,5 miljoner patientkontakter som varit under året. Av de anmälda ärendena ersattes ca 50 procent, vilket är samma andel som rikssnittet.

400 350 300 250 200 150 100 50 0

Antal anmälda och ersatta skador hos patientförsäkringen 2001–2006*

2001 2002 2003 2004 2005 2006

Anmälda Ersatta

*) Antalet anmälda skador är det faktiska antal anmälningar som inkom respek- tive år. Ersatta skador är det antal ersättningsbeslut som PSR Personskadereg- lering har tagit det året.

11

Vårdhygien. Under året har en samlad organisation för vårdhygien skapats. Hygiensjuksköterskorna i länet genomför hygienronder för att beskriva, mäta och säkra den vårdhygieniska standarden. Infektionsregist- rering är nödvändigt för att följa förekomsten av vård- relaterade infektioner. Det yttersta målet är att före- bygga vårdrelaterade infektioner.

Piteå älvdals sjukhus har deltagit i ett förbättringspro- jekt och på så sätt kunnat sänka infektionsfrekvensen för djupa protesinfektioner från 5 till 0,55 procent och för ytliga infektioner från 6 till 4,2 procent. Det fram- gångsrika arbete har rönt uppmärksamhet såväl i Sve- rige som internationellt.

Säker läkemedelshantering. Det pågår flera kon- kreta förbättringsarbeten för att säkra läkemedelshan- teringen, till exempel har barn-, dialys- och rehabilite- ringssjukvården genomfört flera händelseanalyser.

Effektiv vård. Tillgängliga resurser ska användas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamhet och ekonomi.

Det nationella projektet Öppna jämförelser publice- rade sin rapport i juni och ett flertal av landstingets verksamheter utmärkte sig på ett positivt sätt i jämfö- relse med andra landsting. Exempelvis ligger Norrbot- ten 2005 etta när det gäller ögonbottenkontroll av dia- betespatienter och tvåa i riket när det gäller 5-årsöver- levnad i bröstcancer.

För att uppnå vårdgarantin har en medveten sats- ning på planerade operationer gjorts samtidigt som inriktningen varit att kontrollera flödet av akuta opera- tioner. Resultatet har blivit en tydlig ökning av opera- tioner.

Verksamhetsstatistik, antal 2006 2005 2004

Läkarbesök

Primärvård 316 355 313 546 313 797

Specialiserad somatisk vård 217 640 218 428 217 171

Vuxenpsykiatri 7 144 6 052 5 300

Privata läkare 61 667 65 288 69 133

Övriga besök

Primärvård 681 580 675 816 667 744

Specialiserad somatisk vård 170 006 153 616 161 430

Vuxenpsykiatri 45 213 49 649 48 828

Privata sjukgymnaster 187 022 190 159* 187 894

Vårdtillfällen

Primärvård 2 763 2 876 2 728

Specialiserad somatisk vård 39 630 38 774 38 223

Vuxenpsykiatri 2 028 1 943 1 487

Operationstillfällen öppen vård 60 813 52 339 47 642 Operationstillfällen sluten vård 14 672 13 113 12 815 I genomsnitt disponibla vårdplatser

Primärvård 47 47 50

Specialiserad somatisk vård 629 638 667

Vuxenpsykiatri 115 119 121

Anm: Specialiserad somatisk vård inkluderar barnpsykiatri

*) Uppgiften i Årsredovisning 2005 var inte fullständig

Digital diktering håller på att införas i hela länet för att förkorta utskriftstiderna och därmed förbättra patient- säkerheten.

För att underlätta och förbättra träning efter axel- ledsoperationer kan patienten via videokommunikation få stöd vid bedömning, behandling. Målet är även här kortare vårdtider, färre besök och mindre resande för patienterna. Resultaten är hittills positiva och metoden är möjlig att använda även för andra patientgrupper.

I februari öppnades en ny ortopediavdelning vid Piteå älvdals sjukhus där de flesta patienter som ska operera höft- och knäleder förbereds inför operatio- nen.

12

Förvaltningsberättelse

Engagerade medarbetare

Landstinget arbetar fortlöpande med systematiskt för- bättringsarbete i syfte att skapa förutsättningar för medarbetare att engagera sig i verksamhetens ut- veckling för att uppnå en kostnadseffektiv verksamhet.

På alla nivåer i organisationen bedrivs utvecklingsar- beten. Det är viktigt att ledningen driver och möjliggör utveckling. Medarbetarnas vilja och förmåga till lä- rande och förnyelse är avgörande för verksamhetens utveckling och förbättrade resultat. Under 2006 har nyckelområden för uppföljning av engagerade medar- betare tagits fram. Områden som ska följas upp är arbetstillfredsställelse, frisknärvaro, ledarskap och kompetens- och personalförsörjning.

Medarbetare i landstinget. Den 31 december 2006 hade landstinget 7 516 anställda, varav 94 plusjobb, vilket är en ökning med 165 eller 2 procent jämfört med föregående år. Ökningen i gruppen administra- tion utgörs av bland annat 66 plusjobb och 23 arkiv- assistenter (skanningsprojektet i Överkalix). Andelen kvinnliga medarbetare utgjorde 81 procent, oförändrat jämfört med föregående år. Medelsysselsättningsgra- den var 94 procent, vilket är oförändrat jämfört med föregående år.

Arbetstillfredsställelse. Verksamhetens behov styr arbetstidens förläggning. Utifrån detta mål ges perso- nalen inflytande och valmöjligheter för arbetstidens

förläggning. Medarbetarna ska ha rätt att arbeta heltid och också möjlighet att arbeta deltid. Andelen heltids- befattningar har ökat från 80 procent år 2005 till 81 procent 2006.

Personalomsättningen för alla personalgrupper till- sammans var 4 procent under året. Jämfört med år 2005 är det en minskning med 1 procent. Personal- omsättningen definieras som antalet avslutade anställ- ningar i procent av genomsnittliga antalet tillsvidarean- ställda under året.

Antal anställda per huvudgrupp och kön 2005 och 2006

Huvudgrupper 2006 2006 b) 2005 b)

Antal årsarb a) Kvin-

nor Män Totalt Totalt

Läkare 623 286 393 679 664

Sjuksköterskor 2 102 2 454 206 2 660 2 603

Undersköterskor m fl 1 214 1 188 235 1 423 1 491

Medicinteknisk personal 4 3 2 5 5

Paramedicinsk personal c) 497 593 82 675 646

Tandvårdspersonal 452 499 74 573 545

Kultur och utbildning 100 52 62 114 113

Driftservice 344 212 168 380 388

Administration d) 503 457 208 665 545

Läkarsekreterare 286 341 1 342 351

Totalt 6 125 6 085 1 431 7 516 7 351

a) Antal årsarbetare är arbetade timmar under 2006 omräknat till heltider.

b) Avser antal personer.

c) Avser arbetsterapeuter, sjukgymnaster, kuratorer m fl.

d) Avser utredare, ekonomer, personalspecialister, IT-tekniker, assistenter m fl.

13

Sjukfrånvaro – Frisknärvaro. Sjukfrånvaron i lands- tinget har fortsatt att minska för fjärde året i rad. Med nuvarande utveckling tyder det mesta på att målet med en sjukfrånvaro på 5,1 procent av bruttoarbetsti- den – en halvering av sjukfrånvaron 2002 – fram till och med år 2008, kommer att uppnås.

Statistiken visar entydigt att det är långtidssjukfrån- varon bland kvinnliga medarbetare över 50 år som står för den största delen av den totala sjukfrånvaron.

Det är också i första hand där de framtida insatserna ska fokuseras för att landstingets mål ska kunna upp- nås.

Antalet medarbetare som helt saknar registrerad sjukfrånvaro – det vill säga frisknärvaron – har minskat något jämfört med 2005. Definitionen på frisknärvaro kommer 2007 att ändras så att medarbetare med frånvaro upp till fem sjukdagar ingår i frisknärvaron.

Andelen med den nya definitionen är 66,5 procent 2006.

Ledarskap. Insatserna för att utveckla landstingets ledare har fortsatt under året. Aktiviteter som genom- förts är utveckling av chefsguiden, ledarforum och den

årligen återkommande ledardagen respektive utbild- ningen för nytillkomna chefer. Under året avslutades seminarieserien i kommunikativt ledarskap.

Kompetens- och personalförsörjning. På grund av stora pensionsavgångar de kommande åren är perso- nalförsörjningen i fokus. Landstinget har behov av ett 50-tal läkare redan idag, huvudsakligen till primärvår- den. Som ett komplement till generell rekrytering ge- nomförs regelbundet riktade insatser i Tyskland och Polen, vilket under 2006 har resulterat i ett antal nyan- ställda läkare. Flera insatser planeras på nationell nivå, där bland annat bilden av länet som en attraktiv till- växtregion ska framhävas tydligare för att väcka in- tresse hos nya medarbetare.

Landstinget har återinfört 21 månaders utbildnings- tid för AT-läkare för att göra landstinget mera attraktivt för utbildning. Detta är strategiskt viktigt då AT-läkarna utgör en viktig rekryteringsbas för vidare specialise- ringstjänstgöring till specialistläkare.

Landstingets bemanningscentrum som har funnits på varje sjukhus avvecklas från och med 2007. Med-

Utvecklingen av sjukfrånvaro

År 2002 2003 2004 2005 2006 Mål 2008

Frånvaro 10,1 9,8 9,1 7,9 6,9 5,1

12 10 8 6 4 2 0

Sjukfrånvaron fördelat på ålder och kön, procent

dagar+60

Totalt Män Kvinnor 0–29 år 30–49 år 50+ år

2005 2006

Frisknärvaro för anställda, procent

Period

Saknar registrerad sjukfrånvaro

2006 44,4

2005 45,6

16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0

Sjukfrånvaro per division 2002–2006, procent

Opererande specialiteter

2002 2003 2004 2005 2006

Medicinska

specialiteter Diagnostik Vuxen-

psykiatri Primärvård Folktandvård Service Kultur och

utbildning NLL genomsnitt

14

Förvaltningsberättelse

arbetarna överförs till divisionerna som får ansvaret för all bemanningsplanering. Nya LAS-2000 medarbetare kommer att anställas/konverteras i den division där de är anställda som vikarier.

Arbetstidslagen – ATL. Anpassningen till den nya arbetstidslagstiftningen har pågått under hela 2006.

ATL är en skyddslagstiftning. Utgångspunkten är att patienten ska tas om hand på ett tryggt och säkert sätt. Under året har en genomlysning av landstingets samtliga verksamheter genomförts. Merparten av landstingets verksamheter klarar omställningen till det nya regelverket genom bland annat schemaändringar och förändrat arbetssätt. Det finns verksamheter som har svårt att genomföra det nya regelverket, det gäller exempelvis läkare i glesbygd och vid smala specialite- ter, verksamheter med många vakanser, jourkedjor samt verksamheter med hög belastning under bered- skap.

Ett nationellt samordningsarbete pågår för att ta fram gemensamma riktlinjer. Arbete med att hitta lös- ningar kommer att pågå under 2007 och framåt. Det kan till exempel vara förändringar i organisationen, översyn av jour- och beredskapslinjer samt att ta till vara på de möjligheter ny teknik kan erbjuda.

Pensionsavgångar. Det största antalet pensionsav- gångar kommer från och med år 2010 men redan år 2008 sker en markant ökning. Övrig vårdpersonal (un- dersköterskor m fl) utgör den huvudgrupp som kom- mer att ha den högsta andelen som avgår med ål- derspension till och med år 2016.

Riktlinjer för Särskild AvtalsPension (SAP) har fast- ställts bland annat för att underlätta kompetensväxling mellan personal som nyanställs och personal som slu- tar. Med anledning av de stora pensionsavgångar som kommer de närmaste åren kan denna pensionsform komma att tillämpas i individuella fall.

Personalkostnader och arbetad tid. Personalkost- naderna har ökat totalt med 186 mkr eller 5,8 procent jämfört med 2005. Utöver löneavtal och pensioner har kostnaderna ökat med 58 mkr, vilket förklaras av ökat antal anställda, fler vikarier samt förändrad mix av yr- keskategorier (fler läkare och sjuksköterskor samt färre undersköterskor).

Den arbetade tiden har ökat med 1 procent jämfört med 2005, trots en arbetsdag mindre. Detta är en följd av fler anställda och minskad sjukfrånvaro. Arbe- tad tid för vikarier har ökat med 7 procent jämfört med 2005 vilket motsvarat 29 mkr i ökade vikariekostnader.

Den fleråriga utvecklingen med minskad jour och beredskap fortsätter. Arbetad tid vid jour och bered- skap har minskat med 0,5 procent jämfört med 2005

och med 4 procent jämfört med 2004. Övrig övertid har däremot ökat med 2,6 procent. Kostnaderna för övertid, jour och beredskap har minskat med 3 mkr eller 2 procent jämfört med 2005. En orsak till detta är att läkarna har tagit ut kompledighet i tid istället för kontant ersättning under det gångna året.

Inhyrd personal. Kostnaderna för inhyrda läkare har ökat med 9 mkr till 79 mkr 2006. Målet att minska kostnaderna för inhyrda läkare har således inte nåtts.

Orsaker till detta är både svårigheter att rekrytera lä- kare och medvetna satsningar i verksamheten. Inom vuxenpsykiatrin pågår ett intensivt rekryteringsarbete som lett till att divisionen minskat kostnaderna för in- hyrda läkare med 78 procent. Kostnaden för inhyrda sjuksköterskor var endast 4 mkr 2006, dvs i en be- gränsad omfattning under semesterperioden.

7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0

Pensionsavgångar i procent per huvudgrupp till och med 2016

2008

2007 2009 2010 2011 2012 2013

Läkare Sjuksköterskor

2014 2015 2016

Tandvårdspersonal Undersköterskor m fl

15

Ekonomi

Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att goda statliga finanser är viktigt för kommuner och landsting, då minskar risken för plötsliga indragningar.

De antar att tillväxttakten 2006 i Sverige blir den hög- sta på sex år. Nästa år beräknas BNP-tillväxten däm- pas men vara fortsatt god. Sysselsättningen beräknas öka starkt under 2006 och nästa år till följd av den goda konjunkturen, varför skatteunderlaget väntas öka med drygt 4 procent per år framöver.

Landstingens ekonomi. Landstingens ekonomiska resultat 2005 blev enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) det bästa på många år och 2006 för- väntas bli ännu bättre, trots detta är det inte nog för att uppfylla kriterierna för en god ekonomisk hushåll- ning. Landstingen har arbetat aktivt för att utveckla verksamheterna och hålla nere kostnadsökningarna.

Men även höjda statsbidrag och skattehöjningar ligger bakom den positiva resultatutvecklingen. Volymut- vecklingen beräknas för perioden 2006–2010 till i ge- nomsnitt 1,8 procent per år, varför SKL bedömer att resultaten åren 2007–2008 hamnar på en rimlig nivå för att därefter kraftigt försämras. Utöver uppräkning av statsbidragen krävs ett omfattande effektiviserings- arbete för att resultaten ska uppfylla tumregeln 2 pro- cent av skatter och generella statsbidrag. Norrbotten har redovisat resultat kring nollstrecket sedan 2003 och för 2007 krävs kostnadsreduceringar på 116 mkr för att uppnå ekonomi i balans.

Befolkningsutvecklingen i Norrbotten. Länets be- folkning ökade med 146 invånare mellan 2005 och 2006 till 251 886 invånare. Luleå, Kiruna, Piteå och Haparanda redovisar folkökning, medan övriga kom- muner visar ett minskat antal invånare. Befolkningsut- vecklingen har stor betydelse för behovet och efterfrå- gan av hälso- och sjukvård och tandvård. Det är även

avgörande för landstingets intäkter i form av skatt och statsbidrag. Länet har sedan 1997 tappat nästan 10 400 invånare, viket medfört 220 mkr i minskade intäkter per år.

Årets resultat. Landstinget redovisar ett överskott på 8 mkr vilket är 9 mkr sämre än föregående år, men 5 mkr bättre än budget.

Verksamheterna hade krav på kostnadsminskning på 76 mkr för 2006, varav åtgärder för 54 mkr genom- fördes under året. Tyvärr har kostnadsökningar på 79 mkr inom andra områden försämrat resultatet.

Försämringen uppvägdes av att både skatteintäk- ter, statsbidrag och utjämning samt finansnettot gav mer intäkter än budgeterat.

Verksamhetens nettokostnad. Verksamhetens net- tokostnad ökade med 215 mkr eller 4,1 procent jäm- fört med 2005 och visar en negativ budgetavvikelse på 79 mkr. Den genomsnittliga förändringen av priser och löner för landstingen sammantaget beräknas av Sveriges kommuner och landsting till 2,3 procent.

Skillnaden utgör en sk volymökning. Utvecklingen av landstingets nettokostnader framgår nedan.

Pensioner. Pensionskostnaderna ökade totalt med 62 mkr eller 19 procent främst beroende på ökade kostnader p g a ändrade ränteantaganden samt anta- ganden som livslängd vilket leder till engångskostna- der 2006 med 102 mkr. Kostnadsökningen mildras eftersom ett nytt pensionsavtal KAP-KL tecknades under året vilket ledde till en minskad kostnad på 59 mkr. Dessutom ökade kostnaderna för pensionsutbe- talningarna p g a flera pensionärer och skulden med vanlig prisuppräkning. Se vidare under redovisnings- principer sidan 33.

Långsiktigt innebär pensionsåtagandena en risk.

Befolkningsutveckling 2005–2006

Kommun Förändring

Arjeplog -8

Arvidsjaur -23

Boden -174

Gällivare -118

Haparanda 30

Jokkmokk -43

Kalix -87

Kiruna 123

Luleå 562

Pajala -110

Piteå 70

Älvsbyn -2

Överkalix -13

Övertorneå -61

Länet 146

5600 5400 5200 5000 4 800 4 600 4 400 4 200 0

Utveckling av nettokostnaderna samt skatter och statsbidrag

2001 2002 2003 2004 2005 2006

Nettokostnad Skatt och statsbidrag

Landstingets pensionsmedelsförvaltning, mkr 2006 2005 Pensionsförpliktelse (balansräkning, avsättning) 674 517 Pensionsförpliktelse (balansräkning, avvecklingsreserver) 19 30 Pensionsförpliktelse (ansvarsförbindelse) 4 604 3 853 Summa förpliktelser inklusive löneskatt 5 297 4 400

Pensionsfond, bokfört värde 1 216 1 154

Återlån 4 081 3 246

Pensionsfond, marknadsvärde 1 349 1 237

Pensionsfond, orealiserad avkastning 123 78

Pensionsfond, realiserad avkastning 77 70

Realiserad och orealiserad avkastning

på Pensionsfonden, % 15 12

16

Förvaltningsberättelse

Genom att betala ut den individuella delen samt trygga en del av pensionsavsättningen och ansvars- förbidelsen, genom långsiktig kapitalförvaltning, redu- ceras till en del de kostnader som skjuts på framtidens skattebetalare.

Landstinget har avsatt medel till en pensionsfond med ett bokfört värde på 1 216 mkr och som har ett marknadsvärde på 1 349 mkr vid årsskiftet, vilket är en ökning med 112 mkr jämfört med föregående år.

Av fonden är 31 procent placerad i aktier och 69 procent i räntebärande papper vid årsskiftet. I januari 2007 flyttades 80 mkr från aktier till räntebärande pap- per.

Läkemedel. Den totala läkemedelskostnaden blev 734 mkr, vilket är en ökning med 34 mkr eller 5 pro- cent jämfört med 2005.

Kostnaden för läkemedel på recept inklusive diabe- testekniska hjälpmedel är 600 mkr, vilket är 4 procent högre än 2005. Den största kostnadsökningen avser de tidigare solidariskt finansierade läkemedlen som ökat med 10 mkr eller 23 procent under året. Ök- ningen förklaras främst av nya behandlingsprinciper för patienter med blödarsjukdom. Dessutom har kost- naderna ökat p g a nya behandlingsriktlinjer med nytill- komna cytostatika och immunpåverkande läkemedel inom cancersjukvården och reumatologin.

Kostnaderna för läkemedel i verksamheten uppgår till 134 mkr och har ökat med 15 procent jämfört med föregående år. Den största kostandsökningen avser läkemedel mot tumörer och immunpåverkande läke- medel.

Riks- och regionsjukvård. Landstinget köper hög- specialiserade sjukvårdsinsatser utanför länet framfö- rallt vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå (NUS).

Vård utanför regionen köps bl a från Akademiska sjuk- huset, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Lunds uni- versitetssjukhus och Karolinska sjukhuset. Kostna- derna för riks- och regionsjukvården uppgick till 350 mkr år 2006, vilket är en minskning med 13 mkr eller 4 procent.

Rikssjukvården kostade 82 mkr under året, vilket är en minskning med 8 mkr jämfört med 2005. Minsk- ningen är störst vid Karolinska sjukhuset avseende vård inom internmedicin och barnsjukvård.

Kostnaderna för regionsjukvården vid NUS uppgick till 268 mkr, vilket är en minskning med 5 mkr eller 1 procent jämfört med 2005. Hemtagning av PCI (bal- longsprängning) har inneburit minskade kostnader med 8 mkr, men även inom kirurgi, onkologi och orto- pedi ses minskade kostnader. Däremot har kostna- derna ökat inom neurokirurgi, neurorehabilitering och övrig hjärtsjukvård.

Vid NUS har både antalet vårdtillfällen och vårdda- gar minskat med 5 respektive 3 procent. Antalet över- nattningar på patienthotellet har också minskat med 25 procent, däremot har antalet besök i öppenvård ökat.

Det fria vårdvalet innebär att patienter med remiss kan söka planerad vård var de vill i landet. Landstingets kostnad för de ökade valmöjligheterna var under året 3 mkr, vilket är en minskning med 5 mkr jämfört med 2005. Kostnaderna utanför länet för vårdgarantin upp- gick till drygt 1 mkr. Dessa kostnader ingår inte i total- kostnaden för riks- och regionsjukvård.

17

Sjukresor. Sjukresekostnaderna uppgår till 79 mkr vilket är 2 mkr sämre än budget och 7 mkr, 10 pro- cent, högre än förra året. Antalet resor har ökat, fram- förallt reor med taxi, liksom kostnaden per resa. Kost- naderna för resor utanför länet har ökat med 17 pro- cent.

Kostnadsökningen beror på förändrade resemönster inom länet, ökad produktion inom opererande specia- liteter, resor med anledning av vårdgarantin utanför länet samt förändrade regler för familjemedlemmar till barn med behov av vård utanför länet.

Antalet sjukresor som kunnat samordnas är fortsatt hög, genomsnittet för året blev 47 procent. Andelen resor med kollektivtrafik har minskat något. Möjlighe- terna att åka kollektivt minskar genom att resorna till vården inte följer de linjestäckningar som kollektivtrafi- ken har vilket innebär fler och längre taxiresor.

Ett genombrottsprojekt har bedrivits vid ögonmot- tagningen, Sunderby sjukhus med syfte att minska kostnaderna för taxi. Nya kallelser har också utformats med tydligare information om regler för sjukresor och färdsätt.

Skatteintäkter och statsbidrag. Storleken på skat- teintäkterna respektive år påverkas av faktorer som;

befolkningsförändringar, sysselsättningsnivå och löne- nivå. Mellan inkomståren 2004 och 2005 ökade skat- teunderlaget med 3,8 procent i riket och 3,1 i länet.

Skatteunderlaget ökade mer än den bedömning Eko- nomistyrningsverket gjorde inför bokslut 2005, vilket innebär en ökad intäkt detta år med 29 mkr.

För år 2006 är den preliminära utbetalningen 32 mkr högre än budgeterat beroende på att uppräk- ningsfaktorerna blev betydligt högre än vad som an- togs i budget. Ekonomistyrningsverket gjorde en prognos av skatteunderlagsutvecklingen för 2006 som innebär att landstinget beräknas få ytterligare 30 mkr utöver de preliminärt utbetalda 3 628 mkr. Sveriges kommuner och landsting bedömer att beräkningen är 17 mkr för hög varför mellanskillnaden 13 mkr redovi- sats som intäkt 2006. Slutligt besked kommer när tax- eringen är klar hösten 2007.

Statsbidrag och utjämning ger ett underskott i för- hållande till budget på 17 mkr. Eftersom landstingets skatteunderlag utvecklats bättre i förhållande till rikets utveckling, än vad som antogs i budget, blev inkomst- utjämningsbidraget 41 mkr lägre än budget. Även kostnadsutjämningen blev 23 mkr lägre än budget p g a uppdateringar i modellen. Efter att budgeten var lagd beslöt riksdagen om ett nytt statsbidrag för att stimulera åtgärder för att få lägre sjukfrånvaro. Sjuk- penningdagarna i Norrbotten minskade med nästan 18 procent och även sjuk- och aktivitetsersättningarna minskade vilket gav ett bidrag till landstinget på 45 mkr. Landstinget erhöll även 7 mkr som ett invånarba- serat bidrag, men dessa har förts över till 2007 för att möta planerade aktiviteter.

Finansnetto och likviditet. Finansnettot är positivt med 52 mkr vilket är 27 mkr bättre än budget. Intäk- terna består av ränteintäkter på koncernkonto, ränta på räntebärande papper och utdelning på aktier samt vinster och förluster vid försäljning av värdepapper.

Likvida medel, d v s banktillgodohavanden inklusive handkassor men exklusive pensionsfond och bolag uppgick per 31 december 2006 till 702 mkr, vilket är en ökning med 19 mkr under året.

Investeringar.Under 2006 har landstinget investerat totalt 166 mkr, varav 51 mkr i fastigheter, 30 mkr i medicinskteknisk utrustning, 27 mkr i IT-utrustning, 28 mkr i inventarier och 30 mkr i tekniska hjälpmedel.

Landstinget har inga långfristiga låneskulder exklu- sive pensionsskulden.

Driftredovisning per sektor. Landstingets verksam- het redovisas dels per division, dels per sektor. Sveri- ges kommuner och landsting har tagit fram en sek- torsindelning av verksamheten som gör det möjligt att jämföra verksamheter mellan landsting och regioner oberoende av organisatorisk indelning. Se även tabell på sidan 28, kostnad per invånare för åren 2001–2005 för Norrbottens läns landsting samt relationen till riks- genomsnittet.

Verksamhetens nettokostnader ökade med 4,1

18