Material och varor - krav och kriterier avseende innehåll av farliga ämnen

(1)

Fastställt av Gäller från Ersätter

Chef VO Planering 2020-01-01 [Ersätter NY]

Skapat av Ersatt av

Jenny Fredriksson [Ersatt av NY]

Material och varor - krav och kriterier avseende innehåll av farliga ämnen

TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

1. Inledning

Denna riktlinje är styrande och omfattar krav och kriterier avseende farliga ämnen i material och varor i Trafikverkets verksamhet.

Trafikverket använder stora volymer material och varor vid byggnation och underhåll av infrastruktur. Många material och varor har en lång livslängd och materialvalet som görs i samband med att nytt material tillförs anläggningen har stor betydelse för framtida miljöpåverkan och framtida kostnader. Att minimera miljöpåverkan från farliga ämnen i material och varor är ett led i Trafikverkets arbete med att skapa giftfria och

resurseffektiva kretslopp och uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Det är också ett led i att minimera livscykelkostnader genom att proaktivt förebygga läckage och spridning av farliga ämnen och därigenom undvika avfallskostnader samt kostnader för sanering av förorenad mark. Giftfria material och varor är även en förutsättning för att möjliggöra en resurseffektiv återvinning och begränsad klimatpåverkan.

2. Syfte

Syftet med denna styrande riktlinje är att fastställa Trafikverkets krav och kriterier avseende innehåll av farliga ämnen i material och varor.

Riktlinjen ska bidra till att Trafikverket:

- säkrar lagefterlevnad gällande Miljöbalken¹, Reach² och Byggproduktförordningen³.

- uppfyller miljömålen Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan.

- minimerar livscykelkostnader genom att förhindra framtida förorening av mark, vatten och naturmiljö samt avfallskostnader.

- säkrar en kostnadseffektiv förvaltning och avfallshantering genom tillgång till dokumenterad kunskap och information.

- bygger och underhåller infrastruktur som är långsiktigt hållbar samt minimerar risker för hälsa och miljö.

1 Miljöbalken (1998:808) Hänsynsregler kap. 2 framförallt produktvalsprincipen och försiktighetsprincipen

2 Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 1907/2006

3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011

(2)

Riktlinjen syftar även till att skapa enhetlighet och tydlighet gentemot produktutvecklare, materialleverantörer och entreprenörer inom bygg- och anläggningssektorn genom att kraven och kriterierna harmoniseras med:

- tillämpliga delar i gällande lagstiftning såsom Reach, Miljöbalken och Byggproduktförordningen.

- Upphandlingsmyndighetens⁴riktlinjer för materialkrav vid byggentreprenader samt riktlinjer för användning av hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling.

- BASTA⁵, Byggsektorns avveckling av farliga ämnen.

- Trafikverkets krav och kriterier för farliga ämnen i kemiska produkter⁶. Harmoniseringen förväntas leda till större effektivitet i arbetet med riskminskning och utfasning av farliga ämnen i material och varor i bygg- och anläggningssektorn.

3. Omfattning

Kraven i detta dokument omfattar material och varor som byggs in i Trafikverkets anläggningar samt sprängmedel som definieras som varor enligt REACH och som används för anläggningsbyggande. Kraven ska tillämpas i samband med utveckling och utformning av teknik- och systemkrav, vid planering, projektering, upphandling, byggnation samt drift och underhåll. Kraven utgör minimikrav och grundläggande baskrav. Krav som går längre än dessa minimikrav kan vid behov formuleras i t ex teknik- och systemkrav för specifika material- och varugrupper.

Jord- berg och schaktmassor som används vid anläggningsbyggande är en materialgrupp där det finns behov av krav som går längre än minimikraven i denna riktlinje. Farliga ämnen i massor förekommer naturligt eller som en förorening, de har inte tillsatts aktivt för att fylla en funktion. De uppvisar en annan rörlighet, lakbarhet och exponering till omgivande miljö än farliga ämnen i tillverkade material och varor, vilket motiverar krav som går längre än kraven i denna riktlinje. Massor är undantagna från kraven i denna styrande riktlinje. Trafikverkets krav och kriterier gällande farliga ämnen i massor styrs genom TDOK 2012:14 Hantering av massor⁷.

Utöver massor är följande varugrupper exkluderade från kraven i denna riktlinje:

 Infästningsdetaljer⁸ bestående av metall, metallegeringar eller förzinkad metall som enda material⁹.

 Varor enbart bestående av naturliga sten och bergmaterial, exempelvis kantsten.

4www.upphandlingsmyndigheten.se

5 BASTA står för Byggsektorns avveckling av farliga ämnen. BASTA är en del av kretsloppsrådets miljöprogram, BASTA har finansierats av EU:s Life fond och ägs av bl. a Sveriges byggindustrier. (www.bastaonline.se)

6 Trafikverkets krav och kriterier för innehåll av farliga ämnen i kemiska produkter finns

fastställda i TDOK 2010:310 Kemiska produkter – granskningskriterier och krav för Trafikverket.

www.trafikverket.se/kemikaliehantering

7 TDOK 2012:14 är under framtagande och ännu ej beslutad (2018-04-11).

8 Med infästningsdetaljer avses exempelvis: Skruvar, muttrar, brickor, nitar, spikar, krokar, öglor, klammer och infästningsbeslag som balkskor, konsoler, vinkeljärn och slangklämmor.

9 Med som enda material avses utan ytbehandling/ytbeläggning av exempelvis plast eller gummi.

(3)

 Varor tillverkade enbart av obehandlat trä.

Farliga kemiska ämnen kan förekomma antingen i en kemisk produkt eller i ett material och en vara. Krav och kriterier för farliga ämnen i kemiska produkter finns fastställda i TDOK 2010:310 Kemiska produkter – Granskningskriterier och krav för Trafikverket samt TDOK 2010:311 Kemiska produkter – granskning av märkningspliktiga kemiska produkter. Kraven i Reach skiljer sig åt när det gäller farliga ämnen i kemiska produkter och farliga ämnen i material och varor. Därför har Trafikverket skilda kravdokument.

Kriterierna (se avsnitt 6) är dock helt harmoniserade för kemiska produkter och material och varor.

Byggprodukter såsom definierade i byggproduktförordningen kan vara antingen kemiska produkter eller varor enligt Reach. Byggprodukter som utgör varor enligt Reach omfattas av kraven i denna styrande riktlinje. CE-märkning enligt byggproduktförordningen innebär att en byggprodukt provats och bestyrkts enligt en harmoniserad standard. CE- märkningen omfattar inte harmoniserade krav eller regler gällande innehåll av farliga ämnen och kraven i denna styrande riktlinje ska därför tillämpas även på CE-märkta byggprodukter.

4. Definitioner

Kemisk produkt är ett kemiskt ämne eller en beredning av kemiska ämnen som inte är en vara. Definition enligt Miljöbalken (1998:808) 14 kapitel 2§.

En vara är ett föremål som under produktionen får en särskild form, yta eller design, vilken i större utsträckning än dess kemiska sammansättning bestämmer dess funktion.

Definition enligt Reach, kapitel 2.

Sammansatt vara är en vara som sammanfogats av två eller flera varor. Denna princip är i enlighet med hur en vara definieras i Reach (artikel 3.3) som lyder (i översättning):

”efter att ett objekt under produktionsprocessen har blivit en egen vara, kommer det att förbli en vara till dess att det slutligen blir avfall efter färdig användning.”

Märkningspliktig kemisk produkt är en produkt som har faropiktogram och/eller faroangivelse enligt CLP-förordningen (EG) nr 1272/2008) under avsnitt 2 i

säkerhetsdatabladet (i enlighet i enlighet med Reach, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006).

Material finns inte definierat i lagstiftning. Med material avses i denna riktlinje homogena material som varor kan byggas upp av t ex trä, stål, plast etc.

Byggprodukt är en produkt eller byggsats som tillverkas och släpps ut på marknaden för att varaktigt ingå i byggnadsverk eller delar därav och vars prestanda påverkar

byggnadsverkets prestanda i fråga om de grundläggande kraven för byggnadsverk.

Definition enligt Förordning (EU) nr 305/2011, artikel 2.

KemI Kemikalieinspektionen är central tillsynsmyndighet med ansvar för

kemikaliekontroll i Sverige. KemI är ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och arbetar i Sverige och inom EU för att driva fram lagstiftning och regler som bidrar till att miljökvalitetsmålet nås.

REACH står för Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals. På svenska: Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier.

(4)

REACH är EU:s gemensamma kemikalielagstiftning. Reglerna finns i

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006. Reach reglerar kemiska ämnen i både kemiska produkter och varor.

ECHA står för European Chemicals Agency och är EU:s kemikaliemyndighet.

BASTA står för Byggsektorns avveckling av farliga ämnen. BASTA systemet består av egenskapskriterier för kravformulering samt ett BASTA- och ett BETA-register. BASTA är ett egendeklarationssystem där leverantörerna själva registrerar de produkter som klarar kraven och inte innehåller ämnen med farliga egenskaper enligt BASTA:s eller BETA:s egenskapskriterier. IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges Byggindustrier utvecklar tillsammans det gemensamma bolaget BASTA, som är ett icke-vinstdrivet bolag.

Verksamhetsutövare är den som bedriver eller avser bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd. Verksamhetsutövaren är bl. a skyldig att visa att förpliktelserna som följer av miljöbalkens 2 kapitel iakttas.

Produktvalsanalys En analys som beskriver hur miljöbalkens produktvalsprincip har tillämpats.

Riskanalys (miljö och hälsa) En analys av sannolikheten för att skada ska uppkomma samt skadans omfattning i den aktuella tillämpningen. Riskanalysen är platsspecifik och ska innehålla åtgärder för att säkerställa att påverkan på hälsa och miljö är acceptabel.

SVHC, Substances of very high concern. Särskilt farliga ämnen som kan medföra så allvarliga och bestående effekter på människors hälsa och miljö. Tillstånd för användning kan krävas från ECHA.

5. Tillämpning

5.1 Tillämpning i olika processer

Kraven och kriterierna i denna styrande riktlinje ska tillämpas i Trafikverkets samtliga processer där val och användning av material och varor görs. Samtliga huvudprocesser berörs av kraven och följande stödprocesser har identifierats som centrala för

tillämpning och implementering:

 Materialförsörja

 Genomföra inköp och upphandling

 Utveckla och utforma teknik- och systemkrav

 Förvalta och utveckla krav på infrastrukturanläggningen

Kraven gäller både material och varor som försörjs via Logistik (f.d. Materialservice) och material och varor som entreprenörerna tillhandahåller. För material som tillhandahålls via Logistik ska kraven implementeras och tillämpas i samband med Trafikverkets varuupphandling och tecknandet av centrala ramavtal. För material som tillhandahålls av entreprenörerna ska kraven implementeras och tillämpas i samband med

entreprenadupphandlingar.

Kraven i denna styrande riktlinje ingår i TDOK 2012:93 Generella miljökrav vid entreprenadupphandling.

(5)

Kraven gäller för material och varor som projekteras och/eller byggs in i Trafikverkets anläggningar samt de sprängmedel som definieras som varor enligt REACH och som används för anläggningsbyggande.

5.2 Krav på material och varor

5.2.1 KRAV PÅ AKTIVA PRODUKTVAL

Miljöbalkens produktvalsprincip ska tillämpas vid val och användning av material och varor:

1. Material och varor ska i första hand klara Trafikverkets kriterier för grupp A.

2. Om det inte är möjligt att uppfylla Trafikverkets kriterier för grupp A får material och varor som klarar kriterierna för grupp B användas.

3. Om det inte heller är möjligt att klara Trafikverkets kriterier för grupp B får material och varor klassade i grupp C användas. Material och varor som inte klarar kriterierna för grupp B ska uppfylla följande särskilda villkor före användning:

 En dokumenterad produktvalsanalys samt en riskanalys ska göras innan materialet eller varan används. Om produktvalsanalysen visar att gångbara alternativ saknas och riskanalysen visar att

användningen medför acceptabla risker får materialet eller varan användas.

Produktvalsanalysen och riskanalysen ska dokumenteras i de mallar för produktvalsanalys och riskanalys som finns på Trafikverkets webbplats www.trafikverket.se eller i annat dokument som uppfyller minimikraven i avsnitt 5.3.

 Beställaren ska informeras om ett material eller en vara i grupp C planeras att användas. Beställaren ska även informeras om resultatet av riskanalysen innan arbetet påbörjas.

Material och varor får inte användas om de innehåller ämnen på Trafikverkets förbudslista i halter lika med eller över respektive ämnes egenskapskriterier, grupp D.

Vid användning av produkter klassade i grupp D med tillåtna användningsområden ska de särskilda villkoren för grupp C uppfyllas före användning.

Vid användning av material och varor där det saknas tillgänglig information om vilka ämnen som ingår, grupp E, ska en dokumenterad produktvalsanalys göras innan materialet eller varan används.

(6)

Att kriterierna klaras ska kunna verifieras genom BASTA/BETA-registrering, bedömning från på marknaden förekommande bedömningssystem (Byggvarubvedömningen eller SundaHus)¹⁰ eller intyg från leverantör¹¹.

För material som tillhandahålls via Trafikverket, Logistik, ansvarar Trafikverket för produktvalet och tillhandahållandet av information om varorna klarar Trafikverkets kriterier för grupp A, B eller C. Denna information återfinns i Materialkatalogen på www.trafikverket.se.

5.2.2 MILJÖPRESTANDAKRAV

Av antalet inbyggda material och varor som entreprenören själv kan välja och köpa in ska för:

 vägentreprenader minst 80 procent klara Trafikverkets kriterier för grupp A.

 järnvägsentreprenader minst 50 procent klara Trafikverkets kriterier för grupp A.

5.2.3 REDOVISNINGSKRAV OCH KRAV PÅ DOKUMENTATION

Material och varor som projekteras eller byggs in i anläggningen ska dokumenteras i en materialförteckning. Förteckningen ska göras i TMALL 0558 eller i Excel-mall som uppfyller Trafikverkets minimikrav i avsnitt 5.4. TMALL 0558 eller Excell-mall gäller för alla inbyggda material och varor som inte registreras i Maximo via laddmall.

Produktvalsanalyser och riskanalyser ska biläggas materialförteckningen.

En aktuell förteckning inklusive produktvalsanalyser, riskanalyser och dokumentation som verifierar att kriterier klaras ska finnas tillgänglig under projektets genomförande och regelbundet¹² redovisas för beställaren. Av redovisningen ska även framgå hur aktuell förteckning uppfyller miljöprestandakravet enligt 5.2.2.

Materialförteckningen med tillhörande bilagor ska ingå i slutdokumentationen.

Materialförteckningen ska omfatta samtliga inbyggda material och varor, både de som tillhandahålls av Logistik och de som entreprenören själva köper in. Information om innehåll av farliga ämnen och verifiering att kriterierna klaras i varorna från Logistik återfinns i Trafikverkets materialkatalog.

Att miljöprestandakraven enligt 5.2.2 klaras ska verifieras med i slutdokumentationen inlämnad materialförteckning. Miljöprestandakravet omfattar även alla inbyggda material och varor registrerade i Maximo. Av förteckningen ska det tydligt framgå att kravet är uppfyllt.

10 Översättningsnyckel från andra bedömningar till Trafikverkets kriterier finns under www.trafikverket.se/materialkrav och Mallar riktlinjer och dokument.

11 Trafikverkets mall ”Intyg från material- och varuleverantör” kan med fördel användas. Mallen finns under www.trafikverket.se/materialkrav och Mallar, riktlinjer och dokument.

12 Regelbundenheten bestäms utifrån projektets storlek och omfattning. För projekt kortare än 3 år bedöms lämpligt tidsintervall vara mellan 3-6 månader. I projekt som är längre än 3 år eller i underhållskontrakt bedöms minimum vara 1 gång per år.

(7)

Materialförteckningen ska sparas i de system som ”TDOK 2012:139 Överlämnande av ny eller förändrad infrastruktur” hänvisar till avseende förvaltningsdata. För de delar av anläggningen där det ännu saknas klara riktlinjer i TDOK 2012:139, ska

materialdokumentationen sparas tillsammans med ritningar för respektive

anläggningsdel. Informationen om innehållet av farliga ämnen ska dokumenteras och finnas tillgängligt i Trafikverkets förvaltningsdata under materialet och varans livscykel fram till avfallshantering.

5.3 Särskilda villkor

Om det inte är möjligt att välja ett material eller vara som uppfyller Trafikverkets

kriterier för grupp A eller B ska särskilda villkor uppfyllas före användning enligt kraven i avsnitt 5.2.1.

5.3.1 PRODUKTVALSANALYS

Enligt Miljöbalkens 2 kapitel 4§ ska verksamhetsutövare undvika att använda kemiska produkter eller varor som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med produkter som kan antas vara mindre farliga. Denna

produktvalsprincip är en hörnsten i Miljöbalkens allmänna hänsynsregler.

Produktvalsanalysen ska beskriva hur miljöbalkens produktvalsprincip har tillämpats vid valet av materialet eller varan. Rimlighetsavvägning enligt miljöbalkens 2 kap 7§ som motiverar valet ska framgå av produktvalsanalysen.

Syftet med produktvalsanalysen är att visa hur alternativa produkter har eftersökts och utvärderats och varför inga gångbara alternativ som är bättre för hälsa och miljö har bedömts användbara.

Produktvalsanalysen ska vara dokumenterad och minst beskriva:

 Behovet av att använda materialet eller varan.

 Om annan metod som leder till mindre påverkan på hälsa och miljö kan väljas?

 Vilka alternativa material eller varor som finns?

 Har något av de alternativa materialen eller varorna mindre miljö- och hälsopåverkan?

 Hur verksamhetsutövaren har sökt alternativa produkter.

 Rimlighetsavvägning samt motivering till produktval.

 För material och varor där information om innehållet saknas ska verifikation finnas på att användaren aktivt tagit kontakt med leverantören för att eftersöka information om innehållet.

I produktvalsanalysen ska såväl byggskede som drift/underhållsskede och avfallsskede beaktas.

Produktvalsanalyser för material och varor där information om innehållet saknas kan redovisas och dokumenteras aggregerat¹³.

13 Att produktvalsanalyser kan redovisas aggregerat innebär att en gemensam produktvalsanalys kan upprättas för flera material/varor. Dokumentet ska då beskriva vilken metodik som använts för att eftersöka alternativa produkter, till exempel genom att ange att alternativa produkter eftersökts i BASTA/BETA-registret, Byggvarubedömningen och SundaHus.

(8)

I avsnitt 7.1 visas hur minimikraven för produktvalsanalys kan uppfyllas.

Produktvalsanalysen ska utföras av person med erforderlig kompetens.

5.3.2 RISKANALYS

Syftet med riskanalysen är att bedöma om användningen medför acceptabla risker.

Bedöms riskerna som acceptabla får materialet eller varan användas när åtgärder för att hantera risker enligt riskanalysen har vidtagits. Bedöms riskerna vara oacceptabla ska ytterligare utredningar avseende produktval och riskbegränsningsåtgärder genomföras för att uppnå en acceptabel risknivå.

Riskanalysen ska vara dokumenterad och minst beskriva:

 Hur det aktuella materialet eller varan avses användas (funktion, användningsområde, hantering, arbetssätt och arbetsmetoder).

 Det farliga ämnets namn, CAS-nummer samt klassificering enligt CLP¹⁴.

 Det farliga ämnets mängd samt varan/materialets totala mängd.

 Risker som kan uppstå vid den aktuella användningen samt hur dessa risker ska hanteras.

 Behov av skyddsåtgärder och riskminskande åtgärder

 Krav på omhändertagande av avfall.

 Bedömning om påverkan på hälsa och miljö är acceptabel.

I avsnitt 7.2 visas hur minimikraven för riskanalys kan uppfyllas.

Riskanalysen ska utföras av person med erforderlig kompetens.

5.4 Materialförteckning

Syftet med Materialförteckningen är att spara produktinformation om de material och varor som byggs in i anläggningen. Materialförteckningen ger ökad spårbarhet om innehållet av farliga ämnen och möjliggör en miljö- och arbetsmiljösäker och

kostnadseffektiv förvaltning och avfallshantering. Materialförteckningen används även som verifikation på att prestandakravet i avsnitt 5.2.2 är uppfyllt.

Följande ska minst framgå av materialförteckningen:

 Entreprenad

 Kontraktsnummer

 Datum

 Artikelnummer (anges i aktuella fall)

 Produktnamn

 Leverantör (företagsnamn)

 Geografisk placering¹⁵

14 (EG) förordning nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av kemiska ämnen och blandningar.

15 För varor som klarar kriterierna för grupp A eller B anges geografisk placering med

noggrannhet som överensstämmer med kraven för övrig slutdokumentation. För varor som inte

(9)

 Funktion eller användningsområde

 Total mängd i anläggningen

 Om produkten klarar Trafikverkets kriterier för grupp A eller grupp B

 Om produkten varken klarar Trafikverkets kriterier för grupp A eller grupp B samt vilket utfasningsämne som gör att kriterierna inte klaras. Namn, CAS- nummer och ingående halt i vikts % ska anges.

 Om information om innehållet i produkten saknas

 Hur det verifierats att kraven uppfylls

Materialförteckning kan göras i TMALL 0558 eller i annan Excel-mall som uppfyller minimikraven.

5.5 Klassning av material och varor

Motsvarande som för kemiska produkter kan material och varor med hjälp av

förbudslistan samt Trafikverkets kriterier klassas i fyra grupper. Material och varor där information saknas kan inte klassas och bildar en femte grupp.

Grupp A – Tillåten Grupp B – Riskminskning Grupp C – Utfasning Grupp D – Förbjuden

Grupp E – Information om innehåll saknas

Trafikverkets kriterier är harmoniserade med BASTA-kriterierna. Kriterier samt förbudslistan återfinns i avsnitt 6.

5.5.1 GRUPP A – TILLÅTEN

Material och varor klassade i grupp A är de som, enligt detta klassningsförfarande, är bäst att använda ur miljö- och arbetsmiljöperspektiv.

Material och varor klassade i denna grupp innehåller varken riskminsknings- eller utfasningsämnen, d.v.s. inga ämnen med egenskaper 1-17 (vita och gråa fält) över angivna haltgränser enligt avsnitt 6, Tabell 1.

Kriterierna för klassning i grupp A är desamma som kriterierna för registrering i BASTA- registret.

5.5.2 GRUPP B – RISKMINSKNING

Material och varor klassade i grupp B är bättre ur miljö- och arbetsmiljö perspektiv än produkter klassade i grupp C och sämre än produkter klassade i grupp A. Riskerna vid användning av riskminskningsämnen ska begränsas enligt miljömålet Giftfri Miljö.

Riskminskningsämnen har mindre allvarliga hälso- och miljöegenskaper än utfasningsämnen.

klarar kriterierna ska geografisk placering anges i koordinater eller km-talbenämning i enlighet med TMALL 0558

(10)

Material och varor klassade i denna grupp innehåller inga utfasningsämnen, d.v.s.

ämnen med egenskaper 1a, 2a, 3a, 4-11 (vita fält) över angivna haltgränser enligt avsnitt 6, Tabell 1.

Material och varor som klassas i grupp B innehåller dock riskminskningsämnen, d.v.s.

ämnen med någon/några av egenskaperna 1b, 2b, 3b, 12-17 (gråa fält) över angivna haltgränser enligt avsnitt 6, Tabell 1.

Kriterierna för klassning i grupp B är desamma som kriterierna för registrering i BETA- registret.

5.5.3 GRUPP C – UTFASNING

Material och varor klassade i grupp C är ur miljö- och arbetsmiljöperspektiv sämre än produkter klassade i grupp A och B. Produkterna i denna grupp ska successivt fasas ut från användning i Trafikverkets verksamhet och ersättas av mindre miljö- och

hälsofarliga produkter.

Material och varor klassade i denna grupp innehåller utfasningsämnen med någon/några av egenskaperna 1a, 2a, 3a, 4-11 (vita fält) över angivna haltgränser enligt avsnitt 6, Tabell 1. Dessa kriterier är harmoniserade med kriterier enligt Reach artikel 57, substances of very high concern och kriterier för upptag på Kandidatförteckningen.

Kriterierna är även harmoniserade med kriterier för utfasningsämnen enligt miljömålet Giftfri Miljö.

Material och varor som klassas i grupp C klarar varken kriterierna för registrering i BASTA eller kriterierna för registrering i BETA.

5.5.4 GRUPP D – FÖRBJUDEN

Material och varor klassade i grupp D får inte användas i Trafikverkets verksamhet.

Förbudet kan omfatta all användning eller förbud i vissa tillämpningar eller för vissa användningsområden. Trafikverkets förbudslista innehåller ämnen som är förbjudna enligt lag eller andra farliga ämnen som Trafikverket har beslutat att avveckla för att ersätta med mindre hälso- och miljöfarliga produkter.

Material och varor som innehåller kemiska ämnen som finns på Trafikverkets

förbudslista¹⁶ i en halt lika med eller över haltgränsen för respektive kriterium klassas i grupp D - Förbjuden.

För Trafikverkets Förbudslista, se avsnitt 6, Tabell 2.

5.5.5 GRUPP E – INFORMATION OM INNEHÅLL SAKNAS

Material och varor klassade i grupp E är ur miljö- och arbetsmiljöperspektiv sämre än produkter klassade i grupp A, B och C eftersom det saknas tillgänglig information om vilka ämnen som ingår. Dessa produkter kan därför inte klassas i någon av grupperna A, B, C eller D. Varor i grupp E utgör en risk för människors hälsa och miljön då det saknas information för att bedöma behovet av riskreducerande åtgärder.

16 För Trafikverkets förbudslista se Tabell 2 samt www.trafikverket.se

(11)

(12)

6. Kriterier och förbudslista

Trafikverkets granskningskriterier är harmoniserade med REACH och kriterierna för SVHC-ämnen, som också används av BASTA. Syftet med harmoniseringen är att förenkla och undvika flera parallella system som liknar varandra och därför kunna arbeta

effektivare med utfasning av farliga ämnen.

Material och varor bedöms enligt kriterierna i Tabell 1, som är baserad på faroangivelser (CLP-förordningen, EG nr. 1272/2008). Reglerna i CLP-förordningen har införts stegvis och under en övergångsperiod har CLP gällt parallellt med äldre regler i

Kemikalieinspektionens föreskrifter KIFS 2005:7. I och med att övergångstiden upphörde den 1 juni 2017 bedöms material och varor endast utifrån egenskaper enligt reglerna i CLP-förordningen.

Kriterierna ska tillämpas på varje del i en sammansatt vara d.v.s. haltgränserna ska beräknas som förhållandet mellan ämnets vikt och vikten av varje enskild vara eller material i en sammansatt vara.

Utfasningsämnen är ämnen med egenskaper enligt vitmarkerade fält i Tabell 1. Dessa kriterier är harmoniserade med kriterier enligt Reach artikel 57, substances of very high concern och kriterier för upptag på Kandidatförteckningen. Kriterierna är även

harmoniserade med kriterier för utfasningsämnen enligt miljömålet Giftfri Miljö.

Material och varor med utfasningsämnen ska fasas ut från användning i Trafikverkets verksamhet i enlighet med Reach och miljömålet Giftfri Miljö.

Riskminskningsämnen är ämnen med egenskaper enligt gråmarkerade fält i Tabell 1.

Riskerna vid användning av riskminskningsämnen ska begränsas enligt miljömålet Giftfri Miljö. Riskminskningsämnen har mindre allvarliga hälso- och miljöegenskaper än utfasningsämnen.

Tabell 1. Kriterier enligt förordning (EG) nr. 1272/2008 (CLP)

Egenskaper / ämnen Definition Haltgräns (vikts %)

1. Cancerframkallande a) Ämnen som uppfyller kriterierna för Cancerogenitet, kategori 1A eller 1B (H350)

0,1%

För respektive ämne, halterna ska inte

summeras b) Ämnen som uppfyller kriterierna för

Cancerogenitet, kategori 2 (H351)

1%

summeras 2. Mutagena a) Ämnen som uppfyller kriterierna för

Mutagenitet i könsceller, kategori 1A eller 1B (H340)

0,1%

summeras b) Ämnen som uppfyller kriterierna för

Mutagenitet i könsceller, kategori 2 (H341)

1%

summeras 3. Reproduktionstoxiska a) Ämnen som uppfyller kriterierna för

Reproduktionstoxicitet, kategori 1A eller 1B (H360)

0,3%

summeras

(13)

b) Ämnen som uppfyller kriterierna för Reproduktionstoxicitet, kategori 2 (H361)

3%

summeras 4. Spädbarnsskador Ämnen som uppfyller faroklassen för

Reproduktionstoxicitet, kategori Effekter på eller via amning (H362)

0,3%

För respektive ämne, halterna ska inte summeras 5. Hormonstörande Ämnen som får helhetsbedömningen

Cat 1 eller Cat 2 i EU:s EDS Database¹⁷ samt kandidatämnen med

hormonstörande egenskaper¹⁸

0,1%

För respektive ämne, halterna ska inte summeras 6. Persistenta,

bioackumulerbara och toxiska organiska ämnen (PBT)¹⁹

Ämnen med 1) Halveringstid

> 60 d i havsvatten eller

> 40 d i sötvatten eller

> 180 d i marint sediment eller

> 120 d sötvattensediment eller

> 120 d i jord samt

2) BCF > 2000 (våtvikt) samt 3) Toxicitet

NOEC eller EC10 < 0,01 mg/l eller CMR - Cancerframkallande 1A, 1B (H350). Reproduktionstoxiska 1A, 1B, 2 (H360 och H361) eller

klassificerat H372 eller H373

0,1%

För respektive ämne, halterna ska inte summeras

7. Mycket persistenta och mycket bioackumulerbara organiska ämnen (vPvB)²⁰

Ämnen med 1) Halveringstid

> 60 d i havsvatten eller sötvatten eller

> 180 d i marint eller sötvattensediment eller

>180 d i jord samt 2) BCF > 5000 (våtvikt)

0,1%

8. Bly (Pb) Bly eller blyföreningar 0,1%²¹

17EDS Database and Categorization kan laddas ned via:

http://ec.europa.eu/environment/chemicals/endocrine/strategy/being_en.htm

18 I enlighet med Reach Artikel 57f.

19 För potentiellt PBT finns kriterier enligt PRIO (se www.kemi.se), som kan användas som underlag vid en eventuell PBT-klassificering

20 För potentiellt PBT finns kriterier enligt PRIO (se www.kemi.se), som kan användas som underlag vid en eventuell PBT-klassificering.

21 Bly finns upptaget på Trafikverkets förbudslista, se Tabell 2.

(14)

9. Kvicksilver (Hg) Kvicksilver eller kvicksilverföreningar Totalförbud²²

10. Kadmium (Cd) Kadmium eller kadmiumföreningar 0,01%²³

11. Farligt för ozonskiktet Ämnen som uppfyller kriterierna för faroklassen farligt för ozonskiktet (EUH 059, H420)

0,1%

summeras Ämnen som uppfyller kriterierna i

faroklassen Luftvägssensibiliserande (H334)

0,2

summeras 12. Allergiframkallande a)

b) Ämnen som uppfyller kriterierna för faroklassen Hudsensibiliserande (H317)

1%

summeras 13. Akut toxicitet Ämnen som uppfyller kriterierna för

faroklassen Akuttoxisk i kategori 1, 2 eller 3

De ATE-värden²⁴ som minst ger produkten klassning Akuttoxisk,

kategori 3.

Summeras för varje relevant exponeringsväg

Oral: H300, H301 ATE ≤ 300

Dermal: H310, H311 ATE ≤ 1000

Inhalation: H330 eller H331 Gaser ATE ≤ 2500 Ångor ATE ≤ 10 Damm/dimma ATE ≤ 1,0 Ämnen som uppfyller kriterierna för

faroklassen Specifikt organtoxiskt vid enstaka exponering (STOT-SE) i kategori 1 (H370)

1%

För respektive ämne, halterna ska inte summeras 14. Toxicitet vid enstaka a)

exponering

b) Ämnen som uppfyller kriterierna för faroklassen Specifikt organtoxiskt vid enstaka exponering (STOT-SE) i kategori 2 (H371)

10%

22 Låga halter kvicksilver som inte tillsatts avsiktligt i något led faller utanför förbudet. Med låga halter menas en förekomst av 2,5 mg eller mindre per kg. Avvikelser överstigande 2,5 mg/kg är tillåtet i de fall det härrör från naturligt förekomst i kol, malm eller malmkoncentrat.

23 Kadmium finns upptaget på Trafikverkets förbudslista, se Tabell 2.

24 ATE= Acute Toxic Estimate/Uppskattad akut toxicitet. Använd LD50 när det finns ett värde.

Använd ATE när det finns flera LD50‐värden i ett intervall. ²⁴ De olika ATE-värdena för olika exponeringsvägar redovisas i BASTA:s Sammanräkningsregler (www.bastaonline.se).

(15)

c) Kemiska produkter som uppfyller kriterierna för klassning som

Aspirationstoxiska i kategori 1 (H304)

Kriteriet är inte något ämneskriterium utan gäller för den kemiska

produkten Ämnen som uppfyller kriterierna för

faroklassen Specifikt organtoxiskt vid upprepad exponering (STOT-RE) i kategori 1 (H372)

1%

För respektive ämne, halterna ska inte summeras 15. Toxicitet vid a)

upprepad exponering

b) Ämnen som uppfyller kriterierna för faroklassen Specifikt organtoxiskt vid upprepad exponering (STOT-RE) i kategori 2 (H373)

10%

För respektive ämne, halterna ska inte summeras 16. Flyktiga organiska

kemiska ämnen

Ämnen som har en begynnelsekokpunkt

< 250ºC mätt vid ett standardtryck av 101,3 kPa, och som uppfyller kriterierna för någon av farobeteckningarna:

Dödligt, Giftigt eller Skadligt vid inandning (H330, H331, H332), Kan göra att man blir dåsig och omtöcknad (H336),

Kan orsaka organskador (H371) eller Kan orsaka organskador genom lång eller upprepad exponering (H373)

10%

Ämnen som uppfyller kriterierna för faroklassen Farligt för vattenmiljön, kategori akut 1 (H400).

25 % endast om M = 1^25,26

Ämnen som uppfyller faroklassen Farligt för vattenmiljön, kategori kronisk 1 och 2 (H410) och (H411)

2,5% för enbart H410- ämnen med M=1 25% för enbart H411-

ämnen 17. Miljöfarligt a)

b)

c) Ämnen som uppfyller kriterierna för faroklassen Farligt för vattenmiljön,

kategori kronisk 4 (H413).

Sammanräkning görs för blandningar som inte uppfyller kriterier för kronisk 1, 2 eller 3.

Sammanräkningen inkluderar ämnen klassificerade kroniskt 1 (H410), kroniskt 2 (H411), kroniskt 3 (H412), kroniskt 4 (H413).

25%

25 Detta gäller om inga ämnen har specifikt lägre haltgränser angivna i Klassificeringslistan (bilaga VI, tabell 3.2 i Förordning (EG) nr 1272/2008).

26 M = Multiplikationsfaktorn enligt förordning (EG) nr 1272/2008 (CLP) och beror på L(E)C50- värdet eller NOEC-värdet. För sammanräkning kan BASTA:s sammanräkningsregler användas.

(www.bastaonline.se).

(16)

Tabell 2. Trafikverkets förbudslista – ämnen i varor, material och kemiska produkter

Ämne CAS Tillåtna användningsområden för

material och varor Tillåtna användningsområden för kemiska produkter

Akrylamid 79-06-01

Antracen 120-12-7

Antracenolja 90640–80-5, 90640–

81-6, 91995–15-2

Kreosotsliprar Asfaltsbeläggning

Kreosot för impregnering av sliprar

Bitumen för asfaltsbeläggning Arsenik och dess

föreningar Samtliga upptagna på kandidatförteckningen, REACH bilaga XIV eller bilaga XVII.

Bensen 71-43-2 Drivmedel miljöklass 1 får

innehålla halter av ämnet enligt Drivmedelslag 2011:319

Bisfenol A 80-05-7

Bly och dess föreningar Samtliga upptagna på kandidatförteckningen, REACH bilaga XIV eller bilaga XVII.

*Enligt direktiv 2011/65/EU och direktiv 2006/66/EG,

Sprängkapslar

Slamfärg i miljöer med särskilda krav på kulturmiljöhänsyn

Borsyra 10043–35-3, 11113–

50-1 Ftalater

-Bensylbutylftalat (BBP) 85-68-7 -Dibutylftalat (DBP) 84-74-2 -Di(2-etylhexyl)ftlatat

(DEHP)

117-81-7 -Diisobutylftalat (DIBP) 84-69-5 Hexabromcyclododekan

(HBCDD) 25637–99-4, 3194-55-

6, 134237-51-7, 134237-50-6, 134237- 52-8

Hexaklorbensen (HCB) 118-74-1 Kadmium och dess

föreningar Samtliga upptagna på kandidatförteckningen, REACH bilaga XIV eller bilaga XVII.

*Enligt direktiv 2011/65/EU och direktiv 2006/66/EG

Kortkedjiga klorparaffiner

(SCCP) 85535–84-8

Krom (VI) föreningar Samtliga upptagna på kandidatförteckningen, REACH bilaga XIV eller bilaga XVII.

*Enligt direktiv 2011/65/EU

Kvicksilver och dess föreningar

Samtliga upptagna på kandidatförteckningen, REACH bilaga XIV eller bilaga XVII.

*Enligt direktiv 2011/65/EU

Natriumborater 1303-96-4, 12179–04- 3, 1330-43-4

Nonylfenol och

Nonylfenoletoxilater Samtliga upptagna på kandidatförteckningen, REACH bilaga XIV eller bilaga XVII.

Organiska fosfater -Tri (2-kloroetyl)fosfat

(TCEP) 115-96-8

Pentaklorfenol (PCP) 87-86-5, 131-52-2 Perfluorerade ämnen

(Ex PFOA och PFOS)

Samtliga upptagna på kandidatförteckningen, REACH bilaga XIV,

(17)

bilaga XVII eller POPs förordningen.

Polybromerade difenyletrar (PBDE)

Samtliga upptagna på kandidatförteckningen, REACH bilaga XIV, bilaga XVII eller POPs förordningen.

Tennorganiska föreningar Samtliga upptagna på kandidatförteckningen, REACH bilaga XIV eller bilaga XVII.

Kemiska

bekämpningsmedel

-Biocidprodukter Samtliga Får användas i impregnerade trä- och byggnadsmaterial om

konserveringsmedlet är godkänt för aktuellt användningsområde enligt NTR-standard

Får användas:

-för småskalig bekämpning av skadedjur exempelvis råttor och getingar

-som träskyddsmedel

-för slemförebyggande åtgärder -som antifoulingprodukter -som konserveringsmedel i vattenbaserade produkter -som desinfektionsmedel för mänsklig hygien

-Växtskyddsmedel Samtliga Får användas inom ramen för

vegetationsreglerings- programmet för järnväg samt för bekämpning av Jätteloka²⁷ Klorfluorkarboner (CFC),

Klorfluorkolväten(HCFC), Halonföreningar

Samtliga som regleras av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet.

Dinitrotoluen Samtliga upptagna på kandidatförteckningen, REACH bilaga XIV eller bilaga XVII.

Glykoletrar

-2-Etoxietanol 110-80-5

-2-Metoxietanol 109-86-4

-2-Etoxietylacetat 111-15-9

Benso(a)pyren 50-32-8 Kreosotsliprar

Asfaltsbeläggning

*För produkter som omfattas av direktiv för elektronikprodukter (RoHS, 2011/65/EU) eller batterier (2006/66/EG) får ämnen förekomma i Trafikverkets verksamhet för de tillämpningar som undantas enligt direktiven.

27 Jätteloka (Heracleum mantegazzianum) finns upptagen på EU:s förteckning som invasiv främmande art. Förteckningen finns i genomförandeförordning (EU) 2016/1141.

(18)

7. Stöd och hjälpmedel

7.1 Produktvalsanalys enligt minimikrav

Om det inte är möjligt att välja ett material eller en vara som uppfyller Trafikverkets kriterier för grupp A eller B ska en produktvalsanalys upprättas. Produktvalsanalysen är ett sätt att tillämpa produktvalsprincipen inskriven i Miljöbalkens 2 kap. Syftet med produktvalsanalysen är att medvetandegöra miljö-och hälsoegenskaper för att på så sätt styra mot bättre alternativ när sådana finns tillgängliga.

Produktvalsanalysen ska vara dokumenterad och uppfylla minimikraven i TDOK 2012:22. Denna mall är utformad för att uppfylla dessa minimikrav.

I produktvalsanalysen ska såväl byggskede som drift/underhållsskede och avfallsskede beaktas.

Produktens namn:________________________________________________

Datum för produktvalsanalysen:_______________________________________

Namn på den som gjort produktvalsanalysen:_____________________________

1. Beskriv behovet av att använda materialet/varan.

Utgå ifrån vilka egenskaper som efterfrågas i materialet eller varan.

2. Utifrån den eftersökta funktionen/egenskapen, finns det alternativa metoder som kan användas för att uppfylla dessa?

Kan man använda en annan metod/teknik för att undvika att använda materialet/varan i fråga?

3. Beskriv vilka andra material som kan användas för att uppnå samma funktion?

Finns det mindre farliga material/varor som kan användas för samma funktion?

Använd gärna någon tredjepartsdatabas, t.ex. BASTA, Byggvarubedömningen eller Sunda Hus. Kan information om innehåll i de andra produkterna verifieras (t.ex.

genom att kontakta leverantören)?

4. Beskriv hur alternativ har sökts, t.ex. kontakt med leverantör, marknadsanalys och kontakt med specialister.

Har någon tredjepartsdatabas använts för att leta alternativa produkter? Har

leverantören tipsat om andra produkter som kan användas? Hur gör företaget i andra projekt? Hur gör andra aktörer i branschen?

(19)

5. Det alternativa materialet/varan.

a) Uppge det alternativa materialets/varans fara.

Hur klassificeras de enligt kriterierna i TDOK 2012:22 (Grupp A, B, C, D eller E)?

b) Uppge de alternativa metodernas fara.

Vilka faror innebär de alternativa metoderna?

6. Motivera ditt produktval.

En rimlighetsavvägning ska ta in samtliga relevanta perspektiv. T.ex. fara, ekonomi och tidigare erfarenheter.

Om innehållet i vald produkt inte kan verifieras, men alternativa produkter med information om innehåll finns, motivera varför en produkt med okänt innehåll väljs.

(20)

7.2 Riskanalys enligt minimikrav

Om det inte är möjligt att varken uppfylla Trafikverkets kriterier för grupp A eller B ska en riskanalys göras före användning. Materialet eller varan får endast användas om riskanalysen visar att användningen medför acceptabla risker. Riskanalysen ska

genomföras av en person med kompetens och utbildning inom ämnet. Riskanalysen ska vara dokumenterad och uppfylla minimikraven i TDOK 2012:22. Denna mall är

utformad för att uppfylla dessa minimikrav.

Produktens namn: ______________________________________________

Datum för riskanalysen:___________________________________________

Namn på den/de som har gjort riskanalysen:_____________________________

1. Ange vilket utfasningsämne och/eller riskminskningsämne materialet eller varan innehåller, som medför att den inte klarar Trafikverkets kriterier för grupp B. Ange ämnets namn, CAS-

nummer, klassificering samt med vilka koncentrationer ämnet ingår i materialet eller varan.

Ämne CAS-nummer Klassificering Koncentration

(vikts-%)

2. Beskriv faran med det aktuella materialet eller varan.

Beskriv materialet/varan och uppge om det finns hygieniska gränsvärden för de ingående ämnena, samt värdet för dessa. Uppge eventuella beräknade DNEL eller PNEC-värden för de ingående ämnena. Beskriv de toxikologiska och ekotoxikologiska egenskaperna för ingående ämnen. Uppge om någon fysikalisk egenskap av ämnena ska tas särskild hänsyn till i riskanalysen.

Bifoga säkerhetsdatablad för de kemiska ämnen som finns i materialet/varan.

3. Exponering. Beskriv hur materialet/varan ska hanteras, från att det levereras till att det byggs in och/eller kasseras.

Följande moment ska minst ingå – leverans, lagring, hantering, inbyggt material/vara samt avfallshantering. Beskriv var, när och hur materialet/varan ska användas liksom hantering på arbetsområdet och ev. lagring. Beskriv vilka arbetssätt/arbetsmetoder som ska användas samt planerad använd mängd.

Identifiera och beskriv hur människor och/eller miljö (grundvatten, ytvatten, markvatten, mark, luft, etc.) exponeras för produkten för varje arbetsmoment,

inklusive förvaltning. Beskriv särskilt om/hur ämnena kan lakas ur materialet/varan.

Beskriv samtliga steg där en möjlig felhantering leder till att människa/miljö exponeras.

(21)

4. Beskriv de risker som kan uppstå vid hanteringen av materialet/varan.

Utgå från materialets/varans fara (fråga 2) och identifierade exponeringar (fråga 3).

Beskriv och förklara olika riskscenarier för påverkan och ev. skada på olika miljöer (luft, mark, yt- eller grundvatten) samt för människors hälsa.

5. Riskhantering. Beskriv hur de risker som har identifierats vid hantering, samt vid förvaltnings- och avfallsskedet ska behandlas.

Hur ska sannolikheten för att identifierade riskscenarion inträffar minskas? Kan exponeringen begränsas på teknisk väg? Går det att minska mängderna? Uppge vilken skyddsutrustning som ska användas vid hantering. Krävs det särskilda skydd eller arbetssätt för att skydda omgivande miljö (luft, vatten, mark)? Kvantifiera och beskriv alla skyddsåtgärder. Uppge också om det krävs särskild utbildning och/eller

hälsoundersökning för personal som ska jobba med materialet/varan.

6. Ange krav på omhändertagande av avfall.

Uppge om produkten är farligt avfall vid: kassering av oanvänd produkt, byggspill och härdad produkt (om tillämpligt). Beskriv även hur förpackningen ska tas omhand.

7. Bedöm och visa att risken för hälsa och miljö är godtagbar

(acceptabel). Beskriv också eventuella riskhanteringsåtgärder för att erhålla en acceptabel risk.

Sammanfatta punkterna ovan och visa att riskerna är acceptabla. Åskådliggör gärna i en riskmatris.

(22)

7.3 Relaterade dokument

Riktlinje TDOK 2010:310 Kemiska produkter – granskningskriterier och krav för Trafikverket.

Rutin TDOK 2010:311 Kemiska produkter - granskning av märkningspliktiga kemiska produkter.

Riktlinje TDOK 2012:93 Generella miljökrav vid entreprenadupphandling TMALL 0558 Materialförteckning

Översättningsnyckel till Trafikverkets kriterier för farliga ämnen

Intyg från material- och varuleverantör om material eller varans innehåll av farliga ämnen (blankett)

Versionslogg

Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn

1.0 2012-04-18 Malin Kotake

2.0 2013-02-01 Kap. 5.4 och 5.6 Karin Andersson

3.0 2014-01-30 Kap 5 och 6 Anna Reuithe

4.0 2015-08-25 Kap 1, 2, 3, 4, 5, 7,

8

Anna Reuithe

5.0 2017-01-30 Kap 2, 4, 5, 6, 7, 8 Anna Reuithe

6.0 2018-04-11 Kap 4, 5, 6, Jenny Fredriksson

7.0 2020-01-01 Kap 3, 4, 5, 6 Jenny Fredriksson