Planeringskort åk 1-9

(1)

Förslag

Planeringskort

åk 1-9

Centralt innehåll

i modersmålsundervisningen

Å

• Bedömning (åk 1-9)

• Betyg (åk 6-9)

• Underlag till IUP och Utvecklingssamtal

………

Rev. 2 / augusti 2010

Iákovos Demetriádes

(2)

MODERSMÅLSUNDERVISNING SOM STÖD FÖR SPRÅKUTVECKLINGEN

Den nya ”Kursplanen för modersmålsundervisning” presenterar ämnets centrala innehåll som behöver tillämpas för att eleven ska nå kursplanens mål. I detta förslag presenterar vi några planeringskort för att underlätta modersmålslärarens arbete att uppfylla dessa mål.

Under läsårets 35 veckor hinner man som mest att behandla ca. 8-12 teman.

Modersmålsundervisningen är ofta en lektionstimme i veckan, 40 till 60 minuter lång eller, om gruppen är stor, även 90-120 minuter lång. Modersmålsläraren måste alltså under en så kort tid hinna med att utveckla elevens förmågor och färdigheter att tala, läsa, skriva,

utveckla kulturkunskaper och jämföra modersmålet med svenska. Det är alltså mer än nödvändigt att prioritera, planera väl och använda effektiva medeloch metoder för att undervisningen ska ge goda resultat.

K. Hyltenstam i ”Tvåspråkighet med förhinder? s. 37” återger en tabell från Tingbjörn, G.

Invandrarbarnen och tvåspråkigheten, Stockholm, Liber Läromedel, 1981. Tabellen visar språkutvecklingen i normala majoritetssammanhang. Mellan år 1,5 – 25 har varje människa olika perioder med intensiv språkutveckling. Under samma perioder sker en svagare

språkutveckling på andra områden. Elevens intressen skiftar genom åren och det är därför viktigt att läraren planerar undervisningens innehåll utifrån elevens intressen. Enligt G.

Tingbjörn utvecklas språket ungefär på följande sätt:

- Uttal: mellan 1-4,5 år

- Grammatiska mönster: tal mellan 1-5,5, skrift inkl. läsning, mellan 6-13 år - Centralt ordförråd, hem, lek och kamrater: mellan 2-9 år.

- Skola: mellan 7-19 år - Yrke: mellan 19-23 år - Sport: mellan 7-17 år - Musik: mellan 6-15 år - Officiellt språk: från 24- år

En annan akademisk lärare, Dr. Anna Chatzipanagiotidou, professor vid Universitetet i Thessaloniki, Grekland, Institutionen för andraspråksinlärning, fann att elevernas intressen, oavsett alder, rör sig i huvudsak kring elva områden. Elevens intresse för vissa områden är intensivare under vissa perioder och svagare under andra. Tema i undervisnigen måste därför alltid väljas med hänsyn till elevens intressen. Intresseområdena är följande, utan prioritering:

- Fritid, Musik och Nöjen

- Hem, Skola, Miljö och närområdet - Hälsa, Idrott och Sport

- Konsumtion, Inköp, Reklam - Yrken och Studier

- Mat och Dryck

- Resor, Transporter, Semester

- Sagor, Mytologi och Historia, Traditioner

- Sociala kontakter, Fester, Personliga förhållanden, t.ex. vänner, släktingar - Vardagslivet och vardagshändelser

- Vädret, Tiden och Klockan, Årstiderna

Vid undervisningssituationen och språkbehandlingen måste läraren utgå ifrån autentisk, genuint dialog med eleven (levande, dagsaktuellt) och från texter/läromedel som är elevrelevanta och anpassade till elevens alder och språknivå. Det autentiska/genuina materialet utgör därefter grunden för den grammatiska/syntaktiska behandlingen av språket.

Med behandling av språket menar vi en funktionell behandling av språket och inte någon undervisning och memorering av grammatiska termer.

(3)

När läraren och eleven ska behandla språket väljer man alla sorters grammatiska,

syntaktiska, språkriktighets-, tal- och skrivutvecklingsuppgifter etc. och presentationen ska vara anpassad till elevens språknivå. Med andra ord: läraren väljer lättare uppgifter för elever som befinner sig i början av sin inlärningsperiod och successivt trappar upp svårighetsgraden. Inom språkbehandlingen får man ta upp alla sorters språkaktiviteter men utan krav på definitioner och teoretisering. T.ex. man kan behandla böjningssystemet som sådant utan att använda ordet ”böjningssystem”. Man ska undvika att lära ut regler och definitioner av begrepp som förutsättning för lärandet och låta eleven uppleva språket först och reglerna kommer eleven att upptäcka spontant senare vid språkanvändningen.

De grammatiska elementen inte kan isoleras helt. Vid spontant tal är omöjligt och kanske oönskat att isolera grammatiska och syntaktiska element. Följaktligen väljer läraren fritt att fokusera på ett eller några grammatiska eller/och syntaktiska moment som därefter

behandlas med utgångspunkt den autentiska texten, på villkor att läraren anpassar presentationen/svårighetsgraden efter elevens abstraktionsnivå. Med andra ord, man behandlar grammatiska/syntaktiska moment utifrån en autentisk text genom att visa hur språket fungerar och hur texten förmedlar ett visst budskap.

Att välja ”rätt” tema är således avgörande för att modersmålsundervisningen ska lyckas. Men vilka teman är ”rätt”? Tre kriterier har stor betydelse:

a. att temat väcker elevens intresse,

b. att undervisningsmetoderna är anpassade till elevens inlärningsstil (visuell, auditiv eller kinestetisk/taktil) och

c. att läromedlen uppfyller väcker elevens intresse och passar elevens inlärningsstil (Visell, Auditiv, Kinestetisk eller Taktil)

Många modersmålslärare väljer tema från läromedel/böcker som de köper eller får från hemlandet. Man kan hitta många, goda teman i dessa läromedel att arbeta med.

Andra modersmålslärare köper böcker från den fria marknaden, läromedel, sak- och skönlitteratur och använder dem som referensmaterial eller inspirationskällor.

Andra väljer teman från aktuella händelser som de hittar i tidningar, tidskrifter, Internet, TV, radio, på Internet etc.

Litteratur för barn och ungdomar används också som inspirationskällor. Barnens och elevernas intressen spelar också en stor roll för val av tema, liksom lärarens speciella favoritämnen och tillgång till egna källor och databanker.

Ett tema förmedlar konkreta och abstrakta kunskaper. För barn och elever i förskolan och de tidigare skolåren rätt tema är det som ofta förekommer i deras vardagsliv och eleven kan associera/jämföra inkommande information med de kunskaper som eleven redan har. Under elevens tidigare år är nästan all inkommande information av konkret karaktär och

barnet/eleven tänker inte i abstrakta termer. Från 8-9 års ålder sker successivt en ökning av abstraktionsnivån. Under denna period är förståelsen av matematikens språk en viktig indikator som kan hjälpa läraren att följa upp övergången från ett helt konkret till ett kombinerat konkret + abstrakt språk.

(4)

Hur har vi tänkt använda planeringskorten

‐

Våra planeringskort är strukturerade i tre nivåer (Åk 1-3, Åk 4-6 och Åk 7-9) och följer den nya kursplanens mål för åk 1-3, åk 4-6 resp. åk 7-9. Antalet punkter i varje kort är ett minimum språkutvecklingsområden för hela perioden och kan räcka till under tre år. Läraren får naturligtvis komplettera innehållet med andra modersmålsspecifika mål.

‐

Läraren bestämmer vilka språkområden ska behandlas under höstterminen resp.

vårterminen och på så sätt bestämmer årets arbetsplan och elevens IUP. Sedan under hela läsåret och tillsammans med eleven väljer teman som utgår från elevens förutsättningar och språkutvecklingsbehov.

‐

Vi föreslår samma bedömningssystem, med olika pilar (

Ï (kan mycket bra), (Ò kan bra), Ô (kan ganska bra), Ð (kan inte så bra),

som används i ESP (Europeiska språkportfolio, Checklistor).

‐

Bedömningen av elevens resultat markeras med pil, på elevens IUP,varje gång som ett moment är färdigbehandlat, och på årets planeringskort, en gång per termin. Man markerar bara behandlade områden.

‐

Nästa läsår fortsätter man med nya områden eller med områden som eleven behöver jobba vidare med för att prestera bättre resultat. Varje planeringskort kan alltså räcka till för en planering på tre läsår. Mot slutet av åk 3 resp. åk 6 och åk 9 har således läraren, och eleven, en samlad bild av elevens språkutveckling att redovisa till föräldrarna och skolledningen. Planeringskortet används också som underlag för skriftliga omdömen och betyg och som underlag till olika

redovisningar.

‐

Till lärarens hjälp finns också ett förslag till ”Språkaktiviteter” dvs. en presentation av grammatik och annan behandling av språket som förekommer i undervisningen i ämnet svenska. M

odersmålsläraren kan därmed samordna sin undervisning med undervisningen i svenska, nämligen att bygga vidare på elevens förkunskaper eller skapa förförståelse för eleven inför språkaktiviteter som klassen kommer att jobba med eller efterarbeta moment som eleven har svårigheter med (= studiehandledning).

‐ Betyg sätts från åk 6 till åk 9. Läraren måste naturligtvis tillämpa gällande

betygskriterier. Till lärarens hjälp presenterar vi ett betygsförslag som utgår från elevens resultat.

‐ Varje planeringskort kan användas som elevens IUP och som underlag till utvecklingssamtal och skriftliga omdömen.

‐ Varje planeringskort kan användas som underlag för utvärdering och redovisning av verksamheten mot slutet av läsåret. Korten från åk 6-9 kan användas för redovisning av betyg.

(5)

Planerings– och bedömningskort / IUP

Namn: ……….…… Åk……… Datum………

Modersmål: ………..

Resultat Datum Resultat Datum

5 Vi jobbar med språkets ABC (alfabet eller tecken). Vi kommer att jobba med bokstäverna kontinuerligt under perioden ……….

Planerar att bli klara (ungef. datum) ………..

5 Parallellt med bokstäverna jobbar vi med följande teman:

5 Andra språkaktiviteter:

Bedömningspil Ï (kan mycket bra) Ò (kan bra)

Ô (kan ganska bra) Ð (kan inte så bra)

Sammanfattande bedömning

• Eleven har klarat uppsatta mål om minst

¾

(eller 75 %) av pilarna pekar rakt upp Ï eller/och snett upp Ò

• Eleven har klarat målen på ett bättre sätt om alla (100 %) pilar pekar rakt upp Ï eller/och snett upp Ò

• Eleven har klarat målen på bästa sättet om alla (100 %) pilar pekar rakt upp Ï

Lärare Elev Föräldrar/Vårdnadshavare

……….…..………

Anteckningar/överenskommelser:

(6)

BETYGSKORT

Läsår: ………. Datum: ……….……….

Elevens namn: ……….………..

Modersmål: ……….

Skola och åk ..………..

Gör så här:

- markera åk

- markera betyget för hösttermin resp- vårtermin - skriv under

- presentera betyget för eleven tillsammans med elevens IUP/Planeringskort (bedömning och resultat i detalj)

Betyg: höstermin

Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk9

A B C D E F

Å

Betyg: vårtermin

Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk9

A B C D E F

Vid bedömning av resultat skriv datum och markera bedömningen med en pil enligt nedan Ç (kan mycket bra)

Ê (kan bra)

Ì (kan ganska bra) È (kan inte så bra)

•

Betyg A. Eleven har klarat målen på bästa sättet om alla (100 %) pilar pekar rakt upp Ç.

•

Betyg: B eller C. Eleven har klarat målen på ett bättre sätt om alla (100%) pilar pekar rakt upp Çeller snett upp Ê.

•

Betyg: D eller E. Eleven har klarat utsatta mål om minst ¾ (75 %) av pilarna pekar rakt upp Ç eller snett upp Ê.

• Betyg F (underkänd): eleven har inte jobbat med minst 75 % av uppgifterna. Det förekommer även bedömning Ì och È.

……….…..………

(7)

PLANERINGSKORT för å k 1-2-3

Förslag till Centralt innehåll - Underlag till IUP och utvecklingssamtal

Namn: ……….…… Åk……… Datum………

¾

(eller 75 %) av pilarna pekar rakt upp Ï eller/och snett upp Ò

• Eleven har klarat målen på ett bättre sätt om alla (100 %) pilar pekar rakt upp Ï eller/och snett upp Ò

• Eleven har klarat målen på bästa sättet om alla (100 %) pilar pekar rakt upp Ï

Åk 1,2,3 För att utvecka elevens förmåga att läsa, skriva och återberätta väljer vi

kunskapsområden och jobbar med språkaktiviteter som har en svårighetesgrad som passar elevens förutsättningar. Mot slutet av språkaktivitetsperioden markerar vi elevens resultat genom en

bedömningspil och antecnar ett datum. Bedömningen diskuteras med eleven (och med föräldrarna vid utecklingssamtal). Viktiga positiva produkter/resultat sparas I elevens portfolio.

5 Vi jobbar med språkets ABC (alfabet eller tecken). Vi kommer att jobba med bokstäverna kontinuerligt under perioden ……….

Planerar att bli klara (ungef. datum) ………..

5 Parallellt med ABC jobbar vi med följande teman och språkaktiviteter:

• vi jobbar med siffror, räkneord och ental från 0-9 och senare med tiotal från 10-100. Vi kommer att jobba med räkneord kontinuerligt men mest under perioden:

Planerar att bli klara (ungef. datum)

• vi jobbar med de fyra räknesätten, positionssystemet och uppställningen. Målet är att förstå och lösa enkla problem. Vi kommer att jobba med grundläggande matematiska begrepp kontinuerligt men mest under perioden:

• Kan läsa av klockan (analog/digital) och kan återge tid (fm. resp.

em.) Vi kommer att jobba med tiden och klockan kontinuerligt under hela läsåret:

Planerar att bli klara med grundläggande kunskaper (ungef. Datum)

• Kan veckodagar, månader, årstider och årtal

Vi kommer att jobba med tidsbegrepp kontinuerligt under hela läsåret:

Planerar att bli klara med grundläggande kunskaper (ungef. datum)

• Kan basfärger och några färgnyanser. Vi kommer att jobba med färger kontinuerligt men mest under perioden:

• Kan avläsa en bild och berätta till en bild.

(8)

Eleven väljer en eller flera bilder och

a. lär sig namn på saker som finns avbildade

b. lär sig verb som behövs för att beskriva händelser c. lär sig bideord

d. lär sig berätta (återberätta lärarens beskrivning och/eller återberätta fritt)

Vi kommer att jobba med bilder och berättelser minst vid ett tillfälle varje månad under en termin

• Kan de viktigaste kroppsdelarna och kan berätta om deras funktion Eleven

a. lär sig namn på de viktigaste kroppsdelarna

b. lär sig verb som behövs för att beskriva deras funktion

Vi kommer att jobba med kroppen vid minst ett tillfälle varje termin. Ämnet kan kombineras med andra ifrågakommande ämne, se nedan.

• Har baskunskaper om hygien och hälsa. Har baskunskaper om vanliga sjukdomar, i synnerhet barnsjukdomar och vad man måste göra när man är sjuk

Eleven

a. lär sig att beskriva vanliga sjukdomar, i synnerhet

barnsjukdomar. Lär sig viktiga adjektiv och komparartion vad gäller t.ex feber, ont, illamående etc.

b. vad man måste göra när man är sjuk c. bashygien

d. tandvård

Vi kommer att jobba med kroppen vid minst ett tillfälle varje termin. Ämnet kan kombineras med andra ifrågakommande ämne, se tidigare avsnitt.

• Kan berätta vad han/hon tänker och han/hon mår Eleven får hjälp att berätta om sig själv

a. uttalar och skriver sitt förnamn och efternamn

b. lär sig använda verb i olika nutid och dåtid för att beskriva känslor, händelser etc

c. lär sig bideord (huvudsats+huvudsats, huvudsats+bisats) d. lär sig berätta enkla meningar i tredje person

Vi kommer att jobba med lämliga teman spontant och under korta stunder så ofta som möjligt

• Kan prata och berätta om något om miljö och väder Eleven

a. lär sig att beskriva närmiljön och vanliga väderförhållanden b. lär sig vattnets kretslopp och dess olika former (rinnande, fast,

ånga)

Vi kommer att jobba med miljöfrågor under ett par tillfällen varje termin.

Frågor om väder tar vi upp planerat och spontant t.ex. vid snöfall, frost, regn etc. Ämnet kan kombineras med andra ämnen, se tidigare avsnitt.

• Kan några ramsor och barnsånger

Vi kommer att jobba med ramsor och barnsånger planerat och spontant flera ganger varje termin. Ramsor och sånger kan kombineras med andra ämnen.

• Kan läsa, förstå och återberätta några sagor för barn, fabler etc.

Vi kommer att jobba med sagor för barn och fabler planerat och spontant flera ganger varje termin. Språket i sagor och fabler kan behandlas självständigt och kan skapa tillfällen för behandling av olika andra ämnen, t.ex. sånger, traditioner, danser, kläader, mytologi etc.

• Kan utan hjälp läsa, förstå och tillämpa instruktioner i få led som, succesivt ökas till flera led

(9)

- Vi kommer att jobba med instruktioner flera gånger varje termin. Vi börjar med instruktioner i ett led och ökar till minst fem led. Börjar forst med aktiviteter i klassrummet och sedan kombinarar vi med aktiviteter både in i rummet och utanför klasstummet.

- Eleven laser och lär sig enkla recept

- Eleven läser och tillämpar enkla monteringsanvisningar

- Eleven beskriver muntligt och skriftligt olika händelser som kan hända i en viss ordning.ex. skriva ett kort, skriva mottagare, klistra frimärke, posta kortet

• Kan hälsa, säga sitt namn och berätta om sig själv, om sin familj och sina vänner. Klarar ett telefonsamtal på ett korrekt sätt

Vi kommer att jobba planerat och spontant flera gånger varje termin tills eleven är säker och använder meningar som ger korrekt information.

• Kan läsa och förstå enkla texter skrivna för barn

Eleven kan, ensam eller tillsammans med någon annan, läsa och återberätta en historia och visa att han/hon förstår genom att t.ex. svara på frågor om berättelsen, illustrera textens innehåll, rita, dramatisera, göra en tankekarta,

• Kan namn på vanliga husdjur och kan berätta om hur de lever mm Eleven

a. kan namnge vanliga husdjur och kan berätta något om dem b. lär sig verb som behövs för att beskriva deras utseende, sätt att

leva, deras miljö osv.

Vi kommer att jobba med vilda djur några tillfällen varje termin. Ämnet kan kombineras med andra ämnen

• Kan namn på vanliga vilda djur och kan berätta om hur de lever mm Eleven

a. kan namnge vanliga vilda djur och kan berätta något om dem b. lär sig verb som behövs för att beskriva deras funktion

Vi kommer att jobba med husdjur några tillfällen varje termin. Ämnet kan kombineras med andra ämnen

• Kan namn på vanliga växter, träd, blommor etc. och kan berätta om deras miljö och nyttan för människan

Eleven

a. kan namnge vanliga växter, träd, blommor och kan berätta något om dem

b. lär sig verb som behövs för att beskriva t.ex. hur de ser ut

Vi kommer att jobba med växter, träd och blommor några tillfällen varje termin. Ämnet kan kombineras med andra ämnen

• Har baskunskaper om matpyramiden, dvs. om baslivsmedel, speciellt om mjölk, ost, frukt, grönsaker, spannmål, kött, fisk, fågel, fett och olja etc.

Vi kommer att jobba med matpyramiden några gånger tillfällen varje termin. Ämnet kan kombineras med andra ämnen

• Kan läsa och förstå enkla meddelanden, frågor, berättelser etc.

• Kan skriva enkla texter såsom brev, vykort, hälsningar, enkla frågor och enkla meddelanden

(10)

Brevet etc. ska ha daum, hälsningsord (i början och slutet), begripliga meningar. Vi kommer med sådana texter några tillfällen varje termin.

Kan kombineras med andra ämnen

• Kan något om målspråkslandets och familiens traditioner, högtider såsom nationaldag, födelsedag, nansdag, religiösa dagar etc

……….…..………

Anteckningar/överenskommelser:

(11)

PLANERINGSKORT FÖR åk 4 - 5

Förslag till Centralt innehåll - Underlag till IUP och utvecklingssamtal

Namn: ……….…… Åk……… Datum………

Modersmål: ………..

Vid bedömning av resultat skriv datum och markera bedömningen med en pil enligt nedan Bedömningspil

Ï (kan mycket bra) Ò (kan bra)

¾

(eller 75 %) av pilarna pekar rakt upp Ï eller/och snett upp Ò

• Eleven har klarat målen på ett bättre sätt om alla (100 %) pilar pekar rakt upp Ï eller/och snett upp Ò

• Eleven har klarat målen på bästa sättet om alla (100 %) pilar pekar rakt upp Ï

Åk 4-5 Förmågan att läsa, skriva och återberätta

Resultat Datu m

Resultat Datum

• Kan räkna hundratal (100-900), tusental

• Kan lägesorden: i, in, på, under, över, bredvid, utanpå, utanför, framför, bakom, upp, ner, genom

• Kan begreppen: litet, mycket, få, låg, hög, lång, kort, tung, lätt mm.

och kan göra jämförelser (= adjektivkomparation)

• Kan läsa, förstå och lösa enkla matematiska problem

• Kan de viktigaste linjerna och geometriska figurerna

• Kan läsa klockan (analog/digital) och olika tidsbegreppen

• Kan läsa och återberätta en historia ur en läst bok

• Kan läsa flytande och med god förståelse enkel faktatext

• Kan läsa, förstå och tillämpa en omfattande skriftlig instruktion, t.ex.

recept, monteringsanvisning o.l. som har flera led.

• Kan sökläsa dvs. söka en specifik information i en åldersadekvat bok

• Kan läsa TV-text, även text på videofilm, DVD, biofilm etc.

• Kan läsa flytande och med god förståelse skönlitterära, åldersadekvata böcker

• Kan läsa och skriva jämförelser på egenskaper hos en eller flera personer, djur och saker

• Kan skriva om egna upplevelser och relativt långa brev

• Kan beskriva olika händelser med egna ord. Kan skriva i tredje person

• Kan något om målspråkslandets och sin familjs traditioner, högtider etc.

……….…..………

(12)

PLANERINGSKORT FÖR åk 6

Förslag till Centralt innehåll - Underlag till IUP, betyg och utvecklingssamtal

Namn: ……… Åk……… Datum………

Vid bedömning av resultat skriv datum och markera bedömningen med en pil enligt nedan Ç (kan mycket bra)

Ê (kan bra)

•

• Betyg F (underkänd): eleven jobbade inte med minst 75 % av uppgifterna. Det förekommer även bedömning Ì och È.

Åk 6 Förmågan att läsa, skriva och återberätta

• Kan räkna hundratal (100-900), tusental

• Kan lägesorden: i, in, på, under, över, bredvid, utanpå, utanför, framför, bakom, upp, ner, genom

• Kan begreppen: litet, mycket, få, låg, hög, lång, kort, tung, lätt mm. och kan göra jämförelser (= adjektivkomparation)

• Kan läsa, förstå och lösa enkla matematiska problem

• Kan de viktigaste linjerna och geometriska figurerna

• Kan läsa klockan (analog/digital) och olika tidsbegreppen

• Kan läsa och återberätta en historia ur en läst bok

• Kan läsa flytande och med god förståelse enkel faktatext

• Kan läsa, förstå och tillämpa en omfattande skriftlig instruktion, t.ex. recept, monteringsanvisning o.l. som har flera led.

• Kan sökläsa dvs. söka en specifik information i en åldersadekvat bok

• Kan läsa TV-text, även text på videofilm, DVD, biofilm etc.

• Kan läsa flytande och med god förståelse skönlitterära, åldersadekvata böcker

• Kan läsa och skriva jämförelser på egenskaper hos en eller flera personer, djur och saker

• Kan skriva om egna upplevelser och relativt långa brev

• Kan beskriva olika händelser med egna ord. Kan skriva i tredje person

• Kan något om målspråkslandets och sin familjs traditioner, högtider etc.

Betyg: ht Betyg: vt

……….…..………

(13)

PLANERINGSKORT FÖR åk 7 - 8 - 9

Förslag till Centralt innehåll - Underlag till IUP, betyg och utvecklingssamtal

Namn: ……….…… Åk……… Datum………

Vid bedömning av resultat skriv datum och markera bedömningen med en pil enligt nedan

Ç (kan mycket bra) Ê (kan bra)

•

• Betyg F (underkänd): eleven jobbade inte med minst 75 % av uppgifterna. Det förekommer även bedömning Ì och È.

Åk 7-8-9 Förmågan att läsa, skriva och återberätta

• Kan multiplikationstabellen

• Kan de viktigaste mått-, vikt-, areal- och volymenheter

• Kan problemlösning med flera räknesätt i samma uppgift

• Kan räkna procent, tusendel, decimal, medelvärde, genomsnitt och de geometriska figurernas viktigaste delar

• Kan läsa texter, berättande och beskrivande, skönlitterära verk och faktatexter, av varierande slag

• Kan översiktsläsa, dvs. genom en snabb avläsning skaffa sig en bild av textens huvudsakliga innehåll

• Kan medvetet fördjupa sig i en text och söka efter information för att skriva en sammanfattning eller ett referat

• Kan använda argument av olika texter i egna framställningar

• Kan läsa, förstå och använda sig en del av modersmålets ordspråk och idiomatiska uttryck

• Kan det viktigaste om poesi och dikt

• Kan skämta, skoja och nyansera med språket, använda sig av metaforer, symboler och bildligt språk, abstrahera/

generalisera och dra slutsatser. Förstår vad humor är.

• Förstår skillnaden mellan vårdat resp. vulgärt språk

• Kan läsa och skriva något om eller på modersmålets olika varianter och dialekter

• Kan skriva texter (småuppsatser) som förmedlar fakta, argument och åsikter, egna och andras

• Kan jämföra svenskan med modersmålet och kan kartlägga de viktigaste likheterna resp. skillnaderna

Betyg: ht Betyg: vt

Lärare Elev Föräldrar/Vårdnadshavare

……….…..………

(14)

Planerings– och bedömningskort / IUP

Namn: ……….…… Åk……… Datum………

¾

(eller 75 %) av pilarna pekar rakt upp Ï eller/och snett upp Ò

• Eleven har klarat målen på ett bättre sätt om alla (100 %) pilar pekar rakt upp Ï eller/och snett upp Ò

• Eleven har klarat målen på bästa sättet om alla (100 %) pilar pekar rakt upp Ï

……….…..………

Anteckningar/överenskommelser: