Krisberedskapsplan 2015–2018
Enköpings kommun
av kommunfullmäktige 2015-10-19, KS2015/425.
Postadress Besöksadress Telefon, växel Telefax Postgiro Org nr Enköpings kommun Kungsgatan 42 0171-62 50 00 0171-62 50 07 7 07 27-3 212000-0282
745 80 ENKÖPING E-post: kommunledningskontoret@enkoping.se
Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) ska kommunerna analysera vilka
extraordinära händelser som kan inträffa och hur de kan påverka den egna verksamheten.
I LEH, kapitel 2, paragraf 1 står det:
”Kommuner skall vidare, med beaktande av sin risk- och sårbarhetsanalys, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser.”
Det här dokumentet redovisar Enköpings kommuns plan för extraordinära händelser, hur kommunen ska fullgöra sina åtaganden i fråga om kommunens krisberedskap, kommunens övningsplan och hur kommunen ska arbeta med att minska identifierade sårbarheter under mandatperioden 2015–2018. Det här dokumentet bestämmer ambitionsnivån för arbetet med kommunens krisberedskap under kommande år.
Så här ska Enköpings kommun fullgöra sina åtaganden i fråga om kommunens krisberedskap och använda den statliga ersättningen
Samhällsskydd och beredskap är allt det arbete som Enköpings kommun gör för att alla kommunala verksamheter ska vara så väl förberedda som möjligt när det inträffar en kris eller svår samhällsstörning. Det kan handla om allt från påfrestande vädersituationer med begränsade översvämningar som följd, till större och mer omfattande händelser,
naturkatastrofer eller elavbrott som hotar att sätta livsviktiga samhällsfunktioner ur spel.
Den statliga ersättningen används delvis för att upprätthålla kompetens som ska stärka kommunens förmåga att hantera svåra samhällsstörningar. Kommunen bedriver ett utvecklingsarbete i krisberedskapsfrågorna utifrån kommunens risk- och sårbarhetsanalys, styrdokument för extraordinära händelser och handlingsprogram för skydd mot olyckor.
Beredskapssamordnaren ansvarar för att kommunen följer och genomför sin utbildnings- och övningsplan och är även övningsledare. Samverkansersättningen används till att bygga regionala nätverk för krisberedskap och utveckla krisberedskapen över kommungränsen genom att exempelvis ingå i kommunöverskridande projekt eller arbetsgrupper.
Plan för extraordinära händelser
Krishantering handlar om vad Enköpings kommun gör när krisen är ett faktum. Förutom att rädda liv gäller det att hålla i gång viktiga funktioner i samhället och att begränsa skador på egendom och miljö.
Krisorganisation
Kommundirektören eller kommunens krisledningsnämnd har möjlighet att aktivera ett stabsläge vid en allvarlig kris eller svår samhällsstörning inom kommunen. Det innebär att en stabschef utses för att leda krisen enligt den stabsmetodik som kommunen har tagit fram. Det här är ett sätt för kommunen att kraftsamla och på ett samordnat sätt leda kommunen genom en svår händelse.
I de flesta kriser leds krishanteringen från den berörda förvaltningen, som då har sin egen organisation för det. Det är dock alltid viktigt med en bred samverkan inom kommunen och med aktuella externa aktörer utifrån krisens art.
Larmrutiner
Räddningscentralen startar inringning till Enköpings kommun om kommunen saknar tjänsteman i beredskap. Räddningstjänstens insatsledare är den enda funktion som är i tjänst dygnet runt. Den naturliga ingången till kommunen är kommundirektör,
kommunikationschef och säkerhetschef. Kommunen ska kontaktas om allvarliga olyckor, samhällsstörningar eller bränder drabbar samhällsviktiga verksamheter. Om det finns ett informationsbehov till allmänheten ska kommunikationschefen kontaktas.
Det finns tre utsedda och övade personer som kan gå in och agera stabschef i kommunens krisledningsstab. De kan kontaktas och vara en ingång till kommunen om
kommundirektören inte går att nå. Säkerhetschefen ser till att det finns en uppdaterad larmlista till kommunen.
Centrala krisledningsstaben
Krisledningsstaben består av personer som är utsedda i förväg. De har förberedda
funktioner eller ansvarsområden inom krisledningsstaben. Beredskapssamordnaren ser till att det finns en uppdaterad larmlista till medarbetare som förväntas ingå i
krisledningsstaben och att medarbetarna övar regelbundet. För att tydliggöra
krisorganisationen har kommunen tagit fram metodstöd och funktionskort till de olika funktionerna i krisledningsstaben. De finns publicerade på kommunens intranät.
Funktionerna som ingår i krisledningsstaben är förutom stabschef, ledningsstöd och stabsassistent: analys, information och kommunikation, tekniskt stöd och personal och service till staben.
Lokal för krisledningsstaben: Fjärdhundrarummet, reservlokal socialtjänstens konferenslokal Vallby
Kommunikationscentralen
Efter beslut av stabschefen ska kommunikationscentralen kunna påbörja arbetet inom maximalt två timmar. Kommunikationschefen ser till att det finns en uppdaterad larmlista till medarbetare som förväntas ingå i arbetet och att medarbetarna övar regelbundet. I kommunikationscentralens arbete ingår att kommunicera med allmänhet och media, sköta omvärldsbevakningen och justera kriskommunikationen därefter. Det ingår även att identifiera kommunikationsbehov internt och informera medarbetarna i lämplig kanal.Det praktiska kriskommunikationsarbetet genomförs via exempelvis telefoner, kommunens webbplats, sociala medier och presskontakter.
Lokal för kommunikationscentralen: Enköpingsrummet, reservlokal socialtjänstens konferenslokal Veckholm
Växel
Växeln kallas in efter beslut av staben. Växeln ska efter beslut kunna påbörja arbetet inom maximalt två timmar.
Krisledningsnämnden
Ordföranden i krisledningsnämnden bedömer när en extraordinär händelse gör att nämnden ska träda i funktion och beslutar i så fall att göra det.
En extraordinär händelse är, enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH), en händelse som:
avviker från det normala
innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner
och som kräver skyndsamma insatser av kommunen.
Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen i den utsträckning som är nödvändig, med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. När förhållandena medger det ska
krisledningsnämnden besluta att de uppgifter som nämnden har övertagit från andra nämnder ska återgå till ordinarie nämnd.
Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen bör informeras fortlöpande om krisens utveckling. Krisledningsnämnden fattar beslut efter föredragningar från stabschef.
Lokal för krisledningsnämnden: Skolstarummet, reservlokal Socialtjänstens konferenslokal Hjälsta
Presscentrum
Presscentrum upprättas efter beslut av stabschefen. Verksamheten ska samla massmedia på ett ställe där pressen kan informeras fortlöpande genom presskonferenser. Stabschefen fattar beslut om tidpunkt och vem som leder presskonferenserna.
Presscentrum inrättas med en ansvarig person som ställer i ordning lokalerna i samråd med hotellet (First Hotel Park Astoria), som ansvarar för den fysiska miljön.
Lokal för presscentrum: First Hotel Park Astoria, reservlokal Westerlundska gymnasiet (matsalen)
Stödcentrum och POSOM
Stödcentrum upprättas efter beslut av stabschefen. Stödcentrum ska fungera som samordningspunkt för psykosociala och sociala insatser då till exempel anhöriga till skadade och döda behöver stöd och hjälp. Förvaltningschefen för vård- och
omsorgsförvaltningen är ansvarig för stödcentrum och socialchefen är ansvarig för kommunens grupp för psykiskt och socialt omhändertagande vid stora katastrofer och olyckor, POSOM.
POSOM ansvarar för att ställa i ordning ett stödcentrum. Socialchefen eller dennes ersättare leder POSOM-gruppen. Socialchefen eller räddningscentralen sammankallar POSOM efter begäran från kommunens krisledning, räddningsledare eller vakthavande befäl, lokalpolischef eller polisinsatschef vid en olycka eller allvarlig säkerhetshändelse eller genom egen bedömning utifrån en händelse.
Gruppen larmas via larmlista av räddningschef eller socialchef. Socialchefen ansvarar för att uppdatera larmlistan.
POSOM-gruppens uppgift är att:
tillgodose behovet av psykologiskt, socialt och medmänskligt stöd till drabbade och närstående vid allvarliga händelser
upprätta stödcentrum vid kriser
samverka med övriga av en olycka berörda organisationer.
Lokal för stödcentrum: Vårfrugården, Idrottshuset eller annan lämplig lokal
Utbildnings- och övningsplan, mandatperiod 2015–2018
Beredskapssamordnaren ansvarar för att förtroendevalda och kommunens krisledningsstab får den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid svåra samhällsstörningar och extraordinära händelser.
Målen med kommunens arbete med utbildning och övning är att:
det ska finnas en regelbundet utbildad och övad krisorganisation
kommunen ska genomföra och utvärdera minst två övningar under en mandatperiod
kommunens krisledningsnämnd ska öva minst en gång per mandatperiod
varje övning ska utvärderas i fråga om såväl styrkor som svagheter när det gäller kommunens egen krisberedskap och förmåga att samverka med andra aktörer.
Typ av utbildning eller övning
Målgrupp Frekvens och tidpunkt Ansvarig
Desktopövning med larmoch startövning (öva stabsmetodik)
Larmcentralen (inlarm via räddningstjänsten)
Krisledningsstaben
Våren 2015 Säkerhetschef
Skydd av förtroendevalda Politiker Mars 2015
(kommunfullmäktige) April 2015
Säkerhetschef Länsstyrelsen
WIS-utbildning (webbaserat informationssystem)
Berörda i krisstaben Våren 2015 Länsstyrelsen Säkerhetschef Inlarmningsövning Kommunikationscentral September 2015 Kommunikationschef Nödvattenövning
Simuleringsövning med motspel – öva
nödvattenplan, kontinuitetsplanering
berörda förvaltningar och verksamheter med vattenberoende
December 2015 Livsmedelsverket
Beredskapssamordnare och säkerhetschef i samverkan med företaget Akrab
Riktad utbildning för krisledningsnämnd
Krisledningsnämnden September 2015 Länsstyrelsen
Delta i länsstyrelsens regionala
samverkansövningar
Regelbundet Länsstyrelsen
Beredskapssamordnare Kompetenshöjande
utbildningsinsats inom krisberedskap
Krisledningsstaben
Kommunens ledningsgrupp
2016 och 2018 Beredskapssamordnare
Desktopövning med larm och startövning
(öva stabsmetodik)
(Krisledningsstaben) Krisledningsnämnden
2017 Beredskapssamordnare
Säkerhet och krisberedskap Säkerhetskoordinatorer Förtroendevalda
Löpande vid behov Säkerhetschef
Åtgärdsplan, mandatperioden 2015–2018
För att stärka förmågan att hantera svåra samhällsstörningar behöver kommunen, utifrån upprättad risk- och sårbarhetsanalys, arbeta för att minska identifierade sårbarheter under mandatperioden enligt nedanstående. Beredskapssamordnaren har en viktig roll i
utvecklingsarbetet oavsett vem som har ansvaret.
Utvecklad förmåga att kommunicera samordnat vid händelser
Sedan 2014 finns en regional kriskommunikationsplan i länet. Genom att implementera den, få större kännedom om andra aktörer och öka förmågan att sprida en samlad lägesbild ökar krisberedskapen generellt. Vid behov kommer kommunen att ta fram en lokal
kriskommunikationsplan.
Kommunen utvecklar under 2015–2016 en ny webbplats, bland annat för att säkerställa ett driftsäkert system för kommunikation.
Ansvarig: Kommunikationschef
Under 2014 arbetade kommunen fram kommunövergripande åtgärdsinstruktioner vid allvarliga säkerhetshändelser. De beskriver hur informationsflödet ska vara internt, kommunikationsansvar, egna åtgärder och incidentrapportering i händelse av allvarligare olyckor, hot, bränder eller långvariga driftstopp. Instruktionerna ska implementeras i kommunens verksamheter.
Ansvarig: Förvaltningschefer
Ledningssystem för säkerhetsarbete
Kommunledningen ska genom det här styrdokumentet tydligare klargöra ansvaret mellan kommunens olika funktioner i fråga om säkerhetsområdets olika delar.
För att skapa tydligare struktur i säkerhetsprocesserna ska kommunen arbeta enligt en säkerhetspolicy och mål för säkerhetsarbetet. Som medel för att nå målen för
säkerhetsarbetet och konkretisera kommunens säkerhetspolicy formulerar kommunen
strategier i olika styrdokument för de olika säkerhetsområdena. För att få en kontinuitet i säkerhetsarbetet ska det vara tydligt hur kommunen gör sin uppföljning och vilka indikatorer och mättal som kommunen kan använda.
Säkerhetsledningssystemet, som beslutades av kommundirektören i maj 2015, ska bidra till att skapa förutsättningar för kommunen att bedriva ett aktivt och förebyggande
säkerhetsarbete på alla nivåer och inom alla verksamheter.
Under 2014–2015 har kommunen utarbetat stöd och fattat beslut om styrdokument inom områden som skydd av medarbetare och förtroendevalda (personsäkerhet) och kommunens systematiska brandskyddsarbete. Tillsammans med säkerhetsledningssystemet i sin helhet ska de implementeras inom alla kommunala verksamheter under mandatperioden.
Förvaltningschefen ansvarar för att förvaltningens bedriver sin säkerhetsorganisation enligt kommunens övergripande styrdokument.
Ansvarig: Förvaltningschefer (implementering) och säkerhetschef (uppföljning och utveckling)
Social oro
Att lyfta in sociala risker1 kan bidra till en starkare och mer omfattande krisberedskap.
Insatserna mot social oro ska samordnas i det nya forumet Tryggare Enköping2. Under mandatperioden ska Tryggare Enköping arbeta utifrån en framtagen nulägesanalys med situationella och sociala brottsförebyggande åtgärder som bedöms lämpliga och
nödvändiga mot de aktuella problemområden som identifieras över tid. Kommunens ledningsgrupp är överens om att arbetet som ska sättas i gång är ett kommungemensamt åtagande som ska samordnas mellan berörda förvaltningar.
Ansvarig: Brotts- och drogförebyggande samordnare
Utvecklat informationssäkerhetsarbete
Under 2015 ska kommunen identifiera verksamhetskritiska system och ta fram
förvaltningsplaner som innehåller en analys av informationshantering. Kommunen ska med stöd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) metodstöd för systematiskt informationssäkerhetsarbete påbörja arbetet med att säkerställa en tillräcklig nivå av informationssäkerhet.
Ansvarig: IT-chef
Kommunens vatten- och avloppsavdelning (VA) ska under mandatperioden identifiera och göra en riskbedömning på sina styrsystem för att kunna hantera eventuella säkerhetsbrister
1En social risk är möjligheten för oönskade händelser, beteenden eller tillstånd med ursprung i människor relationer, livsvillkor och levnadsförhållanden som kan ha negativa konsekvenser på det som en grupp människor bedömer som skyddsvärt
2 Utskottsgrupp där till exempel olika förvaltningar, räddningstjänst, polis, säkerhetsenheten, kommunbevakningsbolag med flera finns representerade
i de industriella informationssystem som är betydelsefulla för samhällsviktig verksamhet inom kommunalteknisk försörjning.
Ansvarig: VA-chef
Utvecklad kontinuitetsplanering
Kommunen behöver utveckla kontinuitetsplanering för de mest prioriterade
samhällsviktiga verksamheter som kommunen bedriver och ansvarar för. De verksamheter som inte tål längre avbrott behöver utveckla en ”plan b” för de viktigaste kritiska
beroendena och högsta riskerna. Dokumenterade rutiner vägleder en organisation att efter avbrott reagera, återställa och återuppta verksamheten i en i förväg definierad omfattning.
Kontinuitetshantering handlar om att systematiskt skapa en förmåga att fortsätta bedriva sin verksamhet på en tolerabel nivå, oavsett vilken typ av störning som organisationen utsätts för, och att hantera alla aspekter inom kontinuitet, från incident- till krishantering. Det görs med fördel med stöd av den svenska standarden för samhällssäkerhet, SS-EN ISO 22301 – ledningssystem för kontinuitet. Kontinuitetshantering är en process för att skapa robusthet i organisationen, minska sårbarheten och öka motståndskraften med utgångpunkt i kritiska verksamhetsprocesser, dess beroenden och konsekvenserna av ett avbrott.
Kommunen ska samordna arbetet med kontinuitetsplanering mellan förvaltningarna. Vissa tillgångar och resurser behöver identifieras och dokumenteras på kommunövergripande nivå.
Ansvarig: Beredskapssamordnare
Kommunens nödvattenplan behandlar ett av kommunens största kritiska beroenden, vattenförsörjningen. Under 2016 fattas beslut om nödvattenplanen. Där ska det säkerställas att de verksamheter som inte tål längre vattenavbrott är inkluderade i kommunens
kontinuitetsplan för nödvatten.
Nödvattenövningen med Livsmedelsverket i december 2015 kan bidra i de samhällsviktiga verksamheternas egen kontinuitetsplanering i fråga om vattenberoendet. Där kan
kommunen testa utkastet till nödvattenplan.
Ansvarig: VA-chef
Utvecklad process för incidentrapportering
Rapporteringen av risker, tillbud
3och skador, där små brister och avvikelser fångas upp och åtgärdas innan en allvarligare händelse inträffar, är en viktig komponent i riskhanteringsarbetet. Ju fler saker som kan uppmärksammas och åtgärdas i tid, desto högre säkerhet blir det. Kommunen behöver utveckla sin förmåga att hantera incidentrapporteringssystemet som ett underlag för planeringen av arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet. Processen med rapportering och hantering av ärenden i systemet
3En händelse som kunde ha resulterat i en skada men inte gjorde det
