Fragment av en boplats

(1)

UV RAPPORT 2012:173

ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING

Fragment av en boplats

Delundersökning av Skee 1596:1 inför planerad deponi för E6 Bohuslän, Skee socken, Kollekind 1:2, Skee 1596:1

Gisela Ängeby

(2)

(3)

UV RAPPORT 2012:173

ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING

Fragment av en boplats

Delundersökning av Skee 1596:1 inför planerad deponi för E6 Bohuslän, Skee socken, Kollekind 1:2, Skee 1596:1

Dnr 423-1947-2009 Gisela Ängeby

(4)

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2012/0744.

Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning.

Lantmäteriverket 2012-11-08. Dnr 601-2012/4363.

Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson

Omslag Vy över Skee 1956 (se också figur 3). Foto: Gisela Ängeby.

Tryck/utskrift E-Print, Stockholm 2012 Riksantikvarieämbetet,

arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) Kvarnbygatan 12

431 34 Mölndal Tel.: 010-480 81 90 Fax: 010-480 82 13

e-post: uvvast@raa.se

e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se

(5)

Innehåll

Bakgrund 5

Undersökningens förutsättningar 5 Syfte och frågor 7

Metod och resultat 8 Referenser 10

Administrativa uppgifter 11 Figurförteckning 14

(6)

4 Fragment av en boplats

Skee 1596

N O R G E

Skee 1596

Göteborg

N

Figur 1. Platsen för undersökningen markerad på utsnitt ur Vägkartan, blad 91 Strömstad, och GSD-Sverigekartan (Översiktskartan). Skala 1:100 000 och 1:250 000.

(7)

Fragment av en boplats 5

Under en arbetsvecka undersöktes delar av fornlämningen Skee 1596:1, en plats med boplatsspår från sannolikt järnålder. Arbetet orsakades av bygget av ny E6, Lugnet–

Skee och i samband med detta, en deponi som berörde delar av fornlämningen.

Efter veckans fältarbete kunde vi konstatera att området innehöll ett sparsamt antal förhistoriska strukturer i form av stolphål, en grop och två härdar. Allt tyder på att vi befunnit oss i utkanten av en boplats som legat närmare och i skyddet av ett högrest berg väster om undersökningsplatsen. Inga daterande fynd eller material för ¹⁴C-analyser påträffades.

Bakgrund

Den arkeologiska undersökningen orsakades av utbyggnaden av E6 i Bohus- län, sträckan Skee–Hogdal. Fornlämningen Skee 1596:1, en boplats från sannolikt järnålder, låg i anslutning till vägarbetsområdet på en bit mark som planerades för deponi och bullervall.

Fornlämningen upptäckes vid utredningarna inför bygget av ny E6 och förundersöktes år 2003. Då fann man ett kulturlager, ett färre antal anlägg- ningar och en ränna som tolkades som en möjlig husränna (Claesson &

Lönn, red. 2003).

Den arkeologiska undersökningen genomfördes under en extremt varm arbetsvecka sommaren 2009. Uppdragsgivare var Trafikverket.

Undersökningens förutsättningar

Fornlämningen låg på den västra sidan av en relativt trång dalgångspassage mellan branta berg, i åkermark som sluttade svagt upp mot ett brant berg (figur 3). I mitten av passagen och genom hela dalgången rinner Vätt- landsån som enda kvarvarande vatten efter en fjord som i förhistorisk tid var förbunden med havet via Strömsvattnet. Fjorden var seglingbar fram i folkvandringstid.

Vid den arkeologiska förundersökningen 2003 fann man rester av kulturlager och en ränna, som antogs kunna markera en förhistorisk husvägg.

Järnbitar, bränd lera och en flinta fanns på platsen (Claesson & Lönn 2003).

Inga daterbara fynd påträffades vid förundersökningen men fornlämningen daterades preliminärt till järnålderns senare del, samt till 1600–1700-tal utifrån de historiska fynd som hade påträffats vid utredningen (Peterson &

Hernek 2001). Platsen var belägen nära gården Kollekind med ett äldsta skriftligt omnämnande år 1391, och möjligen har gården rötter ned i yngre järnålder (Claesson & Lönn 2003).

Den undersökta fornlämningen låg på en nivå av 4–6 meter över havet, vilket också talade för att den bör höra till järnålderns senare del. Läget invid bergskanten gjorde också att en datering av boplatsspåren till sen järnålder ansågs som rimlig.

(8)

Skee 1485:1

Skee 1477:1

Skee 1596:1

Skee 168:1

Skee 1595:1

Skee 1076:1 Skee 1077:1

Skee 1764 Skee 55:1

Skee 1761 Skee 802:1

Skee 801:1

Skee 169:1 Skee 993:1

Skee 1100:1

Sållum Solhem

Fridhem

Älvdalen Sågbacken Bastekärr

Beateberg

Kollekind

Bergkällan

Kyrkosanden

1238000

65420006544000

1238000

N

Figur 2. Undersökningsområdet markerat på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 65C 3iN Strömstad. Skala 1:10 000.

0 500 m

(9)

Syfte och frågor

Boplatsen Skee 1596:1 bedömdes alltså vara från järnålderns senare del även om inga daterbara fynd vid förundersökningen hade påträffats som kunde bekräfta att så var fallet. Men som ovan nämnts, antogs dateringen till yngre järnålder och senare som fullt möjlig utifrån dels nivån över havet, dels läget i en slänt upp mot ett brant berg.

Trots ett förhållandevis magert underlag vad gäller fynd och anläggningar i synnerhet efter förundersökningen, så gjordes bedömningen att platsen ändå var intressant att undersöka eftersom boplatslämningar från perioden mellan folkvandringstid och 1300-talet i sig alltid har ett kunskapsvärde;

Detta för att mycket få sådana lokaler är kända i regionen och kunskap om deras innehåll och läge därför ringa.

I undersökningsplanen formulerades därför att någon mer detaljerad frågeställning än att förhoppningsvis konstatera en boplats från yngre järn- ålder eller äldre medeltid knappast var realistiskt, men att ett kronologiskt konstaterande ändock var tillräckligt intressant och att varje möjlighet att undersöka boplatsfynd från sen järnålder/tidig medeltid skulle tas tillvara (Lönn, dnr 431-37745-2009).

Figur 3. Vy över Skee 1596:1, belägen i åkermarken nedanför ett brant berg. Foto, mot väster: Gisela Ängeby.

(10)

Metod och resultat

Den nordöstra delen av undersökningsområdet banades av med hjälp av grävmaskin inom en yta motsvarande 1874 kvadratmeter, medan den sydöstra delen avsöktes genom breda schakt, enligt upplägget i Undersök- ningsplanen. Schakten uppgick här till sammanlagt 827 kvadratmeter.

Matjordstäcket var mellan 0,2–0,25 meter tjockt. Markgrunden utgjordes genomgående av lera som bitvis var mycket styv. På flera håll syntes spår efter modern plöjning. De breda schakten visade sig samtliga sakna anläggningar och fynd. Ytan i nordost däremot innehöll sammantaget tio strukturer som dokumenterades (figur 4). Två av dem utgick efter genomgrävning som matjordsfläckar. Övriga anläggningar bestod av fem stolphål (A209, A219, A230, A239, A267), en grop (A250) och två härdar (A200, A277). Vidare framschaktades i den leriga marken tre rännor som efter genomgrävning visade sig vara delvis stenfyllda dräneringsdiken. Dessa inmättes ej i plan.

Troligtvis var det ett sådant sentida dike som vid förundersökningen hade uppfattats som en möjlig (hus) ränna. Kulturlagerrester påträffades ej. Det är möjligt att sådana fanns bevarade närmare berget och inom den västligaste delen av åkern enligt förundersökningen.

Stolphålen låg samlade men formade ingen tydbar konstruktion. Möj- ligen var de spår efter någon form av enkel byggnad, ett skjul eller liknande på platsen. Mer än så går inte att säga. Stolphålen var omkring 0,2 meter stora och två av dem hade dessutom stenskoning. Djupet skiftade mellan 0,05 och 0,24 meter. Fyllningen i dem bestod av sotfärgad svagt humös lera.

De saknade såväl fynd som annat daterbart material.

De två härdarna var meterstora och hade ett bevarat djup av som mest 0,1 meter. De innehöll enstaka skörbrända stenar men inget kol. Härdarna låg åtskilda med cirka 30 meters avstånd.

Gropen var omkring en halvmeter stor men hade ett obetydligt djup, endast ett par centimeter. Den innehöll sotig lera.

Resultatet av undersökningen av en del av fornlämningen Skee 1956 visade sammanfattningsvis att vi med all sannolikhet befunnit oss i yttersta utkanten av en boplats, vars centrala del bör ha legat närmare och i skydd av det högresta berget i väster. Lermarken inom undersökningsområdet för deponin, har inte lämpat sig för bosättning i mening av boende.

Undersökningen saknade material för datering, såväl fynd som kol för

14C-analys. Datering av lämningarna var en central fråga som ställdes efter förundersökningen. Undersökningen den extremt varma sommaren 2009 gav inga besked i den frågan. En preliminär datering av fornlämningen till järnålder (yngre?) kan bara antas utifrån marknivån och utifrån närheten till Kollekind gård med medeltida belägg, troligen även med ursprung i ett förhistoriskt gårdsläge i området. De sparsamma boplatsspår(?) som påträf- fades vid slutdokumentationen kan eventuellt höra till en sådan.

(11)

Fragment av en boplats 9 219

267

239

209 230

277

200 250

N

Figur 4. Schakt- och anläggningsplan över Skee 1596:1. Skala: 1:150 och infällt en översikt 1:2000.

Stolphål Härd Grop Område

0 5 m

0 50 m

(12)

Referenser

Peterson, H & Hernek R m. fl.. 2001. Arkeologisk utredning. E6 Bohuslän, Skee–Hogdal – arkeologisk utredning av delsträckan Skee–Hogdal, ett samarbetsprojekt med Bohusläns Museum. Bohuslän, Skee och Hogdal socken. UV Väst Rapport 2001:28.

Claesson P & Lönn, M. 2003. E6 Bohuslän Skee–Hogdal, inklusive trafik- plats Skee och lokalväg vid Blomsholm. Arkeologiska förundersökningar.

UV Väst Rapport 2003:15.

(13)

Administrativa uppgifter

Riksantikvarieämbetets dnr: 423-1947-2009.

Länsstyrelsens dnr: 431-37745-2009.

Riksantikvarieämbetets projektnummer: 11346.

Intrasisprojekt: V2009:020.

Projektgrupp: Gisela Ängeby och Jörgen Streiffert.

Underkonsulter: Stene Entreprenad.

Exploateringsyta: extensivt 4000 kvadratmeter.

Undersökt yta: 2701 kvadratmeter.

Läge: GSD-Fastighetskartan, blad 65C 3iN Strömstad.

Koordinatsystem: Sweref 99 TM.

Höjdsystem: Rikets, RH 00.

Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 3 foton med Unr 4951:1–3, Digital dokumentation: förvaras på UV Väst.

Fynd: –.

(14)

Figurförteckning

Figur 1. Platsen för undersökningen markerad på utsnitt ur Vägkartan, blad 91 Strömstad, och GSD-Sverigekartan (Översiktskartan). Skala 1:100 000 och 1:250 000. ...4 Figur 2. Undersökningsområdet markerat på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan,

blad 65C 3iN Strömstad. Skala 1:10 000. ...6 Figur 3. Vy över Skee 1596:1, belägen i åkermarken nedanför ett brant berg.

Foto, mot väster: Gisela Ängeby. ...7 Figur 4. Schakt- och anläggningsplan över Skee 1596:1. Skala: 1:150 och infällt en

översikt 1:2000. ...9

(15)

(16)

Fragment av en boplats

Under en arbetsvecka undersöktes delar av fornlämningen Skee 1596:1, en plats med boplatsspår från sannolikt järn- ålder. Arbetet orsakades av bygget av ny E6, Lugnet–Skee och i samband med detta, en deponi som berörde delar av fornlämningen. Efter veckans fältarbete kunde vi konstatera att området innehöll ett sparsamt antal förhistoriska strukturer i form av stolphål, en grop och två härdar. Allt tyder på att vi befunnit oss i utkanten av en boplats som legat närmare och i skyddet av ett högrest berg väster om undersökningsplatsen. Inga daterande fynd eller material för ¹⁴C-analyser påträffades.