Väg och boplats i Skänninges nordöstra utkant

RAPPORT 2015:81 ARKEOLOGISK UTREDNING

Väg och boplats i

Skänninges nordöstra utkant

Östergötland Mjölby kommun Allhelgona socken Skänninge stad

Fastighet Skänninge 2:1, 3:1, 3:2, 3:3 Radiatorn 4 och Östanå 6

SHMM dnr 5.1.1-01060-2015 RAÄ dnr 3.1.1-02100-2013 Rikard Hedvall

RAPPORT 2015:81 ARKEOLOGISK UTREDNING

Väg och boplats i

Skänninges nordöstra utkant

Östergötland Mjölby kommun Allhelgona socken Skänninge stad

Fastighet Skänninge 2:1, 3:1, 3:2, 3:3 Radiatorn 4 och Östanå 6

SHMM dnr 5.1.1-01060-2015 RAÄ dnr 3.1.1-02100-2013 Rikard Hedvall

© 2015 STATENS HISTORISKA MUSEER Rapport 2015:81

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744.

Grafisk form/bildredigering Britt Lundberg Kartor Rikard Hedvall

Foto Rikard Hedvall

Tryck/utskrift Arkitektkopia AB, 2015 STATENS HISTORISKA MUSEER Arkeologiska uppdragsverksamheten Roxengatan 7

582 73 Linköping Tel 010-480 80 00 Fax 010-480 81 73 e-post uvost@shmm.se

e-post fornamn.efternamn@shmm.se www.arkeologiuv.se

Innehåll

Sammanfattning av resultaten 5 Bakgrund 5

Tidigare undersökningar i området 7 Syfte 7

Resultat 7

Schakt i åområdet 7 Schakt i slänten 9 Schakt i hästhagen 9 Schakt i de två vägarna 9

Åkermarken söder om Vistenagatan ner till Tegellidsgatan 14 Åtgärdsförslag 14

Referenser 15 Litteratur 15 Kartor 15

Administrativa uppgifter 15

Figur 1. Karta över Östergötland med utredningsområdet markerat med en röd cirkel. © Lantmäteriet Topowebb. Skala 1:300 000.

Arkeologisk utredning

Väg och boplats i Skänninges nordöstra utkant

Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten, är en uppdragsfinansierad del av Statens historiska museer, som i huvudsak genomför arkeologiska utredningar och undersökningar efter länsstyrelsens beslut enligt kulturmiljölagen (SFS 1988:950). Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion.

Sammanfattning av resultaten

Sammantaget har det vid utredningen påträffats fornlämningar i tre områden. Dels rör det sig om en minst 30 meter bred åfåra där det förekommer djurben och medeltida keramik på dess botten. Vid undersökningarna i samband med utbyggnaden av anstalten dokumen

­

terades denna åfåra. Vid dessa undersökningar påträffades också flera olika boplatsläm­

ningar och ett bronsgjuteri. Vid den nu aktuella utredningen påträffades också boplats­

lämningar i detta område, men utanför anstalten. I anslutning till detta fanns också belägg för äldre odling i form av årderspår. Övriga undersökta odlingsspår utgjordes av diken och plöjningsspår. Orienteringen av dessa visar en samstämmig bild med tegindelningen på 1700­talets kartor till exempel från 1779. Norr om Vistenagatan är de orienterade i nordost­

sydvästlig riktning medan de är orienterade i nord­sydlig riktning söder därom.

Vid de båda befintliga vägarna, Vistenagatan och ytterligare en väg norr om den förra, fanns flera stenläggningar som bör ha utgjort äldre beläggningar på dessa vägar. Det fanns också indikationer på att Vistenagatan tidigare hade formats som en hålväg.

Bakgrund

Mjölby kommun planerar att bygga en gång/cykelväg mellan Linköpingsgatan och Motala­

gatan. Utredningsområdet utgörs av fastigheterna Skänninge 2:1, 3:1, 3:2, 3:3, Radiatorn 4 och Östanå 6 i Allhelgona socken, Skänninge stad. Inför utredningen hade en alternativ sträckning för ett mindre parti vid Skenaån tillkommit. I samband med att utredningen påbörjades påpekade dessutom kommunen att en betydligt större del av vägens planerade sträckning hade ändrats i en annan del av sträckan. Utredningschakten utmed den södra halvan av vägsträckningen grävdes därför i den nya sträckningen, 10–15 meter väster om den tidigare planerade vägsträckningen.

Figur 2. Del av primärkartan över Skänninge med utredningsområdet markerat i blått. Skala 1:6000.

Tidigare undersökningar i området

Det aktuella utredningsområdet, som är cirka 800 meter långt och fem meter brett, ligger direkt utanför den medeltida stadens nordöstra bebyggelseområde, RAÄ 5. Det löper också utmed fornlämningarna RAÄ 32, 33 och 35 i norr, som utgörs av förhistoriska men fram för allt medeltida boplatslämningar och ett bronsgjuteri (Feldt och Lundberg 2003;

Feldt och Svarvar 2004). I exploateringsområdets norra del och kring Skenaån har arkeo­

logiska undersökningar genomförts inom RAÄ 5 i samband med Trafik verkets järnvägsut­

byggnad (Stibéus 2009; Bergqvist 2009; Arfalk, Hedvall och Lindeblad, i tryck). Under­

sökningarna berörde en befäst gårdsanläggning, storgårdsbebyggelse, hantverkslämningar, fossil åker och en äldre vägsträckning, allt daterat till sen vikingatid och medeltid.

I undersökningsområdets mellersta parti finns fortfarande två mindre vägar varav den ena är Vistenagatan, den medeltida infartsvägen till staden från Linköping. I byn Vistena står en runsten utmed Vistenagatan som indikerar att vägen åtminstone fanns vid 1000­talets början men sannolikt redan tidigare. Vistenagatan ingick som en del i eriksgatan under medeltiden. När man färdades på Vistenagatan in mot den medeltida staden, var bland det första man mötte, dominikankonventet S:t Olof. Konventsbyggnaderna låg knappt 100 meter bort från den planerade gång/cykelvägen. Den andra vägen kan ha fortsatt till byn Biskopsberga eller hospitalet.

I den södra delen, inom kvarteret Motorn 3, har fossil åkermark och hägnader påträffats, RAÄ 44, samt en boplats, RAÄ 45, knappt 50 meter från undersökningsområdet (Lindberg 2009).

Syfte

Syftet med den arkeologiska utredningen, etapp 2, var att fastställa om fornlämningar berörs av arbetsföretaget och i så fall beskriva dessa. Resultatet av den arkeologiska utredningen, etapp 2, ska kunna användas som ett fullgott underlag i en fortsatt besluts­ och planerings­

process.

Resultat

Schakten grävdes med maskin med 1,5 meters bredd, med något undantag. De grävdes ned till undergrunden, förutom schakt O272, 382 och 470. Nedan presenteras schakten från norr till söder.

Schakt i åområdet

I de tre schakten norr om Skenaån utgjordes de knappt en meter bortgrävda massorna av humös sand eller silt. Ofta syntes flera vattenavsatta sandlinser som skiktningar av massorna.

Ingen kulturpåverkan kunde ses, O368, 374 och 378.

På andra sidan ån grävdes tre schakt för den alternativa åövergången. Närmast ån blev schaktdjupet 1,4 meter och de bortgrävda massorna bestod överst av 0,3 meter matjord och därunder 1,1 meter humös sand med inslag av sentida avfall som porslin, O208. Vid de två andra schakten bestod fyllningen av sandig humus, humös mjäla och sand i olika skikt. Det förekom enstaka små bitar av tegel i massorna, O200 och 204.

I den ursprungliga planerade vägsträckningen innehöll schaktet närmast ån 0,7 meter humös lera med inslag av små tegelbitar. Därunder fanns ett 0,05 meter tjockt lager med träkol och porslin som överlagrade ett 0,15 meter tjockt lerlager ovan botten, som utgjordes av morängrus, O212. Resultatet från schakt O216 var likartat. De skiktade massorna be­

stod överst av humös sand, det undre av sand/mjäla och i båda lager fanns små tegelbitar.

Figur 3. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med utredningsområdet och utredningsschakten markerade. Skala 1:2200.

500 # 216

200 237

204 368

212

233 229

374 208

378

546 556 272

560

518

506 510 241

220

542 382

296 265

350 364

470 338

522 244

6

4

6

9 2 3 4

1

5 16

23 26

21 25

18 24 17

19 20

15 16 14

17 18

19 20

10 13

21 11

12 22 4:9

S:1

4:18 2:13

2:17 2:16

Skänninge 5:1 Skänninge 20:1

Skänninge 33:1

Skänninge 32:1 Skänninge 35:1

Skänninge 30:1

Skänninge 51

505150

505150

505200

505200

505250

505250

505300

505300

505350

505350

505400

505400

505450

505450

6472750 6472750

6472800 6472800

6472850 6472850

6472900 6472900

6472950 6472950

6473000 6473000

6473050 6473050

6473100 6473100

6473150 6473150

6473200 6473200

X 6472800

Y 505450

X 6473100

Y 505200

Schakt i slänten

Ovan åsänkan, i början av slänten, var tjockleken på jorden betydligt mindre. Det rörde sig om 0,3 meter tjock matjord. I undergrunden, som utgjordes av lera, syntes plogspår, O233 och 237. Plogspår syntes inte i sanden som utgjorde undergrund i schakt O229.

I de två följande schakten nåddes inte botten förrän på 2,3 meters djup eller mer, O220 och 241. Även här fanns ett 0,3 meter tjockt matjordstäcke. Under detta utgjordes jorden av två meter med humös silt och sand. I schakt 220, där botten nåddes, bestod denna av svart svämlera, A224. Den kan tolkas ha avsatts i en kraftig åfåra i slänten. Förutom djurben påträffades också en stengodsskärva från medeltiden i den 0,1 meter tjocka svämleran, F228. Eftersom avståndet mellan schakten uppgick till 30 meter bör det betyda att åfåran eller svackan har haft minst denna bredd. Någon egentlig begränsning av denna påträffades inte. Botten utgjordes av lera. Högre upp i slänten var det återigen endast drygt 0,3 meter matjord ner till undergrunden av sand där det fanns plogspår O245 och 265.

Högst upp i slänten grävdes ett schakt med två skopors bredd, O272. Matjorden som bestod av humös silt med enstaka små tegelbitar var 0,4–0,5 meter tjock. I undergrunden påträffades två stolphål. Det ena var 0,3 meter i diameter och en skärva östersjökeramik låg i toppen, F285, A276. Det andra stolphålet hade en något större diameter och en felbränd tegelbrocka låg i toppen av detta, A286. Inget av stolphålen undersöktes vidare.

Schakt i hästhagen

I det nordligaste schaktet i hästhagen var matjordstäcket, som innehöll sandig humus, 0,4 meter tjockt, O296. Årderspår täckte hela den norra halvan av schaktet, O314. I nordost­syd­

västlig riktning löpte ett 0,5 meter djupt dike innehållande bland annat medeltida tegel­

brockor och sten, A300. Intill diket påträffades också ett stenskott stolphål, 0,3 meter i diameter. I nästa schakt fanns överst ett 0,3 meter tjockt matjordstäcke, O338. Lagret under, även det 0,3 meter tjockt, bestod av renare humös silt men innehöll också bränd lera och enstaka skärviga stenar. I undergrunden syntes också två diken med samma orien­

tering som de sentida plogspåren i många av schakten. Ett av dikena var tydligt grävt med maskin, A346, medan det andra var handgrävt, A318. Även i schakt O350 fanns det två diken och plogspår med samma orientering som de förra, A356 och 360. Även här var de bortgrävda massorna av humös sand tvåskiktad, där det undre lagret var renare och inne­

höll porslin. I nästa schakt var matjordslagret 0,4 meter tjockt och under detta syntes plogspår i den sandiga undergrunden, O364.

Schakt i de två vägarna

Söder om vägen, som troligen fortsatt mot hospitalet eller Biskopsberga, grävdes ett schakt 0,2–0,55 meter djupt, O470. En småstenspackning med 0,04–0,07 meter stora stenar låg på den sandiga/grusiga undergrunden, 0,4 meter under markytan, A480. Den täcktes av ett 0,25 meter tjockt kulturlager utan synlig avgränsning, A484. Ovan detta låg ett 0,15 meter tjockt matjordstäcke. Stenpackningen A488 låg ovan kulturlagret. Stenarna var av blandad storlek och lagda i grus, 0,2 meter under markytan. Närmast vägkanten fanns en stenläggning med 0,1–0,35 meter stora stenar, A496. De var lagda i sand med en slät sida uppåt. Stenarna täcktes av ett 0,2 meter tjockt sandlager och däröver ett 0,2–0,5 meter tjockt matjordslager. Ingen klar begränsning åt något håll syntes.

Det är inte helt klart vad de olika kontexterna representerar men förmodligen är i alla fall stenläggningen A496 en äldre vägbeläggning medan A488 kan ha utgjort banvall. Den äldre ekonomiska kartan visar att ett järnvägsspår tidigare löpte här utmed vägen. För­

modligen är också flera generationer av vägen representerad i de påträffade kontexterna.

Figur 4. Planritning över schakten O272, 314 och 338 med de däri ingående kontexterna. Skala 1:200.

286

346 300

314 272

296

338 276

304

346 318

505270

505270

505280

505280

505290

505290

505300

505300

6472990 6472990

6473000 6473000

6473010 6473010

6473020 6473020

X 6472990

Y 505290

X 6473020

Y 505280

Figur 5. Planritning över de två schakten vid vägarna, O470 och 382. På planen har de olika kontexterna ritats in. Skala 1:250.

492

500

382 470

409 409

400 392

466

388 396

496

480 488

484

505340

505340

505350

505350

505360

505360

505370

505370

6472890 6472890

6472900 6472900

6472910 6472910

6472920 6472920

6472930 6472930

6472940 6472940

X 6472900

Y 505370

X 6472940

Y 505350

Figur 6. Schaktet O470 med stenläggningen A496 i förgrunden delvis dold under det ovanliggande gruset.

Foto mot söder där nuvarande väg syns i nedre bildkant. FOTO RIKARD HEDVALL.

Schaktet vid Vistenagatan grävdes också söder om vägen, O382. Utmed kanten av dagens väg fanns en rad med stenar i storleken 0,2–0,3 meter, A409. De låg 0,2–0,4 meter under dagens markyta. Eventuellt kan det röra sig om begränsningsstenar för gatan men kanske troligare sten som vid odlingsarbete lagts i kanten av odlingsmarken. Ett mindre parti med förmodad sättsand frilades intill vägen och 0,5 meter under dagens markyta. Endast lagrets begränsning mot sydost konstaterades, vilket i och med att det följer vägens utbredning,

indikerar att det rörde sig om en del av gatan, A466. Ett mer än två meter brett område med mycket sten och tegelbrockor kan tolkas utgöra fyllning i en hålväg. Den norra begräns­

ningen frilades inte. Det täcktes av ett 0,4–0,6 meter tjockt matjordslager. Söder om dessa kontexter fanns tre olika diken. I A388, som var 0,1 meter djupt och 0,6 meter brett, fanns det tegel i toppen. A392 var cirka 0,25 meter brett. Det tredje förmodade diket var knappt 0,3 meter brett och fyllningen bestod bland annat av småsten och metallslagg (A400).

Figur 7. Foto taget från Vistenagatan och söderut. I förgrunden syns ett mindre parti av sättsanden, A466, som sannolikt ingått i en äldre gatubeläggning. Bakom denna syns stenraden A409 och bakom den framträder ett mörkare parti som kan utgöra fyllningen i en hålväg. Längre bak kan man ana de tre dikena som mörkare streck tvärs över schaktet, A400, 392 och 388. FOTO RIKARD HEDVALL.

Åkermarken söder om Vistenagatan ner till Tegellidsgatan

Åtta schakt grävdes i åkermarken norr om Tegellidsgatan. De bortgrävda massorna ut­

gjordes uteslutande av sandig humös matjord 0,5–0,7 meter tjock. I några av schakten påträffades plogspår och diken som samtliga hade orienteringen öst­väst eller nord­syd.

De tolkade samtliga vara från senare tid.

Åtgärdsförslag

Resultatet från denna undersökning ska ligga till grund för beräkning av kostnader för en eventuell arkeologisk förundersökning, samt ligga till grund för länsstyrelsens vidare be­

dömning i ärendet.

Om området ska exploateras föreslår vi en förundersökning i följande områden, se figur 3:

• Kring den förmodade åfåran, vid schakt O220 och 241.

• Boplatslämningarna och den fossila åkermarken vid O272, 296 och 338.

• Områdena i anslutning till de båda vägarna, Vistenagatan och en väg norr därom, under­

sökas vidare, O382 och 470.

• Dessutom i norr, på den andra sidan Skenaån, planeras vägen fortsätta utmed ån till den andra sidan järnvägen och vidare upp till Motalagatan. Detta parti ingår i fornläm­

ning RAÄ 5 och har därmed inte ingått i denna utredning.

Linköping i september 2015 Rikard Hedvall

Referenser

Litteratur

Arfalk, K., Hedvall, R. & Lindeblad, K. I manus.

Feldt, A­C. och Lundberg, A. 2003. Häkte, hus och väg på kriminalvårdsanstalten. Ar­

keologisk förundersökning, Kv Östanå 6, Skänninge stad, Mjölby kommun. Östergöt­

lands länsmuseum, Rapport 94:2003.

Feldt, A­C. & Svarvar, K. 2004. Boplatslämningar vid kriminalvårdsanstalten. Kv Östanå 6, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning.

Östergötlands länsmuseum. Rapport 2004:57.

Helander, C. och Konsmar, A. 2013. Diken och kulturlager i Skänninges utkant. Fjärrvärme i kvarteren Radiatorn, Sprättebrunn och Vårfrulyckan. Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll. Östergötland, Mjölby kommun, Skänninge stad, RAÄ 5.

Riksantikvarieämbetet. UV Rapport 2013:60.

Lindberg, R. 2009. Panncentralen. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 44 och 45, kv Motorn 3, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Östergötlands länsmuseum, Rapport 2009:6.

Trinks, I., Karlsson, P., Hedvall, R. och Hinterleitner, A. 2010. Arkeologisk undersökning med georadar invid S:t Olofs konvent. Arkeologisk prospekteringsundersökning. Öster­

götlands län, Mjölby kommun, Skänninge stad, Allhelgona socken. Riksantikvarieäm­

betet. UV Teknik Rapport.

Kartor

Lantmäteriet. Storskifteskarta från år 1779 över Skänninge. LSA D98­1­7.

Administrativa uppgifter

Landskap: Östergötland Kommun: Mjölby Socken: Allhelgona

Plats: Skänninge 2:1, 3:1, 3:2, 3:3, Radiatorn 4 och Östanå 6 SHMM:s dnr: 5.1.1­01060­2015

RAÄ:s dnr: 3.1.1­02100­2013 Länsstyrelsen dnr: 431­6717­13 Länsstyrelsen beslutsdatum: 2013­08­20 Projektnummer: A12578

Intrasisprojekt: UV 2013:120 Rapportnummer: 2015:81

Ansvarig arkeolog: Rikard Hedvall Beställare: Länsstyrelsen Östergötland Kostnadsansvarig: Mjölby kommun

Undersökningstid: 2013­11­07 – 2013­11­12 Arkivhandlingar: –

Fynd: 2 fyndnummer