DETALJPLAN FÖR ST. MIKAELS KYRKA

(1)

1

DETALJPLAN FÖR ST. MIKAELS KYRKA

Detaljplanen omf attar kvarteren 121, 122 och 179 med tillhörande gatu-, rekreations- och traf ikområden.

Detaljplaneändringen gäller f öljande planer:

- Detaljplanen f ör Jolkbydalen-Prästgårdsbacken-Råkulla samt ändringen av den f ör idrottsparkens del

- Kyrktorgets detaljplan.

Detaljplanef örslaget var f ramlagt enligt MBL 65 § och MBF 27 § 30.9–1.11.2019. Utlåtandena skulle ges senast 15.11.2019.

Planläggarens bemötanden som är skrivna med mörk text gäller detaljplanen f ör St. Mikaels Kyrka.

SAMMANDRAG AV UTLÅTANDENA OCH ANMÄRKNINGARNA SAMT BEMÖTANDEN UTLÅTANDEN

Om f örslaget till ändring av detaljplanen gavs 24 utlåtanden Har inkommit:

1. Namnkommittén 6.11.2019

2. Västra Nylands landskapsmuseum 30.10.2019

3. Museiverket 7.11.2019

4. Handikapprådet 31.10.2019

5. Äldrerådet 31.10.2019

6. HRT 13.11.2019

7. Kyrkslätts kyrkliga samf ällighet 14.11.2019

8. FC Kyrkslätt 29.10.2019

9. Kide rf 13.11.2019

10. Kyrkslätts miljöf örening r.f . 15.11.2019

11. Kyrkslätts Natur och Miljö rf 15.11.2019

12. Kyrkslätts musikf örening r.f . 15.11.2019

13. Kyrkslätts hembygdsf örening rf 15.11.2019

14. Caruna Espoo Oy 24.10.2019

15. Finngrid Oy 31.10.2019

16. DNA Oyj (nuv. Telenor Oyj) 1.10.2019

17. Elisa Adp 1.10.2019

18. Telia Finland Abp 1.11.2019

19. Nylands f örbund 6.11.2019

20. Närings-, traf ik-, och miljöcentralen i Nyland 14.11.2019 21. Kyrkslätts kommun, vård- och omsorgsväsendet 11.11.2019 22. Kyrkslätts kommun, bildnings- och f ritidstjänsterna 17.12.2019 23. Kyrkslätts kommun, ungdoms- och idrottstjänsterna 5.12.2019

24. Kyrkslätts kommun, miljöskyddet 16.1.2020

(2)

2

Inga anmärkningar lämnades med anledning av f örslaget till ändring av detaljplanen.

Följande instanser lämnade inget utlåtande om planändringen:

1. Kyrkslätts kommun, byggnadstillsynen

2. Kyrkslätts kommun, kommunutvecklingssektionen 3. Kyrkslätts vatten

4. Nylands f örbund

5. Västra Nylands räddningsverk 6. Esboregionens miljö- och hälsoskydd 7. HRM

8. Fortum Power and Heat Oy 9. Polisinrättningen i Västra Nyland 10. Kyrkslätts f öretagare

11. Kirkkonummen kansallinen kultuuri ry 12. Bibliotekets vänner i Kyrkslätt

13. Kyrkslätts musikinstitut

14. Kyrkslätts svenska kulturf örening r.f . 15. Katukeittiö

16. Kirkkonummen monitoimihalli, Varuboden areena 17. Kyrkslätts konståkningsklubb

18. Kirkkonummen urheilijat 19. Kyrkvalla väglag 20. Cat’s HCR Ry 21. Gladius Ry 22. HCK Salamat Ry 23. Kibudo Ry

24. Kirkkonummen Judoseura Ry 25. Kirkkonummen Nyrkkeilykerho Ry 26. Kirkkonummen Shakkikerho Ry 27. Kirkkonummen Stars Ry 28. Kirkkonummen Tempo Ry 29. Kirkkonummen Tennis Ry 30. Kirkkonummen Veteraaniurheilijat 31. Kirkkonummi Islanders

32. Kirkkonummi Rangers Rf 33. Kyrkslätt Idrottsf örening Rf 34. Kyrkslätt Skyttef örening Rf 35. LYNX Ry

36. SHUYOKAI SHOTOKAN KARATE-DO RY 37. Sukellusseura Calypso Ry

38. Tanssi Dans Ry

(3)

3 UTLÅTANDEN

1. Namnkommittén 6.11.2019

Namnkommittén f öreslår att det f inska namnet Stadionkuja ändras enligt principerna som används i kommunen till Stadioninkuja. Dessutom bör ordet Gesterbygård korrigeras i planbeskrivningen.

Planläggarens bemötande:

Kartmaterialet korrigeras enligt namnkommitténs förslag.

2. Västra Nylands landskapsmuseum 30.10.2019 2.1

I utlåtandet konstateras att områdets värden har beaktats.

Antecknas för kännedom.

2.2

Planbeskrivningen f ör kvarter 121 (nuv. gemensamma campuset) bör kompletteras enligt f öljande: till bestämmelserna gällande byggnadssätt ska tilläggas att närheten till kyrkan och begravningsplatsen ska beaktas i planeringen och byggandet av projektet .

Den föreslagna kompletteringen görs i planbestämmelserna.

2.3

I bestämmelsen om kvarter 179 (Prästgården) ska tilläggas ett omnämnande om man ska sträva ef ter att bevara gårds- och parkområdets gamla stora trädbestånd . Utöver ovan nämnda ska anvisningarna gällande planeringen och genomf örandet av Prostparken, så som bevarandet av utsiktsaxeln genom parken till kyrkan, läggas till i planbestämmelserna.

Ställningstagandena som utlåtandegivaren framfört läggs till i planen. Planbestämmelsen som gäller trädbeståndet i Prästgårdens närområde kompletteras dock med en bestämmelse angående skötseln av också trädbestånd av olika ålder.

3. Museiverket 7.11.2019 3.1

I planbeskrivningen har f ornlämningarna beaktats bristf älligt. Fornlämningarna ska f innas i den med sina of f iciella namn och nummerbeteckningen som f inns i f ornlämningsregistret.

De föreslagna kompletteringarna görs i planhandlingen.

3.2

YK/s-kvartersområdet (kvarter 179) är f ornlämningsområde, om åtgärder som berör marken på området ska utlåtande begäras av museimyndigheten. Även kyrkan och kyrkogården med sina murar är en f ast f ornlämning. En beteckning om detta ska läggas till i plankartan.

De föreslagna kompletteringarna görs i planhandlingarna.

4. Handikapprådet 31.10.2019 4.1

Bilplatser f ör personer med f unktionshinder (invalidbilplatser) ska reserveras i samband med ingångarna till idrottsplatserna och skolorna. Vid simhallen f inns det f ör lite bilplatser f ör personer med f unktionshinder och antalet platser borde minst f ördubb las. Dessutom konstateras f öljande: av

(4)

4

planf örslaget f ramgår inte hur detaljplanen säkerställer genomf örandet av hinderf rihet och tillgänglighet. Idrottsparken och gymnasierna är viktiga of f entliga byggnader, det är av central betydelse att de är tillgängliga.

Dessutom f örutsätts åtgärder som f rämjar tillgänglighet i enlighet med Kvalitetshandboken, så som bänkar med 50 meters mellanrum.

Bilplatsernas antal och deras placering på tomten bestäms i bygglovet. Även offentliga lokalers hinderfrihet och tillgänglighet planeras detaljerat i gatu-, park- och byggnadsplanerna.

4.2

Förslag om att lägga till ett stycke om f rämjande av tillgänglighet i denna och kommande detaljplaner.

I den slutgiltiga planbeskrivningen tillkommer en del som behandlar tillgänglighet (kapitlen i beskrivningen och 5.4.3 och 6.4).

5. Äldrerådet 31.10.2019

Åängsvägens lilla rondell i riktning f rån simhallen är dåligt utmärkt i terrängen och därf ör kör f ordonen hur det råkar sig. Inget övrigt att anmärka.

6. HSL 13.11.2019 6.1

Planområdets nåbarhet med kollektivtraf ik är utmärkt. Området betjänas av Kyrkslätts resecenter (avstånd ca 700 m) där det f inns ett gott utbud på buss - och tågtraf ik.

I detaljplanen f öreslås nya busshållplatser på Gesterbyvägen och Överbyvägen. De f inns på goda ställen. De f inns ändå mycket nära de nuvarande busshållplatserna Råstigen och Gesterbybågen.

Alltf ör tätt mellanrum mellan hållplatser sänker kollektivtraf ikens snabbhet och f örlänger restider.

Således ska hållplatserna som linjerna traf ikerar granskas när de nya hållplatserna tas i bruk. HRT vill vara med i den mera specif ika planeringen gällande hållplatserna samt i allmänhet i planeringen av området f ör af f ärscentrumet.

Parkeringsområdet som anvisats f ör användning som inf artsparkering i södra delen av idrottsparken ligger på en plats med god tillgänglighet. Smidiga f örbindelser till resecentret ska säkerställas.

6.2

Man f ramf ör oro om att beställningstraf iken smidigt ska kunna röra sig på området och angående platserna som reserverats f ör det. Så att beställningstraf ikens bussar under olika evenemang inte ska hindra kollektivtraf ikens smidiga traf ikering.

Beställningsbussar kan använda Överbyvägens busshållplats för avlämning och avhämtning av deltagare i det gemensamma campusets och kyrkans evenemang då busshållplatsen i fråga inte används av turtrafiken. För tillfället använder endast två linjer hållplats en på vardagar och

(5)

5

hållplatsen används inte längre efter kl. 17.00. Eftersom turbusslinjen i fråga inte trafikerar alls under veckosluten (situationen år 2021, men man förutspår inte att den rådande situationen ändrar inom den närmaste framtiden), finns det inga behov av att sätta begränsningar för beställningsbussar.

Enligt de uppgifter som bildningssektorn gett i början av år 2021 förutsätter det gemensamma campusets verksamhet inte reservation av en bussplats i dess närområde, utan eleverna kan gott gå från resecentret eller idrottsparken. På båda finns platser för beställningsbussar.

På området för idrottsparken i centrum finns redan nu en ansenlig mängd (4–5 st.) parkeringsplatser för bussar som uttryckligen används av beställningsbussar. Platserna i fråga finns längs Stadiongränden som föreslås i detaljplaneförslaget för idrottsparken i centrum på så sätt att det inte finns behov av att ordna en vändplats för bussar. Utöver det ovan nämnda har området framför Kyrkslätt arenan planerats på så sätt i planförslaget att busstrafiken med tillhörande vändplatser är fungerande. Idrottsparken finns på en mycket central plats i affärscentrumet. Vid resecentret finns också platser som kan användas av beställningsbussar.

På arbetsplatsområdet i Munkkulla, i Västerledens omedelbara närhet finns också ett parkeringsområde som beställningsbussarna nuförtiden använder. Det här området finns söder om resecentret och kustbanan på ca 850 meters avstånd från det gemensamma campuset. Det är ändå möjligt att de här platserna tas ur bruk om man vill ändra områdets markanvändning.

Allmänt sett kan man konstatera att Kyrkslätts kommun har satsat på kollektivtrafiken. Då det ordnas stora evenemang i affärscentrumet och dess närområde är målet att så många av deltagarna som möjligt använder kollektivtrafik. Resecentret ligger på promenadavstånd från planområdet.

7. Kyrkslätts kyrkliga samfällighet 14.11.2019 7.1

Målet är att f rämja genomf örandet av de viktiga traf ik - och parkeringsarrangemangen i af f ärscentrum.

I f råga om den kyrkliga samf älligheten uppnås inte målet, ef tersom de planerade lösningarna f örsvagar både traf iken till och tillgängligheten av kyrkan samt kyrkans begravningsplats och urnlund. Om planen som nu utarbetats f örverkligas kan samf älligheten inte garantera att man kan komma hinderf ritt till kyrkan. Kyrkan behöver en väg och en adress. För kyrkan ska det tydligt anvisas en plats f ör angöringstraf ik, vars adress blir kyrkans huvudadress.

I det anhängiga planprojektet är det omöjligt att granska kyrkans tillgänglighet som helhet, ef tersom vägen till kyrkogården ska avgöras vid beredningen av detaljplanen f ör Stallbacken. Kyrkan, dess närmiljö och rutterna till den borde behandlas samtidigt. Samf älligheten f örutsätter att man i samband med planeringen av området och ändringarna beaktar planernas samverkan och konsekvenserna av byggandet i anslutning till dem f ör kyrkans och urnlundens verksamhet så att olägenheterna f ör rörligheten minimeras.

Det är många som använder f örsamlingens tjänster, och i kyrkan ordnas olika evenemang som både kommuninvånare och personer f rån andra kommuner deltar i. Kyrkans verksamhetsf örutsättningar f år inte f örsvagas.

Anvisandet av kyrkans bef intliga parkeringsplats bara som bilplatser f ör personalen i enlighet med planbeskrivningen ska upphävas.

Efter framläggningen av förslaget till detaljplan har kommunen och den kyrkliga samfälligheten diskuterat ordnandet av trafiken till kyrkan, begravningsplatsen och urnlunden. Vid de senaste förhandlingarna har samfälligheten föreslagit att den nuvarande servicebyggnaden ersätts med en ny. En personhiss som betjänar angöringstrafiken s om leds till kyrkans parkeringsplats ska byggas i denna byggnad. De rörelsehindrade och de som har dålig kondition får en möjlighet att åka hiss från parkeringsområdet till kyrkan. Det ovannämnda förutsätter att parkeringsområdet som anvisas bara för kyrkans bruk ska ha bilplatser som kan reserveras för taxibilar och rörelsehindrade.

(6)

6

Planmaterialet ändras så att det gemensamma campusets parkeringsområde står till förfogande enligt turparkeringsprincipen för dem som besöker kyrkan, begravningsplatsen och urnlunden.

Om parkering kan det bestämmas att bilplatserna står till det gemensamma gymnasiets förfogande en viss tid (t.ex. vardagar kl. 6.00–18.00 utom sommartid), varefter de står också för bibliotekets och kyrkans förfogande. Under veckoslut skulle alla ovannämnda aktörer ha möjlighet att använda bilplatser fritt. Till exempel under gudstjänsterna betjänar de församlingsmedlemmarna. Således står minst 55 bilplatser i den omedelbara närheten av kyrkan till församlingsmedlemmarnas förfogande under gudstjäns terna. I närområdet till kyrkan finns dessutom andra parkeringsplatser som församlingsmedlemmarna kan använda. Man bör observera att parkeringsmöjligheterna för dem som besöker kyrkans begravningsplats och urnlund sommartid är avsevärt goda då det gemensamma campusets verksamhet gällande gymnasier har sommarpaus.

Kund- och servicekörningen till kyrkan ordnas enligt principerna i den nuvarande detaljplanen längs fordonsförbindelsen (Sakristiegränden) genom det gemensamma campuset. Så får också kyrkan sin adress.

7.2

Kyrkslätts kommun har inte berett i enlighet med MBL 65 § i växelverkan med den kyrkliga samf älligheten. Med växelverkan avses också samarbete.

Planläggnings- och trafiksystemtjänsterna beklagar att den kyrkliga samfälligheten upplever att växelverkan gällande planprojektet har misslyckats i planförslagsskedet. Traditionellt har samarbetet fungerat utan större problem.

Planläggnings- och trafiksystemtjänsterna har efter att planförslaget varit framlagt flera gånger varit i kontakt med representanterna för samfälligheten i frågor som gäller planprojektet. Vid denna växelverkan har man behandlat angöringstrafiken som ska ordnas till kyrkan, rutten för begravningståg; ett brudpars passage till fordonet och saker som kommit fram i samband med förnyandet av kyrkans funktioner, till exempel ersättning av den nuvarande servicebyggnaden med en ny.

Efter att planen varit framlagt har samfälligheten presenterat planer för växelverkans kyrka, enligt vilka antalet sittplatser i kyrkan som ska förnyas är som mest 550. Planbeskrivningen har justerats på basis av denna uppgift.

Planläggnings- och trafiksystemtjänsterna har i samarbete med representanterna för samfälligheten gått igenom bl.a. begravningsrutten, plats för brudpar att stiga in i ett fordon vid kyrkan och parkeringsarrangemang för dem som besöker kyrkans begravningsplats och urnlund.

Efter att planförslaget varit framlagt har också samfällighetens planer för kyrkan och dess närmiljö framskridit, och i dem har man sökt lösningar på de ovan nämnda utmaningarna.

Efter att förslaget till detaljplan för idrottsparken i centrum varit framlagt har parkeringsarrangemangen för dem som besöker kyrkan och des s begravningsplats och urnlund samt möjligheten för brudpar att stiga in i ett fordon utanför kyrkan framskridit. Detaljplaneringen förutsätter att minst 55 bilplatser (1 bilplats/10 sittplatser) anvisas för kyrkans bruk enligt dimensioneringen i planen. Det har lett till en utmaning där bilplatser har anvisats på idrottsparkens område i en situation där den kyrkliga samfälligheten inte äger mark i närheten av kyrkan där man naturligt skulle kunna placera den parkering som kyrkan förutsätter utan att äventyra kyrkans och dess närområdes kulturhistoriska värde. I praktiken parkerar de som deltar i gudstjänsten mest sannolikt sin bil på parkeringsområdena i den anhängiga detaljplanen för Stallbacken och på parkeringsområdet för det gemensamma campuset och på k yrkans parkeringsområde. Detsamma gäller dem som besöker kyrkans begravningsplats och urnlund.

Det gemensamma campusets bilplatser anvisas enligt turparkeringsprincipen till förfogande för dem som deltar i bibliotekets och kyrkans verksamhet inklusive dem som besöker kyrkans begravningsplats och urnlund.

(7)

7

Enligt samhällighetens senaste planer förnyas kyrkans servicebyggnad i närheten av kyrkans parkeringsområde, och i den byggs en hiss för kyrkans besökare. Tack vare hissen genomförs hinderfri passage till kyrkan. Det är skäl att planera en hinderfri passage från parkeringsområdet till kyrkan och dess begravningsplats på uteområdet.

Genom det gemensamma campusets tomt anläggs en till sin miljö högklassig rutt (Sakristiegränden) från kyrkan till Överbyvägen. Överfartsstället för fordon med gång- och cykelförbindelse (Prästgårdsbacken) anläggs trafiksäkert. Samma rutt kan användas av fordon för brudpar. Det bör konstateras att man kan stiga in i bilen som kör brudparet på gång- och cykelförbindelsen som tangerar Kyrktorget (pp/h). Parkeringsområdet anvisas i detaljplanen också för församlingsmedlemmarnas bruk, bilplatser för de anställda vid biblioteket anvisas inte på kyrkans parkeringsområde. Således föreslås inte den turparkeringsmöjlighet som lyfts fram i planförslaget för kyrkans parkeringsområde.

När Sakristiegränden anläggs får kyrkan också en adress.

De ovan nämnda ändringarna görs i planmaterialet.

7.3

Anläggningen av parkeringen f ör rörelsehindrade på närområdet till kyrkan och dess begravningsplats och urnlund är med tanke på hinderf rihet dåligt organiserad, om kyrkans nuvarande parkeringsområde anvisas bara f ör personalens bruk. Problemet lyf ts f ram som betydande f ör ovan nämnda områden om man inte har möjlighet att köra till kyrkogården. Inte heller den värdef ulla och traf iksäkra rutten f ör begravningsprocessioner f örverkligas f rån kyrkan till Råkulla begravningsplats.

Planmaterialet ändras så att kyrkans nuvarande parkeringsområde förblir till förfogande bara för dem som besöker kyrkan, begravningsplatsen och urnlunden. Se också bemötandena 7.1 och 7.2.

7.4

I det gemensamma campuset är avsikten att utöver gymnasierna bygga en allaktivitetssal, musik - och medborgarinstituten och eventuellt bildkonstskolan. Med undantag av gymnasieverksamheten har de i regel verksamhet på kvällar och veckoslut. Antalet deltagare i evenemang i Kyrkslätt varierar mellan 10 och 500 personer. Kyrkobyggnadens roll som central f ör f örsamlingens verksamhet och of f entlig evenemangsplats som tjänar kommuninvånarna ökar i f ramtiden. Samf älligheten har anhängiggjort planeringen av ändringen av kyrkans interiör och kyrkans projekt Växelverkans kyrka, som bereder mer omf attande och mångsidigare.

Det är inte motiverat att anlägga särskilda parkeringsplatser som bara tjänar dem som arrangerar stora evenemang. Detaljplanen möjliggör utöver byggande av en allaktivitetssal i det gemensamma campuset (ca 400 sittplatser) också befintliga lokaler som kan användas för att ordna olika evenemang enligt följande: biblioteket (ca 150 sittplatser), kyrkan (cirka 550 sittplatser), församlingscentret (ca 200 sittplatser). Om man ordnade egna parkeringsplat s er också för dem som använder tjänsterna i idrottsparken i centrum och dem som använder gymnastiksalen i Jokirinteen oppimiskeskus (500 sittplatser), skulle livs miljön bli dålig, eftersom parkeringsområdena skulle ta en stor del av markytan. Likaså skulle kommuncentrums landskap vara tråkigare. Turparkering och att undvika att stora evenemang sammanfaller är ett sätt att ordna parkering.

På kyrkans tomt är det inte möjligt att anlägga ett större parkeringsområde än det nuvarande utan att äventyra den kulturhistoriskt betydande miljön. Principen för detaljplaneringen är att parkeringen i första hand ska ordnas på samma tomt som den verksamhet som placeras på den.

Således är det inte möjligt att utöver kyrkans parkeringsområde (minst 30 bilplatser) anvisa andra bilplatser som dess verksamhet förutsätter i den omedelbara närheten av kyrkan. Däremot beskrivs i bemötande 7.2 den mest sannolika parkeringssituationen beträffande till exempel gudstjänstdeltagare.

(8)

8

Planmaterialet ändras så att det gemensamma campusets parkeringsområde står till förfogande enligt turparkeringsprincipen för dem som besöker kyrkan, begravningsplatsen och urnlunden.

7.5

Förslag om genomf örande av ett nytt parkeringsområde med ca 30 bilplatser på södra sidan av kyrkan.

Kyrkans närmiljö är till sina landskaps- och kulturhistoriska värden så betydande att man inte kan anlägga något nytt parkeringsområde söder om kyrkan. I planen som ska ändras har området anvisats bli bevarat (/s), dessutom är kyrkan och dess begravningspl ats enligt ett utlåtande av Museiverket fornlämningsområde. En planbeteckning för fornlämningsområde har tillagts i detaljplanen som beretts för behandlingen för godkännande.

Planförslaget ändras i fråga om parkeringsområdet enligt planerna som gäller ky rkans servicebyggnad och som lämnats in av den kyrkliga samfälligheten.

7.6

Begravningslagen tillåter inga servitut mot en f astighet som reserverats f ör att användas som begravningsplats. Således kan man inte godkänna utstakningen av ledningen som anvisat s genom begravningsplatsen. Samf älligheten f örutsätter f örhandlingar om saken.

Det är fråga om en befintlig underjordisk dagvattenledning som byggts före urnlunden.

Kommunen har planerat en ersättande dagvattenledning så att den stakas ut och anvisas genom det gemensamma campusets tomt. Således avlägsnas ledningsservitutet som anvisa ts i planförslaget från begravningsplatsområdet i samband med genomförandet av det gemensamma campuset.

7.7

Vid Kyrkslättsvägen, sydost om kyrkan ska man f örbereda sig f ör en utvidgning av urnlunden, ef tersom kommunens invånarantal ökar särskilt i kommuncentrum.

De prognostiserade trafikmängderna för Kyrkslättsvägen förutsätter byggande av en fyrfilig gata från den nya cirkulationsplatsen (korsningen mellan Kyrkslättsvägen, Gesterbyvägen och Överbyvägen) söderut. Således har man i detaljplanen förberett sig för den ovannämnda situationen.

Inga ändringar i planförslaget.

7.8

Kyrkslättsvägen ger redan nu upphov till mycket traf ikbuller. Den nya cirkulationsplatsen som ska byggas på korsningsområdet (korsningen mellan Kyrkslättsvägen, Gesterbyvägen och Överbyvägen) samt idrottsparkens parkeringsplats mittemot urnlunden f örorsakar mera buller f rån biltraf iken. I planen ska man därf ör märka att ett bullerhinder ska byggas vid Kyrkslättsvägen och vid kyrkan f ör att kyrkans miljö också i f ortsättningen kan b evaras som en trivsam och lugnande oas som gör det möjligt att bli stilla. Ett bullerhinder skulle också minska bullret som når det gemensamma campusets och Prostparkens område.

Vid bullret på Kyrkslättsvägen finns det inga sådana funktioner enligt vilka ett bullerskydd borde byggas. Således kan den kyrkliga samfälligheten genom en separat tillståndsbehandling placera en bullerskyddskonstruktion som dock ska planeras så att den inte oskäligt förhindrar kyrkans synlighet i miljön av kulturhistorisk betydelse. Också skyddskonstruktionen ska passa in i miljön med avseende på både material och byggsätt.

Det bör också konstateras att körhastigheterna i fordonstrafiken i kyrkans närområde är låga.

Den mest betydande källan för trafikbuller är bildäcksbuller som blir kraftigare när fordonet accelererar.

(9)

9 Inga ändringar i planförslaget.

7.9

Prästgårdens f astighet används f ör f örsamlingsverksamhet, och med anledning av detta f öreslås ekonomibyggnader högst 200 v-m² utöver de bef intliga byggnaderna som ska skyddas. Dessutom ett f örslag om ordnande av f ordonstraf iken till prästgården via Prästgårdsvägen bl.a. på grund av traf iksäkerheten och f örf rågningar om vad det nämnda f örslaget skulle innebära på korsningsområdet mellan Prästgårdsvägen och Prästgårdsbacken (gång - och cykelf örbindelse där körning till tomterna är tillåten). Då skulle f ordonstrafiken inte komma långa vägar längs f örbindelsen Prästgårdsbacken.

I detaljplaneförslaget höjdes byggrätten för prästgårdens fastighet (kvarter 179) en aning (ca 100 v-m²) jämfört med den gällande planen. I ett utlåtande av Museiverket har man lyft fram (se bemötande 3.2) att Prästgårdsbackens kvarter är fornlämningsområde. Om åtgärder som berör marken på området ska utlåtande begäras av museimyndigheten. Planmaterialet kompletteras på det sätt som beskrivs ovan. Planförslaget ändras i enlighet med utlåtandet så att byggrätten för ekonomibyggnader är 200 v-m² (i planförslaget var byggrätten för ekonomibyggnader 100 v-m²).

I enlighet med utlåtandet kan man inte ändra arrangemangen för fordonstrafiken, eftersom de föreslagna ändringarna gäller invånare och markägare på närområdet utanför detaljplaneområdet. Således för denna del inga ändringar i planmaterialet.

7.10

Byggrätten f ör gymnasiecampuset (numera det gemensamma campuset, kvarter 121) är f ör stor.

Byggnadens höjd (f yra våningar) skulle f örhindra utsikten f rån nordväst och norr. Också f örbindelsen mellan kyrkan och f örsamlingscentret f örhindras.

Utvecklingen av Kyrkslätts affärscentrum är anhängig, och målet med ändringen av detaljplanerna är en betydlig ökning av byggrätten. Det gäller till exempel den anhängiga detaljplaneringen av Stallbacken och även Munkkullaparken och Kyrkängen. För de två sistnämnda projekten har man gjort upp idéplaner av vilka framgår effektivare byggande än nu.

Således gäller det effektivare byggandet inte enbart det område som nu planeras, utan visar kommunens strategiska avsikter för ett helhetsbetonat förnyande av Kyrkslätts affärscentrum.

I kommunen har man fattat ett linjebeslut om placering av det gemensamma campuset i närhet en av kyrkan, då kommunstyrelsen beslutade om behovsplanen 26.8.2019 (§ 257). Således genomför placeringen av det gemensamma campuset på det s.k. festhusets område kommunens strategiska avsikt. Kommunstyrelsen har dessutom när den har godkänt behovsplanen utstakat 16.3.2020 (§ 92) att byggnadens bruttoyta får vara högst 8500 br-m².

Om det gemensamma campuset byggs försvinner siktförbindelsen mellan kyrkan och församlingscentret. Å andra sidan bör man komma ihåg att siktförbindelsen redan försvinner i och med markanvändningen i den gällande detaljplanen.

Inga ändringar i planförslaget.

7.11

Sakristiegränden, som löper genom gymnasiecampuset (numera det gemensamma campuset, kvarter 121) och dess parkeringsplats, är f arlig med tanke på traf iksäkerheten, ef tersom det kommer en studie- och arbetsplats f ör 900 personer till campuset, vilket f örors akar avsevärd f ordonstraf ik f rån morgon till sen kväll. Sakristiegränden har märkts som den enda körleden till kyrkan.

I utlåtandet konstateras att om Sakristiegränden anläggs skulle den f ungera som rutt f ör likbilar till kyrkan, som rutt f ör begravningsprocessioner till begravningsplatsen, som rutt f ör bröllops- och andra sällskap, uppträdare, personal, servicekörning och räddningsverket till kyrkan. Vi f öreslår att Sakristiegränden avlägsnas ur planf örslaget. Däremot borde f ordonstrafiken styras till ky rkan f rån

(10)

10

Överbyvägen genom en ny vägf örbindelse eller genom att f örlänga Kärrvägen längs Prostparkens västra kant och bibliotekets kant till kyrkans parkeringsplats.

På detaljplaneområdet korsar gång- och cykelvägarna i närheten av parkeringsplatsen så att den nya rutten avisas genom Prostparken till Överbyvägen och vidare till Volsvägen samt till Prästgårdsbacken genom en bro över Överbyvägen. Det ovannämnda innebär att det inte styrs för många fotgängare eller cyklister på Sakristiegränden. Även i övrigt är trafikmängden på rutten för fordonstrafik liten.

7.12

I planf örslaget har parkeringsplatserna f ör kyrkan anvisats i LPA -kvarter 200, som ligger i idrottsparken. Rutten f rån parkeringsplatsen till kyrkan är 500–700 meter. Fotgängarna korsar Kyrkslättsvägen antingen i korsningen till Gamla Kustvägen eller Överbyvägen, vilket f örsvårar hinderf ri rörlighet till kyrkan. I utlåtandet f örutsätts att en ny f örbindelse f ör f otgängare till kyrkan och begravningsplatsen öppnas f rån södra kanten av kvarter 200 över Kyrkslättsvägen. Säkerheten på den nya f örbindelsen som ska byggas ska säkerställas antingen med traf ikljus eller med traf ikdelare.

I detaljplanen ska man kvartersspecifikt anvisa de bilplatser som ändamålet förutsätter. Som utgångspunkt till planändringen ska man dock vara medveten om att kyrkan med närmiljö är kulturhistorisk miljö, och på dess område kan man inte placera nya parkeri ngsområden.

Därmed bevaras det befintliga parkeringsområdet vars bilplatser inte räcker till för kyrkans behov norr om kyrkan. Man har tidigare besvarat parkeringsfrågan i bemötandena 7.1 och 7.2.

Kommunen har gjort upp en allmän plan för gatorna i Kyrkslätts affärscentrum. I planen har man inte ansett att det är motiverat att placera någon ny förbindelse över Kyrkslättsvägen på platsen enligt utlåtandet.

8. FC Kyrkslätt 29.10.2019

8.1

Förslag om en betydande ökning av idrottsparkens bilplatsantal jämf ört med planf örslaget. Nya bilplatser kunde placeras i området vid reklamskylten i parkens sydvästra del.

Förslaget om att placera ett nytt parkeringsområde i idrottsparkens sydvästra del är inte genomförbar eftersom det är av största vikt att sikten från vägen till kyrkan är fri från hinder. Se också bemötande 9.1.

8.2

Den nya gatan som f öreslagits (Stadiongränden) f rån rondellen (korsningen mellan Kyrkslättsvägen, Gesterbyvägen och Överbyvägen) är en motiverad lösning. I utlåtandet vill man f ramf öra behovet av att f örbindelsen f ör gång och cykling som korsar den nya gatan planeras på ett traf iksäkert sätt.

Ef tersom omklädningshytterna vid konstgräsmattan inte alls tjänar sitt syf te f öreslår man att säkerheten f ör f otgängartraf iken och särskilt små barn f örbättras genom att t.ex. f örbjuda parkering längs f örbindelsen f ör gång- och cykling i zonen mellan ishallen och spelplanerna.

I detaljplanen ges inte detaljerade lösningar för genomförandet av gator och leder. Den här typen av planering inleds när detaljplanen har vunnit laga kraft. Av planförslagets illustration framgår dock att planläggarens mål är liknande utlåtandegivarens.

9. Kide rf 13.11.2019

(11)

11 9.1

I detaljplanef örslaget f inns en risk att varken f unktionalitet eller trivsel uppnås. Som risker lyf ter man f ram att f örbindelserna till byggnaderna och de of f entliga utrymmena som planerats på planområdet f örsvåras. Ur f örslaget f ramgår inte hur traf iksystemens smidighet har f örsäkrats.

Särskild uppmärksamhet borde f ästas vid hinderf ri tillgänglighet. Att biltraf iken korsar f örbindelserna f ör gång och cykling anses vara besvärligt. I den f ortsatta planeringen ska uppmärksamhet f ästas vid kommuninvånarnas möjligheter att röra sig oberoende av f ärdsättet. De som rör sig med rullstol och rollator måste ha tillgång till of fentliga byggnader. Vid behov ska också biltransporter beaktas. D et måste vara möjligt att tryggt kunna använda f örbindelserna f ör gång och cykling (gång - och cykelvägar). Dessutom ska servicetraf iken och vid behov den övriga traf iken smidigt kunna komma f ram till objekten.

Den som givit utlåtandet verkar inte ha kännedom om den allmänna planen för gatorna i Kyrkslätt, till vilken ändå har hänvisats flera gånger i planförslagets beskrivning. I denna plan har alla de kritiska trafikutmaningarna i affärscentrumet behandlats och lösts. Den allm änna planen är grund till detaljplaner som ska ändras. Den som givit utlåtandet för ändå inte separat fram vilka förbindelser eller andra problem som berör rörelse som är olösta. Planläggaren kan således tyvärr inte ta ställning till saken. Det ska dock konstateras att ett av Finlands mest kända konsulthus deltog i uppgörandet av den allmänna planen för gatorna, och att planläggnings - och trafiksystemtjänsterna, kommunaltekniska tjänsterna samt personalen som ansvarar för trafiksäkerhet i kommunen har deltagit i planeringen från kommunens sida.

I utlåtandet lyfts många sådana saker fram som man detaljerat börjar planera först efter att planen vunnit laga kraft, såsom till exempel gator och rekreationsområden med tillhörande förbindelser.

I detaljplanen strävar man ändå efter att säkerställa hinderfri tillgänglighet. I detta planprojekt har det inte uppkommit problem för genomförandet av hinderfria förbindelser. Utöver det ovan nämnda avgörs den slutliga placeringen av till exempel bilplatser för personer med funktionshinder först i samband med bygglovet. I detaljplanen kan man dock nog bestämma att de ska placeras i närheten av byggnadernas ingångar, och så gör man också i Kyrkslätt. I bygglovet definieras också de hinderfria förbindelserna till en byggnad, även om man i detaljplanen kan anta placeringen av till exempel byggnaders ingångar.

Planläggaren har kännedom om bl.a. utmaningarna för ordnandet av trafiken för avlämning och hämtning vid kyrkan, dock först efter framläggningen av planförslaget. Efter framläggningen av planförslaget har kyrkliga samfälligheten gjort upp planer beträffande detta. Dessa planer beaktas i detaljplanen för idrottsparken i centrum, till vilken också detaljplanen för det gemensamma campuset ursprungligen hörde.

9.2

Att uppf atta centrumområdet f örsvåras av att området f ör centrum är uppdelat i f lera planprojekt som läggs f ram vid olika tider. Om alla planer var f ramlagda samtidigt skulle detta underlättas. Det är särskilt svårt att uppf atta traf ik- och parkeringsarrangemangen. Föreslås att planf örslagen och andra planer skulle vara tillgängliga f ör ko mmuninvånarna genuint och lätt, vid rätt tid.

Samhällstekniska sektorn och likaså planläggnings - och trafiksystemtjänsterna har målmedvetet utvecklat sina webbplatser. Responsen angående webbsidorna har i huvudsak varit uppmuntrande och användarna har hittat det de sökt. Kommunen har utvecklat området för Kyrkslätts affärscentrum genom att ordna en tävling för vissa planeringsbyråer vid årsskiftet 2015–2016. Alla förslagen, inklusive vinnaren (Seneca) finns att läsas på webbsidorna. I bemötande 9.1 framfördes att trafiklösningarna för affärscentrumet också har granskats och planerats på ett heltäckande sätt.

(12)

12

Allmänt sett kan man konstatera att det inte är meningsfullt eller befogat, eller ens möjligt att samtidigt göra upp alla planprojekten för området. Man måste helt enkelt acceptera att markanvändningsplaneringen framskrider etappvis. I samband med detta bör dessutom framföras att markanvändningen i affärscentrumet ska vara i enlighet med lagakraftvunna Kyrkslätts delgeneralplan, etapp 1. Av delgeneralplanen framgår också trafiksystemet i kommuncentrum, vilket kommunen målmedvetet främjar och förverkligar.

10. Kyrkslätts miljöförening 15.11.2019 10.1

I utlåtandet konstateras att markanvändningen som presenteras i detaljplanef örslaget passar centrum.

Dessutom konstaterar man att byggrätten i kvarter 108 och 182 kunde ökas. Ändå borde detaljplanef örslaget återremitteras f ör ny beredning f ör att det är bristf älligt och som granskningsområde f ör litet. Man f örutsätter att detaljplanerna f ör idrottsparken i centrum och Stallbacken sammanslås.

10.2

På grund av den exceptionellt stora ökningen i traf ik - och parkeringsplatsmängden inriktas detaljplanens centrala styrningsbehov på traf iken och behandlingen av dagvatten. Då man i f råga om Jolkbyån och dess omgivning vädjar till naturutredningen som uppgjordes i samband med detaljplanen f ör Vattentornsbacken bord e den presenteras i planmaterialet samt motiveras varf ör utredningen i f råga är tillräcklig och det inte till exempel f inns behov av uppdatering. Planens konsekvenser begränsas inte till planeringsområdet. Till exempel parkeringsplatser är inte lämpliga i Jolkbyåns omedelbara närhet (kvarter 182 och 200 inklusive nya parkeringsområden). På grund av dagvatten som uppstår, f ördröjningsproblemen och skyddszonen som behövs f ör ån och dess omgivning. På grund av naturutredningar som saknas och f örsiktighetsprinc ipen ska alla idrottsparkens trädbevuxna områden bevaras. Detta på grund av naturmiljöns och rekreationsomgivningens skolors inlärningsmiljöers behov.

I Kyrkslätt utförs detaljplanläggning på lagenligt sätt så att nödvändiga utredningar och planer uppgörs som grund för beslutsfattning. Så har man gjort och så gör man även i detaljplaneringen av det gemensamma campuset och idrottsparken i centrum. Kommunens miljövård har deltagit i båda detaljplaneprojekten och dess åsikter beaktas .

En naturutredning och en flygekorrsutredning gällande Jolkbyån uppgjordes år 2016 i samband med detaljplaneprojektet för Vattentornsbacken så att den omfattade hela ådalen, också idrottsparkens sida. Enligt kommunens miljövård behöver de uppgjorda utredningarna inte uppdateras, men däremot finns det behov av att på annat håll inom idrottsparkens område göra upp en naturutredning. Det bör dessutom konstateras att ny byggnation inte har placerats i ådalens omedelbara närhet i detaljplaneförslaget för idrottsparken i centrum och därför bevaras det befintliga trädbeståndet vid stranden. Redan i det skede som planförslaget uppgjordes beredde man sig på att ordna en plats för avlämning och hämtning av elever för att betjäna Jokirinteen oppimiskeskus invid ådalen på den plats där en bro byggts över ån i enlighet med detaljplanen för Vattentornsbacken. Platsen för avlämning och hämtning behövs alltså.

Kravet på att bevara alla trädbeklädda områden vid idrottsparken är oskälig. I planförslaget för idrottsparken i centrum placerades nya parkeringsområden på huvudsakligen trädfria områden med undantag av det planerade parkeringsområdet vid randen av Gamla Kustvägen som i första hand betjänar anslutningstrafik. På det ovan beskrivna parkeringsområdet växer stora granar vars livstid närmar sig sitt slut, och dessutom är granar mera känsliga för förändringar i näromgivningen och de faller lätt i stormvindar. Av dessa orsaker är det inte motiverat att placera ett nytt parkeringsområde på detta område.

Parkeringsplatserna i idrottsparken vid Kyrkslättsvägen ligger på sina nuvarande platser. Tack vare smidiga förbindelser för gång och cykling torde antalet bilplatser minska från det nuvarande.

(13)

13 10.3

En naturutredning bör göras beträf f ande de gamla kultur- och f ornminnesvärdena som f inns på Prästgårdsbacken. Den lämpar sig inte som byggd park, utan som inlärningsmiljö f ör gymnasierna och halvvild naturoas vars skogslika karaktär bevaras och träd f älls endast av trygghetsskäl, inte f ör att överdrivet vidga landskapet.

De myndighetsinstanser som styr kommunen och planläggningen beslutar om uppgörandet av behövliga utredningar. Planbeskrivningen har kompletterats beträffande uppgjorda naturutredningar. Således gör man inte upp separata nya naturutredningar för Prästgårdsbackens område. Dessutom bör konstateras att utgångspunkten för detaljplaneförslaget har varit att på basis av fornminnesvärdena freda parken från onödig rörels e och således är förslaget om att använda parken som inlärningsmiljö för gymnasierna inte att rekommendera. Fladdermusbeståndet som observerats i området är också en grund för att begränsa att området används för allmän rekreation.

Smärre gallring av trädbeståndet i Prästgårdsparken för att lyfta fram prästgårdsbyggnaden i landskapet skulle återställa det traditionella landskapet till det som det har varit i decennier.

10.3

Utgångspunkten kan inte vara att man i f ramtiden kommer till sport- och andra evenemang med egen bil. Parkeringsområdenas dimensionering är f ör stor och placeringen är problematisk på många ställen. Antalet ska minskas med början i platser som är helt olämpliga i Jolkbyåns och ådalens omedelbara närhet.

Principen för detaljplaneförslaget för idrottsparken i kommuncentrum är att effektivt utnyttja turparkeringsprincipen, vilket den som givit utlåtandet kanske inte har lagt märke till. Målet för principen är att utnyttja parkeringsområdena maximalt. I varje fall behövs det nya områden som lämpar sig för parkering inom området för detaljplanen i fråga. Dessutom ska man beakta att byggrätten i kvarter 183 i idrottsparken i detaljplanen som ska ändras förblir oförändrad och byggrätten har inte närapå använts. För den oanvända byggrätten måste t illräckligt med bilplatser reserveras.

10.4

Platsen f ör placering av gymnasierna kräver ny granskning ef tersom den f öreslagna tomten är f ör trång. I granskningen av den nya platsen ska detaljplanen f ör Stallbacken samt i drottsparkens område inkluderas. Den byggda och ”från intet” inrättade Prostparken behövs, men dess exakta placering och f orm ska granskas i relation till gymnasiebyggnaden och de närliggande kvarterens användares behov av att röra sig.

I kommunen har beslut fattats om placering av det gemensamma campuset i kvarter 121.

Kommunstyrelsen har fattat två beslut gällande det gemensamma campuset (26.8.29019, § 257 och 16.3.2020, § 92). Dessutom är planens mål förenliga med det av kommunfullmäktige 5.10.2020 (§ 78) godkända planläggningsprogrammet.

11. Kyrkslätts Natur och Miljö rf 15.11.2019 11.1

I utlåtandet konstateras att det avvikande f rån planf örslaget också gäller Prästgårdsbacken.

(14)

14

11.2

I utlåtandet tas upp att man i en insändare i Kirkkonummen Sanomat motsatt sig f ällningen av träden i Prästgårdens skog. Föreningen uppmanar planerarna att spara trädbeståndet i enlighet med invånarnas vilja.

I planförslaget föreslogs att prästgårdsbyggnaden åter ska synas från Kyrkslättsvägen. Det är fråga om en gallring av trädbeståndet på utsiktsaxeln så att de stora träden bevaras.

Planbestämmelsen gällande gallringen av trädbeståndet preciseras så som föreslås ovan.

11.3

Det sker stora f örändringar i skolcentrumet (planf örf attaren antar att den som gett utlåtandet avser det gemensamma campuset). I utlåtandet konstateras att man håller på att placera gymnastiklo kaler i skyddsrummet. Man påminner om att radonmätningar ska utf öras i sådana utrymmen. Man misstänker i utlåtandet att radonhalterna överskrids i skyddsrummet.

I planförslaget har inte konstaterats att man har fattat beslut om att placera gymnastikutrymmen i skyddsrummet. Planeringen av det gemensamma campuset har framskridit sedan dess så att det planeras en hall för inomhusmotion på campuset.

11.4

Enligt satellitbilderna är planeringen av området rörig och huvudlös . Det f inns inga f unktionella eller estetiska orsaker till att placera verken enligt f örslaget. Man kan allmänt konstatera att verken placerats slumpartat.

11.5

Hela uppställningen f örutsätter (planf örf attaren antar att utlåtandegivaren menar planf örslagets markanvändning) användning av personbil ef tersom det inte f inns smidiga och trygga busshållplatser.

Som typexempel de dåliga traf ikf örbindelserna mellan idrottsplanen, idrottshall en (planf örf attaren antar att utlåtandegivaren avser Varuboden Areena) och simhallen. Dessutom ska den nya hälsocentralen (nuvarande välf ärdscentralen) kunna nås härif rån. Det är viktigt att tänka på gångvägar, busshållplatser och trygga parkeringsplatser. Man borde komma med buss till idrottshallens dörr.

Den som gett utlåtandet torde inte ha bekantat sig med planförslagets bilagematerial, i vilket framförts utkasten från den tiden då den allmänna planen gjordes upp för gatorna i Kyrkslätts affärscentrum, som blev klart år 2000, i vilka man hade tagit ställning till frågorna i utlåtandet, så som nya busshållplatser på Gesterbyvägen och Överbyvägen. Dessutom hade det genom idrottsparken anvisats en riktgivande gång- och cykelrutt som fortsätter till välfärdscentralen.

Det finns redan nu en plats framför Varuboden Areena där bussen kan lämna av och plocka upp passagerare, och detta har även beaktats i planförslaget.

11.6

Den som rör sig längs Gesterbyvägen blir tvungen att leta ef ter något vackert. Planen omf attar f riluf tsmuseet i närheten av Winellska skolans f öre detta plats. Museet har inte beaktats alls.

Utlåtandegivaren har felaktigt antagit att friluftsmuseet ingår i planeringsområdet.

(15)

15 11.7

Kyrkslättsvägen övergår i Gesterbyvägen, som f örenar till Veikkola centrum som en ryggrad. Nu har den stakats ut som en ringlande mask utan att överhuvudtaget betona dess ställning som k ommunens ryggrad. Här f inns att utveckla. Bra att också bäcken beaktats.

Utlåtandegivaren har felaktigt antagit att Gesterbyvägens linje skulle ha ändrats i planförslaget . 12. Kyrkslätts musikförening 15.11.2019

12.1

Kultursalen som detaljplanen möjliggör i kvarter 121 (det nuvarande gemensamma campuset) är ett ytterst viktigt och behövligt projekt f ör kulturlivet i Kyrkslätt, ef tersom det f ör tillf ället inte f inns någo n slags kultursal alls som är avsedd f ör en stor publik i kommunen.

12.2

I utlåtandet lyf ts f ram ett missf örhållande gällande bilplatsdimensioneringen mellan f esthuskvarteret (nuvarande gemensamma campuset) och idrottsparkens kvarter 183. I utlåtandet konstateras att bilplatsdimensioneringen f ör det gemensamma campuset i detaljplanef örslaget är 1 bp./120 v -m² (uträkningsgrund är den f öreslagna byggrätten 10 000 v -m²). Motsvarande har f ör idrottsparkens verksamhet reserverats 200 bilplatser, varmed bilplatsdimensioneringen i kvarter 183 är 1 bp./75 v - m²(uträkningsgrund är den f öreslagna byggrätten 15 000 v -m2). I dimensioneringen är alltså en betydande skillnad till idrottsparkens f ördel.

Med tanke på kultursalens besökare och artister är det väsentligt att det erbjuds tillräckligt med bilplatser i kvarteret. En betydande del av konsertpubliken är äldre, så det borde vara en kort promenadväg f rån bilplatsen till f esthuset (nuvarande gemens amma campuset). Det behövs också bilplatser nära kvarteret f ör transport av orkesterns stora och tunga instrument och annan utrustning.

I utlåtandet f öreslår man att det f ör f esthusets kvarter (nuvarande gemensamma campuset) ska byggas minst 120 bilplatser. Av dessa 40 i närheten av kultursalen (nuvarande allaktivitetssalen) och de resterande 80 i idrottsparken. Om det deltar 400 åhörare i ett evenemang och det uppträder 50 i orkestern och 100 i kören (tot. 550 pers.), räcker inte de f öreslagna bilplatserna till.

Bilplatsdimensioneringen för kvarter 121 (nuvarande gemensamma campuset) som föreslagits i förslaget till detaljplan för idrottsparken i centrum är mycket vanlig för en läroinrättning (t.ex. i Jokirinteen oppimiskeskus finns en lösare dimensionering, dvs. 1 bp./150 v -m²). Det är inte motiverat att ändra dimensioneringen i planförslaget (1 bp./120 v -m²). Må det konstateras att det byggts en stor gymnastiksal för idrottsevenemang i Jokirinteen oppimiskeskus.

Det bör också konstateras att bilplatsdimensioneringen i planförslaget baserar sig på byggrätten enligt tomtens huvudsakliga användningsändamål, vilket utlåtandegivaren inte insett:

- det gemensamma campuset (byggrätt 9 000 v-m²) > dimensioneringsprincip: 1 bp./120 v-m²

> minst 75 bp. av vilka minst en tredjedel (25 bp.) på tomten och ca 50 i idrottsparken - kyrkan (dimensioneringen baserar sig på antalet sittplatser) > dimensioneringsprincip: 1

bp./10 sittplatser > minst 60 bp., av vilka minst 30 på tomten och ca 30 i idrottsparken - idrottsparken (byggrätt 15 000 v-m2) > dimensioneringsprincip: 1 bp./200 v-m2 och 1 bp./10

inneläktarplatser och 1 bp./20 uteläktarplatser.

I enlighet med det som beskrivits ovan och på basis av byggrätten ska det i idrottsparken ordnas lika många bilplatser som för det gemensamma campuset, alltså minst 75. Behovet av bilplatser

(16)

16

är dock större eftersom dimensioneringen också gäller sittplatserna inomhus och utomhus.

Eftersom ett av detaljplanens mål är att utnyttja turparkering, är det motiverat att genomföra bilplatserna just i idrottsparken där det året om är livlig verksamhet på vardagar och veckoslut.

Se bemötandena 7.1 och 7.2.

12.3

Ef tersom tomten f ör f esthuset (nuvarande gemensamma campuset) är liten, f öreslås i utlåtandet att parkeringsutrymmen placeras under byggnaden. Dessutom ett f örslag om parkeringsanläggningen som genomf örs under Kyrktorget.

Samhällstekniska nämnden beslutade (16.6.2020 § 74) att det inte byggs en parkeringsanläggning under Kyrktorget bl.a. på grund av de höga kostnaderna för det. Samma gäller det gemensamma campuset som ligger på en ofördelaktigare plats än Kyrktorget med anledning av det höga grundvattnet.

12.4

Särskild uppmärksamhet ska f ästas vid tillgängligheten mellan idrottsparken och f esthuset (det nuvarande gemensamma campuset) och vid enkel och smidig överf art över Gesterbyvägen.

Se bemötande 9.1.

12.5

I utlåtandet lyf ts f ram att planeringen av kultursalen (nuvarande allaktivitetssalen) inte hör till ärenden som behandlas i detaljplanen. Trots det har de f ogats till utlåtandet.

13. Kyrkslätts hembygdsförening r.f. 15.11.2019

Inget att anmärka på i planf örslaget.

14. Caruna Espoo Oy 24.10.2019

Genomf örandet enligt planen f ordrar lågspänningskabling. Begäran att f å inf ormation om godkännandet av planen.

15. Finngrid Oy 31.10.2019

16. DNA Oyj (nuvarande Telenor Oyj) 1.10.2019

(17)

17

Bolaget behöver i f ramtiden en stödstation (mast) på området. Ett oklart f örslag om placering av en stödstation på gymnasiecampusets (nuvarande gemensamma campusets) tak.

Detaljplanen för idrottsparken i centrum ligger i Kyrkslätts affärscentrum, och det är inte motiverat att anvisa en stödstationsmast på området. På affärscentrumets område ska bolaget s stödstationer lämpa sig för stadsmiljön.

17. Elisa Abp 1.10.2019

18. Telia Finland Abp 1.11.2019

Bolaget bygger möjligtvis nytt nät på planeringsområdet. Flytten av kablarna och skyddet av dem ska beaktas i samband med eventuella jordbyggnadsarbeten. Bolaget bör kontaktas i f rågan. Kostnaderna f ör dessa hör utgångsvis till beställaren. Bolaget tillställer vid behov kabelkartor och visningar.

Antecknas för kännedom.

19. Nylands förbund 6.11.2019

Förbundet ger inget utlåtande.

20. Närings-, trafik-, och miljöcentralen i Nyland 14.11.2019 20.1

Detaljplaneändringen iakttar delgeneralplanen f ör kommuncentrum, etapp 1, som styr den.

20.2

De nya traf ikarrangemangen som ingår i detaljplanen planeras som en del av den allmänna planen f ör gatorna i Kyrkslätts af f ärscentrum. Utnyttjandet av turparkeringsprincipen i parkerandet är dessutom en bra princip.

20.3

Alla leder i detaljplanen har anvisats som gator. Det är skäl att f atta beslut om gatuhållningen gällande Gesterbyvägen och Kyrkslättsvägen (nuvarande f örbindelseväg 11269) innan de planerad e åtgärderna på leden. Överbyvägen (nuvarande f örbindelseväg 11227) ska inbegripas till den del som anslutningsområdets nya traf ikarrangemang sträcker sig till Överbyvägen.

20.4

Behandlingen av dagvatten har beaktats i planf örslaget. På parkeringsområdena (LPA, p) ska dagvattenhanteringen preciseras så att dagvattnen styrs via oljeavskiljningsbrunnar till dagvattenbehandlingskonstruktionerna (den totala volymen f ör f ördröjningssystemen är minst 1 m³ f ör

(18)

18

varje hundra kvadratmeter som inte släpper igenom vatten). Dagvattenplanen ska f ogas till planmaterialet.

Efter att planförslaget var framlagt har den allmänna planen för gatorna i Kyrkslätts affärscentrum, som också omfattar den allmänna planeringen av hanteringen av dagvatten, blivit klar. Utöver det har i anknytning till planen ovan färdigställts en principplan om dagvattenhanteringen på det gemensamma campuset och dess närområde. Planen har presenterats för Nylands NTM-centrals representanter 10.9.2020. NTM-centralens representanter anser att planen är tillräcklig.

Ställningstagandet i övrigt i utlåtandet beaktas i planhandlingarna.

20.5

Särskild uppmärksamhet ska under byggandet f ästas vid minskning av sedimentbelastningen bl.a.

genom sedimentering. Fördröjningskonstruktionerna ska vara klara redan då jordbyggandet inleds, och lergrumliga dagvatten f år inte släppas ut direkt i Jolkby å.

20.6

Byggnadsskyddets och kulturmiljöns mål har beaktats i detaljplanef örslaget på ett vederbörligt sätt.

20.7

Enligt planbeskrivningen har man f ör naturuppgif ternas del stött sig på de bef intliga naturutredningarna i planeringen. Dessa naturutredningar har inte nämnts i beskrivningen. I utlåtandet konstateras att utredningarna är bristf älliga, ef tersom nytt byggande anvisas på trädbevuxna områden i kvarteren 180 och 186. Naturvärdena på dessa områden ska utredas med tillräcklig noggrannhet f ör planen.

Planhandlingen kompletteras enligt ställningstagandena i utlåtandet. De tilläggsutredningar som behövs görs också upp.

21. Kyrkslätts kommun, vård- och omsorgssektorn 7.11.2019

21.1

Det har planerats en busshållplats i närheten av gymnasiecampuset (det nuvarande gemensamma campuset). Med tanke på jämlikt bemötande av kommuninvånarna borde det ha planerats en hållplats också i närheten av välf ärdscentralen.

Se också bemötande 6.1.i vilket ansvarspersonen för kollektivtrafiken i Kyrkslätt (HRT) klart lyfter fram att det inte är motiverat att genomföra ett för tätt busshållplatsnät.

21.2

Förslaget till detaljplan f ör idrottsparken i centrum möjliggör en utvidgning av simhallen. Byggande av en bassäng f ör simning utomhus rekommenderas.

21.3

(19)

19

Användningen av välf ärdscentralens parkeringsområde kvällstid till annat än f ör kundernas och personalens bruk har varit avsikten i detaljplanen. I utlåtandet konstateras att välf ärdscentralens öppettider kommer att utvidgas jämf ört med vad de är idag, vilket innebär att både kunderna och personalen har behov av bilplatser på kvällar och veckoslut. Antalet bilplatser vid väl f ärdscentralen (ca 120 bp.) är litet i proportion till behovet. Det kommer att arbeta ungef är 350 personer i välf ärdscentralen, och som mest besöks centralen av så mycket som tusen kunder per dag.

Kommunen ar kraftigt utvecklat kollektivtrafiken som ordnas av HRT. Målet är att också en betydande del av välfärdscentralens anställda och dess kunder skulle använda kollektivtrafik. Det är uppenbart att kollektivtrafikens servicenivå måste vara tillräcklig då välfärdscentralens verksamhet inleds.

Välfärdscentralens bilplatser kan anvisas för personalens bruk för ett viss tid av dygnet (t.ex. kl.

6.00–18.00), och utanför tiden kan kunderna som deltar i simhallens och Jokirinnes gymnastiksals evenemang också utnyttja välfärdscentralens bilplatser. Motsvarande kan man på vardagar anvisa ett visst antal av bilplatserna på simhallens parkeringsplats för välfärdscentralens personal (t.ex. kl. 6.00–18.00).

På basis av uppgifter av vård- och omsorgssektorn i början av år 2021 verkar det totala antalet bilplatser för personalen vara 250 under välfärdscentralens tjänstetid. Det realistiska dagliga bilplatsantalet skulle ändå vara ungefär 200, eftersom en del av personalen deltar i utbildning, är sjuk eller jobbar på distans osv.

21.4

I f ortsättningen kommer utvecklingen av kollektivtraf iken att vara central i Kyrkslätt. Konsekvenserna av projekten i detaljplanef örslaget är betydande f ör f ärdseln. Det behövs en tillräckligt tät turbussf örbindelse f rån Kyrkslätts resecenter till välf ärdscentralen och till och f rån Esbo sjukhus.

22. Kyrkslätts kommun, bildnings- och fritidssektorn 18.12.2019

22.1

Enligt beskrivningen möjliggör byggrätten (15 000 v-m², av vilket använts 8 300 v-m²) i kvarter 183 (idrottsparken) en utvidgning av simhallen och uppf örande av en ny servicebyggnad.

22.2

Ökningen av parkeringsområden och bilplatser på området, genomf örandet av den nya rondellen och ordnandet av Jokirinteen oppimiskeskus angöringstraf ik ökar f ordonstrafiken i idrottsparken avsevärt, vilket medf ör en traf iksäkerhetsrisk f ör parkanvändarna i synnerhet i närheten av servicebyggnaden.

Detaljplanering är ofta utmanande eftersom målsättningarna kan stå i strid med varandra. Så även i detta planprojekt, i vilket man å ena sidan vill möjliggöra mångsidiga idrottsmöjligheter i idrottsparken, vilka å andra sidan också förutsätter parkeringsarrangemang och ökar trafiken.

Utgångspunkten för detaljplaneförslaget är att utnyttja turparkeringsprincipen i så stor utsträckning som möjligt så att man kunde undvika överdrivet och till en del onödigt byggande av bilplatser. Idrottsparken i centrum ligger på en bra plats i kommuncentrum invid goda gång- och cykelförbindelser. Man kan alltså lämpligt ta sig dit från näromgivningen till fots eller med cykel.

Dessutom kan platsen nås väl med kollektivtrafik. Idrottsparkens idrottstjänster som blir allt mångsidigare, förutsätter ändå att parkeringen utökas. Dagtid då användningen av parkens tjänster är mindre, har en del av bilplatserna anvisats för det gemensamma campusets personals och gymnasieelevernas bilar. Å andra sidan anländer största delen av gymnas ieeleverna inte med egen bil. Dessa bilplatser används också kvällstid av det gemensamma campusets