”Gummikulor mot
demonstranter i Hongkong”
En kvalitativ textanalys om hur demonstrationerna i
Hongkong 2019 gestaltades i två svenska
morgontidningar.
Kurs: Uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap II, 15 hp Program: Medie- och kommunikationsvetenskap
Författare: Karin Lehtonen & Isella Mäki Examinator: Karin Moberg Wennström Termin: HT 2020
Sammanfattning
Författare:
Titel och undertitel:
Språk: Antal sidor:
Karin Lehtonen & Isella Mäki
”Gummikulor mot demonstranter i Hongkong”. En kvalitativ
textanalys om hur demonstrationerna i Hongkong 2019 gestaltades i två svenska morgontidningar.
Svenska
39
Tidigare forskning visar att nyhetsmedia ofta gestaltar demonstrationer enligt våld och konflikt. Nyhetsrapporteringen om protester är övervägande negativ och utformas många gånger på ett sätt som hindrar demonstrationers bakgrund och budskap från att ta plats. Demonstranter söker sig ofta till nyhetsmedia för att kunna sprida sitt budskap till en större publik. Vad medierna väljer att framföra kan ha en stor påverkan på hur en demonstration uppfattas och även utfallet av den. En negativ nyhetsrapportering kan få en demonstration att framstå som onödig, vilket i sin tur kan leda till att demonstranterna i fråga inte får ta plats på den politiska scenen.
Syftet med studien är att undersöka hur demonstrationerna i Hongkong 2019 gestaltades i
svensk nyhetsjournalistik och om den svenska medierapporteringen följer protestparadigmet. Studien utgår från gestaltningsteorin, the protest paradigm och nyhetsvärderingsteorin. En artikel från Dagens Nyheter och en artikel från Göteborgs-Posten har analyserats med en kvalitativ textanalys som metod.
Resultatet visar att artiklarna på vissa sätt korrelerar med protestparadigmet. Våld och konflikt är frekvent förekommande i både Dagens Nyheter och Göteborgs-Postens
rapportering om demonstrationerna i Hongkong, speciellt i början av artiklarna. Däremot går resultatet emot protestparadigmet på flera punkter, då tidningarna skriver om
demonstranternas syfte, mål och bakgrund samt fokuserar på polisens våld mot demonstranterna.
Abstract
Authors:
Title and subtitle:
Language: Pages:
Karin Lehtonen & Isella Mäki
”Rubber bullets against protesters in Hong Kong”. A qualitive
textual analysis of how the protests in Hong Kong 2019 were framed in two Swedish newspapers.
Swedish
39
Earlier research shows that news media use violence and conflict to frame demonstrations. A protests news coverage is often negative and portrayed in such a way that impedes the
background and message of a demonstration. Demonstrations usually seek media attention to spread their message to a bigger audience. What the media choose to present can have a big impact on how a demonstration is perceived and the outcome of it. Negative news coverage can make a demonstration appear unnecessary and can lead to a loss of power and status in the society.
The purpose of this study is to examine how the protests in Hong Kong 2019 were framed in
Swedish news media and if the news coverage follows the protest paradigm. The framing
theory, the protest paradigm and news value theory are the theories applied in this study. The method used was a qualitative textual analysis and one article from Dagens Nyheter and one article from Göteborgs-Posten were analyzed.
The results in our study show that the articles, in some way, correlate with the protest paradigm. Violence and conflict occur frequently in both Dagens Nyheter and Göteborgs-Posten’s news coverage of the protests in Hongkong, especially in the beginning of the articles. However, the results also go against the protest paradigm in multiple ways. The newspapers do write about the protesters purpose, goals and background, as well as the police violence.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Bakgrund ... 2
2.1. Konflikten med Kina och tidigare demonstrationer ... 2
2.2. Demonstrationerna 2019 ... 3
2.3. Dagens Nyheter ... 4
2.4. Göteborgs-Posten ... 5
2.5. Tidningarnas Telegrambyrå ... 5
3. Problemformulering, syfte & frågeställningar ... 6
3.1. Problemformulering ... 6
3.2. Syfte ... 6
3.3. Frågeställningar ... 6
4. Tidigare forskning ... 7
4.1. Sökandet efter mediernas uppmärksamhet ... 7
4.2. Nyhetsmediernas gestaltningar av demonstrationer ... 7
4.3. Demonstrationer som hot mot status quo ... 9
4.4. Forskningslucka ... 10
5. Teori ... 11
5.1. Gestaltningsteorin ... 11
5.2. The Protest Paradigm ... 12
5.3. Nyhetsvärdering ... 14
6. Metod och material ... 16
6.1. Kvalitativ textanalys ... 16
6.2. Material och urval ... 18
6.3. Trovärdighet och tillförlitlighet ... 19
7. Resultat ... 20
7.1.1. Aktörer ... 20
7.1.2. Våld & konflikt ... 22
7.1.3. Störning ... 22
7.1.4. Bakgrund och mål ... 22
7.1.5. Historiska företeelser ... 23
7.2. Rapporteringen 12 juni 2019 - Göteborgs-Posten ... 24
7.2.1. Aktörer ... 24 7.2.2. Våld & konflikt ... 26 7.2.3. Störning ... 26 7.2.4. Bakgrund och mål ... 26 7.2.5. Historiska företeelser ... 27 7.3. Resultatsammanfattning ... 27 8. Analys ... 28
8.1. Våld & konflikt – med fokus på polisens våld ... 28
8.1.1. Stillsamma protester ... 29
8.2. Störning ... 30
8.3. Kritik mot Kina ... 31
8.4. Inte en isolerad minoritet ... 32
8.5. Demonstranternas bakgrund och mål ... 33
8.6 Historiska företeelser ... 34
9. Slutdiskussion ... 36
9.1. Förslag till vidare forskning ... 38
Referenslista ... 40
1
1. Inledning
Hur demonstrationer framställs i nyhetsmedia har flera tidigare forskare försökt ta reda på. Så pass många har kommit fram till att demonstrationer oftast gestaltas på ett negativt sätt att ett eget paradigm har skapats – the protest paradigm. För demonstranter är det viktigt att få uppmärksamhet i nyhetsmedia för att kunna sprida sitt budskap. Många studier visar att protester gestaltas enligt våld och konflikt samt att nyhetsmedier hindrar demonstrationers bakgrund och mål från att ta plats (Baylor, 1996; Lee, 2014; McLeod, 2007; Shahin, m.fl., 2016; Trivundža & Brlek, 2017). Det kan i sin tur resultera i att allmänheten ser på en
demonstration som onödig eller irrationell, vilket kan leda till att demonstranterna i fråga blir uteslutna från den politiska scenen (McLeod, 2007:185–187; Trivundža & Brlek, 2017:134).
Efter att ett lagförslag presenterats i Hongkong som skulle göra det möjligt för misstänkta brottslingar att utelämnas till vilket land som helst i världen, bröt omfattande och våldsamma demonstrationer ut i staden under 2019. Invånarna i Hongkong oroade sig för att den nya lagen skulle göra det lättare för politiska dissidenter att anklagas för brott och lämnas över till Fastlandskina. Trots att startskottet för demonstrationerna var lagförslaget, fortlöpte
demonstrationerna efter att lagförslaget dragits tillbaka. Likt tidigare demonstrationer i
Hongkong grundar sig demonstrationerna 2019 i ett missnöje mot Kinas inblandning i staden, och i grund och botten handlar demonstrationerna om en protest för demokrati och fria val (Rüling, 2020).
Studien ämnar undersöka hur svensk nyhetsjournalistik gestaltade demonstrationerna i Hongkong 2019. Hittills har få undersökningar genomförts på hur svenska nyhetsmedier framställer demonstrationer. Studien ämnar även testa protestparadigmet som teori samt undersöka om svenska nyhetsmedier förhåller sig till protestparadigmet i rapporteringen om de pro-demokratiska demonstrationerna, trots att Sverige ses som ett av de mest demokratiska länderna i världen (The Economist Intelligence Unit, 2019).
2
2. Bakgrund
I kapitlet bakgrund ges överblickande sammanfattningar om Hongkongs konflikt med Fastlandskina, demonstrationer som skett i Hongkong tidigare, samt varför invånarna i Hongkong demonstrerade 2019. En kort bakgrund om Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten tas upp. Tidningarnas Telegrambyrå kommer även att presenteras, då TT står som
textförfattare av GP:s artikel.
2.1. Konflikten med Kina och tidigare demonstrationer
År 1997 fick Kina tillbaka makten över Hongkong, efter de arrenderat ön till Storbritannien under en 99 års tidsperiod (Nationalencyklopedin, 2020a). Hongkong blev förnekad rätten att bli en självständig stat, i motsats till många andra brittiska kolonier som blev självständiga under den tiden, och Kina var inte intresserade av att förlänga det pågående avtalet med Storbritannien (Fong, 2017:525–526; Utrikespolitiska institutet, 2018). I stället skapades en överenskommelse mellan Kina och Storbritannien 1984, utan Hongkongs närvaro, kallad
Sino-British Joint Declaration eller Hongkongavtalet på svenska (Fong, 2017:526;
Nationalencyklopedin, 2020a). Avtalet avsåg att Hongkong skulle få behålla delar av dess system under Kinas suveränitet i minst 50 år. Det inkluderade bland annat ett självständigt styre, rättssystem, ekonomi och att befolkningen fick behålla rättigheter som inte fanns i Fastlandskina (Ip, 2016:78; Utrikespolitiska institutet, 2018). Det var så Hongkong den första juli 1997 kom att bli en ”särskild administrativ region” och betäckningen ”ett land, två
system” började användas (Fong, 2017:526).
Redan sex år efter överlämningen av Hongkong befarade invånarna i regionen att friheterna som funnits sedan det brittiska styret inte skulle bibehållas på samma sätt som tidigare. En ny säkerhetslag som lades fram av regeringen i Hongkong oroade befolkningen och första juli 2003 demonstrerade en halv miljon medborgare på gatorna. Till följd av protesterna drogs lagförslaget tillbaka men efter det började invånarna protestera varje år på samma dag – den första juli, datumet då Hongkong hamnade under Kinas styre (Fong, 2017:527; Rühlig, 2020:3). Fong (2017) menar att det var efter protesten 2003 som Kina slutade ta hänsyn till bestämmelsen om att fastlandet inte skulle blanda sig i Hongkongs styre. Regimen i Peking bytte reglementet från att de inte skulle blanda sig i till att vara aktivt medverkande (Fong, 2017:527).
3 Flera olika demonstrationer har sedan 2003 genomförts, några mer uppmärksammade än andra. En anmärkningsvärd protest var Anti-moral and national education protest. Den utfördes 2012 och var en skolstrejk med målet att stoppa ett skolämne som regeringen planerat att införa. Ämnet skulle innehålla kinesisk propaganda och skulle lära barn att älska Fastlandskina (Morris & Vickers, 2015:320; Rühlig, 2020:3). Demonstrationen brukar betraktas som lyckad, eftersom demonstranterna fick igenom sina mål och stoppade skolämnet från att undervisas (Duhalde & Huang, 2019). Protesten 2012 tillförde även till
paraplyrörelsen eller paraplyrevolutionen, det vill säga den pro-demokratiska rörelsen och
demonstrationerna som skedde 2014 (Morris & Vickers, 2015:306). Protesternas mål under 2014 var att införa demokratiska val av Hongkongs högsta ledare (Rühlig, 2020:4). Tusentals medborgare deltog och rörelsen fick sitt namn efter att demonstranter använt paraplyer som hjälp för att blockera tårgas och pepparsprej från poliserna (Ortmann, 2015:32–33; Rühlig, 2020:4). Efter paraplyrevolutionen skedde inga större protester förrän demonstrationerna 2019 (Duhalde & Huang, 2019).
2.2. Demonstrationerna 2019
I februari 2018 reste ett ungt par från Hongkong till Taipei i Taiwan, men resan fick snabbt ett olyckligt slut. Efter ett bråk inne på hotellrummet blev kvinnan ihjälslagen av sin pojkvän som senare erkände mordet i ett förhör med polisen i Hongkong (Daipran, 2020:13–14). Enligt Hongkongs lagar kan en misstänkt person endast dömas om brottet skett i Hongkong och det saknas en överenskommelse om utlämning av brottslingar. Förövaren kunde därför varken åtalas i Hongkong eller utelämnas till Taiwan (Rühlig, 2020:7). Offrets föräldrar skrev till Hongkongshögste ledare Carrie Lam och krävde rättvisa för deras dotter (Dapiran,
2020:15). Ett lagförslag presenterades som skulle göra det möjligt att lämna ut misstänkta brottslingar till vilket land som helst i världen för rättegång – vilket även skulle innebära Fastlandskina. Många invånare i Hongkong befarade att lagen skulle göra det lättare för politiska dissidenter att anklagas för brott och lämnas över till Fastlandskina(Rühlig, 2020:2).
Över en miljon demonstranter samlades enligt organisatörerna Civil Human Rights Front 9 juni 2019 för att protestera fridfullt mot lagförslaget (Rühlig, 2020:9; Daipran, 2020:24). Enligt polisen var det 270 000 som deltog i protesterna (Rüling, 2020:9). Samma månad omringade demonstranterna parlamentsbyggnaden och polischefen benämnde
demonstrationerna som kravaller. I juni gick den högste ledaren Carrie Lam även ut med att lagförslaget lagts på is och bara några dagar efter den första demonstrationen samlades enligt
4 organisatörerna över två miljoner människor för att protestera. Den första juli var
massprotesterna fredliga under dagen, men på kvällen stormades parlamentsbyggnaden. Månaderna efter skedde det sammandrabbningar mellan polis och demonstranter, Hongkongs flygplats stängdes ned och i september 2019 meddelade Carrie Lam att lagförslaget dras tillbaka helt (Rüling, 2020:9). Trots att lagförslaget drogs tillbaka eskalerade protesterna och demonstranterna presenterade fem formella krav:
• dra tillbaka lagförslaget om utlämning
• återkalla beslutet att definiera protesterna som ”kravaller”
• släppa alla demonstranter som gripits och inte ställa dem inför rätta
• tillsätta en oberoende kommission som ska granska polisvåld och maktmissbruk
• upplösa den lagstiftande församlingen (LegCo) och omedelbart införa allmän rösträtt för alla (Rühlig, 2020:7).
Ledningen i Hongkong uppfyllde endast det allra första kravet (Rühlig, 2020:8). Under Hongkongs nationaldag, första oktober 2019, skedde våldsamma demonstrationer och två ungdomar blev beskjutna av polis. Våldet fortsatte i november då aktivister ockuperade två av Hongkongs universitet. Massprotesterna fortsatte till början av 2020, men på grund av det snabbt spridande coronaviruset började färre och färre människor att samlas för att protestera på Hongkongs gator (Rühlig, 2020:9–10).
Demonstrationerna var fredliga till en början, men konflikten mellan demonstranter och polis under protesterna 2019 blev mer och mer våldsamma allt eftersom (Rühlig, 2020:4). Enligt Rühlig (2020:26) berodde det på en ökad frustration bland de unga demonstranterna och att polisen placerade in personer med uppgiften att skapa oro bland demonstranterna för att ge polisen en anledning till att tömma gatorna. Att polisen själva använde mer aggressiva metoder är ytterligare en anledning till varför demonstrationerna blev mer våldsamma. Dessutom fanns det en misstanke om att styrkor nära Hongkongs regering samarbetade med maffiagrupper för att slå ned demokratianhängare. Att benämna demonstrationerna som våldsamma blir därför en grov generalisering när de bakomliggande orsakerna nämnda ovan utelämnas (Rühlig, 2020:26).
2.3. Dagens Nyheter
Rudolf Wall grundade Dagens Nyheter, DN, 1864 med ambitionen att skapa en tidning som kunde nå ut till en större publik, oberoende av klass (Nationalencyklopedin, 2020b). Dagens
5 Nyheter har enligt Orvestos rapport om tidningars räckvidd lite mer än en miljon läsare per dag (Orvesto, 2020). Tidningen är oberoende liberal och ägs av Bonnierkoncernen (Dagens Nyheter, 2020). Chefredaktör och ansvarig utgivare är Peter Wolodarski sedan 2013
(Nationalencyklopedin, 2020b). DN anser att deras nyhetsjournalistik ska vara trovärdig, opartisk och av god kvalité (Dagens Nyheter, 2016).
2.4. Göteborgs-Posten
Göteborgs-Posten, GP, grundades 1859 och ägs nu av Stampen Media (Nationalencyklopedin, 2020c). GP är den största tidningen i Göteborg som varje dag når 6 av 10 göteborgare, både i print och i sina digitala kanaler (Göteborgs-Posten, 2020). Totalt har tidningen cirka 482 000 läsare per dag (Orvesto, 2020). Sedan 2017 har Christofer Ahlqvist varit ansvarig utgivare och chefredaktör (Göteborgs-Posten, 2020) och tidningens politiska färg är liberal
(Nationalencyklopedin, 2020c). GP fokuserar på lokala nyheter, nöje och sport men
rapporterar även om stora inrikes- och utrikeshändelser. Enligt Göteborgs-Posten (2020) ska deras journalistik vara sanningsenlig samt påverka och beröra samhällsdebatten. GP har även visionen att guida sin publik i vardagen genom att förklara händelser och på så sätt hjälpa läsare att skapa en bättre förståelse för omvärlden.
2.5. Tidningarnas Telegrambyrå
Flera svenska nyhetsmedier använder sig av TT som resurs (Weibull, 2014:276), inklusive Göteborgs-Posten. En kort bakgrund presenteras därför även av TT då de står som författare till Göteborgs-Postens artikel och påverkar därför vilka gestaltningar som GP framför. År 1867 etablerades den första telegrambyrån i Sverige, Tidningarnas Telegrambyrå (TT), och växte fram som ett svar på det ökade kravet för snabbare nyheter. Sedan 1921 är TT den
svenska nationella nyhetsbyrån och ägs gemensamt av den svenska dagspressen (Weibull,
2014:240–241). Nationella nyhetsbyråer, inklusive TT, har vanligtvis “[…] en dominerande ställning inom det egna landets nyhetsförmedling.” (Weibull, 2014:276). Det material som TT producerar är till största dels inrikesnyheter, däremot är det vanligt att nationella byråer samarbetar med internationella nyhetsbyråer för att kunna skriva om utrikesnyheter. TT, tillsammans med andra nordiska byråer, arbetar nära Reuters från Storbritannien, AFP från Frankrike och DPA från Tyskland. Reuters är dock den dominerande nyhetsbyrån när det kommer till TT:s utlandsmaterial, där mer än hälften av utrikesnyheterna som TT lägger ut kommer från Reuters (Weibull, 2014:271–275).
6
3. Problemformulering, syfte & frågeställningar
3.1. ProblemformuleringTidigare forskning visar hur nyhetsmedier runt om i världen ofta rapporterar om
demonstrationer på ett negativt sätt. Nyhetsmediernas rapportering är främst fokuserad på våld och konflikt, vilket hindrar demonstranters budskap från att ta plats (Baylor, 1996; McLeod, 2007; Shahin m.fl., 2016). Det är relevant att kritiskt analysera vilka aspekter av verkligheten som nyhetsmedia väljer att framföra och utelämna, för att det i sin tur kan avgöra hur allmänheten uppfattar sin omvärld (Entman, 1993). En negativ nyhetsrapportering kan få en demonstration att framstå som onödig eller irrationell hos allmänheten och kan leda till att demonstranterna i fråga inte får ta plats på den politiska scenen (McLeod, 2007:185–187; Trivundža & Brlek, 2017:134). Det är viktigt att fortsätta studera nyhetsrapporteringen av demonstrationer, och specifikt demonstrationerna i Hongkong 2019 då de i grund och botten protesterar för demokrati. Eftersom Sverige även rankas högt som land gällande demokrati
och frihet (The Economist Intelligence Unit, 2019), blir det intressant att studera hur just de
här demonstrationerna framställs i svensk nyhetsjournalistik. 3.2. Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur demonstrationerna i Hongkong 2019 framställs i
svensk nyhetsjournalistik samt om den svenska medierapporteringen följer protestparadigmet.
3.3. Frågeställningar
- Hur gestaltar Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten demonstrationerna och demonstranterna i Hongkong under 12 juni 2019?
- Vilka likheter och/eller skillnader finns det i gestaltningarna i de två olika nyhetsmedierna?
7
4. Tidigare forskning
I kapitel 4 presenteras en sammanställd forskningsöversikt över det valda forskningsfältet. Kapitlet redogör för tidigare forskning om mediernas och samhällets makt över hur demonstrationer gestaltas i nyhetsmedia, vilka gestaltningar som ofta används inom nyhetsjournalistiken samt hur val av gestaltningar kan ha en inverkan på hur en demonstration framställs.
4.1. Sökandet efter mediernas uppmärksamhet
Många sociala rörelser söker medias uppmärksamhet för att kunna sprida sina budskap till en större publik (Baylor, 1996). Fridfulla demonstrationer brukar inte passa in i vad som media anser är en bra nyhet (McLeod, 2007:185) och nyhetsmedierna brukar inte rapportera om demonstrationer förrän de växt sig tillräckligt stora (Shahin m.fl., 2016:145). Demonstranter behöver ofta utföra något dramatiskt för att en demonstration ska bli till en nyhet och ju mer extrem eller dramatisk en händelse är – desto troligare är det att det fångar mediernas
uppmärksamhet (Baylor, 1996; McLeod, 2007:185). Men ofta hindrar mediernas rapportering demonstranter från att få igenom sina mål. Vilka gestaltningar som medierna väljer för att framföra en rörelses mål och handlingar kan ha en avgörande betydelse för hur den framställs och därmed även utfallet av den (Baylor, 1996).
4.2. Nyhetsmediernas gestaltningar av demonstrationer
Tim Baylor (1996) studerade kvällsinslag från National Broadcasting Company (NBC) om urbefolkningens protester i USA mellan åren 1978–1979. Många av rörelserna var små till storleken och saknade betydande resurser. De sökte sig därför till medierna för att dra till sig uppmärksamhet och utförandet av handlingar direkt riktade till medierna resulterade i en ökad rapportering om protesterna. Baylor (1996) fann återkommande mönster och teman genom att analysera innehållet i nyhetsinslagen som operationaliserades till fem gestaltningar. Den gestaltningen Baylor (1996) kom fram till att NBC använde allra mest var fokuserad på våld
och lagbrott och användes i 90 % av alla nyhetsinslag. En femtedel av de gånger som våld och
konflikt framställdes i medierna saknades dock någon förklaring till varför det användes (Baylor, 1996).
När en demonstration väl rapporteras om i nyhetsmedia framställs de ofta som våldsamma (Shahin m.fl., 2016:145) och resultatet från en studie utförd av Jules Boykoff (2006:211)
8 visade även att det var den våldsamma gestaltningen som amerikanska massmedier använde mest. Boykoffs (2006:201) syfte med sin studie var att ta reda på hur Global Justice
Movement framställdes i nyhetsmedia under två stora demonstrationer: World Trade Organization demonstrationerna i Seattle år 1999 och World bank/IMF demonstrationerna i Washington, DC år 2000. Fem dominanta gestaltningar hittades i rapporteringen av båda demonstrationerna, exempelvis våld och störning (av vardagen och WTO, World bank och IMF:s möten). Våldsgestaltningen förekom i nästan tre av fem nyhetsartiklar/inslag, även fast det var en liten minoritet av Global Justice Movement som utövade våldsamma handlingar Boykoff, 2006:224). Boykoff (2006:226) valde även i sin studie om Global Justice Movement att analysera om de artiklar/inslag som använde sig av våldsgestaltningen hade med fem eller fler meningar som förklarade bakgrunden till demonstrationerna. I tidningsrapporteringen om demonstrationerna i Seattle var det endast i 14 % av artiklarna där det förekom, vilket var den högsta siffran.
Flera av gestaltningarna kunde även finnas tillsammans i en och samma nyhet och på så sätt förstärka varandra (Boykoff, 2006:211). Användandet av flera gestaltningar i en och samma nyhet var något som även Baylor (1996) upptäckte i sin studie. Eftersom den näst mest använda gestaltningen i Baylors (1996) studie var mer positivt inriktad och belyste sociala frågor som låg bakom protesterna som utbildning, boende, sjukvård och arbete kan det verka som att demonstranterna lyckades framföra sina missnöjen. För att avgöra om det verkligen var lyckat var det enligt Baylor (1996) betydelsefullt att även studera interaktionen mellan de olika gestaltningarna. Trots den mer positivt inriktade gestaltningen användes den ofta
tillsammans med någon av de mer negativa gestaltningarna. Eftersom vålds-gestaltningen var så dominant och användes i nästan alla segment tog den över de nyhetsinslag som även använde sig av den positiva gestaltningen.
Våld och konflikt är återkommande gestaltningar i tidigare undersökningar som har studerat nyhetsmedia och demonstrationer. Julian Gottlieb utförde en studie 2015 som visade att det var vanligare att nyhetsmedier skrev om konflikter inom demonstrationer än exempelvis demonstrationers syfte. Gottlieb (2015) undersökte Occupy Wall Street demonstrationerna och hur de porträtterades i The New York Times ledarartiklar och nyhetsartiklar mellan 2011 och 2014. Författaren analyserade om det fanns någon korrelation mellan antalet konflikter såsom arresteringar och nyhetsartiklar publicerade under samma tid. Resultatet visade att det fanns ett samband och Gottlieb (2015:13) menade att det resultatet indikerar att konflikter
9 eller konfrontationer kommer göra att antalet nyhetsartiklar om demonstrationerna ökar. Resultatet av Gottliebs (2015) studie stämmer även överens med hur inledningen av den tidigare forskningen beskrev hur demonstrationer där mer dramatiska händelser sker har en större chans, eller risk, att bli skrivna om i nyhetsmedier (Baylor, 1996; McLeod, 2007:185). Vidare undersökte Gottlieb (2015:14) vad journalisterna valde att fokusera på i artiklar om demonstrationerna. Tre dominerande nyhetsgestaltningar användes; (1)ekonomi, kontexten och anledningen varför protesterna skedde (2) konflikter, det vill säga arresteringar eller andra konflikter som uppstod under demonstrationerna, (3) en blandning mellan de två första. Efter att ha analyserat de olika artiklarna blev resultatet att konflikter är den dominanta
nyhetsgestaltningen när det kommer till Occupy Wall Street protesterna. De flesta av ledarartiklarna skrev om ekonomin, medan nyhetsartiklarna var mer händelsestyrda och fokuserade på demonstranters konflikter och konfrontationer med polisen. Enligt Lynn & Williams (2018:736) kan en anledning till varför nyhetsmedier väljer att fokusera på konflikter över andra ämnen vara att konflikter ses som mer händelserikt.
4.3. Demonstrationer som hot mot status quo
Vilken dominerande gestaltning som framförs i medierna har demonstranterna själva inte någon större kontroll över (Baylor, 1996; Lynn & Williams, 2018). Medierna förhåller sig gärna till de ramar som de är vana vid och som är lätta att förstå för publiken (Baylor, 1996). Lynn & Williams (2018:735–736) diskuterade att traditionella medier kan ses som en del av något som kallas insiders, tillsammans med bland annat myndigheter, politiker och företag. Insiders har därefter makt över outsiders, det vill säga personer eller grupper som är
engagerade i det som kan ses som felaktigt eller går emot status quo – redan etablerade sociala, ekonomiska eller politiska system (Lynn & Williams, 2018:733–736; Reul, m.fl., 2016:901). Genom att exempelvis fokusera på konflikter i rapporteringen av en demonstration kan media skydda status quo (Lynn & Williams, 2018:735–737).
Peng (2008:361) undersökte hur tre tidningar från tre olika länder gestaltade protesterna mot kriget i Irak. The New York Times från USA, The Times från Storbritannien och People’s Daily från Kina analyserades. Resultatet visade att People’s Daily hade flest nyhetsartiklar om protesterna och tonen mot demonstranterna var mer positiv jämfört med de västerländska tidningarna (Peng, 2008:370–374). The New York Times och The Times var liknande i hur mycket uppmärksamhet demonstrationerna fick i respektive tidning och kan enligt Peng
10 (2008:373) förklaras genom deras liknande politik och journalistiska rutiner. The New York Times var tidningen som mest fokuserade på konflikt samt var minst gynnsam mot
demonstranterna (Peng, 2020:371–374). Pengs (2008:375) resultat visade att alla tre tidningar följde det rådande status quo i respektive land och att rapporteringen om demonstrationerna ekade myndigheternas synpunkter.
Även Dimitrova och Strömbäck (2008) kom fram till att den rådande politiken och
dominerande ideologier i ett land påverkar nyhetsrapporteringen. Dimitrova och Strömbäck (2008) studerade fyra olika nyhetstidningar; Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter från Sverige samt The New York Times och The Washington Post från USA. Resultatet från studien visade att det fanns skillnader mellan hur Irakkriget framställdes i de olika länderna och att den politiska miljön kan ha med det att göra. Trots att Dimitrova och Strömbäck (2008:214) inte studerade om politiska eliter hade direkt påverkan på rapporteringen, visade resultaten ändå att det fanns en koppling mellan den rådande politiken och tonen i
nyhetsrapporteringen av kriget. Exempelvis var rapporteringen i Sverige negativ mot kriget och likaså var de politiska partierna och resultatet från opinionsundersökningar (Dimitrova & Strömbäck, 2008:214–215).
Eftersom politik och ideologi kan påverka ett lands nyhetsrapportering, blir det viktigt att ha i åtanke att den svenska politiska miljön samt förhållandet till Kina och Hongkong kan styra vad svenska nyhetsmedier skriver om. Ideologier och normer kan även påverka hur de väljer att gestalta demonstrationerna i Hongkong under 2019.
4.4. Forskningslucka
Utifrån tidigare forskning syns ett fortsatt behov av att studera hur nyhetsmedia framställer demonstrationer, då gestaltningar som våld och konflikt kan ta över en demonstrations bakgrund och syfte. I sökandet efter tidigare undersökningar fann vi få studier kring hur svenska nyhetsmedier gestaltar demonstrationer och om svensk nyhetsjournalistik förhåller sig till protestparadigmet. Hittills finns det även få undersökningar om demonstrationerna som utspelade sig i Hongkong under 2019.
11
5. Teori
Kapitlet teori kommer att redogöra för de tre teorier som studien kommer att baseras på; gestaltningsteorin, the protest paradigm och nyhetsvärdering. Gestaltningsteorin handlar om hur mediernas gestaltningar av en viss händelse påverka publikens uppfattning om samma händelse. The protest paradigm menar att det finns mönster som visar att
nyhetsrapporteringen av demonstrationer oftast är negativa. Till sist handlar
nyhetsvärderingsteorin om de kriterier som kan förklara varför en händelse blir till en nyhet.
5.1. Gestaltningsteorin
Begreppet gestaltning har använts inom flera olika vetenskapliga områden (Shehata, 2015:360) och har sitt ursprung i bland annat psykologin och sociologin (Lecheler & De Vreese, 2019). Gestaltning användes inom journalistiken redan på 70-talet av Gaye Tuchman som använde begreppet som en metafor för hur nyheter kan ses som ett fönster mot
omvärlden, och att det är genom det fönstret som vi lär oss om den (Shehata, 2015:360; Tuchman, 1978:1). Tuchman (1978:1) diskuterar att fönstret är problematiskt då det vi ser beror på hur fönstret är konstruerat; om det är litet eller stort, placerat mot en gata eller bakgård, men även om den som tittar ut genom fönstret står nära eller långt ifrån, lutar huvudet åt en sida eller tittar rakt fram.
Gestaltningsteorin har under den senaste tiden blivit en av de mest framträdande teorierna inom kommunikationsforskningen (Shehata 2015:360; Strömbäck, 2014:113) och i grunden handlar den om “[...] hur mediernas gestaltningar av olika aspekter av verkligheten påverkar människors uppfattningar av samma aspekter av verkligheten.” (Strömbäck, 2014:113). En av de mest använda definitionerna av begreppet myntades 1993 av Robert Entman:
To frame is to select some aspects of a perceived reality and make them more salient in a communicating text, in such a way as to promote a particular problem definition, casual interpretation, moral evaluation, and/or treatment recommendation for the item described (Entman, 1993:52).
Entman (1993) menar att när journalister gestaltar en händelse på ett visst sätt, framhävs vissa aspekter av verkligheten medan andra utelämnas och medierna kan därmed påverka hur vi som publik uppfattar verkligheten.
12 Tron om att journalistiken är sanningsenlig och objektivt speglar verkligheten har gett medier en typ av makt över publiken. Att nyheter speglar verkligheten finns det däremot inget stöd för i forskningen och eftersom världens alla händelser är obegränsade medan mediernas format är begränsade är det oundvikligt att en viss gestaltning sker. På så sätt speglar journalister inte verkligheten, utan de rekonstruerar och gestaltar den genom medvetna och/eller rutinartade val som ofta uppfattas som självklarheter (Strömbäck, 2014:113–114). Gestaltningar kan användas strategiskt och medierna kan sprida ideologier samt makthavares och politiska aktörers sätt att se på verkligheten. Gestaltningar kan även ske omedvetet och på så vis framföra det som är normaliserat “[...] exempelvis att demokrati eller jämställdhet är bra medan diktatur och ojämställdhet är dåligt.” (Strömbäck, 2014:117).
Shehata (2015:362) och Strömbäck (2014:114) skriver om hur gestaltningar inom
nyhetsjournalistiken handlar om allt från journalistikens perspektiv; vilken fakta de stödjer sig på, vilka källor som används, vilka perspektiv, betoningar och ordval som väljs och allra främst hur värdeladdade ord används. Forskare har hittat olika typer av gestaltningar som är vanliga inom nyhetsmedierna. Konfliktgestaltningen är en av de generella gestaltningarna som nyhetsmedia, oavsett ämne, ofta använder (Shehata, 2015:362). Nyhetsmedias val av
gestaltningar kan bland annat bero på journalistiska rutiner, nyhetsvärderingar och samhälleliga och kulturella normer (Strömbäck, 2014:118).
5.2. The Protest Paradigm
Ett av de mest använda begreppen när det kommer till studerandet av traditionella medier och hur de framställer demonstrationer är kallad The Protest Paradigm, eller protestparadigmet. Enligt paradigmet finns det ett återkommande mönster att rapportera om demonstrationer och demonstranter på ett negativt sätt (Trivundža & Brlek, 2017:133–134). Begreppet används bland annat för att beskriva hur traditionell nyhetsmedia endast fokuserar på våldsamma och störande aspekter eller demonstranters okunnighet och avvikande utseende. I
nyhetsrapporteringar framställs demonstrationer som ineffektiva och målas upp på samma sätt som brottsnyheter. Traditionell nyhetsmedia har dessutom en tendens att vidmakthålla redan existerade normer, värderingar och stödja etablerade system (Lee, 2014:2727). Det kan vara på grund av det som nyhetsmedier främst skriver negativt om demonstrationer som går emot status quo (Reul, m.fl., 2016:901). Det kan leda till att demonstranter ses som onormala eller avvikande från allmänheten och kan bli exkluderade från makt och status i samhället, samt bli utestängda från den politiska scenen (McLeod, 2007:185; Trivundža & Brlek, 2017:134).
13 McLeod (2007:186–187) skrev om fem olika kännetecknen när det kommer till
protestparadigmet; nyheters gestaltning, förtroende för officiella källor och officiella
definitioner, hänvisning till den allmänna åsikten, delegitimering och demonisering.
Nyheters gestaltning handlar om hur nyhetsartiklar som nämner demonstrationer har liknande
gestaltningar. De menar att brottsgestaltningar och gestaltningar som får demonstrationer att framstå som upplopp eller kravaller är vanligare medan det sällan handlar om debatten av problemet eller frågan.
Nästa gestaltning är förtroende för officiella källor och officiella definitioner. Det innebär att
traditionella nyhetsmedier länge har förlitat sig på officiella källor som exempelvis
myndigheter. Författarna menar att användandet av officiella källor och definitioner gör att nyhetsartiklarna blir mer prestigefyllda, att det är mer tidseffektivt och följer normerna kring objektivitet. Däremot nämns det även att när användandet av officiella källor blir övervägande kan det leda till att nyheter blir berättade utifrån ett perspektiv som erhåller makt i samhället medan perspektiv och synpunkter som utmanar den rådande makten inte blir lika hörda.
Hänvisning till den allmänna åsikten, det tredje kännetecknet, är att nyhetsartiklar vanligtvis
tar upp skillnader mellan demonstranter och allmänheten. Det sker genom att journalister till exempel tar upp omfattande generaliseringar av den allmänna åsikten och åskådares
uppfattning eller perspektiv. Sedan skrivs aspekterna om på ett sätt som många gånger gör att demonstranter framstår som en isolerad minoritet och att de på så sätt ses som avvikande eller annorlunda från de sociala normerna.
Kännetecknet delegitimering handlar om hur journalister misslyckas att ta med kontexten till varför demonstranterna protesterar i nyhetsartiklar. Det gör därmed att allmänheten eller publiken ser på demonstrationerna som meningslösa och ibland även irrationella. I vissa fall kan journalister från första början döma demonstrationer som obetydliga och misslyckade,
vilket gör att många funktioner som protester behöver i stället ignoreras. Det gäller speciellt
dolda funktioner som exempelvis informationsspridning och solidaritet bland människor. Det sista kännetecknet är demonisering som menar att nyhetsrapporteringen har en tendens att endast uppmärksamma de negativa sidorna och konsekvenserna av en demonstration.
14 Exempelvis betonas våldsamheter, förstöring av egendom, trafikstopp och samhällets utgifter som bland annat kostnaden för införandet av poliser.
Kännetecknen ovan har därefter utvecklats av en rad olika forskare och fler kännetecken har lagts till. Som exempel skapade Dardis (2006) en ny lista med 14 olika kännetecken. Två av de var konfrontation med polis och historiska jämförelser, där historiska jämförelser betyder att rapporteringen jämför händelsen med något som tidigare har hänt (Dardis, 2006:122). De har sedan använts av andra forskare under senare tider för att studera om nyhetsmedier fortfarande följer protestparadigmet (Shahin, m.fl., 2016).
Protestparadigmet har även fått kritik då viss forskning kommit fram till att nyhetsmedia börjar gå ifrån protestparadigmet och inte rapporterar lika negativt om demonstrationer längre. Kyriakidou & Osuna (2017) fick fram ett resultat där nyhetsmedier i Spanien och Grekland inte följde protestparadigmet utan i stället hade en positiv ton i rapporteringen. Den allmänna attityden till protesterna i samhället var positiv, vilket gjorde att rapporteringen likaså blev det. Författarna menade alltså att utomstående faktorer, exempelvis den allmänna synen i samhället, bör has i åtanke när man studerar nyhetsrapporteringen av demonstrationer för det kan påverka om journalister följer protestparadigmet eller inte. Trots att Kyriakidou & Osuna (2017:469) fann att nyhetsrapporteringen börjat gå ifrån protestparadigmet så tog de även upp att paradigmet inte bör uteslutas från forskning om nyhetsrapportering av
demonstrationer. Lee (2014:2726) argumenterar att traditionella nyhetsmedier har en sorts makt att sätta dagordningen och når en bredare, mer mångfaldig publik och därför är det fortfarande relevant att studera hur demonstrationer representeras i traditionell media.
5.3. Nyhetsvärdering
Under gestaltningsteorin beskrevs det hur mediernas format är begränsade, och att de på så sätt omöjligen kan rapportera om allt som sker i världen varje dag. Genom mediernas
valprocesser kan de styra över vad som ska uppmärksammas och bli till nyheter och det kan i sin tur påverka opinionsbildningen och publikens uppfattningar av verkligheten. Med det som bakgrund har flera forskare försökt identifiera olika nyhetskriterier som kan förklara vad det är som gör att en händelse blir till en nyhet (Strömbäck, 2015:151–152). En av de mest uppmärksammade är Harcup och O'Neill (2017) som utifrån tidigare forskares studier och egna undersökningar sammanställt en lista över nyhetskriterier. Enligt författarnas senast uppdaterade lista bör en händelse uppfylla en eller flera av deras 15 nyhetskriterier för att bli
15 till en nyhet (Harcup och O'Neill, 2017:1482). Nedan presenteras sex av de kriterier som kan vara relevanta för de valda nyhetsartiklarna. Kriterier som exempelvis handlar om kändisar, nöjesnyheter eller visuella komplement tas inte upp av den anledningen att de inte passar in på ämnet samt att studien inte undersöker bilder eller videoklipp.
Bad news – Dåliga nyheter där händelsen har en övergripande negativ ton. Exempelvis
dödsfall eller skador.
Conflict – Konflikter. Exempelvis argumentationer, kontroverser, bråk, uppror. Surprise – Händelser som hör till ovanligheten.
Shareability – Händelser som är troliga att delas via sociala medier. Drama – Dramatiska händelser som olyckor, strider, räddningar, rättsfall.
16
6. Metod och material
I det här kapitel presenteras kvalitativ textanalys och varför metoden har valts för studien. Material och urval kommer sedan att presenteras och motiveras, och sist förs en diskussion om studiens tillförlitlighet och trovärdighet.
6.1. Kvalitativ textanalys
För att analysera hur Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten gestaltar demonstrationerna i Hongkong kan olika metoder användas. I sökandet efter tidigare forskning hittades många studier som använde sig av ett kvantitativt förhållningssätt. Vi ville däremot låta materialet tala och eftersom forskningsprocessen för kvalitativa metoder är mer flexibel, ger det en större möjlighet att anpassa forskningen utifrån det valda materialet (Ahrne & Svensson, 2011:17). Därför valdes en kvalitativ metod i form av en textanalys för att kunna bryta ner texten och analysera språket. Genom en kvalitativ metod får vi en djupare förståelse av nyhetsartiklarna och hur de skriver om demonstrationerna jämfört med om en kvantitativ metod hade tillämpats. I en kvalitativ textanalys ses texten som det centrala och metoden passar speciellt bra för dagstidningar (Widén, 2019:193). Den kvalitativa textanalysen härstammar från hermeneutiken och handlar om att läsa, tolka, förstå och skapa mening ur texter (Widén, 2019:195).
För att utföra en textanalys kan ett analysschema sättas upp. Schemat är uppbyggt av ”[…] enheter (de objekt som studeras), dimensioner (de egenskaper hos objekten som studeras) och kategorier (hur objektens egenskaper klassificeras).” (Esaiasson m.fl, 2012:45). Det som ska studeras – enheterna – är i den här studien två nyhetsartiklar, en från Dagens Nyheter och en från Göteborgs-Posten.
En textanalys kan utföras genom att fokusera på en av tre dimensioner enligt Widén
(2019:195–196). Den första dimensionen går ut på att analysera författaren bakom och ”[…] vilka innebörder som författaren själv tillskrivit en text” (Widén, 2019:195). Den andra dimensionen handlar om textens innehåll. Då fokuserar man i stället på språket och själva betydelsen bakom innehållet. I den tredje dimensionen analyseras textens betydelse i samspel med omgivande faktorer som exempelvis samhället. I studien har den andra dimensionen valts för att kunna studera hur det språkliga innehållet bildar gestaltningar. Störst fokus
17 kommer med andra ord inte att läggas på den första och tredje dimensionen, däremot har de en betydelse för hur en text formas och kommer att tas upp i diskussionen.
Först har texterna lästs igenom för att få en översiktlig bild över vad de handlar om. Efter det
har en mer fördjupad läsning av texterna genomförts för att få fram det väsentliga i texten och för att kunna avslöja latenta budskap (Esaiasson m.fl., 2012:210). Eftersom det valda
materialet är nyhetsartiklar har rubrik och ingress studerats noggrant. Det gjordes på grund av att nyheter är strukturerade efter att framföra den information som ses som viktigast först (Van Dijk, 2009:194).
För att svara på hur Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten gestaltar demonstrationerna i Hongkong och vilka likheter och skillnader som finns i rapporteringen mellan tidningarna har ett öppet förhållningssätt använts för att låta materialet tala för sig självt. Efter att ha läst igenom det valda materialet hittades återkommande mönster som gjorts om till följande kategorier för att kunna strukturera och analysera empirin.
Aktörer – Vilka aktörer som det pratas om och vad de gör, samt vilka aktörer som får komma
till tals. Att titta på vem som direkt får komma till tals är relevant eftersom det påverkar vilket
perspektiv som dominerar texten (Carvalho, 2008:168). Aktörer är exempelvis
demonstranterna, polisen och regeringen i Hongkong.
Våld & konflikt – Våldsamma handlingar som till exempel tårgas, pepparsprej, gummikulor
och vandalisering samt skador och arresteringar. Hur situationen beskrivs utifrån
värdeladdade ord som exempelvis “stridsscen”. Konflikt innebär sammandrabbningar mellan två parter, oftast mellan polis och demonstranter.
Störning – Hur demonstrationerna stör vardagen (till exempel blockering av gator) och hur
demonstranterna stör regeringens arbete och möten om lagförslaget.
Bakgrund och mål – Anledningen bakom demonstrationerna samt demonstranternas mål,
syften och krav.
Historiska företeelser – Belysning av tidigare händelser och demonstrationer i Hongkong.
18
6.2. Material och urval
Demonstrationerna i Hongkong var mycket omfattande och fick stor spridning i media, inte minst i Sverige. Demonstranterna i Hongkong protesterar i grund och botten för demokrati
och eftersom Sverige ses som ett av de mest demokratiska länderna i världen (The Economist
Intelligence Unit, 2019), blir det intressant att studera hur just de här demonstrationerna framställs i svensk nyhetsjournalistik.
Dagens Nyheter (över en miljon läsare per dag) och Göteborgs-Posten (482 000 läsare per dag) valdes ut som studieobjekt eftersom morgontidningarna har en stor räckvidd och ges ut i två stora svenska städer. Det vill säga, Dagens Nyheter är den största morgontidningen som ges ut i Stockholm och Göteborgs-Posten är den största morgontidningen i Göteborg (Orvesto, 2020). En nyhetsartikel från varje tidning kommer att analyseras. Rubrik, ingress, brödtext och faktarutor är det som kommer att studeras då fokus ligger på hur språket bildar gestaltningar. Videos, bilder och bildtexter har därmed uteslutits från studien.
Retriever Mediearkivet, som är en databas över olika nyhetsmedier, har använts för att hitta relevant material till studien. “Hongkong” användes som sökord och i databasen avgränsades sökningen till webbartiklar från de valda tidningarna eftersom båda tidningarna når fler läsare digitalt än i print (Orvesto, 2020). Tidsperioden av demonstrationerna i Hongkong sträcker sig över en lång tid och därför behövdes materialet avgränsas ordentligt. Tidsperioden som anses vara mest väsentlig att studera är början av demonstrationerna, eftersom det är då som
demonstranter vill fånga mediernas uppmärksamhet för att kunna sprida sitt budskap till en större publik (Baylor, 1996). Sökningen tidsbegränsades mellan första april och sista juli för att hitta de första artiklarna om demonstrationerna och inga specifika kriterier letades efter förutom att artiklarna skulle handla om demonstrationerna. De allra första artiklarna från DN och GP som hittades i databasen var publicerade på olika datum, fokuserade på olika saker eller var näst intill identiska i sin rapportering när båda tagit informationen från TT. För att få en rättvis och mer intressant analys valdes de första artiklarna från DN och GP som
rapporterade om samma händelse, som publicerades på samma dag och som hade olika författare. TT står som författare till Göteborgs-Postens artikel, medan artikel från Dagens Nyheter är skriven av deras egna Asienkorrespondent.
En artikel från Dagens Nyheter (se vidare bilaga 1) och en artikel från Göteborgs-Posten (se vidare bilaga 2) från 12 juni 2019 valdes då de var de första artiklarna om demonstrationerna
19 där båda tidningarna skrev om samma händelse under samma dag. Rapporteringen handlade om hur demonstranter beskjutits med tårgas och gummikulor när de protesterat på Hongkongs gator och omringat parlamentsbyggnaden.
6.3. Trovärdighet och tillförlitlighet
Ahrne & Svensson (2011:26) skriver att trovärdighet är essentiellt när det kommer till
kvalitativa studier. Läsaren behöver tro på att det som skrivs är rätt och sant, eftersom det inte går att veta helt säkert om forskarna verkligen gör det som de påstår. Det finns ett flertal vägar att gå för att uppnå trovärdighet, exempelvis genom transparens och återkoppling till fältet (Ahrne & Svensson, 2011:27–28). I vår studie håller vi ett kritiskt förhållningssätt genom att redogöra och diskutera för de val som har gjorts och varför. Analysen i studien återkopplar dessutom till teori och tidigare forskning, vilket även ses som ett sätt att öka trovärdigheten. Tillförlitlighet handlar bland annat om vilken grad av partiskhet som förekommer i studien (Flick, 2018:549; SBU, 2017:87). Eftersom vi använder oss av en kvalitativ metod blir studien bunden till oss som författare. Fejes & Thornberg (2019:37) skriver att kvalitativa studier är beroende av själva forskaren, hur den ser på saker och ting, vilka förmågor och färdigheter den har, såväl som kulturella och sociala bakgrunder. Flick (2018:549) tillägger även att tidigare ställningstaganden och känslor till ämnet kan påverka studien. Det betyder att någon annan, med andra värderingar eller inställningar, kan tolka materialet på ett annat sätt eller göra andra val. Vi är medvetna om att vi som författare till uppsatsen inte kan vara helt objektiva i vår studie. Valen som vi har gjort är dock motiverade och grundade i tidigare forskning för att sträva efter objektivitet.
20
7. Resultat
I följande del av uppsatsen kommer de två valda nyhetsartiklarnas resultat att presenteras utifrån kategorierna aktörer, våld och konflikt, störning, bakgrund och mål och historiska företeelser. Direkta exempel från artiklarna tas upp som visar var och hur artiklarna använder sig av de fem olika kategorierna.
7.1. Rapporteringen 12 juni 2019 - Dagens Nyheter
Artikeln Gummikulor mot demonstranter i Hongkong – 70-tal skadade publicerades av Dagens Nyheter 12 juni 2019 och uppdaterades 13 augusti 2019. Författaren av artikeln är DN:s Asienkorrespondent Marianne Björklund.
7.1.1. Aktörer
Demonstranter
I brödtexten skrivs det om demonstranterna som aktör och deras handlingar. Det skrivs om hur demonstranter blockerat ingångar, sammandrabbats med poliser och, på två ställen i artikeln, att de vägrat lämna specifika platser om de inte får igenom sin vilja. Vid två tillfällen i texten får demonstranterna yttra sig genom direkta citat. Båda källorna är anonyma. De två citaten lyder:
21
- Vi litar inte på Kina. Deras lagar och regler kan tillämpas godtyckligt och vi ser det redan i Hongkong.
- Carrie Lam har underskattat oss. Vi kommer inte låta henne komma undan med det här.
I artikeln nämns det att över en miljon personer demonstrerat enligt organisatörerna. Det står att flera olika typer av personer deltog, till exempel ”[…] unga, gamla, professorer, affärsmän och advokater […]”.
Polisen
Polisen får inte direkt komma till tals i artikeln. Det skrivs mest om de handlingar som de utfört mot demonstranterna, och mycket av det hamnar under våld- och konfliktskategorin.
Hongkongs ledning/Carrie Lam
I ingressen benämns Hongkongs ledning och Carrie Lam som aktörer och det skrivs även om lagen som fortfarande är tänkt att införas. Det nämns senare i brödtexten igen att Lam inte tvekar om att införa den nya lagen, att den ”[…] är nödvändig och att den inte kommer att påverka mänskliga rättigheter.”. Det skrivs även att Lam inte är speciellt omtyckt av
demonstranterna eftersom de tycker att hon endast gör som Fastlandskina vill. Varken Carrie Lam eller någon från Hongkongs regering får direkt komma till tals i artikeln.
Kinesiska regimen
En annan aktör som nämns är Kina. Landet beskrivs som en kommunistisk regim som fått kritik för ett rättssystem som innehåller ”[…] påtvingande erkännanden, godtyckliga rättegångar och tortyr.”. En talesperson för utrikesministeriet i Kina får direkt uttala sig:
- Allt som skadar Hongkongs välfärd och stabilitet är mot den allmänna opinionen i Hongkong.
Andra aktörer
I artikeln framkommer det att affärsidkare i Hongkong gett kritik mot lagförslaget. De pekar på att staden kommer få ett försämrat rykte och att det kommer ske mindre investeringar i staden som är ett av världens finansiella centrum. I artikeln framkommer det att: ”Även USA och Storbritannien sluter upp i kritiken.”.
22
7.1.2. Våld & konflikt
I rubriken till artikeln i Dagens Nyheter syns en våldsam framställning av vad som pågår i Hongkong. Gummikulor mot demonstranter i Hongkong – 70-tal skadade betonar våldet som utförts mot demonstranterna. Kritik blir därför riktad mot de som skjutit gummikulorna mot demonstranterna. Rubriken tar även upp att runt 70 personer har blivit skadade.
I början av ingressen fortsätter författaren att skriva om våldsamheterna: ”Tårgas, pepparspray och gummikulor. Hongkong förvandlades till en stridsscen på onsdagen.”. Ordet ”stridsscen” och ordval som ”De dramatiska scenerna […]” och ”Nu står hårt mot hårt.” är tydliga
exempel på en våld- och konfliktgestaltning. Konflikten mellan polis och demonstranter skildras i ett stycke på ett mer beskrivande sätt:
Kravallpolis och demonstranter drabbade samman. Tårgasen låg tät mellan skyskraporna och gummikulorna ven när polisen försökte skingra massorna. Demonstranter svarade med att kasta vattenflaskor.
Fokus ligger på hur polisen försöker skingra massorna genom olika metoder. Det går även att läsa om vad demonstranterna gjort i konflikten med polisen. Förutom att kasta vattenflaskor står det att demonstranterna var ”[…] utrustade med paraplyer som skydd mot tårgas.”. Det står även att demonstranter ”[…] satt sig i gräset och haft picknick.”, något som kan ses som ett mer fredligt protesterande.
7.1.3. Störning
DN skriver att när den nya lagen skulle behandlas i parlamentet ”[…] var ingångarna blockerade. Demonstranterna hade byggt barrikader, satt sig i gräset och haft picknick. De vägrade lämna platsen.”. DN skriver att debatten om lagförslaget tvingades skjutas upp på grund av barrikaderna som demonstranterna byggt.
7.1.4. Bakgrund och mål
I ingressen står det att flera personer skadades ”[…] vid demonstrationer mot den kritiserade lagen som tillåter utlämning av misstänkta brottslingar till Kina”. Längre ned i brödtexten tar artikeln upp hur demonstranterna inte skulle lämna specifika platser om lagen fortfarande tänkt införas, att demonstranterna anser att deras rättigheter blir mer och mer begränsade och att lagförslaget bara är ett till bevis på det. Författaren till nyhetsartikeln skriver varför det nya
23 lagförslaget ses som problematiskt enligt demonstranterna och i ett citat från en av
demonstranterna får läsaren även höra att de inte litar på Kina och hur de tycker att Kinas “[…] lagar och regler kan tillämpas godtyckligt […]”. Vidare står det att demonstrationerna haft ett brett stöd bland folket i Hongkong och längst ned i artikeln finns det en faktaruta där mer bakgrund till demonstrationerna ges. I den här artikeln har författaren valt att ta med varför Hongkongborna protesterar och även hur demonstranterna ser på problemet.
7.1.5. Historiska företeelser
Brödtexten presenterar att missnöjet hos Hongkongborna har byggts upp genom flera tidigare händelser:
Löftet om att Hongkongborna skulle få behålla en hög grad av självstyre och ha egna lagar som yttrandefrihet, samlingsfrihet och oberoende domstolar befarar de är på väg att urholkas. De senaste åren har de sett flera tecken på det. Bland annat har ett förbud mot att håna den kinesiska nationalsången införts, massakern vid Himmelska fridens torg 1989 har raderats ur läroböcker och och bokhandlare som ger ut regimkritiska böcker har plötsligt ”försvunnit”.
Paraplyerna som demonstranterna skyddat sig med mot polisens pepparsprej och tårgas refereras tillbaka till hur de även gjorde det under paraplyrevolutionen 2014. Texten nämner att under protesterna 2014 krävde invånarna större demokrati och fria val och att ”[…] liksom den gången, de protesterna pågick i månader, ser motståndet ut att bli ihärdigt.”. DN skriver däremot att: “Demonstranterna har sagt att de vägrar lämna området om inte lagen kastas i papperskorgen.” som visar på att demonstranterna inte kommer att ge upp i första taget. Det framkommer även att Hongkongs ledare inte är rädda för att invända och gav sig inte under de långvariga demonstrationerna 2014. Det framgår i texten hur demonstranterna nu har ”[…] dåliga odds att stoppa lagen” och att inga av deras krav uppfylldes under
24
7.2. Rapporteringen 12 juni 2019 - Göteborgs-Posten
Göteborgs-Posten publicerade artikeln Gummikulor mot demonstranter i Hongkong klockan 23.35, 12 juni 2019. Informationen är tagen från nyhetsbyrån TT som även står som författare av artikeln.
7.2.1. Aktörer
Demonstranter
I artikeln från Göteborgs-Posten får demokratiaktivisten och parlamentsledamoten Claudia Mo uttala sig:
- Sade vi inte mot slutet av paraplyrevolutionen att vi skulle komma tillbaka? Nu är vi tillbaka!
För förtydligande är politiken i Hongkong uppdelad i två läger: “demokratiförespråkare” och “Pekingvänliga”, där den sistnämnda har regeringsmakten (Rüling, 2020:11). Med andra ord är inte alla politiker i Hongkong “Pekingvänliga” och Claudia Mo är både demonstrant och parlamentsledamot.
25 I artikeln skrivs det om demonstranterna och deras handlingar; exempelvis om blockering och sammandrabbningar med polis. Tidningen skriver även om mängden människor som
protesterade denna dag och benämner demonstrationen som “Den flera tiotusen personer starka demonstrationen […]”.
Polisen
Polisen beskrivs som en aktör som gör något eller som det talas om. Polisen nämns utifrån vad de gör mot demonstranterna för att försöka upplösa protesterna, vilket går under våld- och konfliktkategorin. Polisen får inte uttrycka sig direkt i texten.
Hongkongs ledning/Carrie Lam
Den andra aktören som direkt får komma till tals är styret i Hongkong. Det första citatet i artikeln är från Matthew Cheung, ledande regeringsföreträdande i Hongkong, som uppmanar demonstranterna att skingra sig och sluta blockera viktiga platser.
- Jag uppmanar också medborgare som samlats att behärska sig så mycket som möjligt, att upplösas fredligt och att inte trotsa lagen, sade han i ett videosänt meddelande.
Kinesiska regimen
I faktarutan talas det om fastlandsregeringen och att de har:
Regeringen i Fastlandskina har haft synpunkter på flera reformer, lagt sig i de lokala valen i Hongkong och anklagas för att ligga bakom flera fall där bokförläggare som är kritiska till den kinesiska regimen har försvunnit, däribland svensken Gui Minhai.
Aktören får inte direkt komma till tals i artikeln.
Andra aktörer
I slutet av artikeln skrivs det att många företag har låtit sina anställda strejka för att pressa myndigheterna i staden. Stora bolag har även stöttat demonstranterna som varit oroade för att den nya lagen kan vara ett hot mot Hongkongs konkurrenskraft. Allra sist skrivs det om hur Storbritanniens utrikesminister ”[...] uppmanar Hongkong att ta människors oro på allvar”.
26
7.2.2. Våld & konflikt
Våld och konflikt används mycket i början av Göteborgs-Postens artikel och syns direkt i rubriken Gummikulor mot demonstranter i Hongkong. Början av ingressen visar både våld och konflikt: “Hongkongpolisen satte in tårgas och pepparsprej och sköt gummikulor när tiotusentals människor gick ut på gatorna.” Här står det endast om våldet som utförts mot demonstranterna. I brödtexten finns fler exempel som visar på konflikt:
Polisen svarade med en varning om att ta till våld, varpå oro utbröt i folksamlingen. Fler än tio människor skadades i sammandrabbningar mellan demonstrationer och poliser, vissa flydde i panik sedan polisen satt in tårgas.
I brödtexten nämns det kort om demonstranternas handlingar mot polisen: ”[…]
demonstranter viftade mot poliser med paraplyer […]”. Trots att artikeln från Göteborgs-Posten mest skriver om vad poliserna gör mot demonstranterna än tvärtom, så tar de
fortfarande upp att det finns konflikter och sammandrabbningar mellan de två olika parterna.
Utöver vålds- och konfliktgestaltningarna nämner artikeln i Göteborgs-Posten att
demonstrationerna 12 juni ”[…] var till en början stillsamma, då en folksamling hade slutit upp utanför parlamentet […]”. Däremot är det endast den första meningen av brödtexten som belyser att protesterna faktiskt var stillsamma till en början. Texten övergår snabbt till att fokusera på de mer våldsamma aspekterna, med stort fokus på polisens våld mot
demonstranterna.
7.2.3. Störning
Göteborgs-Postens artikel från 12 juni tar upp hur demonstranterna under kvällen blockerat gator med bråte, vilket kan ses som en störning för samhället eftersom allmänheten troligtvis inte kan komma fram på vägarna på samma sätt.Det skrivs även att regeringsföreträdande Matthew Cheung uppmanade demonstranterna att ”[…] sluta blockera viktiga platser […]”. Göteborgs-Posten skriver att det är oklart om det var på grund av demonstranterna som debatten om lagförslaget flyttades fram till ett senare tillfälle.
7.2.4. Bakgrund och mål
Redan i Göteborgs-Postens ingress presenteras det att det var en ”[…] lagändring om att lämna ut misstänkta brottslingar till Fastlandskina.” som var anledningen till varför
27 protesterna började. Längre ned i brödtexten får läsaren likartad information om att
protesterna är riktade mot lagförslaget. Missnöjet och motståndet mot lagändringen hos demonstranterna lyfts fram samt hur hongkongborna förmedlade ”[…] ett tydligt budskap” när de i ropade i kör: ”Dra tillbaka, dra tillbaka!”. Förutom det direkta citatet från en
demokratiaktivist visar även dessa exempel på att demonstranternas vilja och mål understryks i texten.
7.2.5. Historiska företeelser
I Göteborgs-Postens artikel finns det en faktaruta där det står om Hongkongs bakgrund och anledningen till varför invånarna demonstrerar, inte bara demonstrationerna 2019 utan övergripande sedan överlämningen av Hongkong 1997.
I artikelns brödtext står det även om Hongkongs historia. De nämner exempelvis
paraplyrevolutionen 2014 och hur Hongkong har ett annat rättssystem än Fastlandskina efter överlämnandet från Storbritannien och att det är något som “[..] många befarar ska leda till att kommunistregimen i Peking kopplar ett hårdare grepp om demokratiaktivister och politiskt aktiva i Hongkong.”. Artikeln lyfter fram historiska företeelser som ger mer information kring varför demonstranterna protesterar och är missnöjda med den nuvarande situationen.
7.3. Resultatsammanfattning
Båda artiklarna får med demonstranternas budskap och bakgrund, samt mer information om tidigare händelser som bidragit till ett ökat missnöje hos Hongkongborna med Kinas
involvering i Hongkong. Båda artiklarna skriver dessutom om att det var ett stort antal som demonstrerade. Demonstranter får komma till tals direkt i texterna. Styret i Hongkong får även uttrycka sig i GP medan en från det kinesiska utrikesministeriet är citerad i DN. Både de som är för och emot lagförslaget får ta plats. De utomstående aktörerna som tas med stöttar demonstranterna och Fastlandskina framställs på ett övervägande negativt sätt. Störning av parlamentet och av vardagen finns med i båda texterna. En skillnad är dock att Dagens Nyheter beskriver demonstranternas blockering av parlamentet som anledningen till varför debatten om lagförslaget fick skjutas upp, medan Göteborgs-Posten skriver att det är oklart om det faktiskt var på grund av demonstranterna som detta beslut togs. Konflikt och våld är också mycket framträdande i texterna, men med stort fokus på polisens våld mot
28
8. Analys
I det här kapitlet kommer resultatet av de två nyhetsartiklarna att analyseras. Analysen kommer att handla om hur Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten gestaltar
demonstrationerna och hur de skiljer och/eller liknar varandra i rapporteringen. Varför nyhetsrapporteringen kan tänkas se ut som den gör, samt om rapporteringen stämmer överens med protestparadigmet kommer även tas upp.
8.1. Våld & konflikt – med fokus på polisens våld
Resultatet visar att båda nyhetsartiklarna fokuserar på våld och konflikt. Det är något som både tidigare forskning och protestparadigmet tar upp som frekvent förekommande i
nyhetsrapporteringar av demonstrationer (Baylor, 1996; McLeod, 2007; Shahin m.fl., 2016). En anledning till att det, även i denna studie, resulterar i att våld och konflikt är mycket framträdande kan vara att det är något som fångar läsarens uppmärksamhet. Lynn & Williams (2018:736) menar att anledningen till att det skrivs om protester på det här sättet är för att det är i våldet och konflikterna som det händelserika finns. Oftast behöver något dramatiskt hända för att demonstrationer i sig ska tas upp av nyhetsmedier (Baylor, 1996; McLeod, 2007:185), vilket kan resultera i att risken för en negativ rapportering där våld och konflikt förekommer blir högre.
Båda rubrikerna fokuserar på polisens våld, samt polisens och demonstranternas
konflikt. Rubriken är det som läsaren ser först och det är här som nyhetstidningarna placerar den, enligt dem, viktigaste informationen (Van Dijk, 2009:194). Rubrikerna överensstämmer med flera av nyhetsvärderingskriterierna, såsom conflict, drama och bad news
(Harcup och O'Neill, 2017:1482). Det visar att tidningarna har valt att framhäva dramatiken och våldet. Rubriken är till för att locka in till läsning på tidningarnas webbsidor och troligtvis har de utformats på det här sättet då nyhetsmedierna förmodligen ser det som mer intressant för läsaren och mer delbart på digitala plattformar. På så vis kan artiklarna även utformats för att passa in på kriteriet shareability (Harcup och O'Neill, 2017:1482). Artiklarna framför en våld- och konfliktgestaltning utifrån flera tydliga exempel, och allra främst i rubrikerna, men kanske inte riktigt på det sättet som tidigare studier visat där fokus legat på att det är
demonstranterna och demonstrationerna som framställs våldsamt (Baylor, 1996; Boykoff, 2006; Gottlieb, 2015; McLeod, 2007). Trots att båda artiklarna har en övergripande våld- och konfliktgestaltning, skiljer sig artiklarna från protestparadigmet och tidigare forskning
29 eftersom fokus i stället ligger på polisens våld. Artiklarna skriver troligtvis om polisens våld och att de använt gummikulor, tårgas och batonger mot demonstranterna eftersom det ses som händelserikt och artiklarna framhäver troligen polisens våld då det stämmer bättre överens med surprise- och drama-kriterierna (Harcup och O'Neill, 2017:1482) än vad
demonstranternas handlingar gör. Dagens Nyheter framför även antalet skadade i sin rubrik, vilket stämmer överens med nyhetskriterierna magnitude och bad news (Harcup och O'Neill, 2017:1482).
Konflikten mellan de två parterna är mycket framträdande och visas genom ord som ”stridsscen” (Dagens Nyheter 2019-06-12) och meningar som ”Fler än tio människor skadades i sammandrabbningar mellan demonstranter och polis, vissa flydde i panik […] (Göteborgs-Posten 2019-06-12). Konfliktgestaltningen är något som nyhetsmedia ofta använder sig av i sin nyhetsrapportering (Shehata, 2015:362) och gestaltningen används speciellt i nyheter om demonstrationer (Gottlieb, 2015:14; McLeod, 2007:186–187).
Artiklarna nämner hur demonstranterna viftat med paraplyer (Göteborgs-Posten 2019-06-12) och att de kastat vattenflaskormot polisen (Dagens Nyheter 2019-06-12). Enligt
protestparadigmet och Dardis (2006) kategorier är konfrontation med polis ofta
förekommande inom nyhetsrapporteringen av demonstrationer, och finns även med i de här artiklarna. Det framgår dessutom i artikeln från Dagens Nyheter att demonstranterna var ”utrustade med paraplyer som skydd mot tårgas.” och Dagens Nyheter rättfärdigar på så sätt demonstranternas handlingar i sin artikel från 12 juni 2019, handlingarna ses som ett
nödvändigt skydd mot polisen. Mer empati för demonstranterna och deras handlingar, och en större betoning på polisens våld, skapas även i Göteborgs-Postens artikel då det exempelvis står att ”[…] vissa flydde i panik sedan polisen satt in tårgas.” (Göteborgs-Posten 2019-06-12). Eftersom polisen inte får uttrycka sig om demonstrationerna, utan endast skrivs om som en våldsam aktör i artiklarna, målas en negativ bild upp av polisen och det kan i sin tur få läsaren att sympatisera mer med demonstranterna.
8.1.1. Stillsamma protester
Båda artiklarna tar även upp stillsamma aspekter av protesterna eller att tidigare protester varit fredliga, vilket oftast inte uppmärksammas i nyhetsmedia (McLeod, 2007:185). Exempelvis att demonstranterna ”[…] satt sig i gräset och haft picknick.” (Dagens Nyheter
2019-06-12) och att demonstrationerna ”[…] var till en början stillsamma, då en folksamling
