Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator-son@gotland.se
Bg 339-8328 Pg 18 97 50-3 Org nr 212000-0803
Webbplats www.gotland.se/socialtjanst facebook.com/regiongotland
Uppdrag och kvalitetskrav
Särskilt boende inom Region Gotland
Antagen av socialnämnden 2010-12-08, SON § 129 Reviderad av socialnämnden 2012-06-08, 2013-10-18
Innehållsförteckning
Inledning ... 4
Beskrivning av insatsen... 5
Särskilt boende ... 5
Målgrupp ... 5
Från beslut till verkställighet ... 5
Beslut5 Beställning ... 6
Verkställighet ... 6
Förändrade behov ... 6
Kvalitetskrav ... 6
Brukarinflytande ... 7
Att flytta till särskilt boende ... 7
Parboende/medboende ... 7
Service och omvårdnad ... 8
Bemanning ... 8
Kontaktman ... 8
Socialt innehåll ... 8
Mat och måltider ... 9
Hälso- och sjukvård ... 9
Fast vårdkontakt ... 9
Läkarmedverkan ... 10
Samordnad individuell plan (SIP) ... 10
Läkemedelshantering ... 11
Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter ... 12
Medicintekniska produkter ... 14
Larm14 Nyckelhantering ... 14
Hantering av privata medel ... 14
Tolk15 Handläggning och dokumentation ... 15
Genomförandeplan ... 16
Förvaring av dokumentation efter avslutad insats ... 16
Hantering av dokumentation vid byte av utförare ... 16
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ... 17
Ansvar17 Processer och rutiner ... 17
Samverkan och samarbete ... 17
Närstående och anhörigstöd ... 17
God man/förvaltare ... 17
Myndigheter och företrädare ... 18
Beställare, kvalitet och uppföljning ... 18
Hälso- och sjukvård ... 18
Frivilligorganisationer ... 18
Egenkontroll ... 19
Synpunkter och klagomål på verksamheten ... 19
Rapporteringsskyldighet ... 19
Personal – och kompetensförsörjning ... 19
Introduktion ... 20
Omfattning/bemanning ... 20
Krav på verksamhetsansvarig ... 20
Krav på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ... 20
Krav på medarbetare/omvårdnadspersonal ... 21
Kompetensutveckling ... 21
Övrigt21 Sekretess ... 21
Våld i nära relationer ... 22
Anmälningsskyldighet ... 22
Polisanmälan ... 22
Miljöarbete ... 22
Inledning
Syftet med dokumentet ”Uppdrag och Kvalitetskrav” är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll i insatsen som ställs på utförare av särskilt boende.
Dokumentet är en vägledning och ett stöd till utförare som ska verkställa insatsen.
Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9). Kvalitetskrav och riktlinjer ändras fortlöpande och utföraren meddelas aktuella ändringar kontinuerligt. Utföraren ansvarar för att aktuella kvalitetskrav är kända av all personal.
Utföraren ska följa nationella riktlinjer samt regionala och lokala vård- och handlingsprogram. Utföraren ska ha ett preventivt arbetssätt och delta i de olika kvalitetsregister som socialförvaltningen beslutar, t.ex. BPSD registret, Senior Alert och Svenska Palliativregistret.
Region Gotland använder styrkort för målstyrning. Målet i brukarperspektivet är att den enskilde ska få tjänster av god kvalitet, är informerad, delaktig och respektfullt bemött. Regionens värdegrund beskrivs med orden omtanke, delaktighet och förtroende. Socialnämnden fastställer årligen mål för verksamheten i styrkort.
Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Den äldre ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp och annan lättåtkomlig service ska ges. Socialnämnden har upprättat kvalitets- och värdighetsgarantier som anger de viktigaste punkterna för vad den enskilde har rätt att förvänta sig.
Socialnämnden är beställare och ytterst ansvarig för myndighetsutövning, kvalitet och uppföljning enligt såväl socialtjänstlagen som hälso- och sjukvårdslagen och patientlagen.
Utföraren ansvarar för att verksamheten utförs enligt de lagar, författningar föreskrifter och riktlinjer som följer av socialtjänstlagen, offentlighets- och sekretesslagen, hälso- och sjukvårdslagen, patientlagen, patientdatalagen, patientsäkerhetslagen, tandvårdslagen, diskrimineringslagen,
arbetsmiljölagstiftning och övriga vid varje tillfälle tillämpliga lagar.
Utföraren ska iaktta allas likhet inför lagen, saklighet och opartiskhet.
Verksamheten ska bedrivas religiöst och politiskt obundet och uppmärksamma
och tillgodose kvinnors och mäns behov av stöd. Utförare ska visa hänsyn till varje unik person oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuella läggning eller ålder.
Beskrivning av insatsen
Särskilt boende
Särskilda boenden är avsedda för personer som till följd av ålderdom, fysiska och psykiska funktionsnedsättningar eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande service- och omvårdnadsinsatser för sin dagliga livsföring. Den enskilde behöver hjälp med både praktiska göromål och personlig omvårdnad, hälso- och sjukvård samt stimulans som bidrar till att upprätthålla funktioner och sociala relationer.
Syftet med särskilt boende är att säkra en god vård och omsorg som bygger på ett personcentrerat förhållningssätt och som utgår från ett individuellt anpassat professionellt arbetssätt.
Målgrupp
Äldre personer som är i behov av särskilt stöd och vars behov av service och omvårdnad inte kan tillgodoses i det ordinära boendet kan få bistånd i form av särskilt boende enligt socialtjänstlagen.
Undantagsvis kan yngre personer med diagnos eller symptom på åldrandets sjukdomar omfattas.
En samlad bedömning av den enskildes livssituation och behov avgör vilken boendeform som är mest lämplig.
Från beslut till verkställighet
Beslut
Region Gotland, genom socialnämnden, är ytterst ansvarig för insatsen särkilt boende.
Insatsen särskilt boende ska för den enskilde alltid föregås av ett beslut om bistånd enligt 4 kap 1§ SoL. I utredning och behovsbedömning bör särskilda omständigheter redovisas som ska beaktas vid verkställighet av insatsen.
Vid beslut om särskilt boende för personer med demenssjukdom ska den enskilde ha genomgått demensutredning och ha en fastställd demensdiagnos.
Socialförvaltningen förbereder sig för ett införande av Socialstyrelsens
nationella modell, ÄBIC, Äldres behov i centrum. Socialförvaltningen väljer att benämna verktyget för VBIC, Vuxnas behov i centrum. VBIC används för att bedöma och beskriva en enskilds individuella behov.
VBIC utgör:
stöd för ett behovsinriktat arbetssätt
systematik för en mer likvärdig handläggning
gemensamt språk (ICF) för dokumentation och samarbete över professionsgränserna
strukturerad dokumentation som ger möjlighet att samla in lokal och nationell statistik och följa verksamheten
Beställning
Myndighetsavdelningen ansvarar för att beslut om särskilt boende meddelas Borådet. Borådet samordnar och tilldelar platser i de särskilda boendena.
Borådet kontaktar sedan den enskilde och utföraren om tilldelad plats.
Verkställighet
Borådet ansvarar för att beslut och utredning delges utföraren.
Särskilt boende ska verkställas enligt innehåll i utredning och biståndsbeslut.
Utföraren ansvarar för att den enskilde och dess närstående informeras om boendet.
Ej verkställda beslut
Om den enskilde valt att tacka nej till två erbjudanden om namngivet särskilt boende förfaller beslut, se SON § 40 2015-03-24.
Förändrade behov
Utföraren ska meddela beställaren om den enskilde får väsentligt förändrade behov som kan ställa krav på särskilt boende med annan inriktning. Utföraren ansvarar för att den enskildes förändrade behov dokumenteras.
Utföraren ska skyndsamt meddela beställaren om en person har avlidit, är inlagd på sjukhus eller av annan anledning flyttat från det särskilda boendet.
Kvalitetskrav
Insatserna ska vara utformade så att den enskildes förmåga, resurser och önskemål tas tillvara. Vid insatsernas utförande ska utföraren beakta den enskildes självbestämmande, integritet och trygghet.
Verksamheten ska utgå från ett förhållningssätt i enlighet med evidensbaserad praktik. Det innebär att insatserna ska utformas utifrån bästa tillgängliga
kunskap, medarbetarnas erfarenheter och den enskildes önskemål och erfarenheter.
Verksamheten ska vara hemlik och kunna erbjuda den enskilde möjligheten att delta i dagliga sysslor, utevistelser och andra aktiviteter.
Boendemiljön såväl inomhus som utomhus ska vara säker och tryggt utformad för den enskilde. Rutiner för brandsäkerhet skall finnas och vara kända av samtlig personal på det särskilda boendet.
Utförare ska vara uppmärksam på de boendes eller personalens eventuella allergier innan utföraren införskaffar eller tillåter husdjur i det särskilda boendet.
Den enskilde ska kunna bo kvar i sin bostad till livets slut. Även om den enskildes omvårdnadsbehov tillfälligt ökar t.ex. vid vård i livets slutskede eller vid akut sjukdomstillstånd ska utföraren svara för denna vård inom ramen för sitt uppdrag och avtalat pris.
Brukarinflytande
Verksamheten ska präglas av helhetssyn och kontinuitet och utföras med flexibilitet, hög kvalitet och stor respekt för den enskilde. Den enskilde har rätt till inflytande, integritet och delaktighet och insatserna ska utföras i samråd med den enskilde. Den enskilde ska ha en aktiv del i planering, genomförande, utvärdering och uppföljning av sin insats.
Att flytta till särskilt boende
Utförare ska förbereda inflyttningen genom att i tid ge information till den enskilde, och om möjligt engagera de närstående. Utförare bör ge möjlighet till förhandsbesök samt ta del av den enskildes livs- och sjukdomshistoria.
Utförare ska ha rutiner för introduktion av nya personer i det särskilda boendet. Introduktionen ska kunna anpassas till varje enskilds behov.
Den enskilde ska vid inflyttningen få skriftlig information om vem som är chef, sjuksköterska, kontaktperson, ansvarig läkare och hur dessa kan nås. Hur och var man kan lämna synpunkter och klagomål ska också framgå.
Parboende/medboende
Den som har beslut om rätt till särskilt boende har också rätt, för att uppnå skälig levnadsnivå, att få ha sin make/sambo som medboende/sammanboende i det särskilda boendet. För detta fattas ett separat beslut.
Service och omvårdnad
Den enskildes fysiska, psykiska och sociala behov av stöd ska tillgodoses inom beslut för insatsen särskilt boende.
Det kan handla om stöd i den dagliga livsföringen som måltider och personlig hygien, stöd i att hantera och göra tillvaron begriplig och förutsägbar samt stöd i att planera framåt.
Den enskilde ska få stöd med att sköta sitt hem med städning, bäddning, tvätt och klädvård och om man själv vill och har förmåga ges tillfälle att delta i olika vardagssysslor.
Stödet ska ges med ett hälsofrämjande förhållningssätt. Det är viktigt att själv få utföra de aktiviteter man klarar av.
Behov av hjälpmedel som underlättar förutsättningar för självständighet i vardagssituationer som mathållning, hushållsarbete, planering, ekonomi och kommunikation ska särskilt uppmärksammas.
Bemanning
Utförare ska med varje genomförandeplan som underlag analysera behov av personal och ta ställning till hur varje boendeenhet ska bemannas för att behoven hos varje enskild person ska kunna tillgodoses.
Utförare ansvarar för att boendet är bemannat dygnet runt.
Kontaktman
I särskilt boende ska den enskilde erbjudas en kontaktman. Utförare ska i samband med inflyttning ha utsett kontaktman ur personalgruppen.
Utförare ska ha rutiner för kontaktmans uppdrag. Utförare ska informera och utbilda kontaktman om vilka åtaganden och vilket ansvar uppgiften omfattar.
Utförare ska aktivt arbeta för ett gott samarbete och en bra relation med anhöriga. Den enskilde och anhöriga ska alltid informeras om aktuell kontaktman samt om möjligheterna att byta kontaktperson om så önskas.
Socialt innehåll
Utförare ska erbjuda olika möjligheter till aktiviteter, gemenskap och
sysselsättning som kan utformas och tillgodoses individuellt och/eller i grupp.
Det sociala innehållet kan bestå av stöd och hjälp med promenader, samtal, läsning samt stöd i att bibehålla det sociala nätverket.
Den enskildes önskemål och behov av socialt innehåll i vardagen ska beaktas och dokumenteras i genomförandeplanen.
Mat och måltider
Utförare ska kunna erbjuda fullvärdig och individanpassad kost av god kvalitet med måltider jämnt fördelade över dagen. Kosten ska uppfylla de krav som gäller för mat i offentlig verksamhet i Region Gotland och matenska anpassas efter den enskildes behov och önskemål utifrån kulturell, etnisk, religiös bakgrund samt utifrån medicinska behov. Den enskilde ska ges möjlighet att påverka sin mat och måltidssituation. Utförare ska följa Region Gotland måltidspolicy, ”Den goda måltiden, mat och måltidspolicy för Region Gotland”.
De särskilda boendena ska ansvara för att dagligen servera frukost, lunch, middag och tre mellanmål. Den enskilde ska dygnet runt ha möjlighet att tillgodose sitt individuella behov av energi, näring och vätska i den form och på det sätt som passar individen bäst.
Måltidsmiljön ska stimulera till lugna och trivsamma måltider.
Nattfasta får inte överstiga 11 timmar.
Enligt alkohollagen (SFS 2012:205) är det tillåtet att servera alkoholhaltiga drycker till boende i bostad med särskild service samt dennes besökare där måltidsservice tillhandahålls. Utförare för särskilt boende ska utföra
egenkontroll över servering och försäljning samt se till att det finns lämpliga rutiner för alkoholservering.
Hälso- och sjukvård
Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor samt respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Vården ska så långt möjligt utformas och genomföras i samråd med den boende. Den enskilde har rätt att få information om sitt hälsotillstånd, om behandlingar och medicin som kan erbjudas. Här är samarbete med och information till närstående/anhöriga viktigt.
För optimalt omhändertagande är det viktigt att omvårdnadsinsatser och medicinska insatser samordnas för att kunna åstadkomma högsta kvalitet. För detta arbete krävs gott samarbete och tydlig ansvarsfördelning.
Fast vårdkontakt
På varje särskilt boende ska det finnas en ansvarig sjuksköterska som utgör den fasta vårdkontakten för de boende. Förutom alla hälso- och sjukvårdsinsatser ska sjuksköterskan samverka med fysio- och arbetsterapeuter och planera omvårdnadsarbetet tillsammans med omvårdnadspersonalen och upprätta vårdplaner.
Funktionsstöd och rehabilitering
Vården och omsorgen ska präglas av ett rehabiliterande förhållningssätt där den enskildes funktioner tas till vara i det dagliga livet. Detta bidrar till att den enskilde får förutsättningar att leva sitt liv med så hög grad av livskvalitet, hälsa och oberoende som möjligt.
Arbetsterapeuter/fysioterapeuter ska handleda och ge omvårdnadspersonalen stöd i vardagsrehabilitering. Personalen ska i sin tur tillgodose den enskildes behov av vardagsrehabilitering med målet att höja och bibehålla funktionsnivå så länge som möjligt. Den enskildes delaktighet är en förutsättning.
Utförare ska säkerställa att bedömning av rehabiliteringsbehov sker vid behov.
Det ska således finnas erforderlig tillgång till arbetsterapeut och fysioterapeut.
Den enskilde ska i samband med inflyttning erbjudas funktionsbedömning av fysioterapeut/arbetsterapeut. Bedömning ska omfatta förmågan att i sin omgivning utföra förflyttning, personlig vård och aktiviteter i det särskilda boendet. I samband med sjukhusvistelse eller förändrat omvårdnadsbehov ska kontakt tas med fysioterapeut/arbetsterapeut för att se behov av ny
bedömning.
Arbetsterapeut/fysioterapeut ska kontinuerligt samverka med
omvårdnadspersonal och sjuksköterska i de riskbedömningar, åtgärder och uppföljningar som görs och ska inom sin kompetens vara delaktig i
upprättandet av individuell vårdplan.
Läkarmedverkan
Socialnämnden har överenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnden om läkarinsatser på särskilda boenden.
Utförare ska tillse att:
det finns lokala rutiner för samverkan med läkare
den enskilde har en patientansvarig läkare enligt gällande rutiner
medicinska bedömningar görs i samråd med ansvarig läkare
rutiner för när kontakt med läkare ska initieras finns, och att dessa är väl kända av samtlig personal
Samordnad individuell plan (SIP)
När den enskilde har behov av insatser enligt både hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ska utförare upprätta en samordnad individuell plan i enlighet med gällande överenskommelse mellan socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden. Det ska även upprättas SIP när insatser från flera
vårdgivare är aktuella.
Kognitiv svikt och psykisk ohälsa
Utförare ska säkerställa att den enskilde vid kognitiva funktionsnedsättningar får hjälp med att boendemiljön anpassas så att den stödjer igenkänning, trygghet och orienterbarhet. Utförare ska även säkerställa att personalen har kunskaper om och får fortlöpande kompetensutveckling inom området kognitiv svikt och äldres psykiska ohälsa samt bemötande vid dessa tillstånd.
Allmänna råd och riktlinjer ska följas. Personer med demenssjukdom som uppvisar BPSD symtom ska tas om hand enligt rutin vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demens enligt BPSD registret.
Vårdhygien och vårdrelaterade infektioner
Kraven på god vårdhygienisk standard ska uppfyllas och smittspridning ska förebyggas. Utförare ska följa de riktlinjer som hygiensjuksköterska utfärdar samt aktuella föreskrifter och riktlinjer från Socialstyrelsen och
Folkhälsomyndigheten.
Utförare ska ansvara för att det finns rutiner för tillämpning och uppföljning av basala hygienrutiner och klädregler.
Läkemedelshantering
Med läkemedelshantering avses enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2000:1; ordination, iordningställande, administration, rekvisition och förvaring av läkemedel.
Utförare ska:
utarbeta lokala rutiner och instruktioner baserade på de riktlinjer MAS fastställt.
Rutiner och ansvar för narkotiska preparat är särskilt viktiga
säkerställa att läkemedelsgenomgångar med uppföljning genomförs minst 1 gång/år
säkerställa att alternativ till farmakologisk behandling beaktas
ansvara för att den enskilde har ett avskilt låst skåp för läkemedel i sin lägenhet
tillhandahålla låst lämpligt utrymme där basläkemedel (akutförråd) förvaras.
Enbart legitimerad sjuksköterska får ha tillgång till utrymmet för basläkemedel
ansvara för att överblivna läkemedel inlämnas på apotek på ett säkert sätt
ansvara för att kvalitetsgranskning av verksamhetens läkemedelshantering genomförs årligen
Läkemedel
Ansvarig läkare beslutar om den enskilde behöver hjälp med sin
läkemedelshantering genom att utfärda ett ansvarsövertagande. Det innebär att ansvarig sjuksköterska ska ta över ansvaret för läkemedelshanteringen i form av iordningställande, administrering och förvaring av läkemedel.
Den enskilde ska trots ansvarsövertagande vara delaktig i sin läkemedelsbehandling så långt det är möjligt.
Utförare ska ansvara för att det finns ansvarig sjuksköterska för varje individs läkemedelshantering samt att delegering av läkemedelshantering till
omvårdnadspersonal sker enligt de riktlinjer som MAS fastställt.
Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter
Delegering av en arbetsuppgift får endast ske om det är förenligt med god och säker hälso- och sjukvård. Delegeringar ska ske utifrån Socialstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av
arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård samt medicinskt ansvarig sjuksköterskas riktlinjer. Stor vikt läggs på att utbildning sker innan delegering ges.
Mun- och tandhälsa
Den enskilde som har behov av vård och omsorg en stor del av dygnet omfattas av tandvårdsreformen om uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Uppsökande verksamhet innefattar munhälsobedömning, individuell rådgivning, utbildning och handledning till vårdpersonalen om daglig munvård samt erbjudande om eventuell nödvändig tandvård.Strukturerade
riskbedömningar för munhälsa ska genomföras, åtgärdas och följas upp enligt gällande rutiner. Sjuksköterska ansvarar för att i förekommande fall utfärda underlag till tandvårdskort.
Nutrition/Ät och sväljsvårigheter
Strukturerade riskbedömningar för undernäring ska genomföras, åtgärdas och följas upp enligt gällande rutiner. Vid behov ska logoped och/eller dietist anlitas för att optimalt nutritionstillstånd ska kunna uppnås hos den enskilde.
Ät och sväljsvårigheter ska förebyggas, identifieras, riskbedömas, utredas och behandlas, utvärderas och följas upp.
Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för specialistresurser men
sjuksköterska ska kontakta dietist vid behov. Kontakt med logoped ska ske i samverkan med läkare.
Urinblås- och tarmfunktion
Utförare ska säkerställa att den enskilde vid behov får individuellt utprovade hjälpmedel vid bristande urinblås- och tarmfunktion samt säkerställa att dokumentation sker. Förskrivaren ska instruera den enskilde och omvårdnadspersonal i handhavandet av inkontinenshjälpmedel.
Sömn
Utförare ska uppmärksamma om sömnproblem kan vara orsak till
humörsvängningar och minskad koncentrations- och prestationsförmåga.
Smärta
Utförare ska säkerställa att smärta hos den enskilde förebyggs, identifieras, åtgärdas och följs upp. Vid bedömning av smärta hos personer som har svårigheter att verbalisera smärtan bör bedömningen grundas på
personkännedom och utifrån en personcentrerad omvårdnad. Validerade smärtskattningsinstrument ska användas.
Hud och sår
Utförare ska säkerställa att sår förebyggs, identifieras, riskbedöms, utreds, behandlas, utvärderas och följs upp samt att dokumentation sker. Utförare ska säkerställa att arbete sker efter basala hygienrutiner för att förebygga
sårinfektioner.
Fallprevention och fall
Strukturerade riskbedömningar för fall ska genomföras, åtgärdas och följas upp enligt gällande rutiner. Ordinerade förflyttningshjälpmedel ska kontrolleras regelbundet och vara anpassade för miljön där de ska användas.
Boendemiljön ska vara anpassad så att fallolyckor förebyggs.
Vård i livets slutskede
Vården ska bedrivas utifrån ett palliativt förhållningssätt som syftar till att lindra lidande och främja livskvaliteten för den enskilde och dennes närstående.
Den enskilde ska ha tillgång till en god symtomlindring samt ha tillgång till hjälp med fysiska, psykiska, sociala och existentiella problem.
Insatser som ökar den enskildes trygghet och ro ska prioriteras.
Utförare ska upprätta lokala rutiner för den palliativa vården och dödsfall, så att stor respekt visas såväl den avlidne som närstående. Anhöriga och närstående till personer som avlider i särskilt boende ska erbjudas
efterlevandesamtal avseende deras upplevelse av vården i livets slutskede, symtomlindring, delaktighet samt kontakt med personal och övriga aktörer i det särskilda boendet.
Medicintekniska produkter
Medicintekniska produkter (MTP) ingår i utförarens hälso- och sjukvårdansvar.
De indelas i tre grupper, medicinteknisk utrustning, arbetstekniska hjälpmedel och individuellt utprovade hjälpmedel. Utförare ska tillämpa Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska hjälpmedel i verksamheten. Regelverk för hjälpmedel Region Gotland tillsammans med riktlinjerna i MAS-handboken gäller.
Utförare ska ha rutiner för inköp av produkter som används inom hälso- och sjukvården. Rutiner för säker användning ska finnas.
Utförare ska utse ansvarig för MTP. Utsedd persons uppgifter och ansvar för MTP ska finnas väl dokumenterad och ingå i verksamhetens ledningssystem.
Utförare ska tillhandahålla och bekosta medicinteknisk och övrig utrustning som åtgår för att fullgöra åtagandet, förutom i de fall då hälso- och
sjukvårdsförvaltningen har kostnadsansvaret. Utförare ska bekosta
förbrukningsartiklar (inkl. inkontinenshjälpmedel) samt hjälpmedel ordinerade av arbetsterapeut, fysioterapeut samt sjuksköterska.
Utförare ska tillse att förskrivning och utprovning av tekniska hjälpmedel utförs av behörig personal. Förskrivaren ska instruera den enskilde och omvårdnadspersonal i handhavandet av medicintekniska produkter.
Utföraren ska ansvara för att det finns rutiner för anmälan av tillbud och olyckor med hjälpmedel.
Larm
Utförare ska ha internt larmsystem inom särskilt boende så att den enskilde lätt ska kunna få kontakt för hjälp vid akuta behov. Larmsystemet ska säkra
trygghet för den enskilde och larmanrop ska besvaras snarast.
Nyckelhantering
Utförare ska säkerställa skriftliga rutiner för hantering av nycklar såväl för de enskildas lägenheter som för andra lokaler. Om kostnader för byte av lås/nycklar uppstår pga. borttappade nycklar betalas detta av utföraren.
Hantering av privata medel
Den enskilde eller legal företrädare ska normalt sköta hanteringen av privata medel. I de fall privata medel hanteras av utföraren ska rutiner skapas för hur detta ska säkras.
Tolk
Den enskilde ska ges hjälp vid behov att rekvirera tolk exempelvis vid språk, tal-, syn- och hörselnedsättning.
Handläggning och dokumentation
Dokumentation av insatser enligt SoL ska ske i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd, ”Dokumentation vid Handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS” (SOSFS 2006:5) samt Socialstyrelsens handbok, ”Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten”.
Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet.
Utförare ska ha rutiner utifrån särskilda bestämmelser enligt lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoL PuL) och
förordningen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoL PuLF).
Hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras ska dokumenteras i en genomförandeplan.
Dokumentation av hälso- och sjukvård ska ske enligt patientdatalagen och Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14). Skyldighet att föra journal har den som har legitimation för yrket eller person som genom delegering biträder en legitimerad yrkesutövare med viss angiven arbetsuppgift.
Journalhandlingar ska förvaras så att obehöriga inte kan få tillgång till dem.
Endast de som är engagerade i vården av den enskilde har rätt att ta del av journalen.
Utförare ansvarar och står för kostnaden för att personal förses med SITHS- kort.
Utföraren skall dokumentera i det verksamhetssystem som socialnämnden använder. Socialnämnden står för kostnaderna av systemet. Utföraren ansvarar själv för IT- utrustning, internetuppkoppling samt teknisk support. Avtal skall tecknas mellan socialförvaltningen och utförare i enskild regi för åtkomst av verksamhetssystemet. Detta krav undantas verksamheter med ramavtal som ska ha ett dokumentationssystem som kan kommunicera med regionens verksamhetssystem.
Genomförandeplan
Hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras ska dokumenteras i en genomförandeplan. Utförare ansvarar för att en individuell genomförandeplan skriftligen upprättas utifrån gällande beslut. Genomförandeplan bör upprättas inom tre veckor efter inflytt/verkställighet av beslut.
Genomförandeplanen ska underlätta och effektivisera arbetet med dokumentation under pågående insats och är en del av personakten.
För att uppnå målet med insatsen särskilt boende är det viktigt att den enskilde har inflytande i utformning av genomförandeplanen. Den enskildes
anhöriga/närstående eller annan företrädare bör ges möjlighet till delaktighet i utformningen om den enskilde så önskar.
Genomförandeplanen ska tydligt beskriva för såväl den enskilde som för personalen vad som ska göras, hur, när och vem som ska göra det . För att uppnå målen med olika insatser är det viktigt att den enskilde eller dennes företrädare är delaktig och införstådd med planeringen. Om den enskilde inte varit delaktig ska det av dokumentationen framgå orsak och hur man arbetat för delaktighet med den enskilde
Genomförandeplanen ska följas upp och uppdateras minst en gång per år och vid behov revideras. När genomförandeplanen är fastställd och underskriven ska den delges den enskilde och originalet skickas till myndighetsavdelningen.
Förvaring av dokumentation efter avslutad insats
Dokumentation om den enskilde ska skyndsamt och på ett betryggande sätt skickas av utföraren till socialförvaltningen vid insatsens avslut. Utföraren ska följa regionens regler för arkivering och gallring av journaler.
Hantering av dokumentation vid byte av utförare
När den enskilde byter utförare ska samtycke inhämtas från den enskilde för överlämnande av information och dokumentation.
Om samtycke inte kan inhämtas ska dokumentation överlämnas till myndighetsavdelningen.
Utförare ska ha ett system för att bevara och dokumentera information som visar att personalen erinrats om tystnadsplikten.
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9).
Ansvar
Respektive avdelningschef/enhetschef har ett samlat ledningsansvar för att verksamheterna utför insatser med hög kvalitet. Medarbetare har ansvar för att känna till och arbeta i enlighet med riktlinjer och rutiner utifrån ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.
Verksamhetschef enligt HSL ska finnas på enhets- eller avdelningsnivå.
Processer och rutiner
Verksamheten ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som krävs för att säkra verksamhetens kvalitet. För varje
aktivitet ska verksamheten utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra kvalitén.
Samverkan och samarbete
Utförare ska ansvara för brukarmedverkan i olika former där den enskildes intressen tas tillvara.
Närstående och anhörigstöd
Utförare ska aktivt arbeta för att den enskilde ges möjlighet att utveckla och upprätthålla relationer med anhöriga, i synnerhet med barn om sådana finns, och övrigt nätverk.
Utförare ska i möjligaste mån beakta både den enskildes och, om denne samtycker, även anhörigas synpunkter. Det innebär att även anhörigas åsikter, kunnande och delaktighet ska vara en naturlig del av verksamheten så långt det går, med beaktande av den enskildes egna önskemål, självbestämmande och integritet.
Anhöriga/närstående ska bemötas med respekt och vid behov ska stöd även ges till anhörig/närstående. Personalen ska informera om vilka stödformer som kan erbjudas. Detta ställer krav på att samtliga i personalgruppen har tillgång till information om vilka stödformer som anhöriga/närstående kan erbjudas.
God man/förvaltare
Utförare ska skapa goda kontakter och kontinuerligt ha en dialog med den enskilde och dennes legala företrädare om verksamheten.
Myndigheter och företrädare
Utförare ska samverka med beställaren, företrädare och god man, tandvården, samt andra som är av betydelse för den enskildes vård och omsorg och livsföring i övrigt.
Beställare, kvalitet och uppföljning
Utförare ska samverka med socialförvaltningen och delta i olika
samverkansmöten. Utförare bör delta i utbildningar och informationsträffar, som socialförvaltningen kallar till.
Socialnämndens kvalitetsuppföljning utvecklas ständigt och kan komma att revideras/kompletteras över tiden och utförare ska följa de förutsättningar som anges. Kvalitets- och utvecklingsenheten gör regelbundna uppföljningar av verksamheter utifrån de krav som ställs. Uppföljningen är såväl generell som riktad. Oanmälda besök kan ske i verksamheterna. Utförare ska delta och samverka samt ge den information som anses nödvändig.
Utförare ska lämna statistik och uppgifter som efterfrågas av nationella myndigheter, andra organisationer, kvalitets- och utvecklingsenheten och beställaren, samt medverka vid uppföljning eller bistå med underlag för att genomföra uppföljningen.
Verksamheten ska varje år upprätta kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse, denna skickas till socialförvaltningen i samband med årsredovisning.
Inkomna handlingar till socialnämnden är offentliga. Nämnden omfattas av offentlighetsprincipen vilket innebär att allmänheten har rätt att ta del av inkomna handlingar om inte handlingarna omfattas av offentlighets - och sekretesslagstiftningen (OSL 2009:400).
Hälso- och sjukvård
Utförare ska samverka med relevanta aktörer för att kunna bedriva en säker vård. Det är speciellt viktigt i gränssnittet mellan olika ansvarsområden. För att den enskilde ska kunna känna sig trygg och få bästa möjliga vård och omsorg måste det finnas en god kommunikation och samsyn.
Överenskommelser mellan socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden ska göras kända och följas i tillämpliga delar.
Frivilligorganisationer
Samarbete med frivilligorganisationer och studieförbund ska eftersträvas i syfte att tillgodose den enskildes sociala, kulturella och existentiella behov.
Egenkontroll
Verksamheten ska bedriva egenkontroll, dvs. systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem.
Synpunkter och klagomål på verksamheten
Socialförvaltningen har ett system, ”Säg vad du tycker”, där enskilda och dennes företrädare eller närstående kan lämna synpunkter på verksamheten.
Utförare ska följa socialnämndens riktlinjer och hantering av detta system och göra systemet känt bland enskilda, deras företrädare och personal.
Synpunkter och klagomål från den enskilde och dennes företrädare/närstående är en viktig informationskälla för att åtgärda brister och för att identifiera områden som behöver förbättras och utvecklas. Synpunkter och klagomål ska tas på allvar och ska betraktas som en möjlighet att förbättra och utveckla verksamheten.
Rapporteringsskyldighet
Verksamheten ska följa regionens riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Sarah och lex Maria. Egen regin ska använda regionens system för registrering och hantering av avvikelser. Utförare ansvarar för att det finns rutiner inom verksamheten för hantering, analys och förbättringsåtgärder utifrån
inrapporterade avvikelser.
Utförare ska ansvara för att det finns rutiner för hantering av vårdskada eller risk för vårdskada. Utförare ska rapportera till beställarens medicinskt ansvarig sjuksköterska om den enskilde i samband med vård och behandling drabbats eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig sjukdom eller skada (lex Maria).
Utförare är skyldig att medverka vid utredning inför eventuell anmälan enligt lex Maria.
Personal – och kompetensförsörjning
Utförare ska ansvara för att det finns personal som har den utbildning och kompetens som krävs för uppdraget.
Utförare ska anställa och ansvara för personal med beaktande av gällande lagar och föreskrifter. Utförare ska vid rekrytering av personal begära att den
anställde visar upp aktuellt registerutdrag ur belastningsregistret.
Utförare ska tillförsäkra personalen meddelarfrihet och får inte ålägga dessa en sådan tystnads- eller lojalitetsplikt som inskränker deras möjlighet att lämna uppgifter till media. Utförare får inte heller efterforska källan till sådana
uppgifter. Utförare ska informera sin personal om meddelarfriheten och förbudet att efterforska källan gällande uppgifter som lämnas till media.
Utförare ska göra kvalitetskrav och värdighetsgaranti för särskilt boende kända för all personal, den enskilde och dennes anhöriga.
Utförare får inte vidta åtgärder som kan förväntas medföra åsidosättande av lagar och avtal eller annars strida mot vad som är allmänt godtaget inom arbetsgivarens ansvarsområde. Det är särskilt viktigt att utföraren har rutiner för hur metoder inom verksamheten introduceras, tillämpas och utvecklas.
Introduktion
Utförare ska erbjuda sin personal teoretisk och praktisk introduktion i samband med anställningen och handledning i det vardagliga arbetet. För verksamheten ska finnas rutiner för introduktion av nyanställda samt för hur metoder inom verksamheten introduceras, tillämpas och utvecklas.
Omfattning/bemanning
Utförare ska säkerställa att personal finns tillgänglig hela dygnet för att ge insatser ifråga om stöd, service och omvårdnad, utefter individuella behov, så att säkerhet och omsorg garanteras för den enskilde. En fast personalgrupp ska finnas som bas och arbetet ska organiseras så att antalet personer som deltar i insatserna minimeras för den enskilde.
Personal hos utföraren får inte ha uppdrag som förvaltare/god man eller annat uppdrag för de personer som man utför insatser för.
Utförare ska ansvara för att det finns tillräckligt med personal dygnet runt för att tillgodoses de enskildas behov av service och omvårdnad.
Krav på verksamhetsansvarig
Verksamheten ska ledas av en chef med adekvat högskoleutbildning och lämplig erfarenhet. Ansvarig chef ska vara tillgänglig dagtid, kontorstid och tillse att det är möjligt att nå verksamheten dygnet runt. Vid frånvaro ska beställaren informeras om ersättare.
Verksamhetschef ska finnas enligt 29§ HSL.
Krav på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Utförare ska se till att det finns personal med rätt kompetens för att kunna utföra sitt hälso- och sjukvårdsansvar. Utförare ska tillse att tillgång till sjuksköterska finns dygnet runt.
Den enskilde ska ha en ansvarig sjuksköterska utsedd. Utförare ska sträva efter att ansvarig sjuksköterska har specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot äldrevård eller distriktssjuksköterska.
Utförare ska tillse att arbetsterapeut och fysioterapeut finns i erforderlig omfattning för att fullgöra rehabiliteringsansvar.
Hälso- och sjukvårdspersonal ska medverka vid arbetsplatsträffar och aktivt delta i verksamhetens utveckling av hälso- och sjukvården samt vid utredning av vårdskada eller risk för vårdskada.
Krav på medarbetare/omvårdnadspersonal
Målsättningen är att all personal ska ha grundutbildning lägst motsvarande vård och omsorgsutbildning på gymnasienivå eller annan utbildning som bedöms likvärdig.
Utbildning i normalt åldrande, ålderdomens sjukdomar inkl. demenssjukdomar, bemötande och rehabiliterande förhållningssätt bedöms speciellt viktigt.
Personalen ska ha kunskaper i talad och skriven svenska för att kunna ta emot instruktioner samt för att kunna utföra dokumentation.
Kompetensutveckling
Utförare ska se till att personalen har den utbildning och kompetens som behövs, för att utföra och utveckla verksamheten engagerat och professionellt.
För all personal ska det årligen upprättas en individuell
kompetensutvecklingsplan för fortbildning och vidareutbildning och
personalen ska erbjudas regelbunden handledning. Kompetensutveckling ska svara mot verksamhetens behov inom verksamhetsområdet.
Övrigt
Sekretess
”Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga för- hållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.” (Offentlighets- och sekretesslagen 26 kap 1 §). För enskild regi gäller tystnadsplikt enligt 12 - 15 kap. §§
socialtjänstlagen.
”Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men” (Offentlighets- och sekretesslagen 25 kap 1§). För enskild regi gäller tystnadsplikt enligt 12-15 §§ Patientsäkerhetslagen.
Utförare ska svara för att personalen har kunskap om bestämmelserna och undertecknar förbindelse om tystnadsplikt.
Samtycke från den enskilde krävs för att informationsutbyte över verksamhetsgränser ska kunna ske.
Våld i nära relationer
Utförare ska vara uppmärksam på om någon enskild kan vara utsatt för våld, såväl fysiskt som psykiskt, och behöva stöd och skydd. Utförare ska säkra att all personal har kunskap om bemötande och förhållningssätt samt kännedom om vilket stöd en våldsutsatt person har rätt att få.
Utförare ansvarar för att det finns gällande rutiner för hur våld i nära relationer hanteras.
Anmälningsskyldighet
Samtliga verksamma inom yrkesmässig bedriven verksamhet inom hälso- och sjukvård eller på socialtjänstens område är enligt Socialtjänstlagen skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd.
Utförare ansvarar för att personalen informeras om och iakttar gällande lagstiftning och Socialstyrelsens föreskrifter om anmälningsplikt.
Polisanmälan
I situationer där det finns misstanke om brott mot den enskilde ska frågan om polisanmälan prövas skyndsamt. Utgångspunkten är alltid att det är den enskildes sak att polisanmäla, men om den enskilde/företrädare väljer att inte göra anmälan, eller inte har förmåga att göra det, måste det prövas om verksamheten ska ta ansvar för polisanmälan. Innan polisanmälan görs måste bedömning ske om uppgifter kan lämnas ut enligt Offentlighets- och
sekretesslagen. Sekretess bryts vid vissa typer av brott.
Miljöarbete
Utförare ska följa Region Gotlands miljöprogram, Ekokommun Gotland.
