Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2016/1853 BUN-1 Diariekod: 609
Barn- och ungdomsnämnden
Kvalitetsrapport för kommunala skolor och förskolor 2015/2016
Förslag till beslut
Barn- och utbildningskontoret föreslår barn- och ungdomsnämnden besluta följande:
• Barn- och ungdomsnämnden godkänner kvalitetsrapport för kommunala skolor och förskolor.
Sammanfattning
Barn- och utbildningskontoret har tagit del av alla enheters kvalitetsrapporter samt genomfört resultatdialoger med samtliga skolledningar kring utfallet av läsåret 2015/2016.
Diskussioner har förts med djup och engagemang och en hög medvetenhet finns kring orsaker till läsårets resultat och utvecklingsbehov på alla enheter.
Tydliga strategier som använts i verksamheterna lyfts fram och vidtagna åtgärder bottnar i de behov som identifierats. Vilja och driv till fortsatt utveckling finns i samtliga verksamheter och för alla verksamhetsformer har utvecklingsområden identifierats.
Barn- och utbildningskontorets sammanfattning är att Sollentunas förskolor och skolor har en mycket god kvalitet och höga meritvärden.
Bakgrund
Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen.
Sollentunas förskolor och skolor använder det kommungemensamma verktyget Stratsys för det systematiska kvalitetsarbetet. Enheternas kvalitetsrapporter inleds med en kort beskrivning av organisation och förutsättningar. Därefter följer en genomgång av hur det systematiska kvalitetsarbetet genomförs i nämndens verksamheter.
Resultatbeskrivningarna utgår från barn- och ungdomsnämndes åtaganden.
Rapporten avslutas med en sammanfattning per verksamhetsområde. Statistiska resultat och analyser för läsårets sammantagna resultat redovisas i
”Analysrapport grundskola” som redovisas för nämnden efter årsskiftet 2016/2017.
Målgruppen för kommunens plan för systematiskt kvalitetsarbete är främst barn- och ungdomsnämnden, tjänstemän på barn- och utbildningskontoret samt ledare och personal i kommunens förskolor och grundskolor. Syftet är att:
• Ge en samlad bild av kommunens verksamhet.
• Beskriva resultat och måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen.
• Övergripande analysera och bedöma måluppfyllelsen i verksamheterna.
• Föreslå åtgärder för förbättring.
• Ge nämnden ett bra beslutsunderlag inför kommande års mål- och budgetarbete.
Ytterst syftar arbetet till att nå de mål barn- och ungdomsnämnden har satt för kommunens verksamhet i förskolan:
• Barnen i förskolan ska möta en verksamhet med hög pedagogisk kvalitet
• Barnen i förskolan ska känna sig trygga
• Barnen i förskolan ska ges möjlighet att utveckla socialt samspel och skolverksamheten:
• Att alla elever ska nå målen i alla ämnen.
• Att Sollentunas skolor ska ha landets högsta meritvärde.
• Att alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan och skolan.
Målen är väl kända på samtliga enheter, både bland ledare och medarbetare.
Alla förväntas att arbeta medvetet och systematiskt för att förbättra resultaten.
Mål för det kommande läsåret blir att bibehålla den positiva utvecklingen gällande meritvärden samtidigt som vi ökar andelen som når målen i alla ämnen samt ökar andelen gymnasiebehöriga.
Organisation och förutsättningar
Kommunens verksamhet har nu 18 enheter då Rösjöskolan gått från att vara en kommunal friskola till att ingå i organisationen för de kommunala skolorna.
Någon enhetlig struktur för enheterna finns inte, rektor äger beslut om den inre organisationen i enlighet med skollagens föreskrifter. Några enheter inrymmer allt från förskola till grundskola upp till och med årskurs 9. Andra har
grundskola upp till och med årskurs 6. En av enheterna omfattar enbart förskolor. Samtliga enheter leds av en rektor/förskolechef med en eller flera biträdande rektorer. Chef för rektorerna och förskolechefen är
förvaltningschefen på barn- och utbildningskontoret.
Enheterna har stor frihet att utforma verksamheten utifrån de behov och förutsättningar som finns.
Målsättning är att barnen/eleverna ska få en likvärdig utbildning. Det är därför viktigt att uppmärksamma enheternas olika förutsättningar och så långt det är möjligt säkra att likvärdighet råder.
Struktur för kommunens systematiska kvalitetsarbete Förvaltningschefen ansvarar för det systematiska kvalitetsarbetet för den kommunala verksamheten i förskola och grundskola. I det ansvaret ligger att kontinuerligt tillsammans med rektorer/förskolechefer följa upp och diskutera aktuella resultat och åtgärder.
Rektor/förskolechef
• Ansvarar för enheternas systematiska kvalitetsarbete och ska kontinuerligt följa upp och utvärdera enhetens samlade resultat
• Säkrar att det på arbetslagsnivå och ämnesgruppsnivå sker en resultatuppföljning, ett utbyte av erfarenheter och diskussioner om förbättringsåtgärder. Det kollegiala lärandet och delningskulturen genomsyrar arbetet inom de kommunala verksamheterna
• Försäkrar sig om att lärare, i mötet med sina elever gör en uppföljning av undervisningens kvalitet. I åk 4-9 görs den i form av en
kommungemensam elevenkät.
Utifrån det ovan beskrivna arbetet med kvalitetsårshjulet formulerar enheternas ledning en kvalitetsrapport samt en rapport med uppföljning av
läroplansområden inför kommande läsårsstart. Dessa rapporter ligger till grund för den arbetsplan som tas fram i samarbete med enhetens medarbetare.
Det systematiska kvalitetsarbetet för de kommunala skolorna följer ett utarbetat årshjul för att säkerställa att följande arbete genomförs:
• Planera och sätta mål
• Följa upp resultat
• Analysera och dra slutsatser
• Genomföra förbättringsåtgärder
Sollentuna förskolor och skolor använder det kommungemensamma verktyget Stratsys för dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet. Verktyget har ett starkt mål- och resultatperspektiv och består av flera delar:
• Modul för planering inför kommande verksamhetsår
• Arbetsplan, som är en rapport utifrån planeringen
• Modul för att följa upp och analysera under pågående verksamhetsår
• Uppföljning av läroplansområden, som är en rapport
• Kvalitetsrapport
Utgångspunkten för kvalitetsarbetet är att både de nationella målen och barn- och ungdomsnämndens åtaganden uppfylls. För att följa enheternas utveckling genomförs uppföljningar både skriftligt och i dialogform.
Rektorer/förskolechefers uppföljning i samarbete med barn- och utbildningskontoret
I kvalitetsårshjulet finns en struktur för skriftliga uppföljningar och dialoger mellan olika medarbetare på barn- och utbildningskontoret och enheternas ledning.
• Regelbundna skriftliga uppföljningsrapporter lämnas av enheterna i Stratsys avseende systematiskt arbetsmiljöarbete, sjukfrånvaro, kundenkätens resultat och utfall från Olweusenkäten. Barn- och utbildningskontoret sammanställer och återkopplar till enheterna.
• Resultatdialog i januari avseende höstterminens kunskapsutveckling i alla ämnen årskurs 1-5 samt betyg årskurs 6-9.
• Resultatdialog i september avseende läsårets kunskapsutveckling i alla ämnen årskurs 1-5 samt betyg årskurs 6-9, kvalitetsrapport och
läroplansrapport samt fördjupad analys avseende läsårets resultat i matematik och svenska. Förvaltningschefen sammanfattar dialogen med att tydliggöra verksamhetens kommande utmaningar.
PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sollentuna kommun genomfört en granskning av det systematiska kvalitetsarbetet i förskola och grundskola under våren 2016. Efter genomförd granskning är den sammanfattade bedömning att det i allt väsentligt finns ett väl fungerande systematiskt
kvalitetsarbete på både huvudmanna- och enhetsnivå i Sollentuna kommun.
Resultatinsamling
Enheterna följer löpande under året upp och analyserar resultat som rapporteras på aggregerad nivå till barn- och utbildningskontoret. De aktuella resultaten är:
• Betyg i årskurs 6-9
• Nationella ämnesprov
• Uppföljning av barns och elevers trygghet och arbetsro i förskola och skola
• Uppföljning av barns och elevers kunskapsutveckling i årskurs 1-5
• Särskilda uppföljningar genomförs i svenska och matematik
• Kundundersökning
• Medarbetarenkät
• Våga Visa-rapporter.
Dessa resultat kommer i ”Analysrapport grundskola” som redovisas för nämnden efter årsskiftet 2016/2017.
Våga Visa
Våga Visa är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan fem kommuner i Stockholmsområdet, Danderyd, Ekerö, Nacka, Sollentuna och Upplands Väsby. Syftet med Våga Visa är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola på uppdrag av de politiska nämnderna i respektive kommun genom att utvärdera verksamheten.
Våga Visa baseras på läroplanerna för förskola och skola, utgår från ett barn- och elevperspektiv, stödjer det systematiska kvalitetsarbetet, jämför
kommunernas förskolor och skolor samt sprider goda exempel och bidrar till lärande och utveckling.
Metoderna omfattar idag tre delar: elev- och föräldraenkät, pedagogers
självvärdering samt kollegiala observationer, och genomförs i både kommunala och fristående förskolor och grundskolor. Observationerna resulterar i en skriftlig rapport.
Resultatuppföljning
Uppföljningen från skolorna och förskolorna har skett i två rapporter
• Kvalitetsrapport, där skolor och förskolor redovisar resultat av handlingsplaner och aktiviteter i enlighet med barn- och
ungdomsnämndens åtaganden. Alla handlingsplaner och aktiviteter har också kopplats ihop med ett eller flera läroplansområden.
Rektorerna/förskolechefen statusuppdaterar handlingsplaner och aktiviteter samt lämnar en kommentar till resultatet.
• Uppföljning läroplansområden där skolornas och förskolornas handlingsplaner och aktiviteter utifrån läroplanens målområden redovisas samt hur vardagsarbetet lett till utveckling av verksamheten inom respektive läroplansområde. Rektorerna/förskolechefen
kommenterar enhetens utveckling i förhållande till de nationella målen.
Utvecklingsarbete
Lokala Utvecklings Center (LUC)
Barn- och utbildningskontoret har tillsammans med rektorsgruppen i Sollentuna kommun, utvecklat en organisation för kommungemensamt arbetande nätverk.
Syftet är att genom kollegialt lärande fördjupa lärarkompetensen och därmed kontinuerligt höja alla elevers och skolors resultat. Kompetensutvecklingsmodellen kallas för LUC, Lokala Utvecklings Center. Idag är samtliga drygt 1000 pedagoger fördelade på 13 ämnes- LUC samt LUC för fritidshem, förskola, förskoleklass, specialpedagogik och grundsärskola
Varje LUC leds av en styrgrupp bestående av rektor (sammankallande), biträdande rektor samt förstelärare och via ett antal gemensamma digitala samarbetsytor synliggörs respektive LUC:s arbetsprocesser för att gemensamt förbättra och utveckla innehållet i LUC:en genom att vara varandras kritiska vänner i arbetet.
Fokus för läsår 15/16 har varit att arbeta fram målmatriser med utvecklingsmål och operativa mål. Dessa utifrån de fyra perspektiven genus, digitalisering, tillgänglig skola och kollegialt lärande. I arbetet inom LUC har även resultat analyserats, behov identifierats och utifrån detta har det fortsatta arbetet på skolorna planerats genom kollegialt samarbete. Formen för det kollegiala arbetet inom LUC är ett fortsatt arbete av det som startades under den nationella fortbildningssatsningen matematiklyftet.
På detta sätt bedrivs en kvalitativ skolutveckling i samtliga ämnen där hela Sollentuna kommuns pedagoger och skolledare bidrar med sin kompetens,
erfarenhet och engagemang. Detta arbete hade inte varit möjligt att genomföra utan den höga grad av digital kompetens som idag finns i Sollentuna på samtliga nivåer
inom skolans organisation. Genom valda digitala verktyg har ett effektivt och smart arbetssätt som gagnar skolutveckling och i förlängningen elevernas lärande arbetats fram.
PRIO
PRIO är ett utvecklingsarbete från SKL som utgår från en rad dokumenterat framgångsrika arbetssätt. Arbetssätten har hämtats från andra länders skolsystem och anpassats för svenska förhållanden.
Övergripande mål för PRIO är att höja elevernas kunskapsresultat. Fokus ligger på att utveckla skolans interna processer och arbetssätt för att skapa en mer lärande organisation. Det handlar framförallt om att stärka det kollegiala samarbetet samt att utveckla arbetssätt så att skolledningen styr skolans resurser dit de gör störst nytta. Skolforskning visar att de största effekterna på elevernas lärande nås när lärare börjar lära av sin egen och varandras undervisning samt när skolledare och lärare följer upp
undervisningen.
Under läsåret 2015/2016 har Kärrdalsskolan, Vaxmoraskolan och
Töjnaskolan ingått i PRIO-arbetet. Edsbergsskolans och Eriksbergsskolans PRIO-arbete, 2014/2015, har under 2016 följts upp på förvaltningsnivå och av SKL.
Digitalisering
Att arbeta digitalt, med IKT (Information och Kommunikations Teknik), är nu ett integrerat arbetssätt på alla förskolor och skolor och har inneburit ett enormt lyft. Digatiseringe gör det enklare att anpassa lärandet till varje lärsituation och jobba mer utifrån elevernas förutsättningar i en mer dynamisk lärande miljö.
Studiebesök, både från andra kommuner och även internationella besök har tagits emot under läsåret både ute på skolorna och på barn- och
utbildningskontoret. Sollentunas skolor deltog vid BETT-mässan i London med drygt 100 skolledare, pedagoger och förtroendevalda. Vid SETT-mässan som arrangeras i Kista erbjöds som vanligt egna föreläsningar för och av
kommunens lärare. Dessutom hade barn- och utbildningskontoret en egen monter för att erbjuda kollegialt lärande och locka nya medarbetare till kommunen.
Forskning
Arbetet med STL (Skriva sig Till Lärande) där digital teknik används på ett strukturerat sätt för att fungera som hävstång på lärandefaktorer fortsätter på skolorna i Sollentuna. Kommunövergripande utbildningsinsatser för STL, med professionellt kollegialt lärande som grund har bedrivits i kommunen sedan 2011. Utbildningen omfattar kommunala skolor samt friskolor i kommunen.
Annika Agélii Genlott, skolutvecklare i Sollentuna kommun, samt forskare på deltid vid Örebro universitet, har beforskat resultatet av STL vilka har
publicerats i vetenskapliga internationella tidskrifter. De resultat som
presenterats visar på fantastiska resultatökningar hos elever som arbetar utifrån STL, liksom att spridningen mellan flickors och pojkars resultat minskar tack vare att pojkarna presterar bättre.
Dessa forskningsresultat av STL har uppmärksammats såväl nationellt som internationellt och numera bedrivs ett nationellt projekt av SKL med syftet att sprida kunskapen kring STL till flera kommuner i Sverige. I pilotomgången fick max 11 kommuner delta, varav Sollentuna är en av dem. Följeforskning av detta nationella STL, projekt där Sollentuna lyfts fram som föregångare, bedrivs fortsatt. I Sollentuna kommun kommer 4 utvecklingsledare som utbildas vid SKL att driva STL-utbildningen vidare med start i oktober.
I december kommer Annika Agélii Genlott att föreläsa om STL i San-Fransisco samt den 3 december vara keynote för ett global webbaserad
utbildningskonferens EduOnAir2016, där STL och Sollentunas arbete kommer att spridas till en målgrupp av ca 100 000 lärare och skolledare världen över
Tillgänglighet
För att erbjuda alla elever en så tillgänglig lärmiljö som möjligt behöver förskola och skola inta ett relationellt perspektiv, vilket innebär att mötet mellan eleven och den omgivande miljön granskas.
En tillgänglig lärmiljö innehåller mycket och kan se väldigt olika ut. Det kan till exempel vara ett anpassat schema, bildstöd, hörselkåpor eller anpassning av ljud- och ljusmiljö. Eller att synintryck begränsas, tekniska hjälpmedel och ergonomiska möbler används.
Det kan också handla om att pedagoger provar nya arbetssätt och metoder, att gruppaktiviteter förändras och att personal med annan kompetens anställs. Allt utifrån respektive elevs behov.
Under läsåret har kompetensutveckling kring tillgänglig skola genomförts på tre pilotskolor där en studieresa till Boston varit en del. Arbetet fortsätter under innevarande läsår och ytterligare skolor har involverats.
Karriärstjänster
Inom de kommunala skolorna finns nu 77 förstelärare fördelade på samtliga skolor. Kompletterande rekrytering pågår då det finns utrymme för
ytterligare 10 förstelärare. De flesta skolorna har förstelärare i både svenska och matematik. I alla ämnen, förutom teknik, finns idag förstelärare i de kommunala skolorna.
Lågstadiesatsningen
Statsbidraget för lågstadiesatsningen har under läsåret 2015/2016 främst använts för att förstärka med lärare och personal på fritidshemmet. Några skolor har använt bidraget för att administrativt avlasta lärare. Alla skolor har fått bidrag motsvarande en tjänst och fem skolor har fått bidrag till ytterligare tjänster. Bidraget ges även under innevarande läsår.
Mindre barngrupper i förskolan
Sollentuna sökte statsbidrag för att kunna minska barngruppernas storlek på 11 förskolor. Då konstruktionen av statsbidraget varit svårt att omsätta i praktiken på grund av bland annat kösituationer och lokalernas utformning, har endast 8 förskolor kunnat genomföra förändringar. Statsbidraget
motsvarar inte barnomsorgscheckens värde. Detta innebär att minskning av barngrupperna inte är i proportion till de minskade intäkterna.
Resultat
Uppföljning av resultat i förskolan
Vid resultatdialogerna som förts med alla skolledningar framkom att kundundersökningen visar medelgoda till goda resultat men har en förhållandevis låg svarsfrekvens.
I förskolornas beskrivningar av arbetet kopplat till läroplanens målområden finns det ofta utförliga beskrivningar av vad som görs. Ett utvecklingsbehov kring analysförmåga har definierats.
Normer och värden är ett läroplansområde som förskolorna under många år haft ett medvetet arbete kring och förskolorna redovisar generellt goda resultat inom området. Flera förskolor beskriver ett aktivt arbete med förändrad värdegrund hos pedagogerna med planeringar utifrån barnens intressen. Detta ämne ligger nära läroplansområdet om barns inflytande.
Utifrån reflektioner kring barnens intressen anpassas strukturer och rutiner så att man kan arbeta i mindre grupperingar under dagen.
Inom läroplansområdet utveckling och lärande bedrivs medveten undervisning i en pedagogiskt anpassad miljö både utomhus och inne.
Språkutveckling har en central roll i förskolans undervisning. Barnen utvecklar sitt talspråk, lär sig nya begrepp, ord och uttryck samt får ett ökat aktivt och passivt ordförråd. Deras förståelse för bokstäver och språkljud utvecklas och skapar ett intresse för litteratur. Alla förskolor har i uppdrag att använda materialet TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling) men använder kartläggningsmaterialet i olika hög grad. Flera förskolor har svårt att förhålla sig till att dokumentera varje barns utveckling i TRAS i
förhållande till läroplanens uppdrag att beskriva verksamhetens utveckling.
Via TRAS-materialet kan pedagogerna utveckla sin kompetens inom området språkutveckling samt få tillgång till många användbara aktiviteter som kan användas i undervisningen.
Digitalisering i förskolan har kommit olika långt med en spridning mellan verksamheterna. Främst dokumenteras barnens lärandeprocesser med hjälp av bilder och filmer. Andra exempel är tidig programmering, användandet av Minecraft som är ett spel där barnen lär sig konstruera samt filmskapande med barnen.
Övergångar förskola- förskoleklass är ett generellt utvecklingsområde för samtliga verksamheter.
LUC i förskolan har inneburit att biträdande rektorer med ansvar för förskolan träffas för att diskutera och utbyta erfarenheter. Vid två till tre tillfällen per termin inbjuds pedagoger till olika former av föreläsningar. Ibland har det varit kollegor som delat med sig av sina kunskaper inom ett specifikt tema.
Pedagoger från förskolorna har även deltagit vid BETT-och SETT-mässan.
Utifrån nämndens åtagande att barnen i förskolan ska möta en verksamhet som stödjer utveckling och lärande kan barn- och utbildningskontoret se en positiv utveckling avseende förskolans arbete med läroplansområdet utveckling och lärande. 92 procent av föräldrarna svarar i kundenkäten att de är nöjda med förskolans verksamhet och 93 procent att barnet går på den förskola man vill.
Uppföljning av resultat i förskoleklass
I förskoleklassens uppdrag ingår att stimulera elevers utveckling och lärande och att förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen utgår från en
helhetssyn på eleven och elevens behov samt ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.
Verksamheten i förskoleklass är elevernas första möte med skolan. Eleverna får möjlighet att bekanta sig med skolans lokaler och arbetssätt samt umgås med äldre elever. Flera förskoleklasser arbetar utifrån STL-metoden (Skriva sig Till Lärande). Arbetet har lett till att eleverna tidigt visar intresse för att läsa och skriva samt att arbeta med matematik och många barn kan läsa och skriva när de börjar i årskurs 1.
Förskoleklassens LUC har under läsåret haft sju träffar där en målmatris för det kommande läsårets LUC-träffar arbetats fram. Fokus på årets träffar har legat på utvecklingsarbete i matematik där förskoleklasserna under ett par år deltagit i ett forskningsprojekt som berör matematik och minnesträning via lärplatta.
Arbetet har letts av Torkel Klingberg vid Karolinska Institutet benämnt DICOM (Digital Cognitive Mathematical Intervention). Vid den första
redovisningen av resultaten syns en mycket positiv utveckling och arbetssättet kommer att vara ett permanent innehåll i alla förskoleklassers arbete under innevarande läsår och går nu under namnet VEKTOR.
Utifrån nämndens åtagande att alla elevers och skolors resultat ska förbättras följs vårdnadshavarnas uppfattningar om förskoleklassens kvalitet upp i kundundersökningen och resultaten har ökat från läsåret innan. 93 procent av föräldrarna svarar att de är nöjda med verksamheten och att de kan
rekommendera sitt barns skola. 94 procent svarar att barnet går på den skola man vill.
Uppföljning av resultat i fritidshemmet
Fritidshemmets uppgift är att komplettera förskoleklassen och skolan.
Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande, erbjuda dem en meningsfull fritid, främja allsidiga kontakter och social gemenskap.
Fritidshem är en pedagogisk gruppverksamhet för elever på låg- och
mellanstadiet. Fritidshemmet kompletterar skolan på två sätt tidsmässigt genom att ta emot elever under den del av dagen då de inte vistas i skolan och under loven. Innehållsmässigt genom att ge eleverna delvis andra erfarenheter och kunskaper än de normalt får i skolan. Tillsammans ska skola och fritidshem bidra till elevernas allsidiga utveckling och lärande.
På fritidshemmets LUC har pedagogerna under läsåret haft sammanlagt sju nätverksträffar med kompetensutveckling kring fritidshemmet uppdrag. En målmatris med utvecklingsmål och operativa mål har utarbetats för planeringen av aktiviteter inför läsåret 2016/2017. Arbetet med att bygga upp pedagogisk planering för fritidshemmet har fortsatt. Fokus har legat på hur fritidshemmet kan planera för att komplettera skolan i arbetet med IKT och matematik där till exempel verksamhet med schack i olika former kan bidra, samt betydelsen av organiserad rastverksamhet för upplevelsen av en meningsfull fritid.
Studiecirkeln kallad ”Leda Fritids”, under ledning av Ann S Pihlgren, har genomförts ytterligare ett år och fortsätter även innevarande läsår. Två nya kapitel har kompletterat läroplanen Lgr 11, Läroplanen har även kompletterats med en del om syfte och centralt innehåll för förskoleklassen respektive fritidshemmet. Dessutom har texten i avsnittet om övergång och samverkan reviderats, vilket innebär implementeringsarbete i verksamheterna kring de nya föreskrifterna.
Tillgången på fritidslärare/fritidspedagoger fortsätter att vara låg i hela Stockholmsområdet vilket lett till fortsatta svårigheter vid rekrytering till verksamheterna. Nio medarbetare får visst ekonomiskt stöd från barn- och utbildningskontoret för att genomföra en erfarenhetsbaserad utbildning till fritidslärare, vilket är en tillgång för de berörda enheterna samt ger en kontaktyta till lärosätet och möjlighet att sprida Sollentunas varumärke till andra studenter.
Utifrån nämndens åtagande att eleverna på fritidshemmen ska möta en
verksamhet med tydligt pedagogiskt innehåll kan barn- och utbildningskontoret konstatera att de insatser som genomförts har lett till ökad kvalitet. I
uppföljningsarbetet med enheterna framkommer att andelen föräldrar som svarar att man är nöjda med verksamheten på fritidshemmen är 93 procent i förskoleklass, 93 procent i åk 2 och 88 procent i åk 3. Genomsnittet blir 90,3 procent. 91 procent av eleverna i åk 3 uppger att man är nöjda med
verksamheten på fritidshemmen och 93 procent att de trivs på fritidshemmen.
Uppföljning av resultat i grundskolan Meritvärden och behörighet
De officiella resultat som redovisas på Skolverkets webbplats SIRIS och i Kolada visar att samtliga resultat för årskurs 9 har förbättrats i jämförelse med föregående läsår. Avseende meritvärde återfinns Sollentuna på 7:e plats i riket för samtliga elever oavsett huvudman. Bland de 25 procent av rikets 290 kommuner som lyckas bäst ligger Sollentuna i den övre halvan för
samtliga resultat.
Våren 2016 avslutade 876 elever årskurs 9. Under läsåret 2015/16
invandrade många barn som började i den svenska skolan under årskurs 9. I statistiken syns dessa nyligen invandrade eleverna framförallt i antal elever med okänd bakgrund. Elever med okänd bakgrund avser elever som saknar personnummer. Att personnummer saknas kan bero på att eleven inte blivit folkbokförd i Sverige, men det kan även finnas andra orsaker till detta.
De elever som i statistiken benämns nyinvandrade är elever som blivit folkbokförda i Sverige under de senaste fyra åren. Denna grupp elever har inte ökat i lika stor utsträckning som eleverna med okänd bakgrund jämfört med förra året. Antalet nyinvandrade elever i årskurs 9 var i Sollentuna 27 till antalet, varav 26 gick i de kommunala skolorna vårterminen 2016. Detta är 8, 2 procent av de 669 elever totalt som gick i de kommunala skolorna.
Avseende meritvärde, hade barn- och utbildningskontoret som ett delmål satt upp ett förväntat resultat för läsåret 2015/2016 att det samlade resultatet i årskurs 9 skulle öka till 250 baserat på 17 betyg. Skolverkets officiella statistik som publicerades i månadsskiftet september/oktober visade att målet överträffades med ett genomsnittligt meritvärde för samtliga elever i de kommunala skolorna på 255,8. Om inte elever med okänd bakgrund och nyinvandrade elever inräknas blev meritvärdet 260,1 för de kommunala skolorna. Avseende meritvärden fortsätter alltså eleverna i Sollentuna kommun att nå den högt satta målsättningen.
Målet att alla elever ska nå målen i alla ämnen nådde inte riktigt den ambitiösa nivå som sattes för läsåret. Målet var att andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen i åk 9 skulle vara minst 90 procent och
resultatet landade på 87,2 procent totalt. Om inte elever med okänd bakgrund och nyinvandrade elever inräknas blev målet i princip uppnått med ett värde på 89,8 procent.
Samma förhållande gäller för gymnasiebehörigheten. Målet var satt till att 95 procent skulle bli behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram. Värdet för den totala elevgruppen slutade på 92,2 procent, vilket innebär att målvärdet inte riktigt uppnåddes. Om inte elever med okänd bakgrund och nyinvandrade elever inräknas blev målvärdet uppnått med en slutsumma på 94,9 procent för den kommunala huvudmannen.
Målet att minska spridningen av resultat mellan pojkar och flickor i årskurs 9 till 17 överträffades med ett preliminärt resultat på 15,3.
Ytterligare officiella siffror kring betygen i årskurs 6 och resultat på de nationella ämnesproven publiceras på Skolverkets webbplats SIRIS under hösten och vintern 2016 och kommer att redovisas i ”Analysrapport grundskola” som redovisas för nämnden efter årsskiftet 2016/2017.
Våga Visa observationer
Under läsåret 2015/2016 observerades Turebergs förskolor och Brage förskola och skola. En samlad bild av observationernas utfall visar att enheterna har en verksamhet med hög kvalitet.
Olweus
Alla skolor har arbetat utifrån Olweusmetoden och femton skolor är nu Olweuscertifierade, resterande två skolor ansöker under kommande läsår.
Andelen elever som upplever att de har blivit mobbade har sjunkit ner till 4,3 procent, vilket är en nivå som ligger i toppskiktet bland kommuner som arbetar utifrån Olweusmetoden båda nationellt och internationellt. Resultaten redovisas grundligare i ”Analysrapport grundskola” som redovisas för nämnden efter årsskiftet 2016/2017.
Förberedelseklasser
Nyanlända elever tas emot via Centrum för Integration och Flerspråkighet i Sollentuna (CIFS). Där genomförs medicinsk och pedagogisk kartläggning.
Elever som börjar i förskoleklass samt årskurs 1 och 2 erbjuds sedan plats i ordinarie klasser.
De äldre eleverna börjar i Förberedelseklasser, tidigare benämnda Internationella klasser, och antalet skolor som har förberdelsklasser i sin organisation har utökats. Nu finns förberedelseklasser på Edsbergsskolan, Gärdesskolan, Helenelundsskolan, Kärrdalsskolan, Rösjöskolan,
Sofielundsskolan, Utbildning Rotebro och Utbildning Silverdal.
Kundundersökningar
Kundundersökningen genomförs varje år och svarsgruppen har tidigare varit vårdnadshavare till barn i förskola, förskoleklass, årskurs 2, 5 och 8 samt elever i årskurs 5 och 8. En nyhet 2016 är att ytterligare en elevgrupp tillkommit i årskurs 3 för att stärka kartläggningen av elevernas upplevelse av verksamheten samt att eleverna i årskurs 6 svarat i stället för årskurs 5.
Motsvarande förändring av svarsgrupper till åk 3 och 6 i stället för 2 och 5 har genomförts för vårdnadshavarnas del för att motverka enkättrötthet, då även Skolinspektionens enkät annars skulle besvaras av samma
svarsgrupper.
I alla verksamhetsformer är vårdnadshavarna nöjda med verksamheten och 88 till 98 procent uppger att barnet trivs respektive tycker att det är roligt i skolan samt att verksamheten/skolarbetet är stimulerande. 90 till 96 procent uppger att man upplever att barnet är tryggt och att personalen bryr sig om barnet. Generellt anser man i alla föräldragrupper att personalen/lärarna är kompetenta och engagerade i barnets utveckling. Målvärdet för att man som vårdnadshavare kan rekommendera sitt barns förskola är överträffat med två procent och ligger på 92 procent i årets undersökning.
91 procent av eleverna i åk 3 uppger att man är nöjda med verksamheten på
fritidshemmen och 93 procent att de trivs på fritidshemmen.
Nämndens åtaganden
Utifrån nämndens åtagande att alla elevers och skolors resultat ska förbättras kan konstateras att Sollentunas meritvärde fortsätter att ligga högt, och att målvärdet överträffats. Andelen elever som klarar kunskapskrav i alla ämnen har ökade något från 86 procent till 87,2 procent, vilket innebär att målvärdet på 90 procent inte uppnåddes om man räknar med nyanlända elever. 92,2 procent totalt av Sollentunas elever var behöriga till gymnasieskolan, 94,9 procent exklusive nyanlända elever.
Utifrån nämndens åtagande att Sollentunas elever ska uppleva trygghet i skolan kan konstateras att andelen elever som upplevt sig mobbade i Sollentuna över tid har legat på en förhållandevis låg nivå jämfört med andra kommuner. Från ett värde på cirka 6 procent 2005 har andelen sjunkit stadigt till ca 4,3 procent.
Andelen elever som upplevt sig mobbade har sjunkit på de flesta skolorna. I flera skolor ligger siffran på runt 2 procent. Olweusarbetet har av allt att döma gett önskat resultat.
Måttet till nämndens åtagande att alla barn i förskolan ska möta en verksamhet som stödjer utveckling och lärande har målvärdet att lägst 94 procent av vårdnadshavarna svarar att man kan rekommendera sitt barns förskola har uppnåtts.
91 procent av eleverna i åk 3 uppger att man är nöjda med verksamheten på fritidshemmen och 93 procent att de trivs på fritidshemmen.
Sammanfattning av resultat och resultatdialoger
Barn- och utbildningskontoret har tagit del av alla enheters kvalitetsrapporter samt genomfört resultatdialoger med samtliga skolledningar kring utfallet av läsåret 2015/2016.
Diskussioner har förts med djup och engagemang och en hög medvetenhet finns kring orsaker till läsårets resultat och utvecklingsbehov på alla enheter.
Tydliga strategier som använts i verksamheterna lyfts fram och vidtagna åtgärder bottnar i de behov som identifierats. Vilja och driv till fortsatt utveckling finns i samtliga verksamheter och för alla verksamhetsformer har utvecklingsområden identifierats.
Identifierade utvecklingsområden Förskola
• Synliggöra lärandet
• Vidareutveckla arbetet med TRAS
• Försätta med digitaliseringen
• Samarbete och övergångar förskola – förskoleklass
• Definiera kvalitet i förskolan
Fritidshem
• Komplettera skolan i lärandet
• Språkutvecklande arbetssätt – konkretisera vad alla ska göra
• Beskriva lärandet i mötet med vårdnadshavare
• Normkritiskt förhållningssätt
• Vidareutveckla det påbörjade kvalitetsarbetet och koppla till läroplanens mål
• Skapa utrymme för samverkan mellan skola och fritidshem
• Definiera kvalitet på fritidshemmet
Förskoleklass
• Samarbete och övergångar förskola – förskoleklass – grundskola
• Definiera kvalitet i förskoleklass
Grundskola
• Språkutvecklande arbetssätt - konkretisera vad alla ska
• Definiera vad som är “vanlig undervisning”
• Normkritiskt förhållningssätt
• Minska glappet mellan pojkars och flickors resultat
• STL – fortsatt utveckling och spridning till fler lärare
• Skapa interna årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet
• Använda screening-resultat som verktyg för upplägg av undervisningen
• Systematiskt följa upp betygen åk 6 – 9
• Definiera kvalitet i grundskolan
Grundsärskolan
• Vidareutveckla LUC-arbetet
• Jobba mot kunskapsmålen
• Definiera kvalitet i grundsärskolan
Barn- och utbildningskontorets sammanfattning är att Sollentunas förskolor och skolor har en mycket god kvalitet och höga meritvärden.
Statistiska resultat och analyser kommer ytterligare att beskrivas i rapporten
”Analysrapport grundskola” till som redovisas för nämnden efter årsskiftet 2016/2017.
Lee Orberson Förvaltningschef
